Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader - Svanen

Høringssammenstilling for 

Hus, flerbostadshus och 

förskolebyggnader 

til høringen av versjon 2 av kriteriene 

Dokument til NMN 15. desember 2009 

Oppdatert 10. august 2010 

Nordisk Miljømerking

Innhold 

1. SAMMENDRAG.................................................................................................................................4 

2. OM HØRINGEN.................................................................................................................................7 

3. OPPSUMMERING AV INNKOMNE SVAR ...................................................................................8 

4. KOMMENTARER TIL KRITERIENE FRA HØRINGSINSTANSENE ......................................9 

4.1. GENERELLE KOMMENTARER.......................................................................................................................9 

4.2. PRODUKTGRUPPEAVGRENSNING.............................................................................................................23 

Hva er en svanemerket bygning?...................................................................................................................................... 24 

Hva kan Svanemerkes? ......................................................................................................................................................... 24 

Hvordan søken man? ............................................................................................................................................................. 25 

4.3. KOMMENTARER TIL DE ENKELTE KRAVENE..........................................................................................25 

4.3.1. Overgripende krav til lisenssøkeren ..........................................................................................25 

O1 Generell beskrivelse av bygningen..................................................................................................................... 25 

O2 Ansvar for byggeprosessen.................................................................................................................................... 26 

O3 Liste over produkter/materialer......................................................................................................................... 26 

P1 Bruk av miljømerkede/gjenanvendte materialer ........................................................................................ 28 

4.3.2. Energi og innemiljø...........................................................................................................................29 

Generelle kommentarer til kravene til energi og innemiljø.................................................................................. 30 

O4 Lufttetthet ..................................................................................................................................................................... 33 

P2 Lufttetthet utover obligatorisk nivå.................................................................................................................... 37 

O5 Energieffektivitet......................................................................................................................................................... 38 

P3 Energieffektivitet utover obligatorisk nivå...................................................................................................... 43 

P4 Energitilskudd fra solfangere eller solceller.................................................................................................... 44 

O6 Faste lyskilder............................................................................................................................................................... 46 

O7 Energimerkede hvitevarer...................................................................................................................................... 47 

O8 Vannbesparende dusjhoder og blandebatteri ................................................................................................ 48 

O9 Individuell måling av varmt forbruksvann, oppvarming og elektrisitet............................................. 48 

O10 Ventilasjon................................................................................................................................................................... 51 

P5 Behovsstyrt ventilasjon ............................................................................................................................................ 53 

O11 Støy ................................................................................................................................................................................. 53 

O12 Dagslysfaktor (kravet gjelder kun for barnehager) .................................................................................. 55 

O13 Belysningsstyrke (kravet gjelder kun for barnehager) ........................................................................... 55 

P6 Styring av belysning (kravet gjelder kun for barnehager) ........................................................................ 56 

4.3.3. Materialkrav........................................................................................................................................56 

Generelle kommentarer til materialkravene............................................................................................................... 56 

Kommentarer relatert til inneklimamerking .............................................................................................................. 63 

Overordnede kommentarer til kjemiske byggprodukter ...................................................................................... 63 

Overordnede kommentarer relatert til BASTA og andre nasjonale databaser ............................................ 70 

Kommentarer relatert til ”avsiktligt tillsatta” ämnen.............................................................................................. 74 

O14 – O21 Kjemiske byggprodukter.......................................................................................................................... 76 

O14 Kjemiske byggprodukter, sikkerhetsdatablad............................................................................................ 76 

O15 Kjemiske byggprodukter, klassifisering........................................................................................................ 77 

O16 CMR-‐stoffer i kjemiske byggprodukter (kategori 1, 2 og 3) ................................................................. 79 

O17 Stoffer som kjemiske byggprodukter ikke skal inneholde.................................................................... 81 

O18 Stoffer med langtidsvirkning i kjemiske byggprodukter ....................................................................... 92 

O19 Hormonforstyrrende stoffer i kjemiske byggprodukter........................................................................ 92 

O20 Nanopartikler i kjemiske byggprodukter ..................................................................................................... 94 

O21 Handtering av kjemiske byggprodukter........................................................................................................ 97 

Generelle kommentarer til kjemiske stoffer i faste byggprodukter.................................................................. 98 

O22 Stoffer som faste byggprodukter ikke skal inneholde.............................................................................. 98 

P7 – O30 Krav til byggprodukter............................................................................................................................. 101 

P7 Halogenfrie plastprodukter ................................................................................................................................. 102 

O23 Nanopartikler i faste byggprodukter og hvitevarer............................................................................... 104 

Krav til trevirke og andre materialer basert på fiber ........................................................................................... 105 

O24 Kontrollert råvare ................................................................................................................................................. 105 

O25 Virke fra sertifisert skogsbruk eller økologisk plantasje ..................................................................... 106 

2 (165)

P8 Høyere andel virke fra sertifisert skogsbruk................................................................................................ 107 

O26 Trykkimpregnert virke ....................................................................................................................................... 107 

O27 Emisjoner av formaldehyd ................................................................................................................................ 108 

Andre krav til byggprodukter, materialer og interiører...................................................................................... 109 

O28 Fasade og takbekledning.................................................................................................................................... 110 

O29 Plast-‐flater på innvendige golv-‐, tak-‐ og veggbekledning.................................................................... 117 

P9 Klorfrie flater i våtrom ........................................................................................................................................... 121 

O30 Vinduer ...................................................................................................................................................................... 122 

O31 Vannbesparende toaletter................................................................................................................................. 124 

O32 Kildesortering av husholdningsavfall........................................................................................................... 125 

O33 Kildesorteringsstasjon for avfall ved leiligheter og barnehager....................................................... 126 

4.3.4. Kvalitetsledelse og kontroll av byggeprosessen ................................................................127 

Rutinekrav for byggeprosessen ..................................................................................................................................... 127 

O34 Radon.......................................................................................................................................................................... 129 

O35 Materialkrav ............................................................................................................................................................ 130 

O36 Avfallshandtering på byggeplassen............................................................................................................... 131 

P10 Måling (Mätning) av avfallsfraksjoner.......................................................................................................... 132 

O37 Fuktsikring av material....................................................................................................................................... 133 

O38 Fuktsikker utførelse av konstruksjon........................................................................................................... 134 

O39 Sikker utførelse av vanninstallasjoner......................................................................................................... 136 

O40 Kontroll under byggeperiode........................................................................................................................... 137 

O41 Førkontroll og sluttkontroll.............................................................................................................................. 138 

Verifisering innen innflyttning ....................................................................................................................................... 138 

O42 Kontroll av kvalitet ............................................................................................................................................... 138 

Sammenstilling av poeng .................................................................................................................................................. 139 

O43 Oppnådde poeng.................................................................................................................................................... 139 

Kvalitetsledelse ..................................................................................................................................................................... 141 

M2 Lover og forskrifter ................................................................................................................................................ 142 

4.3.5. Instruksjoner for beboere/forvaltere.....................................................................................142 

O44 Allmenn informasjon og vedlikeholdsplan (FDV) (S: underhållsplan DK: 

vedligeholdelsesplan)......................................................................................................................................................... 142 

4.3.6. Bilagene ..............................................................................................................................................143 

5. KOMMENTARER TIL BAKGRUNNENSDOKUMENTET ....................................................145 

5.1. PRODUKTGRUPPEAVGRENSNING.......................................................................................................... 145 

Motiv for Svanemerking .................................................................................................................................................... 145 

P1 Bruk av miljømerkede/gjenanvendte materialer ..................................................................................... 145 

5.2. KRAV TIL ENERGI OG INNEMILJØ SOM DER DISKUTERT MEN IKKE TATT MED I KRITERIEN....... 146 

5.3. MATERIALKRAV, KJEMISKE PRODUKTER ............................................................................................ 146 

5.4. KRAV TIL TREVIRKE OG ANDRE MATERIALER BASERT PÅ FIBER.................................................... 146 

O24 Kontrollert råvare ................................................................................................................................................. 146 

5.5. ANDRE KRAV TIL BYGGPRODUKTER, MATERIALER OG INTERIØRER .............................................. 148 

O28 Fasade og takbekledning.................................................................................................................................... 148 

6. ENDRINGER I KRAVENE ETTER HØRINGEN .....................................................................151 

7. VEDLEGG:.....................................................................................................................................152 

7.1. BILAG A TABELLFREMSTILLING AV ALLE HØRINGSSVARENE ......................................................... 152 

7.2. BILAG B BING, EUROPE ........................................................................................................................ 156 

7.3. BILAG C EUROPEAN ALUMINIUM ASSOCIATION AISBL: LIFE CYCLE MANAGEMENT............... 159 

7.4. BILAG D BOLIGPRODUSENTENES FORENING: -‐ SAMMENDRAG: HØRINGSSVAR -‐ TEKNISK 

FORSKRIFT TIL PLAN-‐ OG BYGNINGSLOVEN..................................................................................................... 163 

3 (165)

1. Sammendrag 

Nordisk Miljømerking 

Hus, leiligheter og barnehager 089/versjon 2 

Høringssammenstilling, oppdatert 10. august 2010 

Høringen ble gjennomført i perioden fra den 15. juni 2009 til den 15. september 2009, og 

de engelskspråklige dokumentene var tilgjengelig fra 15. juli 2009. Den ble sendtes ut til 

865 innstanser. Totalt har 73 instanser svart, hvorav 22 bare har kommentert, 5 støtter 

forslaget uten kommentarer, 26 støtter forslaget med kommentarer, 8 avstår og 12 

forkaster forslaget med kommentarer. 

Nordisk Miljømerking har mottatt mange gode og konstruktive kommentarer. Det er til 

dels store nordiske forskjeller på bygningsreglement, forskrifter, anbefalinger og 

tradisjoner, og en del av kommentarene bærer preg av nasjonal holdning. Kommentarene 

har bidratt til å gi Nordisk Miljømerking en enda bedre oversikt over forholdene innenfor 

bransjen, markedet, forskningsaktivitetene og myndighetene. 

De største endringene som ble foreslått i høringsutkastet var skjerpede krav til: 

• Ansvarsforhold 

• Energiforbruk, trykktesting og ventilasjon 

• Byggmaterialer, inkludert kjemiske byggprodukter 

• Byggeprosessen, inkludert kvalitetssikring 

Kommentarer fra høringsinstansene: 

Nedenfor er det gitt en oversikt over kommentarene til høringsinstansene. Deres 

kommentarer er besvart under de enkelte kapitlene i dokumentet. 

Overordnede kommentarer 

De generelle høringskommentarene handler blant annet om usikkerhet i forhold til at 

kostnader ved at dokumentasjonsbyrden kan være for stor, at det allerede finnes andre 

sertifiseringsordninger og standarder innenfor byggbransjen og at Nordisk Miljømerking 

bør vise detaljert hvilke krav som går ut over kravene til myndighetene. Spesielt 

europeiske bransjeorganisasjoner kommenterer at kriteriene ikke er tilstrekkelig basert på 

livssykelvurderinger eller er vitenskapelig fundert. Det er også flere som ønsker at 

Svanemerket skal utvikle kriterier for rehabilitering av bygg og for andre bygningstyper. 

De overgripende kravene 

Det påpekes av flere at kravene til detaljeringsgraden for materialoversikten er for høy, 

mens en høringsinstans ønsker at innholdet for alle materialer som anvendes skal 

deklareres. Det stilles spørsmål om bruk av gjenbruksmaterialer er en fordel for miljøet 

og flere ønsker at produkter av gjenvunne materialer gis poeng. Det pekes også på at 

utvalget av svanemerkede produkter er for lite til at dette bør gis poeng. 

Energi og innemiljø 

Det er kommet inn mange forslag til nye krav, som blant annet krav til energiforbruk i 

byggeprosessen, behovsstyrt oppvarming, minivindmøller, krav til primærenergikilde, 

begrensning av elektromagnetisk felt og bruk av nasjonale benevninger for måling av 

lufttetthet. Kravene til lufttetthet og energieffektivitet er av høringsinstansens sett på som 

viktige, og de sier at det er positivt at disse tilpasses nasjonale bygningsregler. De fleste 

kommentarene til at kravet til energieffektivitet ikke er strengt nok har kommet fra 

danske høringsinstanser. Det har også kommet en rekke kommentarer til formuleringer, 

4 (165)




standarder det bør henvises til (også standarder som ikke er vedtatt) og andre detaljer som 

bidrar til bedre formulering av kravene. 

Materialkravene generelt 

Det påpekes at det er behov for bruk av materiallister, at det er uklart hvilke materialer 

det stilles krav til, at materialene ikke har så stor betydning i et livssykelperspektiv og at 

Nordisk Miljømerking bør henvise til inneklimamerker for materialer. Det er også uttrykt 

ønske om at Nordisk Miljømerking bør stille krav til flere materialer. 

Kjemiske byggprodukter 

Kommentarene til kjemiske byggprodukter viser at det er behov for en bedre definisjon 

av hva kjemiske byggprodukter er. Det uttrykkes også at kravene er på linje med 

myndighetenes ønsker. Mange bransjeorganisasjoner mener at kravene i EUs 

kjemikalielovgivning, REACH, er tilstrekkelig og at ytterligere krav til kjemiske 

byggprodukter er unødvendig. Mange svenske høringsinstanser ønsker at Nordisk 

Miljømerking skal henvise til det svenske BASTA-systemet som hovedsakelig er basert 

på egenerklæringer for oppfyllelse av krav til byggmaterialer. Mange høringsinstanser har 

kommentert at det er utydelig var som menes med at kjemikalier/stoffer er tilsatt med 

hensikt, ”avsiktligt tillsatt”. 

Høringskommentarene til kravene O14 – O21 har blant annet handlet om at den 

administrative byrden blir for stor ved å dokumentere kravene, spesielt ved å sende inn 

datablader for alle kjemikaliene som anvendes. Det er også foreslått at kravene kun 

(enbart) skal gjelde for informasjon som er tilgjengelig i databladene. Nordisk 

Miljømerking er også kritisert for å ha forbudslister der det er kunnskap om bruk av 

spesifikke miljøgifter i kjemiske byggprodukter i steden for å ha generelle krav til 

stoffenes egenskaper i alle produktene. De europeiske bransjeorganisasjonene 

kommenterer spesielt kravene til ftalater, flammehemmer og tinnorganiske forbindelser. 

Det er også en rekke kommentarer til at kravene er for strenge og har krav til ubetydelige 

mengder av stoffer i de kjemiske byggproduktene. Forbudet til nanopartiker i kjemiske 

byggprodukt er også misforstått av mange som tror at det er et forbud til andre typer 

nanomaterialer eller nanoteknologi. 

Kjemikalier i faste byggprodukter 

Også blant kommentarene til kjemikalier i faste byggprodukter er det bekymring for at 

dokumentasjonsbyrden skal bli for høy og at kravene vil utelukke bygningsmaterialer 

som produsentene ønsker å anvende. For eksempel forbudet mot borsalter og borsyre som 

mange typer celluloseisolasjon brannsikres med. Det er også her kommentert at 

forbudslister ikke er ønskelig, men at lister med uønskede egenskaper bør anvendes. 

Det har kommet inn en rekke detaljerte og konstruktive kommentarer til kravene til 

andre byggprodukter i kravene O23 –O30 og P7 til P9. Fra de europeiske 

bransjeorganisasjonen er spesielt kravene til PVC, bly, kobber og sink kommentert. 

Kvalitetsledelse og kontroll av byggeprosessen 

Det har blant annet vært uttrykt bekymring for at krav til uavhengig tredjepart er 

kostnadsdrivende. Det har kommet noen innvendinger mot et kontroll- og 

kvalitetssikringssystem som virker forskjellig fra kontrollsystemet som kreves opp mot 

myndighetenes krav i de enkelte landene. Det har kommet kommentarer på kravet til å 

sikre bygningen mot radon og noen nasjonale ordninger og teknologispesifikke løsninger 

5 (165)




for kvalitetssikringssystem er foreslått. Det er bemerket angående avfalshandtering at 

enkelte byggeplasser har begrenset plass som gjør plassering av mer en 2-3 containere 

vanskelig. Til kravet ”Fuktsikker utførelse av konstruksjon” kom det kommentarer på at 

kravet til dels ikke var relevant. 

Endringer i kriteriene 

Som følge av kommentarene er teksten i kravene generelt blitt mer presise og 

overordnede endringer er: 

Hva kan svanemerkes: 

• Det er presisert hvilke hustyper som kan svanemerkes. 

Energi og innemiljø: 

• O4 Lufttetthet: Kravnivåene er tilpasset til nasjonale beregningsmetoder. 

Poengkravet P2 er fjernet. 

• O5 Energi: Kravet er omskrevet til at ”energiänvendningen för max. uppgå til 75 

% av gällande nationella byggreglar”. Det gis fortsatt poeng i P3 for bedre hus 

ned til passivhus-nivå. 

• P4 er endret slik at det gis 1 poeng for solceller, solfanger eller gjenvinning av 

varme fra varmtvann. 

• O9 Individuell måling av energi: Kravet er presisert og gjelder for forbruk av el, 

og varmtvann og vannbåren oppvarmingsenergi når det er felles energikilde for 

flere boenheter. 

• O10 Ventilasjon: Kravet er forenklet. Poengkravet P5 er slettet. 

• O11 Støy: Kravet er endret til poengkrav for småhus og leiligheter. 

Materialer: 

• P1 Bruk av miljømerkede byggprodukter: Kravet er endret ved at det ikke lenger 

gis poeng til gjenbruk av byggmaterialer. 

• O14 – O21 Kjemiske byggprodukter. Kravene er generelt gjort litt mindre strenge 

ved at grensen for krav til inngående stoffer er satt til 100 ppm. Det kreves ikke 

lenger at datablader skal sendes inn, men at de skal gjøres tilgjengelig for Nordisk 

Miljømerking. Kravet O19 Hormonforstyrrende stoffer er fjernet, og det er gjort 

noen mindre endringer i de andre kravene til kjemiske byggprodukter. 

• O24 – O25 Skogkravene er omformulert. 

• O28 Forbudet mot sinktakbelegg er fjernet. 

• O29 – P9 PVC-forbud i gulv. Det er nå ikke unntak for PVC belegg på våtrom. 

Poengkravet P9 er derfor tatt bort. 

Byggeprosess 

• O34 Radon: Kravet er gjort teknologinøytralt og er forenklet. 

• O38 Kravet til fuktsikker konstruksjon er fjernet 

• O41 Kravet til sluttkontroll er endret 

Instruksjon til beboere/forvaltere 

• O44 I kravet med informasjon til beboeren/forvalter er et punkt om radonstråling 

lagt til. 

Følgene krav er blitt slettet: P2, P5, O19, P9, O38 

Krav til støy er endret fra obligatorisk til et poengkrav for småjus og leilighetsbygg. 

6 (165)

2. Om høringen 




Høringen ble gjennomført i perioden fra den 15. juni 2009 til den 15. september 2009, og 

de engelskspråklige dokumentene var tilgjengelig fra 15. juli 2009. 

Forslagene til nye miljøkrav er utarbeidet av sekretariatene i Nordisk Miljømerking. Det 

har vært arrangert flere møter med industrien og myndighetene i arbeidet med revisjonen 

av kriteriene. 

Bygg som kan svanemerkes etter versjon 2 av kriteriene er småhus, leiligheter og 

barnehager i henhold til nasjonal definisjonen for slike bygninger. Dette innebærer en 

utvidelse av produktgruppen som i versjon 1 bare gjaldt for småhus. 

De største endringene som ble foreslått i høringsutkastet var skjerpede krav til: 

• Ansvarsforhold 

• Energiforbruk, trykktesting og ventilasjon 

• Byggmaterialer, inkludert kjemiske byggprodukter 

• Byggeprosessen, inkludert kvalitetssikring 

Nordisk Miljømerking har ment at de reviderte kriteriene spesielt ville bidra til reduserte 

klima-, helse- og miljøpåvirkninger knyttet til produksjon og driften av denne typen 

boliger og barnehager. 

7 (165)




3. Oppsummering av innkomne svar 

Høringen sendtes ut til 865 innstanser. Hvorav 293 i Norge, 215 i Sverige, 146 i Danmark 

og 211 i Finland. Sekretariatet på Island har ikke hatt kapasitet til å bidra i 

revisjonsarbeidet. Totalt har 73 instanser svart. Av de som svart har 22 bare kommentert, 

5 støtter forslaget uten kommentarer, 26 støtter forslaget med kommentarer, 8 avstår og 

12 forkaster forslaget med kommentarer, se tabell 1. En oversikt over hvilke instanser 

som har gitt høringssvar fordelt på de forskjellige landene er gitt i bilag 1. 

Tabell 1: Sammenstilling av alle høringssvarene. Kolonnene angir; A. Bare 

kommentarer, B. Støtter forslaget, C. Støtter forslaget med kommentarer, D. Avstår fra 

høringsuttalelse og E. Forkaster forslaget med begrunnelse. 

Land A. Bare 

kom. 

B. Støtter 

forslaget 

C. Støtter 

forslaget 

med kom. 

8 (165) 

D. Avstår 

fra hørings- 

uttalelse 

E. Forkaster 

forslaget med 

begrunnelse 

Danmark 4 1 4 4 4 17 

Sverige 13 1 6 0 2 22 

Finland 4 3 3 2 3 15 

Norge 1 0 13 2 3 19 

Island 0 0 0 0 0 0 

Totalt 22 5 26 8 12 73 

I Norge har det vært mange parallelle høringer, blant annet Forslag til standard for 

lavenergi og passivhus (NS 3700), Forslag til ny teknisk forskrift til plan- og 

bygningsloven og Energimerkeordningen. Dette har påvirker bransjen og dette kan 

forklare hvorfor det har kommet inn få uttalelser i Norge. 

Totalt 

Nordisk Miljømerking har mottatt mange gode og konstruktive kommentarer. Det er til 

dels store nordiske forskjeller på bygningsreglement, forskrifter, anbefalinger og 

tradisjoner, og en del av kommentarene bærer preg av nasjonal og ikke nordisk tenkning. 

Det betyr at utfordringen med å lage så nordisk ensartede krav som mulig fortsatt er være 

stor. Høringssvar fra noen produsenter/produktleverandører bærer dessverre preg av 

proteksjonisme og at de ikke har forstått svanens plikt til å bruke føre var prinsippet og 

livsløpstankegang. 

Alle kommentarene har bidratt til å gi oss en enda bedre oversikt over bransjen, 

markedet, forskningen og myndighetenes aktiviteter.




4. Kommentarer til kriteriene fra 

høringsinstansene 

De enkelte kommentarene fra høringsinstansene er samlet og gruppert i dette kapittelet, 

og følger numrene på kravene i høringsutkastet til kriteriene. Noe av høringsinstansene 

har kommentert flere områder i høringsutkastet og kommentarene er da delt opp etter 

tema. Nordisk Miljømerking har gitt svar til høringskommentarene og det har vært gjort 

samlet hvis det er flere høringsinstanser som har kommentert samme tema. Foran i hvert 

hovedkapitel er det laget en liten oppsummering av hva høringsinstansens kommenterer. 

4.1. Generelle kommentarer 

De generelle høringskommentarene handler blant annet om usikkerhet i forhold til at 

kostnader ved at dokumentasjonsbyrden kan være for stor, at det allerede finnes andre 

sertifiseringsordninger og standarder innenfor byggbransjen og at Nordisk Miljømerking 

bør vise detaljert hvilke krav som går ut over kravene til myndighetene. Spesielt 

europeiske bransjeorganisasjoner kommenterer at kriteriene ikke er tilstrekkelig basert 

på livssykelvurderinger eller er vitenskapelig fundert. Det er også flere som ønsker at 

Svanemerket skal utvikle kriterier for rehabilitering av bygg og for andre bygningstyper. 

Forbrugerrådet, Danmark 

Forbrugerrådet har af ressourcemæssige årsager ikke mulighed for at forholde os til 

revideret kriteriedokument for svanemærking af småhus, med udvidelse for 

lejlighedsbyggeri og børneinstitutioner. Forbrugerrådet kan således ikke tages til indtægt 

for at støtte forslaget eller for at gøre det modsatte. 

Stiftelsen Miljøfyrtårn Norge 

Støtter forslaget, men har følgende innvendinger: Vi savner imidlertid at byggherren 

pålegges å stille krav om miljøsertifisering (ISO14001 og Miljøfyrtårn (N)/ Svensk 

Miljöbas (S) / Key2Green (DK)) som kvalifikasjonskrav for underleverandører. 

Nordisk Miljømerkings kommentar 

Takk for kommentaren. Dette vil vi se på ved neste revisjon. 

Helsedirektoratet Norge 

Det bør kunne innebære en generell kvalitetsheving av bygg som tilfredsstiller kravene til 

Svanemerking. 

Videre vil vi bemerke at et krav om universell utforming/tilgjengelighet burde inngå blant 

kravene Svanemerking av bygg. 


Takk for kommentaren. Dette har vi vurdert men kravene er vanskelig kvantifiserbare og 

de nordiske forskjellene er store. Se også bilag 7 i bakgrunnsdokumentet. 

9 (165)




Veidekke Norge 

Vår konklusjon er at dere har vært svært detaljerte i forhold til å stille krav og detaljere 

dette. Men vi føler at ambisjonsnivået kanskje er satt så høyt at dette får konsekvenser i 

forbindelse med gjennomføring av prosjektet, i forhold til tidsbruk og penger. 


Takk for kommentaren. Det er en vanskelig balansegang å stille god relevante miljøkrav 

som ikke er for omfattende å dokumentere. 

Trygge Barnehager Norge 

Hvor det nevnes et generelt problem, som radon for eksempel, anbefales det at 

Miljømerking ikke nevner hvilken løsning som skal anvendes, men kvantifiserer den 

ønskede kvalitet. Unngå ”godkjenning” av en bestemt leverandør sin løsning. 


Takk for kommentaren. Nordisk Miljømerking ønsker ikke å være teknologistyrende og 

kravet er endret. 

Økonomi- og Erhversministeriet, Danmark 

Overordnet støtter Økonomi- og Erhvervsnminsteriet bestræbelserne på at revidere og 

udvide svanemærkningen af bygninger. Økonomi- og Erhvervsministeriets mere 

detaljerede kommentarer vedrører de forhold, der er reguleret i bygningsreglementet (BR 

08), herunder særligt energiforbruget og ventilation (forslagets kapitel 2) og 

byggematerialer, her specielt kemiske byggeprodukter (forslagets kapitel 3). Det er 

samtidig energi- og materialekravene, der er omfattet af pointgivningen i kriteriedokumentet. 


Nordisk Miljømerking takker for konstruktive innspill. 

Husbanken Norge 

Støtter i all hovedsak forslag til nytt kriteriedokument for miljømerking av småhus, 

leilighetsbygg og barnehagebygg, og har kun et par kommentarer: 

Helhetlig planlegging og gjennomføring 

Prioriterte målsettinger for Husbankens arbeid med miljø er redusert energibruk og bruk 

av ny fornybar energi, redusert bruk av miljøfarlige stoffer i bygningsmassen, redusert 

mengde byggavfall og økt gjenbruk av byggematerialer. Dette er viktige og komplekse 

innsatsområder, hvor resultater bare kan oppnås gjennom helhetlige løsninger. 

Svanemerking vil gi et positivt bidrag for å nå nasjonale målsettinger mht energi og 

miljø. 

Husbanken ser at det i årene fremover vil bli økt oppmerksomhet mot store 

hovedrehabiliteringer ned mot passivhusnivå. Slik renovering krever også stor 

oppmerksomhet mht inneklima, materialbruk, byggeprosess, bruk mv. Etter Husbankens 

oppfatning bør dette kunne bli et viktig utviklingsområde for svanemerking. 

10 (165)




Danmarks Naturfredningsforening, Danmark 

DN har et bud på nogle retningslinjer for bæredygtig renovering af bygninger. Notatet, 

som er vedhæftet (bilag 1) og hermed spilles ind til miljømærkning af bygninger, er ikke 

egentlige kriterier men nærmere en oplistning af eksisterende ordninger, herunder 

Svanen, og hvordan man kunne tage det bedste fra hver af disse og arbejde sammen til et 

kriteriesæt for renovering. 

DN ser store perspektiver i at udvide kriterierne for bygninger under Svanen til også at 

gælde for renovering af eksisterende bygninger. Alternativt bør man måske udvikle et 

selvstændigt kriteriedokument for renovering. Nye bygninger udgør jo kun mindre end to 

procent af den årlige bygningsmasse, og de store perspektiver ligger i at renovere ældre 

bygninger, som jo ofte har rigtig dårlige energiforhold. 

Man kunne passende starte med et kriteriesæt, som tager fat i de vigtigste og letteste 

løsninger: efterisolering, varmeinstallationer, vinduer, døre og lysstyring. Men man bør 

også inddrage aspekter som lokal nedsivning af regnvand, grænser for befæstede arealer, 

grønne tage og transportløsninger. 

DN deltager gerne i kriterieudviklingen for dette område. 

Rockwool A/S, Danmark 

Rockwool støtter baggrunden og tankerne i revisionen af miljømærket. Vi bifalder, at 

man på den ene side stiller krav, der fører boligmarkedet i en målbar og bæredygtig 

Europæisk retning - men også at man på samme tid har brugt kræfter på at tilpasse 

mærket til bygningsreglementerne, i de nordiske lande, så mærket er til at anvende i 

praksis. Vi finder samtidig, at det er en mangel, at svanemærket ikke omfatter alle former 

for byggeri og vi vil opfordre til, at ordningen udbygges Vi foreslår, at Svanemærket 

udbygges, så det dækker alle bygninger. Prioritering: Vi støtter prioriteringen i forslaget, 

der fokuserer på de vigtigste parametre for et bæredygtigt byggeri . energianvendelse i 

driftfasen . byggematerialer . byggeproces . vedligeholdelse og vedligeholdelsesplan . 

Norima (norske mineralullprodusenter) 

Norima er positivt innstilt ovenfor revisjonen av Svanemerkning av småhus, leiligheter 

og barnehager. Det er viktig med en lett forståelige klassifisering av bæredyktige bygg, 

slik at markedet lettere kan treffe riktige beslutninger. Det betyr videre at andre bygg, enn 

det som omhandles i dokumentet, bør kunne Svanemerkes. Vi foreslår derfor at man 

etablerer merkeordning av andre bygningstyper også. 


Takk Husbanken i Norge, Danmarks Naturfredningsforening, Rockwool A/S og Norima 

for kommentarene. Angående kriterieutvikling for andre bygningstyper og rehabilitering 

ønsker vi å vurdere dette senere. 

Finndomo Finland 

Kriterierna för hus och daghem fungerar inte för huspaket. Vi föreslår ett nytt 

kriteriedokument: Byggpaket för trähus. 

11 (165)





Nordisk Miljømerking har laget kriteriene så de skal fungere for pr fabrikkerte hus, men 

har valgt å ikke diskriminere andre byggemetoder. På grunn av begrensede ressurser er 

ikke to ulike kriteriesett laget. 

Landsforeningen for Økologisk Byggeri, Danmark 

Ved afgørende punkter opstår desværre tvivl på uvildigheden af såvel kriterierne som 

pointfordelingen, Kendte metoder, der objektiv er bedst practice er ikke fremhævet i 

kriterierne. Landsforeningen Økologisk Byggeri kan ikke anbefale "Kriteriesamlingen for 

Svanemærket for Småhuse, Lejligheder og Institutioner" i sin nuværende form som 

rettesnor for miljøvenligt byggeri. Generelle bemærkninger til hele dokumentet: LØB 

foreslår: At Svanemærket underliggende filosofi, der siger at mindst 20 % af udbyderne / 

varerne på markedet skal kunne følge med kravene, ændres til et et væsentligt højere 

ambitionsniveau eller i det mindste offentliggøres meget mere synligt. Løfter om mest 

miljøvenlighed og mindst miljøbelastning kan ofte kun opnås ved at udelukke langt over 

90 % af produkterne. Meningen med mærkningen må være, at de miljømæssig mest 

bæredygtige får muligheden for at profilere sig som fortjent på markedet. Der mangler 

krav der vedrører to meget væsentlige miljøbelastninger fra byggeriet: LØB foreslår: ? At 

der tilføjes reguleringsmekanismer, der forholder sig til forskellen i energibehov (og 

dermed CO2 udledning, eller for træ, CO2 lagring!) til produktion af byggematerialer 

(beton, tegl, glas, aluminium og stål kontra fx. træ og ubrændt ler) evt. ved pointgivning. 

Se fx OI3 beregninger fra Østrig. og ? At der mindst skal være effektive 

genbrugsordninger for de forskellige produktgrupper, eller også skal materialerne kunne. 

indgå i naturlige, uproblematiske kredsløb. Bemærkninger til enkelte punkter, ingen 

bemærkninger betyder accept. 

Rambøll Norge AS 

Embedded energy 

Dette er kanskje ikke så aktuelt i Norden enda, men våre kolleger i England er begynt å 

gjøre vurderinger av energibruk knyttet til byggefasen og produksjon av byggematerialer. 

Sintef har vel også et forskningsprosjekt gående på dette temaet (ZEB). 


Nordisk Miljømærknings udvikling af kriterier er uvildig (upartisk), og ifølge filosofien 

bag Svanemærket stiler vi efter at udarbejde kriterier som ikke mer enn den bedste 

tredjedel af de huse der bygges i dag kan leve op til. Vi mener, at når man stiler efter den 

bedste trejedel, sikre vi os en større mulighed for gennemslagskraft i markedet, og 

dermed større mulighed for at påvirke hele produktområdet til at udvikle sig i en 

miljømæssig bæredygtig retning. Efter en årrække (ca 5 år) strammer vi kravene, så der 

igen er tale om en bedste tredjedel der kan leve op til kriterierne. 

Nordisk Miljømærknings har valgt ikke at sætte fokus på energiforbruget i produktionen 

af materialer, men i stedet sikre skrappe krav på energiforbruget i husets levetid, da det i 

LC perspektiv er her den store energibelastning ligger for bygninger. De to ting 

12 (165)




udelukker selvfølgelig ikke hinanden, og vi vil vurdere energiforbrug i produktionen af 

produkter i næste revision af kriterierne. 

JM AB Sverige 

För JMs vidkommande kan en Svanenmärkning av våra bostäder bara bli aktuell om vi 

tar beslutet att införa det på hela JMs produktion, inte bara i något enskilt projekt. I vår 

affärsmodell sker marknadsföring och försäljning till stor del innan den faktiska 

byggproduktionen startar, varför det är av stor vikt att kraven för certifiering medger en 

Svanenmärkning av vår produktionsmetod och för alla våra bostäder – inte bara en 

enskild byggnad. Detta kommer att genomsyra flera av de detaljerade synpunkterna vi 

lämnar nedan. 

Som förslaget nu ligger är en Svanenmärkning inte aktuell för JMs del på grund av dels 

kravet på individuell mätning av uppvärmning, dels de omfattande kraven på 

dokumentation främst enligt O3 i kap1 och hela kap 3, samt utformning av kriterier i kap 

3. Dokumentationskraven är väl omfattande, och då avser vi framförallt de deokument 

som ska insändas till Nordisk Miljömärkning. Vi förordar krav som innebär att 

licensinnehavaren ska ha uppvisat system för att hantera dokumentationen och att denna 

saka kunna uppvisas på förfrågan. Även detta är en återkommande synpunkt nedan. 

Veidekke Bostad Sverige 

Det är viktigt att ta ställning till om det enbart är en exklusiv skara bland de fyra-fem 

största företagen som ska kunna uppfylla kriterierna eller om Svanmärkningen även har 

som mål att intressera en större del av medelstora och små byggbolag som utgör 80 

procent av marknaden i Sverige. 

Kontrollera även projektekonomin. Lönsamma Svanmärkta flerbostadshus utan bidrag 

och subventioner som kan redovisa en god projektekonomi är den bästa vägen till 

framgång för att nå en positiv spridningseffekt. Det får inte enbart bli pilotprojekt som 

inte klarar en upprepning. 

• Ställ krav som på ett rimligt sätt går att genomföra 

• Går det inte att genomföra just nu, jobba för att det ska gå i framtiden 

• Ställ nya krav när dessa går att uppfylla och är relevanta! 

För att utveckla en god miljö inom bostadsbyggandet krävs det tre ekonomier. 

a) En god projektekonomi (annars byggs det inte) 

b) Rimliga boendekostnader 

c) En bra miljöekonomi 

Tappar man en av dessa ekonomier blir det inget bra projekt som går att upprepa. 

Ett råd, läs gärna igenom skriften ”Vägledning för nationellt miljöanpassat byggande för 

bostäder” skriften har tagits fram av Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet och liknar i 

många stycken Svanmärkningens skrift. Beslut om publicering tas av Kretsloppsrådets 

styrelse under augusti/september. Miljöstyrningsrådet har redan tagit detta beslut. 

13 (165)




Skanska Sverige AB 

2. Vi har svarat på remissen utifrån vårt industriella koncept för flerbostadshus 

”ModernaHus”. Vi har dock inte räknat ihop poäng och obligatoriska krav så vi har 

inget svar om vi anser det rimligt att klara det sammanvägda kravet för en 

Svanenmärkning. 

3. Generellt ställs mycket höga krav vad gäller dokumentation och därmed kommer den 

administrativa kostnaden att bli hög. Detta kan givetvis påverka intresset för en 

Svanen-märkning. Det är önskvärt att Svanen arbetar för att minimera 

administrationen för att undvika dubbelarbete. 

4. Ett förslag är att lägga till ett poäng-kriterium för om licensinnehavaren har ett 

certifierat miljöledningssystem. Detta påverkar flera kriterier idag och ett MLS 

underlättar, men fortfarande kan det vara relevant att de med ett certifierat MLS kan 

premieras för detta i ett specifikt krav med poäng. 

5. Det vore bra för tydligheten att det framgår vid aktuella kriterier vad som är skillnad 

från lagkrav. Eller att det framgår tydligt någonstans att alla Svanen-krav är utöver 

norm och lagkrav (om det nu är så). 

6. Kalla alla obligatoriska krav ”O” istället för att skilja på O och M. 

Boverket Sverige 

Boverkets remissvar omfattar allmänna synpunkter på kriterierna enligt denna remiss 

samt särskilda synpunkter på vissa delar där vi reagerat på uppenbara brister. Men vi tar 

inte ansvar för att ha granskat hela denna skrift när det gäller hur dokumentet förhåller sig 

till nationella byggregler, samhällets kontroll av byggprocessen eller hur kriterierna för 

Svanenmärkning påverkar andra egenskaper hos byggnaden. För avsnittet Materialkrav 

(fram till s.22) hänvisar vi till Kemikalieinspektionen för synpunkter. 

Allmänt 

Boverket har inte gjort någon bedömning om det är lämpligt att Svanen-märka en 

byggnad eller om urvalet av kriterier för märkning är lämpligt för att miljömärka en 

byggnad. 

Dokumentet behöver förtydligas i att samhällskraven för byggnader måste uppfyllas så att 

man inte tror att man har uppfyllt dessa med automatik om man uppfyller 

Svanenmärkningens kriterier. Boverket ser att det finns viss risk för det då kriterierna i 

vissa avseenden liknar samhällskraven och processen för hur samhällskraven ska 

uppfyllas. 

Angående begreppsanvändning så delas BBR in i avsnitt och inte i kapitel. 

Boverket vill också framhålla CE-märkningens särställning när EU-länder behöver 

tillförlitliga uppgifter om byggprodukters egenskaper, exempelvis i 

byggkontrollprocessen. CE-märkning av byggprodukter sker vanligtvis mot 

harmoniserade standarder enligt bestyrkandekrav som medlemsstaterna bestämt och med 

metoder som de europeiska standardi-seringsorganen utarbetat. Den som låter bygga ett 

hus, byggherren, måste visa att han väljer lämpliga byggprodukter för att kunna uppfylla 

14 (165)




byggreglerna. Det sker enklast genom att välja CE-märkta produkter som uppger att de 

har de egenskaper som krävs för den aktuella användningen. 


Nordisk Miljømerking takker JM AB, Veidekke Bostad og Skanska Sverige AB for 

kommentarene. Det ser ut som om JM og Veidekke Bostad ønsker et sertifiseringssystem 

på linje med ISO 14001, og ikke et Miljømerke type 1, som krever at absolutte nivåer for 

at miljøkravene skal oppfylles. Med hensyn til miljøledningssystemer er det viktigste for 

Nordisk Miljømerking at husprodusenten har et slikt system, ikke at det er 3. part 

sertifisert som vil gi en ytterligere kostnad. Nordisk Miljømerking kan ikke se at poeng 

for et sertifisert miljøledningssystem vil gi ytterligere miljøgevinster. 

Nordisk Miljømerking er klar over at dokumentasjonskravene er omfattende, men mener 

at det er mulig å klare alle kravene til materialer ved å ha lister over materialer som kan 

anvendes. Det er vanskelig for Svanemerket å opprettholde troverdigheten som 

miljømerke hvis det ikke er absolutte krav til for eksempel miljøgifter i materialene som 

anvendes. Ved gjenomgangen av kravene etter høring er både dokumentasjonsbyrden og 

kravnivåene blitt vurdert. 

Intensjonen med Svanemerket er at lisensinnehaverne oppfyller miljø- og helsekrav ut 

over myndighetenes krav. Derfor er de fleste kravene strengere enn myndighetskravene, 

og differansen mellom myndighetskravene og Svanens krav varierer mellom de nordiske 

landene. Det vil være arbeidskrevende å holde en liste over forskjellene mellom Svanens 

krav og myndighetens lover og bransjens normer i de ulike landene oppdatert. Nordisk 

Miljømerking har derfor ikke hatt mulighet til å prioritere en slik oppgave. Alle de 

obligatoriske kravene vil heretter bli O-krav. 

CE-merket er ikke en kvalitetsgaranti, men produsentens (eller importørens) erklæring 

om at varen er fremstilt etter gjeldende regelverk. Et korrekt CE-merket produkt sikres 

dermed fri sirkulasjon i EU- og EØS-landene. CE-merket er ikke basert på 

livssykelvuderinger og føre-var prinsippet (the precautionary principle) slik som 

Svanemerket. 

Angående individuell måling, se kommentarer under krav O9. 

Familjebostäder i GBG AB Sverige 

Kostnader: Lämpligt med en förtydligande för vilken avgift som tas ut för 

flerfamiljsbostäder där vi, som t.ex. Familjebostäder i GBG, bygger en flerfamiljeshus 

och hyr ut lgh i den, alltså ingen försäljning. 


Takk for kommentarer. Kostnader vil bli publisert på våre hjemmesider når de nye 

kriteriene er vedtatt, og vil baseres på kostnadene for produksjonen av husene slik som i 

dag. 

15 (165)




Byggherrarna Sverige 

Byggherrarna stöder till stora delar förslaget men finner att en stor invändning mot 

förslaget är att det inte knyter an till de sektorsgemensamma system och verktyg som 

utvecklats i Sverige – Basta, Byggvarudeklarationer, ByggaF, Kretsloppsrådets riktlinjer 

för avfallshantering och R1:an. Det förekommer nationella särregler på flera ställen i 

materialet och det borde vara självklart att man inkluderar ovan nämnda system. 

Svanenkriterierna måste stöda de system och verktyg som utarbetats för att driva på 

kvalitets- och miljöutveckling inom bygg- och fastighetssektorn. 


Nordisk Miljømerking henviser gjerne til andre tredjeparts miljø- og helse 

merkeordninger for krav i forhold til miljø og helse som har nivåkrav der det er relevant. 

Flere av systemene som her nevnt har ikke nivåkrav eller er tredjeparts sertifisert. 

Nordisk Miljømerking ønsker miljøledelsessystemer velkommen, men er avhengig av at 

oppfyllelse av miljø- og helsekrav kan dokumenteres og ikke kun (enbart) baseres på 

rutiner. Se også flere kommentarer under materialkravene i kapitel 4.3.3 

AkzoNobel Sverige 

Generellt stöder vi det remissvar som Sveriges Fog- och Limleverantörers Förening har 

lämnat. 

Sveriges Fog- och Limleverantörers Förening 

Sveriges Färgfabrikanters Förening 

Målet med dessa kriterier är att de produkter som får svanenmärket skall ha bättre 

miljöprestanda än de produkter som inte kan få svanmärket. För att detta skall vara sant, 

måste svanens krav utgå från sunda vetenskapliga doktriner och ta verklig hänsyn till 

miljöpåverkan. Detta måste också vara anledningen till att ett företag skall välja 

svanmärkning och inte huruvida allmänheten har hög kännedom om märket eller om det 

har en upplevd trovärdighet. 

Slutligen är det vår uppfattning att den miljöpåverkan som ett hus har ligger till allra 

största delen på energiåtgången i huset under brukartiden. Mängden kemiska ämnen i 

byggmaterialen, avfallssortering, nanopartiklar etc. är troligen helt försumbar jämfört 

med energiåtgången under 50-100 år av brukande av huset. Energiåtgången borde vara 

den avgörande delen av huruvida ett hus ska bli svanmärkt eller ej. 

Plast- & Kemiföretagen Sverige 

En grundläggande princip om Nordisk Miljömärkning vill ha en hög trovärdighet är att 

man lyckas vara objektiv. Vi anser inte att Svanen lever upp till detta i nuvarande 

kriterieförslag eftersom man inte är materialneutral. Vi anser att Svanens kriterier skall, 

så långt det är rimligt, vara lika för alla material/ämnen och produkter i samma kategori. 

Kraven som ställs skall utgå från tydliga egenskapskriterier som produkterna eller 

ingående ämnen i produkterna skall ha eller inte ha. Sedan är det upp till 

tillverkaren/leverantören att visa att man klarar kraven. 

16 (165)




Plastindustrien i Danmark 

Plastindustrien støtter udviklingen af miljømærkekriterier som instrument til at 

fremme en bæredygtig udvikling og give forbrugerne et oplyst valg. Udviklingen af 

miljømærkekriterier bør basere sig på livscyklusbetragtninger og objektiv, faglig 

velbegrundet dokumentation. 

Vi mener imidlertid ikke, at det udsendte høringsforslag i tilstrækkelig grad 

inddrager livscyklusbetragtninger i kriteriefastsættelsen og dermed formår at 

afspejle de faktiske miljøpåvirkninger i bygningernes livsforløb. Hvad angår 

bygninger udgør energiforbruget i brugsfasen den altovervejende miljøpåvirkning i 

hele bygningens levetid. Dette forhold afspejles ikke i tilstrækkelig grad i det 

fremsendte høringsforslag. 

• Det aktuelle høringsforslag lægger uforholdsmæssig stor vægt på 

byggeprodukters indhold af kemiske stoffer 

... 

Afslutningsvis kan vi kun opfordre til, at Miljømærkning Danmark inddrager 

Plastindustrien i fremtidige revisioner og udvikling af nye miljømærker, hvor plast 

spiller en rolle. 


Takk for kommenatarene. Svanemerket baserer seg blant annet på informasjon fra 

vitenskapelig arbeid, myndigheter anbefalinger, informasjoner fra bransjer og frivillige 

organisasjoner. Til forskjell fra myndighetene er det Svanens oppgave å anvende føre var 

prinsippet (the precautionary principle). 

Nordisk Miljømerking er enig at energikravene er blant de viktigste kravene, og har 

derfor stilt strenge krav til energibehovet for husene. Det hindrer imidlertid ikke at det 

kan stilles krav til kjemikalier som anvendes, da disse også vil kunne gi 

miljøkonsekvenser langt inn i framtiden. Nordisk Miljømerkning baserer sine kriterier på 

livssyklusperspektivet. Det er dog allment kjent at LC-analyser i dag ikke tar fullstendig 

hensyn til kjemikaliers effekt på miljø og helseforhold. Derfor tar Nordisk Miljømerkning 

med krav til kjemikalier, for at sikre høy miljø- og helsemessige (sundhedsmæssig) 

kvalitet av de svanemerkede produktene. 

European Aluminium Association AISBL 

The proposed Nordic Ecolabel does not allow assessing the performance of building 

materials at the level of the building over their whole life cycle. In other words, the 

proposal does not allow choosing the best performing materials for a given end-use 

design. 

European Federation for Construction Chemicals (EFCC) 

EFCC fully supports the efforts to increase the environmental performance and 

sustainability of buildings, and welcomes the efforts of the Commission to achieve a 

better integration of different regulatory instruments. 

17 (165)




Nevertheless, we would like to express our surprise to the development of a Nordic 

ecolabelling of houses, flats and pre-schools, while an European ecolabel for buildings is 

being developed since 2008. 

EFCC supports the Commission’s initiative to harmonize existing eco-labelling 

schemes, and does not support the creation of parallel initiatives that will confuse 

consumers without helping them to make informed choices. 

The European polymer producers (PlasticsEurope), together with the European 

PVC resin producers (ECVM), and the European plastics converting industry 

(EuPC) 

We are surprised to hear about the development of a Nordic ecolabel for houses, flats 

and pre-schools, while a European ecolabel for buildings is being developed since 2008. 

We do not support the creation of parallel initiatives that will confuse consumers without 

helping them to make informed choices. 

General comments on the procedures followed by the Nordic Swan : 

The Nordic Swan draft published is dated 4 June 2009 which means that the development 

must have started in the end of 2008 or before. During that period the plastics industry 

has not been informed of this development. We are not surprised by this because this is 

standard procedure in the Nordic ecolabel, but we do strongly protest against this lack of 

transparency. 

Referring to national ecolabel schemes, such as the Nordic Swan, we would like to 

underline that the new Ecolabel Regulation, adopted in the European Parliament on 2 

April 2009, requests that the criteria are determined on a scientific basis, considering the 

whole life cycle of products, and are adopted with the participation of all stakeholders. 

The regulation in article 7 §2 also states that : 

“Where criteria have already been developed under another Ecolabel scheme 

complying with the requirements of environmental EN ISO 14024 type I labels 

for a product group for which no Community Ecolabel criteria have been 

established, any Member State in which the other Ecolabel scheme is recognised 

may, after consulting the Commission and the EUEB, propose those criteria for 

development under the Community Ecolabel scheme.” 

Considering this and the fact that Public Authorities may use not only criteria of the 

European Ecolabel, but also the ones of national eco-labels when they lay down public 

tenders (Directive 2004/18/EC), it is of crucial importance that also the developers of 

national ecolabels, such as the Nordic Swan, fully respect the provisions of the new 

Community Ecolabel regulation because these national ecolabels can be proposed to 

the Commission to become EU Ecolabels and, as a consequence, become a reference for 

all the other European countries. This could avoid that Public Authorities consider (in 

their tenders) criteria which are based on societal concerns and without the involvement 

of all the interested parties. 

We consider that a national ecolabel should only be taken as reference for EU ecolabel or 

EU Public Procurement if recognised at the European level following the way established 

in the new Ecolabel Regulation. 

18 (165)




The Nordic Swan criteria are not fit for use at the EU level as long as the Nordic 

Swan keeps on : 

• following un-transparent procedures; 

• not informing industry from the early stages of development; 

• excluding the participation of stakeholders; 

• disrespecting the provisions of the Community Ecolabel regulation. 

Construction polyurethane industry of Finland (CPIF): + BING, Europe 

Summary: Whilst CPIF fully supports sustainability initiatives for buildings based on 

coherent and generally recognised indicators, this initiative cannot be supported for the 

following reasons: 

• Our societies must aim for sustainability which is based on a balance between the 

environmental, social and economic development. The Nordic Ecolabel proposal 

does only cover the environmental part and is therefore not designed to achieve a 

truly sustainable society. 

• Even the environmental pillar of sustainability is only partially covered, as the 

proposed Nordic Ecolabel does not allow an assessment of the performance of 

building materials at the level of the building over their whole life cycle. In other 

words, the proposal does not allow choosing the best performing materials for a 

given end-use design. 

• The proposal does not take account of existing legislation and risk assessments. 

• The proposal does not look at the best possible health and environmental 

protection as it bans substances that are not dangerous, whilst authorising proven 

dangerous substances. This is illogical and discriminates against some of the best 

performing products on the market. 

• The proposal confuses brominated and halogenated flame retardants. 

Introduction 

Sustainable development can be defined as “a continuing process of economic and social 

development, in both developing and industrialised nations, that meets the needs of the 

present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.”1 

1 Brundtland Commission, United Nations Commission on Sustainable 

Development – 1987 

CPIF fully supports efforts to increase the environmental performance and sustainability 

of buildings. An ambitious and coherent set of measures can lead to a triple win situation: 

providing sustainable buildings for users, protecting the environment and offering new 

business opportunities to industry. 

Nordic Ecolabel does not provide for sustainable buildings 

The draft Nordic Ecolabel does not look at the economic and social pillars and the longterm 

sustainability of labelled buildings can therefore not be guaranteed. 

Several national and international initiatives were undertaken to develop indicators for 

sustainable buildings. They aim to assess the three pillars of sustainability 

19 (165)




(environmental, economic and social) for buildings on the basis of product-related 

information. With a view to ensuring a level playing field and transparent product 

declarations, a series of environmental indicators were developed against which all 

construction products need to be assessed. These indicators are agreed by industry, 

consumers, environmental groups and regulators and cover all aspects related to the 

environmental performance of the product. The most prominent activity currently 

underway is the standardisation work undertaken by CEN/TC350 and mandated by the 

European Commission (see annex 1). The standards will also include the measurement 

methods developed by CEN/TC 351 on the release of dangerous substances to the indoor 

air and to soil and ground water (see annex 2). 

CPIF firmly believes that the standards of TC 350 and 351 provide the most appropriate 

framework for the Nordic Ecolabel, as they provide a holistic view and allow the 

assessment of products at the building level. 

_ CPIF calls on the Nordic Ecolabel to establish ambitious thresholds for the indicators 

agreed by TC350 / TC351. Setting up parallel and sometimes conflicting sets of criteria 

and labels will increase the cost for industry (and ultimately end-users) with SMEs being 

most severely penalised. 

Nordic Ecolabel lacks holistic view on environmental performance As outlined above, 

the Nordic Ecolabel is limited to the environmental performance. But even here, it 

provides only a partial and sometimes biased approach. 

A building is not a simple product but a complex assembly of hundreds of different 

products, materials and systems, which interact amongst each other and with the indoor 

and outdoor environment. Hence, experts across Europe agree that the environmental 

performance of construction products can only be assessed at the building level in a given 

end-use design, i.e. when the above mentioned interactions are known and can be 

examined. 

A recent study conducted by the EU Joint Research Centre shows that the use phase 

accounts for 98 % of the environmental impacts of buildings in the case of existing 

buildings and about 80 % in the case of new buildings2. In other words, material-related 

indicators must focus on the environmental performance of products in a given end-use 

application over their whole life cycle. 

Confederation of Finnish Construction Industries RT Finland 

Nordic Ecolabel should aim at sustainable buildings. This draft of Nordic Ecolabel 

excludes economic and social pillars of sustainability. It concentrates on environmental 

part but is not even there taking into account the complexicity of a building. The 

long‐term sustainability of labelled buildings can therefore not be guaranteed. Several 

national and international initiatives are on progress to develop indicators for sustainable 

buildings. They aim to assess the three pillars of sustainability (environmental, economic 

and social) for buildings on the basis of product‐related information. With a view to 

ensuring a level playing field and transparent product declarations, a series of 

20 (165)




environmental indicators were developed against which all construction products need to 

be assessed. These indicators are agreed by industry, consumers, environmental groups 

and regulators and cover all aspects related to the environmental performance of the 

product. The most prominent activity currently underway is the standardisation work 

undertaken by CEN/TC350 and mandated by the European Commission. The standards 

will also include the measurement methods developed by CEN/TC 351 on the release of 

dangerous substances to the indoor air and to soil and ground water. RT believes that the 

standards of TC 350 and 351 provide the most appropriate framework for the Nordic 

Ecolabel, as they provide a holistic view and allow the assessment of products at the 

building level. 

A building is not a simple product but a complex assembly of hundreds of different 

products, materials and systems, which interact amongst each other and with the indoor 

and outdoor environment. Experts across Europe agree that the environmental 

performance of construction products can only be assessed at the building level in a given 

end‐use design, i.e. when the above mentioned interactions are known and can be 

examined. A recent study conducted by the EU Joint Research Centre shows that the use 

phase accounts for 98 % of the environmental impacts of buildings in the case of existing 

buildings and about 80 % in the case of new buildings. In other words, material‐related 

indicators must focus on the environmental performance of products in a given end‐use 

application over their life cycle. 



(EuPC) 

General comments on restrictions on the materials and chemicals used in 

construction 

The plastics industries fully support … a major contribution to achieving overriding goals 

such as climate protection. For buildings, life-cycle environmental impacts are largely 

associated with the use phase, and therefore particular emphasis should be placed on usephase 

performance. 

The current Nordic Swan draft does indeed propose numerous use-phase criteria, but at 

the same time is proposing restrictions on the materials and chemicals used in 

construction. Where no risk is associated with the use of these materials and chemicals, 

no benefit can be attained by restrictions. On the contrary, the proposed restrictions could 

lead to technical barriers in achieving the use-phase performance goals and ultimately 

promote less sustainable construction material and buildings, which would undermine the 

credibility of the Type I ecolabels in general, and the Nordic Swan in particular. 

The authors should be aware of the great newly developed energy saving materials and 

equipment and the document, as it stands now, will prevent these materials/equipments 

from being used, with a clear negative impact on the environment 

Although exceptions on the restrictions are highly needed, we notice that no such 

exceptions are foreseen ! 

21 (165)




For these reasons we urge the deletion of the requirements made on chemicals and 

plastics in section 3 “Material requirements” and in the corresponding subsections. 

The plastic industries firmly believe that the revision of this Nordic Swan label should be 

aimed at stimulating innovation rather than stifling it. This can be achieved by defining 

performance goals, e.g. for energy consumption and lighting, but leaving architects and 

construction material manufacturers freedom of choice in the path they take to achieve 

these goals. 


We would like to remind Plastics Europe, ecvm and EuPC that the first Nordic Ecolabel 

criteria for small houses were adapted in 2005. In the official hearing prior to finalising 

the criteria in 2005, Plastics Europe gave comments to the document. We are also 

following the work being done in the EU Flower, that brings attention to the development 

of more sustainable buildings to the rest of Europe. 

The development of the criteria is an ongoing process with a larger revision every thirdfifth 

year. We regret to hear that Plastics Europe regards this process to lack 

transparency. We depend on the knowledge and collaboration with the industry, 

authorities and research institutes. Indeed, there have been several meetings with the 

industry and authorities during the revision process of the criteria. We are in constant 

touch with the plastic industry and are updated on their views. We are also welcoming all 

the comments from the industry in this official hearing, and will not finalize the criteria 

before thoroughly considering your opinions. 

The Nordic Ecolabel agrees that the use phase accounts for the major environmental 

impact, and as buildings are becoming more insulated this share is decreasing. 

The Nordic Ecolabel follows the work of new standards including CEN/TC 350/51, but so 

far most of the standards are under development. We are regarding the CEN/TC 350/51 

standard to create a European minimum level for environmental consideration. However, 

the policy of the Nordic Ecolabel is to regard at least 1/3 of the best performers and will 

therefore aim for a higher level than CEN. 

We are surprised to hear that the criteria authorises proven dangerous substances, and 

we would be very interested to hear which substances BING is referring to. 

Statens Byggeforskningsinstitut, Danmark 

Du skal vide, at der nu arbejdes på at etbalere et dansk Green Building Council i 

Danmark, ligesom det nu også sker i Sverige og Island. Situationen i Norge og Finland 

kender jeg endnu ikke. Det indebærer tillige at der formodentlig vil blive arbejdet for 

introduktionen og tilpasningen af BREEAM eller LEED eller ... i de enkelte lande, 

ligesom de nationale GBC'er formentlig også vil forholde sig til 

svanemærkningsordningen..... 

I burde sammenligne jeres kriterier med kriterierne fra BREEAM, LEED m.fl., 

22 (165)




fordi det kan blive væsentlig for jer, at se mærkningen i en international sammenhæng 

og i sammenhæng med etableringen af nationale GBC'er. 

I kan fx ISPRA-rapporten som indgangsvinkel. 

Endelig kan det også være af interesse for jer at følge udviklingen af den danske 

indeklima-standard/mærkning, som nu har været ude i høring. 

... 

Det er derfor overordentlig interessant igen at høre om Svanemærkningsordningen (på 

sigt) også forventes at omfatte fx kontorbyggeri, og om svanemærkningsordningen er 

eller vil involvere sig i samarbejde med BREEAM, LEED eller andre internationalt 

orienterede systemer. Jeg er vidende om, at der foreligger rapporter fra APAT og ISPRA 

foreligger rapporter til støtte for udvikling af et europæiske ecolabel-kriterier for 

bygninger, ligesom der også arbejdes hermed i CEN/TC 350. 

Jeg er lige nu involveret i udarbejdelsen af et projekt, hvor vi ønsker at teste flere 

certificeringssystemer på to danske byggerier. I den forbindelse ønsker jeg indtil videre 

også på - i det mindste delvist - at involvere Svanemærkningsordningen, uanset at vi nok 

vælger to kontorbyggerier. 

Mineraluldsindustriens Brancheråd, Danmark 

MBR finder, at det er et godt ændringsforslag. I branchen oplever vi et stigende behov for 

kvalitetsmærkning af bygninger ud fra et energi og miljøperspektiv, og svanemærket kan 

forhåbentlig blive et anerkendt mærke, der kan erstatte tendensen til at bruge udenlandske 

mærker som Breeam m.m., hvor energieffektivisering ikke er så højt vurderet som i 

svanemærket. En udbredt anvendelse af mærket forudsætter på den anden side, at det er 

et mærke som gælder alle bygningskategorier, og MBR vil derfor opfordre til, at mærket 

udvides til andet byggeri. 


Nordisk Miljømerking er enig i at de nevnte miljøsertifiseringsordningene er interessante, 

og kjenner til innholdet i den. LEED, BREEAM og DGNB (German Sustainable Building 

Council) er foreløpig ikke tilpasset nordiske forhold verken med hensyn til 

byggetradisjoner, nasjonale bygningsregler eller materialvalg og merkeordninger i 

Norden. Bygninger i Norden har allerede høyere energi- og miljøkrav enn de fleste land i 

verden, og vil ut i fra dette lett bli sertifisert etter LEED og BREEAM. Ordningene må 

tilpasses nasjonalt for å gi en miljøgevinst. Nordisk Miljømerking følger også med på 

standardiseringsarbeidet innen CEN/TC 350/51. Vi takker for interessen for at Nordisk 

Miljømerking skal utvikle kriterier for andre typer bygninger, men foreløpig har det ikke 

vært ressurser til dette. 

4.2. Produktgruppeavgrensning 

Høringskommentarene til produktgruppeavgrensingen omhandler hovedsakelig 

usikkerhet i bygningstypene og søknadsprosessen. 

23 (165)




Hva er en svanemerket bygning? 



(EuPC) 

“To minimise environmental impact, Nordic Ecolabelling also requires: 

• that the building is free from environmentally hazardous substances.” 

Comments : 

We wonder if buildings that are “free from environmentally hazardous substances “ really 

exist. Requirements and criteria should focus on exposure and not on risk since the 

exposure is mostly insignificant. 

We ask to delete the quoted line. 


We agree with Plastics Europe that the phrase “that the building is free from 

environmentally hazardous substances” is unrealistic with materials of today, and this 

phrase was unfortunately translated incorrect into English. The sentence will be altered 

to “the limitation of substances in construction materials that are hazardous to health 

and the environment.”. 

Hva kan Svanemerkes? 


Det bör tydligare framgå att kriterierna avser flerbostadshus (lägenheter men ej ev 

kommersiella lokalytor). Formuleringen ”lägenheter i flerbostadshus” är inte tydlig. 


Rubriceringen 

Byggherrarna anser att det är olämpligt att bryta ut begreppet ”lägenheter” och behandla 

dessa separerat från den fastighet där de är belägna. Avgränsningen blir otydlig. De 

kriterier som ställs upp är i stor utsträckning kopplade till produktionen av byggnaden i 

sin helhet. 


Färgfabrikanternas Förening 

Man bör definiera förskolebyggnader bättre, t ex omfattar de endast den svenska 

sexårsverksamheten eller innefattas även daghem och fritidsverksamheten också? 

Undantag från totalansvar för småhus och lägenheter. 

För oinredda vindar ska tillverkaren ge förslag på hur denna ska inredas för att uppfylla 

kraven på gällande material. För det första så är det helt upp till slutkunden, dvs den 

enskilda husägaren hur och till vad en vind inreds (eller ej). En tillverkare kan omöjligen 

förutse till vad en oinredd vind skall användas. Vidare så kan inte det påverka husets 

miljöprofil vid överlämnande av huset. 


Med tanke på byggprocessens komplexitet så ställer sig Boverket frågande till om det 

räcker med att granska dokument för att säkra att Svanenkriterierna är uppfyllda. Jämför 

24 (165)




t.ex. med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och deras P-märkningssystem där 

stickprovskontroller görs ute på plats. Det finns risk för att trovärdigheten minskar för 

Svanen-märkningen om det vid närmare granskning visar sig att kraven inte är uppfyllda 


Takk for kommentarene. Definisjonen hva som kan svanemerkes vil bli skrevet tydeligere, 

slik at det går fram at det er bygningen som blir Svanemerket, men at visse lokaler ikke 

omfattes av kravene i denne versjonen av kriteriene. Nordisk Miljømerking utfører 

kontroll hos lisenssøkere og i enkelte tilfeller hos underleverandører før lisens gis, og 

foretar jevnlig etterkontroller på at krav til Svanemering oppfylles. 

Hvordan søken man? 


Er det krav til søknadens utforming og antall eksemplarer som skal leveres? 


Det kreves kun et eksemplar av søknaden, og den skal utformes slik at Nordisk 

Miljømerking tydelig kan se at kravene er oppfylt. Det er som regel en tett dialog mellom 

Nordisk Miljømerking og søkerne før lisens blir gitt. 

4.3. Kommentarer til de enkelte kravene 

4.3.1. Overgripende krav til lisenssøkeren 

Høringskommentarene til de overgripende kravene handler blant annet om det er 

nødvendig med plantegninger over alle prosjektene hvor husene skal svanemerkes. Det 

påpekes av flere at kravene til detaljeringsgraden for materialoversikten er for høy, mens 

en høringsinstans ønsker at innholdet for alle materialer som anvendes skal deklareres. 

Det stilles spørsmål om bruk av gjenbruksmaterialer er en fordel for miljøet og flere 

ønsker at produkter av gjenvunne materialer gis poeng. Det pekes også på at utvalget av 

svanemerkede produkter er for lite til at dette bør gis poeng. 

O1 Generell beskrivelse av bygningen 

JM AB Sverige 

Beskrivning enligt kravet finns för varje projekt JM bygger. Frågan är om Nordisk 

Miljömärkning behöver ha in alla dessa handlingar för varje enskilt projekt, eller om det 

räcker med att vi i rutin beskriver vilka dokument som finns tillgängliga? Detta förordar 

vi. 

BWG Homes Sverige 

Då Myresjöhus inte har ”en hustyp”, utan ca 50 hustyper med i princip obegränsade 

förändringsmöjligheter utifrån vår tekniska plattform, så känns det lite problematiskt att 

25 (165)




svanenmärka ”en byggnad” och dess variationer i planlösningar etc . Det hade känts 

lättare att svanemärka utifrån just den tekniska plattformen. 

För Smålandsvillans (vårt andra varumärke) del skulle det vara lättare då antalet hustyper 

är betydligt färre och förändringsmöjligheterna för kunderna är klart begränsade i 

jämförelse. 

Detta gör i vilket fall som helst att en generell beskrivning av bara några specifika hus 

enligt, som vi uppfattar det, den gamla bilden av typhuset eller kataloghuset blir ganska 

svårt att göra. 


Vi har nu justerat kraven så att det bättre framgår tanken med kravet. Tanken med kravet 

har inte varit att skicka in all dokumentation för varje enskilt hus, utan endast 

information kring hustypen med de olika valmöjligheter som erbjuds. 

O2 Ansvar for byggeprosessen 


Det är möjligt att leva upp till detta krav då vi bygger med totalentreprenad 

(konsumenttjänstlagen) men ej vid sk delad entreprenad (materiallevarans, dvs 

konsumentköplagen). Det är för svårt att styra vad som används och hur det används på 

byggplats utöver materialleveransen när vi inte äger processen. 


Husbanken ser det som positivt at helhetlig planlegging og gjennomføring støttes 

gjennom krav til én kontrakt for hele byggeriet. Svanemerket og lignende ordninger gjør 

det svært mye enklere å velge og bestille miljøvennlige løsninger, og kan også kobles til 

virkemidler av ulik art for å fremme god miljøkvalitet i bygninger. 


Takk for svarene. Nordisk Miljømerking anser dermed kravet som formulert på en 

forståelig måte og at bransjen kan akseptere kravet med intensjonen om avklart 

ansvarsforhold. 

O3 Liste over produkter/materialer 

Landsforeningen Økologisk Byggeri, Danmark 

Fuld deklaration af alle byggevarernes indhold, må være et ufravigeligt krav. 

Producenterne skal ikke kunne skjule opskrifter med uønskede stoffer som fx 

formaldehyd. Bygherrer skal "nemt" kunne vælge de mindst miljøbelastende og 

sundhedsfarlige materialer. 


Svanens krav til byggematerialer i kriterierne for hus er allerede meget skrappere end de 

oplysninger der kræves af myndighederne og hvad diverse bygningsdatabaser baserer 

26 (165)




deres krav/klasninger på. De krav vi stiller sikrer huskøberne mod de mest sundheds- og 

miljøskadelige kemikalier der kan forekomme i byggematerialer. At afkræve en fuld 

dekleration af alle byggevarers indhold vil begrænse valget af produkter så meget, at 

bygning af et almindeligt hus ville være meget svært. Kravene i kap. 3 gir i tillegg 

informasjon om innehold i en rekke materialer, deriplant de mest miljø- og 

helseskadelige. 

JM AB Sverige 

Detta krav känns mer avsatt för småhusindustriin än för ett entreprenadföretag. JM, 

liksom flertalet större byggföretag, arbetar givetivs med avtalsleverantörer och har en god 

bild över vilka material som används i våra byggprojekt, speciellt vad gäller de stora 

materialslagen. Vi kan ge en generell beskrivning av olika byggnadstyper (småhus, 

flerbostadshus) med olika konstruktionstekniker (t.ex. platsgjuten eller prefabricerad 

stomme) och fasader (puts, trä, tegel) takkonstruktioner etc, men att upprätta en 

fullständig materiallista med information om produktnamn, tillverkare och volym för 

varje enskilt projekt innebär en enorm dokumentering. Är detta verkligen något som 

Nordisk Miljömärkning vill ha in för granskning? JM har ett internt system för 

miljövärdering av byggmaterial (inom ett urval av de mest miljöpåverkande 

produktområdena, ej exempelvis beslag och spik) där produkter först måste granskas och 

godkännas innan de får användas och förteckning över sådana produkter ska upprättas 

inom varje projekt. Det borde enligt vårt menande vara tillräckligt att JM har denna 

information tillgänglig internt. 


Samarbete med marknaden, t.ex. BASTA är nödvändig. Det underlättar för branschen om 

de produkter som finns registrerade och godkända i BASTA även är godkända för 

miljömärkning. Detta är väsentligt för att minska det administrativa arbetet med att lämna 

in dokument. 


Var går gränsen/detaljgraden för ”alla” material? Det kan inte vara för detaljerat. Kan 

vara relevant att ange detaljeringsgrad på komponent-nivå som är spårbar och här kan 

inköpsplanen vara ett exempel. Antar t ex att hänvisning kan ske till O14 med 

säkerhetsdatablad (SDB) för Kemiska byggprodukter, istället för att SDB ska skickas in 

som svar på både O3 och O14. Eller att endast de material som berörs av kriterierna ska 

redovisas. Eller per byggdelspecifikation. 


Bilag 1 Materiallistan er endret slik at kravet er blitt klarere. Hensikten er at 

materialene som kan ha vesentlig miljøkonsekvenser tas med. Detaljeringsgraden er 

redusert, og kravet er flyttet til kapitel 3 som omhandler materialer. 

27 (165)




P1 Bruk av miljømerkede/gjenanvendte materialer 


Når Miljømerking nå vil dele ut 5 poeng for bruken av Svanemerkede produkter, har det 

kanskje til hensikt å oppmuntre utbygger til å legge press på leverandører for å få deres 

produkter svanemerket. Langsiktig, er det en god tińg. Men en gjennomgang av alle 

svanemerkede produkter viser at det pr i dag er relativt få byggeprodukter som er 

svanemerket. Dette faktum gjør det nesten umulig for en utbygger å oppnå poeng. Dette 

virker derfor urettferdig ovenfor barnehageutbyggere. 

Hva gjelder gjenbruk av materialer, mener vi at få nybygg-eiere vil ønske at gjenbrukte 

materialer anvendes. Anvendelse av gjenbrukte materialer kompliserer håndtering av 

mangler/reklamasjoner. Hva med garantier osv? 

Stabbestad Barnehage Norge 

At det også skal være fordelaktig å benytte materialer som inneholder høy andel av 

gjenvunnet materiale, ikke kun poenggivning for gjenbruksmaterialer. 


Det er et problem, at det gis poeng for anvendelse av Svanemerkede produkter, når det 

ikke er Svanemerking for alle produkttyper. Det betyr for eksempel et misforhold mellom 

isolering, som sikrer bygningens langsiktige energikvalitet, og hvor det ikke er 

Svanemerke kriterier, og vinduer. 

Miljøstyrelsen, Danmark 

Genanvendelse af byggevarer (P1): Det bør understreges, at de genanvendte byggevarer 

ikke må indeholde skadelige stoffer, f.eks. rester af PCB eller andre miljø- og 

sundhedsskadelige stoffer. 


Det er et problem, at man giver ekstra points for anvendelse af miljømærkede eller 

genanvendte produkter, det der ikke er anvendelige miljømærkningssystemer eller 

miljømærker til alle produktgrupper. Tilsvarende er der ingen garanti for, at helt eller 

delvis genanvendte materialer er en fordel for miljøet, når man ser på bygningen over sin 

levetid. Hvis genanvendte produkter eller produkter med genanvendt indhold ikke giver 

samme funktionalitet og ydelse i driftfasen som produkter uden genanvendelse, så kan 

resultatet over livscyklus være negativt sammenlignet med produkter fremstillet af ny 

råvarer. Rockwool foreslår, at man overvejer pointgivningen, så systemet ikke 

skævvrides. Ved næste revision kan man overveje, at der i stedet gives ekstra points for 

genanvendte produkter, der kan dokumentere en faktisk miljøfordel i livscyklus. 


Det finns en risk att man hämmar byggandet/märkningen genom att kravet påverkar 

negativt på en begränsad marknad. Valfriheten kvävs för ekonomin och om det saknas 

konkurrens för att man utesluter vissa produkter, blir marknaden för begränsad. 

28 (165)





Återanvända byggprodukter är i realiteten svårt att realisera inom koncept/typhus pga 

volym och process. Produkter som innehåller återvunnet material bör även premieras här, 

vilket kan vara möjligt att uppnå. 

Stämmer det att Svanen-märkta kök endast avses luckor och inte spånskivor i 

stommar? 


Da svanemærket skal promovere bedre bygninger, så foreslår Rockwool, at points gives 

tilbygningsdele eller produkter, som kan dokumentere en faktisk miljøfordel over 

bygningens liv - fx via en Livscyklusanalyse. Ligeledes bedes Nordisk miljømærkning 

finde en løsning på problematikken omkring manglende svanemærke for 

produktkategorier samt indhold af genbrugte materialer. 


Vi takk for kommentarene. Indirekte krever vi isolasjon i bygningsdeler i gjennom 

energikravet O5 og P3. I disse vektlegger vi også riktig bruk av isolasjonen ved at riktig 

prosjekteringen skal sikre lavene energibehov i bygningen. 

Poengkravet P1 (Bruk av miljømerkede/gjenanvendte materialer) er endret ved at det 

ikke lenger vil bli gitt poeng til gjenbruk av byggmaterialer. Utvalget av svanemerkede 

produkter er begrenset i dag og dette er tatt hensyn til ved den samlede 

poengberegningen. 


We do not support requirements related to the proportion of recycled material. 

Aluminium industry insists that the main environmental benefits to be sought are through 

recycling of materials at the end of the products’ life, in other words, their recyclability. 

In our sector, the only ways to increase recycled material content would be to reduce the 

lifespan of building products or to maximize production scraps and this would be totally 

counterproductive from the environmental point of view. 

Further documentation is enclosed: Attached in “bilag B” in this document. 

Commentes from Nordic Ecolabelling 

Thank you for your comments on use of recycled materials. We have taken away the 

possibilty for achieve points for use of recyceled materials. 

4.3.2. Energi og innemiljø 

Blant høringskommentarene til energi og innemiljø er det kommet inn mange forslag til 

nye krav, som blant annet krav til energiforbruk i byggeprosessen, behovsstyrt 

oppvarming, minivindmøller, krav til primærenergikilde, begrensning av 

elektromagnetisk felt og bruk av nasjonale benevninger for måling av lufttetthet. Kravene 

29 (165)




til lufttetthet og energieffektivitet er av høringsinstansens sett på som viktige, og de sier at 

det er positivt at disse tilpasses nasjonale bygningsregler. De fleste kommentarene til at 

kravet til energieffektivitet ikke er strengt nok har kommet fra danske høringsinstanser. 

Det har også kommet en rekke kommentarer til formuleringer, standarder det bør 

henvises til (også standarder som ikke er vedtatt) og andre detaljer som bidrar til bedre 

formulering av kravene. 

Generelle kommentarer til kravene til energi og innemiljø 

Statens forurensningstilsyn (SFT) Norge 

Det er stilt krav til tetthet og bruk av kjøpt energi. Tetthet måles under byggeprosessen, 

mens energiforbruk blir vel beregnes ut fra varmegjennomgang i vegger, tak og gulv og 

blir et resultat av blant annet tykkelse og type isolasjonsmateriale. Dette er forhold som 

husbyggeren kan ha kontroll over. 

Men energiforbruk er også avhengig av hvordan beboerne drifter sin bolig. Husbyggeren 

har ingen kontroll med f. eks. hvilke temperaturer beboeren velger å ha i rommene i 

boligen, hvordan han lufter osv.. Det er stilt krav om behovsstyrt ventilasjon, og det 

burde være det tilsvarende for oppvarming. Med mange av dagens oppvarmingsmetoder 

er det altfor lett å trykke på en knapp og så holdes en jevn og god varme. Det burde være 

krav om eller gis poeng for systemer med tidsstyrt senkning av temperaturen, gjerne på 

ukebasis. Det bør også bør vurderes poeng for montering av termometre i alle rom med 

varmekilde og eventuelt et apparat som viser boligens inntak av energi, for eksempel en 

strømmåler. 


Takk for kommentaren. Vi vil se på behovsstyrt oppvarming ved neste revisjon. Man 

regner med at behovsstyrt oppvarming vil ha lavere energibesparelse enn for eksempel 

individuell måling av energibruk. Effekten av et slikt tiltak er også avhengig av tettheten 

på materialene i bygningene og oppvarmingsmetode. Effekten er størst i lette boliger som 

småhus av tre. Det stilles krav til måling av energiforbruket også til oppvarming i 

bygningen, dette kan gi informasjon til brukerne og forhåpentligvis endre påvirke deres 

vaner. 

NCC Housing Sverige 

Nytt förslag – energi för uppförandet av byggnader. 

Det saknas krav, alternativt belöning, för åtgärder som minskar energibehovet under 

byggtiden. Till exempel förbud mot uppvärmning utan installerade fönster, belöning vid 

värmeåtervinning i byggbodar, miljömärkt el etc. 


Man har valt att inte ta med energianvändning i byggprocessen eller för stödprocesser i 

den här kriteriversionen, men vi tackar för kommentaren och tar med oss arbetet inför 

nästa revidering. 

30 (165)





Boverket noterar att Svanenmärkningen går längre än byggreglerna för endast några 

områden som finns för energieffektivitet i byggreglerna. Andra områden berörs inte. 

National Consumer Research Centre, Eila Kilpiö Finland 

We support the proposal, but suggest that in the newt revisions of the criteria, even more 

attention should be paid to primary energy consumption, the role of hot water and the 

provision of instructions to residents and other users of the buildings, as detailed below. 

The criteria stress energy efficiency and the type of materials used. As concerns energy 

efficiency, requirements are placed on airtightness and total energy consumption. Of 

these, we consider total energy consumption to be the more important criterion. It is also 

commendable that the criteria for energy consumption are in line with the calculation 

rules of the energy certificate for buildings. It is to be expected that the energy certificate 

criteria in Finland are to be revised in 2012 so as to take into account primary 

consumption, which will make the criteria more relevant than present. 

Ground source heat a good solution to decrease primary energy consumption and carbon 

dioxide emissions, in particular in buildings that are located outside the district heating 

network. We suggest that Nordic Ecolabelling develop labelling criteria for ground 

source heating system to complement the labelling criteria for housing. 

The relative significance of water heating grows when the airtightness and energy 

efficiency of the building structures increases. The water heating system becomes an 

important environmental criterion, in particular in buildings that are located outside the 

district heating networks. The proposed labelling criteria for houses deal with water 

heating in two ways: (1) water conserving fitting are a requirement and (2) points are 

awarded for solar water heaters. In future –as airtightness, etc. improve- increasing 

attentions should be paid to water heating utilising renewable energy in cases where the 

buildings are located outside the district heating system. Solar water heaters are already 

legally mandated in a number of European countries and cities. 

The building users have a significant impact on the energy consumption of the building. 

In the future criteria revisions, increasing attention should be paid to providing all users 

with instructions on how to use the building energy efficiently. The current labelling 

criteria proposal focuses on maintenance manuals; however these are not necessarily 

communicated to residents in multi-apartment buildings or to day-care centre staff. The 

information for users should clearly communicate that Swan-labelled buildings do not 

conserve the environment unless they are used in an environmentally sound way. 


Considering primary energy factors and estimating energy sources were not an issue for 

this version of the criteria, but your comments are of value and will be taking into 

consideration for the next revision of the document. The Swan label already has criteria 

for heat pumps that includes ground-source heating system. 

31 (165)





Några ytterligare aspekter som saknas och som borde premieras i en Svanmärkning: 

- En begränsning av elektromagnetiska fält. Femledarsystem i fastigheten bör 

installeras. 


Tack för kommentarerna och goda förslag på fördjupning. Frågan om elektromagnetiska 

fält har delvis behandlats i bakgrundsdokumentet och man har beslutat att hantera 

frågan vidare till nästa kriterieversion. 

Construction polyurethane industry of Finland (CPIF): + BING, Europe 

The following examples demonstrate the impact of insulation products on the 

environmental performance of the building. An Ecolabel cannot pretend to provide for 

the best environmental solution if such fundamental impacts are neglected. 

Example 1: Impact of insulation materials on the building footprint 

Insulation material B has a thermal conductivity which is twice as high as that of insulant 

A. Hence, in order to achieve the same thermal resistance for an outside wall, the 

insulation layer using insulant B 2 Environmental Improvement Potentials of Residential 

Buildings (IMPRO-Building), JRC 2008 needs to be twice a thick. For a low energy 

building, the difference in thickness can realistically be estimated at 15 cm. If the overall 

façade length of the building is 60m, the buildings footprint increases by 9.0 m 2 when 

insulant B is used. 1,000 such buildings would occupy 9,000 m 2 of additional land with 

all the financial and environmental consequences. 

Example 2: Impact of insulation materials on overall material use 

The above example is developed further. Insulant B has not only a higher thermal 

conductivity but is also much heavier (examples see below). This will lead to longer and 

more solid fixing devices and thicker outer walls which larger window boards. It will also 

require a larger roof and longer and larger studs. In particular in the case of flat roofs, 

heavier insulation layers may require a stronger roof structure with larger beams, stronger 

structural walls and foundations. In other words, when insulant B is used, the overall 

material use for the whole building will be much higher when compared to insulant A. 

Without assessing this complex interaction between building products, it will be 

impossible to determine to real environmental footprint of each product and the building 

as a whole. 

Example 3: Impact of end-use application on total embodied energy of insulants 

A 100 m 2 roof is to be insulated guaranteeing a thermal resistance of 3.33 m 2 K/W. What 

is the embodied energy of the insulation materials for this application? 

Thermal conductivity Thickness Weight Embodied energy Total embodied energy 

(mm) (kg) (kg) (MJ/100 m 2 ) . 

Cork 0.040 133 1,733.33 7.1 12,220 

PUR/PIR 0.024 80 264.00 91.7 27,328 

EPS 0.035 117 291.67 99.2 28,933 

32 (165)




Stone wool 0.038 127 1,520.00 22.1 33,622 

Glass wool 0.037 123 1,295.00 34.6 44,807 

XPS 0.036 120 420.00 110.2 46,284 

Wood fibre 0.050 167 4,000.00 17.0 68,000 

This overview does not take account of additional fixing devices and materials used for 

the building structure when heavy insulation products are used. 


We appreciate the examples from CPIF and BING illustrating the difficult balance 

between energy consumption of the building and use of materials with low environmental 

impact throughout their lifecycle. The Nordic Ecolabel is indeed aware that the main 

environmental impact is at the end-use, and therefore the energy performance of the 

building is the main requirement. The energy consumption of a house is however not only 

influenced by the thermal conductivity or weight of the insulating materials. Also 

parameters like thermal bridges and air tightness are important. The Nordic Ecolabel 

does, in order to achieve good thermal resistance and reduce the thickness of the façade 

have strict criteria for air tightness. The Nordic Ecolabel generally does not recommend 

specific technological solutions. 

O4 Lufttetthet 


Her bør dere benytte samme definisjoner som i TEK 07. 

Skanska Norge 

Kravet på lekkasje må oppgis i forhold til norske målemetoder, pr-NS 13829 – brukes 

volum ikke areal for å regne på luftlekkasje. Altså norske krav i forhold til volum må 

fremkomme. Kommende lavenergistandard bør legges til grunn. Det må spesifiseres om 

det skal måles på bygningskropp eller hver enkelt leilighet. 

Statens bygningstekniske etat (BE) Norge 

Kriteriet knyttet til lufttetthet bør uttrykkes som lekkasjetall med benevningen 

luftvekslinger pr. time ved 50 Pa, slik som i tekniske byggeforskrifter (TEK) og 

beregningsstandarden NS 3031. 

Boligprodusentenes Forening Norge 

Vi anbefaler på det sterkeste å uttrykke lekkasjetallet som ”norsk” lekkasjetall, dvs. 

luftvekslinger per time. Dette betyr at målte luftlekkasjer ved 50 Pa trykkforskjell deles 

på netto luftvolum, og ikke som ”svensk” lekkasjetall der luftlekkasjene deles på 

overflatearealet av klimaskjermen. Vi ser overhodet ingen grunn til å innrette kravet ihht. 

svensk beregningsmåte, all den tid det for flere andre Svanekrav relateres til nasjonale 

krav. Om Svanekravet til lekkasjetall uttrykkes på en annen måte enn det vi er vant med 

her i Norge, vil dette virke distanserende og være lite kommuniserbart i markedet. 

33 (165)





Vi anbefaler å oppgi lufttetthetskravet i luftskifter pr time ved 50 Pa trykkforskjell - 

samme enhet som brukes i TEK. Kravet vil da være lettere å forstå og sammenligne med 

andre krav i Norge. 


Vi takker de norske instansene over for kommentarene. Vi mener fremdeles at kravet til 

høringen er faglig godt begrunnet. Vi har imidlertid endret kravet for å imøtekomme 

ønsket om at nasjonale benevnelser bør kunne benyttes. Intensjonen om å likestille bedre 

mellom kompakte og ikke så kompakte bygninger ivaretas ved å skille kravnivå på flere 

bygningsstørrelser. Se bakgrunnsdokumentet for mer informasjon. 

Økonomi- og erhversministeriet, Danmark 

Lufttæthed. Her skelnes mellem etageboliger (lejligheder) med et kravniveau og enfamiliehuse 

og børneinstitutioner med et andet kravniveau. Opdelingen forekommer ikke 

logisk, da vi i Danmark kun har et krav. I forslaget anføres kravet pr. m² omsluttet areal. I 

Danmark er kravet udtrykt pr. m² etageareal. Det kan eventuelt overvejes at ændre det 

danske krav, så det udtrykkes pr. m² omsluttet areal. 


Vi takker Økonomi- og erhversministeriet for kommentarene. Vi mener fremdeles at 

kravet til høringen er faglig godt begrunnet. Vi har imidlertid endret kravet for å 

imøtekomme ønsket om at nasjonale benevnelser bør kunne benyttes. Intensjonen om å 

likestille bedre mellom kompakte og ikke så kompakte bygninger ivaretas ved å skille 

kravnivå på flere bygningsstørrelser. Se bakgrunnsdokumentet for mer informasjon. 

Det Økologiske Råd, Danmark 

Kapitel 2 Der bør laves test af lufttæthed for mere end 10 % når det gælder lejligheder, da 

udførelsen kan variere utroligt meget mellem lejligheder i samme byggeri - min. 25 %, 

gerne med klausul om at hvis der viser sig problemer i de 25 % skal resten testes - og 

udbedres! Desuden skal tæthedsprøvningen foretages så tidligt som muligt, for herved at 

sikre at eventuelle problemer opdages, mens de stadig med rimelighed kan udbedres 

(afsnit 04) 


Vi takker Det Økologiske Råd for kommentarene. Nordisk Miljømerking mener fremdeles 

at kravet til høringen er faglig godt begrunnet. Licensinnehavaren ska ha rutiner för att 

kunna säkerställa att kravet uppfylls för en färdigställd byggnad. Se bakgrunsdokumentet 

for mer informasjon. 

Peab PGS AB Sverige 

Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads 

energianvändning, fuktsäkerhet, termisk komfort (drag och kalla golv), ljudmiljö, 

spridning av lukter och emissioner från konstruktionen till innemiljön samt spridning av 

34 (165)




luftföroreningar utifrån och in. Lufttätheten är en avgörande faktor både för 

konstruktionens beständighet och för en god innemiljö i moderna byggnader. Kravet på 

lufttäthet är ett kvalitetsdrivande krav eftersom lufttäta byggnader kräver noggrannhet 

och omsorg i planering och utförande av detaljer. Här råder ingen tvekan. 

Lufttäthet kan delas mellan täthet på klimatskärm, den energidrivande delen, och täthet 

mellan lägenheter, den kvalitetsdrivande delen. Att mäta endast klimatskärmen på stora 

byggnader medför stora osäkerheter pga. yttre faktorer som vindtryck och utförda 

tillfälliga tätningar av medvetna hål i klimatskärmen. Att mäta lägenhet för lägenhet ger 

ett resultat som är omöjligt att dela mellan klimatskärm och lägenhetsskiljande 

konstruktioner. Ett ställt krav kan därför uppnås utan att bägge dessa delar är uppfyllda, 

och vice versa om kravet inte uppfylls är osäkerheten stor var felkällan är. Här skiljer det 

mellan olika konstruktioner där t.ex. platsgjutna lägenhetsskiljande betongväggar anses 

relativt lufttäta, vilket i detta fall då skull hänföra den största andelen uppmätt läckage till 

en klimatskärm av t.ex. lätta utfackningsväggar. En helt igenom lätt konstruktion skulle 

få en helt annan fördelning. 

Frågan är också hur verifieringen av uppnådda krav ska säkerställas. Den standard som 

Boverket och SIS remissförslag hänvisar till, EN 13829, är tvetydig och hänvisar till olika 

mätmetoder som inte ger jämförbara resultat. Standarden beskriver inte heller den så 

viktiga byggprocessen utan endast genomförandet av täthetsprovningen. I standarden 

beräknas osäkerheten hos resultatet vara ± 15 % vid normala förhållanden och ± 40 % vid 

blåsiga förhållanden. Man kan undra om det alls är relevant att ha en standard om det den 

beskriver har en så stor osäkerhet. Att Svanen-märkningen dessutom erbjuder poäng 

enligt P2 för detta krav inbjuder till framtida diskussioner kring mätmetoder och 

osäkerheter. 

Boverket har valt att låta kravet på lufttäthet innefattas i kravet på byggnadens specifika 

energiförbrukning samt låta denna faktor återspeglas i andra funktionskrav som rör ljud 

och innemiljö. 

Boverket ställer krav på verifiering, av energiförbrukning, uppfyllandet av ljudkrav samt 

att byggnaden har god luftväxling genom ventilationen, genom att kontrollplanen enligt 

PBL följs i det specifika projektet samt uppföljning av energikraven inom 24 månader. 

Dessa verifieringar innehåller självklart också osäkerheter men är accepterade av 

branschen. 

SIS skärper dessa krav på verifieringar genom att begära separata beskrivningar på 

respektive delkrav O5, O10 och O11. Härigenom torde syftet med Svanen-märkningens 

ambition om god kvalitet på byggnader och prestanda rörande dessa parametrar vara 

uppfyllda. Att dessutom verifiera ett krav på lufttäthet riskerar att driva en administrativ 

börda för alla utan att fylla sitt syfte annat än med osäkerhet. 

Med ovanstående resonemang föreslår vi att punkten O4 och därmed också punkt P2 

utgår. En ny poänggivande punkt föreslås nedan under punkten O9. 

35 (165)





Vi takker Peab PGS AB for veldig gode kommentarer. Nordisk Miljømerking mener 

fremdeles at kravet til høringen er faglig godt begrunnet. Ved å stille krav til god tetthet 

bidras det til redusert materialmengde. Det er derfor viktigere å ha et strengt krav til 

tetthet enn til økt isolasjonsmengde. Vi ser at den ”energidrivande” delen, og den 

”kvalitetsdrivande” delen kan være vanskelig å skille i tetthetskravet. Derfor sier vi at 

”Lufttätheten ska innefatta täthet på både klimatskärm och lägenhetsskiljande väggar, 

tak och gulv”. Derfor tillater vi også forenklet målemetode for at målingene lettere kan 

skje som en integrert del i byggeprosessen av handverkerne selv. Målinger bør minimum 

utføres etter at vindsperre er plassert, men før bygningen lukkes slik at lekkasjer kan 

utføres før de blir både kostbare og tildels umulige å kunne gjøre noe med. Måling må 

selvfølgelig utføres til slutt for å se resultatet. Våre erfaringer er at undertrykksmåling 

kan brukes som et verktøy for å sikre god kvalitet og et energieffektivt bygg. Fordelen 

med bruk av denne typen undertrykksmåling er at luft da trekkes inn i bygget, og man kan 

da enkelt oppdage hvor luftlekkasjene er ved å kjenne hvor det blåser. I praksis kjenner 

man trekken såpass godt at det er mindre nødvendig å supplere undertrykksmålingen med 

termografering. Ved å drive bransjen mot å utføre faktiske trykkprøvinger og ved å 

forplikte seg mot et tetthetskrav, mener vi at både energireduksjon og kvalitetskontroll 

blir bedre. Tidligere har ingen nordiske myndighetene stilt strenge krav til tetthet og 

erfaringene er at energitapet ved store luftlekkasjer er stort. På tross av usikkerheten i 

størrelsen på lekkasjene vil det viktigste være å faktisk påvise flest mulig lekkasjer og 

tette disse før bygningskroppen lukkes. Det er nesten ikke mulig å gjøre noe med 

lekkasjer som oppdages sent i byggefasen. Derfor støtter Miljømerking den delen av 

bransjen som mener det er viktig å sette seg mål og jobbe konstruktivt mot disse. Ved å 

stille krav til dette allerede på prosjekteringsstadiet, bidras det til muligheten for å lettere 

nå målene i byggefasen og dernest på det ferdige bygget. 

JM AB Sverige 

Angivna maximala läckagetal är enligt Jm rimliga. Dock behövs det ett förtydligande 

gällande definitionen Aom. Vi anser att Aom ska innefatta lägenhetsskiljande väggar. 


Vi takker JM AB Sverige for kommentarer. Kravet er nå tilpasset de nasjonale 

benevningene for lufttetthet. 


Inget problem med kravet i sig, men det är mer realistiskt att ställa krav på att provtrycka 

ett lgh/trapphus på det mest utsatta läget i byggnaden, istället för en procentandel av 

lägenheterna. 

Det är viktigast att inte detaljstyra utan låta kravet på högsta energianvändning styra. 

Täthetskravet är en av flera förutsättningar för att kunna uppfylla 

energihushållningskravet. Täthetskravet kan möjligen vara en rådtext. 

36 (165)





Rimligt krav. Dock är tryckprovning av klimatskalet en kostnad. Avses 10% av totala 

antal lägenheter i varje enskilt hus? Detta innebär en ganska stor kostnad för varje 

projekt. Ev ändas till 10% av klimatskalet i var fjärde hus. 


Lufttätheten bör mätas som ett genomsnitt av mätning vid övertryck och undertryck. 

Skanska Nya Hem Sverige 

Husets täthet är en av de viktigaste faktorerna för att bygga energisnåla hus, men dock 

anser vi att läckagetalet 0.40 l/s*m 2 Aom är för lågt satt. Vi skulle vilja föreslå att kravet 

sätts på ett läckagetal om 0.50 l/s*m 2 Aom för att kunna garantear att alla Uniqhusen 

klarar gränsen. En viktig aspekt är även den ökade kostnaden då merarbete för extra 

arbetsinsatser samt tryckning/mätning av varje hus tillkommer, som vi beräknar till ca 

20 000 kr/hus. Förslagsvis tycker vi att vart 10.e hus bör räcka att provtrycka samt att 

dokumentationen arkiveras hos licensinnehavaren och finns tillgänglig vid behov. 


Takk for kommentarer. Nordisk Miljømerking mener fremdeles at kravet til høringen er 

faglig godt begrunnet, og forstår bekymringen for høye kostnader. Det tillates derfor en 

forenklet metode med kun undertrykksmåling, fordi det da kan bli enklere og rimeligere å 

foreta flere målinger i byggefasen og av flere enheter ved resultatmåling. Se 

bakgrunnsdokumentet for mer informasjon. Ved å stille krav til god tetthet bidras det til 

redusert materialmengde. Det er derfor viktigere å ha et strengt krav til tetthet enn til økt 

isolasjonsmengde. 

P2 Lufttetthet utover obligatorisk nivå 

Økonomi- og erhvervsministeriet, Danmark 

Lufttætheden giver 1 point, hvis lækageluftmængden kun er 75 pct. af kravet og 2 point, 

hvis lækageluftmængden kun er 50 pct. af kravet, hvilket forekommer som en rimelig 

vægtning. 


Det blir väldigt tufft att samla mer än 1 poäng här. Även om man överträffar kraven på 

passivhus får man inte mer än 1 poäng. Procentkravet kan även vara svårtolkat, vi 

föreslår nivåer och att ambitionsnivån sänks något. 


Bra med extrapoäng för detta. Dock för att få två poäng ställs högre krav än vad som 

gäller för passivhus. Poängskalan kan vara i fler steg. 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking mener kravnivået til høringen er faglig 

godt begrunnet i hvordan bransjen gjennomsnittlig jobber i Norden. Kravet er endret for 

å tilpasse seg nasjonale beregningsmåter. 

37 (165)




O5 Energieffektivitet 

Swedisol Sverige 

Kraven bör utformas så att strukturen överensstämmer med nya BBR. Det innebär att 

landet delas in i tre klimatzoner och att skärpta krav finns både på energianvändning och 

installerad effekt vid eluppvärmda byggnader. 

Kravnivåerna bör också anpassas till FEBI:s standarder för Minienergihus eller 

Passivhus. Det skulle underlätta för såväl producenter som beställare om vi kan minimera 

antalet kravnivåer. 


BFS 2008:20 - BBR 16, som trädde i kraft den 1 februari 2009 men där äldre 

bestämmelser får tillämpas under begränsad tid, ger tre klimatzoner där Svanenmärkningens 

förslag med samma resonemang då skulle införa en Zon III med krav på 

maximal energiförbrukning om 120 kWh/m 2 . 

JM AB Sverige 

Vi förstår bakgrunden till att kraven är differentierade mellan de nordiska länderna och 

accpeterar det. Vi vill uppmärksamma på att i BBR har Sverige numera delats in i 3 

klimatzoner och att Svanenkriterierna bör följa den normen. 


Idag gäller tre klimatzoner. 


Jämfört med dagens BBR krav är detta förslag ok. 

Då den nya BBR:n koncentrerat sig extremt på just minskad energianvändning kan vi 

tycka att också svanenkraven bör ligga på samma nivå, med indelning i klimatzoner 

(I=95, II= 75, III=55) och med möjlighet till ytterligare poäng enligt förslag 

Kraven för lägenheter bör vara hårdare än småhus då det är lättare att leva upp till kraven 

i flerbostadshus. 

Är Svanen ute efter att skapa ”lågenergihus” eller till och med ”Passivhus” så bör kraven 

tänkas över ytterligare och kanske till och med utgå från de kriterier som gäller för dessa 

typer av hus i stället. 

Energiberäkning måste utföras för varje byggnad/bygglov för att visa att man faktiskt 

uppfyller kriterierna för det aktuella huset och inte minst för aktuell klimatzon. 


Energianvändning - Svanenkriterierna är inte uppdaterade när det gäller kraven för 

energianvändning enligt de senaste reglerna. Byggnader som uppförs enligt dessa 

38 (165)




Svanenkriterier skulle i vissa avseenden inte uppfylla samhällskraven. Boverkets 

energiregler reviderades senast 1 februari 2009 genom BFS 2008:20. 


Byggherrarna anser att energikraven för småhus är alltför lågt ställda. Kraven bör 

anpassas till de långsiktiga energimål som är uppställda inom EU och de krav som flera 

kommuner, t ex Göteborg, ställer upp eller att använda sig av Boverkets kriterier för 

elvärmda byggnader. 

Byggherrarna finner det märkligt att Svanenkriterierna har en annan klimatzonsindelning 

än BBR. Måste vara samma! 



Vi finner det konstigt att energianvändningen av hus skiljer sig åt i de olika länderna med 

tanke på att dessa befinner sig i samma klimatzon samt att dessa kriterier skall omfatta 

hela norden. 

Svensk Ventilation och VVS Företagen 

Energianvändning Sverige: Kraven bör anpassa till BBR, 3 klimatzoner, skärpta krav elvärme/ 

VP. 

BASTA Online Sverige 

Det framågr inte vilken area som avses och detta behöver förtydligas. Likaså framgår inte 

om de angivna energikraven inkluderar tappvarmvatten eller ej. Vi vill också påpeka att 

enligt dagens BBR förekommer tre klimatzoner mot de i förslaget angivna två. 


Kriteriet bør settes lik en av karakterene i den nært forestående norske 

energimerkeordningen, slik som i Finland. 

Skanska Norge 

Norsk passivhus og lavenergistandard, NS 3700, er under utredning i regi av Standard 

Norge, Enova og Husbanken (kontaktperson Thor Lexow), vi foreslår krav tilsvarende 

Lavenergistandard/ Minienergistandard 

Småhus: 95 kWh/m 2 

Leilighet 95 kWh/m 2 

Barnehage 110 kWh/m 2 


Forskrift om energieffektivitet i bygninger (energimerkeordningen) er også ute på høring; 

også den med høringsfrist 1. oktober. Det hadde vært nyttig om Svanekravene til 

energibehov på en eller annen måte relaterte til skaleringen i denne merkeordningen 

(klasse A til G). 

39 (165)




Det hadde også vært nyttig om Svanemerkingen relaterte til den kommende standarden 

for minienergi 1 - og passivhus. Denne standarden (prNS 3700) har vært på høring og 

planlegges sluttført i løpet av høsten. Arbeidet med standarden har avdekket behov for å 

gjøre noen endringer i energiberegningsstandarden NS 3031:2007 som gjeldende 

forskriftskrav baseres på. Det er bl.a. snakk om å redusere normerte verdier for 

internvarme fra belysning og elektrisk utstyr. Dette vil i så fall redusere det beregnede, 

totale energibehovet, selv om oppvarmingsbehovet øker noe. Som en følge av endrede 

verdier i NS 3031 må rammekravene i teknisk forskrift justeres noe nedover. Dette bør 

være relevant med tanke på fastsetting av energikravene for Svanemerkede boliger og 

barnehager. 

1 Det er aktuelt å benytte begrepet minienergi istedenfor lavenergi om ”mellomnivået” mellom forskriftskravet og 

passivhus. Minienergi er det samme begrepet som benyttes i den svenske veiledningen for energieffektive bygninger 

(Forum för Energieffektiva Byggnader - FEBY) 


Energimerking og standard for passivhus og lavenergiboliger er i ferd med å få økende 

betydning i mange land. Noen byggherrer vil i sine bestillinger ønske å kombinere 

svanemerking med høyere krav til energiytelse enn det merket gir. Husbanken mener det 

derfor vil være behov for enkelt å kunne sammenligne energiytelsen som ligger i merket 

med nivåer i ulike energimerkinger og standarder for passivhus og lavenergiboliger. 

Når det gjelder bygningers energiytelse, er det viktig å være oppmerksom på at det i 

forbindelse med utvikling av Norsk standard for passivhus og lavenergiboliger vurderes å 

gjøre endringer i NS 3031 blant annet mht internlaster. 

Norges Naturvernforbund 

Samordning mellom kravene til svanemerking, energimerkeordningen, kommende 

Lavenergi-/Minienergi- og passivhus-standarden pr NS3700 og TEK er viktig. 

Norges vassdrags- og energidirektorat 

Det er ingen direkte kobling mellom den planlagte energimerkeordningen og kriteriene i 

forslaget til svanemerking. Man har dog forsøkt å finne et nivå bedre enn minimumskrav 

og gi stimulans til å velge løsninger som kan benevnes som lavenergi eller passiv. For 

brukere vil de to ordningene fremstå som ulike, og det kan det være gode grunner til. Det 

er likevel verdt å minne om det pågående arbeidet for en norsk standard for lavenergi- 

passivhus. Vi vil anbefale at man i størst mulig grad finner krav og kriterier som 

harmonerer med denne standarden, jf. høringsforslaget fra Standard Norge. Det vil kunne 

bidra til harmonisering av begreper og ordninger over tid. 


Vi viser til tidligere kommentarer om at Svanekravene bør relateres til nivåene i NVEs 

energimerkeordning og den kommende Lavenergi-/Minienergi- og passivhus-standarden 

pr NS3700. Det er dog en liten utfordring at energimerkeordningen har levert energi som 

målepunkt, hvor det tas hensyn til virkningsgrader i varmeanlegget, mens energikrav i 

teknisk forskrift og Minienergi og passivhus-standarden baseres på netto energibehov, 

eksklusive virkningsgrader i varmeanlegget. 

40 (165)





Energianvändning (05). Svanemærket bør analysere situationen mht. energikrav. 

Passivhuskonceptet bliver mere og mere udbredt, og derfor kan et svanemærket hus (hvor 

der stilles krav om Lavenergiklasse 1) komme til at stå i et lys, der ikke er postivt, 

såfrem kun lavenergiklasse 1 er et krav. Huse, der bidrager positivt til energiregnskabet, 

udbredes også. Eftersom, der faktisk er økonomi i at installere energiproducerende 

systemer i nye huse, bør dette være et krav, så man opnår et 0-energihus eller sågår et 

energiplushus; eller måske skulle det frivillige pointkrav fra energitilskud (sol/vind) være 

større. 


Godt at energikravet er strammet til LE1, det skal desuden defineres at det er LE1 efter 

BR 08 (afsnit 05). 


Niveauet for energianvendelse (05) MBR er enig i det energiniveau, som er lagt i 

Danmark, men opfordrer til, at niveauet i Sverige og Norge bliver mere ambitiøst, således 

at forskellen i løsninger ikke bliver for stor i de nordiske lande. 


Energianvendelse Danmark har forskellige energirammer for boliger, hvor belysning ikke 

indgår, og for børneinstitutioner, hvor elforbruget til belysning indgår i energirammen. 

Der refereres til Bygningsreglement for småhuse 1998, men afsnittet burde opdateres, så 

referencen og indholdet forholder sig til BR 08. 


Norima mener at det foreslåtte energinivået for Svanemerkede bygninger er høyt for 

Norge (og Sverige). Vi mener, at det bør være et ensartet nivå for Skandinavia/Norden. 

Vi henviser til Husbanken, Enova og Sintef byggforsk sin håndbok ’Energieffektive 

boliger for fremtiden – en håndbok for planlegging av passivhus og lavenergiboliger’ (s. 

9): 

41 (165)





Danska energikrav bör hänvisa till byggnadsreglementet som är BR08 (småhus 1998 är 

felaktig). Det rekommenderas att använda lågenergiklass 2 som krav. Det är en 

förbättring med 25% i förhållande till lagkrav. BR08 uppdateras i 2010 så att 

lågenergiklass 2 skärps och den fortfarande är en förbättring med 25%. Lågenergiklass 1 

är för ambitiös efter år 2010. 


Rimligt och möjligt att uppnå poäng. Inför verifiering av typhus istället för att verifiera 

lufttätheten. 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking er enig med at en samordning av ulike 

ordninger for energimerking, standarder og byggregler er gunstig. Begrepene passivhus, 

lavenergihus og minienergihus har foreløpig ulik betydning i de nordiske landene. Fordi 

myndighetenes bygningsregler også er så ulike, er kravene formulert i forhold til den 

nasjonale lovgivning. Dette for at sikre en solid forankring til et system som allerede 

brukes og er tilpasset de enkelte landene, og sikre en større forståelse blant 

bygningsbransjen og borgere i landet. Kravet er nå endret slik at minimum 25 % bedre 

energieffektivitet enn de nasjonale bygningsreglementene skal oppnås. Referansene er 

også oppdatert etter de reviderte nasjonale bygningsreglementene. 

Prosjektgruppen har konsultert nasjonale myndigheter, og de danske myndighetene har 

bekreftet at Svanens krav i høringsdokumentet et krav til 25 % lavere energiforbruk enn 

lovgivningen. Det vil si at Svanens krav ikke er så langt fra ”passivhus-nivå” i Danmark. 

Svanemerket er en ordning hvor kravene revideres jevnlig og energikravene vil bli 

strammet inn ved neste revisjon. I dag er ikke bransjen og markedet kommet langt nok til 

at vi kan stille kravene på ”passivhusnivå”, men dette er ambisjonen for svanemerkede 

hus i framtiden. I kriteriene gis det poeng for ytterligere økt energieffektivitet og søkeren 

må oppnå minst 10 poeng for å svanemerke bygningene. I tillegg er det en rekke andre 

krav som må oppfylles. Dersom enn da bygger et ”passivhus” vil mange av de poengene 

som kreves være oppnådd. 

Nordisk Miljømerking har ikke tatt med egenprodusert energi i kravet til energieffektivitet 

ut over reglene i de nasjonale bygningsreglementene. Selv om husene kan produsere egen 

energi har de et energibehov, og det er ikke gitt at installasjon av egne systemer til 

produksjon av energi alltid er det mest miljøvennlige i et livssykelperspektiv. I P4 gis det 

poeng for bruk av solceller og solfangere og det blir utvidet til også å gjelde for 

gjenvinning av varme fra varmt vann. Begrepet ”plusshus” og ”0-” eller ”zero-hus” 

handler mer om addering av energiforbruk og -produksjon enn at huset krever mindre 

energi i bruksfasen. Nordisk Miljømerking mener at det viktigste er at huset er bygget for 

økt energieffektivitet. Det vil også gjøre energibruken mindre avhengig av beboerne. 

Utviklingen innenfor dette området vil ha kommet lenger ved neste revisjon av kriteriene. 

42 (165)




P3 Energieffektivitet utover obligatorisk nivå 


Udgangspunktet for et svanemærket enfamiliehus eller en etagebolig er i Danmark 

lavenergiklasse 1, hvor rammen er 35 kWh/m² + 1100/A kWh/m². For børnehaver er 

lavenergirammen tilsvarende 50 kWh/m² + 1100/A kWh/m². Dokumentet bør følgelig 

opdateres, så pointgivningen bliver rimelig for børneinstitutioner. 


P3 LØB foreslår: En forståelig formulering og evt. et forklarende eksempel for P3. Det 

opnåelige antal points forekommer at være meget højt - det giver ingen mening, hvis der 

skal investeres meget produktionsenergi (og dermed CO2 udledning) i teknik og 

materialer, for at presse energitabet i husets driftsfase ned til 0. 


Norge, Hva menes med dette punktet? Er det slik at for hver 2,9 kWh/m 2 en ligger under 

kravet i punkt O5 gis det 1 poeng? 


Spranget i kWh/m 2 for å få poeng synes svært høyt. 

Det bør fremgå at det er steg gitt i kWh/m 2 år. 

Klima- og Energiministeriet Danmark 

På side 11 henvises til småhus reglementet 1998, det er ikke længere gældende, men 

erstattet af BR08. 

Ville det være hensigtsmæssigt at gøre opmærksom på at Energirammerne skal skærpes 

med 25% i henholdsvis 2010, 2015 og 2020. 


I Danmark rekommenderas det att ge poäng för förbättring i förhållande till lågenergi 

klass 2. Fördelarna är att det är administrativt enklare, och det är möjligt att förklara för 

en kund. I förhållande till kunderna är ett nordiskt referencehus för teoretisk. 

Det kommer också vara en belöning för energiförbättringar. 

Skanska Norge 

Bør deles opp i to deler: en for redusert energibruk til oppvarming og et for redusert 

energibruk for lys etc. 

Ps: kravene var ikke like i den svenske og engelske versjonen av høringsforslaget 


Takk for kommentarene . Kravet til poeng er endret og presisert. 

43 (165)




P4 Energitilskudd fra solfangere eller solceller 

Miljöförbundet Jordens Vänner Sverige 

Glädjande att ni fått med tillskott från solfångare/solceller, men tycker nog att småskalig 

vindkraft för eget bruk, t.ex. vertikala eller horisontella snurror på taket också ska få vara 

med. Några sådana finns ju och fler är på väg. Även andelar i storskalig vindkraft genom 

vindkraftkooperativ eller direkt leverans av sådan från förvaltaren av flerbostadshus 

borde räknas, det senare praktiseras av t.ex. Wallenstam och Stena Fastigheter, liksom 

flera kommunala bostadsbolag, t.ex. i Strängnäs. 

Glädjande också att Danmark nu tillämpar primärenergifaktorn 2,5 för el till 

uppvärmning, detta borde göras i alla nordiska länderna. 

Ställer mig också frågande till varför hushållselen är så hög som 50 kWh per m2 i 

Finland. Myndigheterna räknar tydligen med detta, men Svanen borde rimligen ha lägre 

nivå, det kan ju inte motiveras med klimatet, om det inte används till uppvärmning, vilket 

det väl inte gör. 

Skanska Norge 

Energitilskudd fra solfangere og solceller bør deles opp i to poengpunkter; ett for 

solfangere og ett for solceller. Den engelske versjonen er misvisende da solfangere og 

solcelle ikke er riktig oversatt. 


Det bør også gis poeng for andre fornybare og CO2-frie varmeløsninger som biobrensel 

og varmepumper. 


Energitilskud fra solvarme og solceller I Danmark er der forsyningsområder med 

overskud af varme i sommerperioden fra kraftvarmeværker og fra affaldsforbrænding, her 

er det hverken samfundsøkonomisk eller privatøkonomisk rimeligt at præmiere byggeri 

med solvarme, der blot indebærer at endnu mere spildvarme skal sendes ud i havet. 


P4 Er det rimelig kun at kunne tjene 2 point her hvis man relativ let kan få 5 point for 

anvendelse af 30 % miljømærkede materialer i 2,5 af 11 produktområder? LØB foreslår: 

at der mindst skulle gives 4 points ved stort solfangerareal. 


Bra för sakens goda skull, men det kan i vissa fall t ex inom fjärrvärmeområden med hög 

andel förnybara/återanvänd energi innebära en suboptimering av de centrala systemen för 

ex.vis varmvatten (exempel Sthlm Stad och sopförbränning kontra 

varmvattenförbrukning på sommaren). Ska termiska solfångare användas bör dessa alltid 

kopplas till det centrala nätet så att alla kan få del av detta. 

Bra med stimulans för användning av solceller, men i dagsläget ingen ekonomi i 

installationen. Ska dessa installeras inom fjärrvärmeområden bör dessa alltid kopplas till 

det centrala nätet så att alla kan få del av detta. Vi föresår att poäng för solceller tas bort. 

44 (165)





I ett passivhusprojekt (småhus) har vi i Sverige krävt att solfångarytan skall ge 10,75 

kWh/m 2 , år. Detta är en halvering av energin för tappvarmvatten, 26% av 

hela energianvändningen. Detta skulle innebära 0 poäng. 

Man bör ha i åtanke att solfångare ger mycket energi sommartid, men oftast kan all denna 

energi inte utnyttjas för tappvarmvatten. Finns inget värmebehov så kan 

överskottsvärmen ej tillvaratas. Vi har ett annat exempel på projekt där vi har en stor 

gemensam solfångaranläggning, med kulvertsystem. Denna är dyr. Om vi slår ut energin 

på Atemp ger den 17,6 kWh/m 2 , år. Då skickar vi dessutom ut värme till fjärrvärmenätet, 

vilket innebär att vi kan utnyttja all värme som solfångarna ger! Inte ens detta 

skulle alltså ge full pott. 

Enligt SVEBY (definiering av brukarbeteende) ligger varmvattenanvändningen på 20 

kWh/m 2 , år för småhus och 25 kWh/m 2 , år för lägenheter. Med individuell mätning i 

flerbostadshus så hamnar även de på 20 kWh/m 2 , år. Att då inte ens få 1 poäng om 

man kan halvera denna användning känns fel. 

Vi anser att om det finns solfångare så borde detta ge en poäng. Sedan kan 2 poäng ges 

om de levererar mer energi. Tex 14 kWh/m 2 , år. (eller varför inte halverar 

tappvarmvattenanvändningen, dvs 10, resp 12,5 kWh/m 2 , år) 

Solceller har vi mindre kunskap om, men ger en reflektion. Vi anser att man borde få 

poäng om man har med det. Det är trots allt en ny teknik som behöver skjuts för att 

komma ut på marknaden. Tittar man på ett exempel från SolEl-programmet från 

Energimyndighetens hemsida så ger 40 m 2 solcellyta i södra Sverige, utan skuggning, ca 

45 graders lutning totalt 4200 kWh/m 2 , år. Räknar vi på ett 140 km 2 småhus skulle detta 

ge: 

4200/140= 30 kWh/m 2 , år. Observera att detta känns 

som en mycket stor area. 

För solfångare räknar vi ofta med ca 5 m 2 per lght. Skulle man anta samma area för 

solceller skulle dessa endast ge ca 4 kWh/m 2 , år. Vi anser även här att kraven är för högt 

ställda och att detta borde ge poäng. 

Att kravet för förskolor är lägre känns helt i sin ordning. De har inte lika stort 

tappvarmvattenbehov. Dock borde det även här ges poäng bara det finns med på huset. 


Takk for kommentarene. Kravet er endret til å gi 1 poeng for bruk av solfanger og 1 

poeng for bruk av solceller, uansett hvor mye av energibehovet dette dekker. Kravet er 

ment for å stimmulere anvendelsen av solenergi. Andre former for lokalprodusert energi 

vil bli vurdert ved neste revisjon. 

45 (165)




O6 Faste lyskilder 


Hvor finner vi kravene til energiklasser på norsk? 


Dette er en EU-forordning og de oversettes normalt ikke til norsk, de finnes på mange 

språk (se nettsiden for EU lovgivning, http://eur-lex.europa.eu/). For mer beskrivelse se i 

bakgrunnsdokumentet til kriteriene. 

Skanska Norge 

Kjøkkenbelysning kan også klare energiklasse B (halogen må brukes for å få riktig RA 

indeks). Trenger ikke være en watt-grense på utebelysning før man skal ha behovsstyring. 

LED lysskilder ute kan kreve kun 1 W. 

OX? Bør legges inn max grense for bruk av energi til belysning 


Forslaget indeholder krav til fastmonterede lyskilder og til automatisk behovsstyring af 

udendørs belysning. For børneinstitutioner er dette indirekte medtaget via 

energirammebestemmelsen i Danmark. 


Kriteriet forkommer lidt rodet - kunne man ikke holde sig til energiklasse eller lumen pr. 

watt? Dermed får man også teknologifrihed i stedet for at pålægge LED til een bestemt 

type af anvendelse. Kravet bør være strammere: energiklasse A 

Fritagelsen for indbygning i køkkenelementer er ikke nødvendig. De flade halogenspot, 

man ser bygget ind i 19 mm bundplade i overskabe i dag kan erstattes af LED. 

Der bør også stilles krav om behovsstyring indendørs: i rum hvis primære funktion er til 

tøjvask, opbevaring (herunder viktualie) samt gennemgang. 


Helt rimligt men det är problem med lågenergilampor än så länge. Många har en negativ 

inställning till lågenergilampor genom att det tar för lång tid att få full effekt att fåfull 

ljusstyrka. 


Kan förtydliga vad som är fasta ljuskällor. 


Det anges att utomhusbelysning ska ha automatisk behovsstyrning, vilket bör förtydligas 

om med detta avses tidsstyrning, närvarostyrning eller en kombination av båda. Samma 

otydlighet av begreppet behovsstyrning finns under O10, förskolebyggnader, samt P5 och 

P6. 


Nordisk Miljømerking er klar over at bygningsreglementene for bl.a. institutionsbyggeri 

inkluderer belysning i energirammen, men i noen land gjøres det via skabellonverdier. 

46 (165)




Desuden finder Nordisk Miljømærkning dette meget vigtigt at der er fokus på 

energiforbruget via belysning i bygningens brugsfase, lige meget om der er tale om 

institutioner, lejligheder eller småhuse. Ved at stille krav til lavenergipærer i 

fastmonterede lamper har vi sikret os, at noget af strømforbruget i brugsfasen af 

bygningen er reduceret, hvor brugsfasen ellers er svær at have styrbarhed over. 

I denna version har vi valt en minimigräns för det samlade effektbehovet på 30 watt för 

utomhusbelysning för det krevs automaisk behovsstyrning. Hva som menes med 

automatisk behovsstyrning er nå beskrevet i kravet. Undantaget för köksbelysning har 

tagits bort. 

I bakgrunnsdokumentet er det begrunnet hvorfor kravet er litt komplisert beskrevet. Et 

poeng er blant annet at lyskilder med energiklasse A kan inneholder kvikksølv, Hg, mens 

det finnes per april 2009 lyskilder i energiklasse B uten kvikksølv. 

O7 Energimerkede hvitevarer 


Profesjonelle vaskemaskiner faller utenfor EU kommisjonens direktiv. Per i dag stilles 

det ikke krav til energiklassifisering av profesjonelle vaskemaskiner, kun til 

husholdningsvaskemaskiner. Dette betyr at enkelte av maskinene vaskepersonalet i 

Barnehagen har foreskrevet ikke kan skaffes med de energiklassifiseringene som 

Miljømerking stiller som minstekrav. Viser til http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31992L0075:en:NOT. 

” 

COUNCIL DIRECTIVE 92/75/EEC of 22 September 1992 on the indication by labelling 

and standard product information of the consumption of energy and other resources by 

household appliances” 


Også tørretumblere bør være energiklasse A, og der bør generelt være krav til bedste 

energiklasse (hedder den fx ikke A++ for frysere nu?). 

Hvad er grunden til at tørretumblere skal være kondenserende? 

Landsforeningen Økologisk Byggeri 

O7 Hvorfor kan tørtumblere med energiklasse B accepteres. LØB foreslår: at boliger med 

arkitektoniske løsninger, der giver mulighed for lufttørring af tøj, skal belønnes med 

points. 


Kondenseringstromler reduserer energitapet, men avgir betydelige mengder støv fra 

tekstiler. Noen tørketromler har doble støvfiltre og avgir mindre støv. Er dette støvet 

helsefarlig? Dette burde omtales/vurderes. 


Generalisera gärna texten mer, ex.vis högsta tillgängliga energiklass, istället för att 

behöva revidera när andra kriterier för vitvarorna ändras framöver. Disk- och 

47 (165)




tvättmaskiner som är anslutna till varmvatten i stället för el vid centrala 

uppvärmningssystem bör ges extra poäng. 


Energimärkta varor: Vi föreslår A -40%. 


Takk for kommentarene. Vi har endret kravet etter ny undersøkelse av markedet for 

tørketromler. En tørketrommel med kondenseringsfunksjon som sender brukt luft inn i 

huset vil kunne bidra til støv fra tekstiler. Tørketromler plasseres fortrinnsvis i våtrom 

eller tekniske rom hvor det skal være undertrykk. Derfor forventer man liten spredning av 

støv til resten av huset selv om filtrene på disse skulle være dårlige. Det er ikke valgt å 

stille krav til filtrering av luften fra tørketromler i denne versjonen, men det kan vurderes 

dette på ny ved neste revisjon. Kravet endres til å gjelde for husholdene, dvs. ikke for 

profesjonelle maskiner som for eksempel brukes i fellesvaskerier og barnehager. 

Bakgrunnsdokumentet beskriver hvorfor kravet ikke krever tørketromler av klasse A. 

O8 Vannbesparende dusjhoder og blandebatteri 


Byggherrarna anser att kraven är för lågt ställda. De snålspolande duschar och 

handfatsbladare som vanligen används i Sverige har maximalt 6 l/min vid normalt flöde. 


Snålspolande duschar etc. snålspolande utan aktivering (svårmanipulerad). 


Att sätta 6 liter/min för duschar är enligt våra undersökningar ett för lågt flöde. Tanken 

med kravet är att utesluta de blandare som har en högre förbrukning än en vanlig 

standardblandare. 

O9 Individuell måling av varmt forbruksvann, oppvarming og 

elektrisitet. 

Skanska Norge 

Bør ikke være obligatorisk, kan blir vanskelig med ”sosial fordeling” i forhold til 

leilighetsplassering. Det viktigste her er en bevisstgjøring av forbruker, dette bør komme 

frem hvis det skal være et krav. 


Kravet syftar till minskad energiförbrukning. I linje med de 16 nationella 

miljökvalitetsmålen borde man även mäta kallvattenförbrukningen på lägenhetsnivå. Vi 

har gott om dricksvatten i Sverige men behandlingen och distributionen av vatten är både 

energi- och resurskrävande. En mätning av förbrukningen ger fastighetsägaren möjlighet 

till fördelningsfakturering och lägenhetsinnehavaren möjlighet till uppföljning. 

48 (165)




Vad gäller krav på individuell mätning, oavsett media, bör det följas av krav på att 

mätningar ska redovisas momentant till lägenhetsinnehavaren, t.ex. med 

presentationsdisplay, då detta har visat sig ha stor psykologiskt värde och därigenom en 

förutsättning för att uppnå huvudsyftet dvs. energi- och resurssnålhet. 

Kopplat till punkten O9 kan ett nytt poängkrav tillkomma och ersätta P2, som vi 

kommenterade ovan. 

Om lägenheten utrustas med mätsystem som också mäter kallvattenförbrukningen (+1p) 

Om lägenheten utrustas med presentationsdisplay (+1p) 

JM AB Sverige 

JM har individuell mätning av varmvatten i de bostäder vi bygger idag. Mätning av 

uppvärmning (och för småhus hushållsel) är betydligt svårare och av diskutabel 

miljönytta (se bl.a. slutsatserna i Ett energieffektivare Sverige SOU 2008:25 från februari 

2008). 

Till detta kommer problematiken att i vissa fall sära på hushållsel och el för 

uppvärmning, exempelvis när det gäller värmepumpar i småhus. 


Slopa kravet på individuell mätning av värme för uppvärmning. Hänvisning till 

Boverkets kommande krav ställda av regeringen som förordar mätning av enbart 

tappvarmvatten. Mätning av värme i flerbostadshus ger mycket begränsade effekter och 

är kostsam och svårt att dessutom få rättvis. Var lägenheten är placerad i huset påverkar 

hur stor del värme man förbrukar. Det är bättre med ett system där varje lägenhet har en 

grundvärma på 20 grader och där lägenheten betalar en fast kostnad om önskemål finns 

om en högre inomhustemperatur. 

Negativa poäng bör kunna utdelas om t ex lägenheten är försedd med komfortvärme el i 

badrum i stället för att vara kopplat till uppvärmningssystemet för värme. 


Vi anser inte att individuell mätning av uppvärmningsenergi är kostnadseffektivt. Bör 

lyftas till poängkrav. 

Räkneexempel: 

Totalenergianvändning: 90 kWh/kvm 

Varav värme: 50 kWh/kvm Beräknad besparing vid individuell mätning av värme: 1° 

temperatursänkning. 

Antagen besparing 6% /1° vilket motsvarar 3 kWh/kvm. 

Ca kostnad för fjärrvärme: 0,8 kr/kvm. 

För en lägenhet på 80 kvm motsvarar det en kostnad på 200 kr/år. Med en 

installationskostnad på ca 25000 kr extra per lägenhet blir det en payback 

49 (165)

på ca 125 år. 




Vi anser att pengarna kan användas till andra åtgärder, exempelvis bättre fläktar, vitvaror, 

klimatskal etc. Dessutom är rättviseaspekten beroende av var man bor i huset väldigt svår 

att hantera. Vi kommer att reda ut möjligheterna och testar olika lösningar men tycker än 

så länge inte att detta är kostnadseffektivt. 


Rimligt även med uppvärmning så länge inte krävs verklig energimängdsmätning. 


• Individuell mätning av uppvärmningsenergi upplever Familjebostäder i GBG som 

olämpligt eftersom det utgör en liten del av fastighetens totala energianvändning. 

Möjligheten för hyresgästen att påverka användningen och minska sin hyra blir 

mycket liten. Detta kan istället orsaka att hyresgästen höjer värmen i sin lägenhet 

eftersom den tillkommande kostnaden blir så pass liten jämfört med hyran i sin 

helhet. 

• En orättvisa utgörs även av lägenhetens placering, eftersom en hyresgäst i mitten 

av fastigheten kan sänka sin värmeförbrukningen kraftigt och ändå ha det varmt i 

lägenheten p.g.a. värmeöverföringen från omkringliggande lägenheter. En 

hyresgäst i en hörnlägenhet kan däremot inte sänka värmen på samma sätt utan får 

det då mycket kallare. 


Takk for kommentarene. Kravet er noe endret, med et unntak for oppvarmningsenergi til 

ventilasjon der ventilasjonsaggregatet og varmebatteriet er felles for flere enheter. Det er 

også inkludert standard for måling av elmålere og varmemålere. En del av motivasjonen 

for induviduell måling er bevistgjørings av forbrukerne som Skanska Norge nevner. Det 

stilles ikke krav til display i kravene i dag, blant annet fordi det er en stor utvikling 

innenfor dette, blant annet med nettbaserte kommunikasjnssytemer som er på vei (for 

eksempel MUC Controller = Multi Utility Communication Controller ). Forbruk av kaldt 

vann er ikke med i dette kravet da det ikke er energikrevende for huset. Dette er delvis 

begrenset i kravene ”Snålspolande toaletter” og ”Snålspolande duchar och 

handfatsblandarde”. 

Flera av remissinstanserna har kommenterat att det är en orimligt hög kostnad för att 

installera individuell mätning av uppvärmningsenergi i förhållande till den besparing 

man gör i nya byggnader. Rapporter som publicerats på senare tid visar att besparingen 

procentuellt sett är lika för befintliga byggnader och för nya, men eftersom nya 

byggnader har en mycket högre energieffektivitet har andelen energi som åtgår för 

uppvärmning minskat väsentligt i förhållande till befintliga byggnader. Sett ur detta 

perspektiv gör det alltså liten nytta att mäta just värme för uppvärmning i förhållande till 

kostnaden för installationen och i jämförelse med mätning av hushållsel och varmvatten 

där energimängderna är lika höga om inte högre för nya byggnader. 

50 (165)




Frågan om CO2 har heller inte värderats i bedömningen av vilka energiflöden som bör 

eller ska mätas, även om de publicerade rapporter vi hänvisar till i viss mån visar att just 

CO2 är något som energin för uppvärmning inte bidrar med i särskilt stor utsträckning. I 

det här fallet är det inte bara CO2 som är av intresse, utan det är den totala 

resurseffektiviteten vi försöker ta hänsyn till och där kommer den andra sidan av 

argumentationen kring individuell mätning av värme för uppvärmning in. 

Nordisk Miljömärkning tar hänsyn till byggnadens miljöpåverkan och resursutnyttjande 

utifrån ett livscykelperspektiv i så stor utsträckning som möjligt. En byggnad står och 

nyttjas under en lång period, kanske ända upp till 100 år (eller längre) och sett ur det 

perspektivet är även de små besparingarna, som man från branschen anser att man gör 

genom att mäta värme för uppvärmning, ger en stor vinst under livstiden. 

Dessutom är brukaren en viktig faktor för en byggnads resursutnyttjande efter att 

bygganden levererats och vår bästa möjlighet att påverka brukaren är att åskådliggöra 

förbrukningen. Om vi då installerar individuell mätning av all media i det Svanenmärkta 

huset, gör vi brukaren medveten om sin egen förbrukning och ger också möjlighet till 

påverkan. 

Förutom detta är den individuella mätningen också ett verktyg för den som sköter drift 

och underhåll av byggnaden, men även där kan man ha olika åsikter om på vilken nivå 

denna mätning ska ske. 

En kompromiss har också diskuterats, att införa poäng för individuell mätning av värme 

för uppvärmning och ha kvar det obligatoriska kravet för varmvatten och hushållsel, men 

det är inte optimalt att ha poängkrav för något som är lagkrav i ett eller flera länder. I 

det här fallet är det lag på individuell mätning av värme för uppvärmning i Danmark. 

Nordisk Miljömärkning väljer att införa individuell mätning även av värme för 

uppvärmning för att främja resurseffektivitet ur ett livscykelperspektiv och tillhandahålla 

ett verktyg som kan påverka brukarens beteende i drift- och förvaltningsfasen. 

O10 Ventilasjon 


NS-EN 15251:2007 bør kanskje nevnes blant nasjonale retningslinjer. 


Några ytterligare aspekter som saknas och som borde premieras i en Svanmärkning: 

- Låga SFP-värden för fläktar och pumpar. 

- Inomhusmiljöaspekter med goda filterklasser på ventilation t ex EU 7. 

Moe og Brødsgård A/S, Danmark 

Ved børneinstitutioner, hvor brugerne jo primært er børn, kommer der et MEGET stort 

ventilationskrav i forhold til BR08, da der ikke differenceres mellem børn og voksne. 

51 (165)




Svanen: 7 l/s BR08: voksne 5 l/s, børn 3 l/s Derudover er arealkravet også mere end 

fordoblet. 


Krav til luftskiftet i daginstitutioner bør sammenholdes med krav om varmegenvinding 

(afsnit 010). 


Det forekommer ejendommeligt, at der henvises til de nationale regler samtidig med, at 

der er indsat et særskilt krav til luftskiftet i børneinstitutioner. Kravet er lidt højere end de 

danske bestemmelser. Yderligere er der krav om behovsstyret ventilation i 

børneinstitutioner. Et ekstra point kan opnås med automatisk behovsstyret ventilation i 

boliger. Af teksten fremgår det, at styringen fx kan være efter CO2, ur eller 

bevægelsessensor. I Danmark er kravet til luftskifte i boliger minimum 0,35 l/s pr. m² i 

boliger. Det største indeklimaproblem i boliger er fugt, så behovsstyring, der kommer 

langt ned under 0,35 l/s, er problematisk. 


Kravet beskriver rutiner för värdering av åtgärder men ger ingen referens- eller kravnivå 

och mister då sin betydelse. Kravet om verifiering täcks upp genom normalt 

handläggande genom kontrollplan enligt PBL. 

Här hänvisar SIS till BFS 2006:12 kap 6.2. Borde vara BFS 2008:6 som trädde i kraft 1 

juli 2008. Ännu bättre vore att hänvisa till gällande BFS för att komma ifrån behovet att 

följa Boverkets revideringsplan. 


Vi hanterar detta med främst tilluftsdon i fasad. 


Då vi bygger lufttätt, sätter filter i tilluftsdonen och kravet bygger på lagstiftningen ser vi 

inte några större problem att leva upp till detta. 

Hänsyn bör dock tas till hur det blåser vi beräkning av luftmängder och 

tryckförhållanden. 


Byggherrarna anser att Svanenkriterierna måste hänvisa till den s k R1:an (R1 – Riktlinjer 

för specifikation av inneklimat, VVS-tekniska föreningen). 


Ventilation: rätt luftmängd till varje rum. 


Takk for kommentarene. Vi har endret kravet slik at det klarere står at det er 

myndighetenes retningslinjer som skal oppfylles, og det ikke kreves økt luftskifte for 

52 (165)




barnehager. Mengden dokumentasjon som kreves for å vise at kravet oppfylles er 

betydelig redusert. Detaljerte beskrivelser av retningslinjene i de enkelte landene er 

fjernet. Retningslinjene stiller krav til SFP-verdier og Nordisk Miljømerking har valgt å 

ikke stille strenger krav enn dette i denne revisjonen. 

P5 Behovsstyrt ventilasjon 


Hva ønsker dere å oppnå med behovsstyrt ventilasjon? Høyere luftmengder, eller? + Vi 

ønsker redusert luftmengde når ventilasjonsbehovet er lite. 

Mener dere her når de er få personer i en stor leilighet, eller ingen personer i leiligheten? 

Ser dere for dere å tillate luftmengder under kravene i TEK? 


Att Svanen-märkningen inbjuder till att behovsstyra ventilationen, i P5, ner till av BBR 

tillåtna 0,10 l/s, m 2 då ingen vistas i lokalen är naturligtvis i energibesparande syfte. Om 

man inte samtidigt ställer extra krav på verifiering av inomhusmiljön i detta driftsfall 

riskerar man att åtgärden blir på bekostnad av sämre inomhusmiljö. 

Skanska Norge 

Hva er automatisk behovsstyring, definere hva det er. 


En studie har finansierad av Energimyndigheten gjorts på behovsstyrd ventilation i 

flerbo-stadshus och det visade sig vara ett fiasko både vad gäller inomhusklimat, 

energibesparing och kostnader. Frågan är vad man vill uppnå med att premiera den här 

installationen? För villa bebyggelse är detta inget problem eftersom inte har ett kollektivt 

debiteringssystem. Ingen poäng för behovsstyrd ventilation. 


Ventilation - I texten hänvisas till relevanta nationella riktlinjer, det skulle bli tydligare 

om det stod vilka som åsyftades. I underrubriken Na-tionella riktlinjer hänvisar man inte 

till den senaste BFS:en. Det står BFS 2006:12 medan den senaste är BFS 2008:6. 

Dessutom saknas en hänvis-ning till avsnitt 9:6 i BBR som är relevant i detta fall. 


Kvalitetsstyrd + 1poäng 


Takk for kommentarene vi har tatt bort kravet. 

O11 Støy 

Skanska Norge 

Er klasse B det samme i Norge og Sverige 

53 (165)





Hvorfor stilles det strengere krav til lydklasse for lydisolering mellom leiligheter? Vi 

mener lydklasse C er tilstrekkelig. Siden forskriftene viser til lydklasse C som 

minstekrav, er således dette punktet O11 unødvendig. 


Støj Kravet til mærkning er lydklasse B i DS 490 og svarer dermed til dansk regulering. 


BBR anger att lägenheter minst skall utföras så att ljudklass C uppnås. Om man vill 

uppnå bättre ljudförhållanden så kan ljudklass A eller B väljas. 

Vilken ljudklass som krävs i olika situationer styrs ofta via kommunens detaljplaner, men 

också genom medvetna val av byggherren. Ett ökat krav på ljudklass medför ökade 

produktionskostnader och därmed också högre boendekostnader. 

Vi anser att denna fråga inte skall styras av SIS miljömärkning 

JM AB Sverige 

Inga synpunkter på kravnivån enligt svenska ljudklass B. Vi vill dock uppmärksamma att 

om man jämför de svenska och norska systemem kan man konstatera att svenska 

ljudklass B i stort motsvarar kraven i norska ljudklass C. Detta innebär att kraven i 

praktiken blir strängare i Norge än i Sverige. 


Generellt inga kommentarer, men ett förtydligande för att säkerställa att det inte gäller 

mellan trapphus och lägenhet (det står inte i texten). Det finns inga tamburdörrar som 

uppfyller kraven för ljudklass B. Däremot bör det alltid finas möjligheter att i efterhand 

sätt in en extra innedörr mellan hall och vardagsrum. 


Kraven är för ambitiösa för danska lägenheter. 


Det kan innebära väsentligt ökade kostnader ifall ljudklassen inte uppnås. 


Enligt hörsägen bullrar vitvaror med högre energiklass mer än de med lägre. Detta kan i 

så fall upplevas störande i mycket välisolerade lågenergihus utan (med minimalt) 

bakgrundsljud. 


Takk for kommentarene. Fordi de nasjonale standardene på støy er ulike har det vært 

vanskelig å sammenligne og stille et felle nordisk krav. Kravet er nå gjort til et 

poengkrav. 

54 (165)




O12 Dagslysfaktor (kravet gjelder kun for barnehager) 


Har dette kravet tatt i betraktning Norges mørke vinter? Spesielt Nord Norge? Vi driver 

landsdekkende virksomhet. Har Miljømerkning kontrollert at dette kravet kan 

tilfredsstilles over hele Norge? Kan det skrives i søknaden eller bakgrunnsdokumentet litt 

mer om dette kravet og Norges spesielle forhold? 

Skanska Norge 

2 % som står i TEK burde holde, 4% er vanskelig å oppnå kombinert med energikrav og 

ikke hensiktsmessig/dokumentasjon på at dette er viktig mangler. Hvor skal det være 1 % 

dagslysfaktor - bør spesifiser. 


Dagslysfaktor Gennemsnitlig dagslysfaktor på 4 pct. i opholdsrum i børneinstitutioner. 

Mindste dagslysfaktor skal være mindst 1 pct. Her er der skrappere krav end i BR 08. 


Takk for kommentarene. Kravet til gjennomsnittelig dagslysfaktor på minimum 4 % kan 

tilfredsstilles med en smart planløsning og/eller smart bruk av materialer. Et lyst 

gulvmaterialet kan for eksempel bidra til å oppfylle kravet. Bilag 3 i kriteriedokumentet 

viser at det er enkelt å tilfredsstille kravet med A (lys) lik 20 % av A (gulv). 

I Oslo ved vår- og høstjevndøgn varierer solhøyden fra ca. 12º kl. 8:00, til 30º midt på 

dagen (kl. 12:00) og ned til ca. 17º (kl. 16:00). Ved tett overskyet himmel kan man 

forvente belysning på en horisontal uskjermet flate ute i størrelsesorden 6 000 lux 

(morgen/kveld) og 14 500 lux (midt på dagen). Gjennomsnittelig dagslysfaktor på 4 % 

betyr ca. 230 lux (morgen/kveld) og 580 lux (midt på dagen), over dagen blir det ca. 400 

lux i gjennomsnitt. 

Minimum dagslysfaktor på 1 % betyr 60 lux (morgen/kveld) og 150 lux( midt på dagen). 

I Nord-Norge, for eksempel Tromsø, ved vår- og høstjevndøgn varierer solhøyden fra ca. 

10º kl. 8:00, til 20,5º midt på dagen (kl. 12:00) og ned til ca. 9º (kl. 16:00). Ved tett 

overskyet himmel kan man forvente belysning på en horisontal uskjermet flate ute i 

størrelsesorden 4 500 - 5 000 lux (morgen/kveld) og 10 250 lux (midt på dagen). 

Gjennomsnittelig dagslysfaktor på 4 % betyr ca. 180 lux (morgen/kveld) og 410 lux midt 

på dagen, 300 lux i gjennomsnitt for hele dagen. Minimum dagslysfaktor på 1 % betyr 45 

lux (morgen/kveld) og 102 lux (midt på dagen). Bakgrunnsdokumentet gir noe mer 

detaljert beskrivelse. 

O13 Belysningsstyrke (kravet gjelder kun for barnehager) 


Belysningsstyrke Minimum 300 lux på gulvet i opholdsrum. Dette er en højere 

belysnings-styrke end krævet i DK. 

55 (165)





Og den gennemsnitlige dagslysfaktor i lege- og opholdsrum for børn kunne med fordel 

udtrykkes som lux-behov ved bestemte funktioner (afsnit 012). 


Takk for kommentarene. Kravet er strengere enn myndighetenes krav og er uttrykk i lux. 

P6 Styring av belysning (kravet gjelder kun for barnehager) 


ad O6 - så skal dette krav så rettes til, så det bliver fx "mer end 50% af RESTEN af 

lyskilderne" osv. 

Man burde overveje specifikke krav om behovsstyring for institutioner, hvor der som 

regel er rigtig meget at hente i energibesparelser på lys, der ikke bliver slukket. 


Kravet om behovsstyring af belysning er netop henvendt til insititutioner, så det glæder 

os at Danmarks Naturfredningsforening støtter vores krav. 

Skanska Norge 

Dagslyssensorer er for kostbart for barnehager. Bevegelsessensor ok 

PX? I en samlet vurdering av energi/miljø/lys/komfort vil solavskjerming kunne 

vurderes som poenggiver. 


Takk for kommentaren. Dagslysstyring har blitt rimeligere, og Nordisk Miljømerking 

mener derfor at kravet skal beholdes. 

4.3.3. Materialkrav 

Generelle kommentarer til materialkravene 

Kommentarene til de generelle materialekravene påpeker at det er behov for bruk av 

materiallister, at det er uklart hvilke materialer det stilles krav til, at materialene ikke har 

så stor betydning i et livssykelperspektiv og at Nordisk Miljømerking bør henvise til 

inneklimamerker for materialer. Det er også uttrykt ønske om at Nordisk Miljømerking 

bør stille krav til flere materialer. 


Ang avsnitt 2 om miljömärkta produkter (Svanen eller EU-blomman) 

Är det de enda miljömärkningarna som är ok för att krav på dokumentation skall 

bortfalla? Det bör tydliggöras ytterliggare i så fall för att det inte skall finnas några 

tveksamheter angående vad Svanen anser vara den miljömärkning som ej kräver 

dokumentation. 

56 (165)





Takk for kommentaren. Det er riktig at det bare er svane- og blomstmerkede produkter 

som fører til at kravene under kap. 3 bortfaller. 



Systemet som Svanen använder med ett antal ”måste”-krav samt ett poängsystem är 

tyvärr inte grundat på sunda vetenskapliga doktriner. 

Den administrativa bördan som åläggs såväl licenssökaren som de företag som denne 

köper byggnadsmaterialen är monumental. Enligt förslaget skall varje kemisk 

byggprodukt, oavsett om denna är klassificerad eller ej ha ett säkerhetsdatablad som skall 

skickas till Svanen. Dessutom skall alla material redovisas med typ, namn, producent och 

använd volym anges i en lista för varje hus/licens. För kemiska byggvaror av typen lim, 

fog och färg, finns det ett flertal olika tillverkare av dessa vilka används av husbyggare i 

Sverige. Att exakt definiera vilka limmer av en typ från olika tillverkare som används vid 

ett husbygge, är omöjligt om man inte anger alla limmer som köps in av 

husentreprenören. 


• Kravene til indhold af stoffer i byggeprodukter baserer sig på stoffernes 

potentielle miljø- og sundhedsmæssige fare frem for at lægge vægten på 

den reelle risiko i hele bygningens levetid 

• Byggeprodukternes egenskaber inddrages ikke i tilstrækkelig grad 

Vi finder det afgørende, at miljømærkekriterierne ikke på forhånd udelukker brug 

af stoffer og materialer, der i kraft af deres egenskaber rent faktisk kan bidrage til 

en forbedring af den miljømæssige præstation i hele bygningens livsforløb. 

Inden for udviklingen af byggematerialer i plast sker der løbende udvikling af nye 

produkter, der bidrager væsentligt til at forbedre bygningers miljøpræstation. 

Vinduer og døre i plastkomposit og PVC og isolering med PUR og EPS er 

eksempler herpå. Materialeegenskaberne er lav vægt, stor styrke, lang holdbarhed 

og minimal vedligeholdelse. Egenskaber, som er optimale i et klima- og 

miljømæssigt perspektiv. Derfor må vi forholde os kritiske, når kriterierne i vid 

udstrækning udelukker plastmaterialer og dermed reelt går imod udviklingen af 

materialer, som kan bidrage til at reducere miljøpåvirkningerne i bygningens 

samlede levetid. 

Ved at stille specifikke krav til, hvilke kemiske stoffer der må indgå i 

byggematerialer flyttes fokus fra miljøpåvirkningen i bygningernes brugsfase til områder, 

der har perifer betydning sammenlignet med bygningens samlede påvirkning i hele 

livsforløbet. 

Metsäteollisuus ry Finland 

We wholeheartedly support the promotion of environmental thinking, but we oppose the 

proposal on the following grounds: 

57 (165)




The proposal treats different construction materials unequally. Of all the primary 

construction materials, requirements are only set for timber. As far as the label is 

concerned, for instance, no significance is attached to where and in what conditions steel 

and cement are produced, nor to the fact that the environment impact of manufacturing 

these materials is many times greater compared to producing timber. Furthermore, the 

proposal takes no stance on the depletion of natural resources or on the carbon dioxide 

emissions caused by the manufacture of building products and by buildings, even though 

carbon dioxide emissions are regarded as the prime cause of climate change. The same 

criteria should be applied to different materials. The criteria should be based on the CEN 

TC 350 standard being developed by the EU, which will create harmonised European 

criteria for comparing the environmental impacts of construction works. 

Different environmental labels, and the rationale for them, should be harmonised. At 

present there are too many labels for the consumer to be aware of the differences between 

them. 

The proposal is incoherent in structure. It will create a partly overlapping and even 

conflicting system alongside normal building supervision. The criteria for the label 

should be based on construction in conformance with the requirements in force in 

different countries, in addition to which the main convergent requirements for 

environmental sustainability should be presented for the Swan ecolabel. Thus the Swan 

ecolabel would be an indication of construction according to requirements that address 

environmental issues. For example, Finland’s energy efficiency refers to obsolescing 

regulations as regards requirements. This should be phrased so that the currently valid 

regulations are specified when applying for building permission. Otherwise, early next 

year the Swan ecolabel could be granted for a building that contravenes regulations. 

Construction polyurethane industry of Finland (CPIF) 

The Nordic Ecolabel proposes chemical material indicators without reference to the enduse 

application (O14-O21) and without assessing what benefits / negative effects these 

substances provide over the whole building life cycle. This will lead to material choices 

which may neither provide the most environmentally friendly nor the most sustainable 

solution for a given building over its life cycle. 

CPIF calls on the Nordic Ecolabel to establish a scientifically sound method to assess the 

life cycle performance of construction products at the building level. TC350 and TC351 

will provide the tools to do this. 



(EuPC) 

Comments on material requirements for chemical building products: 

Despite the Nordic Swan publication on 29 May 2008 of 30 pages on “Swan-labelling of 

Chemical building products”, the current document contains four more pages on … 

chemical building products. 

58 (165)




Comments on the selected materials to put requirements on : 

The chapter 3 on “material requirements” shows a very biased and unbalanced 

approach to putting requirements for houses. 

• First, there is too much emphasis on criteria for materials instead of the building 

as a whole. 

• Second, the kind of materials selected to put criteria on is limited to mainly : 

• “Chemical building products”, 

• “Chemical substances in permanent building products” and 

• “Timber and fibre-based materials”. 

In most European countries, many other materials are used in buildings, in much, much 

higher quantities, tonnages and volumes than the 3 categories mentioned. However no 

requirements are put on these other categories. 

For these reasons and the for the reasons explained before in our general comments, 

we urge the deletion of the material requirements made on chemical building 

products, chemical substances in permanent building products and plastics in the 

sections 3.1 and 3.2 and ask to delete these sections and the corresponding 

subsections. 

Comments from Nordic Ecolabelling 

The Nordic Ecolabel agrees that the use phase accounts for the major environmental 

impact, and as buildings are becoming more insulated this share is decreasing. However, 

many of these types of studies do not properly take environmental impact from hazardous 

chemicals into account. The Nordic Ecolabel prohibits certain substances related to 

environmental and health problems. We regard these substances to pose a risk in 

production/installation, in the user phase and in the waste management. Although the 

main criteria are set on the energy performance of the building in the use-phase, we will 

encourage the development of energy saving materials without conflicting health and 

environment in other areas. We cannot require only use of Swan labelled building 

products, and therefore, we need to make specific criteria for hazardous chemicals to 

ensure a certain environmental and health standard. There are alternative materials in 

the market with less environmental impact, and the criteria can also encourage the use 

and development of more sustainable materials. If a chemical building product already 

carries a Swan Labelled there is no need for further documentation of the requirements. 

We agree with Plastics Europe that the materials selected for requirements are limited. 

The criteria are most thorough for timber, where the demands are put all the way back to 

the forest. For plastics and metals the demands are not including the extraction of the 

starting material. Material manufacturers in general are very protective of their product 

information and often do not give specific values of their products, but rather present 

average European or global data. We are constantly seeking to obtain knowledge and 

will put demands on more materials in the next revision. 

59 (165)





• Tydeliggjør hvilke bygningskomponenter/materialer dere ikke stiller krav til. 

Dokumentet er god til å nevne materialinnhold som ikke kan benyttes. Det har til 

tider vært svært uklart for oss hva vi kan benytte/hva dere ikke stiller krav til. 

• Vi har brukt mye tid på å forstå kriteriedokumentet, hvilke 

materialer/bygningskomponenter/produktgrupper de ulike kravene gjelder for, for 

deretter å kunne formulere de riktige spørsmålene til produsentene. Hele 

prosessen med Svanemerkingen har medført et betydelig tilleggsarbeide, Vi 

mener dette arbeidet klart kunne vært redusert dersom Material-kapittelet hadde 

vært tydeligere og enklere formidlet. Vi foreslår at dere utarbeider 

verktøy/oversikter for arkitekter og produsenter som er enklere å forholde seg til. 

• Det burde være mulig å benytte svanemerkede produkter uavhengig av 

landegrenser. Det eksisterer ikke så mange lisenser i hvert land. Dersom dette 

ikke er mulig å realisere, må det komme tydelig fram i dokumentet. Slik 

dokumentet framstår nå, gis det inntrykk av at man kan benytte produkter merket 

med svanen/blomsten fra andre land. 

• Enkelte produkter har vært svært vanskelig å hente inn dokumentasjon for, og har 

blitt forsinkende for prosessen. For eksempel har vi vært i kontakt med flere dørleverandører 

som ikke har kunnet/ønsket å gi den dokumentasjonen som bes om i 

kriteriedokumentet. Selv etter å ha kontaktet 8 dør-levrandører har vi ikke fått 

skaffet dokumentasjonen. Det hadde vært fordelaktig om Miljømerking kunne 

distribuere kontaktinformasjon til aktuelle leverandører. Dette gjelder også 

sertifisert trevirke. 

Dersom Nordisk Miljømerking krever dokumentasjon for emballasje som medfølger 

produkter/bygningskomponenter som ikke er svanemerket, burde dette komme tydeligere 

frem i kriteriedokumentet. 


Tak for kommentarerne. Vi har set på formuleringen af kriterierne igen, og rettet visse 

steder, efter ovenstående kommentarer. Man kan bruge sin licens i andre nordiske lande, 

for å vise at kravene er oppfylt, men man kan kun si at man anvender svanemerkede 

produkter når lisensen er registrert i det landet produktet anvnedes. Nordisk 

Miljømerking kan i enkelttilfeller være behjelpelig med å skaffe informasjon fra 

underleverandører. Disse kan sende informasjon direkte til Nordisk Miljømerking. Vi 

stiller ikke krav til emballage i disse kriterier. Angående svar om ønske til database, se 

nedenfor. 


Dette kapittelet er det mest utfordrende. Det stilles krav om at alle kjemiske 

byggprodukter og utvalgte byggematerialer skal tilfredsstille spesifiserte miljøkrav. 

Prosjekterende og utførende har ikke kompetanse til å vurdere om de enkelte 

byggevareproduktene tilfredsstiller miljøkravene. Det kreves derfor en erklæring fra 

produsent som bekrefter at produktet tilfredsstiller miljøkravene. 

60 (165)




Hver enkelt husprodusent som ønsker å levere Svanemerkede hus, må ta kontakt med de 

aktuelle byggevareleverandørene og be om at skjema fylles ut, underskrives og 

returneres. Dette er en tidkrevende jobb, og innebærer mye purring og 

oppfølgingsaktivitet. Hver husprodusent kan så etablere egen database med liste over 

byggevarer som tilfredsstiller Svanekriteriene for bruk i Svanemerkede boliger og 

barnehager. Denne databasen må vedlikeholdes og oppdateres etter hvert som 

produsentene endrer produktene eller introduseres nye produkter. 

Det er en omfattende jobb å etablere en slik database, og det kan virke unødvendig og 

tungvint at hver enkelt husleverandør må etablere egen database. Det hadde vært veldig 

fordelaktig om Svanemerkingen sentralt eller andre tok initiativ til å etablere en database 

med liste over produkter som tilfredsstiller miljøkriteriene for bruk i Svanemerkede 

boliger og barnehager. Utfordringen er samtidig at denne databasen ikke undergraver mer 

ambisiøs miljømerkingsprosess for de samme byggevareprodusentene, og det bør påses at 

Svanemerket ikke misbrukes i markedsføring av produkter som ”bare” tilfredsstiller krav 

til bruk i Svanemerkede boliger og barnehager. Kunne for eksempel Husbanken være 

interessert i å bidra til etableringen av en slik database med godkjente produkter? 

JM AB Sverige 

JM önskar klargjort hur en licenstagare ska kunna visa i förhand att man uppfyller kraven 

på Svanenmärkning (vi vill kunna marknadsföra projekten som Svanenmärkta redan 

innan de uppförts, och i det skedet vet vi inte alltid säkert vilka produkter som kommer 

användas). 

Dokumentationskraven i kapitlet känns övermäktigt. Att kräva in intyg på produktnivå 

från varje tillerkare/leverantör kommer bli enormt trögrott och kommer troligen 

avskräcka många från att ens försöka skaffa licens. 

Materialkraven bör tydligt begränsan till att gälla enbart inbyggda produkter. 


Målet med Svanenmärkningen 

Ta i första hand fram kriterier i flera steg för att göra miljömärkningen attraktivt för flera 

och att inte medelstora och småbolag avgränsas . Låt märkningen vara ett levande 

dokument som kan skärpas allt eftersom mognaden ökar. Detta gäller i första hand 

material och kemikalidelen. 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking er klar over dette problemet med 

materiallister og ønsker å bidra til en løsning på dette. Kravet gjelder kun for produkter 

som produsenten håndterer og ikke produkter som beboerne tar med seg. Nordisk 

Miljømerking håper at dette er klart i forhold til begrepet ”inbyggda produkter”. 

Svanemerket er en miljømerking type 1 som følger ISO standarden 14 024. Kriteriene 

skal ifølge standarden ha fastlagte nivåkrav, og kan derfor ikke ha krav som endres i 

kriterienes gyldighetstid. Kravene blir skjerpet jevnlig, men da ved revisjon av kriteriene. 

61 (165)





Svanenmärkningen har enligt vår uppfattning ett starkt symbolvärde för konsumenter 

som inte själva kan avgöra produkters miljöprestanda, och de upfpattar därmed intuitivt 

en svanenmärkt produkt som ett ”bra miljöval”. Något som förutsätts innebära att 

produkten inte innehåller ämnene som kan vara skadliga för människors hälsa eller för 

den yttre miljön. 

Det vilar därför ett stort ansvar på organisationen bakom svanenmärkningen att tillse att 

kriterierna är så utformade att denna förväntan på produkten infrias. Mot bakgrund av att 

den samlade svenska bygg- och fastighetssektorn ställer sig bakom BASTA anser vi 

inledningsvis att det skulle gagna tilltron till Svanenmärkningen om även kraven för 

svanenmärkning hade en direkt hänvisning till att ingående produkter ska klara 

egenskapskriterierna enligt BASTA, eller att kraven utformas på motsvarande sätt. I 

tillägg till denna generella kommentar lämnar vi följande synpunkter på detaljerna i det 

utskickade förslaget. 

En central del i BASTA-systemet är de krav som vi ställer på deltagande leverantörers 

kompetens och förmåga att bedöma produkternas kemiska egenskaper och att hålla 

bedömningarna aktuella. I systemet ingår dessutom stickprovsmässiga revisioner hos 

deltagande leverantörer. Av ert förslag kan vi inte utläsa några motsvarande kvalitetskrav 

på licenstagarna. Något som vi ser som en stor brist. 

Vi värdesätter att materialkraven är utformade så att de ger direkta hänvisningar till 

entydiga definitioner, men denna klarhet försämras dock av ett antal undantag, vilket kan 

leda till att en svanenmärkt produkt i praktiken trots allt kan innehålla ämnen med de 

utpekade egenskaperna. 

På motsvarande sätt värdesätter vi att kriterierna innehåller krav beträffande 

nanopartiklar. Vi anser dock att detta krav inte ska begränsas till enbart aktiva tillsatser i 

kemiska produkter, utan gälla generellt. Vi anser dessutom att kraven för oönskade 

kemiska ämnen i fasta byggprodukter inte enbart ska begränsas till ett antal 

produktgrupper, utan gälla för allt ingående material. 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking har i kravet og skjemaet for erklæring 

beskrevet hvem som skal underskrive erklæringene, og i mange tilfeller sender 

kjemikalieleverandørene dokumentasjonen direkte til Nordisk Miljømerking. Nordisk 

Miljømerking foretar også etterkontroller av lisensinnehavere og underleverandører for 

å sikre at kravene oppfylles i hele lisensperioden. Unntakene fra kravet er kun der 

Nordisk Miljømerking har informasjoner om at det ikke finnes alternativer i produkter 

som er vesentlige for bygging av husene. Å kreve dokumentasjon for innhold av 

kjemikaler i alle faste materialer som anvendes vil gi husprodusentene en enorm 

dokumentasjonsbyrde (se blant annet kommentaren fra Boligprodusentenes Forening). 

Nordisk Miljømerking har stilt kravet der det er kunnskap eller mistanke om at uønskes 

kjemikalier anvendes som kan unngås. 

62 (165)




Kommentarer relatert til inneklimamerking 

Rakennustietosäätiö RTS - The Building Information Foundation RTS Finland 

I punkt 3 ”Material requirements” borde man minimera utsläpp från byggningsmaterialet 

till inneluften.av ämnen som är hälsoskadliga eller inverkar på trivseln. I Finland har man 

redan år 1966 utvecklat en utsläppklassificering, som täcker över 1500 produkter. Man 

borde kräva att produkter som uppfyller M1 används eller åtminstone borde det ges extra 

poäng för produkter, som är M1-klassificerade eller trygga för inneluften. 

Tilläggsuppgifter om M1-klassificering finns www.rts.fi. 

Ardex Skandinavia A/S, Danmark 

Jeg har med interesse gennemlæst fremsendte. Jeg bemærker, at jeg finder det ærgerligt, 

at ingen tilsyneladende har bemærket, at mange producenter af bimaterialer til 

gulvbranchen (spartelmasse, lim, primer ) allerede producerer de fleste af deres produkter 

efter EMICODE systemet. EC1, EC2 og EC3, men EC1 som bedste klasse med mindst 

mulig afgasning af skadelige stoffer til indeklimaet. Og netop med fastsatte 

grænseværdier, selv om det af fremsendte fremgår at sådanne ikke findes. 

Altså findes der allerede en ordning som man ikke har nævnte eller taget stilling til 

værdien af. Her er gulvbranchen langt fremme, og jeg vil finde det ærgerligt ikke at 

medtage denne mulighed i jeres materiale. Når nu vi som leverandører allerede er i stand 

til at levere materialer med mindst mulig afgasning til indeklimaet. Jeg hører gerne din 

kommentar til mine bemærkninger. 


Takk for kommentaerne. Nordisk Miljømerking har ikke anvendt testing av materialene 

for inneklima som et generelt krav, men har søkt å unngå emisjoner ved at det stilles krav 

til kjemikaliene som anvendes ved produksjon av materialene. Når det gjelder krav til 

emisjon av formaldehyd for bygningsplater henvises det til den finske 

utslippsklassifiseringen M1. Aktuelle merkeordninger for inneklima vil bli vurdert på nytt 

ved neste revisjon. 

s 

Overordnede kommentarer til kjemiske byggprodukter 

Kommentarene til kjemiske byggprodukter viser at det er behov for en bedre definisjon av 

hva kjemiske byggprodukter er. Det uttrykkes også at kravene er på linje med 

myndighetenes ønsker. Mange bransjeorganisasjoner mener at kravene i EUs 

kjemikalielovgivning, REACH, er tilstrekkelig og at ytterligere krav til kjemiske 

byggprodukter er unødvendig. 


Kemiska byggprodukter 

Det är mycket viktigt att Svanen definierar vad de menar med en kemisk byggprodukt. 

- Kemisk produkt enligt Miljöbalken? 

63 (165)




- Kemisk produkt enligt REACHs definition? 

- Gäller det alla kemiska produkter under byggprocessen dvs. både kemiska produkter 

som byggs resp. Kemiska produkter ex. smörjoljor som används i maskinparken. 


Kan behöva förtydliga definitionen på Kemiska byggprodukter. Endast produkter som 

byggs in. 


Drivmedel bör ej ingå i kravet, vilket vi tolkar som att det inte gör. 

JM AB Sverige 

”Säkerhetsdatablad ska skickas in för alla kemiska byggprodukter som används”. 

Definitionen av ”används” kan uppfattas som otydlig. 


Här bör SIS förtydliga vad som menas med används. Är det enbart de kemiska produkter 

som byggs in eller är det samtliga kemiska produkter som används i produktionen? Detta 

beror på definitionen av byggprodukt, som inte heller framgår. 

JM AB Sverige 

Dessutom kan det vara svårt att entydigt definiera ”kemiska byggprodukter”. Hör en 

formolja hit? Hydrauloljan i arbetsmaskinen? En tydligare definiering vore exempelvis: 

”Alla kemiska produkter som byggs in i byggnaden”. 


Under 3.1 kunne det gjort seg med en liten definisjon eller eksempler på hva som menes 

med kjemiske byggeprodukter i motsetning til 3.2. 

Alcro-Beckers Sverige 

Beteckningen kemiska byggprodukter bör definieras eller ”namnbytas” så att 

sammanblandningen med det som omfattas av Svanens kriterier för kemiska 

byggprodukter (utomhusfärg och –lack, lim, fogmassa och spackel) ej sker. 

Økonomi- og erhvervsministeriet, Danmark: 

Bygningsreglementet regulerer ikke maling og lak til indendørs brug. På dette og øvrige 

kemiske byggeprodukter henvises til Miljøstyrelsens ansvarsområde. 


O14-O23 Generellt 

Teoretiskt bör det gå att leva upp till kemikaliekraven. 

I enstaka fall kan finnas en risk att vi av tekniska skäl måste använda en viss produkt. 

Att vi måste byta ut vissa produkter kommer dock sannolikt medföra kostnader som inte 

säker accepteras av marknaden. 

64 (165)





Ambisiøse kriterier? 

Vårt inntrykk er at de kravene som stilles til hvilke stoff og risikosetninger som 

ikke får forekomme i produktene som skal inngå i de Svanemerkede husene er 

helt i tråd med de stoffene som myndighetene (SFT) har fokus på og som 

ønskes faset ut pga innhold av helse- og miljøskadelige effekter, og slik sett 

opplever vi kriteriene som gode. 

Hvorvidt de er for ambisiøse, i den forstand at det vil være vanskelig å finne 

produkter som oppfyller kriteriene, føler vi at vi har for lite kunnskap om. For 

oss rådgivere som arbeider med å veilede og hjelpe entreprenører og andre å 

velge miljøriktig produkter, så opplever vi at det er vanskelig å skaffe tilveie 

den informasjonen som trengs for virkelig å gjøre en god vurdering av 

produktene, siden f.eks. datablad kun beskriver de stoffene som finnes over en 

viss konsentrasjon. 


Takk for kommentarene. Hva som menes med kjemiske byggprodukter er nå presisert i 

kriterie dokumentet: ”Med kemiska byggprodukter menas flytande eller uhärdade 

kemiska produkter som används ved byggarbete. Produkter som hydraulolja i 

arbetsmaskin eller rengöringsmedel räknas inte som kemiskt byggprodukt”. 

Nordisk Miljømerking har lang erfaring med å stille kjemikaliekrav og har også erfaring 

fra kriterier for svanemerking av kjemiske byggprodukter. Fordi vi har 3. part kontroll og 

kontakt direkte med kjemikalieprodusentene basert på konfidensialitet har Nordisk 

Miljømerking mulighet til å skaffe opplysninger som ikke er tilgjengelige fra datablader. 


REACH-förordningen heter ”Förordning 1907/2006/EG” på svenska. 


MBR er enig i forslaget om materialekrav, og støtter, at der lægges op til anvendelse af 

klassificering af stoffer i byggematerialer i henhold til internationale standarder (EU og 

GHS). 


The general use of hazard classifications to exclude uses of chemicals instead of looking 

at the risk to the user or consumer is not acceptable as it conflicts with other legislations. 

The release of dangerous substance aspect is already covered under the Construction 

Products Directive and the European chemicals policy REACH adequately covers risk 

management. 


3. Materialekrav Rockwool støtter op om materialekravene til kemisk indhold, og det er 

positivt, at der lægges op til at anvende international standardiserede klassificeringer af 

kemiske stoffer. 

65 (165)





Det nævnes i baggrundsdokumentet, at kravene til miljømærkede byggeprodukter 

vil udelukke næsten alle produkter, som er klassificeret som miljø- eller 

sundhedsskadelige. Derfor har man i miljømærkekriterierne tilladt produkter med 

visse klassifikationer. Det virker vilkårlig og ikke objektivt og fagligt underbygget at 

opstille kriterier ud fra en formodning om, at der så nok vil være nogle produkter, 

der kan opfylde kravene. 


Norima finner det hensiktsmessig, at det legges opp til anvendelse av klassifisering av 

stoffer i byggematerialer i henhold til internasjonale standarder (EU og GHS). 


The selection of banned products and substances in the Nordic Ecolabel is not based on 

scientific grounds and does not take account of European legislation. Chemical 

construction products are already covered by the Construction Products Directive (CPD); 

it will be replaced by the Construction Products Regulation (CPR) in the near future. 

Another leading legislation is the new European chemicals regulation, REACH. With 

REACH, the EU adopted the most stringent and comprehensive chemicals policy 

instrument in the world. With its entry into force, the chemical safety assessment 

procedure initiated by the ESR will become the rule for practically all substances 

including those used in construction products. REACH focuses on gathering existing 

data, filling potential data gaps, identifying potential hazards, determining exposure and 

evaluating potential risks through the scientific chemical safety assessment process. 

REACH clearly recognises that a risk is related to a use or an application. The safe use of 

a substance is documented via the exposure scenarios in the extended Safety Data Sheet 

which is passed down the supply chain. This risk-‐based approach throughout the 

substance life cycle is the common ground of the EU chemicals regulation. 

BING, Europe 

Material‐related indicators disregard existing legislation 


scientific grounds and does not take account of European legislation. 

Chemical construction products are already covered by the Construction Products 

Directive (CPD) which will be replaced by the Construction Products Regulation (CPR)4. 

Another important piece of legislation is the new European chemicals regulation, 

REACH5. With REACH, the EU adopted the most stringent and comprehensive 

chemicals policy instrument in the world. With its entry into force, the chemical safety 

assessment procedure initiated by the ESR6 will become the rule for practically all 

substances including those used in construction products. 

REACH focuses on gathering existing data, filling potential data gaps, identifying 

potential hazards, determining exposure and evaluating potential risks through the 

scientific chemical safety assessment process. REACH clearly recognises that a risk is 

related to a use or an application. The safe use of a substance is documented via the 

66 (165)




exposure scenarios in the extended Safety Data Sheet which is passed down the supply 

chain. This risk‐based approach throughout the substance life cycle is the common 

ground of the EU chemicals regulation. The Nord Ecolabel prohibits certain substances / 

R phrases without verifying whether the use of the substance/ product is leading to risks 

for users / the environment. Neither does it assess whether the use of a certain substance / 

product improves the life cycle performance of the overall building (durability, 

reduced material use etc.). On the other hand, the use / presence of certain substances 

which are proven to be carcinogenic is authorised without restrictions. Hence, it is 

doubtful whether environmental and health protection was really the main driver for this 

Ecolabel. This impression is reinforced by the proposed exclusion of substances for 

which scientific evidence shows that they are not dangerous (see following section). 

BING calls on the Nordic Ecolabel to put the material criteria on a scientific basis and 

apply the approach adopted by European legislation. 

European Council for Plasticisers and Intermediates (ECPI) 

The creation of parallel initiatives is unnecessary and confusing 

Construction chemical products are already covered under the Construction Products 

Directive (CPD) and in future under the Construction Products Regulation (CPR). Most 

importantly, their use in all applications is now covered under the new European 

Chemicals Regulation, REACH. 

The REACH regulation was developed over several years together with Government, 

industry and non-governmental stakeholders. 

On this basis, the REACH process should not be undermined by initiatives which can 

lead to confusion in the market place and unjustified deselection with associated socioeconomic 

impact for European society. 



(EuPC) 

General comments on chemicals/plastics in construction materials : 

The EU REACH regulation introduces the concept of chemical risk assessment and 

management before a chemical substance is put on the market and shifts the 

responsibilities from public authorities to industry. Additionally, the EU Construction 

Products Directive and the EU Ecodesign directive are undergoing revision to take into 

account sustainability design aspects of construction products in their conformity 

assessment. Accordingly, there is no need that the Nordic Swan should contain 

requirements for chemicals/polymers in construction materials and buildings. 

Comments on chemicals/plastics in construction materials : 

The EU REACH regulation introduces the concept of chemical risk assessment and 

management before a chemical is put on the market and shifts the responsibilities from 

public authorities to industry. Additionally, the EU Construction Products Directive and 

the EU Ecodesign directive are undergoing revision to take into account ecological 

design aspects of construction products in their Conformity Assessment. Accordingly, 

67 (165)




there is no need that the Nordic Swan should contain requirements for 

chemicals/polymers in construction materials and buildings. 

The plastic industries firmly believe that the revision of this ecolabel should be aimed at 

stimulating innovation rather than stifling it. This can be achieved by defining 

performance goals, e.g. for energy consumption and lighting, but leaving architects and 

construction material manufacturers freedom of choice in the path they take to achieve 

them. 

Judging on the possible “adverse” aspects of chemical substances is the task of 

REACH and not the task of the Nordic Swan. We ask to remove this chapter on the 

so called “adverse chemical substances”. 


Avsnitt 1 – hänvisning till ämnes- och preparatdirektiv 

CLP-förordningen trädde ikraft den 20 januari 2009. Förordningen gäller direkt utan att 

översättas i svenska regler. Övergången till CLP sker stegvis. Kemikalieinspektionen har 

mycket bra information om när CLP börjar gälla fullt ut för ämnen respektive 

för blandningar. Parallellt med CLP gäller KIFS 2005:7. Ämnes- och preparatdirektiven 

fortsätter att gälla fram till 1 juni 2015 men CLP innebär en rad förändringar av dessa 

direktiv vilket framgår av artiklarna 55 och 56 i CLP. 

Avsnitt 3 ”Vid övergång till...” 

GHS (Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals) är ett 

globalt system för klassificering och märkning beslutat av FN. GHS är inte juridiskt 

bindande utan måste införas i form av regional eller nationell kemikalielagstiftning. 

Genom CLP införs GHS i europeisk lagstiftning. CLP är juridiskt bindande och 

innehåller förutom kriterier även bestämmelser om bland annat ansvar 

och skyldigheter. 

Avsnitt 2 – hänvisning till begränsningsdirektivet 

Begränsningsdirektivet upphörde att gälla den 1 juni 2009. Då trädde Bilaga XVII i 

REACH-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006) i 

kraft varvid begränsningar gäller utifrån denna förordning. 


Material-related indicators disregard existing legislation 


scientific grounds and does not take account of European legislation. 

Chemical construction products are already covered by the Construction Products 

Directive (CPD) which will be replaced by the Construction Products Regulation (CPR)3. 

Another important piece of legislation is the new European chemicals regulation, 

REACH4. 

With REACH, the EU adopted the most stringent and comprehensive chemicals policy 

instrument in the world. With its entry into force, the chemical safety assessment 

procedure initiated by the ESR5 will become the rule for practically all substances 

including those used in construction products. 

68 (165)




REACH focuses on gathering existing data, filling potential data gaps, identifying 

potential hazards, determining exposure and evaluating potential risks through the 

scientific chemical safety assessment process. REACH clearly recognises that a risk is 

related to a use or an application. The safe use of a substance is documented via the 

exposure scenarios in the extended Safety Data Sheet which is passed down the supply 

chain. This riskıbased approach throughout the substance life cycle is the common 

ground of the EU chemicals regulation. 

3 Construction Products Regulation (CPR) COM (2008) 311 final 

4 REACH (Regulation EC 1907/2006) 

5 Existing Substances Regulation - No 793/93 on the evaluation and control of the 

risks of existing substances. 

The Nord Ecolabel prohibits certain substances / R phrases without verifying whether the 

use of the substance/ product is leading to risks for users / the environment. Neither does 

it assess whether the use of a certain substance / product improves the life cycle 

performance of the overall building (durability, reduced material use etc.). 

On the other hand, the use / presence of certain substances which are proven to be 

carcinogenic is authorised without restrictions. Hence, it is doubtful whether 

environmental and health protection was really the main driver for this Ecolabel. 

This impression is reinforced by the proposed exclusion of substances for which 

scientific evidence shows that they are not dangerous (see following section). 

CPIF calls on the Nordic Ecolabel to put the material criteria on a scientific basis and 

apply the approach adopted by European legislation. 



I och med att dessa kriterier används på den europeiska marknaden och skall existera i de 

närmaste fem åren, är det inte lämpligt att hänvisa till lagstiftning som snabbt håller på at 

bli obsolet i form av ämnes och preparatdirektiv. REACH gäller redan idag i EU och alla 

dess olika regler och aspekter kommer successivt att införas, varför dessa kriterier bör 

hänvisa till REACH istället. 

GHS (Globally Harmonised System) är FNs grundsystem och skiljer sig åt på många 

punkter mot det som införs i EU just nu som benämns CLP. 


Thank you for your comments. Nordic Ecolabelling does not agree that by introducing 

REACH, ecolabelling requirements regarding chemicals is not necessary. We would like 

to point out that Swan labelling of a product is voluntarily and the objective of the 

criteria is to be more stringent than the authorities´ requirements. 

69 (165)




REACH is an excellent way to get an overview and thorough information on chemicals in 

circulation in Europe today, and to regulate the most hazardous chemicals. The 

implementation of REACH is an ongoing process and the legislation will gradually be 

implemented until the 31st of May 2018. One objection to REACH is that chemicals 

produced or imported in quantities less than 1 tonne per year are excluded from REACH. 

Even though a highly toxic or ecotoxic substance is produced or imported in less than 1 

tonne per year, it may cause more problems than a less toxic substance produced or 

imported in much larger volumes. 

The European Chemicals Agency (ECHA) has introduced a Candidate List for substances 

of very high concern (SVHC). These substances may gradually be included in Annex XIV 

of the REACH Regulation. The Candidate List does however not include CMR substances 

in category 3 or substances classified as harmful to the environment unless they fulfill the 

PBT, vPvB criteria. EU and EEA producers of articles have to notify ECHA if their 

article contains a substance on the Candidate List. This notification can be submitted as 

late as six months after their inclusion on the list. Further, the notification does not lead 

to any immediate restrictions. Another concern is that substances present in articles 

below 0,1 % (w/w) and substances produced/imported in quantities less than one tonne 

are excluded from this obligation. So far, ECHA has recommended the European 

Commission to include seven substances in Annex XIV, and further recommendation need 

to be made at least every other year according to ECHAs homepage. Once included in 

the Annex, the substances cannot be placed on the market in any quantities or used after 

a specific date. However, the companies can be granted an authorisation to use the 

substances even though the risk is not adequately controlled. Another concern is how the 

authorities inspect and control the companies´ compliance with REACH. 

The national authorities in the Nordic countries have published observation lists for 

substances that are suspected to cause health or environmental problems. These lists are 

far more comprehensive than the candidate-list. The Nordic Ecolabel follow the 

precautionary principle, especially for environmentally hazardous chemicals, as long as 

preferable alternatives exist. We assess the products life cycle to find the important areas 

with environmental or health concerns. We acknowledge the development of REACH, but 

believe that even stricter demands on the use of specific substances are necessary to 

secure development of sustainable products. 

Overordnede kommentarer relatert til BASTA og andre nasjonale 

databaser 

Mange svenske høringsinstanser ønsker at Nordisk Miljømerking skal henvise til det 

svenske BASTA-systemet som hovedsakelig er basert på egenerklæringer for oppfyllelse 

av krav til byggmaterialer. 


Om målsättningen med Svanenmärkningen är att nå många, missar man målet genom att 

ställa så omfattande krav på kemin i byggnader. Det är bara det största företagen som 

70 (165)




klarar av den här administrativa bördan och som har rutinerna. Vill man att de mindre 

byggarna ska kunna använda systemet, rekommenderas BASTA som en möjlighet att 

kunna verifiera ingå-ende material och produkter. Om inte produkten finns i Basta 

kriterierna bör det finna en byggvarudeklaration. 

Kemiska krav 

Kemikalie kraven är för omfattande och onödigt detaljerade för att vara möjliga att 

uppfylla för de medelstora och mindre byggföretagen. Basta kriterierna bör i stället gälla. 

Låt Basta kriterierna vara vägledande vid bedömning av byggmaterial. 


Byggsektorn har för flera år sedan lämnat användandet av olika utfasningslistor bakom 

sig, till förmån för materialneutrala krav. Detta har resulterat i BASTA-systemet, som 

allt fler av våra medlemsföretag nu ansluter sig till. Att Svanen fortfarande har listor med 

ämnen som skall undvikas känns därför otidsenligt och opassande för ett progressivt 

miljömärke. Det bidrar vidare till att inte alla material eller kemiska ämnen hanteras på 

ett objektivt sätt med tydliga kriterier. 


Undantaget från krav på dokumentation då Svanen- eller EU blomman produkter används 

måste kompletteras med BASTA (och eventuellt ytterligare kommersiella 

värderingsdatabaser så som Sunda Hus). Speciellt BASTA är ett verktyg som håller på att 

etablera sig starkt i byggbranschen och i underleverantörsledet. Det vore nästan dumt av 

er att inte ta hänsyn till detta. 


Byggherrarna anser att Svanekriterierna här måste baseras på de sektorsförhandlade 

Bastakriterierna (se www.bastaonline.se) och att det ska vara ett absolut krav att det 

också ska lämnas in byggvarudeklarationer, se www.kretsloppsradet.com), på de 

byggvaror som använts i projektet. Svanenkriterierna bör ange vilka produkter man ska 

lämna in byggvarudeklarationer för och i vilket format de ska levereras. 


Dessa krav bör ansluta till BASTA-kriterierna av samma skäl som ovan 

Peab PGS Sverige 

Kraven är rimliga men det är onödigt att uppfinna ett nytt system. I Sveriges byggbransch 

är BASTA och Byggvarubedömningen vida använt och det är system som går att 

applicera här då kriterierna överensstämmer. 

I BASTA finns kriterier som skall användas av materialtillverkarna. En lista kan vara ett 

bra hjälpmedel, men kriterierna måste vara de som gäller. 

JM AB Sverige 

JM liksom flertalet stora byggföretag arbetar idag med miljövärdering enligt kriterier 

fastlagda i BASTA-samarbetet (www.bastaonline.se). Att arbeta mot inneboende 

71 (165)




egenskaper istället för med ”förbudslistor” känns modernt och ändamålsenligt varför vi 

föreslår att även Svanen anammar ett liknande synsätt. Varför uppfinna hjulet igen – 

använd ett vedertaget system som branschen står bakom. 

JM, liksom många andra aktörer i byggbranschen, använder sig av ett 

milövärderingssystem för att i förhand försäkra sig om att de produkter man väljer att 

använda sig av i sin verksamhet inte har oönskade negativa effekter på miljö och 

arbetsmiljö. Idag tillämpar vi kriterierna i BASTA (www.bastaonline.se), vilket är ett 

system framtaget inom ramen för Byggsektorns Kretsloppråd med aktörer från hela 

sektorn bakom. 

Vad gäller dokumentationskraven: Att behöva kräva in intyg enligt bilaga 5 från varje 

enskild tillverkare/leverantör av kemiska produkter tror vi kommer att vara en snudd på 

ohållbar hantering. Kravet bör istället vända sig till licensinnehavaren att visa på rutiner 

och system att uppfylla kravet, och att miljövärdering enligt BASTA-kriterierna är ett 

sådant system. 



”Måste”-kraven innehåller bl a en lista på ämnesgrupper som inte får förekomma i 

produkter i ett svanmärkt hus. Detta oavsett vilken klassning det enskilda ämnet i en viss 

grupp har, t ex om det är klassat som PBT eller helt friklassat av EUs klassificerings och 

märkningsregler. Vidare så lägger inte svankriterierna några aspekter på ifrågavarande 

ämnes funktioner i produkten. En funktion som mycket väl kan ge produkten en mycket 

fördelaktig miljöprofil sett över en längre tid. Ett smidigare sätt att ställa krav på 

produkters ämnesinnehåll är istället att anamma det sätt som BASTA-systemet använder, 

där kriterier finns för olika egenskaper som inte är önskvärda, men i slutändan överlåta åt 

tillverkaren att välja material så att denne vet att de producerar ett fungerande hus. 


Vi rekommenderar BASTA:s egenskapskriterier som krav på kemiskt innehåll i både 

”kemiska byggprodukter” och ”fasta byggprodukter”. Om detta är ett problem för övriga 

länder som ingår i Svanenmärkningen kan olika krav gälla i Sverige och övriga länder, 

jämför energikraven i avsnitt 2 05, som är olika för olika länder. BASTA-registrering är 

ett sätt att verifiera att produkterna klarar kraven på innehåll. Om leverantören verifierar 

kemikalieinnehållet geonom BASTAregistrering behöver inte särskilda intyg begäras in, 

eftersom informationen i BASTA säkras genom avtal mellan leverantörerna och BASTA, 

samt med revisioner hos leverantörerna. Det hela blir mer lätthanterligt för både Svanen 

och den som vill miljömärka ett hus. Ambitionen i Svanen att vissa ämnen eller ämnen 

med vissa egenskaper inte får ingå alt. vara avsiktligt tillsatta är i och för sig lovvärd, 

men leder till en falsk trygghet. Att ett ämne inte ”ingår” i en produkt bör betyda att 0% 

av produkten utgörs av detta ämne. Det kan en leverantör i princip aldrig garantera, 

föroreningar kan förekomma. Det är bättre att definiera en halt som gäller som gräns 

(så som i BASTA). Att ett ämne inte är ”avsiktligt tillsatt av producenten av den aktuella 

produkten” (se text i bilaga 5) är ingen garanti för att inte ämnet har tillsatts av någon 

råvaruleverantör tidigare i produktionskedjan. 

72 (165)





Bör ändras till haltkrav på egenskaper istället för listor på specifika ämnen. Jämför med 

BASTA som hela branschen börjar anamma. 

Skanska Norge 

Krav til stoffer bør knyttets opp mot prioritetslista (eller at man kun stiller krav om Rsetninger), 

dette for å gjøre innsamling av dokumentasjon effektiv. Norske entreprenørers 

stoffkartotek (BASS) opplyser i dag om prioritetslistestoffer. 


Nordisk Miljømærkning er klar over, at ansøgingsarbejdet ville lettes meget, hvis kravene 

til produkter der kan bruges i et Svanemærket huse kan sidestilles med krav i allerede 

gældende databaser i byggeriet. Derfor har Nordisk Miljømærkning også undersøgt 

mulighederne for at henvise vores krav til databaser som BASTA. Det har dog vist sig 

mere problematisk end som så. I hvert nordisk land findes kemikaliedatabaser i samme 

stil som BASTA i Sverige. Bl.a. hedder denne Kemikaliedatabasen i Danmark. Disse 

nationale databaser basere ikke deres krav på samme grundlag, og deres klasning af 

kemiske byggeprodukter er ikke ens. Altså kunne et produkt, som er godkendt ifølge 

BASTA (som har to kravnivauer) være på ”risiko” listen i Danmark (Kemikaliedatabasen 

har tre nivauer). 

Derudover baserer de nationale kemikaliedatabaser sig hovedsagelig på den viden der 

kan hentes ud af databladene for produkterne. Men så har man ikke sikret sig mod de 

miljø- og sundhedsfarlige stoffer som findes i produktet i så små mængder at det ikke skal 

deklareres på databladet. Svanen ønsker at gå det skridt længere i kravene til 

byggematerialerne i et Svanemærket byggeri. Nordisk Miljømærkning har altså vurderet 

at det ville give usikkerhed og forvirring på nordisk nivau, at henvise vores krav til 

byggeprodukter til en national database. 

Bastasystemet er basert på egenerklæringer med stikkprøvekontroll. Undersøkelser i 

Norge har vist at mer enn halvparten av gjeldene datablader har feil, og mange av 

feilene gjelder også feil i forhold til klassifisering. Kjemikalier som i følge BASTAs liste 

klarer kravene er derfor ikke tilstrekkelig dokumentasjon for Nordisk Miljømerking. 

Nordisk Miljømerking har også stilt krav til en rekke navngitte inngående stoffer og ikke 

bare til egenskaper. Dette har vært gjort for stoffer man kjenner til er problematiske og 

man vet at anvendes i byggbransjen, og gjør også at en godkjenning etter BASTA ikke vil 

være tilstrekkelig. Ved å stille krav til innholdsstoffer og ikke kun til egenskaper er det 

også lettere forby stoffer som ikke har en klassifisering i dag. Det blir også mulig å forby 

stoffer hvor det er kjent at det finnes alternativer, selv om det ikke finnes alternativer for 

alle stoffene med de samme egenskapene. 

73 (165)




Kommentarer relatert til ”avsiktligt tillsatta” ämnen 

Mange høringsinstanser har kommentert at det er utydelig var som menes med at 

kjemikalier er tilsatt med hensikt, ”avsiktligt tillsatt”. 

JM AB Sverige 

Det finns uppenbara problem förknippade med begreppet ”avsiktligt tillsatta”. JM 

förordar haltgränser istället. 



Definitionen av ”avsiktligt tillsatt” är otillräcklig och kan ställa till med stora problem för 

en tillverkare. Om man vet med sig att det kan finnas föroreningar av något ämne när 

man t ex handsatsar en batch i en reaktor för att göra en sats lim eller färg, har man då 

avsiktligt tillsatt detta ämne? De legala aspekterna av detta kan för internationella företag 

bli oöverskådliga. Asterisken i bilaga 5 om vad ”avsiktligt tillsatta” ämne är anger bara 

att de är ”avsiktligt tillsatta” av producenten. 

Enligt bilaga 5, skall man fylla i all möjlig information om produktens eventuella 

avsiktligt tillsatta innehåll etc. Detta skall göras för varje produkt som används samt för 

varje licensansökare. Den enorma administrativa börda för såväl tillverkaren av denna 

produkt som för licensansökaren som detta innebär, ter sig som särdeles onödig. 

Dessutom har vi ånyo svårigheten med de ”avsiktligt tillsatta” ämnena som man skall 

skriva under dyrt och heligt på att de inte finns i produkten. Detta är rent omöjligt att på 

heder och samvete intyga och det faktum att extremt låga halter av t ex CMR eller 

hormonstörande ämnen eller dylikt kan finnas under de detektions- och regelgränser som 

gäller idag, kan försätta företag i problem när en försäkran av detta slag visar sig vara 

falsk. 


I den inledande delen av avsnitt 3 anges att ingående ämnen endast avser sådana ämnen 

som ”avsiktligt tillsatts av kemikalieproducentern”. Motsvarande formulering har tidigare 

förekommit i BASTA, och därvid skapat stor osäkerhet, då tillverkningen av kemikalier 

ju sker i många steg från råvaror, via beredningar till den färdiga produkten. Var i denna 

kedja ett oönskat ämne tillsätts blir i grunden ointresasnt varför vi numer helt tagit bort 

denna hänvisning och vi rekommenderar er att ta bort denna hänvisning i den slutliga 

versionen av kriterierna. 

Alcro-Beckers 

”Kemikalieproducenten” är tvetydigt – kan skrivas som producent eller leverantör. I 

Basta är motsvarande benämning leverantör. 

”Beredningar” som omnämns i texten kan också vara ”Råvaror”. Kan skrivas som 

”beredningar/råvaror”. 

74 (165)




Vad menas med avsiktligt tillsatt? Är det när tillsatasen av beredningen/råvaran har som 

syfte att ge en egenskap till produkten? Bör förtydligas. 


Definitionen av ordet “ingå” är både märklig och direkt olämplig. Plast- & 

Kemiföretagen har under många år arbetat för att medlemsföretagen ska utarbeta 

användbara och utförliga säkerhetsdatablad för de produkter de marknadsför. I detta 

ligger även att innehållsdeklarationen i avsnitt 3 ska vara så detaljerad som möjligt och 

inte enbart omfatta de ämnen som enligt lag måste anges där. Enligt den föreslagna 

skrivningen så utesluts seriösa företag som uppger ämnen (exempelvis 

konserveringsmedel) i låga halter, som inte utlöser klassificering eller krav på att ämnet 

ska anges i avsnitt 3. Att ett ämne anges på säkerhetsdatabladet får således inte vara skäl 

till att en produkt diskvalificeras från miljömärkning. Det måste alltid vara den aktuella 

halten av ämnet i en produkt som är avgörande, oavsett om ämnet nämns på 

säkerhetsdatabladet eller inte. 

På samma sätt motsätter vi oss den tredje punkten ”där kemikalieproducenten med sin 

kunskap och tillgänglig information vet om att dessa är klassificerade ....”. En seriös 

kemikalieproducent som har ingående kunskaper om föroreningar i sina råvaror utesluts, 

men för kemikalieproducenter som saknar kunskap eller som inte har informationen 

tillgänglig är det däremot fritt fram. 

Skrivningar som dessa, som missgynnar kunniga och uppriktiga leverantörer, till förmån 

för företag som struntar i att informera sina kunder om mer än vad lagen kräver, anser 

vi vara fullständigt oacceptabla. 

För att kriterierna ska vara trovärdiga och möjliga att följa så måste alltid en lägsta 

tillåtna halt anges för alla ämnen som inte ”får ingå” i kemiska byggprodukter. 

Med dagens analysmetoder kan många gånger extremt låga halter av många olika ämnen 

påvisas. Det får därför inte vara kemikalieleverantörens nivå av kunskaper och/eller 

uppriktighet som avgör om en produkt kan miljömärkas eller inte, utan kriterierna måste 

utformas på sådant sätt att enbart är produkternas faktiska egenskaper är avgörande. 

För de allra flesta ämnen borde halter under 0,1 % kunna tillåtas. Halter under denna 

gräns behöver sällan uppges i säkerhetsdatabladen och det kan därför vara svårt för en 

kemikalieproducent att få information om råvarornas eventuella innehåll av ämnen i 

lägre halter än så. 


Tak for kommentarerne. Nordisk Miljømærkning har med disse krav ønsket at stikke 

dybere end hvad man kan læse af databaldet, for at sikre brugen af miljømæssige og 

sundhedsmæssige bedste produkter. Formuleringen er nå endret til: ” Med “ingå” i 

kraven O16, O17, O18 och O19 menas ämnen som er tilsatt av produsent eller 

underleverandør og inngår med mer enn 100 ppm i sluttproduktet”. Det er en svekkelse 

av det opprinnelige kravet, men vil forhåpenligvis gjøre at kravene blir enkelere å 

dokumentere. 100 ppm er en grense som er 10 ganger lavere enn 0,1 % (1000 ppm) som 

er den minste grensen for at et klassifisert stoff (ämne) skal oppføres i datablandene. 

75 (165)




O14 – O21 Kjemiske byggprodukter 

Høringskommentarene til kravene O14 – O21 har blant annet handlet om at den 

administrative byrden blir for stor ved å dokumentere kravene, spesielt ved å sende inn 

datablader for alle kjemikaliene som anvendes. Det er også foreslått at kravene kun 

(enbart) skal gjelde for informasjon som er tilgjengelig i databladene. Nordisk 

Miljømerking er også kritisert for å ha forbudslister der det er kunnskap om bruk av 

spesifikke miljøgifter i kjemiske byggprodukter i steden for å ha generelle krav til 

stoffenes egenskaper i alle produktene. De europeiske bransjeorganisasjonene 

kommenterer spesielt kravene til ftalater, flammehemmer og tinnorganiske forbindelser. 

Det er også en rekke kommentarer til at kravene er for strenge og har krav til ubetydelige 

mengder av stoffer i de kjemiske byggproduktene. Forbudet til nanopartiker i kjemiske 

byggprodukt er også misforstått av mange, som tror at det er et forbud til andre typer 

nanomaterialer eller nanoteknologi. 

O14 Kjemiske byggprodukter, sikkerhetsdatablad 



Den administrativa bördan som åläggs såväl licenssökaren som de företag som denne 

köper byggnadsmaterialen är monumental. Enligt förslaget skall varje kemisk 

byggprodukt, oavsett om denna är klassificerad eller ej ha ett säkerhetsdatablad som skall 

skickas till Svanen. Dessutom skall alla material redovisas med typ, namn, producent och 

använd volym anges i en lista för varje hus/licens. För kemiska byggvaror av typen lim, 

fog och färg, finns det ett flertal olika tillverkare av dessa vilka används av husbyggare i 

Sverige. Att exakt definiera vilka limmer av en typ från olika tillverkare som används vid 

ett husbygge, är omöjligt om man inte anger alla limmer som köps in av 

husentreprenören. 

Dessa kriterier bör i alla hänseenden harmonisera med övriga svankriterier för kemiska 

byggprodukter, inomhusfärg och utomhusfärg, speciellt med tanke på att svanmärkta 

produkter undantas från de krav som finns i kapitel 3, materialkrav. 

JM AB Sverige 

JM önskar klargjort vad som är syftet med att Svanen begär in samtliga 

säkerhetsdatablad? Uppskattningsvis 200-300 kemiska byggprodukter används i ett 

”normalprojekt”, och trots att vi försöker styra mot ett utvalt antal leverantörer så kan 

dels dessa ändras över tid, dels tillförs projekten produkter via underentreprenörer. 

Givetvis ska licensinnehavaren ha kontroll över vilka produkter som används, ha 

säkerhtesdatabladen tillgängliga samt ha kontroll över att de uppfyller kravn för 

Svanenmärkning, men det blir fråga om en enorm dokumenthantering för Svanen om 

samtliga datablad ska skickas in. Vi föreslår därför att kravet omflrmuleras till att 

licensinnehavaren kan uppvisa rutin för hur säkerhetsdatablad tillgängliggörs på 

arbetsplatsen. 

76 (165)





Säkerhetsdatablad ”ska skickas in...” Syftet med denna passivform av kravet är oklar. Vi 

föreslår att kravet utformas så att det framgår att dessa säkerhetsdatablad ska tillställas 

fastighetsskätaren eller motsvarande. 


Alla kemiska produkter kräver ej heller säkerhetsdatablad om produkten understiger 

kraven för märkningsplikt. Hur hanterar man dessa produkter? 


Är ju ett krav från Arbetsmiljöverket att det ska finnas tillgängligt för alla produkter som 

innehåller kemiska substanser av betydelse på arbetsplatsen. Överflödigt krav som enbart 

minska trovärdigheten. Lagkrav och motsvarande bör aldrig finnas med eftersom dessa 

alltid ska uppfyllas. 


Säkerhetsdatabladet skall följa reglerna i REACH. Detta är en förordning som gäller 

direkt för alla EU- och EESmedlemmar. Ta därför bort tex. i texten. 


Vi tillverkar idag Säkerhetsdatablad för alla våra kemiska byggprodukter. 


Databladene er viktige som dokumentasjon for de videre kravene til kjemiske 

byggprodukter. Nordisk Miljømerking er klar over at dette er myndighetskrav, men det 

har vist seg at mange ikke oppfyller dette kravet. I bakgrunnsdokumentet er det referert 

til en kontroll på byggeplasser, gjennomført av Arbeidstilsynet i Norge høsten 2008, hvor 

det viste seg at arbeidstakere i bygg- og anleggsbransjen som arbeider med helsefarlige 

kjemikalier ikke fikk nødvendig informasjon om helsefaren de utsettes for. Nesten 60 

prosent av virksomhetene manglet HMS-datablader for farlige kjemikalier på 

arbeidsplassen. Like mange av de besøkte virksomhetene hadde ikke rutiner for 

opplæring om farene ved kjemikaliene arbeidstakerne jobber med. 

O15 Kjemiske byggprodukter, klassifisering 

JM AB Sverige 

Kriterierna i BASTA baseras på kritierier och haltgränser i lagstiftningen om 

klassificering och märkning, vilket också kraven i O15 gör. Därför ser vi i det flesta fall 

inget problem i att uppfylla O15. Dock hamnar man ibland in en situation där man är 

tvungen att ta till en produkt som inte klarar kriterierna – där alternativ het enkelt saknas. 

Detta hanterar vi på så sätt att sådana produkter lir ”Accepterade med begränsning”, där 

begärnsningen tydligt anger när produkten får användas (under vilka omständigheter), 

samt vilka eventuella särskilda försiktighetsmått som ska iakttagas. Kommer det finnas 

någon möjlighet inom ramen för Svanencertifieringen att göra sådana undantag? 

77 (165)





Vi er positive til kravene som stilles i punktene fra O15 og utover, selv om dette trolig vil 

kreve bruk av eksterne konsulenter (utover dagens konsulentbruk). Vi synes også at dere 

har fokus på de riktige produktene. 

Alcro-Beckers 

Här bör göras undantag för rostskyddsfärher, impregnerande grundoljor, träskydd och 

brandskyddsfärger. Dessa produkttyper har sådana funktioner som ger långvarigt skydd 

mot rost, röta, blånad, mögel och brand. 

Då krävs än så länge klassificerade kemikalier och halter av dessa som gör att 

slutprodukten blir klassificerad. 


Epoxyprodukter, kontaktlim och MDI-innehållande Fogskummer kommer inte klara detta 

krav. Kanske kan man bygga småhus, lägenheter och förskolebyggnader utan dessa 

produkter? 

Skanska Norge 

Kan være vanskelig å oppfylle i forhold til blant annet primere, membraner (R50/51/53). 


Vi har inte i detalj studerat alla våra kemiska produkter för att se om vi klarar dessa 

nya/omskrivna krav utan anser att då alla krav är fastställda så kommer varje produkt att 

undersökas om de klarar kraven. Om det visar sig att någon byggprodukt inte klarar 

kraven kommer liknande produkt att finnas som klarar dem. 


O15-O20 

Några av våra leverantörer flaggar för att de inte kan erbjuda alternativ för rostskydd, 

impregnerade grundoljor, träskydd, brandskyddsfärger och epoxifärger (golv). Vi har inte 

fått klartecken på att de alternativ vi har hittat uppfyller nödvändiga tekniska krav. Viss 

risk att det är svårt att även med god vilja klara dessa krav. Vi har även uteslutit några av 

dessa. Svårt med flera kriterier som hanterar samma saker och som går in i varandra. Det 

är rörigt. Går det att baka ihop O17, O18, O19 med O15 och O16? Mycket ansvar måste 

tas av leverantörerna för att klara detta. 



(EuPC) 

Pages 16 to 18, sections 015, 016, 018, 019 and 021 on substance classification, quote 

Comments : 

The REACH authorisation and restriction process for substances of very high concern 

allows, following a very thorough and comprehensive safety assessment based on sound 

scientific evidence, the use of certain substances in consumer products because they are 

assessed to be safe. Moreover, the list of criteria above goes well beyond the REACH 

SVHC criteria: For instance, the latter does not include CMR Cat 3 substances. Let us not 

78 (165)




forget that the hazard phrase R40 for CMR 3 substances is ” Limited evidence of a 

carcinogenic effect (cat 3)”. The buildings and construction products containing those 

approved substances should be fully eligible for an ecolabel. 

Therefore, we urge removing intrinsic restriction of chemicals dependent on their 

classification & labelling. 


Takk for kommentarene. Svanemerking er en ordning med absolutte krav, og det vil 

derfor ikke bli gjort unntak for kravene. Hvis et krav, mot formodning, skulle vise seg 

umulig å oppfylle og produktet er nødvendig for byggingen av huse, kan det gjøres en 

endring i kriteriene etter en ny vurdering av kravet. Det vil da bli publisert en ny 

underversjon av kriteriene og endringen vil da være lik for alle som søker om å bruke 

Svanemerket. 

I forbindelse med utviklingen av kriteriene ble klassifiseringen av en rekke kjemiske 

byggprodukter undersøkt, og det ble ikke funnet at polyuretanbasert fugeskum er 

klassifisert etter fareklassene som er gitt i krav O15. Det finnes også grunnoljer til for 

beskyttelse av skjøter, endeved og andre utsatte steder på tre utvendig som ikke er 

klassifisert i følge risikosetningene i kravet. Epoxyprodukter og herdere til disse kan ha 

vanskeligheter med å klare kravet. Som beskrevet i bakgrunnsdokumentet opplysninger 

om klassifisering og innehold av CMR stoffer av en rekke kjemiske byggprodukter 

undersøkt i 2008, bl.a. 85 fugemasser, 91 lim, 26 membraner, 76 utendørs malinger. 

Basert på opplysningene i databladene ble det funnet at ca 15 % av de undersøkte 

fugemassene, ca 25 % av limene, ca 20 % av membranene og ca 20 % av 

utendørsmalingene ikke oppfyller kravet O15 og O16 som er foreslått i kriteriene. For 

disse produkttypene er det derfor mulig å fine produkter som oppfyller kravene i O15. 

Kravet er satt for å utelukke de mest problematiske produktene innenfor de aktuelle 

produkttypene. 

Det er vanskelig å slå sammen kravene O17, O18, O19 med O15 og O16. Men det er 

laget bilag for at det skal bli enkelt for leverandørene å svare på flere av kravene i 

samme erklæring. 

O16 CMR-stoffer i kjemiske byggprodukter (kategori 1, 2 og 3) 


Kraven i dessa kriterier bör inte vara hårdare när det gäller ingående ämnen än Svanens 

och EU-Blommans kriterier för inomhusfärg där det finns en generell gräns på 0,01% för 

ingående ämnen, med något undantag. 

79 (165)







(EuPC) 

Ardex Skandinavia A/S 


Se O15 


Se O17. Vil ikke alle hormonhermende stoffer være gitt en CMR-klassifisering? I så fall 

bør O16 og O19 slås sammen. 

JM AB Sverige 

Generellt inga problem med haltgränserna, men samma generella invändningar som 

under O15. I BASTA-samarbetet har vi medvetet gått ifrån begreppet ”ej avsiktligt 

tillsatt” mot bakgrund av att det är ett svårgripbart begrepp som många tillverkare har 

problem att på ett seriöst sätt verifiera. Istället tillämpas samma haltgränser som ger den 

färdiga produkten klassificering för den aktuella inneboende egenskapen (t.ex. 

cancerframkallande). Detta föreslår vi även som en mer framkomlig väg för 

Svanenmärkningen. 


Använda samma metod om i BASTA etc där utgår från ämnens egenskaper och inte 

namn. Dvs gräns i vikt%. Ej O%. Detta bör ändras. 


Enligt BASTA:s egenskapskriterier kan ingående ämne ha klassificeringen upp till vissa 

halter. Det kan föreligga problem med att kunna verifiera att ett ämne med en viss 

klassificering ej ingår i den kemiska byggprodukten eftersom lagstiftningen utgår ifrån 

halter av ingående ämnen i samband med klassificering. Detta innebär att vid lägre halter 

än de som gäller för att erhålla en klassificering finns informationen ej med på 

Säkerhetsdatabladet. Då måste förfrågningar göras till underleverantörer som kan 

förekomma i flera led. Det kan föreligga problem med att få fram korrekt information. 

Detta är både tidskrävande och kostsamt. Vi rekommenderar att BASTA:s 

egenskapskriterier används för att bedöma de kemiska byggprodukterna. Se generella 

kommentarer. 


Ett undantag finns för konserveringsmedel i färg, vi inom lim och fog använder oss utav 

liknande konserveringsmedel som används på färgsidan. Detta undantag bör därför 

generellt gälla även för Lim och fog. Vid konservering utav tankar i fabrikerna ingår tex. 

ett R40 klassat ämne. Vi kan därför inte garantera nollnivå, koncentrationen utav ämnet i 

våra produkter kan komma upp till några enstaka ppm. 

80 (165)




Ett undantag för tennorganiska föreningar bör även finnas här. Tennorganiska föreningar 

används som katalysator i elastiska fogmassor och lim. I dagsläget finns inget alternativ 

till tennorganiska föreningar, dvs. vi kan inte bygga ett energieffektivt hus utan dessa. 

Disubstituerade tennföreningar är den typ som idag används, de är klassade på lite olika 

sätt utav leverantörerna (eftersom de inte än är officiellt klassade). Detta innebär att olika 

leverantörer har i dagsläget olika klassning på samma substans, detta eftersom de funnit 

olika resultat vid sina tester. Tex en idagsläget vanligt förekommande tennorganisk 

förening är utav en leverantör klassad som Xn R68 , T R60-61, men ej utav en annan. 

Hur ställer man sig till detta? 

Textförslag: 

Undantag gäller för tennorganiska föreningar övriga restriktioner se O17. 


Takk for kommentarene. For kravet finnes et generelt unntak for konserveringsmiddel 

med 0,1 % for innendørsmaling som nå er utvidet til også å gjelde med 0,2 % for 

utendørsmaling . Det er også laget et unntak for tinnorganiske forbindelser som blir 

regulert i O17. Kravet er også endret ved at kravet nå kun gjelder for stoffer som er 

tilsatt av produsenten eller underleverandører som finnes i sluttproduktet i mengder over 

100 ppm. Hormonhermere har ikke automatisk en CMR- klassifisering. 

O17 Stoffer som kjemiske byggprodukter ikke skal inneholde 


Det er uklart, hvordan reglerne er nu for Epoxyharpiks, Isocyanater og parfume. Hvis de 

stadig er relevante, bør de nævnes i kriterierne. Så vidt vi kan forstå var de forbudt i de 

eksisterende kriterier for kemiske byggeprodukter. 


Är det 0% som gäller för ämnen som inte får ingå i kemiska produkter? Det kan vara 

svårt att säkerställa detta i så fall eftersom bara halter över vissa gränser, t.ex. 0,1 % 

behöver redovisas i Säkerhetsdatablad. 

Är det bara Bisfenol A som inte får ingå i kem. bygg.prod. eller även andra 

bisfenolföreningar (Bisfenol A föreningar, Bisfenol F m.m.)? Jämför med de andra 

ämnen som skrivs i O17 där det verkar vara föreningar av olika ämnen som ingår i 

begränsningen. 



Förutom de ämnen som nämnts tidigare angående limmer och färger, så kan det finnas 

många andra idag vanliga byggmaterial som uppvisar ytterst små halter av något av dessa 

ämnen och som därmed inte kan användas i svanmärkta hus. Detta är ytterligare ett skäl 

till att listor är fel väg att gå. 

81 (165)





Der stilles krav om, at en lang række af kemiske stoffer ikke må indgå i kemiske 

byggeprodukter. 

Bisphenol-A forbydes som stof i kemiske byggeprodukter. Vi skal gøre 

opmærksom på, at Bisphenol-A er en monomer, som man bruger som byggesten 

til at fremstille fx polycarbonat eller epoxyharpikser. Når monomeren først er 

polymeriseret fremkommer den således ikke i det færdige produkt og det er derfor 

meningsløst at udelukke bispehnol-A i kemiske byggeprodukter. Bisphenol-A bør 

derfor fjernes fra listen. 

The European polymer producers (PlasticsEurope), together with the European PVC 

resin producers (ECVM), and the European plastics converting industry (EuPC) 

Comments on Bisphenol A : 

In particular, the restriction on Bisphenol A (BPA) should be removed from the criteria. 

BPA has been the subject of extensive scientific testing and government reviews 

worldwide. International responsible authorities such as the European Commission, the 

European Food Safety Authority (EFSA), the U.S. Food and Drug Administration (FDA) 

and the Japanese Ministry of Health, Labour and Welfare have all assessed the 

comprehensive database on BPA. Based on a weight-of-evidence approach, these 

assessments have consistently concluded that human exposure levels to BPA are low and 

within the safe limits set by government authorities. Just recently the EU Commission 

(June 2008), EFSA (July 2008), and the US FDA (August 2008) re-confirmed their longstanding 

conclusions that products made from BPA are safe for their intended uses. Over 

50 years of research and extensive use throughout the world provide convincing evidence 

that products made from materials based on BPA are safe for their intended uses. 

Key points for Bisphenol A, polycarbonate and epoxy resins are : 

• Polycarbonate and epoxy resins are safe in their intended uses; 

• They do not give rise to risks to the environment or health in their intended uses; 

Therefore, they cannot give rise to risks in houses etc. 

Fore these reasons, the plastics industries urge removing restrictions on specific 

substances, especially Bisphenol A. 


Bisphenol-A kan ingår i vattenburna epoxifärger som används till golvytor med mycket 

hårt slitage t.ex. garage, förråd, korridorer och liknande. Dessa produkter kan inte 

användas om kraven i O17 kvarstår, då bortfaller färg som alternativ för dessa ytor. 


Bisfenol-A ingår som grundsten i Epoxyprodukter. Kanske kan man bygga småhus, 

lägenheter och förskolebyggnader utan dessa produkter? 



Se O15 

82 (165)




JM AB Sverige 

Vi förespråkar, som tidigare nämnts, kriterier som baseras på ämnens inneboende 

egenskaper. I branschen går man idag mer och mer ifrån ”förbudslistor” på kemiska 

ämnen eller ämnesgrupper, till att istället styra på just egenskaper. Detta återspeglas t.ex. 

i BASTAs kriterier. 

JM AB Sverige 

Med föreslagen förbudslista skulle vissa produkttyper helt vara förbjudna, medan andra, 

med liknande egenskaper, skulle vara tillåtna (exempelvis skulle epoxibaserad produkter 

förbjudas, medan andra härdplaster, såson polyuretanbaserade produkter, fortfarande vara 

OK). Detta känns inte logiskt. 


Se under punkt O16. 

Listor över ämnen som inte får ingå kan tolkas som att det enbart är just dessa ämnen som 

är farliga och oönskade. Det är bättre att hänvisa till kriterier baserade på ämnens 

farlighet och definierade haltgränser. Samtliga ämnen som har dessa farliga egenskaper 

blir då reglerade. 

Plast- och Kemiföretagen Sverige 

I kriterierna O15-16 samt O18-19 ställs en rad egenskapskrav på de kemiska 

produkterna eller ingående ämnen i de kemiska produkterna. Dessa är materialneutrala 

och gäller lika för alla produkter. Plast- & Kemiföretagen stöder detta tillvägagångssätt. 

Däremot stöder vi inte kravet O17 eftersom: 

- det inte är tillräckligt tydligt på vilka grunder alla dessa ämnen har valts ut 

- en hel grupp av närbesläktade ämnen har angetts trots att bara något ämne i gruppen 

har en egenskap som inte får förekomma enligt O15-16 och O18-19. 

Flera av de listade ämnena eller något ämne i en utpekad grupp faller för någon eller 

några av kriterierna O15-16 och O18-19. Vi ifrågasätter varför Svanen ändå listar dem i 

kravet O17. Det skapar otydlighet. Bättre att ha med exempel på ämnen som faller för 

kriterierna O15-16 och O18-19 i respektive krav. Detta gäller t.ex. de kort och 

mellankedjiga klorparaffinerna som redan faller för kriteriet O18. 

Det är fel att i kriteriet O17 utesluta ett ämne pga dess miljöklassificering eftersom 

kriterierna O15-16 samt O18-19 inte innehåller något sådant krav. 



(EuPC) 

The restriction of the specifically named substances has no benefit where their use and 

presence in buildings and construction materials is safe, and make a contribution to 

achieving the performance goals (energy, light, noise etc.) of the label. 

83 (165)




Therefore, the plastics industries urge removing restrictions on specific substances. 


Takk for kommentarene. Kravet er endret ved at det nå kun gjelder for stoffer som er 

tilsatt av produsenten eller underleverandører som finnes i sluttproduktet i mengder over 

100 ppm. Epoksi inneholder bisfenol A som er forbudt i O17. Det er ikke vurdert et 

forbud av bisfenol F i denne versjonen av kriteriene. Isocyanater står på Arbetstillsynets 

lista över allergiframkallande ämnen, men er ikke forbudt i denne versjonen av 

kriteriene, for begrunnelse se bakgrunnsdokumentet. Epoksi og polyuretanprodukter har 

ulike egenskaper, og blir derfor behandlet ulikt i kravene. Det ville de også ha blitt hvis 

det kun var stilt krav til egenskaper og det ikke var bruk forbudslister. Parfyme er det 

ikke forbud mot. 

Nordisk Miljømerking har anvendt forbudslister for at det blant annet skal blir klarere 

hvilke stoffer som forbys og for å redusere dokumentasjonsbyrden i forholdt til forby 

stoffer etter egenskaper. Det er ikke alle stoffer på prioritetslistene det har vært mulig å 

forby på grunn av mangelen på alternativer. Det er derfor gjort en vurdering av hvilke 

stoffer Svanen kan forby i denne omgang. Et framtidig mål er selvfølgelig at det ikke 

bygges med stoffer som er på prioritetslistene. Fordi Svanen har absolutte krav, er det 

ikke mulig å forby alt som er miljø- eller helseskadelig i denne omgang. 


Phthalater (O17 og O22): Miljøstyrelsen kan støtte at ftalater udelukkes i både kemiske 

byggevarer og i faste byggevarer, herunder plastprodukter. 


Det er tilfredsstillende, at der nu er et forbud mod ftalater i såvel kemiske byggeprodukter 

som i faste byggeprodukter (afsnit 017 og 022). Det er godt at bromerede 

flammehæmmere er forbudt i såvel kemiske byggeprodukter som i faste byggeprodukter 

(afsnit 017 og 022). 


Här vore det bättre med kriterier istället för en lista för att inte missa nya ämnen som 

kommer ut på marknaden eller publiceringen av nya forskningsresultat. För t ex ftalater 

har det dessutom visat sig att det inte är alla i gruppen som har de farligaste egenskaperna 

men de fälls som grupp. Förslagsvis används BASTA/Byggvarubedömningen även här. 


Halogenerade flamskyddsmedel – vi är nybörjare på denna sida men de flamskyddsmedel 

som verkar användas ute på marknaden är klorerade eller så används mellankedjade 

klorparaffiner (C14-17) som alternativ. 


Det är fel att utesluta hela gruppen ftalater. Det finns tre ftalater som klassificeras som 

reproduktionstoxiska och därför inte klarar kraven i O16: di-(2-ethylhexyl)ftalat 

84 (165)




(DEHP), di-n-butylftalat (DBP) och butylbenzylftalat (BBP). För ftalaterna 

diisononylftalat (DINP), diisodecylftalat (DIDP) kommer riskbedömningarna fram till 

att dessa inte skall klassificeras som varken hälso- eller miljöfarliga. 

EU:s uppdaterade prioriteringslista över ämnen med hormonstörande effekter är en del 

i en dynamisk lista som ingår i Kommissionens arbete för att hantera hormonstörande 

ämnen. I den senaste lägesrapporten från detta arbete, SEC (2007) 1635, som kom i 

november 2007 poängteras att den preliminära prioriteringslistan inte skall användas 

som en negativ lista utan är basen för att samla in mer data om effekterna för ämnena 

på listan för att sedan kunna göra en utvärdering. (Se 

http://register.consilium.europa.eu/pdf/en/07/st16/st16123.en07.pdf) 

För kategori 2 gäller att för dessa ämnen skall den tillgängliga informationen 

kompletteras med ytterligare data för att man skall kunna ta ett slutligt beslut om 

kategorisering i grupp 1 eller 3a. 

DINP och DIDP listas under kategori 2ii men de uppfyller inte de internationellt 

accepterade definitionerna för hormonstörande ämnen (Weybridge-definitionen och 

definitionen från International Programme for Chemical Safety (IPCS)) och de är inte 

hormonstörande enligt kriterierna i EU REACH Guidance. 

Plast- & Kemiföretagen anser därför att det är fel att inte godkänna DINP och DIDP, 

samt andra ftalater som inte faller för kraven i O15-16 och O18-19. 

För kemikalier som genomgått EUs riskbedömningsprocess (Council Regulaton (EEC) 

793193 från den 23 mars 1993), som t.ex. ett antal ftalater har, anser vi att detta är 

omfattande arbeten som vilar på vetenskaplig grund och att Svanen därför skall utgå 

från dessa bedömningar i sitt arbete. Att Svanen gör andra bedömningar än EUs 

medlemsstater ökar inte trovärdigheten för märket. 


Prohibited Substances, 017 and 022 

This proposal for Ecolabel proposes exclusion of substances for which scientific evidence 

shows that they are not dangerous. Grouping substances by family is unacceptable as 

many “families” of chemicals consist of substances which are both structurally and 

toxicologically quite different. Phthalates are one such example. The phthalate “family” 

consists of numerous substances, each of which has a different chemical structure so 

having their own characteristics. Whereas phthalates such as DEHP, DBP and BBP are 

classified as category 2 reproductive toxicants, there are those such as DINP and DIDP 

which have no hazardous properties and which are therefore quite different. 

There are no scientific grounds on which the use of di-isononyl phthalate (DINP) and diisodecyl 

phthalate (DIDP) should be prohibited from use. On this basis, it can be 

concluded that DINP does not meet the criteria for a “substance of very high concern”. 

85 (165)




The lacking scientific basis is even more clearer in the case of the proposed generalised 

ban of halogenated flame retardants. This ban covers also substances that do not require 

any labelling as they are not considered dangerous or harmful. It would be illogical to 

refer to the precautionary principle in this case, as detailed risk assessments are available. 

RT firmly believes that the (supposed) negative impacts must be compared with the 

potential benefits. If the benefits largely outweigh the risks, the substance should not be 

simply banned. In any case, this proposal for Ecolabel should establish the proposed bans 

with scientific evidence. It is also confusing that the Background report (appendix 8, page 

3) only refers to brominated flame retardants, whereas the requirements O17 and O22 ban 

all halogenated flame retardants. 

The Nordic Ecolabel proposes chemical material indicators without reference to the 

end‐use application (O14‐O21) and without assessing what benefits / negative effects 

these substances provide over the building life cycle. This will lead to material choices 

which may neither provide the most environmentally friendly nor the most sustainable 

solution for a given building over its life cycle. 

Existing legislation must be taken into account in material related indicators 

..... 

This proposal for Ecolabel prohibits certain substances / R phrases without verifying 

whether the use of the substance/ product is leading to risks for users or the environment. 

In addition it doesn’t assess whether the use of a certain substance / product improves the 

life cycle performance of the overall building (durability, different safety issues, reduced 

material use etc.). On the other hand, examples can be found that use or presence of 

certain substances which are shown to be carcinogenic is authorised without restrictions. 

Taking into account what is said above on environmental and health protection makes the 

aims of this proposal for Ecolabel confusing. This impression is reinforced by the 

proposed exclusion of substances for which scientific evidence shows that they are not 

dangerous. 


The case of halogenated flame retardants (O17, O22) 

The lacking scientific basis is even more striking in the case of the proposed generalised 




CPIF firmly believes that the (supposed) negative impacts must be compared with the 


simply banned. In any case, the Ecolabel should underpin the proposed bans with 

scientific evidence. It is also astonishing that the Background report (appendix 8, page 3) 

only refers to brominated flame retardants, whereas the requirements O17 and O22 ban 


Example: 

86 (165)




TCPP is a halogenated (but not brominated) flame retardant used in a number of building 

products. The EU risk assessment6 concluded that there is no risk for any of the 

downstream users (insulation material manufacturers, builders, users). Taking this into 

account, the Member State Competent Authority meeting decided 

in May 2009 that no classification is required for TCPP in the framework of REACH 

Annex XV (Classification & Labelling). 

The eco-label cannot be more ambitious than “no risk”. 

TCPP is practically not emitted7 during the lifetime of the construction product and will 

be destroyed at the end of the product life through energy recovery. 

On the other hand, in its use phase, the flame retardant will help protect the health of 

users. It will also allow the use of the most efficient insulation materials commonly 

available on the market, which will significantly improve the overall energy and material 

balance of the building (see examples above). 

_ CPIF calls on the Nordic Ecolabel to achieve consistency between the Background 

report and the draft ecolabelling text, to remove the ban of halogenated flame retardants 

or limit it to brominated flame retardants or, at least, allow the use of those flame 

retardants for which the EU risk assessment has concluded that the substance is not 

hazardous and hence no classification and labelling is required. 

BING, Europe 

The case of halogenated flame retardants (O17, O22) 

The lacking scientific basis is even more striking in the case of the proposed generalised 




BING firmly believes that the (supposed) negative impacts must be compared with the 


simply banned. In any case, the Ecolabel should underpin the proposed bans with 

scientific evidence. It is also astonishing that the Background report (appendix 8, page 3) 

only refers to brominated flame retardants, whereas the requirements O17 and O22 ban 


Example: 

TCPP is a halogenated (but not brominated) flame retardant used in a number of building 

products. The EU risk assessment7 concluded that there is no risk for any of the 

downstream users (insulation material manufacturers, builders, users). Taking this into 

account, the Member State Competent Authority meeting decided in May 2009 that no 

classification is required for TCPP in the framework of REACH Annex XV 

(Classification & Labelling). The eco‐label cannot be more ambitious than “no risk”. 

TCPP is practically not emitted8 during the lifetime of the construction product and will 

be destroyed at the end of the product life through energy recovery. 

On the other hand, in its use phase, the flame retardant will help protect the health of 

users. It will also allow the use of the most efficient insulation materials commonly 

87 (165)




available on the market, which will significantly improve the overall energy and material 

balance of the building (see examples above). 

BING calls on the Nordic Ecolabel to achieve consistency between the Background 

report and the draft ecolabelling text, to remove the ban of halogenated flame retardants 

or limit it to brominated flame retardants or, at least, allow the use of those flame 

retardants for which the EU risk assessment has concluded that the substance is not 

hazardous and hence no classification and labelling is required. 

European Council for Plasticisers and Intermediates (ECPI) 

Substances should not be grouped (Prohibited Substances, 017 and 022) 

Grouping substances by family is entirely inappropriate as many “families” of chemicals 

consist of substances which are both structurally and toxicologically quite different. 

Phthalates are one such example. The phthalate “family” consists of numerous 

substances, each of which has a different chemical structure which gives it its own 

characteristics. Whereas phthalates such as DEHP, DBP and BBP are classified as 

category 2 reproductive toxicants, there are those such as DINP and DIDP which have no 

hazardous properties and which are therefore quite different. 

There are no grounds for prohibiting the use of DINP and DIDP 

There are no grounds on which the use of Di-isononyl phthalate (DINP) and Diisodecyl 

phthalate (DIDP) should be prohibited from use: 

• DINP and DIDP have been the subject of a comprehensive EU risk assessments 1 

conducted over a 10 year period. The conclusion of the risk assessment reports is 

that no risk reduction is required for any current application of DINP or DIDP. 

• DINP and DIDP are not classified or labelled under the EU Dangerous Substances 

Directive for any hazardous properties. This has been confirmed by expert review 

within the EU regulatory process. 

• DINP and DIDP are not PBT or vPvB substances. This is also addressed in the 

EU Risk Assessments. Published laboratory and field studies have shown that 

DINP and DIDP do not bioaccumulate or biomagnify in the food chain. These 

studies are based on advanced analytical techniques which can detect trace levels 

of the substances in the environment. Detection capability does not equate to risk 

to health or the environment. 

• DINP and DIDP are not endocrine disrupters as defined by Weybridge 2 , REACH 

and other international definitions. DINP has been subject to a comprehensive 2generation 

rodent study - the test recognized by OECD to be one of the most 

rigorous tests for effects on the reproductive system mediated via the endocrine 

system. More than 10 years ago, assessments of the oestrogenic potential of DINP 

using yeast cells and human cell models showed a weak response for DINP. The 

report authors warned that the relevance of these results to a whole animal was 

unclear and that further tests were recommended 3 . Additional tests were carried 

out in cells and in suitable whole-animal models and the original findings were 

not confirmed 4 . Additionally, proposed effects of DINP on testosterone and other 

proposed anti-androgenic effects from non-guideline research studies 5 , 6 ,are of 

unclear significance and have not been confirmed in the robust OECD Guideline 

two-generation rodent study 7 . 

88 (165)




Other research studies have reported associations between DINP metabolites and 

raised hormone levels in infant males 8 . When analysed further these “effects” 

were found to be within normal levels and there was no evidence of any antiandrogenic 

effects. 

On this basis, it can be concluded that DINP does not meet the criteria for a “substance of 

very high concern”. 

Further information can be found at the DINP Information Centre website: www.dinpfacts.com 

1 DINP European Risk Assessment, European Commission Joint Research Centre, 2006 and DIDP European Risk 

Assessment, European Commission Joint Research Centre, 2006 

2 

European Workshop on the impact of endocrine disruptors on human health and wildlife, 2-4 December1996, 

Weybridge, UK report of proceedings [REPORT EUR 17549] (Copenhagen,Denmark: European Commission DG XII, 

April 16, 1997). 

3 

"The estrogenic activity of phthalate esters in vitro. " Harris CA, Henttu P, Parker MG, Sumpter JP. Environ Health 

Perspect. 1997 Aug; 105(8):802-11. 

4 

"Examination of the in vitro and in vivo estrogenic activities of eight commercial phthalate esters." Zacharewski TR, 

Meek MD, Clemons JH, Wu ZF, Fielden MR, Matthews JB. Toxicol Sci. 1998 Dec; 46(2):282-93 

5 

Steroidogenesis in fetal male rats is reduced by DEHP and DINP, but endocrine effects of DEHP are not modulated 

by DEHA in fetal, prepubertal and adult male rats. Borch J, Ladefoged O, Hass U, Vinggaard AM. Reprod Toxicol. 

2004 Jan-Feb; 18(1):53-61. 

6 

Perinatal exposure to the phthalates DEHP, BBP, and DINP, but not DEP, DMP, or DOTP, alters sexual 

differentiation of the male rat. Earl Gray Jr L, Ostby J, Furr J, Price M, Rao Veeramachaneni DN, Parks L. 

Toxicological Sciences 58, 350-365 

7 

Two-generation reproduction study in rats given di-isononyl phthalate in the diet. Waterman SJ, Keller LH, Trimmer 

GW, Freeman JJ, Nikiforov AI, Harris SB, Nicolich MJ, McKee RH. Reprod Toxicol. 2000 Jan-Feb; 14(1):21-36. 

8 

Human breast milk contamination with phthalates and alterations of endogenous reproductive hormones in infants 

three months of age.Main, KM, Mortensen, GK, Kaleva, MM, Boisen, KA, Damgaard, IN, Chellakooty, M, Schmidt, 

IM, Suomi, A-M, Virtanen, HE, Petersen, JH, Andersson, A-M, Toppari, J; Skakkesaek, N. (2006). Environmental 

Health Perspectives 114: 270-276. 


Thank you for your comments. As BING points out, Appendix 8 in the background report 

is only mentioning brominated flame retardants. This will now be corrected to 

halogenated flame retardants. We are following the precautionary principle as long as 

alternatives exist. We have however changed the criteria for flame retardants to only 

cover the bromaded ones in this version of the criteria. The criteria for phtalates has also 

been change to exclude 7 specific phthalates in sealants. 

The national authorities in the Nordic countries have published observation lists for 

substances that are suspected to cause health or environmental problems, and the Nordic 

Ecolabel restricts chemicals in O17 and O22 based on these lists. Further, we focus on 

classified chemicals in accordance with rules for classification set by REACH (O15 and 

O16). 


Klorparaffiner - det är en stor skillnad på kortkedjade klorparrafiner och mellankedjade 

(C14-17). Det finns en officiell klassning på kortkedjade som är Cans 3 R40 N R50/53. 

89 (165)




Mellankedjade klorparrafiner har än så länge ingen officiell klassning, det diskuteras i EU 

men än så länge finns ingen. Är det då korrekt att bedöma dem lika?. 


Takk for kommentaren. SFT har begge med gruppene på sin liste og kravet er beholdt. 


Tungmetaller - OBS Sexvärt krom finns i alla Cementprodukter. Detta skulle innebära 

att du inte kan kakla ett badrum, spackla en vägg osv. Detta ämne måste friskrivas. 



Som ett komplement till ovan nämnda synpunkter om dessa listor, så vill vi även påpeka 

att Portlandcement innehåller krom, även om det är i små halter. Totalförbudet enligt 

denna lista innebär att all form av Portlandcement inte kommer att kunna användas i 

svanenmärkta hus. 


Takk for kommentarene. Kravet er nå endret slik at det står at det kun gjelder stoffer som 

er aktivt tilsatt. Krom i sement blir derfor ikke rammet av kravet. 


Monoakrylamid – här skulle det behövas en nivågräns eftersom små mängder (ppm) kan 

finnas kvar i vissa fogmassor/lim. Vet leverantören om detta så klarar produkten ej 

kravet. 


Takk for kommentaren. Kravet er endret til å gjelde stoffer som inngår med mer enn 100 

ppm i sluttproduktet. Det er en svekkelse av det opprinnelige kravet, men gjør at 

monomermenger på ppm-nivå ikke er forbudt. 


Tennorganiska föreningar – Vad vinner man på att specificera DBT och DOT föreningar? 

De kan finnas andra substanser som innehåller tenn som används utav andra delar av 

marknaden 

Det blir fel att ha samma nivågräns för DBT och DOT delvis eftersom rent stökiometriskt 

är DBT är lättare än DOT, men också för att generellt är DOT-föreningen mindre effektiv 

än DBT-föreningen. 

DOT föreningarna är generellt lite snällare klassad än DBT föreningarna därför är det 

också lite olyckligt att dra de över samma gräns. 

90 (165)




I bakgrundsdokumentet finns uppgifter om att DOT skulle vara klassat som giftigt vilket 

Europas största leverantör hävdar att så är inte fallet. 

Den begränsnings lagstiftning som nu är tagen i EU är: 

- Dibutyltenn (DBT) förbjuds från 2012 i halter högre än 0,1 % (räknat på tenn-vikten) 

Undantag: fogmassor (selants) och limmer undantas från detta till den 1 januari 2015 

- Dioctyltenn (DOT) förbjuds i halter högre än 0,1% i ett antal specifika produkter, 

däribland textilier närmast kroppen, handskar, hygienartiklar till barn, bindor och 

tamponger samt 2-komponents RTV "moulding kits". 

Trisubstituerade tennföreningar (TPT och TBT) förbjuds i produkter helt från 2010 i 

halter över 0,1%. 

Beslutet heter 2009/425/EC och återfinns i OJ, 4 juni 2009, L138, sid 11-13. 

MS polymer är ett handelsnamn från en specifik leverantör så det blir fel att skriva, ett 

alternativ skulle kunna vara att skriva SMP polymer (Silanmodifierad polyether). Dock är 

det så att man inom branschen definierar SMP polymeren olika, utan att gå in i detalj 

kring detta så går åsikterna isär beroende på hur polymeren tillverkas/byggs upp rent 

kemiskt. Tennorganiska föreningen används som sagt i produkterna som en katalysator. 

Ett förslag är att man behåller förbudet på Trisubstituerade tennföreningar (TPT och 

TBT) och sätter ett generell nivå på Disubstituerade tennföreningar (DBT, DOT och ev 

andra disubstituerade tennförenignar) oberoende produktgrupp där man sätter gränsen på 

viktsprocenten utav tenn. 

Detta är om man måste ha någon gräns för de tennorganiska föreningarna. Detta är 

någonting som vi i branschen måste ha i de elastiska produkterna i mer eller mindre 

samma mängder och alla seriösa leverantörer letar efter alternativ. 



När det gäller de tennorganiska föreningarna, så används de i olika elastiska produkter 

som katalysatorer, t ex i olika fogmassor etc. DBT är det som används idag men i princip 

alla tittar på att byta ut dessa mot DOT i en framtid, speciellt som EU i sitt 

begränsningsdirektiv har begränsat DBT-användningen i vissa produkter. Vi har dock 

svårt att se hur de haltgränser som anges skall fungera för DOT-produkterna då man 

behöver generellt sett mer DOT än DBT som katalysator. Dessutom har DOT har en 

mildare klassificering än DBT varför en likadan haltgräns ter sig som underlig. Slutligen 

så är det inte helt lätt att definiera vad som menas med MS, PUR med silaner och med 

isocyanater. Definitionerna på dessa ämnen är inte helt enkla ens för branschen, varför 

det är mycket vanskligt att använda dem i svepande ordalag. 


Takk for kommentarene. Dette kravet er ikke endret ved denne revisjonen og har fungert 

tilfredsstillende ved tidligere søknadsbehandling. 

91 (165)




O18 Stoffer med langtidsvirkning i kjemiske byggprodukter 





(EuPC) 

Se O15 


Se O17 


Se punkt O16 

JM AB Sverige 

Även för detta krav vill vi förespråka att man använder definierade kriterier och tillämpar 

lagstadgade haltgränser. En lista som ”ESIS” kommer inte att vara statisk, utan kommer 

hela tiden fyllas på med nya ämnen. I intyger i bilaga 5 talas om kriterierna snarare än 

ämnen, vilket vi tycker är bra. I övrigt har vi samma synpunkter angående intyget i Bilaga 

5 som nämns ovan under O15. 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking er klar over at listen ikke er statisk, men 

der er såpass alvorlig når det kommer inn et nytt stoff på listen at kravet er beholdt slik 

det står. 

O19 Hormonforstyrrende stoffer i kjemiske byggprodukter 





(EuPC) 

Se O15 


Se O17 


Det er godt, at der er et forbud mod stoffer, der har langtidseffekter eller anses for at 

kunne have en hormonforstyrrende effekt (afsnit 019). 


Hormonforstyrrende stoffer (O19): Der står i kriteriedokumentet at " Ämnen i kategori 1, 

2 och 3 anses vara hormonstörande. " 

92 (165)




Dertil vil Miljøstyrelsen bemærke, at for stofferne i kategori 3 gælder det, at der ikke er 

videnskabeligt belæg for at disse stoffer er på listen over hormonforstyrrende stoffer og at 

der ikke er tilstrækkelig dokumentation for en hormonforstyrrende virkning; det bør som 

minimum fremgå af baggrundsdokumentet. Miljøstyrelsen kan støtte den forsigtige 

tilgang til hormonforstyrrende stoffer, også dem der er listet i kategori 3, og i hvert fald i 

de tilfælde, hvor det er teknisk muligt at substituere disse stoffer. 


Rapporten som det hänvisas till i remissförslaget finns inte på hänvisad hemsida, varför 

vi inte kan uttala oss om kravet. Inom EU finns det en kandidatlista där kategori 1 och 2 

är de som bör användas i första hand. I detta fall är en lista bra eftersom kriterierna ej är 

fastställda. 

JM AB Sverige 

Även för detta krav vill vi förespråka att man använder definierade kriterier och tillämpar 

lagstadgade haltgärnser. En lista som ”EUs uppdaterade prioriteringslisa” kommer inte att 

vara statisk, utan kommer hela tiden att fyllas på med nya ämnen. Dessutom är nämnd 

lista graderad i olika grupper (grupp I, II, III), där exempelvis grupp III upptar ämnen 

med låg misstankegrad och därmed stor osäkerhet. Att inkludera samtliga dessa ämnen 

känns osakligt. 

I dagsläget finns inga vedertagna kriterier fastslagna för hormonstörande ämnen, varför vi 

föreslår att denna egenskap ännu inte inkluderas i Svanenkriterierna (i likhet med hur 

frågan fr närvarande hanteras inom BASTA). 


Det skall observeras att i dagsläget finns ej allmänt vedertagna kriterier för 

hormonstörande ämnen. Detta innebär att det inte finns någon klassificering för denna typ 

av ämnen. Det är då så att ämnen kan finnas med i en produkt men det behöver inte 

redovisas eftersom det inte finns klassificeringskriterier. Se vidare resonemanget under 

punkt O16. 


Den av EU sammanställda prioriteringslistan har ingen legal status och är inte 

vetenskapligt underbyggd. Särskilt gäller detta kategori II och III. 

I dessa kriterier borde det räcka med vetenskapligt belagda ämnen i kategori 1. 


Se Sveriges Fog och Limleverantörers Förenings svar. 



Den lista som EU sammanställt av potentiella hormonstörande ämnen har ingen legal 

status och är snarare en samling av ämnen som i olika grad figurerat i vetenskapliga 

artiklar. Att basera ett totalförbud på denna lista och dessutom ta med alla ämnen på 

listan (grupp I, II och III) är tyvärr mycket svagt. Listan är inte en definitiv lista och man 

93 (165)




kommer att såväl lägga till som dra bort ämnen från denna i takt med att mer kunskap 

framkommer om dessa. Dessutom är det så att grupp III på denna lista har en mycket låg 

grad av misstanke för hormonstörning varför det är vanskligt att ta med dessa också. 


EU:s uppdaterade prioriteringslista över ämnen med hormonstörande effekter är en del 

i en dynamisk lista som ingår i Kommissionens arbete för att hantera hormonstörande 

ämnen. I den senaste lägesrapporten från detta arbete, SEC (2007) 1635, som kom i 

november 2007 poängteras att den preliminära prioriteringslistan inte skall användas 

som en negativ lista utan är basen för att samla in mer data om effekterna för ämnena på 

listan för att sedan kunna göra en utvärdering. (Se 

http://register.consilium.europa.eu/pdf/en/07/st16/st16123.en07.pdf) 


Takk for kommentarene. Kravet er tatt bort. 

O20 Nanopartikler i kjemiske byggprodukter 

JM AB Sverige: 

Se kommentar under O23 nedan. 


Det er ligeledes godt, at det er anvenderen af nanomaterialer, der skal kunne 

dokumentere, at de ikke er miljø- eller sundhedsskadelige (afsnit 020 og 023). 


Da man stadig ikke kan måle nanomaterialers miljø- og sundhedseffekter, så er dette 

kriterium noget sludder, som det står. Hvis man gerne vil åbne for brugen af disse 

ukendte materialer, som har potentialet til at blive en historie som den med de 

hormonforstyrrende stoffer i 1980'erne, så må kravet gå på en dokumentation af, at 

nanomaterialerne ikke frigives - altså eksponering. 


Nanomaterial och nanopartiklar bör definieras på ett tydligare sätt. 

Kemikalieinspektionen har försökt med följande definition; Nanomaterial utgör en 

heterogen grupp bestående av olika ämnen som kan variera i storlek (mellan 1 och 100 

nm) och struktur (t.ex. partklar och rör). De omfattar olika strukturer. Nanomaterial 

inbegriper många olika strukturer och storlekar och de har det gemensamt att de är under 

100 nm i minst en dimension. Materialens egenskaper påverkas bland annat av hur små 

de är och vilken form de har. 


Det vanskeligste punktet her blir O20, da dette er det punktet det finnes minst kunnskap i 

vår bransje. Samtidig synes vi det er viktig med fokus på tema. 

94 (165)





De testsystem som används för material är inte relevanta för nanomaterial. Det gör att det 

inte finns testsystem eller kriterier för hur nanomaterial skall klassificeras. Att licensinnehavararen 

intygar dess ofarlighet blir därför orimligt. Om nanopartiklar ska tas i 

beaktande för Svanen-märkning bör SIS ta ett centralt beslut om hur de ska klassas, detta 

ansvar bör inte läggas på licensansökaren 


Ännu saknas tillräcklig kunskap för att identifiera de egenskaper som kommer att behöva 

utvärderas vid riskbedömning och klassificering av hälso- och miljöfarlighet av 

nanomaterial. 

EU-kommissionen har under 2008 upprättat en arbetsgrupp om nanoteknik och inom 

OECD finns en arbetsgrupp som tittar på nanomaterial. Man kommer inom dessa grupper 

at titta på hälso- och miljöegenskaper samt titta på testmetoder. Det är därför inte möjligt 

att få in den information om nanomaterial och deras hälso- och miljöegenskaper från 

leverantörerna. 


Nanomaterialen är relativt nya och det finns ingen forskning som stöder att de är miljö- 

och/eller hälsofarliga och inte heller tvärtom. Forskning på dessa material har nyligen 

startat och kan visa sig ge helt olika svar beroende på vilket ämne det handlar om. Det är 

inte nödvändigtvis storleken nano som gör materialet olämpligt ur miljö- och 

hälsosynpunkt. Nanomaterialen bör inte diskvalificeras på ett så här tidigt stadium utan 

man bör invänta de vetenskapliga arbeten som pågår. 

Vi föerslår därför att punkt O20 stryks. 


Se Sveriges Fog och Limleverantörers Förenings svar. 

Hur definieras en Nanopartikel? Mindre än 100nm i en dimension eller flera? 



Svanen stipulerar här att ”nanomaterial” inte får användas. Om det används skall en 

dokumentation bifogas som styrker att användningen inte orsakar miljö- eller 

hälsoproblem. Detta krav innebär i princip att alla former av nanomaterial inte kan 

användas. Hur skall en licenssökare kunna intyga att det nanomaterial som används inte 

har någon effekt alls på vare sig miljö- eller hälsa? Alla material påverkar sin omgivning 

och därmed kan man i princip inte säga att något material alls inte medför hälso- eller 

miljöproblem. Nanomaterialens användning är ännu i sin linda när det gäller 

byggmaterial och ingen vet idag hur dessa kommer att användas. Än mindre hur 

myndigheterna och deras regler skall ställa sig till dessa. Det enda vi med säkerhet kan 

säga är att de teknologiska genombrott som dessa material kan ge innebära för 

byggnation och funktion för huset och dess invånare kan vara mycket stora. Att då 

95 (165)




fullständigt avfärda dem och säga att vi inte skall använda dessa av rädsla för eventuella 

okända miljö- eller hälsofaror vore ett olyckligt hanterande av ett stort tekniksprång. 

Den dokumentation som efterfrågas för att säkerställa en låg miljö- och hälsopåverkan 

måste vara så omfattande och så banbrytande i sin vetenskap att den kommer att ta åratal 

att skriva för världens ledande forskare på området. Dessutom ifrågasätter vi om svanens 

handläggare har den spjutspetskompetens som krävs för att bedöma det materialet. 

Att på detta sätt effektivt stoppa all utveckling på det nanoteknologiska området för 

byggmaterial under åtminstone fem års tid, kommer troligen att ha en förödande effekt på 

de företag i Sverige som jobbar med nanoteknologi för byggmaterial. Listan på positiva 

effekter som ett nanomaterial kan ha för byggnaden, de boende, miljön och hälsan är idag 

oöverskådlig. Att bromsa denna utveckling med orimliga krav på dessa material vore 

olyckligt för svensk entreprenörsanda och de nischade företag som finns på området. 

Lämplig väg att gå borde vara att följa utvecklingen på området och låta de lagstiftande 

församlingarna och företagen, arbeta med dessa material och tillse att man från centralt 

håll inom EU lägger de nödvändiga restriktioner på dessa material som behövs. Det pågår 

extensiv forskning på området och den svenska Kemikalieinspektionen har fått ett 

regeringsuppdrag att titta på just nanomaterialområdet och redovisa vilka hälso- och 

miljöeffekter av nanomaterial som finns samt vilka uppgifter som behövs för 

riskbedömning för användning och exponering. 


Det framgår inte alltid av produktinformationen om en produkt innehåller nanomaterial 

och i förekommande fall inte heller vilket material. 


Svårt att få intyg från leverantörer på detta, kunskapen är för låg idag kring nano. Ett 

mycket komplext område. Bra om anger vilka områden/produkter nano brukar finnas och 

där intyg från leverantör krävs, så att inte allt ska intygas. Vad menas med särskilda 

regler? 


Vi kan inte garantera att detta krav kan uppfyllas då leverantörerna inte har kunnat svara 

på/styrka att om det finns nanopartiklar aktivt tillsatta att dessa inte medför miljö- eller 

hälsoproblem. Står det med i ett säkerhetsdatablad om nanopartiklar är tillsatta? 


Det är ibland svårt att få fram om produkter innehåller nanopartiklar. Vid en förfrågan jag 

gjorde till flera färgtillverkare om deras produkter innehöll nanopartiklar var det svårt att 

få svar, ibland p.g.a. okunskap hos tillverkarna, ibland p.g.a. ev. affärshemlighet. På 

vilket sätt är det tänkt att licenssökaren skall få information om ev. innehåll av 

nanopartiklar eftersom de inte måste redovisas i Säkerhetsdatablad. 


Nordisk Miljømerking forbyr ikke bruk av nanomaterialer generelt, men bruk av 

nanopartikler. Det er bruken av partiklene det generelt er mest bekymring for og minst 

96 (165)




kunnskap om effekter for miljø og helse. Nanopartikler er definert i kravet, og materialer 

med nanostrukturer er ikke omfattet av kravet. Kravet er stilt på grunn av mangelen på 

kunnskap om disse partiklene. Noe som har skapt bekymring hos myndighetene i mange 

land. Bruk av disse partiklene er ikke nødvendig for bygninger og bør vente til 

kunnskapen om dem har økt. Nordisk Miljømerking kan ikke se at Reach eller andre lover 

i EU legger begrensninger på dette området. 

O21 Handtering av kjemiske byggprodukter 




(EuPC) 

Se O15 

Skanska Norge 

Hva slags dokumentasjon tenkes her? Beskrivelse av prosedyrer/hjelpemidler? Forklar 

tydeligere hva som kreves. 


Kravet regleras av arbetsmiljölagar i Sverige idag. Beskrivning av hur kemikalier 

hanteras på ett säkert sätt för att förhindra personskador samt vilken skyddsutrustning 

som är lämplig vid hanteringen finns under punkt 7 och 8 i säkerhetsdatabladet för varje 

ämne/blandning. Säkerhetsdatabladen ska enligt O14 skickas in och detta bör räcka 

eftersom informationen finns att tillgå i dem. Kravet i O21 kan strykas då detta regleras i 

O14. 

JM AB Sverige 

Här önskar JM klargjort om det räcker med information om säker hantering samt 

riskbedömning som inkluderas i säkerhetsdatabladen? Är det verkligen nödvändigt att 

denna information skickas in till Svanen? En beskrivning kring hur arbetsmiljöansvaret 

ser ut på arbetsplatsen samt vem som har ansvaret är rimliga krav att ställa på 

licenstagaren. 


Denna information återfinns i Säkerhetsdatabladet. 



Hanteringsinstruktioner för byggprodukter som är klassificerade som allergiframkallande, 

hälsofarliga eller frätande finns redan i säkerhetsdatabladet och behöver inte beskrivas i 

ett ytterligare dokument. Dessutom kommer säkerhetsdatabladens informationsmängd att 

utökas i samband med att REACH tar över mer på marknaden. 

97 (165)





Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking er klar over at dette er myndighetskrav, 

men det har vist seg at mange ikke oppfyller dette kravet, se også svar under kravet O14 

Kjemiske byggprodukter, datablader. 

Generelle kommentarer til kjemiske stoffer i faste byggprodukter 

Også blant kommentarene til kjemikalier i faste byggprodukter er det bekymring for at 

dokumentasjonsbyrden skal bli for høy og at kravene vil utelukke bygningsmaterialer som 

produsentene ønsker å anvende. For eksempel forbudet mot borsalter og borsyre som 

mange typer celluloseisolasjon brannsikres med. Det er også her kommentert at 

forbudslister ikke er ønskelig, men at lister med uønskede egenskaper bør anvendes. 



Synpunkter på ovanstående är i princip i enlighet med vad som angetts för kemiska 

byggprodukter. 


Kommentarerna för kapitel 3.2 är i stort sett samma som för 3.1 nämligen att kraven 

innebär för mycket onödig administration. För att verifiera ställda krav ska den som 

använder systemet gå ut till sina leverantörer och begära intyg för varje enskild produkt 

och detta kommer att generera en avsevärd pappershantering. Eller förväntar sig SIS att 

detta intyg ska finnas tillgängligt på samma sätt som SDB och BVD? Hur många olika 

varianter ska vi förvänta oss att tillverkarna vill hantera? Använd istället de etablerade 

kriteriesystem som hela byggbranschen ställer upp bakom och använder i allt större 

utsträckning. 


Generellt så gäller synpunkterna ovan även för kemiska ämnen i fasta byggprodukter. 

Dock är det så att kunskapen kring de ingående ämnena i de fasta byggprodukterna är låg, 

därför kan vi i dags läget inte skriva under ett sådant intyg. Vi får sällan 

säkerhetsdatablad från våra leverantörer och ofta sitter agenter som mellanhänder vilka 

har låg kunskap kring det kemiska innehållet i produkterna. 


Takk for kommentarene. For at dokumentasjonsbyrden ikke skal bli for stor for 

produsentene er kravet begrenset til noen typer materialer. 

O22 Stoffer som faste byggprodukter ikke skal inneholde 



Se O15 

98 (165)


BASTA täcker in detta. 


BING, Europe 

Se O17. 





Se O16 samt O17. 

Vi rekommenderar BASTA:s egenskapskriterier. 


Phthalater (O17 og O22): Miljøstyrelsen kan støtte at ftalater udelukkes i både kemiske 

byggevarer og i faste byggevarer, herunder plastprodukter. 


Vi har inte i detalj studerat våra byggprodukter så de inte innehåller de ämnen som detta 

krav innefattar men då kravet är fastställt kommer detta att utföras. Vi ser ingen 

anledning till att vi inte ska klara detta krav. Skulle något material/byggprodukt ej 

uppfylla kravet får vi leta upp en liknande byggprodukt med samma egenskaper. 


Når det gjelder brannisolasjon i seg selv (type steinull) antar vi at dette burde være ok. 

Det bør likevel forsikres om at det ikke er tilsatt bor i disse produktene. 


Uønskede kemiske emner Under Isolermaterial i parantes mineraliske material. Hvis der 

hermed sigtes til mineraluld, så bør det slettes, idet ingen af de stoffer, der fremgår af 

listen nedenunder indgår i mineraluld. 

JM AB Sverige 

Vad gäller dokumentationskraven: I likhet med kravet på intyg för kemiska produkter 

enligt bilaga 5, tror vi att intygskravet enligt bilaga 6 från varje enskild 

tillverkare/leverantör blir snudd på ohållbart. Det handlar om 100-tals produkter i varje 

projekt. 


Bör ändras till haltkrav på egenskaper istället för listor på specifika ämnen. Jämför med 

BASTA som hela branschen börjar anamma. 


För de fasta byggprodukterna finns inga materialneutrala krav på ingående ämnen utan 

bara en förbudslista, krav O22 Oönskade kemiska ämnen. Som vi poängterat ovan 

motsätter sig Plast- & Kemiföretagen användandet av förbudslistor och förordar istället 

egenskapskrav som är materialneutrala. Vi anser därför att kravet O22 skall utgå och 

99 (165)




istället ersättas med egenskapskrav liknande O15-16 och O18-19. 

Plast- & Kemiföretagen anser vidare att samma krav skall ställas på ingående ämnen i 

alla fasta byggprodukter och inte bara på vissa. Kraven är annars inte materialneutrala. 

I övrigt gäller samma synpunkter på O22 som på O17. 


Bør ikke CMR-og PBTstoffer med mer også unngås i faste byggevarer? 


Norima finner det hensiktsmessig, at det legges opp til anvendelse av klassifisering av 

stoffer i byggematerialer i henhold til internasjonale standarder (EU og GHS). 


Bisphenol-A nævnes som et uønsket stof i faste byggeprodukter. Jf. vores 

kommentarer til O17 forekommer bisphenol-A ikke i faste byggeprodukter, da 

stoffet er polymeriseret. 


Takk for kommentarene. Se også Nordisk Miljømerkings kommentar under O17. I denna 

version av kriterierna har vi valt att inte införa krav på egenskaper utan endast 

specificera ett antal ämnen som är förbjudna. Nordisk Miljömärkning har begränsat 

kravet till att inte omfatta alla produkter, utan endast ett fåtal specificerade 

produktområden. I kommande revidering kommer dock frågan om en ökad omfattning av 

produkter diskusteras, men även en utredning om det är praktiskt möjligt att ställa 

egenskapskrav i fasta byggprodukter. Kravet er endret til å gjelde stoffer som inngår med 

mer enn 100 ppm i sluttproduktet. Det er en svekkelse av det opprinnelige kravet, men 

gjør forhåpentligvis kravet enklere å dokumentere samtidig som mengder over 100 ppm 

blir utelukket. 

For at sikre at der heller ikke i fremtiden viser sig at komme angivne stoffer i 

mineraluldsisolering, er mineraluldsisolering med i kravet. Hvis de ikke forekommer er 

det heller ikke noget problem at erklære det. 


O17 LØB foreslår: Borsalte som tilsætningsmiddel accepteres med grænseværdi (som fx i 

Tyskland i deres ellers skrappe kriterier fra Natureplus). LØB foreslår: at der ses meget 

mere alvorligt på formaldehydemissioner for det indvendige og det udvendige miljø. 

Materialer, som pladde- og isoleringsmaterialer(se O22) , der typisk har været belastende 

for miljøerne med formaldehyd, burde belønnes med points, når de er fri for emissioner. 

O22 LØB foreslår: at fomaldehydindhold og andre tilsætningsmiddel skal deklareres (se 

også O27). LØB foreslår: Naturfiberisoleringsmaterialer der ofte indeholder borsalte som 

brændhæmmer og fungicid, skal have en plads i den svanemærkede produktgruppe. Det 

tyske miljømærke Natureplus har accepterer dette tilsætningsmiddel. Se dokumentation 

for borsaltenes vurdering i andre lande, hvor de anses for værende harmløs: [12] Gann, 

100 (165)




M. et al.; Borverbindungen im bauökologischen Bereich; Studie des österreichischen 

Institutes für Baubiologie und -ökologie, Wien 1992 [13] Paetzold, P.; Zur Einwirkung 

borhaltiger Komponenten im Wärmedämm-Material auf Mensch und Umwelt; Gutachten 

des Institutes für anorganische Chemie der TH Aachen; 1994 [14] Sill, H; Toxizität, 

Borhaltige Produkte, Biologisch Bauen; 8.3.8.2 (1995); Institut für Baubiologie 

Rosenheim. 


Borföreningar – gäller detta även borimpregnering av isoleringsmaterial? 

(Cellulosaisolering) 

Man måste vara försiktig med krav som riskerar att slå ut en hel industri om det inte är 

motivet till kravet. 

JM AB Sverige 

I princip har vi inga kraftiga invändningar mot förbudet av de ämnen som tas upp i listan, 

men kan ändå konstatera att det skulle innebära förbud mot bland annat: 

• Cellulosabaserade isoleringsmaterial (ekofiber), då dessa ofta innehåller borsalter. 


Tak for kommentarene. Der findes naturfiberisoleringsmaterialer som er uden borsalte. 

Borsalter og borsyre er på SFTs OBS-liste og ble, i august 2008, innkludert i den 30. 

ATP til EUs direktive 67/548/EF som reproduksjonstoksisk kategori 2, og merket med 

risikosetningen R 60: "Fare for redusert fruktbarhet" og/eller R 61: "Fare for 

fosterskader". 

JM AB Sverige 

Vi har som tidigare nämnt invändningar mot ”ämneslistor” och förordar 

egenskapskriterier istället (se ovan). I princip har vi inga kraftiga invändningar mot 

förbudet av de ämnen som tas upp i listan, men kan ändå konstatera att det skulle 

innebära förbud mot bland annat: 

• Flera av det effektivaste träskyddsmedlen i impregnerat virke som finns 

tillgängliga idag (då såväl krom som bor är inkluderade på listan). JM har aktivt 

försökt fasa ut krom ur träskyddsmedlen, men bor ingår fortfarande då branschen 

förordar koppar-bor-preparat framför rena kopparpreparat. 


Takk for høringskommentaren. I versjon 1 av kriteriene var det også et forbud mot bruk 

av krom og bor som virksomme stoffer i impregnert virke. 

P7 – O30 Krav til byggprodukter 

101 (165)




Det har kommet inn en rekke detaljerte og konstruktive kommentarer til kravene til 

andre byggprodukter i kravene O23 –O30 og P7 til P9. Fra de europeiske 

bransjeorganisasjonen er spesielt kravene til PVC, bly, kobber og sink kommentert. 

P7 Halogenfrie plastprodukter 

Skanska Norge 

P7 Tilleggspoeng for å bruke cellegummi uten brommerte flammehemmere (med 

unntak av rørgjennomføringer – tilfredsstiller ikke brannkrav). 


Takk for kommentarer. Kravet til flammehemmer er stilt i O22. P7 gjaldt bruk av 

halogenerte plastmaterialer som PVC og ikke halogenerte tilsetninger. Det er undersøkt 

at det finnes cellegummi som ikke inneholder bromerte flammehemmere, om enn til en 

noe høyere pris. 


P7 Meget nemme point at tjene. LØB foreslår: Dampbremser uden halogener bør også 

være med. LØB foreslår: Her ville det være på sin plads at belønne naturfiberisolering, 

der ikke indeholder problematiske materialer. 


Vidare diskrimineras plasten PVC i kriterierna trots att omfattande LCA-studieri visar att 

PVC är ett lika bra material som alternativen, med fördelar och nackdelar beroende på i 

vilken produkt som det används. Även här förordar vi att Svanen istället anger tydliga 

materialkrav som alla material inom respektive produktgrupp skall uppfylla. Detta skulle 

skapa objektivitet, ökad tydlighet och en större trovärdighet. 

Referenser 

i Life Cycle Assessment of PVC and of principal competing materials Commissioned by the European 

Commission, July 2004 

ii ” Towards the establishment of a priority list of substances for further evaluation of their role in 

endocrine disruption” BKT report M0355008/1786Q/10/11/00, June 2000 

iii Källa: pressmeddelande Svedaflex AB www.svedaflex.se 

iv Kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen” Rapport till regeringen 2005-03-31 RAPPORT 

5462 • MARS 2005 

v The role of Chlorine during Waste Combustion, Evalena Wikström, Doktorsavhandling, Umeå 

Universitet 1999 

vi ”THE INFLUENCE OF PVC ON THE QUANTITY AND HAZARDOUSNESS OF FLUE GAS 

RESIDUES FROM INCINERATION” BERTIN 2004 



Se O15 

102 (165)





Detta är inget kontroversiellt krav. Byggvarubedömningen är ett sett att slippa onödig 

administration kring detta krav. 


Osäkert vilken merkostnad det är för ledningar för starkström. Osäkert om vissa 

komponenter i servicecentral går att få utan halogen. Hissar är enligt vår erfarenhet svårt 

att klara. 


Marknadskoll? Det är få tillverkare som klarar att exempelvis göra halogenfria elrör och 

priset är extremt mycket högre. Inom LIP-kansliet gjordes ett försök till 

teknikupphandling som misslyckades och fick avbrytas. Generellt sätt bör enbart rimliga 

krav ställas på relevant tillgänglig teknik. 


Vi finder dette kriterium unuanceret og uden skelne til de nævnte produkters 

funktionalitet og egenskaber i øvrigt. Afløbsrør i PVC har fx langt større 

holdbarhed og kemikaliebestandighed end rør i et alternativt plastmateriale. Krav 

til byggeproduktets funktionalitet spiller derfor en væsentlig rolle for valg af 

materiale. Vi kan ikke tilslutte os, at der gives point for ikke at anvende halogenfrie 

plastprodukter som fx PVC generelt. 



(EuPC) 

P7 is unacceptable for the industry. To our knowledge no comparative life cycle analysis 

shows that halogenated plastics have a higher impact than the alternatives in the 

applications mentioned. 

Halogenated plastics like PVC have never been classified as a hazardous substances. 

Several studies by reputable independent institutes have demonstrated that PVC is a 

material like any other and that there is no reason to treat PVC differently from any other 

material. 

A EU study on the "Life Cycle Assessment of PVC and of principal competing materials" 

commissioned by the European Commission and issued in June 2004 by PE Europe also 

concludes there are no grounds for discriminating PVC and that PVC should not be 

treated differently from other materials. The study confirms that the environmental 

impact of PVC is not different from other materials employed. This study is the final 

step in the long process followed by the European Commission to clarify the 

environmental performance of PVC and independently confirms that PVC is as good a 

material as any other, with both strong and weak points, depending on the application and 

on its use, and that there is no reason to treat PVC differently from any other material. 

The study can be downloaded from the EU DG Enterprise website 

http://ec.europa.eu/enterprise/chemicals/sustdev/pvc-extended_summary_lca.pdf . 

Discriminating halogenated plastics is not sound science based. By lack of scientific 

evidence we consequently ask to remove this chapter on halogen free plastic 

103 (165)




products and ask to delete every reference to halogenated plastics from the 

document. 


Plast- & Kemiföretagen anser att det är helt oacceptabelt att Svanen diskriminerar en 

grupp plastmaterial på detta sätt när man inte kan presentera dokumentation som visar 

att alla alternativ är bättre ur miljösynpunkt. Detta är ett tydligt exempel på att Svanen 

inte är objektiv. 


Thank you for your comments. The has now been made an exception for cables to 

elevators, where flexibility and fireresistance is important. PVC is thoroughly 

documented in the background document, and will therefore only be shortly commented 

here. The Nordic Ecolabel is aware that the environmental impact of PVC production, 

use and disposal is constantly decreasing due to advancements in knowledge and 

technology. In the Nordic countries most of the dioxin emissions from incineration will be 

captured, and lead and cadmium are no longer added to PVC. However, this does not 

guarantee that these additives are not used in PVC products imported from other parts of 

the world. We would also like to remind that P7 is not a mandatory requirement and that 

installations drawn up to the exterior of the building are not covered by the Nordic 

Ecolabel criteria. 

O23 Nanopartikler i faste byggprodukter og hvitevarer 


• Vær tydeligere på hvilke bygningskomponenter/materialer dere stiller krav til. 

Presiser definisjonene av materialer/bygningsmelementer/produkter/ 

produktgrupper som faller inn under de enkelte materialkravene. For eksempel : 

O23 Der henviser dere til produktet ”gulv”. (Menes gulvbelegg? Evt. 

støtdempende belegg under gulvbelegg? Gulvkonstruksjon?) 




Se O20 

Skanska Nya Hem Sverige: 

Samma svar som under punkt O20. 


Tror det kan bli vanskelig å utarbeide rutinen. Her tror vi bransjen ikke er kommet 

”langt” nok. 


Svårt att få intyg från leverantörer på detta, kunskapen är för låg idag kring nano. Ett 

mycket komplext område. Bra om anger vilka områden/produkter nano brukar finnas och 

104 (165)




där intyg från leverantör krävs, så att inte allt ska intygas. Klarar Svanen-märkta fönster 

detta krav? 


Det er ligeledes godt, at det er anvenderen af nanomaterialer, der skal kunne 

dokumentere, at de ikke er miljø- eller sundhedsskadelige (afsnit 020 og 023). 

JM AB Sverige 

Detta är ett mydket vanskligt område. Användningen av s.k. nanomaterial är inte särskilt 

utbredd inom byggbranschen idag, men det kommer säkerligen hända mycket de närmsta 

åren. Utgångspunkten att allt som är ”nano-material” är farligt känns inte särskilt 

vetenskaplig och riskerar att bromsa en sund och i flera fall säkerligen miljömässigt 

fördelaktig teknik- och produktutveckling. 


Vi noterar att för nanopartiklar i fasta byggprodukter och vitvaror ska husproducenten ha 

en skriftlig rutin som beskriver hur verksamheten säkrar att byggprodukter inte innehåller 

utpekade ämnen (O23). Det är för oss oklart varför detta krav inte gäller alla 

produkttyper. 


Takk for kommentaren. Se også svaret fra Nordisk Miljømerking under O20. Helt foran i 

kap. 3 står det at svanemerkede produkter ikke trenger å dokumentere kravene 

ytterligere. Kravet skal dokumenters for produkter der det er kjent at det kan anvendes, i 

første hånd som antibakterielle tilsetninger. Nordisk Miljømerking har rettet kravet slik 

at det står at det er gulvbelegg som omfattes. 

Krav til trevirke og andre materialer basert på fiber 

O24 Kontrollert råvare 

Metsäteollisuus ry Finland 

The recognition of a number of different forest certification systems as sufficient 

documentation of the controlled origin of timber is a positive aspect in the proposal. The 

proposal includes, however, some vaguely defined concepts, such as “areas meriting 

protection due their high biological and/or social value”. While appropriate in a widely 

accepted international process, they should not be used in a defined set of criteria such as 

this. 


Se O15 


Kraven är lite för byråkratiska. 

105 (165)





O24-O25 

Svårt att leva upp till då virkesleverantörer är mkt svåra att styra på och ibland till och 

med inte helt självklart att lita på… 


Under O24 anges att licensen kan dras om kraven inte efterlevs. Det är oklart varför detta 

hot enbart anges för detta krav. 


Takk for kommentarene. Kravet er endret, se også svaret under O25. Formuleringen om 

at lisensen kan dras inn står i alle våre dokumenter under kravene til skogbruk. Det er for 

å påpeke at det er lisensinnehaveren som er ansvarlig hvis f.eks. ulovlig hugget tømmer 

anvendes. 

O25 Virke fra sertifisert skogsbruk eller økologisk plantasje 


Videre er vi enige i målene, men synes kravene er blitt svært omfattende. 


Motsatsförhållande mellan svenska och internationella certifieringen? 

Ställer man ett krav, måste man veta att hela kedjan fungerar, annars förlorar man 

trovärdigheten. Det måste fungera administrativt. Hur verifierar man? Detta måste i så 

fall ske i flera steg så att trävaroföretagen klarar av detta på ett rimligt sätt. För 

byggindustrin är detta ett relativt marginellt problem inom bostadsbyggande. (generellt 

även för P8) 


Kraven är lite för byråkratiska. 


Skovkrav (O25). Kravet til indhold af certificeret træ bør være højere og ligge på 70%. 

Det fremgår ikke tydeligt at kun lovligt tømmer må anvendes, men det er absolut et 

minimumskrav at svanemærket sikrer at træ, kommer fra lovligt dyrket skov. Desuden 

bør det sikres, at resten af træet tillige er drevet efter bæredygtige principper. Med hensyn 

til lovlighed og definitioner heraf, så kan der bl.a. henvises til EUs FLEGT Briefing Note 

No. 2. 


O25 LØB foreslår: Anvendelse af genbrugsmaterialer, fx tømer og mursten, skulle give 

point. Godt at opmærksomheden henledes til trævarers oprindelse! LØB foreslår: at 

vinduer og døre kommer med i O25. 

106 (165)





Takk for kommentarene. Det har vært et tilsvarende krav i første versjon av kriteriene for 

småhus, men kravet er nå formulert om for at det skal bli klarere hva kravet er og 

hvordan det skal oppfylles. Materialene som skal oppfylle kravet O25 er begrenset for at 

dokumentasjonsbyrden ikke skal bli for stor. Med endringen sikres det at produktene kun 

kan ha trevirke fra lovlig dyrket skog. Nordisk Miljømerking har strengere krav til hvilke 

skogstandarder som godkjennes enn andre miljømerker, og det begrenser hvilken 

prosentandel som kan kreves. 

P8 Høyere andel virke fra sertifisert skogsbruk 


Se O15 

O26 Trykkimpregnert virke 


Se O15 


Det står at det er forbud mot trykkimpregnert med unntak for deler i kontakt med jord 

eller fuktkilder eller hvor det er nødvendig av sikkerhetshensyn. Trykkimpregnerte deler 

skal oppfylle kravene i O22. Svanemerket holdbart virke oppfyller kravet og kan brukes. 

Det bør komme klarere frem i kriteriene hva som menes med ”trykkimpregnert virke” for 

å skille det fra ”Holdbart tre” som også kan ha gjennomgått en trykkprosess. 

Det bør også komme klarere frem at ”Svanemerket holdbart virke” kan brukes hvor som 

helst. 

Det er krav til Svanemerking å bruke en del trevirke fra sertifisert skogsdrift. I dag er det 

en økende interesse for å bruke naturlig impregnert eller holdbart tre som furu kjerneved, 

osp, sibirsk lerk og andre mer eksotiske treslag til visse konstruksjoner. For noen 

leveranser av lerk skal det finnes dokumenter om bærekraftighet, men ellers skal det være 

dårlig med dokumentasjon om bærekraft. Selv om andelen ”naturlig holdbart tre” trevirke 

ikke vil være stor ved et hus, vil det være svært uheldig hvis det brukes langtransportert 

trevirke fra svært lite bærekraftig skogsdrift. Det bør derfor vurderes om det senere skal 

settes krav til bærekraft for trevirke importert fra land utenfor Norden. 


Takk for svaret. Vi har presisert kravet. Når det gjelder trevirkes opprinnelse dekkes dette 

av kravene O24 og O25. 


Tryckimpregnerat virke ska uppfylla krav enligt avvecklingslistan i O22, även här kan 

BASTA användas istället. 

107 (165)





Se svar under ”Overordnede kommentarer relatert til BASTA og andre nasjonale 

databaser”. 

JM AB Sverige 

Undantagen räcker de områden där JM normalt använder tryckimpregnerat trä. Vi 

efterlyser ett förtydligande kring kravet att redovisa behovet av tryckimpregnerat virke. 

Räcker det med en generell beskrivning av vilka byggnadsdetaljer som kan vara aktuella 

(exempelvis trädäck), eller ska det redovisas på projektnivå exakt vart tryckimpregnerat 

virke har använts? 


Tryckimpregnerat virke - Undantaget för användning av tryckimpregnerat virke som har 

kontakt med fuktkällor som betong är en olycklig formulering. Man kan förledas att tro 

att man kan använda tryckimpregnerat virke som syll. Idag finns en stor kunskap i 

byggsektorn att det är en högst olämplig konstruktion som orsakar elak lukt. 


Takk for kommentarene. Vi har presisert kravet. 

O27 Emisjoner av formaldehyd 


Se O15 

Miljøministeriet, Danmark 

Formaldehyd. Miljøstyrelsen finder indeklimakrav vigtige, men har ikke yderligere at 

tilføje hvad angår formaldehyd. 


Kommentarer til kapitel 3: I BR 08 rejses der krav til formaldehyd. Her gælder, at 

spånplader, træfiberplader, krydsfinerplader og lignende plader, der indeholder en 

formaldehydafgivende lim, kun må anvendes, såfremt afgivelsen ikke giver an-ledning til 

et sundhedsmæssigt utilfredsstillende indeklima. Ovenstående funktionskrav kan anses 

som værende opfyldt, når det af CE-mærket fremgår, at byggevaren er omfattet af klasse 

E1 i henhold til DS/EN 13986, Træbaserede plader til konstruktionsbrug - karakteristika, 

overensstemmelsesvurdering og mærkning. Danmark har på nuværende tidspunkt ikke 

planer om at ændre/sænke dagens krav til formaldehyd fra E1 til halvdelen af E1 (jf. side 

37 i baggrundsdokumentet) 


Formaldehyd: vi har ikke ekspertise på sundhedsskadelige effekter af formaldehyd, men 

det forekommer betænkeligt, at kravene er identiske med lovkravene i Danmark og 

Sverige. Såfremt der er nogen væsentlig risiko for sundhedsfare under disse niveauer, bør 

kravet skærpes, så det er skrappere end lovkravet i Danmark og Sverige (afsnit 027). 

108 (165)





O27 Formaldehyd stå på IARCs(International Agency for Research on Cancer) liste over 

kræftfremkaldende stoffer (hvordan passer dette sammen med krav O16?) I det tyske 

miljømærke Natureplus er grænseværdien for formaldehyd helt nede på 24 ?g/m³ = 0,02 

ppm, WHO's nye grænse ligger på 0,10 mg/m³ rumluft !. LØB foreslår: at der ses meget 

mere alvorligt på formaldehydemissioner for det indvendige og det udvendige miljø og at 

formaldehyd ikke må aktiv anvendes i produktionen. LØB foreslår:.På sigt skal også 

formaldhyd, der opstår under produktions-processer, og langtidudvikling kortlægges og 

erstattes af renere teknologi. 

Svar: 


Det är överlag onödigt att ange myndighets-/lagkrav eftersom det är ett måste att uppfylla 

dem ändå. Se tidigare text 


Kravet gäller för trä och ….som innehåller över 3 vikt% formaldehydbaserade 

tillsatser. 

I lagstiftningen KIFS 2008:6 (ändringsföreskrift) finns ej haltnivån 3 vikts% avseende 

formaldehydbaserade tillsatser. 

Bilaga 12a, Bilaga 12b, Bilaga 12c 

Ej harmoniserat med svenska regler enligt KIFS 2008:6. Emissionsgränsvärde 0,124 

mg/m3 luft. Svenska regler följer numera harmoniserade EU-standards. 

Provtagningsstandard SS-EN 717-1:2000 E1-klassificering i samband med CE-märkning 

OK. 

M2-klassning – vilka är kriterierna. Motsvaras de svenska lagkraven? 


Nordisk Miljømerking har, som en frivillig organisasjon, mulighet til å stille strengere 

krav enn myndighetene. Det er bekymringer for formaldehyd som er klassifisert som 

kreftframkallende klasse 3. Kravet er stilt ved at emisjonsgrensen skjerpes i januar 2012 

fordi produsenter av bygningsplater skal få tid til å legge om produksjonen slik at 

platematerialene kan oppfylle de nye kravene. Kravet blir da strengere enn 

myndighetenes krav. Grensen på 3 % formaldehydbaserte tilsetninger er satt for å stile 

krav til plater med størst sannsynlighet for formaldehyd emisjon uten at 

dokumentasjonsbyrden skal bli for stor for husprodusenten. Det henvises til gjeldende 

europeiske standarder i bilagene. 

Andre krav til byggprodukter, materialer og interiører 


Nickelfria beslag och armaturer 

Byggherrarna anser att kriterierna ska komplettera med krav på nickelfria ytskikt på 

beslag och armaturer. Detta för att minska risken för nickelallergi. 

109 (165)




Nordisk Miljømerkings kommentar: 

Takk for kommenateren. Detta är en fråga som vi får värdera inför nästa revidering av 

kriterierna. 

O28 Fasade og takbekledning 


Se O15 

European Lead Sheet Industry Association (ELSIA) 

I have noticed that the draft document contains the notion of avoiding the use of lead in 

housing. More specifically, page 16 of the document contains this notion: “Lead or 

alloys containing lead or lead compounds may not be used for roof work”. In addition, 

the document contains two forms (appendix 11a and 11b) for suppliers in which they 

confirm that this notion is respected. 

I strongly believe that this proposal is based on a false perception of the environmental 

and health aspects of the use of lead. 

My request to the Nordic and National Ecolabelling boards is to review our arguments 

made in this e-mail, as well as the underlying scientific documentation, and to remove the 

ban on lead from the Nordic Ecolabelling criteria. 

Perceived health concerns 

Stringent health and safety legislation throughout the European Union has been 

established to protect both the general public and lead workers. As a result, the risks to 

health are negligible if simple health and safety guidance is adopted. Recent studies 

indicate that the general population has decreasing levels of lead within the human body. 

Against the background of this improving situation, there remain some perceived minor 

risks and areas of concern where lead sheet is used for certain applications that can be 

easily accessed by house owners or members of the public. However, the reality is this: 

touching the surface of lead sheet poses virtually no health risk, provided hands are 

washed before eating, drinking or smoking. Lead is not absorbed through the pores of the 

skin. Independent research carried out by the Institute of Occupational Medicine 

(Edinburgh) demonstrates that even regular contact with lead sheet has a negligible 

impact on human health. 

However, despite these facts, in order to avoid any unnecessary concerns by the general 

public, the industry has developed coating applications which ensure a continuous barrier 

between the lead surface and the straying hands of visitors, particularly young children. 

The coatings are either two coats of patination oil or a clear matt finish lacquer or 

varnish. Pre-treated lead sheet with a colour-coating is also available. 

110 (165)




In summary: the perceived health risks are negligible. In the rare cases where physical 

contact with lead takes place, coatings and technical installation techniques are readily 

available to eliminate all perceived risks. 

Environmental aspects 

Lead sheet has a better environmental performance than all of the available substitutes. 

This is the conclusion of an independent study by TNO (The Netherlands). The study 

(TNO 2006-A-R0232/B) indicates that lead sheet is fully recycled and has a low CO2 

footprint. All alternative products are proven to have worse life cycle environmental 

impacts than lead. Banning lead sheet will have a negative environmental impact. 

Based on all available scientific information and documentation, there is no evidence that 

the use of lead sheet for roofing applications creates a risk in terms of human toxicity or 

for the ecosystem. 

In summary 

• There is no scientifically sound reason to ban the use of lead sheet in roofing 

applications - Environmental and human risks related to the use of rolled lead in 

building applications are virtually absent and constitute no threat to the environment or 

human health 

• Lead sheet has a better environmental performance than all its available 

substitutes - source TNO study on “Environmental performance of lead sheet and 

alternative weatherproofing products – TNO 2006-A-RO232/B)”. A ban on lead sheet 

will have a negative, environmental impact – the reverse of what is intended. 

• The proposed ban of lead sheet is inconsistent with EU policy - none of the three 

essential conditions of the EU for applying the precautionary principle appear to be met. 

Hazards alone do not form a sufficient reason for measures to be taken if enough 

knowledge is available; in this case there is no scientific uncertainty. 

• The proposed ban is a disproportionate response - although virtually absent, 

whatever environmental and human risks that do exist can be effectively managed by 

properly applying the standard industry risk management options (RMOs). 

We therefore strongly suggest permitting the use of lead sheet as the preferred 

weatherproofing product under the Nordic Ecolabelling scheme. We are willing to 

constructively work with you to specify coating requirements and technical guidance in 

order to include them in your criteria documents. 

I am ready to provide additional information and to meet with you and the Nordic and 

national Ecolabelling boards to further discuss this matter. 

111 (165)





Thank you for your comments on the requirements on lead. Lead is on the List of Priority 

Substances in the Nordic countries, and they have a policy to reduce the emissions of 

lead. 


Kapitel 3 Krav til facade og tagbeklædning (afsnit 028) giver mulighed for op til 10 % 

kobber og zink. Dette giver risiko for en forurening af regnvandet. F.eks. stiller 

Københavns Kommune skrappere krav og tillader ikke kobber og zink jf. forslag til Miljø 

i byggeri og anlæg, maj 2009. 


Vi vill inte förbjuda legeringar och ytbehandlingssytem, därav är gränsen inte satt till 

noll. 

JM AB Sverige 

Aluzink, Rheinzink m.fl. szinklegeringar är förekommande som fasad- coh 

täckningsmaterial i byggbranschen. Det finns ett flertal fältstudier på läckage från sådana 

material och i många fall visar de sig ha ett väldigt lågt läckage av zink. Vi uppmanar 

Svanen att fundera över om det går att lägga in gränsvärden för läckage istället för ett 

totalförbud. 


Aluzink? Det finns en utredning som talar om att Aluzink är bra, är det inte godkänt 

enligt detta krav? Det konsultföretaget Tyrens (Birger Wärn) har tidigare gjort en 

bedömning att Aluzinken är bättre än t ex plastisolen som takmaterial. Kontrollera alla 

uppgifter som syftar till att ”förbjuda” produkter. 

International Zinc Association 

The International Zinc Association-Europe hereby objects to the proposed restriction on 

zinc roofs and claddings. Our comments are based on the knowledge related to the 

durability and recycling capacity of zinc and the results from a comprehensive risk 

assessment and risk reduction strategy initiatives at EU level. 

The risk assessment on zinc and zinc compounds was carried out within the framework of 

Council Regulation 793/93/EEC on Existing Chemicals. The risk assessment dossier, led 

by The Netherlands acting as the Rapporteur country, has been agreed by the European 

Commission’s Technical Committee for New and Existing Substances (TC-NES) and 

further reviewed by the European Commission’s Scientific Committee on Health and 

Environmental Risks (SCHER). As explicitly mentioned in the conclusions, the findings 

of this report are that the current uses of zinc and zinc compounds do not lead to the 

elevated regional levels found in surface water and sediment. 

An EU Risk Reduction Strategy (RRS) was developed by the Rapporteur, agreed by the 

EU member states and was published in the Official Journal of the European Union in 

112 (165)




2008. This strategy does not include any restrictions on the use of any zinc products, 

including cladding and roofing. Instead, the strategy recognises that the observed elevated 

levels in some locations in Europe are derived from point sources from industrial 

installations, historical contamination and high background concentrations of geogenic 

origin. 

Indeed, releases from corrosion of zinc products during service life were carefully 

assessed within the risk assessment process and no risks were associated to the use of 

zinc in building applications. This included detailed evaluations of releases under current 

atmospheric corrosivity and the fate of these releases. Notably, much of the information 

on this aspect has been generated by the Royal Institute of Technology’s Department of 

Corrosion Science in Stockholm. Moreover, zinc emissions to surface waters have 

actually decreased drastically within past decades due to: 

(1) the introduction of industrial on-site treatment plants; 

(2) the introduction of municipal waste water treatment plants; 

(3) better optimization of fertilizer usage 

Zinc is a natural and essential element. It is present in water, air, soil and sediments and 

may come from various sources – anthropogenic and natural. For example, a recent study 

has investigated the different sources contributing to elevated zinc levels in the Ruhr river 

basin, in Germany (Hüffmeyer et al. 2009). Results have shown that the most 

contributing sources of zinc were coming from geogenic inputs (historical mining activity 

together with elevated natural background concentrations). Indeed, the most 

significant zinc emissions contributing to elevated zinc levels in water, as identified in 

Risk Reduction Strategy are coming from point sources from industrial installations, 

historical contamination from old industrialised areas, and high natural background 

concentrations due to local geology. 

There are many beneficial effects of using zinc in cladding and/or roofing. One of the 

most important factors to be considered is probably zinc recyclability. Indeed, zinc is 

100% recyclable and 95% of old rolled zinc is effectively recovered and reused in 

different applications. The success of rolled zinc recycling is due to a very well structured 

market and the high scrap value. The main users for rolled zinc scraps are secondary zinc 

refiners, brass and oxide producers. Another important factor is zinc's life cycle 

performance, which is measured relative to contributions to current worldwide priorities 

like climate change, energy demand, and the consumption of natural resources. When 

measured throughout the life cycle of zinc products, the global environmental 

performance of zinc against these priorities has been demonstrated to be very good. Zinc 

building products such as roofs and cladding can last for generations, and after their 

useful life they can be recovered and re-used over and over again. 

Among the requirements for the Nordic Ecolabelling, chemical building products must 

not be classified. Zinc metal is not classified for any of the endpoints mentioned under 

#O15 of the Nordic Ecolabelling document. Indeed, the release rate of zinc ions from 

massive form is too small to warrant classification for human health or for the 

environment. Therefore, according to this criterion, there is no reason to 

113 (165)

estrict the use of zinc in building products. 




Zinc is not classified as CMR (#O16 of the Nordic Ecolabelling document). 

Zinc is not a prohibited substance according to the criteria of the Nordic Ecolabelling 

document. It is an essential element needed for all life forms, from bacteria to man. 

Also, in addition to the Nordic Ecolabelling or the EU Flower Ecolabel, there are other 

highly regarded environmental labels that do not restrict the use of zinc. Those can be 

used in an ecolabelling scheme for sustainable building. Several types of schemes exist 

that all specify or will specify using building products having Environmental Product 

Declarations (EPDs), e.g. BREEAM in the UK, LEED in the US, ‘Démarche HQE’ in 

France. EPDs in accordance with ISO 14025 type III systematically present a 

multi-criteria and multi-stage approach, reflecting multiple aspects of products 

environmental profiles including results of Life Cycle Assessments. 


Thank you for your comment. We would like to point out that the voluntary Nordic 

Ecolabelling scheme is free to have mote stringent requirements than the authorities 

based on concern about materials, even thought risk assessments do not lead to 

restrictions from the governments. We have altered the requirement and will not forbid 

zinc in this version of the criteria. Zink will be further assessed in the next revision. 

11. European Copper Institute and Scandinavian Copper Development Association 

The European Copper Institute objects to the proposed restriction on copper roofs and 

claddings. Our comments are based on knowledge related to the durability and recycling 

capacity of copper and the results from a comprehensive voluntary risk assessment 

initiative1 (see ECHA website: 

http://echa.europa.eu/chem_data/transit_measures/vrar_en.asp). This risk assessment, 

covering the production, use and end-of life aspects of the copper value chain, shows that 

the existing legislative framework generally safeguards Europe’s environment, the health 

of industry workers and the general public. The conclusions from the copper risk 

assessment do not support the need for additional risk reduction measures such as 

restricting the use of copper roofs and claddings. 

1 The assessment process was initiated by the copper industry in 2000 and endorsed by the EC competent 

authorities. The Italian Government’s Istituto Superiore di Sanità, agreed to act as the review country on 

behalf of the European Commission and the EU Member States. The risk assessment dossier has been 

agreed by the European Commission’s Technical Committee for New and Existing Substances and The 

European Commission’s Scientific Committee on Health and Environmental Risk (SCHER) performed a final 

evaluation and further endorsed the conclusions on the environmental and human health risk 

characterisations. In the course of the review process, the studies and results were extensively discussed 

also with Nordic authorities. 

114 (165)




The results from the copper risk assessment have contributed to the selection of national 

priority substances under the Water Framework Directive in Finland and in Sweden, 

resulting in the exclusion of copper. 

Useful considerations, addressed in the copper risk assessment, are: 

- Copper is an essential element for all life forms and therefore organisms need 

copper to ensure normal growth and development. Nature and humans both have 

natural regulating systems for copper allowing for adequate uptake/elimination, in 

accordance to nutritional needs. The Predicted No Effects Concentrations 

(PNECs), set in the copper risk assessment report, recognise copper excess, as 

well as copper deficiency. They integrate up to date science on copper 

bioavailability, in line with the REACH and Water Framework Directive 

guidelines. 

- Copper emissions into water systems have actually decreased drastically during 

the past decades due to: 

(1) the introduction of industrial on-site treatment plants; 

(2) the introduction of municipal waste water treatment plants; 

(3) better optimisation of fertiliser usage 

- These lower emissions have also resulted in decreased levels of copper in rivers, 

lakes and coastal waters. Monitoring data, covering surface waters throughout 

Sweden, has demonstrated that today’s copper levels are typically below 1 µg/l. 

Copper concentrations in the Baltic Sea have drastically decreased between 1978 

and 1996 (see figure 1) and are now typically around 0.6 µg/l. HELCOM further 

assessed copper time series (> 15 years) in Biota (herring, cod fish liver and 

mussels) and concluded that “copper levels have remained stable during the 

assessment period”. Some variations were observed and related to natural 

homeostasis factors rather than to anthropogenic activities. The HELCOM report 

also concluded that copper concentrations in blue mussels from Denmark and 

Sweden were lower than the ones reported at the reference sites and lower than 

the concentrations levels regarded as “high” background levels. These data clearly 

demonstrate the success of historical risk reduction measures and do not indicate a 

need for further market restrictions. 

- Copper roofs represent one of the smallest diffuse sources of copper in the EU 

environment, only 1%. By far the largest source is agricultural chemicals. 

- Due to general increased air quality, runoff from roofs has decreased. Over 15 

years, runoff levels have been extensively studied at the Royal Institute of 

Technology’s Dept. of Corrosion Science in Stockholm. In addition to long term 

field studies, a mathematical model has been created to predict copper releases. 

Results show that these are in fact very small and have (kommentar: Can this be 

better quantified?) reduced, during the past decades, as the air SO2 content has 

reduced. The very small amount of copper which is released from the outer 

115 (165)




building surfaces will be bound quickly to particles and soluble complexes in the 

water run off system. Thus, it will be transformed into forms which have limited 

availability for organisms to take up. 

- Recent monitoring data from Swedish and Finnish surface waters, and the Baltic, 

showed that no risks from general copper uses are expected for the aquatic 

environment. Risk ratios above 1 are only detected for very exceptional and 

localised monitoring samples (0 to 4 % of the total). These data also do not 

indicate the need for general risk reduction measures such as restrictions on 

copper roofs and claddings. 

- Copper concentrations in sewage sludge are below limit values in the Nordic 

countries. Agricultural fields suffer more from deficiency of copper than excess. It 

is common practice to introduce copper fertilizers onto Nordic fields, with copper 

containing sewage sludge often used in place of custom fertilizers. 

Based on the above strong, peer reviewed and authority measurements, ECI believes that 

no limitations are required for the use of copper in roofs and claddings. (kommentar: Not 

sure what the right words are here, but if a Nordic Swan eco-label is good, copper 

products should actually get one. Pia, pls complete this section.) 

Figure 1: Changes in copper concentrations in the Baltic Sea between 1987 and 1996 

(Helcom 2002) 


Thank you for your comments and information on copper in the Nordic environment. The 

restriction on copper is based on total assessment for the metal. The background 

document will be updated to reflect this mote clearly. 

116 (165)




O29 Plast-flater på innvendige golv-, tak- og veggbekledning 


Se O15 

Forbo Flooring AB Sverige 

Under punkt 3.4 O29 förbjuds klorerad plast för golv och vägg. Vi utgår från att detta 

förbud baseras på synsättet att alla klorfria plastprodukter är miljömässigt bättre. Forbo 

Flooring delar inte detta synsätt. Linoleum med Svanenmärkning är miljömässigt den 

bästa golvbeläggningen av plast och gummi, som för sin tillverkning kan kan vara väl så 

miljökrävande som PVC med ftalater. Dessa klorfria produkter kan stå långt från 

kravprofilen för miljömärkta golv. För att driva produktval och produktutveckling i rätt 

riktning bör förbudet i punkt O29 ersättas av en belöning för anvädning av miljömärkta 

golv- och väggbeklädnader. Detta kan göras i form av utökad poängvolym i punkt P1. 

Vi hoppas att dessa och övriga synpunkter beaktas och vi bidrar gärna med vidare 

information om underlaget för vår ståndpunkt. De flesta kan nog acceptera vårt önskemål 

att miljömärkta, objektivt granskade produkter bör få större vikt vid en total 

miljöbedömning. Med rådande opinionsläge kan det vara svårare att få stöd för att PVCfria 

produkter inte med nödvändighet är bättre miljöval än OVC med ftalatmjukgörare. Vi 

utgår givetvis från att miljömärkningen baseras på objektiv erfarenhetoch inte på rådande 

opinion även om trovärdigheten i breda kretsar kan äventyras. 

Skanska Norge 

O29/P9 Bruk enten klorerad plast eller klorfri ytskikt, noe forvirring her. 


Det er tilfredsstillende at kloreret plast ikke må anvendes i indvendige gulve, lofter og 

vægge (afsnit 029). Men PVC bør ikke tillades i vådrum, da anvendelsen af PVC stiller 

store krav til brugeren om forsvarlig bortskaffelse. 


Kloreret plast bør kunne udgå helt, dvs. så udgår P9 


Der findes diverse gode alternativer til PVC i vådrum, hvad er grunden for undtagelsen? 

LØB foreslår: at dispensationen fra kriteriet for arealdækkende PVCflader i vådrum 

sløjfes. 

JM AB Sverige 

Uttrycket ”klorerad plast” kan uppfattas lite konstigt. ”Klorinnehållande plast” är ett 

bättre begrepp. Frågan är om det är den klorinnehållande plasten i sig som anses vara ett 

problem, eller tillsatserna (t.ex. mjukgörarna)? Här efterlyser vi ett klargörande. JM har 

sedan flera år tillbaka förbjudit användadet av PVC i invändiga ytskikt just på grund av 

misstanken att mjukgörarna i plasten kan orsaka olägenheter för de boende. 

117 (165)





Vi ställer oss förågande till varför kavet på klorfria produkter enbart gäller vissa utpekade 

ytskikt (O29). 


Vi savner dokumentation for, at kloreret plast (PVC) er problematisk at anvende i 

gulv-, tag- og vægbeklædning. I baggrundsnotatet refereres til miljøpåvirkningen 

ved affaldsforbrændingen som en væsentlig årsag til ikke at tillade kloreret plast i 

småhuse, lejligheder og børneinstitutioner. 

Vi har ved flere lejligheder overfor Miljømærke Danmark fremført, at en kobling af 

dioxinudledning fra forbrændingsanlæg og forbrænding af PVC er 

uhensigtsmæssig. Der er uenighed om, ved hvilke mængder og dermed i hvilket 

omfang PVC’en bidrager til dioxindannelsen ved kontrolleret afbrænding. 

Men uanset om PVC tilføres forbrændingsanlæggene eller ej er det nødvendigt at 

indføre særlige røggasrensningsforanstaltninger for at begrænse 

dioxinemissionerne fra de øvrige kilder i affaldet. Det er ikke så meget mængden 

af klor, men især anlægget og forbrændingsomstændighederne, der er afgørende 

for, hvor meget dioxin, der dannes1. 

Vi må derfor kraftigt opfordre til, at man i stedet for ensidigt at udelukke brugen af 

et specifikt materiale, inddrager materialets funktionalitet og egenskaber, herunder 

holdbarhed og vedligeholdelse i hele bygningens levetid. 

Ref: Hjelmar, Ole ”Forbrænding af PVC: Påvirkning af massestrømmene gennem et 

forbrændingsanlæg”, PVC Informationsrådet, 2004 



(EuPC) 

O29 and P9 discriminate chlorinated plastics without any scientific proof that the 

alternative materials perform better from the environmental point of view. Both 

requirements are unacceptable for the plastics industry. 

We ask to delete the paragraph O29 on “Plastic coverings for interior floors, walls 

and ceilings” and to delete the paragraph P9 on “Chlorine-free coverings in wet 

rooms”. 


Plast- & Kemiföretagen anser att det är helt oacceptabelt att Svanen diskriminerar en 

grupp plastmaterial på detta sätt när det inte baseras på egenskapskriterier som är lika 

för alla produkter. Det är ytterligare ett exempel på att Svanen inte är objektiv. 

Enligt bakgrundsdokumentet baseras ställningstagandet mot klorbaserad plast på 

följande argument: 

· Exponeringen av oönskade ämnen som ftalater 

· Att det finns PVC-produkter som innehåller bly, kadmium och organiska 

tennföreningar 

· Inte tillräckligt bra kontroll på PVC som importeras till EU och Norden från 

andra delar av världen. 

· Dioxiner vid tillverkningen av PVC 

118 (165)




· Dioxiner vid avfallsförbränningen och behovet att neutralisera 

Våra kommentarer på dessa argument är följande: 

Exponeringen av oönskade ämnen 

För andra materiel anser Svanen att man kan ställa krav på inneboende egenskaper för 

att få bort oönskade ämnen. Att man inte har samma förhållningssätt till PVC visar att 

Svanen inte är objektiv när det gäller PVC. Vi anser att PVC skall hanteras som andra 

material och att samma krav på inneboende ämnen skall gälla. 

Att Svanen anser att ftalater är en grupp oönskade ämnen har vi kommenterat under 

kravet O17. 

Att det finns PVC-produkter som innehåller bly, kadmium och organiska tennföreningar 

Kommentaren till detta argument är samma som till argumentet ovan. 

Istället för att gynna miljöarbetet inom PVC-branschen, som går ut på att fasa ut 

oönskade ämnen och forska fram mer miljöanpassade tillsatser, väljer Svanen tvärt om 

att blunda för denna förändring. 

Nyligen har ett företag presenteratiii en förnyelsebar mjukgörare till PVC som är 

resultatet av år av forskning och utveckling. Mjukgöraren fungerar även som 

termostabilisator, vilket minskar behovet av tillsatser. Bearbetningsegenskaperna är 

identiska med ftalatinnehållande PVC-compound och materialet kan användas till de 

flesta applikationer där idag mjukgjorda PVC-material används: kablar, slangar, folier, 

golv, profiler och formsprutning. 

Dioxiner vid tillverkningen av PVC 

Om Svanen har som krav att inga material som släpper ut dioxiner vid tillverkningen 

skall godkännas skulle ytterligare ett antal viktiga byggmaterial få underkänt, t.ex. 

cement, samt järn- och stål. 

När det gäller tillverkningen av PVC är utsläppen av dioxin mycket små. I Sverige 

släpper Hydro Polymers anläggning i Stenungsund ut 0,024-0,025 g till vatten och 

0,0010 g till luft. Det kan jämföras med utsläppen från annan materialtillverkning i 

Sverigeiv t.ex..: 

· Järn- och stålverk samt pelletsverk 5,9-8,6 g till luft (utsläpp till vatten okänt) 

· Metallverk och gjuterier 5,6-10,3 g till luft (utsläpp till vatten okänt) 

· Cementindustrin 0,2-0,3 g till luft (utsläpp till vatten okänt) 

· Pappers- och massaindustrin 1,2 g till luft och < 0,1 g till vatten 

När det gäller dioxiner vid tillverkningen anser vi att om Svanen skall vara objektiv i 

denna fråga skall man antingen ställa krav på utsläppen som då skall gälla alla material 

eller sluta ta upp utsläppen som ett argument mot PVC när man inte nämner det för 

andra material. 

Istället för att hänvisa till PVC Informationsrådet i Danmark i denna fråga anser vi att 

Svanen skall hänvisa till rapporter som ställer utsläppen från PVC-industrin i relation till 

övriga utsläpp. Ett förslag är Naturvårdsverkets rapport från 2005 i referenslistan. 

119 (165)




Dioxiner vid avfallsförbränningen och behovet att neutralisera Svanens inställning till 

PVCs bidrag till dioxinbildningen i avfallsförbränningen verkar variera mellan olika 

kriteriedokument, kanske för att olika tjänstemän har olika kunskap. 

I Europa har vi krav på avfallsförbränningsanläggningarna och det är väl accepterat att 

bildningen av dioxin vid förbränning i första hand är beroende av 

förbränningsbetingelserna och att klorlasten är av underordnad betydelse. I 

bakgrundsdokumentet till kriterierna för ”Peritoneal Dialysis (PD) and Intravenous (IV) 

sets” under kapitel 7.2.3 skriver Svanen att ”It appears that chlorine is not the limiting 

factor for dioxine emissions during incineration.”. 

Vi hoppas att alla tjänstemän som är berörda får en ökad kunskap i denna fråga. Evalena 

Wikströms v avhandling i referenslistan är en bra kunskapskälla. 

Det stämmer att PVC vid förbränning bildar föreningar som måste neutraliseras. För en 

stor del av Svanens andra produktgrupper anses detta dock inte vara ett hinder för ett 

material. T.ex. har Svanen över 10 kriteriedokument inom pappers- och 

cellulosaprodukter trots att papper står för 25 % av svavelhalten i 

förbränningsanläggningar för hushållsavfall och 12 % av klorhalten vi. 

Neutraliseringen är ett processproblem och en kostnadsaspekt men inte ett stort 

miljöproblem. Detta måste vägas mot andra miljöaspekter och är inte skäl nog att 

utesluta ett material på. 


Takk for kommentarene Kravet er endret slik at klorert plast også er utelukket fra våtrom. 

Hovedargumentet er bruken av ftalater som myknere i PVC belegg som kan gi et 

inneklimaproblem, og ikke dioxiner fra forbrenning av PVC. Når det gjelder utslipp at 

dioxiner til luft er en av de største kildene forbrenning av biobrensel i følge rapporten fra 

Naturvårdsverket (Sources, transport, reservoirs and fate of dioxins, PCBs and HCB in 

the Baltic Sea environment) fra 2009: ”Merparten av utsläppen till luft (red. anm. av 

dioxiner) tros fortfarande härröra från förbränning. Bland förbränningskällorna tros 

storskalig biobränsleförbränning, mer eller mindre småskalig icke-industriell 

förbränning (så kallad ”backyard burning”) och förbränning av fossila bränslen vara de 

dominerande källorna, medan utsläpp från förbränning 

av kommunalt avfall nu anses vara obetydliga.” 

Svanen forbyr også andre navngitte materialer i spesielle anvendinger i kriteriene for 

hus, f. eks. bly og kobber i takprodukter. 

Nordisk Miljømerking vil vurdere kravet på nytt ved neste revisjon for å se om nye 

myknere anvendes i vinylgulvbelegg. Kravet skal også vurderes opp mot behovet for 

tetting av baderomsbelegg for å hindre skader på grunn av fukt, spesielt for trehus. 

See comments on PVC earlier in the document. 

120 (165)




P9 Klorfrie flater i våtrom 


PVC i miljømærkede produkter. Den danske strategi for pvc søger at holde pvc væk fra 

affaldsforbrændingen. Holdningen er, at pvc-produkter, der indeholder sundheds- og 

miljøbelastende tilsætningsstoffer, og som ender i affaldsforbrændingen eller som ikke 

kan genanvendes, ikke miljømærkes. Ligeså gælder det, at anvendelsen af pvc kun 

forekommer i særlige tilfælde og kun sker med baggrund i krav om: deklaration, 

mulighed for udsortering og ingen brug af sundheds- og miljøskadelige tilsætningsstoffer. 

Særlige tilfælde kan f.eks. være, hvor der sker en effektiv indsamling eller hvis der er 

tilfælde, hvor der ikke findes alternative materialer/løsninger. 


Der er krav til de mest almindelige sundhedsskadelige og miljøbelastende tilsætninger 

der forekommer i PVC, så f.eks. blødgjort PVC ikke forekommer. Desuden point for ikke 

brug af PVC i de mest almindelige steder hvor PVC bruges. Kriterierne miljømærker ikke 

PVC produkter, men huse. 


Se O15 

Skanska Norge 

SE O29 


Se O29 


Se O29 



(EuPC) 

Se O29 


Kan bli en uppmärksammad fråga med uppvaktning från branschen. 


Svanens argument för att ge poäng till klorfria ytskikt i våtrum är att kakel och klinker 

har en längre tekniskt hållbarhet. 

Plast- & Kemiföretagen motsätter sig detta poängkrav som bara utgår från den tekniska 

livslängden och inte tar hänsyn till andra miljöargument. Den tekniska, eller snarare den 

praktiska livslängden har givetvis betydelse sett ur ett LCA-perspektiv men andra 

miljöaspekter måste vägas in för Svanens trovärdighet. Exempelvis kräver ett 

klinkergolv mer värme av komfortskäl. För att inte klinkergolvet ska upplevas som kallt 

121 (165)




(även när rummet är varmt) måste det ha lite "underhållsvärme". Detta slipper man med 

ett PVC-golv. 

Vi vill samtidigt ifrågasätta Svanens objektivitet när man i bakgrundsdokumentet skriver 

”För våtrum har det visat sig svårt att helt eliminera användningen av plastmattor, då de 

visat sig ha goda tekniska egenskaper.” Varför förutsätter man att plastmattor skall 

elimineras? 


Klorfria ytskikt i våtrum belönas med 1 poäng. Detta krav uppmuntrar användning av 

keramik som ytskikt, vilket leder till funktionellt, ekonomiskt och miljömässigt sämre 

lösningar. Keramiska ytskikt ställer omfattande krav på underliggande skivmaterial och 

tätskikt. Resultatet blir en mer resurskrävande konstruktion med större risk för fuktskada 

och med sämre hygieniska egenskaper. Ironiskt nog skulle ett av de bästa materialen, 

PVC-matta, ge poäng om man använder det som fuktspärrskikt under keramik, men inte 

om man avstår från den resurs- och miljökrävande ytbeklädnaden av kremaik. Förslag: 

Punkt P9 utgår och ytterligare en poäng läggs på P1. 


Takk for kommentarene. Kravet er fjernet, se også kommentaren til kravet O29 som er 

endret. 

O30 Vinduer 


Se O15 


Det bør også præciseres, at PVC ikke er tilladt i vinduer - det står uklart nu (afsnit 030). 


O30 LØB foreslår: At kravet til genbrug af PVC øges kraftigt, fx til 75%. LØB foreslår: 

At vinduer med en samlet u-værdi på fx 0,7 W/m², kuldebroafbrydelser på naturfiberbasis 

(vinduespakning og karme/ rammer) og ventilationsvinduer belønnes med points. 


Också en fråga som kan bli uppmärksammad. (Veidekke har förbud mot PVC-fönster). 


Materialekravet til vinduer i Svanemærkede huse er ikke så strængt som nogen 

høringssvar ønsker. Nordisk Miljømærkning relaterer kravets strenghed til den reelle 

miljøskadelighed, set i et livscyklusperspektiv. Kriterierne for Svanemærkning af vinduer, 

har i høj grad har dannet basis for kravet til vinduer i kriterierne for Svanemærkning af 

huse. I baggrundsokumentet for Svanemærkning af Vinduer, version 3.0, beskrives det, at 

vinduets vigtigste miljøpåvirkning i dets livscyklus, er energieffektiviteten af vinduet når 

det er indsat i en bygning. Det samme gælder vinduer i Svanemærkede huse, hvorfor der 

122 (165)




også stilles skrappe krav til Svanemærkede huses energieffektivitet, hvori vinduer er 

inkluderet. 

Den stigende befolkningstæthed og dermed et stigende ønske om at bruge af jordens 

ressurcer, er argumentation for at kræve øget andel af genanvendte materialer for de 

ikke fornybare produkter (som polymermaterialer) i vinduerne. Set i livscyklusrapporter 

falder vinduer af polymermaterialer og andre materialer ikke så forskelligt ud i den 

samlede miljøbelastning, fordi det er energieffektiviteten der vejer tungest for vinduer. 

Nordisk Miljømærkning mener derfor at man kan åbne op for muligheden at bruge 

vinduer af polymermateriale, hvis disse indeholder en vis andel af genvunden materiale. 


Detta krav borde heta Fönster och Dörrar. Efter muntligt förhandsbesked från våra 

leverantörer så borde de klara att uppfylla detta krav men vi har inget skriftligt intyg som 

visar detta ännu. 


Takk for kommentaren. Tittelen på kravet er endret. 


Kraven är ytterst omfattande och detaljerade och därmed något svåröverskådliga. Krav 

ställs t.ex. att komponenter i fönster och ytterdörrar som är producerade av icke förnybar 

råvara ska vara produverade av återvunnen råvara till minst 30 vikt-% (O30). Grunden till 

denna avgränsning förefaller mycekt oklar. 


Kravet gjelder bare for komponenter ”producerade av icke förnybar råvara basert på 

polymerer” ikke alle ikke-fornybare råvarer. Se bakgrunnsdokumentet og 

bakgrunnsdokumentet for kriteriene for svanemerking av vinduer for mer informasjon. 


Vi kan ikke tilslutte os kravet om, at vinduer og yderdøre mv. i ikke-fornybare 

plastmaterialer skal være produceret med 30 vægtprocent genanvendt materiale. 

Baggrundsnotatet opridser ganske godt problemerne med at opfylde dette krav. 

Som det bemærkes i baggrundsdokumentet er det i dag ikke teknisk muligt at 

genanvende kompositaffald i en sådan kvalitet, at det kan indgå i nye 

vinduer/yderdøre. I Danmark nedknuses og forbrændes langt størstedelen af 

kompositaffaldet, da der i dag ikke findes tekniske og økonomisk forsvarlige 

løsninger på genanvendelse af kompositaffald. 

Tilsvarende gælder det for hård PVC, at genanvendt PVC kun i meget lille omfang 

kan bruges i nye vinduer/yderdøre. Det skyldes en række produktionsmæssige 

begrænsninger samt krav til det færdige produkts styrke, holdbarhed mv. Det er 

endvidere ikke muligt af kvalitets- og styrke/holdbarhedsmæssige årsager at 

anvende andet plastaffald fx granuleret PE til vinduer/yderdøre. 

Udviklingen af vinduer og døre af plast er inde i en rivende udvikling bl.a. pga. de 

123 (165)




store klimamæssige fordele man kan opnå ved at bruge disse materialer i 

bygninger. Varmetab fra vinduer og døre udgør en stor del af det samlede 

varmetab fra bygninger. Plast er isolerende og et ikke-varmeledende materiale og 

derfor ideelt til isolering og til at modvirke kuldebroer og træk. Ved et stille et krav 

om min. 30 vægtprocent genanvendte materialer udelukker man dermed den mest 

energirigtige løsning. 

Samtidig vægter man slet ikke kriterier som lang holdbarhed og minimal 

vedligeholdelse i brugsfasen. Hvis man inddrog disse kriterier, ville vinduer og 

yderdøre af komposit og PVC have en klar miljømæssig fordel i forhold til fx træ. 

Hvis målet med miljømærkekriterierne er at fremme energi- og miljørigtigt byggeri 

skal O30 udgå. 



(EuPC) 

Stipulating a recycled content for windows and exterior doors severely reduces, and may 

hinder the technical options for reducing the life-cycle energy consumption of buildings. 

Therefore, the plastics industries urge removing the criteria on the recycled content 

of window and exterior doors. 


I detta krav anges bara icke förnybar råvara av polymermaterial ska vara producerade av 

återvunnen råvara till minst 30 vikt %. I Svanens kriterier för fönster och dörrar ställs 

detta krav på alla icke förnyelsebara material. 

Plast- & Kemiföretagen motsätter sig att man i särbehandlar de polymera materialen och 

inte ställer samma krav på andra icke förnyelsebara material. 


The Nordic Ecolabel is aware that it is possible to build in insulating material in the PVC 

window frame, and thereby decrease the U-level of the window. This is also a used 

technique for wooden and metal window frames. This does not hinder the use of recycled 

polymer frames. According to the Swedish PVC-Forum, PVC can be recycled 5-7 times 

before reduction of the material properties (see the background document for the Swan 

labelling of windows). We also know that windows are produced with recycled PVC 

today. Our policy is to limit the use of non-sustainable materials, and to encourage the 

PVC industry to systemize recycling of PVC product waste. 

O31 Vannbesparende toaletter 


Se O15 


Kanskje aktuelt å gi ekstrapoeng for å spyle toaletter med gjenbrukt regnvann? 

124 (165)




Landsforeningen Økologisk Byggeri 

O31 LØB foreslår: Toiletsystemer udenafløb og/eller uden vandskyl skal have nogle 

points. 


Udover formaldehyd er et andet svanemærkekriterier anført i en harmoniseret standard, 

nemlig krav til lavtskyllende toiletter. I dag stilles der ikke krav til lavtskyllende toiletter i 

det danske bygningsreglement, men dette vil være muligt, således at svanemærkekriteriet 

vil kunne opfyldes på dette område (jf. Rapport fra den tværministerielle arbejdsgruppe: 

'Muligheder for at stille miljøkrav til byggematerialer i forhold til EU-retten' (okt. 2007). 


Toiletter: Krav om 2-4 liter skyl i stedet for 3-6 (afsnit 031). 


Byggherrarna anser att kravet är för lågt ställt. De toaletter som normalt installeras i 

Sverige har två spollägen som är inställda på maximalt 2 och 4 liter. 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking vil vurdere toalettsystemer uten avløp ved 

neste revisjon. 


Kravet hör, för tydlighetens skull, bättre hemma ihop med O8. 


Takk for kommentarene. Krav O8 er plassert under kapitelet med energikrav, fordi det 

gjelder sparing av varmt vann. Dette kravet gjelder kun sparing av vann. 

O32 Kildesortering av husholdningsavfall 


Under punkt O32 (sopsorteringskärl) synes vi kravet bør være identisk med de kravene 

den lokale kommune har til kildesortering. 


Kravet är bra, men blir kanske ett slag i luften då det inte finns något krav på 

kommunerna att ta om hand om tre fraktioner. 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljømerking ønsker at nye boliger skal være klare til 

at alle kommuner har innsamling av minst 3 fraksjoner, noe de fleste allerede har i dag. 

Kravet vil bli vurdert igjen ved neste revisjon. 

125 (165)




O33 Kildesorteringsstasjon for avfall ved leiligheter og barnehager 


Se O15 


Vi oppfatter dette som oppfylt når vi, som utbygger, har lagt til rette plass til 

kildesortering av minst seks fraksjoner under bygging av en barnehage. Utbyggeren har 

ikke kontroll over hva som skjer under driftsperioden. 

JM AB Sverige 

JM säkerställer att det finns tillräckliga utrymmen för avfallshantering och –sortering i de 

bostäder vi bygger. Hur många fraktioner som blir aktuella anpassas i det enskilda 

projektet till de lokala krav som föreligger i aktuell kommun, och det ligger ibland 

utanför vår påverkansmöjlighet. Dock har vi svårt att se att det någonstans är färre än 6 

fraktioner. 


Sopsorteringskärl - I Boverkets byggregler avsnitt 3:423 ställs krav på plats för 

källsortering av avfall. Däremot preciseras inte i för hur många fraktioner. 

Sopsorteringsstation för lägenheter m.m. - Boverket vill uppmärksamma på att kraven 

som ställs för sortering i minst sex fraktioner omfattar fraktioner som det finns 

producentansvar för. Dvs. enligt lag ska pro-ducenterna ordna insamlingssystem för 

tidning, glas, metall, elektroniskt avfall och papp. I detta fall tar fastighetsägaren över 

ansvaret från produ-centerna för insamlingssystemet. När det gäller det farliga avfallet är 

frå-gan om fastighetsägarna får samla in detta avfall. Boverket hänvisar till 

Naturvårdsverket för mer information. 


Takk for kommentarene. Formuleringene i kravet er presisert. 

Nordisk Miljömärkning är uppmärksam på att kommunerna har olika regler och service. 

Dock finns det möjlighet idag hos de flesta kommuner att sortera i minst 6 fraktioner. 

Troligvis är detta en sevice som på sikt kommer byggas ut och utvecklas. Det är då viktigt 

att det finns plast och möjlighet att sortera sitt avfall. 


Enligt miljöbalken måste man ansöka om tillstånd för mellanlagring av farligt avfall (det 

heter ej miljöfaligt avfall). Är detta rimligt att kräva av fastighetsägare? Bättre att i detta 

fall hänvisa till återvinningsstationer. 


Lokala kommunala regler och förhållanden måste få styra här. 


Vi ändrar till farligt avfall. 

126 (165)




4.3.4. Kvalitetsledelse og kontroll av byggeprosessen 

Også under kravene til kvalitetsledelse er det kommet inn ren rekke konstruktive 

kommentarer med forslag til forbedringer i kravene. Høringsinstansene har blant annet 

uttrykt bekymring for at krav til uavhengig tredjepart er kostnadsdrivende. Det har 

kommet noen innvendinger mot et kontroll- og kvalitetssikringssystem som virker 

forskjellig fra kontrollsystemet som kreves opp mot myndighetenes krav i de enkelte 

landene. Det har kommet kommentarer på kravet til å sikre bygningen mot radon og noen 

nasjonale ordninger og teknologispesifikke løsninger for kvalitetssikringssystem er 

foreslått. Det er bemerket angående avfalshandtering at enkelte byggeplasser har 

begrenset plass som gjør plassering av mer en 2-3 containere vanskelig. Til kravet, 

Fuktsikker utførelse av konstruksjon kom det kommentarer på at kravet til dels ikke var 

relevant. 

Alcro-beckers Sverige 

Vad är en Svanenmärkt byggnad? Kraven på material- och kvalitetskontroll bör 

genomföras för att undvika alla typer av ”byggfuxk” och felaktigt genomförande, inte 

bara fuktskador. 

Rutinekrav for byggeprosessen 


Renhet: Vi savner et eget punkt om renhet på byggeplass, og krav til at også dette skal 

dokumenteres. Ref. rent, tørt bygg prosedyrene som er godt kjent her i Norge. 


Det anbefales sterkt at Miljømerking Norge anvender Plan- og bygningslovens krav til 

kontroll som styrende grunnlag når det settes krav til kontroll på byggeplassen. Plan- og 

bygningsloven skjerpes i disse dager og krav til kontroll, både sidemanns- og 

3.partskontroll, blir sterkere. Samkjøring av Miljømerkings krav til kontroll med Plan- og 

bygningsloven vil forenkle byggherrens og aktørenes rapporteringssystem og minske 

muligheter for at avvik oppstår. 


Vi konstaterer at mange produkt- og prosessrelaterte krav skal tilfredsstilles for at boliger 

og barnehager skal kunne Svanemerkes, og at det stilles strenge krav til dokumentasjon 

og kvalitetskontroll. For boligleverandører som ønsker Svanemerking, vil det være 

relativt krevende å tilfredsstille alle kravene og utvikle et kontrollsystem som sikrer 

etterlevelse av kavene. Hovedinnvendingen går på byggeprosess og kvalitetssikring som 

ikke samsvarer med hva som Boligprodusentenes Forening foreslår til ny plan og 

bygningslov. Se 4.3.4. Kvalitetsledelse og kontroll av byggeprosessen og vedlegg B: 

Boligprodusentenes_hoeringssvar_til_forslag_til_ny_teknisk_forskrift_22_09_2009 

Dersom Svanemerkingen legger opp til et kontroll- og kvalitetssikringssystem som er 

svært forskjellig fra kontrollsystemet som kreves opp mot plan- og bygningsloven med 

tilhørende forskrifter, vil dette være en barriere for utbredelse av Svanemerkede boliger 

og barnehager. Svanekravene bør selvsagt være strengere, men gjennomføring av 

127 (165)




byggeprosessen og krav til kvalitetssikringssystem bør bygge videre på det foretakene 

allerede har. Det er videre en klar fordel om Svanemerkingen benytter begreper og 

målemetoder vi er vant til å forholde oss til her i Norge. 

For tiden er flere forskrifter ute på høring som er relevant med tanke på Svanekravene og 

det pågår også standardarbeid vil kunne påvirke kravene. 

Nye forskrifter til ny plan- og bygningslov er på høring, med høringsfrist 1. oktober. Det 

foreslås store endringer i forskriftene. Byggesaksforskriften legger bl.a. opp til et nytt 

saksbehandlingsregime, med krav om uavhengig kontroll i alle tiltak, også enkle småhus. 

Rollen til ansvarlig søker foreslås utvidet, og ansvarlig søker skal nå ta et større ansvar 

for å koordinere de ulike ansvarlig i tiltaket (prosjekterende og utførende). Det foreslås 

også mange endringer i teknisk forskrift som er relevante med tanke på Svanekravene, 

deriblant strengere dokumentasjonskrav og skjerpede krav til energiforsyning i 

leilighetsbygg. Det foreslås også krav om radonsikring, samt at tilgjengelighet og 

brukbarhet (universell utforming) vektlegges sterkt. 

For at Svanemerking skal få gjennomslag i norsk byggenæring, bør Svanekravene i størst 

mulig grad bygge på det nye kvalitetssikringssystemet og den nye kravsinnretningen vi 

får i byggeforskriftene. De aller fleste foretakene i byggenæringen vil i den kommende 

perioden ha mer enn nok med å tilpasse foretakssystemet til nye krav i 

byggesaksforskriften og utvikle løsninger som tilfredsstiller nye krav i teknisk forskrift. 

Dersom Svanekravene blir for avvikende i forhold til dette nye systemet de må utvikle, 

vil de færreste foretak ha kapasitet til å gjennomføre en Svanemerkeprosess i tillegg. Med 

bakgrunn i dette mener vi at det hadde vært fornuftig å avvente utviklingen av nye 

Svanekriteriene for norske husleverandører til de nye forskriftskravene og 

energistandardene er klare. 

Vi bemerker at Boligprodusentenes Forening har mange innvendinger mot de nye 

forkriftsforslagene. Vi mener blant annet at det ikke er fornuftig med krav om 

obligatorisk, uavhengig kontroll i alle tiltak, og mener at det er et mye bedre spor å stille 

krav om at foretakene skal ha gode og velfungerende foretakssystem med 

kvalitetssikringsrutiner som faktisk følges i byggeprosjektene. Vi ser i den forbindelse for 

oss en ordning med sertifisering av foretakenes kvalitetssikringssystem, hvor de som 

sertifiserer foretakssystemene (Veritas, SINTEF Byggforsk m.m.) er underlagt tilsyn fra 

Norsk Akkreditering. For sertifiserte foretak bør tilfredsstillelse av Svanekravene i være 

begrenset til en sluttkontroll av dokumenter. 

Vi avslutter med å gjenta anbefalingen om å avvente utviklingen av nye Svanekriterier 

for norske husleverandører til de nye forskriftskravene og energistandardene er klare. 

Vi vet ikke hva som kommer i nye forskrifter til plan- og bygningsloven ennå, men vi i 

Boligprodusentene anbefaler bl.a. 

- innføring av en sertifiseringsordning, der sertifiserte foretak underlegges en 

"revisjonsordning" hvor systemer og rutiner i foretakssystemet blir vurdert og kontrollert. 

Sertifiseringsordningen underlegges Norsk Akkreditering. Dersom det innføres en slik 

sertifiseringsordning i byggenæringen, så vil ordningen være interessant opp mot 

128 (165)




kvalitetssikringskrav i Svanemerkingen. Sertifiserte foretak har jo da et internt 

foretakssystem/kvalitetssikringssystem som uavhengig tredjepart (sertifiseringsorgan 

underlagt Norsk Akkreditering) har vurdert og funnet å være tilfredsstillende. Sertifiserte 

foretak burde ha mulighet til "fast-track" gjennom Svanemerkingen når det gjelder krav 

til intern kvalitetssikring etc. Energi- og miljøkravene, for øvrig, må selvsagt være de 

samme! 

Og så foreslår vi 

- obligatorisk måling av radonkonsentrasjon i nye boliger, og krav om tilfredsstillende 

nivå før ferdigattest utstedes 

- obligatorisk måling av lekkasjetall i alle nye småhus, og krav om tilfredsstillende nivå 

før ferdigattest utstedes 

Dersom Boligprodusentenes forskriftsforslag går gjennom, tror jeg veien til 

Svanemerking blir mer overkommelig for husprodusentene! 

Se også vedlegg B: Sammendrag fra; 

Boligprodusentenes_hoeringssvar_til_forslag_til_ny_teknisk_forskrift_22_09_2009. 


Takk for kommentarene. Vi har endret noe på kravene etter høring. Miljømerking kan 

ikke hindre alle byggefeil, men kan begrense noen av dem ved å stille krav som bransjen 

kan overholde med overkommelige ressurser. I neste versjon av kriteriene vil vi for 

eksempel se nærmere på ulike revisjonsordninger slik Boligprodusentene foreslår og 

tilsvarene den Norsk ordning Rent, tørt bygg som kan brukes i kvalitetssikring av 

byggeprosessen. 

Miljømekring er en Nordisk ordning og derfor blir det noe avvik mellom kravene 

myndighetene stiller og de som stilles av Svanen. Myndighetskravene for eksempel i den 

Norske Plan- og bygningslovens har krav til kontroll og denne revideres nå (høsten 

2009). I tilfeller der myndighetenes regelverket genererer dokumentasjon som 

tilfredsstiller Svanes krav om dokumentasjon, kan lisenssøker bruke denne 

dokumentasjonen. 

O34 Radon 


Radon skal ikke medføre økt ventilasjon av leilighetene (og dermed økt energibruk), men 

det må være mulig å ventilere krypkjellere og lignende hvis dette er beste må å sikre 

leilighetene mot radon. 


Må ha radon ”skjold”. Menes det ”duk” slik det stør skrevet, eller menes det tiltak som 

sikrer at radon nivå er under kravnivået? Spesifisere den ønskede kvalitet, ikke en 

bestemt løsning. 


Vi mener radonmembran er falsk trygghet og støtter derfor ikke at det stilles krav om 

radonsperre. Vi mener heller at det skal stilles om at radonkonsentrasjonen skal måles 

129 (165)




den første fyringssesongen i alle Svanemerkede hus, og at målt verdi skal ligge under 

gitte grenseverdier. Kun på denne måten kan beboerne og brukerne med trygghet vite at 

radonnivået er tilfredsstillende. Med tanke på at Svanemerking er en 

miljømerkingsordning med strengere krav til inneklima, bør det vurderes å skjerpe 

radonkravet fra forskriftsnivået 200 Bq/m3 til 100 Bq/m3. For å sikre et så lavt nivå, vil 

mange husleverandører i praksis velge å legge inn radonsperre. 


Vi förbereder med slangar under bottenplattan för att kunna ventilera bort eventuellt 

framtida problem med radon. Om problem uppstår vet vi inte förrens första 

vintern efter inflytt och det är väldigt ovanligt att det inträffar. Vi har i dagsläget ingen 

annan metod för att hantera detta. Om hänsyn till ökat energibehov pga eventuell 

ventilationskravet skall tas kanske det kan integreras med energikravet (så att 

energikravet klaras även om eventuell fläkt behöver installeras). 


Denna punkt är beroende av lokaliseringen av byggnaden, vilket kan göra det svårt att 

alltid klara. Kan ta bort då det finns energikrav på byggnaden som helhet som är styrande. 

Minskar administration. 


Det anges att ”det ska säkerställas” att radoninnehållet i huset inte överstiger nationella 

gränsvärden eller krav. Att peka ut vissa specifika lagkra som måste efterlevas ger en 

osäkerhet så till vida att andra lagkrav kan uppfattas som icke tvingande. Dessutom ger 

den valda passivformen av kravet också en otydlighet. 


Radonhalten får ej överstiga samhällets krav, lösningen måste rymmas inom gällande 

energianvändning. 


Takk for kommentarene. Vi har endret på kravet. Krav om radonsperre og å unngå 

energibruk til trykksetting er fjerning. I O44 er det nå krav om å informere 

kjøper/forvalter om hvordan bygningen er sikret og hva de kan gjøre for å følge opp dette 

i driftsfasen. 

O35 Materialkrav 


En svårighet eftersom 90 procent av allt jobb görs i någon form av underentreprenad. 

Små och medelstora byggare har svårt att uppfylla detta krav. Basta kriterierna ska alltid 

gälla. 

130 (165)





Som dokumentation kan vi hänvisa till rutin där information lämnas till UE 

(underentreprenör) om detta, ingå i avtal. Ansvaret behöver läggas på UE att de följer 

detta, och vi ha rutinen att informera dem. 


Takk for kommentarene. Vi har endret slik at kravet også kan dokumenteres med avtale. 

O36 Avfallshandtering på byggeplassen 


Vi mener tittelen er uheldig, og vil gjerne ha den endret. Fullstendig sortering av avfall er 

upraktisk på en byggeplass. Ofte er det begrenset plass på en tomt som gjør plassering av 

mer en 2-3 containere vanskelig. Ikke bare tar hver container plass, men det må også 

avsettes kjøreplass til lastebiler som skal hente dem. På tomter der mest mulig av 

eksisterende vegetasjon skal bevares, må det være plass for riggplass til materialer, 

brakker til arbeidsfolk, byggegjerder osv er det umulig å få til en helt tilfredstillende 

løsning ”on-site”. En praktisk og like god løsning for håndtering av avfall må være å 

kunne engasjere et firma som kjører bort avfallet og sikrer at det blir ansvarlig 

kildesortering ”off-site” 

Skanska Norge 

OX/PX? Sorteringsgrad på minimum 80 % 

OX/PX? Maks grense på generert avfall. 22 kg/m2 nybygg? 


Det bør kunne settes et krav til maks. avfallsproduksjon pr. kvm nybygg. 

JM AB Sverige 

Se lämnade synpunkter i kapitel 3. I övrigt inga synpunkter, licenstagaren ska ansvara för 

produkter som tillförs bygget av underentreprenörer. 


Rekommendation att hänvisa till Kretsloppsrådets riktlinjer. 


De kriterier som rör byggprocessen. Kriterier för själva byggprocessen är endast med vad 

gäller avfall. Andra viktiga aspekter finns inte med t ex transporter, energi och emballage. 

Är inkonsekvent att allt har med huset att göra förutom avfall under byggprocessen. Ta 

bort avfall eller lägg till något mer som berör byggprocessen. Kan göra alla kriterier 

rörande byggprocessen poängsatta. (gäller även P10) 


Avfallshantering på byggplatsen - Boverket vill påpeka att Kretsloppsrådet har tagit fram 

riktlinjer för avfallshantering som kan vara lämpliga att hänvisa till. 

131 (165)





Byggherrarna anser att Svanenkriterierna måste hänvisa till den standard som utvecklats 

av Kretsloppsrådet i nära samarbete med avfallsbranschen ”Avfallshantering vid 

byggande och rivning – Kretsloppsrådets riktlinjer” (se www.kretsloppsradet.com). 

På samma sätt måste de begrepp som används i riktlinjerna, t ex avfallshanteringsplan 

och åtminstone den basnivå för källsortering av avfall som definierats i riktlinjerna också 

användas. (hör ihop med P10) 


Avfallshantering på byggplatsen: kravet ska gälla även vid produktion i fabrik (typ 

Älvsbyhus fabrik) 


Nordisk Miljömärkning tackar för kommentarerna och har nu ändrat i 

kriteriedokumentet så att rubriken är ”Avfallshantering i byggprocessen” och även avtal 

om avfallshantering med tredje part och/eller på annan plats än själva byggplatsen också 

ingår i godkända system. 

De olika nordiska länderna har olika riktlinjer och rutiner för avfallshanteringen och 

varje enskild licensinnehavare redovisar enligt gällande nationellt system och på sätt 

som uppfyller krav i kriteriedokumentet för småhus, lägenheter och förskolor. 

I den här versionen av kriteriedokumentet för småhus, lägenheter och förskolor har 

påverkan avgränsats till själva byggnationen av huset, men faktorer som transporter, 

emballage, energi för produktion av byggdelar kan övervägas till nästa kriterieversion. 

P10 Måling (Mätning) av avfallsfraksjoner 


Et krav som kan slå uheldig ut, da det på trange byggeplasser i bysentrum kanskje ikke er 

plass til tre containere. 


Mätning av avfallsfraktioner - Idag erbjuds olika avfallshanterings-system av 

avfallsentreprenörer för byggarbetsplatser. Vid platsbrist kan lösningar där avfallet 

sorteras efter insamling förekomma. Dessa skulle då missgynnas enligt detta kriterium 

fastän avfallshantering kan vara bra ur miljösynpunkt. Boverket hänvisar till 

avfallsentreprenörer och Kretsloppsrådet för mer information om miljömässigt bra 

alternativ. 


Kravet om å sortere i minst 3 fraksjoner for å oppnå 1 poeng bør økes. Det 

burde ikke være problem å sortere i minst 4 eller 5 fraksjoner uten stor ekstra 

innsats. Dette gjør de store entreprenørene i dag uten problem. For å oppnå 2 

poeng bør kravet økes til 6 fraksjoner. 

132 (165)





Kommunen setter krav til prosent sortert avfall. Oslo kommune skriver følgende om 

Bygge- og Anleggs Avfall (BA-avfall): ”Utelates asfalt, rene naturlige masser og 

forurenset jord, blir over 80 % av BA avfaldet kildesortert på byggeplasser i Oslo. Ca 80 

% av BA-avfallet i Oslo blir kildesortert på byggeplass, noe som er langt høyere enn den 

uttrykte målsettingen (60 %)” Da myndighetene setter krav til en viss prosent 

kildesortering, ønsker vi å foreslå at Miljømerking også forholder seg til denne måten å 

måle kildesortering på. 


Det bør kunne settes et krav til maks. avfallsproduksjon pr. kvm nybygg. 


Ju mer man sorterar, desto mer pengar tjänar man, men processen kan se lite olika ut 

beroende på var man bygger. Exempel i Sthlm:s innerstad sorterar man inte vid bygget 

pga. Platsbrist och priset för att ställa upp containrar. Sorteringen sker då alltid centralt 

hos återvinningsföretaget. 


Takk for kommentarene. Kravet er presisert slik at det ikke gjelder for masser og 

rivningsavfall. Kravet vil bli skjerpet ved neste revisjon. 

O37 Fuktsikring av material 


Der bør stilles krav om at bygninger lukkes raskt, slik at det ikke blir innbygget fukt i 

konstruksjonen. Det er i dag mulig å lage midlertidig avstengning av dører og vinduer. 

Dette er med på å sikre at det ikke kommer inn fuktighet og at bygningen kan tørke hurtig 

ut. I dag anvendes for mye strøm til uttørkning av bygninger, noe som ikke er 

bæredyktig. 


kvalitetsstyring og kontrol af byggeproces 037 Fugtsikring af materialer Der bør stilles 

krav om, at bygningen lukkes hurtigt, således at der indbygges fugt i konstruktionerne. 

Der er i dag muligt at lave interimlukning af døre og vinduer, hvilket er med til at sikre, 

at der ikke blive vådt ved regn og at bygningen kan tørre hurtigt ud. I dag anvendes for 

meget strøm på udtørring af bygninger, hvilket ikke er bæredygtigt. 


Fugtsikring af materialer Et bæredygtigt byggeri må indebære, at man ikke bygger fugt 

ind, samt at der ikke skal bruges unødig energi på at tørre bygnignen ud. Det foreslås 

derfor, at der stilles krav om, at svanemærkede bygninger skal lukkes hurtigt af. Der 

findes løsninger for interrimløsninger på markedet, som kan sikre denne kvalitet i 

byggeriet. 

133 (165)





Boverkets byggregler är här tydliga och räcker. (lagstiftning) Som råd kan man hänvisa 

till ByggaF (metod för en fuktsäker byggprocess) för att säkerställa processen som täcker 

in allt. 


Obligatoriskt krav ang fuktsäkerhetsdokumentation är bra. Anser att kan lägga till ett 

poängsatt krav för prestanda, dvs uppnådda värden på fuktsäker konstruktion. 


Byggherrarna anser att Svanenkriterierna måste hänvisa till den branschstandard, 

ByggaF, som utvecklats av SP/Fuktcentrum (se www.fuktcentrum.se). 

BASTA Online 

Under O37 anges att bland annat betong är ett fuktsäkert material, vilket naturligtvis inte 

är korrekt. 

Sista ordet ”beaktas” i första stycket O37 ger upphov till stor osäkerhet vid tolkningen 

och bör undvikas. Vid samma punkt bör i andra stycket i formuleringen väljas ... fukthalt 

inte kan orsakafuktproblem... 


Takk for kommentarene. Nordisk Miljömerkning har endret kravet etter høring. 

Teknologispesifikke løsninger om hvordan bygninger lukkes raskt eller om man bruker 

telt over materialer og/eller hele konstruksjonen, slik at det ikke blir innbygget fukt i 

konstruksjonen er ikke beskrevet. Men lisenssøker skal beskrive rutiner for hvordan 

materialer og konstruksjon sikres for å unngå at det akkumuleres fuktighet og at 

bygningen dermed kan tørke hurtig ut. Se også O40. 

O38 Fuktsikker utførelse av konstruksjon 


På engelsk står det ”The design of the building and ventilation must prevent moisture 

problems from arising. For example, condensation in structural components must be 

verified by a competent inspector”. 

På svensk star det “Säkerställandet av att konstruktionen och ventilation är dimensionerad 

för att hindra att fuktproblem uppstår, som t.ex. kondensation i byggdelar ska verifieras 

av person med relevant kompetens”. 

Rutin som säkerställer kravet. 

Usikkerheten min kommer fra det som jeg oppfatter som en blanding av prosjektering og 

utførelse. Man prosjekterer med løsninger som vil hindre at fuktproblemer oppstår, ikke 

sant? Men så kommer det dette om at kondensasjon som må verifiseres. For det første, 

hvis man først skal ha noen verifisere noe, burde ikke det være at oppbyggingen er 

gjennomført i forhold til prosjekteringsgrunnlaget? At de sjekker det før en 

veggkonstruksjon lukkes, for eksempel? 

134 (165)




For det andre, man vil verifiserer at det IKKE er kondensasjon tilstede ikke at det ER 

tilstede? 


Punktet bør skrives om! Entreprenør må lage/ha en rutine som beskriver hvordan bygget 

sikres mot unødvendig fuktbelastning og hvordan fukt i konstruksjonene tørkes ut. 


Vi forstår ikke hva som menes med at ”kondensation i byggdeler ska verifieras av person 

med relevant kompetens”. Er dette et svensk system? Det bør holde at det benyttes 

preaksepterte løsninger med henvisning til for eksempel SINTEF Byggforskanvisningene. 

Vi anbefaler at punktet O38 strykes. Samtidig tillater vi å bemerke at den 

norske SINTEF Byggforsk-serien er unik, og at våre nordiske naboland ikke har noe 

tilsvarende system med kvalitetssikrede anbefalinger og detaljløsninger. Krav om 

verifiering av person med relevant kompetens er derfor mye mindre relevant i Norge, da 

vi enkelt kan henvise til SINTEF Byggforsk-anvisningene. 


Når det skrives ”inspektør”, i den engelske oversettelsen, kan det anvendes egne folk, 

eller må det være eksterne folk? 

På engelsk står det ”The design of the building and ventilation must prevent moisture 

problems from arising. For example, condensation in structural components must be 

verified by a competent inspector”. 

På svensk star det “, Säkerställandet av att konstruktionen och ventilation är 

dimensionerad för att hindra att fuktproblem uppstår, som t.ex. kondensation i byggdelar 

ska verifieras av person med relevant kompetens. 

Rutin som säkerställer kravet. 

Usikkerheten min kommer fra det som jeg oppfatter som en blanding av prosjektering og 

utførelse. Man prosjekterer med løsninger som vil hindre at fuktproblemer oppstår, ikke 

sant? Men så kommer det dette om at kondensasjon som må verifiseres. For det første, 

hvis man først skal ha noen verifisere noe, burde ikke det være at oppbyggingen er 

gjennomført i forhold til prosjekteringsgrunnlaget? At de sjekker det før en 

veggkonstruksjon lukkes, for eksempel? 

For det andre, man vil verifiserer at det IKKE er kondensasjon tilstede ikke at det ER 

tilstede? 


Kravet är redan reglerat i BBR:s funktionskrav och det skapar onödig administration att 

redogöra detta exklusivt för Svanen-märkning. Kravet är även oprecist – vem har relevant 

kompetens? I Sverige använder man sig ofta av benämningen ”fuktsakkunnig” som 

kopplas till en specifik universitetsutbildning. Se även svar O40. 


Byggherrarna anser att Svanenkriterierna måste hänvisa till den branschstandard, 

ByggaF, som utvecklats av SP/Fuktcentrum (se www.fuktcentrum.se). 

135 (165)





Fuktsäkert utförande: stryk, person med relevant kompetens. 


Takk for kommentarene. Kravet er slettet. 

O39 Sikker utførelse av vanninstallasjoner 


Norge, Våtromsnormen eller teknisk godkjenning fra Sintef Byggforsk. 

Skanska Norge 

…henvisning til ”våtromsnorm, teknisk godkjenning fra Sintef Byggforsk eller 

tilsvarende dokumentasjon 


Kravet bör formuleras så att produkter uppfyller, och utförandet följer, de nationella 

riktlinjerna. Om kravet formuleras så att hela vatteninstallationerna ska uppfylla t.ex. 

”Säker Vatten” har man straffat ut vissa prefabricerade produkter såsom t.ex. badrum. 

Dessa produkter följer riktlinjerna men kan inte certifieras eftersom det inte handlar om 

en entreprenad utan om en inköpt produkt. 


Det finns ett motsatsförhållande när det gäller ytskikt mellan GVK och 

Byggkeramikrådets riktlinjer idag, men kravet är rimligt och viktigt. 


Bör kunna förenas med prefabricerade badrum, genom att förankra hos leverantör. 


Byggherrarna anser att Svanenkriterierna måste hänvisa till den standard som utvecklats 

inom VASKA-projektet. 


Under O39 bör en tydligare formulering än ”utförs på ett säkert sätt” väljas. 


Säkert utförande..: Säker Vatten Installation: Branschregler för säker vatteninstallation 

med installationsregler och utförande av auktoriserad VVS-installatör. 


Nordisk Miljömärkning tackar för kommentarerna. Kravet har preciserats ytterligare till 

att gälla enligt nationell lagstiftning och lämplig anvisning kan väljas. 

136 (165)




O40 Kontroll under byggeperiode 


Hva menes med at husprodusentene skal ha et ”certifierat kvalitetssystem eller likvärdig 

system implementerat i verksamheten som garanterar kvalitetssäkring enligt ovan?”. Vi 

antar 9001-sertifisering eller eventuell sertifisering etter den nye sertifiseringsordningen 

som Boligprodusentene foreslår, vil være tilstrekkelig. Men hvordan garantere 

kvalitetssikring? Feil og avvik vil jo alltid kunne forekomme i praksis, selv med den beste 

kvalitetssikring…..? 

Svanemerkingen bør bare stille krav som er strengere enn forskriftskravene eller krav på 

områder hvor forskriften ikke stiller krav. Det bør ikke være et Svanekrav at 

”myndighetskrav uppfylls”. Det er åpenbart at myndighetskrav skal følges, og nye 

forskrifter i Norge vil bidra til økt etterlevelse av myndighetskrav. 




Kravet på att kvalitetsansvariga skall vara certifierade eller på annat trovärdigt sätt kunna 

påvisa sina kompetenser är diffust. Certifierade enligt vad? Vem skall avgöra om de på 

ett trovärdigt sätt påvisar sin kompetens? Det blir ett väldigt trubbigt krav. 


Nya PBL reglerar detta mycket tydligare och det rekommenderas att man anpassar 

begrepp och text till nya PBL som beräknas komma ut 1 april 2010. 

Ställ krav på att det existerar ett kvalitetssystem. Certifieringskravet bör tas bort eftersom 

det inte garanterar att systemet fungerar i praktiken. Möjligt vis kan man ställa krav att 

systemet ska vara certifierbart. 


Hur beskriva kompetens? Räcker med arbetserfarenhet och/eller utbildning? 

Kvalitetsansvarig enligt PBL torde räcka. 


Kontroll under byggnation - I detta avsnitt blandar man ihop myndighetsutövning med 

civilrättsliga avtal, bl.a. används begreppen tillsyn, kontrollplan och kvalitetsansvarig. 

Det är otydligt om det är samhällets kontrollprocess eller mellan byggherre och 

entreprenör som åsyftas. Det blir därmed svårt att särskilja samhällets kontrollprocess 

från den Svanenmärkta kontrollprocessen. 


Kontroll enligt nya PBL 

137 (165)





Takk for kommentarene. Når det gjelder sertifisert kvalitetssystem er teksten endret slik at 

husprodusentens skal ha et kvalitetssystem implementert i virksomheten som garanterer 

kvalitetssikringen i henhold til kravet. 

O41 Førkontroll og sluttkontroll 

JM AB Sverige 

Vi anser att det skall vara projektets platschef som tillsammans med besiktningsman utför 

förbesiktning alt för en försyn. 


O40-41 

Måste vara husleverantörens representant. I vårt fall vår byggledare, vid totalentreprenad. 


Takk for kommentarene. Kravet er endret. 

Verifisering innen innflyttning 

O42 Kontroll av kvalitet 


Virker unødvendig og kostnadsdrivende og kreve at en uavhengig tredjepart skal inn i 

bilde i forbindelse med overlevering. 

Skanska Norge 

Kontroller vil utføres noe ulikt i forhold til type bygg. Kunde for leilighetsbygg og 

barnehager har ofte høyere kompetanse enn privatkjøper av småhus. 


Vi støtter ikke at kontroll av kvalitet skal utføres av uavhengig tredjepart. Forskriftene i 

Norge stiller per i dag ikke krav om et slikt kontrollsystem. Om en slik kontroll skal ha 

noen verdi, må den være relativt omfattende. Det vil koste flere ti-tusener av kroner å ha 

en uavhengig kontrollerende til å kontrollere kvaliteten, spesielt i utførelsesfasen. Dette 

vil være en ubehagelig og unødvendig tilleggskostnad for Svanemerkede boliger og 

barnehager. 



Peab PGS Sverige 

Kontroll av byggnadens allmänna skick och uppskattning av den byggtekniska kvaliteten 

samt uppenbara byggfel görs vid den normala slutbesiktningen mellan byggherre och 

entreprenör. Önskar SIS ytterligare kontroller medför detta ökad administration och 

ökade kostnader för huset. Otydligt vilka dokument som skall skickas in. 

138 (165)




Tryckprovningsresultat, se kommentar i avsnitt O3. 

JM AB Sverige 

JM ansera tt dokumentationskravet bör omformuleras så att all dokumentation arkiveras 

hos licenstagaren och uppvisas på förfrågan. 


Leder till ökad administration. En slutbesiktning borde räcka här. Ta bort detta kriterium 

eller ställ endast kravet att dokumentation från slutbesiktning ska finnas. 


Det är bra att dokumentation med relevans ska samlas in så ni har koll på licenserna, men 

detta medför ett extra stort arbete både från vår och er sida. Vi anser att det är rimligare 

att denna dokumentation arkiveras hos licensinnehavaren och finns tillgänglig för er vid 

eventuella stickprovskontroller. 


Kontroll av kvalitet: stryk uppenbara, ersätt med synliga samt dolda bygg fel. Lägg till 

Kontroll ska göras av oberoende part med relevant kompetens och metod. 


Takk for kommentarene. Kravet er endret se O4, O40 og M6. 

Sammenstilling av poeng 


Byggherrarna anser att poängberäkningssystemet är luddigt och måste förtydligas. 

O43 Oppnådde poeng 


Poängberäkning och poängkrav ger enligt vår mening en alltför låg målsättning. Med ett 

krav på 10 poäng av 24 möjliga lämnas ett stort utrymme för miljömässigt svaga 

produkter i alltför många applikationer. Med ett fåtal poänggivande installationer kan 

man ändå nå godkänd poäng, vilket inte inger förtroende. Vi föreslår därför skärpta 

krav för minimipoäng. Rimligen bör man uppnå åtminstone 2/3 kanske ¾ av 

maximal poängsumma för att vara kvalificerad. 

Poängtilldelning bör i högre grad ske till miljömärkta produkter – inte till produkter som 

inte uppfyller miljömärkningskrav i sitt användningsomårde. (Se exempel O29 och P9) 

Vi föreslår att P1 får störe möjlig poängsumma (10) och att kravet på minimipoäng 

höjs i motsvarande grad. 

139 (165)






Poängsystemet som svanen tillämpar jämför olika miljöaspekter mot varandra och delar 

ut poäng efter ett av svanen fastlagt schema. Detta jämställer en typ av 

miljöpåverkan/åtgärd med en annan vilket inte heller det är sund vetenskap. Det gör att t 

ex ett visst maximalt luftläckage om 0,2 l/s och kvadratmeter (se kriterie O2) från ett 

färdigt hus i bruksskedet och sortering av minst fem avfallsfraktioner på 

byggarbetsplatsen båda ger 2 poäng. Hur svanen har kommit fram till att just 

dessa två aspekters miljöpåverkan är exakt likvärdiga och därmed kan poängsättas 

redovisas inte. 

Målet är att få minst 10 poäng (av 24 möjliga) för att godkännas vilket gör att vi kan få 

två svanmärkta hus som skiljer sig väsentligt åt i miljöaspekt. Ett hus kan fokusera på 

klor- och halogenfria produkter samt minskad energianvändning, medan ett annat hus 

innehåller klor och halogenerade ytskikt och kablar men har återanvända byggprodukter, 

solfångare, avfallssortering och certifierat virke som ger de nödvändiga 10 poängen. 

Slutkunden som inte kan eller vill sätta sig in i de olika aspekterna kan få två väsentligt 

olika hus som båda är svanmärkta men av helt olika anledningar. 


Det blir en form for dobbeltelling i poentabellen. Man får poeng for lavt energibehov og 

på samme tid poeng for behovstyrt ventilasjon og belysning. Disse to energitiltakene 

bidrar nettopp til lavt energibehov. 


Det er et problem, at det gis poeng for anvendelse av Svanemerkede produkter, når det 

ikke er Svanemerking for alle produkttyper. Det betyr for eksempel et misforhold mellom 

isolering, som sikrer bygningens langsiktige energikvalitet, og hvor det ikke er 

Svanemerke kriterier, og vinduer. 

Økonomi- og Erhversministeriet, Danmark 

Ved svanemærkningen vægtes det beregnede energiforbrug højt, således at 50 pct. af den 

samlede score kan udgøres af energipoint, hvilket er en fornuftig prioritering. 


O43 Hvor svært kan det være? LØB foreslår: At pointgivningen revideres kraftigt jfr. 

LØBs forslag hertil. LØB foreslår: At O43 ændres til: Der skal mindst opnås 66% af de 

opnåelige points. 


4.3. Sammenregning af point Det er et problem, at der gives point for anvendelse af 

svanemærkede produkter, når der ikke er svanemærkning for alle produkttyper. Det 

betyder fx et misforhold mellem isolering, som sikrer bygningens langsigtede 

energikvalitet, og hvor der ikke er svanemærkningskriterier, og vinduer. 

140 (165)





O43 "Scores" side 26 "Use of ecolabelled / reused building products" tillægges en score 

på op til 5 points. Det er meget problematisk idet: . Der er flere produktgrupper i 

byggeriet, som ikke kan få svanemærke- fordi der ikke findes mærke eller kriterier for 

produktgruppen. Det betyder, at visse bygningsdele eller bygningskonstruktioner 

favoriseres fremfor andre, der kan være mere bæredygtige. . Genbrug af byggematerialer 

giver ikke nødvendigvis en mere bæredygtig bygning. Se kommentarer til punkt 5 og 5.1 

i baggrundsdokument ovenfor. . Byggematerialer med et højt indhold af genbrugte 

restmaterialer fra andre industrier som gavner miljøet kan ikke få points. Rockwool 

foreslår, at man revurderer Scores og baggrund. 



(EuPC) 

Same comments as above. 

We ask to remove P7 and P9 since this discriminates materials (with a proven track 

record since several decades) without scientific justification. 

We also ask to remove all references to halogenated/chlorinated plastics on other 

pages not dealt with above (e.g. in the appendixes). 


Våra kommentarer kring detta redovisas under respektive avsnitt 


Takk for kommentarer. Nordisk Miljømerking har endret noen krav, fjernet noen og 

omgjort noen til poengkrav, og mener nå at vektingen i krav O43 er fornuftig med tanke 

på hvor bransjen står og hvor vi på noen vesentlige punkter ser at bransjen har 

forbedringspotensialet. De obligatoriske kravene er de viktigste kravene i dokumentet. 

Noen høringsinstanser vil ha strengere krav til prosentandel oppnådde poeng. Nordisk 

Miljømerking skal stille krav som de maks 30 % flinkeste i bransjen oppnår, og kan 

derfor stramme kravet ytterligere ved neste revisjon. 

Kvalitetsledelse 


Forslaget har et grensesnitt mot plan- og bygningslovgivningen og at dette må 

tydeliggjøres. Det er viktig å understreke at offentligrettslige krav i pbl, herunder ansvar 

for utarbeidelse av organisasjonsplan, dokumentasjon, ansvarsregler mv., gjelder fullt ut 

og ikke kan snevres inn av forslaget. 


Takk for kommentaren. Myndighetskrav skal alltid oppfylles for svanemerkede produkter. 

141 (165)




M2 Lover og forskrifter 


Kan förtydliga var gränsen går för samtliga tillverkningsställen så att inte alla 

leverantörer av komponenter berörs, vilket blir en orimlig administrativ börda. Endast 

byggarbetsplats och fabriker för prefabricerade byggdelar. Med dokumentation avses 

endast ansökan om Svanenlicens? 



Det är inte svanens sak att agera tillsynsmyndighet för att lagar och regler skall 

efterföljas. Detta dokumentationskrav innebär bara onödig administrativ börda. 


Vedr. markedsføring: Kravene i svanemærket gælder ved overdragelse til køberen - det 

siger ikke noget om senere ombygning - det burde tilføjes at ved større ombygninger skal 

Svanemærket opdateres. 


En licens til Svanemærkning af byggeri tildeles en husbygger/entrepanør, som oftest ikke 

er husets beboere, når huset sælges. På grund af manglende styrbarhed over, hvordan 

beboerne af huset opfører sig (Hvor meget el, vand og varme de bruger, hvilke 

byggematerialer der bruges ved evt senere ombygninger) når huset er overdraget, gælder 

licensen for husene kun i forbindelse med overdragelsen. Dette gælder huse, som så 

mange andre miljømærkede produkter. 

4.3.5. Instruksjoner for beboere/forvaltere 

O44 Allmenn informasjon og vedlikeholdsplan (FDV) (S: 

underhållsplan DK: vedligeholdelsesplan) 

Skanska Norge 

Viser til huskjøper – viser da litt dårlig at dette også gjelder for barnehager. 


Beboeres og forvalteres kunnskap om vedlikehold og bruk av boligen er avgjørende for et 

godt resultat. Generell informasjon, vedlikeholdsplan og service er en god start, men 

sikrer ikke at innholdet er forstått og påvirker atferd i ønsket retning. Det er derfor viktig 

at serviceboken har en veiledning som er lett å forstå. 

Helsedirektoratet Norge 

Spesielt vil vi påpeke viktigheten av kravet om at ”det finnes en drift- og 

vedlikeholdsplan for bygningen”. Dette kan synes som en nødvendig forutsetning for å 

forhindre at kvaliteten på barnehager og andre bygninger hvor barn oppholder seg 

reduseres, slik at opprinnelig godkjente bygninger ikke lenger tilfredsstiller regelverkets 

krav til inne- og utemiljø. 

142 (165)




JM AB Sverige 

JM Önskar klargjort vad som avses med servicebok? 


Energispartips är lämpligt att införa i Bopärmen – hur man beter sig för lägsta möjliga 

energianvändning i byggnaden/lägenheten. (vädring, matlagning, belysning/glödlampor 

etc.). Även allmänna skötselinstruktioner i förvaltningspärmen om miljövänlig 

förvaltning. Städning, trädgårdsskötsel m m. 


Kan byta ut ordet underhållsplan till underhållspärm. En plan måste nog fastställas av 

fastighetsägaren/förvaltaren för att bli en plan. Vi som byggare kan lämna ett 

standardförslag på vad som bör göras i underhållspärmen, men inte fastställa en plan. 


Swedisol välkomnar att Svanenmärkning av hus även omfattar dessa instruktioner. 

Alltför länge har denna möjlighet till energieffektivisering underskattats. 


Allmän…: punktlista, första punkten lägg till Det ska finnas en tydlig dokumentation 

över hur installationerna ska bibehålla sin funktion, injustering och energiprestanda över 

tiden. 


Takk for kommentaren, kravet er endret og presisert. 

4.3.6. Bilagene 


Vi har bett leverantörer se över bilagorna, men har inte fått något svar att bifoga 

remissen. 

Bilag 1 


Om det sker mindre projektspecifika inköp, som inte ingår i typhuset som är Svanenmärkt, 

behöver ny materiallista skickas till Svanen? 

Bilag 3 


Beräkning av dagsljusfaktor Hvorfor ”egne” regler? 

Bilag 4 

143 (165)





Översättningsnyckeln skall vara till CLP eftersom det är den juridiskt bindande 

lagstiftningen för Sverige, EU och EES. 

Bilag 5 


Svært omfattende og vil være kostnadsdrivende da en må ha inn en ekstern konsulent. 


Dessa bilagor kan ersättas av BASTA (se Generella kommentarer), Säkerhetsdatablad 

och byggvarudeklarationer enligt Kretsloppsrådets formulär BVD 3. 


Takk for kommentarene. Ved mindre prosjektspesifikke innkjøp skal dokumentasjon 

innsendes. Bilag 4 er endret. For øvrige kommentarer se bakgrunnsdokumentet. 

Bilag 9 


Vi tager afstand fra den åbenlyse diskrimination, der finder sted hvad angår 

isoleringsmateriale af plast. 

Mineraluld fremhæves som et populært isoleringsmateriale, men det nævnes ikke, 

at fenol er klassificeret som bl.a. mutagent i kategori 3, og toksisk ved indånding, 

hudkontakt og indtagelse samt at der findes grænseværdier for fenol i 

arbejdsmiljøet. 

Til gengæld nævnes det, at styrenmonomeren, som bruges ved fremstilling af EPS 

og XPS er klassificeret som kræftfremkaldende. Dette er ikke korrekt. Styren er i 

dag ikke klassificeret som hverken kræftfremkaldende, mutagent eller reprotoksisk 

i EU. Vi ser gerne, at man fremhæver, at EPS og XPS 

arbejdsmiljømæssigt er at foretrække pga. lav vægt, nem bearbejdning og ingen 

eksponering for fibre. 

Samtidig er det forkert, når det i nævnes (i bilag 9 og i baggrundsdokumentet), at 

ekspanderede isoleringsmaterialer først afgiver drivgassen under 

affaldshåndteringen. Drivgassen (ved fremstilling af EPS bruges pentan) bruges jo 

netop til at opskumme plastråvaren under selv produktionen. Kun en mindre del af 

drivmidlet vil være til stede i det færdige produkt, fx isoleringsplader. 


Dessa bilagor kan ersättas av BASTA (se Generella kommentarer), Säkerhetsdatablad 

och byggvarudeklarationer enligt Kretsloppsrådets formulär BVD 3. 


Takk for kommentarene, bakgrunndokumentet vil bli oppdatert. 

144 (165)




5. Kommentarer til bakgrunnensdokumentet 

5.1. Produktgruppeavgrensning 

Motiv for Svanemerking 


Figuren Kyotopyramiden er utviklet av Husbanken i samarbeid med SINTEF Byggforsk. 

Vi ber om at det vises til dette når figuren brukes. Figuren slik den fremstilles i høringen, 

er laget ved Husbankens regionkontor Midt-Norge. 


Vi beklager at vi ikke har oppgitt kilde til figuren Kyotopyramiden som er utviklet av 

Husbanken i samarbeid med SINTEF Byggforsk under kap. 3.2. vil bli rettet opp. 

Referansen står under Figur B6c i Bilaga 6 Bakgrund för solenergikrav i 

bakgrundsdokumente 


Veidekke ställer sig positiv till initiativet med Svanmärkning av bostäder 

Den globala uppvärmningen som är den största miljöfrågan lyfts inte alls fram i 

dokumentet. Byggsektorn svarar för cirka 20 procent av de indirekta och direkta 

utsläppen av växthusga-ser. Energianvändningen i byggnader har med andra ord en 

betydande påverkan på koldioxid-utsläppen (CO2). Dessutom måste man göra skillnad 

mellan olika energislags klimatpåverkan i form av att redovisa olika CO2 kvoter per 

levererad kWh vid värderingen av kriterierna. CO2 värdering av el enligt IVL:s rapport 

från januari 2009 bör förslagsvis tillämpas vid nyproduktion av flerbostadshus. 

Energimyndigheten är dessutom tydlig med att varken nordisk eller svensk elmix får 

användas vid klimatredovisningar. För fjärrvärme bör de lokala värmebolagets 

framtidsvärde (vad som planeras om cirka 20 år) redovisas. 


Takk for kommentaren. Bakgrunnsdokumentet vil bli oppdatert. 

P1 Bruk av miljømerkede/gjenanvendte materialer 


5.1. Samme kommentar som i P1. Der opfordres til ubegrænset genbrug af byggevarer. 

Dette kan være ret problematisk. Eksempelvis findes der i dag nye mursten med meget 

lave u-værdier (lav varmetransmission). Over en kort årrække, så sparer disse nyt 

fremstillede mursten mere energi end en tilsvarende væg af genanvendte, gamle sten. 

Rockwool opfordrer miljømærkningen til at overveje dette punkt igen. 

145 (165)





Takk for kommentaren. Kravet er endret, se kommentarer under krav P1. 

5.2. Krav til energi og innemiljø som der diskutert men 

ikke tatt med i kriterien 


5.4. Faktorerne Termisk komfort, Varmesystem og CO2, og solafskærmning er alle meget 

vigtige for en bygnings indeklima og energiforbrug. Indføres i kriterier. 5.5. Krav 020 Vi 

støtter brugen af konstruktiv bygningsbeskyttelse. For eksempel kan rigtigt 

dimensionerede udhæng i bygningerne forlænge bygningens materialers levetid 

væsentligt, samtidig med at udhænget giver en solafskærmning, så overophedning om 

sommeren undgås. Begge dele vil indvirke positivt på bygningens bæredygtighed. Der 

gives points for konstruktiv bygningsbeskyttelse. 


Takk for kommentarene, dette vil vi se mer på ved neste revisjon. 

5.3. Materialkrav, kjemiske produkter 


På sidan 27 i bakgrundsdokumentet står följande: ”Vid remissen till version 1 av 

kriterierna framkom det att byggbranschen jobbar mot att ställa denna typ av krav på 

egenskaperna i stället för på ämnen. Svanen bifaller denna utveckling och har för 

kemiska byggprodukter följt denna linje.” Hur kan Svanen skriva detta när man 

samtidigt använder sig av listor i kraven O17 och O22? 


Takk for kommentarene. Det har ikke vært tilstrekkelig å kun stille krav til egenskaper 

ved denne revisjonen. 

5.4. Krav til trevirke og andre materialer basert på fiber 

O24 Kontrollert råvare 

Central Union of Agricultural Producers and Forest Owners (MTK) Finland 

The text: ”The licence applicant must ensure that wood raw materials do not originate 

from forest, natural or agricultural environments meriting protection due to their high 

biological and/or social value. Nordic Ecolabelling may revoke the licence if it is found 

that wood raw materials are derived from forest environments of this type.” 

should be replace by the text: 

146 (165)




“”The licence applicant must ensure that wood raw materials do not originate from areas 

designated by law or by the relevant competent authority for nature protection purposes; 

nor areas officially assigned for the protection of threatened ecosystems or species 

recognised by the relevant competent authorities. Nordic Ecolabelling may revoke the 

licence if it is found that wood raw materials are derived from forest environments of this 

type.” 

justification: 

The original text leaves it very vague how, by which criteria and by whom the high 

biological and/or social value is defined. Also, the original text does not define how it is 

evaluated whether such area “merits protection”. It would be impossible for the licence 

applicant to know when it actually meets the requirement set. 

The text: “The building manufacturer must have a documented procedure or policy as 

how best to ensure that wood and bamboo raw materials are not derived from forest, 

natural or agricultural environments that: 

- Are felled illegally; and/or 

- Have a high biological and/or social value. 

should be replaced by text: 

“The building manufacturer must have a documented procedure or policy as how best to 

ensure that wood and bamboo raw materials are not derived from: 

- areas illegally harvested 

- areas designated by law or by the relevant competent authority for nature 

protection purposes 

- areas officially assigned for the protection of threatened ecosystems or species 

recognised by the relevant competent authorities. 

Illegal harvesting take place when timber is harvested in violation of national laws of the 

country of harvest. The applicable legislation includes forest and environmental 

legislation regulating timber harvesting”. 

justification: 

The original text leaves it very vague how, by which criteria and by whom the high 

biological and/or social value is defined. Also, the original text does not define how it is 

evaluated whether such area “merits protection”. It would be impossible for the licence 

applicant to know when it actually meets the requirement set. 

The original text does not define what is meant with the term “felled illegally”. The 

country whose legislation is to be observed as well as the scope of legislation have to be 

defined. 

Comments from Nordic Eccolabelling 

Thank you for your comments. The requirements have been altered. 

147 (165)




5.5. Andre krav til byggprodukter, materialer og interiører 

O28 Fasade og takbekledning 


Galvanised products and products made of zinc emit zinc and zinc compounds to the 

surrounding environment (especially water and earth) where they can accumulate in the 

food chain. 

On the suggested accumulation of zinc in the food chain, the conclusion of the EU risk 

assessment is clear: “it is concluded that secondary poisoning is considered to be not 

relevant in the effect assessment of zinc. Major decision points for this conclusion are the 

following. The accumulation of zinc, an essential element, is regulated in animals of 

several taxonomic groups, for example in molluscs, crustaceans, fish and mammals. In 

mammals, one of the two target species for secondary poisoning, both the absorption of 

zinc from the diet and the excretion of zinc, are regulated. This allows mammals, within 

certain limits, to maintain their total body zinc level (whole body homeostasis) and to 

maintain physiologically required levels of zinc in their various tissues, both at 

low and high dietary zinc intakes. The results of field studies, in which relatively small 

differences were found in the zinc levels of small mammals from control and polluted 

sites, are in accordance with the homeostatic mechanism. These data indicate that the 

bioaccumulation potential of zinc in both herbivorous and carnivorous mammals will be 

low. Based on the above data, secondary poisoning and the related issues ioaccumulation 

and biomagnification are not further discussed in this report”. (Risk Assessment Zinc 

metal, ECB 2008, page 292). 

Zinc itself is a trace element without particularly toxic properties. 

Zinc is an essential element for all life forms and it is required to ensure normal growth 

and development. Nature and humans have a natural regulating system for zinc allowing 

for adequate uptake/elimination, in accordance to the nutritional needs. The Predicted No 

Effects Concentrations (PNECs), set in the zinc risk assessment report, therefore 

recognize zinc excess as well as zinc deficiency and integrate the concepts of zinc 

bioavailability. Van Sprang et al. (2009) have gone through a revision of the zinc risk 

assessment using the most recent and up-to-date scientific concepts and 

bioavailability tools. Over the nine European river basin studied, deterministic risk 

characterization ratios were all below one, suggesting that there is no deterministic risk 

associated with current use patterns of Zn in these river basins. 

Zinc causes the release of cadmium since cadmium is an associated substance in zinc. 

Today’s rolled zinc has to comply with European Standards, as defined by 

CEN/CENELEC Internal Regulation. Those standards, prepared by TC CEN/TC 209 

define products requirements, in this case specifications for rolled flat products for 

building, including zinc. In such application zinc is alloyed with copper and titanium, and 

it has a content of 99.995% zinc Super High Grade Z1, which is compliant with EN1179 

standard. The EN1179 standard specifies that zinc cannot contain more than 0.003% 

148 (165)




cadmium. In practice, trace cadmium levels in zinc are often up to ten times lower than is 

required by EN 1179. Cadmium content in today’s rolled zinc is therefore extremely 

minor. 

In conclusion, the recommendation under #O28 is not justified based on the extended 

scientific information available on zinc metal. Implementation of the proposed restriction 

will compromise the overall environmental life cycle performance of buildings in the 

Nordic Countries, in particular in the durability, recyclability and energy profile of 

roofing and cladding. 

References cited: 

- EU 2008. Risk Assessment Zinc metal 

(http://ecb.jrc.ec.europa.eu/DOCUMENTS/Existing- 

Chemicals/RISK_ASSESSMENT/REPORT/zincmetalreport072.pdf) 

- EU 2008. Official Journal of the EU Commission, Recommendations from Risk 

Reduction Strategy http://ecb.jrc.ec.europa.eu/DOCUMENTS/Existing- 

Chemicals/RISK_ASSESSMENT/OJ_RECOMMENDATION/ojrec7440666.pdf 

- Hüffmeyer et al. 2009. Geo-referenced modeling of zinc concentrations in the Ruhr 

river basin (Germany) using the model GREAT-ER. Sci. Tot. Env. 407, 2296-2305. 

- Van Sprang et al. 2009. Environmental risk assessment of zinc in European freshwaters: 

A critical appraisal. Sci. Tot.Env., in press (doi:10.1016/j.scitotenv.2009.06.029). 

Contact person 1 

Name: Kai Nikkanen (kai.nykanen@boliden.com) 

Company: Boliden Kokkola 

Address: P.O. Box 26, FIN-67101 Kokkola, Finland 

Telephone: +358 6 828 6820 

Contact person 2 

Name: Delphine Haesaerts Ph. D. (dhaesaerts@iza.com) 

Company: INTERNATIONAL ZINC ASSOCIATION-EUROPE 

Address: Avenue de Tervuren, 168 / Box 4, B-1150 Brussels 

Telephone: +32 2 7760096 

11. European Copper Institute and Scandinavian Copper Development Association 

Comments to individual statements in the background document: 

Copper is not subject to classification, but some copper compounds are toxic to aquatic 

organisms. 

Solid copper is not classified because the release rate of copper ions from massive 

materials is too small to warrant classification. Read-across of a classification outcome 

from soluble copper compounds to copper metal is not in line with EU regulations on 

classification and labeling (see Annex IV in 

http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance_document/clp_en.htm?time=12.). 

149 (165)




Copper can accumulate in organisms and affect grow and reproduction of simple aquatic 

animals. 

The term "copper accumulates" has no ecotoxicological meaning, because copper is an 

essential element and the uptake/accumulation varies for different species and life stages, 

depending on nutritional needs. 

In the copper risk assessment, it has been concluded that organisms have developed well 

controlled homeostatic mechanisms to appropriately regulate the internal copper 

concentrations in accordance to nutritional needs. TCNES/SCHER agreed on the key 

conclusions: “No regional risks for the aquatic (freshwater and marine) and terrestrial 

environments and no concern for secondary poisoning”. 

Emissions of copper and copper compounds occur during extraction, primary 

production, use and disposal. 

Emissions of copper ions and compounds do occur during extraction, primary production, 

use and disposal. Copper is a natural element and therefore natural releases of copper are 

a continuous process. Considering that copper is an essential element, it is therefore 

critical to assess whether these releases cause adverse effects in the receiving 

environment. 

In the copper risk assessment, it has been concluded that the current emissions from 

primary production, use and disposal are generally safe for man and the environment. The 

industry has invested continuously to reduce these emissions. For the Nordic industries 

and Nordic usage, no risks have been observed in the copper risk assessment. 

Copper is a limited resource and with current rates of consumption there is only enough 

ore for 35 years of consumption [MM 2007]. 

This is a common misconception. There is no clear position on the global reserves of 

copper. Ore prospecting is expensive and is carried out by individual mining companies 

in line with their own market forecasts for demand and metal price. One of the most 

reliable estimates is perhaps that of the US Geological Survey, which estimated the 

amount of non-discovered copper deposits to be 3 billion tons, which at current usage 

would be sufficient for well over 150 years. The copper from claddings and roofs can be 

recycled 100% without any loss of quality. Such applications also have very long life 

spans of at least decades, if not centuries. Copper roofs and claddings are therefore a very 

sustainable use of copper and, from a life cycle perspective, copper is a very desirable 

building material. 


Thank you for your comments. The requirements have been altered for zinc. 

150 (165)




6. Endringer i kravene etter høringen 

På bakgrunn av høringskommentarene og innhenting av ytterligere informasjoner etter 

høringen er det foretatt følgende større eller vesentlige endringer i kravene: 

Hva kan svanemerkes: 

• Det er presisert hvilke hustyper som kan svanemerkes. 

Energi og innemiljø: 

• O4 Lufttetthet: Kravnivåene er tilpasset til nasjonale beregningsmetoder. 

Poengkravet P2 er fjernet. 

• O5 Energi: Kravet er omskrevet til at ”energiänvendningen för max. uppgå til 75 

% av gällande nationella byggreglar”. Det gis fortsatt poeng i P3 for bedre hus 

ned til passivhus-nivå. 

• P4 er endret slik at det gis 1 poeng for solceller, solfanger eller gjenvinning av 

varme fra varmtvann. 

• O9 Individuell måling av energi: Kravet er presisert og gjelder for forbruk av el, 

og varmtvann og vannbåren oppvarmingsenergi når det er felles energikilde for 

flere boenheter. 

• O10 Ventilasjon: Kravet er forenklet. Poengkravet P5 er slettet. 

• O11 Støy: Kravet er endret til poengkrav for småhus og leiligheter. 

Materialer: 

• P1 Bruk av miljømerkede byggprodukter: Kravet er endret ved at det ikke lenger 

gis poeng til gjenbruk av byggmaterialer. 

• O14 – O21 Kjemiske byggprodukter. Kravene er generelt gjort litt mindre strenge 

ved at grensen for krav til inngående stoffer er satt til 100 ppm. Det kreves ikke 

lenger at datablader skal sendes inn, men at de skal gjøres tilgjengelig for Nordisk 

Miljømerking. Kravet O19 Hormonforstyrrende stoffer er fjernet, og det er gjort 

noen mindre endringer i de andre kravene til kjemiske byggprodukter. 

• O24 – O25 Skogkravene er omformulert. 

• O28 Forbudet mot sinktakbelegg er fjernet. 

• O29 – P9 PVC-forbud i gulv. Det er nå ikke unntak for PVC belegg på våtrom. 

Poengkravet P9 er derfor tatt bort. 

Byggeprosess 

• O34 Radon: Kravet er gjort teknologinøytralt og er forenklet. 

• O38 Kravet til fuktsikker konstruksjon er fjernet 

• O41 Kravet til sluttbefaring er endret 

Instruksjon til beboere/forvaltere 

• O44 I kravet med informasjon til beboeren/forvalter er et punkt om radonstråling 

lagt til. 

Følgene krav er blitt slettet: P2, P5, P9, O38 

Krav til støy er endret fra obligatorisk til et poengkrav. 

151 (165)

7. Vedlegg: 




7.1. Bilag A Tabellfremstilling av alle høringssvarene 

Tabell 1: Sammenstilling av alle høringssvarene. Kolonnene angir; A. Bare 

kommentarer, B. Støtter forslaget, C. Støtter forslaget med kommentarer, D. Avstår fra 

høringsuttalelse og E. Forkaster forslaget med begrunnelse. 

Land A. Bare 

kom. 

B. Støtter 

forslaget 

C. Støtter 

forslaget 

med kom. 

152 (165) 

D. Avstår 

fra hørings- 

uttalelse 

E. Forkaster 

forslaget med 

begrunnelse 

Danmark 4 1 4 4 4 17 

Sverige 13 1 6 0 2 22 

Finland 4 3 3 2 3 15 

Norge 1 0 13 2 3 19 

Island 0 0 0 0 0 

Totalt 22 5 26 8 12 73 

Europeiske høringssvar: 

De europeiske høringssvarene er lagt under det landet som har lagt de inn i 

høringssammenstillingen: 

Tabell 2: Danske høringssvar 

Hørings-instans A. 

Bare 

kom. 

B. 

Støtter 

forslaget 

C. Støtter 

forslaget 

med kom. 

Ardex Skandinavia A/S, Allan 

Petersen 

X 

Klima og Energiministeriet, 

Charlotte V Forsingdal 

X 

Danmarks Naturfredningsforening, 

Christian Poll 

X 

Forbrugerrådet, Claus Jørgensen 

Plastindustrien i Danmark, Helle 

Fabiansen 

BING (European association 

representing the polyurethane 

insulation industry (PUR/PIR)) 

X 

Forbrugerstyrelsen, Jeanette Vejlin X 

Center for Miljø, Københavns 

kommune, Johan Galster 

X 

Statens Byggeforskningsinstitut, 

Klaus Hansen 

X 

Rockwool A/S, Susanne Kuehn X 

Mineraluldsindustriens Brancheråd, 

Kristine van het Erve Grunnet 

Landsforeningen af Økologisk 

byggeri, Olav Scheunemann 

X 

Det Økologiske Råd, Susanne Bruun X 

D. Avstår 

fra 

høringsuttalelse 

Totalt 

E. Forkaster 

forslaget med 

begrunnelse 

X 

X 

X




Jakobsen 

Økonomi- og Erhversministeriet, 

Louise Dirksen 

Moe & Brødsgård A/S, Lene Foged X 

Coop Trading A/S, Michael 

Kristensen 

X 

Ministeriet for Videnskab, teknologi 

X 

og udvikling, Thorkild Meedom 

Miljøstyrelsen, Søren M Andersen X 

Σ Danske svar: 4 1 4 4 4 

Tabell 3: Svenske høringssvar 


Bare 

kom. 

PEAB PGS AB 

/Bengt Jansson 

JM AB 

/Lennart Henriz + Patrik Andersson 

Veidekke Entreprenad AB 

/Johnny Kellner 

NCC Housing 

/Jenny Winblad + Charlotte 

Beijersten-Nalin 


/Agneta Wannerström 

Skanska Nya Hem/Uniqhus 

/Johanna Ågårdh 

BWG Homes/Myresjöhus och 

/Fredrik Nilsson 

Familjebostäder i Göteborg AB 

/Mia Wheeler.se 

Boverket 

/Kristina Einarsson 

Byggherrarna 

/Per Lilliehorn + Mats Björs 

Alcro-Beckers AB 

/Ulla Johansson 

AkzoNobel Bygglim AB 

/Åsa Eriksson 

Sveriges Fog- och Limleverantörers 

Förening samt Sveriges 

Färgfabrikanters Förening 

/Henrik Jansson/Anna Melvås 

Plast- & Kemiföretagen 

/Lena Lundberg 

BASTA Online 

/Lars Jarnhammar 

Swedisol 

/Ulf Frisk 

Svensk Ventilation 

/Magnus Everitt och 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

B. 

Støtter 

forslaget 

153 (165) 

C. Støtter 

forslaget 

med kom. 

X 

X 

X 

X 

X 

D. Avstår 

fra 


E. Forkaster 

forslaget med 

begrunnelse 

X 

X

VVS Företagen 

/Roland Jonsson 

roland.jonsson@vvsforetagen.se 

Forbo Flooring AB 

/Magnus Rönnmark 

Avfall Sverige AB 

/Sven Lundgren 

Konsumentvägledarnas Förening 

/Annelie Fredriksson 

Miljöförbundet Jordens Vänner 

/Henry Kenamets 




X 

X 

European Lead Sheet Industry 

Association 

/Drs Jules Wilhelmus + Ben Travers 

X 

Σ Svenske svar: 13 1 6 0 2 

Tabell 4: Finske høringssvar 


Bare 

kom. 

X 

B. 

Støtter 

forslaget 

154 (165) 

X 

C. Støtter 

forslaget 

med kom. 

D. Avstår 

fra 


Rakennustietosäätiö RTS X 

Central Union of Agricultural 

Producers and Forest Owners 

(MTK) 

X 

Federation of Finnish Enterprises X 

Finlands miljöcentral X 

Oy Festiwood Finland Ltd X 

Finndomo X 

Metsäteollisuus – Forest industries X 

Radiation and Nuclear Safety 

Authority 

X 

European Aluminium Association 

AISBL 

X 

European Copper Institute and 

Scandinavian Copper Development 

Association 

X 

Construction polyurethane industry 

of Finland (CPIF) 

X 

Confederation of Finnish 

Construction Industries RT 

X 

National Consumer Research Centre X 


Europe 

X 

European Federation For 

Construction chemicals 

(samma till andra nordiska länder) 

X 

Σ Finske svar: 4 3 3 2 3 

E. Forkaster 

forslaget med 

begrunnelse

Tabell 5: Norske høringssvar 


Bare 

kom. 




B. 

Støtter 

forslaget 

155 (165) 

C. Støtter 

forslaget 

med kom. 

Direktoratet for arbeidstilsynet X 

Fellesforbundet X 

Statens forurensningstilsyn X 

Stiftelsen Miljøfyrtårn Norge X 

Veidekke Norge X 

Trygge Barnehager Norge X 

Helsedirektoratet Norge X 

Husbanken Norge X 

Norima (norske 

X 

mineralullprodusenter) 

Boligprodusentenes Forening Norge X 

Rambøll Norge AS: X 

Skanska Norge: X 

Statens bygningstekniske etat (BE) 

Norge: 

X 

Norges vassdrags- og 

X 

energidirektorat: 

Stabbestad Barnehage Norge: X 

Norges Naturvernforbund: 

European Federation for 

Construction Chemicals (EFCC): 

European Council for Plasticisers 

X 

and Intermediates (ECPI) 

D. Avstår 

fra 


The European polymer producers 

(PlasticsEurope), together with the 

European PVC resin producers 

(ECVM), and the European plastics 

converting industry (EuPC): 

X 

Σ Norske svar: 1 0 13 2 3 

E. Forkaster 

forslaget med 

begrunnelse 

X 

X

7.2. Bilag B BING, Europe 




Comments on the Background report 

• Appendix 9 Building materials containing adverse chemical substances 

Mineral wool: This section is biased in that it provides an appreciation of the product, 

which is not done in the sections covering other insulation products. Moreover, the 

statement that mineral wool “is popular due to its insulating ability” is wrong. As the 

following graph shows, when using mineral wool one needs a much higher thickness to 

achieve the same insulation value as compared to polyurethane. 

Plastic foam products: It is incorrect to state that PUR smoulders. All tests show that this 

is never the case. Furthermore, the Background report again refers to brominated flame 

retardants, but the Ecolabel bans all halogenated flame retardants. This is not correct. 

Appendix 1 og 2 fra BING’s høringssvar: 

Annex 1 

CEN/TC350: Environmental indicators 

Quantified indicators for environmental impacts expressed with the impact 

categories of LCIA 

Climate change expressed as GWP ...................................................... indicator unit [kg CO2-eq] 

Destruction of the stratospheric ozone layer ........................................ indicator unit [kg CFC-11 eq] 

Acidification of land and water sources ............................................... indicator unit [kg 

SO2 eq] 

Eutrophication ...................................................................................... Indicator unit [kg 

PO4 eq] 

Formation of ground level ozone expressed as photochemical oxidants Indicator unit [kg 

C2H4 eq] 

Quantified indicators for environmental aspects expressed with data derived from LCI 

and not 

assigned to the impact categories of LCIA 

Use of non-renewable resources other than primary energy ....................................... [kg] 

Use of renewable resources other than primary energy ............................................... [kg] 

Use of recycled/reused resources other than primary energy ...................................... [kg] 

Use of non-renewable primary energy ......................................................................... [MJ] 

Use of renewable primary energy................................................................................. [MJ] 

Use of freshwater resources ......................................................................................... [m3] 

Components for reuse ................................................................................................. [kg] 

Material for recycling ................................................................................................... [kg] 

Material for energy recovery ........................................................................................ [kg] 

Exported energy ........................................................................................................... [MJ] 

Non-hazardous waste to disposal ................................................................................. [kg] 

Hazardous waste to disposal ........................................................................................ [kg] 

Radioactive waste (separated from hazardous waste) .................................................. [kg] 

Components for reuse ................................................................................................. [kg] 

Material for recycling ................................................................................................... [kg] 

156 (165)




Material for energy recovery ........................................................................................ [kg] 

Exported energy ........................................................................................................... [MJ] 

Non-hazardous waste to disposal ................................................................................. [kg] 

Hazardous waste to disposal ........................................................................................ [kg] 

Radioactive waste (separated from hazardous waste) .................................................. [kg] 

Annex 2 

Proposed technical or regulatory levels or classes for VOC emissions 

European Expert Group on Dangerous Substances 

(based on the measurement methods developed by CEN/TC351) 

CONSTRUCTION POLYURETHANE INDUSTRY OF FINLAND 

Appendix 9 Building materials containing adverse chemical substances 

Mineral wool: 

This section is biased in that it provides an appreciation of the product, which is not done 

in the sections covering other insulation products. Moreover, the statement that mineral 

wool “is popular due to its insulating ability” is wrong. As the following graph shows, 

when using mineral wool one needs a much higher thickness to achieve the same 

insulation value as compared to polyurethane. 

157 (165)




6 European Union Risk Assessment Report tris(2-chloro-1-methylethyl) phosphate 

(TCPP) - CAS No: 13674-84-5, EINECS No: 

237-158-7 

7 Emissionen von Flammschutzmitteln aus Bauprodukten und Konsumgütern, 

Bundesanstalt 

für Materialforschung und –prüfung (BAM), Forschungsbericht 299 65 321, UBA-FB 

000475 

Plastic foam products: 

It is incorrect to state that PUR smoulders. All tests show that this is never the case. 

Furthermore, the Background report again refers to brominated flame retardants, but the 

Ecolabel bans all halogenated flame retardants. This is not correct. 


In Appendix 9 we are pointing out environmental issues for the different insulation 

materials, and in this respect some materials will be more beneficial than others. We will 

delete the sentence ”It is popular due to its insulating ability.” because this is true not 

only for mineral wool. We appreciate the graph from BING, comparing the different 

material thicknesses from an insulating point of view. This does however not change the 

impact these materials have on the environment. According to BING there are tests 

showing that PUR does not smoulder. We would appreciate to see documentation of this. 

In the background report both brominated and halogenated flame retardants are referred 

to. 

158 (165)




7.3. Bilag C European Aluminium Association AISBL: Life 

Cycle Management 

Declaration by the Metals Industry on Recycling Principles 

DOI: http://dx.doi.org/10.1065/lca2006.11.283 

The metals industry works towards the establishment of an accurate understanding of 

metals recycling. Environmental models and policy discussions that concern product 

recycling should characterize material recycling in a manner that is appropriate and that 

promotes the objectives of sustainable development. 

Objectives 

To this end, the metals industry supports the characterization and modeling of recycling 

of metal-containing products in a way that: 

1. Encourages good environmental practices; 

2. Aids assessment of the overall life cycle of products and understanding of materials; 

3. Supports the management of the life cycle of products and stewardship of materials; 

4. Is consistent with scientific knowledge and technical practices; and 

5. Reflects economic realities without creating market distortions that impede 

environmental objectives. 

About metal recycling 

Metals are highly recyclable and in fact a large percentage of metallic material is 

effectively recycled. Collected metal scrap is converted to new material of equal or 

similar quality through metallurgical processes, including remelting and refining. Some 

products require metal grades that demand minimal processing; other products may 

require more metallurgical and process controls to meet specifications. Metal 

inputs for metal production are principally sourced via the most cost effective route, 

whether this is from primary ores or from recycling of recovered metal resources. The 

source of the metal however, whether primary or from recycling, can not be determined 

by material properties. Therefore, scrap that is sorted and clean commands a higher 

market price owing to the ease of subsequent processing through recycling. The final 

economic value of the metal product is determined by its utility for applications and its 

recycled content may be high or low, depending, amongst other aspects, on the 

availability of secondary material at the time of manufacture. 

Metal scrap that is collected for recycling is material that does not have to be managed as 

a waste. It is a valuable resource that is converted into value-added commodities. 

Perhaps even more importantly, recycled metal substitutes or displaces the necessity to 

mine new metal. Consequently, metal recycling offsets primary production processes 

− and their associated environmental impacts and energy consumption − required to dig, 

crush, grind and otherwise metallurgically process virgin ore. Recycling increases the 

material and energy efficiency of product systems throughout the life cycle and thus is 

good management practice. 

Facts The following are relevant to metals recycling: 

159 (165)




a) Recycling of metals has environmental, economic and social value. Consequently, and 

for many years, metals from end-of-life products are widely recycled at high rates. 

b) Recycled metal is readily sold on the market. The constraint to greater levels of metal 

recycling is the availability of feedstock material. 

c) Metals are characterized by metallic bonding that provides distinct structures and 

properties. As this type of bonding is not affected by melting, metals can be, and 

are, recycled over and over again. 

d) Material grade is determined by conformity to established specifications. The origin of 

metal (whether primary or recycled) in a specific lot of material is driven by availability 

and economics. 

e) Metal may be lost during product use (e.g., via corrosion or wear), and some material 

may not be economically recoverable at end-of-life due to material dispersion or 

difficulties in separating components. 

f) Since there is growth in the demand for metals and since metal products often have a 

long service life, there is a limited supply of used metals available for recycling into 

new products. Primary metal production fills the gap between the availability of 

secondary material and total demand. 

Comparison of approaches for modeling recycling Two approaches for assessing the 

benefits of recycling are commonly used: the 'recycled content' approach and the 

'end-of-life' recycling approach. Their perspectives and purposes are different. 

a) Recycled content approach 

The recycled content approach uses a metric that looks back to where material feedstock 

was sourced, and provides a measure of waste diversion. This approach is based on a 

waste management perspective, where the general aim is to promote a market for 

recycled materials that is otherwise limited, uneconomic or immature. 

The recycled content approach assumes that the use of recycled material is a good 

indicator of environmental benefit. However, the metric uses statistical information on 

material flows and is not based on an actual assessment of environmental performance. 

For example, if product durability is improved, less scrap material will be available in the 

short term. This, in turn, is reducing the possibility of a high recycled content in the short 

term. 

The recycled content approach may be a useful metric for material that would otherwise 

be incinerated or landfilled as waste (assuming that these waste management treatment 

processes would result in higher environmental impacts than the materials recycling), 

which can be diverted to recycling and reuse. Importantly, this is not the case for metals 

− as discussed above, metal recycling is economical and the recycled metal market is 

mature. Unfortunately, application of the recycled content approach may create market 

distortions and environmental inefficiencies. If a designer specifies high recycled content 

in a wellmeaning effort to reduce environmental impacts, it may stimulate the market to 

direct recycled feedstock towards designated products and away from production where 

recycling is most economical. For metals, where there is a limited supply of recycled 

160 (165)




feedstocks, market stimulation is ineffective and may result in inefficient processing and 

unnecessary transportation. 

b) End-of-life recycling approach 

The end-of-life recycling approach is based on a product life cycle and material 

stewardship perspective. It considers the fate of products after their use stage and the 

resultant material output flows. In characterizing a product system using this approach, 

the environmental consequences of the product of interest are studied, including its endof-life 

management. Possible changes to improve the product system can be considered. 

The specific origin of input material (whether primary or recycled) is not relevant 

because it is the net conservation of material that typically minimizes total environmental 

impacts. Under this framework, consistent with ISO 140441, it is acknowledged 

that material not recycled needs to be replaced by primary material feedstock. 

A designer using an end-of-life recycling approach focuses on optimizing product 

recovery and material recyclability. By facilitating greater end-of-life recycling, the 

decisionmaker mitigates the loss of material after product use. This approach assesses the 

consequences at the end-of-life of the product based on established technical practices, 

and supports decisions for an efficient market. This concept allows design for recycling. 

Conclusion 

For purposes of environmental modeling, decision-making, and policy discussions 

involving recycling of metals, the metals industry strongly supports the end-of-life 

recycling approach over the recycled content approach. The weakness of the recycled 

content approach arises from the fact that a simple account of the history of a material 

provides no assessment of actual environmental performance. The recycled content 

metric does little to guide decisionmakers wishing to better manage metals and metal 

containing products. Moreover, and of particular concern, pursuit of recycled content 

may generate market distortions and result in environmental and economic inefficiencies. 

The end-of-life recycling approach encourages manufacturers, policy-makers and other 

decision-makers to evaluate real performance and improve the design and management of 

products, including their disposal and recycling. This forward- looking perspective 

supports sustainable development. By supporting solutions where high amounts of metal 

are made available for the future by recycling, it assists society in meeting "the needs of 

the present without compromising the ability of future generations to meet their own 

needs."2 November 30, 2006 

Endorsed by: 

American Iron and Steel Institute www.steel.org 

Cobalt Development Institute www.thecdi.com 

Eurofer (European Confederation www.eurofer.org 

of Iron and Steel Industries) 

Eurometaux (representing the www.eurometaux.org 

European non-ferrous metal industries) 

International Aluminium Institute www.world-aluminium.org 

International Chromium www.icdachromium.com 

Development Association 

161 (165)




International Copper Association www.copper.org 

International Council on www.icmm.com 

Mining and Metals 

International Iron and Steel Institute www.worldsteel.org 

International Manganese Institute www.manganese.org 

International Molybdenum Association www.imoa.info 

International Zinc Association www.iza.com 

International Tungsten Industry www.itia.org.uk 

Association 

ITRI (formerly International Tin www.itri.co.uk 

Research Institute) 

Lead Development Association www.ldaint.org 

International 

North American Metals Council www.namc.org 

Nickel Institute www.nickelinstitute.org 

Received: October 19th, 2006 

Accepted: November 23rd, 2006 

OnlineFirst: November 30th, 2006 

1 International Organization for Standardization (ISO). International Standard, 

ISO 14044, Environmental management – Life cycle assessment 

– Requirements and guidelines. 2006. 

2 World Commission on Environment and Development (WCED). Our common 

future. 1987. 

162 (165)




7.4. Bilag D Boligprodusentenes Forening: - Sammendrag: 

Høringssvar - Teknisk forskrift til plan- og bygningsloven 

Sammendrag 

Boligprodusentenes Forening avgir med dette merknader til høringsforslag til teknisk forskrift til plan- og 

bygningsloven. Foreningen avgir eget høringssvar med merknader til byggesaksforskriften (SAK). Våre 

merknader og endringsforslag til de foreslåtte bestemmelsene i teknisk forskrift må ses i sammenheng med 

våre forslag til endringer i byggesaksforskriften. 

Vi peker på at de foreslåtte forskriftsendringene vil føre til kraftig økning i kostnadsnivået for nye boliger. 

Som eksempler på kostnadsdrivende krav nevnes mer byråkratiske og omfattende saksbehandlingskrav, 

krav om uavhengig kontroll i alle tiltak, strengere krav til tilgjengelighet og brukbarhet for utearealer og 

byggverk, og skjerpede krav til radonsikring, fuktsikring og brannsikring. Høyere nybyggkostnader vil 

virke prisdrivende på bruktboligmarkedet. 

Kapittel I Generelle bestemmelser 

§ 1-2: 

Boligprodusentene anbefaler at unntakskravet for fritidsboliger utvides til også å gjelde fritidsboliger med 

to bruksenheter. En vertikaldelt fritidsbolig med to boenheter bør kunne likestilles en fritidsbolig med bare 

én enhet. Det anbefales å endre BRA-referansen for når energikrav i kapittel X gjelder for fritidsboliger. 

Oppvarmet bruksareal bør være referansen. Åpent areal bør ikke tas med. 

Kapittel II Verifikasjon av oppfyllelse av krav 

Boligprodusentene mener det er viktig å fastsette når i byggeprosessen kravene skal være tilfredsstilt. 

Verifikasjon av funksjonskrav ihht. § 2-1 skal foreligge ved innsending av rammesøknad, verifikasjon av 

ytelse ihht. § 2-2 skal foreligge ved innsending av søknad om igangsettingstillatelse, og dokumentasjon av 

løsninger ihht. § 2-3 skal foreligge ved igangsetting av det aktuelle arbeidet som det allerede er gitt 

igangsettingstillatelse for. 

Kapittel III Grad av utnytting og beregningsregler 

Bare mindre merknader 

Kapittel IV Produkter til byggverk 

Forskriftsforslaget legger opp til et veldig stort dokumentasjonsomfang. Boligprodusentene påpeker at det 

er praktisk umulig å dokumentere ”alt”. Det er behov for å differensiere dokumentasjonskravet, avhengig 

av om det er produktdokumentasjon som skal foreligge for byggevarene, dokumentasjon som skal foreligge 

i tiltaket, dokumentasjon som skal kontrolleres av kontrollerende, eller dokumentasjon som skal 

overleveres byggverkets eier. 

§§ 4-2 og 4-3: 

Boligprodusentenes Forening anbefaler at det defineres hvilke produktgrupper som skal være dokumentert i 

tiltaket, hvilke krav som skal stilles til dokumentasjonen og hvilken dokumentasjon som uavhengig 

kontrollør skal kontrollere etter SAK § 15-7. Dersom kravet til produktdokumentasjon skjerpes, anbefaler 

Boligprodusentene at myndighetene etablerer et nasjonalt register for produktdokumentasjon og stiller krav 

om at tilstrekkelig produktdokumentasjon skal forefinnes i dette registeret for alle byggevarer som lovlig 

skal markedsføres og omsettes i landet. 

§ 4-4: 

Boligprodusentene anbefaler at Statens bygningstekniske etat (BE) og de sentrale myndighetene avsetter 

tilstrekkelige ressurser til å utøve tilfredsstillende tilsyn av produkter. 

Kapittel V Sikkerhet og bæreevne 


Kapittel VI Plassering og opparbeidete utearealer 

163 (165)




Boligprodusentene anbefaler en konkretisering av hva som menes med atkomst, opparbeidet uteareal, 

universell utforming av utearealer og større fellesarealer. Kravet til universell utforming av utearealer bør 

begrenses til å gjelde utearealenes hovedfunksjoner. Det bør åpnes for at deler av opparbeidete utearealer 

kan unntas krav til universell utforming og tilgjengelighet og brukbarhet. Eksempelvis bør ikke krav til 

maksimal stigning 1: 20 gjelde for atkomst fra sentral gjesteparkeringsplass til boligbygg eller fra 

boligbygg til felles ballplass. Kravet bør heller ikke gjelde for gressplener. 

§ 6-1: 

Boligprodusentene anbefaler at krav til universell utforming av utearealene først gjøres gjeldende for 

boligområder der det er lagt til rette for fellesfunksjoner for mer enn 150 boenheter. 

§ 6-4: 

Boligprodusentene anbefaler at atkomstkravet for boliger begrenses til å gjelde atkomst fra kjørbar vei og 

parkering til byggverk. Nye krav til trinnfri atkomst bør bare gjelde for boligbygninger på tomter regulert 

etter 01.01.2011 (antatt vedtaksdato for ny teknisk forskrift). Kommunen bør kunne gi unntak fra 

atkomstkrav der tilfredsstillelse av kravet vil føre til urimelig store terrengmessige endringer. 

Kapittel VII Planløsning, kommunikasjonsvei mv. 

§ 7-1: 

Forskriftsforslaget presenterer tre ulike kravnivåer for byggverk; ”Generelle krav” som gjelder alle typer 

byggverk, ”Tilgjengelighet og brukbarhet” som gjelder for utvalgte boligtyper, og ”Universell utforming” 

som gjelder for byggverk for publikum og arbeidsbygninger. Kravnivået ”Tilgjengelighet og brukbarhet” 

foreslås å gjelde for boenheter med alle hovedfunksjoner på bygningens inngangsplan og boenheter i 

bygning med krav om heis. Kravnivået utløser en rekke tilleggskrav utover de generelle kravene. 

Boligprodusentene peker på at man i småhussammenheng enkelt vil kunne velge bort tilleggskravene ved 

ikke å legge alle hovedfunksjoner på inngangsplanet. Den foreslåtte kravinnretningen vil følgelig kunne 

føre til færre småhus med god tilgjengelighet og brukbarhet, og ikke flere. Boligprodusentene anbefaler at 

kravnivået ”Tilgjengelighet og brukbarhet” gjøres gjeldende for alle boenheter som har inngang på 

bakkeplan, og alle boenheter som har atkomstvei hvor det stilles krav om heis. Som en minsteløsning skal 

disse boligene være forberedt for trinnfri tilgjengelighet til nødvendige hovedfunksjoner. Med nødvendige 

hovedfunksjoner menes stue, kjøkken, minst ett soverom (énsengsrom), minst ett bad med toalett og entré. 

Slik forberedelse kan være mulighet for å omgjøre deler av stue på inngangsplan til soverom, alternativt at 

det er forberedt for ettermontering av lavfartsheis mellom etasjene slik at nødvendige hovedfunksjoner blir 

tilgjengelige. 

En slik innretning av kravnivåene i teknisk forskrift vil harmonere godt med innretningen i den kommende 

standarden prNS 11001 Universell utforming av byggverk. For boliger foretar standarden en differensiering 

ut fra grad av tilgjengelighet, og det åpnes for at boliger som er forberedt for framtidig tilgjengelighet også 

kan tilfredsstille kravene til universell utforming. 

§ 7-2: 

Boligprodusentene anbefaler at lavfartsheis skal kunne betjene inntil 16 boenheter. 

§§ 7-3, 7-4 og 7-7: 

Boligprodusentene foreslår at disse tre bestemmelsene slås sammen til én bestemmelse. Boligprodusentene 

støtter ikke innføring av 7,0 m2 BRA som minstestørrelse for rom for varig opphold 

§ 7-9: 

Boligprodusentene støtter ikke krav om innvendig bod på minimum 3 m2 BRA, men anbefaler at 

boenheten skal ha innvendig oppbevaringsplass som tilsvarer oppbevaringsplassen i en bod på minimum 

3,0 m2 BRA. 

§ 7-10: 

Boligprodusentene anbefaler at kravet til trinnfri atkomst til balkong, terrasse og uteplass, samt krav om 

rullestoltilpasning, bare gjelder balkonger, terrasser og uteplasser med atkomst fra rom med nødvendige 

hovedfunksjoner etter § 7-1. 

§§ 7-13 og 7-15: 

Boligprodusentene foreslår at disse to bestemmelsene slås sammen til én bestemmelse 

§ 7-10: 

Boligprodusentene støtter et krav om ettgrepshåndtak, men ikke et krav om at dette håndtaket skal være 

plassert i høyde 0,8 m til 1,1 m over golvplan. 

164 (165)




Kapittel VIII Miljø og helse 

§ 8-4: 

Boligprodusentene støtter ikke reduksjon av krav til luftmengder når boligen ikke er i bruk. Vi mener blant 

annet at redusert ventilasjon vil bidra til å øke radonkonsentrasjonen i inneluften. 

§ 8-11: 

Boligprodusentene støtter ikke krav om radonsperre i alle boliger. Vi mener kravet ikke er 

teknologinøytralt, og at radonsperre kan være falsk trygghet for beboerne. Boligprodusentene anbefaler i 

stedet at radonkonsentrasjonen måles i alle nye boliger etter at de er tatt i bruk, og at ferdigattest ikke 

utstedes før målingene dokumenterer at radonkonsentrasjonen ligger under 200 Bq/m3. Innrapportering av 

måleverdier til kommunene vil være svært verdifullt i statistikksammenheng. 

Kapittel IX Sikkerhet ved brann 

§ 9-6: 

Boligprodusentene foreslår at bestemmelsen presiserer at småhus unntas kravet om automatisk 

brannalarmanlegg, og at samme definisjon for småhus gjelder for denne bestemmelsen som for 

energikravene i § 10-3. Boligprodusentene foreslår at kravet til automatisk brannslokkeanlegg gjelder for 

boenheter med atkomstvei hvor det stilles krav om heis. 

Kapittel X Energi 

§ 10-3: 

Boligprodusentene anbefaler at det som kontroll av utførelse etter byggesaksforskriften § 15-7 skal stilles 

krav om måling av lekkasjetall. Dette kravet om lekkasjemåling bør også angis i bestemmelse § 10-3 i 

teknisk forskrift. 

Kapittel XI Ytre miljø 


Kapittel XII Installasjoner og anlegg 


Kapittel XIII Dokumentasjon som grunnlag for forvaltning, drift, vedlikehold og bruk av byggverket 

§ 13-1: 

Boligprodusentene anbefaler at det presiseres hva som menes med dokumentasjon i driftsfasen. 

§ 13-2: 

Boligprodusentene støtter fullt ut at nødvendig dokumentasjon for driftsfasen i form av bruksanvisninger 

og vedlikeholdsmanualer skal overleveres byggeier. Boligprodusentene støtter den faktiske ordlyden i 

bestemmelse § 13-2, men kan ikke akseptere presiseringen i høringsnotatet som angir at dokumentasjon for 

driftsfasen også omfatter nødvendig prosjekteringsmateriale for framtidig ombyggingstiltak og 

bruksendring av bygget. Vi kan heller ikke se at plan- og bygningsloven § 21-10 gir hjemmel for å kreve at 

så mye dokumentasjon skal overleveres eier av bygget. 

Kapittel XIV Overgangsbestemmelser 

§ 14-1: 

Boligprodusentene anbefaler felles ikrafttreden av teknisk forskrift og byggesaksforskriften. 

Boligprodusentene anbefaler tidligst ikrafttreden av forskriftene ett år etter vedtakstidspunket. For teknisk 

forskrift anbefales 1 års overgangsordning fra denne dato hvor tiltakshaver kan velge å søke etter ny eller 

gammel forskrift. 

165 (165)

Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader - Svanen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?