Naturgas som energikälla för Basindustrin på Nordkalotten ...

Naturgas som energikälla
för Basindustrin på Nordkalotten
Kunskapssammanställning för ett distribuerat
transportsystem av flytande naturgas LNG
2006-09-25

Naturgas som energikälla för Basindustrin 1
1. NORDKALOTTENS LOGISTIK _____________________________________ 1
2. IDÉUTVECKLING FÖR TRANSPORT AV FLYTANDE NATURGAS LNG ___ 2
3. PROJEKTUTVECKLING INOM I FAS III ”NORDKALOTTENS LOGISTIK” __ 3
3.1. Projektmål för LNG projektet_______________________________________________________ 3
3.2. Kritiska frågor som identifierades i ett tidigt skede _____________________________________ 3
3.3. Omfattning och avgränsning ________________________________________________________ 4
3.4. Beskrivning av aktiviteterna ________________________________________________________ 5
3.5. Förslag till Tidsplan som utarbetades under hösten 2004_________________________________ 6
4. FAKTA NATURGAS OCH LNG_____________________________________ 7
5. FLYTANDE NATURGAS LNG_____________________________________ 10
5.1. Transport och lagring av LNG _____________________________________________________ 10
6. SNÖVITPROJEKTET I NORDNORGE ______________________________ 12
7. AVREGLERING I SVERIGE_______________________________________ 16
8. BASINDUSTRIERNAS ENERGISITUATION__________________________ 17
9. TRANSPORTKEDJAN FÖR LNG MELLAN HAMMERFEST OCH
BASINDUSTRIERNA PÅ NORDKALOTTEN _____________________________ 19
10. DEPÅ NARVIK _______________________________________________ 21
11. INDUSTRITERMINAL__________________________________________ 25
12. GEMENSAM TERMINAL I EN TÄTORT/KOMMUN MED FLERA
SLUTANVÄNDARE_________________________________________________ 26
13. JÄRNVÄGSTRANSPORTEN ____________________________________ 27
13.1. Logistik i hela transportkedjan _____________________________________________________ 27
13.2. Ett system i full skala - Hela systemtåg varje dag ______________________________________ 27
13.3. Fyra - fem mottagarterminaler med minst en leverans i veckan __________________________ 28

Naturgas som energikälla för Basindustrin 2
13.4. Halvtåg en betydligt dyrare järnvägslösning __________________________________________ 28
13.5. Vagngrupper med 2-3 vagnar kan vara en start av ett system men ingen långsiktig lösning ___ 29
13.6. Hybridlok ______________________________________________________________________ 30
13.7. LNG vagnen är lång ______________________________________________________________ 30
13.8. Säkerhet________________________________________________________________________ 31
13.9. Transportekonomi _______________________________________________________________ 31
13.10. Transport till och från bredspårsnätet 1520/4 mm___________________________________ 31
14. CASE FÖR EN INDUSTRI EXEMPLET LKAB ______________________ 33
15. FORTSATT PROJEKTARBETE _________________________________ 34
16. BILAGA - ANTECKNINGAR FRÅN PROJEKTMÖTE ________________ 35

Naturgas som energikälla för Basindustrin 1
1. Nordkalottens Logistik
Industriföretag, Banhållare, Tågoperatörer, Narviks Hamn, utvecklingsorgan och berörda
länsstyrelser i Norge, Sverige och Finland har bildat ett gemensamt projekt; Utveckling av
Nordkalottens logistik. Projektet är tredje steget och en fortsättning på det partnerskap som
etablerades redan år 2000. Logistikprojektet syftar till att genomföra konkreta åtgärder och
påverkan på beslutsfattare mot bakgrund av i tidigare skede utredda och identifierade
utvecklingsinsatser.
Utveckling av Nordkalottens Logistik skall pågå till och med 2006 och har erhållit stöd från
EU. Intressenterna har prioriterat ett flertal åtgärder varav ett delprojekt för att undersöka
möjligheten till transport av flytande naturgas;LNG, i en multimodal transport-kedja;
källa>sjötransport>hamndepå>järnvägstransport>industriterminaldepå>förbrukare
LNG –projektet kom att drivas med STATOIL och LKAB som huvudintressenter. Parterna
identifierade behov, lösning av transportkedjan, och kontakter togs med andra basindustrier
runt Bottenviken. Efter ca 10 månaders projektarbete konstaterades att tidpunkten då under
hösten 2005 inte var den rätta beroende på ett flertal faktorer. Dels hade STATOIL prioriterat
uppbyggnaden av de volymstarka kärnleveranserna från sitt nya gasfält; Snövit dels hade
LKAB som primärkund hamnat i en högkonjunktur med krav på snabba beslut och
installationer för att bygga ut sin kapacitet för tillverkning av pellets.
Styrgruppen fattade därför beslut hösten 2005 att frysa LNG projektet tills tidpunkten anses
mer lämplig. Denna kunskapssammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande, dels
på grund av att affärsmässiga uppgifter hanteras direkt mellan parterna dels på grund av att
projektinitiativet lett till flera nya aktiviteter som hanterats av olika aktörer mellan projektet
varit vilande.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 2
2. Idéutveckling för transport av flytande Naturgas LNG
Naturgas används framförallt som processbränsle inom industrin, för kraft- och fjärrvärmeproduktion,
som fordonsbränsle, samt i hushåll. Inom ramen för partnerskapsprojektet på
Nordkalotten identifierades under 2002/0 ett flertal potentiella transportströmmar som är
genererade i området. Av dessa beskrevs bl. a. möjligheten till att transportera flytande
naturgas; LNG, från Snövitfältet i Nordnorge till stora energiförbrukare som basindustrierna
på Nordkalotten utgör. Snövits kärnmarknad var dock inte Nordkalotten utan depåer i södra
Europa och overseas. Således ansågs transport till lokala konsumenter längs Norges kust och
via järnväg till malmfälten och basindustrierna runt bottenviken utgöra en komplementmarknad,
vilket skulle kräva en egenutvecklad kedja av sjötonnage, depå i Narvik,
järnvägsteknologi och industridepåer för uppvärmning av den nedkylda naturgasen.
Under fas II i det s.k. partnerskapsprojektet rekommenderades fortsatt konkret projektutveckling
i kommande skede.
Karta : Transport av LNG i en multimodal transportkedja och även till kustdepåer längs Norges kust ställer stora krav på en väl distribuerad
och jämt logistikflöde. Detta kräver i sin tur en anpassning av tonnage, depåer och antal moduler på järnväg och för lokal distribution via väg
eller lokal gasledning.
MARINTEK ®

Naturgas som energikälla för Basindustrin 3
3. Projektutveckling inom i Fas III ”Nordkalottens Logistik”
Styrgruppen för fas III uppdrog åt projektledningen att utarbeta en konkret projektplan som
skulle bygga på en direkt intressentsamverkan. LKAB, Narvik Hamn, Narvik Energi och
andra Basindustrier t. ex Boliden AB samt STATOIL identifierades som huvudintressenter.
Det uppdrogs åt MarinTek att utarbeta en projektplan som sedan bl a STATOIL tog över
ansvaret för.
3.1. Projektmål för LNG projektet
Prosjektets målsetning er å etablere et grunnlag slik at basisindustrien på Nordkalotten kan
vurdere mulighetene ved bruk av naturgass, forsynt som LNG via et multi-modalt
logistikksystem.
Kartan: Det finns många stora energiförbrukare i form av basindustrierna på nordkalotten. Många har lokala komplementlösningar som torv,
flis, olja men samtliga är mycket stora konsumenter av elenergi.
3.2. Kritiska frågor som identifierades i ett tidigt skede
• Sikre mulighet for å etablere et depot i Narvik. Her er det politiske kontra
kommersielle/industrielle forhold som må understøttes.
• Sikre et nødvendig oppstarts volum av LNG over Narvik havn, samt vise ønske
og vilje til å øke dette volumet ved økt bruk av naturgass i industrien på
Nordkalotten (ref. utviklingsprosjekt). Økte volum vil også gi bedring i
transportkjedens konkurransedyktighet, og derved naturgassens
konkurransedyktighet kontra andre brensel.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 4
• Godkjennelser i forhold til etablering av mottaksanlegg og transport på jernbane.
• Bruk av tankvogn kontra tank container på jernbane, inkludert størrelse på vogn
kontra banekrumning.
• Samspill mellom et depot i Narvik og andre depot i å etablere et mer robust og
fleksibelt distribusjons-system for naturgass i Norden
3.3. Omfattning och avgränsning
Prosjektets arbeidsomfang er inndelt i fem aktiviteter:
3.3.1. Markedsanalyse (STATOIL)
• Mulighetsstudie per industribedrift m.h.t. mulige konvertérbare prosesser.
• Mulighetsstudie per lokal region mh.t. mulighet for felles mottaksterminal og
evt. lokalt lavtrykk distribusjonsnett for naturgass.
• Aggregert markedsanalyse/utviklingsscenario
3.3.2. Logistikksystem (Narviks Hamn, Naturgass Nord, LKAB och STATOIL)
• Beskrivelse av logistikkjeden for LNG
• Analyse av logistikkjeden sjø – depot for LNG
• Analyse av depot i Narvik Havn, fase I, II og III.
• Analyse og forslag til transportplan depot – jernbane – industri.
3.3.3. Teknisk analyse jernbanevogn (Logistikprojektet och STATOIL och
privatvagnföretag)
• Forstudie av jernbanevogn for LNG.
3.3.4. Status teknisk utforming, lover og regelverk for sikkerhet (Narviks Hamn,
Logistikprojektet och Banverket)
• Teknisk regelverk sjø – depot.
• Teknisk regelverk depot – jernbane – depot.
3.3.5. Sluttrapport med forslag til stegvis test/implementering (Logistikprojektet och
intressenterna)
• Implementeringsplan utarbeides.
• Vil blant annet omfatte: Prøvevogn bygges og testes av jernbaneverkene.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 5
3.4. Beskrivning av aktiviteterna
3.4.1. Markedsanalyse
Fremskaffe energiforbruksdata, analysere og beskrive et industrielt marked for bruk av
naturgass på Nordkalotten. Erfaring har vist at overordnede, makro-orienterte markedsanalyser
over industriell konverteringsmulighet til naturgass, jevnt over viser for høye
konverteringsmuligheter (dvs gir for høye markedsestimater). Det foreslås derfor å
gjennomføre studier per deltakende bedrift for å dokumentere konverteringsmuligheter,
konverteringsgevinster og konverteringskostnader ved eventuell bruk av naturgass. Basert på
de enkelte bedriftsstudiene, m.h.t. mulige konverterbare prosesser, skal det etableres en
markedsanalyse over totalmarkedet for naturgass hos basisindustrien på Nordkalotten, og
scenario for mulig markedsutvikling. Innen lokale regioner der det finnes flere potensielle
forbrukere, skal det gjøres en vurdering av muligheten for å ha et felles lokalt depot, samt
eventuelle fordeler ved å etablere et lokalt lavtrykks distribusjonsnett for naturgass.
3.4.2. Logistikksystem
Beskrivelse og analyse av logistikkjede(r) for forsyning av naturgass i form av LNG inn til
basisindustrien på Nordkalotten. Logistikkjedene vil bestå av ett sentralt depot ved havn i
Narvik, transport på jernbane fra Narvik til industrien på Nordkalotten, depot ved
industrilokaliseringene, samt eventuelt bil-/container transport fra depot til annen anvendelse
av LNG. Logistikkjedene skal beskrives, analyseres og dokumenters med hensyn til
muligheter, utfordringer og avklaringer for å kunne etablere slike logistikkjeder for LNG inn
til basisindustriene på Nordkalotten.
3.4.3. Teknisk analyse jernbanevogn
Jernbanevogn for transport av LNG finnes ikke innen EU området. I USA derimot produseres
og opereres jernbanevogner for transport av naturgass som LNG. Denne aktiviteten skal med
utgangspunkt i de jernbanevogner som opererer i USA, gjennomføre en teknisk forstudie, i
den hensikt å stadfeste mulighet for og krav til konvertering av den teknologi som anvendes i
USA opp imot infrastruktur, krav og regelverk som gjelder innen EU området.
3.4.4. Sikkerhetsforhold
Naturgass i form av LNG kommer inn under transport av farlig gods, og IMDG (sjø), RID
(jernbane) og ADR (vei) regelverkene. I tillegg vil depotene for LNG omfattes av regelverk,
samt laste- og losse operasjonene mellom depot og transportmiddel. Denne aktiviteten skal
beskrive status for sikkerhets relaterte forhold m.h.t. teknisk utforming, lover og regelverk.
Dette skal både dekke sjø – depot og depot – jernbane – depot.
3.4.5. Test/implementering
Etablere forslag til små-skala implementering for uttesting av et slikt logistikksystem for
LNG. Det vil spesielt legges vekt på jernbane-delen av logistikk-kjeden, samt mulige lokale
felles-depot med lokale lavtrykks distribusjonsnett for naturgass.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 6
3.5. Förslag till Tidsplan som utarbetades under hösten 2004
Prosjektet gjennomføres i løpet av første halvår 2005. I henhold til tidsplanen gitt nedenfor
1.1 Mulighetsstudie per bedrift
1.2 Mulighetsstudie per lokal region
1.3 Aggregert markedsanalyse
2.1 Beskrivelse av logistikksystemet
2.2 Analyse av logistikksystemet sjø - depot
2.3 Analyse av depot i Narvik Havn, fase I, II og III
2.4 Analyse og forslag til trsp.plan depot - jernbane - industri
3.1 Forstudie for jernbanevogn for LNG
4.1 Sikkerhet: Teknisk regelverk for sjø - depot
4.2 Sikkerhet: Teknisk regelverk for depot - jernbane - depot
5.1 Sluttrapprt inkludert implementeringsplan
2005
Jan Feb Mars April Mai Juni
Istället för att genomföra ett intressentneutralt projektarbete som då hade spräckt tillgängliga
budgetramar för särskild konsultupphandling genomfördes projektet således i en nära
intressentsamverkan. På slutet genomfördes konkreta förhandlingar mellan STATOIL och
LKAB men parterna avbröt dialogen senhösten 2005 av tidigare beskrivna motiv

Naturgas som energikälla för Basindustrin 7
4. Fakta Naturgas och LNG
Naturgas används framförallt som processbränsle inom industrin, för kraft- och
fjärrvärmeproduktion, som fordonsbränsle, samt i hushåll. Naturgas är ett flexibelt och
effektivt energislag som medger många olika användningsområden.
Naturgas
• är enkel att hantera
• har hög verkningsgrad
• är lättreglerad
• ger i princip inga utsläpp av svaveldioxid, tungmetaller eller kolväten
• förorenar inte närmiljön med utsläpp av sot eller stoft
• ger lägre kväveoxidutsläpp än olja och kol
• bidrar i väsentligt lägre utsträckning till växthuseffekten än olja och kol
Naturgas kan användas som ersättning för i stort sett alla fasta och flytande bränslen i olika
förbränningssammanhang. Genom sin enkla kemiska sammansättning är naturgasen lätt att
förbränna och ger mycket små utsläpp av skadliga ämnen jämfört med andra bränslen. Vid
användning av naturgas i kraftvärmeanläggningar (samtidig produktion av kraft och värme)
uppnås dessutom mycket höga verkningsgrader vilket gör naturgasen överlägsen andra
energialternativ.
Naturgas introducerades i Sverige 1985 och svarar idag för mer än 20% av energitillförseln i
de kommuner som är anslutna till gasnätet. Naturgas står för en fjärdedel av världens
energiförbrukning och har använts i USA sedan förra sekelskiftet och i norra Europa sedan
slutet av 1950-talet.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 8
Naturgas är ett kolfattigt bränsle som består av cirka 90% metan, den allra enklaste
kolväteföreningen. Övriga beståndsdelar är andra kolväten såsom etan, propan och butan och
mindre än 1% utgörs av koldioxid. Renheten är en stor fördel, inte bara på grund av de
positiva miljöeffekterna utan också i samband med industriella processer. En mycket hög
verkningsgrad och en ren låga utan stoft och sot ger upphov till mindre slitage och en bättre
arbetsmiljö.
Naturgas är billigare att hantera än el. Det finns för närvarande endast en naturgasledning in i
Sverige. Den kommer frå Danmark och leds till Småland och upp till Stenungsund. En
omfattande utbyggnad av stamnätet är planerad till Mellansverige.
Karta : Gasnätet i Ryssland och EU är omfattande men i Sverige är nätet mycket begränsat

Naturgas som energikälla för Basindustrin 9
Gas till fordon är ett viktigt marknadssegment med stor potential. Genom att byta ut bensin-
och diesel mot naturgas och biogas kan miljön i tätorterna snabbt förbättras. Totalt finns drygt
en miljon naturgasdrivna fordon runt om i världen. Längs Sveriges västkust rullar ett tusental
och fler är på väg.
På den svenska marknaden saluförs många gasdrivna bilmodeller. Gasbilarna får allt större
aktionsradie och högre prestanda. I nya modeller har gastanken integrerats i karossen.
Beteckningen Bi Fuel står för att modellen har två bränslesystem – ett för naturgas/biogas och
ett för bensin.
Naturgas klassificeras som extremt brandfarligt. Koncentrerad naturgas brinner dock inte.
Naturgasen behöver blandas med luft i proportionerna 5-15 % naturgas för att kunna
antändas. På grund av detta är anläggningarna välventilerade, rökfria och Ex-klassade vilket
betyder att bara speciella verktyg och telefoner får användas på området. Det finns också ett
motstånd mot LNG terminaler I USA där man är rädd för terrorism. Bl a har en särskild film
producerats.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 10
5. Flytande Naturgas LNG
Det finns också möjlighet att transportera naturgas utan att använda rörledningar. Genom att
frysa ner gasen till flytande form, så kallad LNG (Liquid Natural Gas), kan den komprimeras i
stora volymer och lastas på tankfartyg som sedan transporterar gasen till behövande industri.
Allt fler LNG-terminaler byggs över hela världen och är ett alternativ där det av olika skäl
inte är framkomligt med en lösning där gasen transporteras i rör. LNG används redan idag i
Sverige, inte minst som reservsystem vid biogasanläggningar. Om den 30 dagar långa
rötningsprocessen misslyckas kan inte mackarna stå utan fordonsgas i en månad. Därför
finns också ett ”backup-system” i form av LNG.
Faktaruta LNG
5.1. Transport och lagring av LNG
LNG transporteres hovedskalig i skip fra terminal og i dag finnes skip fra 1.100 m 3 til
145.000 m 3 . Gassen er i flytende form, ved atmosfærisk trykk. Det eksisterer to typer
lagringsteknologi, plassbygde atmosfæriske tanker og modulære trykktanker. For slike småskala,
multi-modale transportkjeder som her, vil modulære trykktanker være det mest egnede.
Modulære trykktanker har den fordel at de muliggjør en stegvis utbygging av det enkelte
depot, for eksempel i takt med behov økende for naturgass. MARINTEK gjennomfører og
deltar nå i to prosjekter med formål å utvikle og standardisere kostnadseffektive modulære
trykktankbaserte depot. Transport av LNG på jernbane kan enten skje i tankvogn eller i tankcontainer
plassert på jernbanevogn. Likeledes kan transport av LNG på bil skje enten i egen
tankvogn eller i tank-container. Oppsummert kan en si at teknologiske løsninger for multimodal
transport av LNG er tilgjengelig.
CNG transport med skip har vært prosjektert og utredet over lang tid, men det er ennå ikke
bygget slike skip, heller ikke inngått kontrakter for bygging. Det er i dag en rekke CNG
konsepter under utvikling eller til vurdering. CNG er spesielt velegnet til små gassfelt, eller
assosierte gassfelt. Barrierer for gjennom-brudd for CNG har vært knyttet til kostnader ved
lagring av naturgass i gassform i transport-midler. CNG konseptene baserer seg på lagring i
stålrør. Lav massetetthet på CNG i tillegg til kraftige dimensjoner på rør gir høy stålvekt og

Naturgas som energikälla för Basindustrin 11
liten lasteevne. Selv om skipene kan være nokså enkle rent teknisk, vil de pga høy stålvekt
kunne bli nokså kostbare.
Det samme argumentet kan brukes mot landbaserte lagersystemer, og transportsystemer. Sett
bort i fra teknologiske utfordringer, vil en multi-modal transportkjede for CNG medføre økt
tidsbruk på grunn av lengre laste/lossetider enn LNG. CNG er per i dag ikke et relevant
alternativ for transport av naturgass i multi-modale transportkjeder, inkludert bruk av
jernbane.
Karta : Planerade och befintliga LNG terminaler i USA och Canada

Naturgas som energikälla för Basindustrin 12
6. Snövitprojektet i Nordnorge
Snøhvit utbyggingen er det nordligste forsyningspunktet for naturgass (LNG). I henhold til
prosjektplanen for Snøhvit er oppstart av regulære gassleveranser (LNG) satt til fjerde kvartal
2006. De store LNG skipene (ca. 140.000 m 3 LNG) som skal frakte LNG fra Hammerfest til
det europeiske kontinent og USA er under bygging i Frankrike og Japan, mens bygging av
små LNG skip (6.000-10.000 m 3 LNG) for short sea shipping er under forhandling av minst to
norske aktører. Foruten Snøhvit er og kommer det flere LNG terminaler i Europa, som kan
benyttes i et forsyningssystem for naturgass, samt at større regionale lagerterminaler kan bli
etablert nært større forbrukssteder. Disse lagerterminalene kan igjen benyttes som
forsyningsnoder i små-skala, multi-modal distribusjon av naturgass
Snövit-fältet är den första gasutbyggnaden i Barents Hav. Naturgasen upptäcktes i början av
1980-talet, men det dröjde länge innan utvinningen kunde klubbas i Stortinget. Det skedde i
maj 2002. Bland annat protesterade miljöorganisationer kraftfullt mot den planerade
gasutvinningen. Snövit-projektet präglas av både avancerat tekniskt nytänkande och omsorg
om miljön. Det blir den hittills största undervattenutvinningen som opereras helt från ett
kontrollrum på land 160 kilometer från utvinningen. Det är det hittills längsta avståndet för
fjärrstyrd kontroll av naturgasutvinning.
Den landbaserade kontrollen sköter öppning och stängning av ventilerna via fiberoptikkablar,
elektriska kablar med hög spänning och hydraulkraft för övervakning och kontroll. För att
undvika konflikter med andra användare av havet, har Statoil stått i nära kontakt med
fiskeintressena under planeringen av Snövit-projektet. Ute till havs finns inga borrplattformar,
inga produktionsfartyg. Ingenting av utvinningen syns ovan vattenytan. Ingenting stör
exempelvis trålfisket.
Den koldioxid som följer med naturgasen (som innehåller 5-8 procent koldioxid) till Melköya
avskiljs under processen och återförs till fälten och lagras 2.600 meter under havsbottnen.
Koldioxiden injiceras i en sandstensformation med en tjocklek mellan 45 och 75 meter.
Omkring 700.000 ton (motsvarande utsläppen från 280.000 personbilar) per år tas om hand
och når aldrig luften. Snövit blir det näst största projektet när det gäller lagring av koldioxid.
En miljon ton växthusgaser injekteras årligen i Sleipner-fälten i Nordsjön.
Däremot kommer kondenseringsanläggning i land att avge omkring 900.000 ton koldioxid per
år. I den delen av LNG-produktionen finns ännu ingen ekonomiskt bärkraftig teknologi.
Snövit-projektet är Statoils bäst studera projekt. Över 2.000 sidor teknisk dokumentation finns
med Norges förnämsta expertis inblandad.
Produktionen sker i ett slutet system utan skadliga utsläpp. All utrustning är byggd på mellan
250 och 345 meters djup. Totalt 21 borrhål produceras naturgas och kondensat från Snövit,
Askeladd och Albatross.
En anläggning på land tar hand om eventuella miljöfarliga komponenter. Gasledningen från
fälten till Melköya är 143 kilometer lång och är 65,5 centimeter i diameter. Det är den längsta
pipelinen för transport av oprocessad naturgas. Gasen som kommer till processanläggningen
på Melköya kallas rikgas och den måste processas till flytande form före transporten till
kunderna. Rikgasen innehåller också som separeras och blir en egen exportprodukt.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 13
I en jättelik anläggning sänks temperaturen på gasen till _163 grader Celsius under normalt
atmosfärsikt tryck. Gasvolymen minskar 600 gånger vilket gör den hanterbar för transport.
Nedkylningen kräver stora mängder energi som produceras på Melköya med hjälp av fem
gasturbiner. För 330 dagars drift behöver LNG-anläggningen i startfasen årligen 1,45 TWh
för att sedan kräva 1,64 TWh. Det årliga värmebehovet beräknas till 1,25 TWh.
Kondenseringsanläggningen byggs på en pråm som är 154x54 meter. Det spanska företaget
Izar Construcctiones bygger pråmen vid sitt varv i nordöstra Spanien. När pråmen är färdig
fraktas den till Melköya och förankras med cement i en docka. Denna lösning reducerar
kostnaderna jämfört med att frakta alla komponenter till Melköya och bygga på plats.
När produktionen startar blir huvudmarknaden USA och länder i södra Europa. Den årliga
utskeppningen beräknas till 5,7 miljarder kubikmeter per år. (Sverige använder drygt
900 miljoner kubikmeter per år eller 10,3 TWh). Statoil har förbundit sig att sälja
2,4 miljarder kubikmeter årligen till USA. För att försäkra sig om denna marknad har avtal
slutits med mottagningsterminalen Cove Point nära Washington DC. USA:s import av
naturgas sker i dag först och främst med pipelines från Kanada.
Den största mottagaren av LNG är Japan, som importerar 52 procent av världens LGNproduktion.
Spanien blir en viktig marknad. Iberdrola SA har skrivit avtal om import av
1,6 miljarder kubikmeter per år. Frankrike är en annan viktig mottagare av naturgas från
Snövit.
Gaz de France och Total har lincenser som motsvarar deras del i projektet eller 1,7 miljarder
kubikmeter per år.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 14
LNG är den snabbast växande energimarknaden globalt sett. Behovet av transporter med
fartyg har ökat starkt de senaste decennierna. Från 1980 till 2000 fyrdubblandes LNGmarknaden.
2002 skeppades 150 miljarder flytande naturgas med fartyg, vilket är ungefär en
fjärdedel av all naturgasexport. De fartyg som skall operera från Melköya blir mycket stora.
Fartygen bli 290 meter långa och de sfäriska gastankarna får en diameter på 40 meter och
skall rymma 140.000 kubikmeter gas. För att klara en export på 5,7 miljarder kubikmeter per
år krävs att ett fartyg lastar fullt på sex dagar.
Statoil har kontrakt med ett japanskt varv på tre nya LNG-fartyg. De skall levereras från
november 2005 till april 2006. Statoil äger 32 procent av varje fartyg. Norska Leif Höegh &
Co Shipping och japanska Mitsui OSK Lines är parter i ett av fartygen. Delägare i de andra
två fartygen är Kawasaki Kisen Kaisa, Mitusi & Co och Lino Kaiun Kaisa Ltd.
Snövit upptäcktes 1984. Under tidigt 1990-tal startade en planläggningsprocess som siktade
mot en utvinning av naturgas. Från början planerades en LNG-anläggning på Söröya med den
italienska marknaden som mottagare av gasen. Statoil gav emellertid inte upp planerna på att
driva Snövit-projektet. En ny planprocess startade 1997 och lades fram för Olje- och
energidepartementet.
Planen innehöll nya konsekvensutredningar, en uppdatering av det som presenterades vid
första ansökningen hos departementet. I september 2001 ansökte Statoil om tillstånd att bygga
och driva Snövit-området. Planerna godkändes i Stortinget i mars 2002. Efter knappt två
veckor skrev EFTA:s övervakningsorgan ESA till den norska regeringen och påpekade att
vissa avskrivningsregler för Snövit kunde vara i strid med reglerna om statsstöd. Det var
miljöstiftelsen Bellona som låg bakom att EFTA uppmärksammade Snövit-projektet.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 15
Ingreppet betydde en försening för arbetet med Snövit, men nya skattevillkor godkändes
senare av ESA. Statoil har förbundit sig att öppna gaskranen senast 1 oktober 2006. De
utvinningsbara resurserna är 190 miljarder kubikmeter naturgas, 17,9 miljoner kubikmeter
kondensat (motsvarar 113 miljoner fat) och 5,1 miljoner flytande våtgas.
De årliga försäljningsvolymerna beräknas bli 5,67 miljarder standardkubikmeter LNG.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 16
7. Avreglering i Sverige
Den svenska naturgasmarknaden befinner sig sedan augusti 2000 i en fas av stegvis
marknadsöppning. Den 1 juli i år öppnades marknaden för samtliga näringsidkare anslutna till
det svenska naturgassystemet.
Svenska Karaftnät lämnade den 28 april 2005 rapporten ”Organisation av systemansvaret för
naturgas” till regeringen. Rapporten visar bland annat hur man tänker organisera
systemansvaret för naturgas, som skall träda i kraft den 1 juli i år - när den nya naturgaslagen
börjar gälla.
I stor utsträckning har Svenska Kraftnät byggt sina förslag på erfarenheter från elmarknadens
organisation och uppbyggnad. Både marknads- och effektivitetsskäl talar för att
systemansvaret för naturgas respektive för el bör utföras likartat i Sverige, utom då det finns
särskilda skäl för skillnader. En sådan skillnad handlar om att elsystemet alltid måste vara i
balans varje ögonblick, medan naturgassystemet är ”trögt” eftersom trycket i gasrören kan
tillåtas variera. - Det är framför allt de goda erfarenheterna från elområdet som gör att vi nu
försöker efterlikna detta på naturgasmarknaden. Modellen med en oberoende systemansvarig
och med klara och tydliga spelregler för aktörerna som utnyttjar infrastrukturen bör gälla
också på naturgasområdet, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Jan Magnusson.
- Detta skapar en bra grund för en väl fungerande naturgasmarknad nu och i framtiden.
Följande Naturgasaktörer finns i Sverige:
Dong Sverige AB
Göteborg Energi AB
Lunds Energi AB
Nova Naturgas AB
E.ON Sverige AB
Varberg Energi AB
Ängelholms Energi AB
Öresundskraft AB
Nova Naturgas t ex erbjuder både överföring av naturgas och tekniska tjänster inom
utbyggnadsprojekt, drift och underhåll av gastekniska anläggningar. Nova Naturgas
transporterar årligen ca 900 milj. m3 naturgas. Det motsvarar 10 TWh och knappt 2% av
Sveriges totala energibehov. Naturgas som används i Sverige kommer från de danska
Nordsjöfälten. Nova Naturgas ägs av E.ON Ruhrgas International AG, Tyskland (29,6%),
Statoil ASA, Norge (29,6%), DONG A/S, Danmark (20,4%) och Fortum Heat and Gas Oy,
Finland (20,4%).

Naturgas som energikälla för Basindustrin 17
8. Basindustriernas energisituation
Industrisektorn är den sektor som använder mest naturgas i Sverige och den sektor som
tydligast efterfrågar en utbyggd tillgång till naturgas där den inte finns tillgänglig idag. Inom
industrin finns en relativt omfattande användning av kol, olja och gasol. I områden där
naturgas är tillgänglig har naturgas ersatt en stor del av industrins användning av dessa
bränslen2.
Idag används 5 gånger mer energi från olja än från naturgas inom industrin3. En stor del av
detta energibehov kan ersättas av naturgas, medan fasta biobränsle inte är ett alternativ till
följd av tekniska och ekonomiska faktorer. Däremot är naturgas ett fördelaktigt alternativ i
flera fall, vilket beror på
• reglerbarheten,
• effektiviteten och
• renheten i bränslet.
Till exempel gäller detta stålindustrins användning av gasol och olja för upphettning, samt
viss bränsleanvändning i industrin för torkning, rostning med mera. Naturgas kan också
ersätta olja som råvara i kemiindustrin.
Produktion av kraftvärme är effektivt sätt att utnyttja naturgas för att producera både el och
värme. Den värme som bildas vid elproduktionen tas till vara i exempelvis fjärrvärmenätet.
En modern naturgaseldad kraftvärmeanläggning har en verkningsgrad på hela 90%. Det
betyder att bränslet utnyttjas mycket effektivt. Sverige har med sitt utbyggda fjärrvärmenät
mycket goda förutsättningar för kraftvärme. I södra Sverige finns ett par naturgaseldade
kraftvärmeverk och fler planeras.
Intresset från svensk industri är stort. För dem är naturgasen en viktig råvara, exempelvis vid
tillverkning av plast. Det går också att använda olja, men det är ett avsevärt sämre alternativ
både ur miljö- och prishänseende. Man kan med fog säga att naturgas ger västkustindustrin
ekonomisk och miljömässig konkurrenskraft. Inte minst genom färre fartygstransporter och
minskade Co2-utsläpp. Exempel på industriföretag som samverkar med projektet är Perstorp,
Akzo Nobel, Borealis, Kemira, StoraEnso mfl.
Samtidigt finns en mycket stor användning av biobränslen i industrin, men denna är främst
knuten till skogsindustrins användning av restprodukter från skogsråvaror.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 18
Fig: Sveriges energitillförsel 645 Twh där användningen av naturgas kommer att kunna ersätta oljeberoendet. Sveriges oljeimport från
ryssland t ex uppgår till 30miljarder Sek t ex.
Finland har et stort kraftbehov og ønsker å bruke gass som alternativ til å bygge
atomkraftverk. Men mens finnene venter på norsk gass planlegger de nå sitt femte
atomkraftverk. Markedet for norsk gass til bruk i finske gasskraftverk i fremtiden er stort.
Prosjektet Nordgass, har lagt frem sin sluttrapport, har pågått i to år og er et samarbeid
mellom Nordland fylkeskommuen, Västerbotten län i Sverige og Østerbotten førbund i
Finland.
En av de viktigste oppgavene fremover vil være å synliggjøre hvilke muligheter, og betydning
en ilandsføring av gass vil ha. Planene om å etablere en LNG-havn i Mo i Rana i så måte ikke
vil bli en konkurrent, men derimot en viktig faktor for å rede grunnen for en gassledning med
mottaksanlegg på land.
Nordgass har i ett EU prosjekt sett på muligheten til å etablere en gassrørledning fra Mo i
Rana, gjennom Västerbotten til Vasa og Østerbotten i Finland. Konklusjonen i rapporten viser
at det ikke er kostnadene som er problemet, men derimot at både politikere og oljeselskap
ønsker å bruke allerede etablerte rørledninger

Naturgas som energikälla för Basindustrin 19
9. Transportkedjan för LNG mellan Hammerfest och
Basindustrierna på Nordkalotten
Grundtanken är att transportera den nedkylda, flytande naturgasen i mindre kusttankers till
depå i Narvik och eventuellt andra hamnstäder längs Norges kust. LNG mellanlagras i depå
och tankas sedan över till Tankvagnar alternativt till Tankcontainers som alt transporteras på
järnväg eller på väg. Narvik kan också bygga upp ett lokalt gasnät som en tredje distributionskanal.
Därefter transporteras LNG direkt till respektive kund på Nordkalotten med tåg till
mottagardepå som antingen enbart är kopplad till respektive industri eller en depå som är
gemensam för flera slutanvändare.
Denna mottagardepå kan dels vara ansluten till lokalt gasnät dels också utgöra en CNG depå
för vidaredistribution av fordonsgas med tankbil eller tankcontainerbil till tankstationer.
Transportsystemet roterar med minst ett fartyg och minst fyra vagngrupper med 3-4 vagnar i
varje sändning. I takt med att kunderna blir flera behövs flera fartyg och betydligt fler
vagngrupper.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 20
Karta : Basindustrierna som alla är stora energikonsumenter är välbelägna i förhållande till Järnvägsnätet.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 21
10. Depå Narvik
Narviks kommun och hamn har utrett möjligheten till att lokalisera en LNG depå i anslutning
till hamn och järnväg. Ett särskilt bolag; Naturgas Nord AS har under 2005 bildats med bl a
LKAB som delägare. Formålet med selskapet er i første omgang å utrede etablering av et
LNG-mottaksanlegg i Narvik. Dersom etableringen lykkes vil virksomheten bygge, eie og
drive et rentabelt LNG mottaksanlegg i Narvik.
Selskapet skal også drive distribusjon, kjøp og salg samt markedsføring av gass innenfor
mottaksanleggets leveringsradius, enten i egen regi eller i samarbeid med andre.
Således tar Naturgass Nord AS sikte på å skape en lokal og regional rentabel virksomhet i
kombinasjon med å bidra til nyskapning og omlegging av energiforbruk fra el/olje mv til
naturgass.
I en tidigare genomförd förstudie har för och nackdelar med olika lokaliseringar för en LNG
depå ut.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 22
Bolaget har därefter utvecklat planerna och bilden visar den framtida lokaliseringen där LNG
hanteringen skulle ske invid malmhamnen.
Fig: LNG terminal i Narvik för små LNG fartyg ; se skiss nedan

Naturgas som energikälla för Basindustrin 23
Bild : LNG Terminal i Japan som är direktansluten till gasnätet
Fig Principskiss över mottagardepå

Naturgas som energikälla för Basindustrin 24

Naturgas som energikälla för Basindustrin 25
11. Industriterminal
All LNG hantering måste omgärdas av stränga säkerhetskrav. Industriterminalerna liknar
Mellanlagringdepån i Narvik dock med det tillägget att en värmare måste installeras som
omvandlar den flytande LNG till gasform.
Bild: Varje industriterminal är en avskild plats med ett särskilt industrispår för daglig hantering
Bild: Industriterminalen måste ha en ärmare för att omvandla LNG till Gasform

Naturgas som energikälla för Basindustrin 26
12. Gemensam terminal i en tätort/kommun med flera
slutanvändare
I städer som Kiruna Malmberget-Gällivare, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå, Haparanda-
Torneå-Kemi, och Uleåborg finns det anledning att överväga en gemensam LNG terminal för
flera slutanvändare. Det fiins också anledning att fundera över hur dessa slutanvändare kan
anslutas. Förmodligen är ett lokalt gasnät gemensamt för basindustri, värmeverk och andra det
mest fördelaktiga på lång sikt.
Fördelen med denna mottagardepå är att järnvägsleveranserna kan ske med stor vagngrupp
alternativt med systemtåg. Därigenom pressas priset ned. Från denna gemensamma
mottagarterminal kan sedan CNG leveranser och billeveranser ske med både tankbil och
container till mottagare som inte är anslutna till det lokala gasnätet.
Fig: Gemensam stor mottagarterminal med värmetorm som omvandlar LNG till gas och därefter trycks fram i ett lokalt gasnät.
Järnvägsterminal
Basindustri
Värmeverk

Naturgas som energikälla för Basindustrin 27
13. Järnvägstransporten
13.1. Logistik i hela transportkedjan
Järnväg är ett masstransportsystem som lämpar sig bäst för stora volymer helst i hela tåg som
är bundna till regelbundna omlopp mellan avsändare och mottagare. Logistikkravet är
framförallt regelbundenhet och balansen mellan sändningsstorlek och depåstorlek är mycket
känslig i förhållande till antalet vagnar i omlopp.
Enkelt uttryckt innebär daglig leverans färre antal vagnar i omlopp, lägre lagringsvolym men
lågt tågutnyttjande och högre terminalkostnader för rangering och växling av vagnar. Omvänt
innebär leverans varje vecka betydligt större antal vagnar i omlopp, högre krav på depåstorlek
i båda änder men betydligt bättre tågutnyttjande och mycket lägre terminalkostnader.
Således måste järnvägslogistiken matchas med sjölogistiken och depåernas storlek samt
genomströmningshastigheten i hela den multimodala transportkedjan. Svårigheten ligger i att
inledningsvis hitta en minsta kritisk volym för att överhuvudtaget öppna transportsystemet.
Eftersom investeringarnas karaktär är långsiktiga måste långa kontrakt upprättas för
energileveranserna.
13.2. Ett system i full skala - Hela systemtåg varje dag
I ett fullskaligt system med samtliga basindustrier uppkopplade är 2015 förefaller det rimligt
att anta dagliga leveranser från Narvik med systemtåg som sedan alternerar mellan olika
destinationer/mottagardepåer. På sikt kan direkta energileveranser också skulle kunna ske från
Ryssland med teknik för spårviddsväxling vid gränsen. Då skulle ett ur konsumentsynpunkt
nyttigt konkurrensförhållande kunna uppstå.
Ett heltåg med en tågvikt på 1120 ton (1 lok) innebär 13 vagnar på 110m3 LNG vilka väger
ca 80 ton vardera. Om tåget har dagliga leveranser må-fre året om innebär det drygt
370 000 m3 LNG per år vilket motsvarar 2320 GWH per år. Således levererar ett systemtåg
nästan 9 GWH !
LKAB har i exemplet från depåförstudien i Narvik ett behov av 550 GWH vilket innebär
knappt 25 % av kapaciteten som ett heltåg med fem avgångar per vecka skulle innebära.
Således skulle det behövas 4-5 st mottagardepåer av LKABs storlek för att täcka ett fullt
utbyggt systemupplägg med hela tåg som inte splittras upp i flera vagngrupper. I ett sådant
system skulle depåerna således dimensioneras för att kunna lagra 1500 m3 LNG och kunna ta
emot 13 vagnar vid ett och samma tillfälle.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 28
13.3. Fyra - fem mottagarterminaler med minst en leverans i veckan
En ansats till ett bredare energiförsöjningsystem med Naturgas skulle kunna utgå ifrån orter
med stora energikrävande basindustrier eller tillverkningsprocesser. Sådana orter är lämpligen
de som har metallurgi eller liknande energikrävande tillverkningsprocesser:
1. Narvik – Skellefte Hamn – Boliden AB
2. Narvik – Luleå - SSAB
3. Narvik – Torneå - Outokumpu
4. Narvik - Kiruna/Malmberget –LKAB Pelletframställning
Omloppet till de olika destinationerna tar olika tid ( grova beräkningar) :
1. Skellefteå 4+12+4+12 = 32 timmar
2. Luleå 4+ 9+4+9 = 26 timmar
3. Torneå 4+ 12+4+12 = 32 timmar
4. Kiruna/malmberget 4+6+4+6 = 20 timmar ½ tåg vardera
Totalt : 110 timmar eller knappt fem dygn
Således skulle samtliga fem destinationer täckas in av ett enda tågsätt med en leverans per
vecka under perioden måndag-fredag med ett rullande schema där ankomsttiderna varierar.
13.4. Halvtåg en betydligt dyrare järnvägslösning
I stället för att hålla en avgång per vecka och destination kan ett alternativ vara ett halvtåg två
gånger per vecka. Detta innebär att LNG vagngruppen konsolideras med andra vagngrupper
t ex containertrafik. Det s.k ARE tåget skulle då kunna vara ryggraden i ett system där av –
och tillkoppling sker utmed transportkorridoren t ex i Gällivare, Boden, Vännäs. I dessa fall
kan vagnarna behöva gå en längre väg för att hitta ett annat tåg som tar vagngruppen till
slutdestinationen samtidigt som terminaltiden undervägs ökar i och med att vagngruppen blir
stående i avvaktan på nästa tåg. Sannolikt blir terminalväxlingen dyrare eftersom antalet
växlingsrörelser ökar. Dock är det inte säkert att vagnantalet behöver öka eftersom depåtiden
för av- och påfyllning förmodligen reduceras. Vidare blir belastningen vid Narvikdepån
jämnare eftersom två vagngrupper angör terminalen vid olika tillfällen minst en gång per
dygn.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 29
13.5. Vagngrupper med 2-3 vagnar kan vara en start av ett system men ingen
långsiktig lösning
I förstudien för LNG depå i Narvik studerades ett upplägg för att komma igång med trafik till
och från LKAB. Minska volym är daglig hantering av två - tre vagnar vilket också
projekterades.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 30
13.6. Hybridlok
Tanken att kombinera högspänning från en öppen bärtråd med en Gasdepå ger utrymme för
känslomässiga tolkningar av säkerheten. Förmodligen är kravet för ett systemtåg att tågloket
har någon form av hybriddrift på gasterminalen. Sådana Lok utvecklas nu och vid mässan
Innotrans i Berlin förevisades flera sådana loktyper.
13.7. LNG vagnen är lång
Kemivagnar ägs i huvudsak av privatvagnföretag som är specialiserade på teknik, säkerhet
och logistik. Under projektet har privatvagntillverkare tagit kontakt med sina tillverkare som
vid möten redovisat förslag på vagnkonstruktioner. En vagn bedöms klara en lastvolym på
100-110 m3 LNG eller 42 -50 tons last. Vagnen blir rätt lång ca 23-28 meter och vagnsättet
på 13 vagnar ca 325 meter inkl Lok, vilket är den ideala terminalspårlängden. Vagnen blir
förmodligen en standardvagn för hela EU området vilket tyvärr innebär att vagnen inte
kommer att byggas för 25 tons axellast med en betydligt större tank; 140m3. Om tåget av
depåtekniska skäl måste delas, vilket alltid utgör ett tidsödande moment kan
terminalspårlängden reduceras till ca 180 meter.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 31
13.8. Säkerhet
Transport av farligt gods på järnväg är noga reglerat i det sk RID avtalet. Det finns också ett
EU direktiv 96/49/EG och EU har sammanlagt 7 direktiv med gemensam lagstiftning som har
börjat gälla från slutet av 2004. Räddningsverket i Sverige ger ut särskilda föreskrifter
avseende transport av farligt gods. Kompetensmässigt har privatvagntillverkarna och
privatvagnägarna, som är specialiserade på transportbärare av farligt gods, mycket god insikt i
dessa regelverk. Ett eventuellt fördjupat projektarbete måste systematiskt täcka detta område i
samarbete med Järnvägsinspektionen och Räddningsverket.
13.9. Transportekonomi
Systemtåg är det billigaste landtransportalternativet. Det finns inget annat land i EU området
som har så låga priser per tonkm som Sverige. Avgörande för den optimering som måste
göras mellan depåstorlek, frekvens och tågstorlek är att en långsiktig volymbas existerar.
13.10. Transport till och från bredspårsnätet 1520/4 mm
Idag sker direkta kemitransporter mellan EU och Finland/Ryssland. Vagnar är godkända för
trafik i båda systemen. Mycket ofta sker byte av boggier vilket är tidskrävande och dyrbar
hantering. I vissa fall sker transporterna i kemicontainers som t.ex gäller för transport av kemi
från Mo i Rana till den finsk-svenska skogsindustrin. Nu prövas 7 vagnar med hjul för
automatisk spårviddsväxling. Om provet utfaller väl är denna teknik mycket lämplig för dessa
regelbundna transporter av LNG. Det intressanta är också att transporter kan ske i omvänd
riktning dvs från Ryssland till Nordkalottens mottagardepåer. Inom ramen för det STBR
projektet pågår en pilotstudie av direkta transporter mellan Ryssland och Sverige/Norge.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 32

Naturgas som energikälla för Basindustrin 33
14. Case för en industri exemplet LKAB
LKAB har inom projektets ram meddelat att man övervägt gasdrift i samband med
pelletstillverkning. Det case som bolaget värderat är installation i samband med byggandet av
det nya pelletsverket i Malmberget. En dialog fördes också med STATOIL under projektet
inledande fas innan LKAB beslutade att avbryta projektet.
Fakta :
Elförbrukning : 250 Gwh/år
Oljeförbrukning : 60m3 /dygn
Naturgasbehov 109m3/dygn exkl ev effektivitetsvinst
Fig LKAB projektering av LNG depå och installation av gasbrännare i Malmberget

Naturgas som energikälla för Basindustrin 34
15. Fortsatt projektarbete
Användningen av naturgas förväntas öka. På nordkalotten är kostnadsläget för produktionsfaktorerna
avgörande för industrins fortsatta utveckling. Den pågående energikostnadsdebatten
har nu även fokuserat på industrins kostnadsläge och förmåga att komma före i
energiomställningsprocessen. Utredningar har visat att ett naturgasnät på nordkalotten inte är
ett alternativ mer än om en ledning skulle byggas till och från Europa. I ett strategiskt
perspektiv stärks intrycket att det är nu som alternativ till olja skall utredas vilket
nedanstående figur med all tydlighet visar.
Ursprungstanken i Nordkalottens Logistik på att göra en oberoende inventering av de
potentialer för naturgasomställning synes mer aktuell än någonsin. Samtidigt så måste ett
fullskaligt distribuerat naturgastransportsystem utredas och ett långsiktigt transportpris
beräknas.
Industrin och samhället måste också gemensamt värdera möjligheten till flera energialternativ
särskilt i ett läge där även Ryssland rycker fram som ny storproducent. Antalet aktörer i
Gasverksamhet ökar och avregleringen sätter redan sina spår.
Därför känns det naturligt att föreslå Styrgruppen för Nordkalottens Logistik att återuppta
LNG projektet i en bred intressentkrets med Naturgass Nord, Boliden, SSAB, Outokumpu och
LKAB som huvudintressenter men där representanter för de berörda mottagardepåkommunerna
i Tornio-Haparanda-Kemi, Luleå, Skellefteå och Malmberget-Kiruna deltar.
Anders Lundberg
Projektsamordnare
Nordkalottens Logistik

Naturgas som energikälla för Basindustrin 35
16. Bilaga - anteckningar från projektmöte
2005-04-22
304-19091-03
Minnesanteckningar från Startmöte i ”Projekt LNG” 22 april i Malmberget
Närvarande : Ingela Hjalmarsson, LKAB
Roger Malmström, LKAB
Kaari Elliot, LKAB
Thomas Nordmark, LKAB
Bernt Henriksson, STATOIL
Erwin Rye, STATOIL
Eero Sirviö, VR Cargo
Jenni Alapukki, VR Cargo
Olle Pettersson, Green Cargo
Björn Bryne, Banverket
Jörgen Nyberg, Banverket
Delges ; Peter Pernlöf, Boliden
§ 1. Thomas Nordmark LKAB hälsade alla välkomna till Malmberget.
Deltagarpresentation. Konstaterades att representant för Boliden lämnat återbud i
sista stund, men att Boliden är fortsättningsvis intresserade att deltaga.
§ 2. Anders Lundberg presenterade projektet ”Utveckling av Nordkalottens
Logistik” och processen för att starta upp ett nytt delprojekt – i detta fall LNG.
(Bilaga I )
§ 3. Ingela Hjalmarsson LKAB, presenterade översiktligt LKAB s verksamhet
och överväganden som gjorts beträffande Hamndepå för LNG i Narvik och
studier av installation i Malmberget. (Bilaga II )
§ 4. Bernt Henriksson STATOIL, presenterade STATOILs roll i projektet och
projektläget. Av presentationen framgick följande : (Bilaga III )
1. Marknadsanalyser hos kunder beräknas pågå under hela
2005
2. Bearbetning av finska kunder skall påbörjas

Naturgas som energikälla för Basindustrin 36
3. Projektet måste nå en kritisk volymbas på 2 TWH för att
kunna starta
4. Volymkriteriet är kopplat till båtleverans till Narvik
5. Detta motsvarar drygt 8 vagnar per dag under 365 dagar
(Europavagn)
6. Terminaldepåutredning i Narvik pågår – Nordgass Nord
AS skall svara för anläggningen som beräknas vara klar
2008
7. Koncept för gaslager hos kund är klart
8. Logistikupplägg mellan Narvik och mottagardepå har
studerats för olika volymnivåer och är i stort sett klart
9. Koncept för järnvägsvagn framtaget av VTG
§ 5. Vagnfrågan diskuterades. VTG har tagit fram en vagn med följande
grunddata :
1. Lastförmåga 42 ton eller 100 m3
2. Totalvikt 90 ton STAX 22,5 ton
3. Vagnlängd 28 meter
4. Isolerad dubbeltank (Cryotank)
5. Rörsystem, ventilsystem m.m. enligt RIVstandard
6. En serie på 8 – 10 vagnar förutsätts
Björn Bryne från Banverket berättade om vad som gäller för tillståndsgivning av
svenska och internationella vagnar. Han pekade också på ett antal kritiska frågor
som får studeras vidare i en särskild arbetsgrupp för vagnfrågan. (Bilaga IV)
Spårviddsväxlingsprojektet har i dagarna upphandlat spårviddsväxlingsbara
hjulsatser för ett fullskaleprov som skall påbörjas i januari 2006. Sådana
hjulsatser kan också vara aktuella för LNG vagnar.
Björn Bryne konstaterade att en vagn med STAX 25 ton skulle kunna lasta ca
140 m3, dvs 40 % mera jämfört med en europeisk standardvagn. Detta får
undersökas vidare i vagngruppen.
§ 6. Logistikupplägg järnväg diskuterades och Olle Pettersson Green Cargo
berättade att man tillsammans med STATOIL gått igenom ett antal olika
volymscenarion och distributionsupplägg.
LKAB ser inte som sin affärsidé att dra LNG vagnar på Nordkalotten och stöder
därför fortsatt arbete med logistikupplägget.
VR Cargo är beredda att stödja fortsatt arbete i norra Finland både på vagn- ,
logistik- och kundsidan.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 37
§ 7. Diskuterades fortsatt arbete i gruppen. Följande konstaterades för den
fortsatta processen :
LKAB och STATOIL behöver arbeta vidare med ”Case LNG
Malmberget”, det handlar bl. a. om följande frågor :
o Känslighetsanalys av gjorda kalkyler
o Depålokalisering m h t pågående
utbyggnader av pelletsverk m.m.
o Logistiklösning
o Möjliga etapputbyggnader
LKAB sammankallar till ett första möte mellan parterna.
Nordgass Nord As i Narvik skall arbeta vidare med depåkonceptet –
det handlar om lokalisering m.m. En förstudie finns framme och
detaljprojektering skall göras.
STATOIL skall arbeta vidare med sjötransportupplägget till Narvik
Marknadsanalyser och genomgångar av möjligheterna att använda
LNG i processen tillsammans med de enskilda industrierna för
design av LNG anläggning och logistiklösning skall fortgå av
STATOIL.
Informationsmaterial med basfakta skall utarbetas av LNG –
Projektet
Bearbetning av industrier i Finland skall påbörjas
En arbetsgrupp för vagnfrågan skall bildas med Green Cargo som
sammankallande
STATOIL skall på allmän begäran återkomma med ett förslag till
studieresa
När planerna blir mer konkreta skall en påverkansplan utarbetas för
att undersöka möjligheten av att erhålla ett industriellt och
vagntekniskt utvecklingsstöd för miljövänlig och långsiktigt hållbar
energiomställning.
Det betonades vikten av att fler huvudintressenter ansluter till gruppen.
När en bredare kärngrupp av intressenter har ”hoppat på tåget”
förhoppningsvis under senhösten 2005 bör en gemensam
avsiktsförklaring undertecknas i syfte att tillvarata en gemensam
kunskapsuppbyggnad och att verka för en stegvis utveckling av volymer
och tekniska lösningar.
§ 8. Nästa möte i ”Projekt LNG” föreslås hållas i augusti på Bolidens kontor i
Skellefteå. Kontaktpersoner är Peter Pernlöf och Tomas Rönnmark. Anders
Lundberg återkommer om en preciserad tidpunkt för detta.
Thomas Nordmark och Anders Lundberg deltar den 11e maj på ett AU möte i
Huvudmanna-gruppen för utveckling av Nordkalottens Logistik där projektets
frågor enligt listan §7 ovan tas upp.

Naturgas som energikälla för Basindustrin 38
Den 18e oktober hålls ett seminarium med deltagande från basindustrierna,
banhållarna, regeringarna och EU, i Haparanda i samband med startskottet av
nya Haparandabanan.
Vid anteckningarna
Anders Lundberg
Projektledare
Utveckling av Nordkalottens Logistik