Naturgas som energikälla för Basindustrin på Nordkalotten ...

More documents

Recommendations

Info

Naturgas som energikälla för Basindustrin 11 liten lasteevne. Selv om skipene kan være nokså enkle rent teknisk, vil de pga høy stålvekt kunne bli nokså kostbare. Det samme argumentet kan brukes mot landbaserte lagersystemer, og transportsystemer. Sett bort i fra teknologiske utfordringer, vil en multi-modal transportkjede for CNG medføre økt tidsbruk på grunn av lengre laste/lossetider enn LNG. CNG er per i dag ikke et relevant alternativ for transport av naturgass i multi-modale transportkjeder, inkludert bruk av jernbane. Karta : Planerade och befintliga LNG terminaler i USA och Canada
Naturgas som energikälla för Basindustrin 12 6. Snövitprojektet i Nordnorge Snøhvit utbyggingen er det nordligste forsyningspunktet for naturgass (LNG). I henhold til prosjektplanen for Snøhvit er oppstart av regulære gassleveranser (LNG) satt til fjerde kvartal 2006. De store LNG skipene (ca. 140.000 m 3 LNG) som skal frakte LNG fra Hammerfest til det europeiske kontinent og USA er under bygging i Frankrike og Japan, mens bygging av små LNG skip (6.000-10.000 m 3 LNG) for short sea shipping er under forhandling av minst to norske aktører. Foruten Snøhvit er og kommer det flere LNG terminaler i Europa, som kan benyttes i et forsyningssystem for naturgass, samt at større regionale lagerterminaler kan bli etablert nært større forbrukssteder. Disse lagerterminalene kan igjen benyttes som forsyningsnoder i små-skala, multi-modal distribusjon av naturgass Snövit-fältet är den första gasutbyggnaden i Barents Hav. Naturgasen upptäcktes i början av 1980-talet, men det dröjde länge innan utvinningen kunde klubbas i Stortinget. Det skedde i maj 2002. Bland annat protesterade miljöorganisationer kraftfullt mot den planerade gasutvinningen. Snövit-projektet präglas av både avancerat tekniskt nytänkande och omsorg om miljön. Det blir den hittills största undervattenutvinningen som opereras helt från ett kontrollrum på land 160 kilometer från utvinningen. Det är det hittills längsta avståndet för fjärrstyrd kontroll av naturgasutvinning. Den landbaserade kontrollen sköter öppning och stängning av ventilerna via fiberoptikkablar, elektriska kablar med hög spänning och hydraulkraft för övervakning och kontroll. För att undvika konflikter med andra användare av havet, har Statoil stått i nära kontakt med fiskeintressena under planeringen av Snövit-projektet. Ute till havs finns inga borrplattformar, inga produktionsfartyg. Ingenting av utvinningen syns ovan vattenytan. Ingenting stör exempelvis trålfisket. Den koldioxid som följer med naturgasen (som innehåller 5-8 procent koldioxid) till Melköya avskiljs under processen och återförs till fälten och lagras 2.600 meter under havsbottnen. Koldioxiden injiceras i en sandstensformation med en tjocklek mellan 45 och 75 meter. Omkring 700.000 ton (motsvarande utsläppen från 280.000 personbilar) per år tas om hand och når aldrig luften. Snövit blir det näst största projektet när det gäller lagring av koldioxid. En miljon ton växthusgaser injekteras årligen i Sleipner-fälten i Nordsjön. Däremot kommer kondenseringsanläggning i land att avge omkring 900.000 ton koldioxid per år. I den delen av LNG-produktionen finns ännu ingen ekonomiskt bärkraftig teknologi. Snövit-projektet är Statoils bäst studera projekt. Över 2.000 sidor teknisk dokumentation finns med Norges förnämsta expertis inblandad. Produktionen sker i ett slutet system utan skadliga utsläpp. All utrustning är byggd på mellan 250 och 345 meters djup. Totalt 21 borrhål produceras naturgas och kondensat från Snövit, Askeladd och Albatross. En anläggning på land tar hand om eventuella miljöfarliga komponenter. Gasledningen från fälten till Melköya är 143 kilometer lång och är 65,5 centimeter i diameter. Det är den längsta pipelinen för transport av oprocessad naturgas. Gasen som kommer till processanläggningen på Melköya kallas rikgas och den måste processas till flytande form före transporten till kunderna. Rikgasen innehåller också som separeras och blir en egen exportprodukt.
Page 1 and 2: Naturgas som energikälla för Basi
Page 13: Naturgas som energikälla för Basi
Page 41: Naturgas som energikälla för Basi

Naturgas som energikälla för Basindustrin på Nordkalotten ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?