Ladda ner PDF-nummer - Lösnummer
20.02.2013 • Views
Share Embed Flag

Ladda ner PDF-nummer - Lösnummer

Ladda ner PDF-nummer - Lösnummer

Ladda ner PDF-nummer - Lösnummer

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
losnummer.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

#8/07<br />

Före<br />

Frågvis genuslektor Lite tid tillsammans med lärare Party in Tybble every week<br />

Sen hon började på universitetet<br />

har genuslektorn och jämställdhetshandläggaren<br />

Ingrid Pincus<br />

fått fler frågor än svar.<br />

Sid 18-19<br />

Lös<strong>nummer</strong>s granskning av höstterminens scheman<br />

visar att bara tre institutio<strong>ner</strong> har mer än<br />

tio lärarledda timmar i veckan. “Inte vad vi hade<br />

hoppats på”, kommenterar rektorn.<br />

Sid 4-5<br />

Every Tuesday for about ten years it’s been parties<br />

for the international students in Tybble-hall.<br />

When Lös<strong>nummer</strong> visited it was a Queen’s day<br />

theme arranged by Dutch students.<br />

Mysigaste korridoren i Örebro<br />

Sid 12-13<br />

Efter<br />

Sid 9

doktorandhandboken.nu<br />

Vill du forska?<br />

På Högskoleverkets webbplats om forskarutbildning,<br />

doktorandhandboken.nu, kan du läsa om livet som<br />

doktorand. Här finns det mesta du behöver veta om<br />

rättigheter, skyldigheter och villkor under utbildningen.<br />

En engelsk version av doktorandhandboken finns på<br />

doktorandhandboken.nu/english.<br />

600 000 ungdomar står i begrepp att flytta hemifrån de<br />

närmaste åren. Är du en av dem? I så fall vill vi att du ska<br />

kunna välja att bo på det sätt som passar dig bäst.<br />

� Vi vill att det byggs många nya och billiga bostäder. Oavsett vilket<br />

val var och en gör så måste det byggas fler bostäder till rimliga<br />

produktionskostnader.<br />

� Sälj inte små och billiga hyresrätter till bostadsrätter. Hyr ut dem<br />

till unga blivande hyresgäster istället. Bygg fler bostadsrätter så att<br />

de som vill kan köpa.<br />

� Hyrorna måste vara rimliga även i fortsättningen. Förhandlade<br />

hyror med en övre maxgräns ger hyresvärdarna möjlighet att sätta<br />

en lägre hyra om de vill. Den som vill ska kunna komma överens<br />

med hyresvärden om sin egen hyra. Så är det idag och så vill vi att<br />

det ska vara även i fortsättningen.<br />

Vi är över 530 000 medlemmar i Hyresgästföreningen som vill ha<br />

rimliga hyror och hyresrättens alla fördelar kvar även i framtiden.<br />

Utveckla istället för att avveckla!<br />

www.hyresgastforeningen.se<br />

Lös<strong>nummer</strong><br />

söker en modern<br />

webbutvecklare<br />

med lite tid över...<br />

... och som kan hjälpa<br />

oss med den fortsatta<br />

utvecklingen av<br />

los<strong>nummer</strong>.net<br />

...du bör har koll på:<br />

XHTML, CSS, PHP,<br />

MySQL (gärna med<br />

kunskaper om så kallade<br />

JOIN-satser)<br />

...att jobba med Lös<strong>nummer</strong> innebär ideellt arbete,<br />

inga pengar alltså, men likväl goda erfarenheter och<br />

referenser för framtiden<br />

...kontakta Jacob (redaktör) om du är intresserad:<br />

jacob.jarpegard@karen.oru.se / 0709 39 99 25<br />

Tack!<br />

Lös<strong>nummer</strong> vill tacka alla sponsorer som bidrog<br />

med pengar, material och kunskap till vår korridorstävling.<br />

Utan er så hade korridoren på Tybblegatan<br />

106B blivit så grym som den nu är.<br />

Återigen tack till:

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Bo i korridor<br />

Vad går hyran till? Hur ofta ska det<br />

renoveras? Lös<strong>nummer</strong> har frågat, Öbo<br />

svarat. Vi har också pratat med studenter<br />

om deras boendesituation.<br />

10-11<br />

Universitetet vet inte hur<br />

man ska “sälja in” språk<br />

till studenterna, det skriver<br />

signaturen “Patrik” i en<br />

kommentar till ledaren i<br />

7-07 på los<strong>nummer</strong>.net.<br />

Problemet är att universitetet<br />

inte vet hur man ska "sälja<br />

Lös<strong>nummer</strong> 8-07<br />

Chefredaktör<br />

och ansvarig utgivare<br />

Jacob Järpegård<br />

jacob.jarpegard@karen.oru.se<br />

Biträdande redaktör<br />

Ida Andersson<br />

ida.andersson@karen.oru.se<br />

Bildredaktörer<br />

Jonatan Tjäder & Jessica Jansson<br />

los<strong>nummer</strong>@karen.oru.se<br />

Medarbetare i detta <strong>nummer</strong><br />

Linnea Alvinzi, serietecknare<br />

Kamala Andersson, illustratör<br />

Sandra Andersson, skribent<br />

Radhika Bhasin, skribent<br />

Matilda Brandell, kock<br />

Andreas Ericson, skribent<br />

Moa Hedbrandt, skribent<br />

Jessica Jansson, fotograf,<br />

skribent, inredare<br />

Odramatiskt<br />

Spännande diagnoser av House,<br />

kärleksintriger i Grey’s anatomy<br />

och dramatik i Cityakuten. Men<br />

hur ser det egentligen ut i verkligheten?<br />

Lös<strong>nummer</strong> besökte Universitetssjukhuset<br />

för att leta intriger<br />

och dramatik.<br />

16-17<br />

Koll på fysik?<br />

Om inte, så ska du passa på<br />

den 14 december när<br />

nobelpristagaren i<br />

6<br />

fysik Peter Grünberg<br />

kommer till universitetet<br />

och föreläser.<br />

Kommenterat på los<strong>nummer</strong>.net<br />

”Universitetet måste kommunicera värdet av språk”<br />

in" språk till studenterna.<br />

Det är uppenbart att franska<br />

och tyska är väldigt viktiga<br />

språk om man jobbar inom<br />

internationella organisatio<strong>ner</strong>,<br />

speciellt inom EU. Medan<br />

resten av Europa intresserar<br />

sig mer för andra språk gör<br />

vi svenskar precis tvärt om.<br />

Lös<strong>nummer</strong> gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största<br />

studenttidning.<br />

Matilda Jysky, praktikant<br />

Sven Knutson, fotograf<br />

Kelsey Lamb, international columnist<br />

Daniel Lundsten, skribent<br />

Rebekah Norell, skribent<br />

Pär Persson, fotograf<br />

Borna S. Rowshani, skribent<br />

Hampus Rundbom, illustratör<br />

Ehsan Shams, fotograf<br />

Annakaisa Suni, skribent<br />

Veronica Svensson, skribent<br />

Gunilla Säwenmyr, skribent<br />

Neringa Öhrström, skribent<br />

Redaktion los<strong>nummer</strong>.net/<br />

redaktion<br />

Omslagsbild Jonatan Tjäder<br />

Bylinebilder Jonatan Tjäder och<br />

Jessica Jansson<br />

Redigering Jacob Järpegård<br />

Upphovsrätt Citera gärna<br />

Lös<strong>nummer</strong> men glöm inte att<br />

ange källan.<br />

Insänt material Allt material<br />

välkomnas av redaktionen, men vi<br />

äger rätten att redigera och<br />

refusera insända bilder och texter.<br />

Annonsering Kontakta redaktören<br />

eller se www.los<strong>nummer</strong>.net/<br />

annonsera<br />

Redaktionsmöten Måndagar<br />

klockan 15.30 i studentkårens<br />

lokaler.<br />

Upplaga 8-07 11 000<br />

Issn 0345 - 7508<br />

Tryck V-TAB Örebro AB<br />

Lös<strong>nummer</strong> är en fristånde<br />

medlemstidning för Örebro studentkår.<br />

Mer information om oss<br />

hittar du på www.los<strong>nummer</strong>.net.<br />

Därför får du Lös<strong>nummer</strong><br />

Alla som är medlemmar i Örebro<br />

studentkår får Lös<strong>nummer</strong>, det<br />

vill säga alla studenter vid Örebro<br />

universitet.<br />

Kritisera ledaren genom att kommentera på www.los<strong>nummer</strong>.net/ledare.<br />

Vi kanske inte håller med din åsikt, men vi är villiga att dö för din rätt att uttrycka den.<br />

Inte bara vänta<br />

Det är dags att universiteten<br />

kommunicerar värdet<br />

av språk och inte bara sitter<br />

och väntar på att något sorts<br />

intresse ska komma fram av<br />

sig självt.<br />

“PATRIK”<br />

Därför får du inte Lös<strong>nummer</strong><br />

Vi har förmodligen fel adress till<br />

dig, adressändring gör du på<br />

studentkårens kansli som har<br />

öppet vardagar mellan 10-14.<br />

Prenumeration En helårsprenumeration<br />

på Lös<strong>nummer</strong> kostar<br />

100 kronor, kontakta redaktören<br />

för mer information.<br />

Nästa <strong>nummer</strong>, 1-08, kommer<br />

ut den 31 januari och har manusstopp<br />

den 21 januari.<br />

KONTAKT<br />

Adress Fakultetsgatan 3<br />

702 18 Örebro<br />

Telefon 019 676 23 53 eller<br />

0709 39 99 25<br />

E-post los<strong>nummer</strong>@karen.oru.se<br />

Webb www.los<strong>nummer</strong>.net<br />

Ledare<br />

3<br />

ILLUSTRaTION: HaMPUS RUNdBOM

4 Nyheter Vet du något Lös<strong>nummer</strong>s läsare borde få veta? Tipsa oss på los<strong>nummer</strong>@karen.oru.se<br />

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Studiesocial utredning vill<br />

öka studenters trygghet<br />

Elin Rosenberg. Lars Leijonborg.<br />

UTREdNING. En studiesocial utredning<br />

ska se över hur studiemedelssystemet och det<br />

sociala trygghetssystemet ska utformas för att<br />

öka studenters trygghet.<br />

– Sverige har ett bra studiestödssystem, men<br />

vissa studenter har ändå en bekymmersam<br />

situation. Det gäller studenter med barn och<br />

studenter som är sjuka länge eller ofta. Därför<br />

har den studiesociala utredningen en viktig<br />

uppgift, säger högskole- och forskningsminister<br />

Lars Leijonborg.<br />

SFS ordförande Elin Rosenberg tycker att<br />

det är på tiden att utredningen kommer:<br />

– Äntligen kommer utredningen som vi<br />

länge väntat på. Bland annat vill man ta itu<br />

med problemen som finns för studenter med<br />

barn, en grupp som blir allt större.<br />

SFS är dock inte positiva till alla förslag i<br />

utredningen, bland annat ställer de sig kritiska<br />

till förslaget om ett system som ska utredas<br />

som innebär att studenter som inte tar alla<br />

poäng får ett lägre studiebidrag och ett högre<br />

studielån.<br />

Högre inkomst inte orsak<br />

EKONOMI. Under ett antal år har andelen<br />

studerande som tar studielån kontinuerligt<br />

minskat. År 2006 lånade endast 71 procent av<br />

de studerande, vilket var den lägsta nivån sedan<br />

1988. En nyligen publicerad rapport visar<br />

att den minskade andelen låntagare inte kan<br />

förklaras med att de studerande har ökat sina<br />

inkomster.<br />

– Vi trodde att den huvudsakliga förklaringen<br />

till att så många avstår från studielån var att<br />

de studerande ge<strong>ner</strong>ellt sett ökat sina inkomster<br />

sedan fribeloppet höjts. Men medelinkomsten<br />

för heltidsstuderande har endast ökat marginellt,<br />

säger Elisabeth Januzaj Ögren, ansvarig<br />

utredare på CSN.<br />

Vill inte rankas<br />

RaNKING.<br />

Lars Leijonborg vill att landets<br />

lärosäten ska rankas och han får medhåll av<br />

universitetskansler Anders Flodström. Men<br />

landets rekotorer håller inte med, det visar en<br />

enkät som tidnignen Studentliv har gjort.<br />

Av de 27 rektorerna som svarade var 18<br />

klart emot en ranking av landets lärosäten och<br />

bara fyra för detsamma.<br />

– Mig veterligen så finns det inte en enda<br />

rankning nationellt eller internationellt som<br />

håller för minsta godtagbara akademiska<br />

krav vad avser kredibilitet, säger Högskolan<br />

i Halmstads rektor Romulo Enmark till<br />

Studentliv.<br />

Få lärarledda timmar<br />

för Örebrostudenter<br />

Bara åtta timmar i snitt med lärare i veckan visar Lös<strong>nummer</strong>s granskning<br />

Ingen av universitetets<br />

institutio<strong>ner</strong> lever upp till<br />

Sveriges förenade studentkårers<br />

kvalitetskrav<br />

om att varje student ska<br />

få minst 15 lärarledda<br />

timmar per vecka. Av<br />

Lös<strong>nummer</strong>s kartläggning<br />

framgår att universitetet<br />

i snitt endast erbjuder<br />

studenterna åtta<br />

timmar och åtta minuter<br />

lärarledd undervisning<br />

per vecka.<br />

De institutio<strong>ner</strong> som erbjuder<br />

mest undervisning är Teknik,<br />

Restauranghögskolan och<br />

Natur medan pedagogiska,<br />

humanistiska och samhällsvetenskapliga<br />

institutionen<br />

erbjuder studenterna minst<br />

undervisning.<br />

Förvånade<br />

Sämst resultat i undersökningen<br />

uppvisar som sagt den<br />

pedagogiska institutionen där<br />

Att studenter vid Örebro<br />

universitet knappt erbjuds<br />

åtta timmar lärarledd<br />

undervisning per vecka är<br />

inget som rektor Ja<strong>ner</strong>ik<br />

Gidlund är stolt över.<br />

– Det var inte det resultat<br />

vi hoppades på.<br />

Av Lös<strong>nummer</strong>s granskning<br />

ser man tydligt att det är kurser<br />

inom pedagogik, humaniora<br />

och samhällsvetenskap<br />

som uppvisar sämst resultat.<br />

Detta i sig är inte unikt för<br />

Örebro universitet utan verkar<br />

vara en rådande trend vid<br />

flertalet av Sveriges högskolor<br />

och universitet. Chefen<br />

för Högskoleverket, Anders<br />

Flodström, uttalade sig nyligen<br />

i Sydsvenska Dagbladet<br />

om att varje student bör få<br />

minst 10-15 lärarledda timmar<br />

i veckan. Samtidigt menar<br />

han att den låga andelen<br />

lärartimmar kan vara ett hot<br />

Ämnen med<br />

många laboratio<strong>ner</strong><br />

har fler<br />

lärarledda timmar<br />

än de utan.<br />

aRKIVBILd: JONaTaN TJÄdER<br />

mot utbildningskvaliteten.<br />

– Jag vill inte se detta som ett<br />

kvantitativt problem, säger Ja<strong>ner</strong>ik<br />

Gidlund innan han fortsätter:<br />

Universitetsutbildning<br />

handlar om kvalitet och det är<br />

vuxna människor som studerar<br />

här. Mycket handlar om att<br />

studenterna ska ta eget ansvar<br />

och få hjälp att bearbeta den<br />

inhämtade kunskapen.<br />

Anslag måste ökas<br />

Gidlund är av åsikten att den<br />

låga andelen lärartimmar inte<br />

enbart beror på lokala prioriteringar<br />

utan att problemet<br />

ligger hos en högre instans.<br />

För att komma på rätsida<br />

med problemet måste universitetsanslagen<br />

ökas, det<br />

är både Gidlund och universitetskansler<br />

Flodström överens<br />

om. De får även medhåll<br />

från den nyligen genomförda<br />

utredningen om resurstilldelningen<br />

inom universitet och<br />

studenterna inte ens får fyra<br />

timmar lärarledd undervisning<br />

per vecka.<br />

– Jag är förvånad, säger<br />

prefekten på Pedagogiska<br />

i n s t i t u t i o n e n<br />

Kerstin Skog-<br />

Östlin. Utan att<br />

veta detaljer så<br />

trodde jag att vi<br />

låg högre.<br />

– Det handlar<br />

om resurser,<br />

om vi fick mer<br />

pengar skulle vi<br />

kunna ge studenterna<br />

mer lärarledd<br />

tid, säger<br />

Kerstin och får medhåll av<br />

prefekten på naturvetenskapliga<br />

institutionen, Peter<br />

Johansson.<br />

– Om vår ekonomi var<br />

bättre skulle vi erbjuda mer<br />

lärarledd undervisning.<br />

Bästa över tio timmar<br />

Pedagogiska och naturve-<br />

När studenterna<br />

har hittat sin<br />

studieteknik och<br />

lärt sig att tackla<br />

stoftet så kan<br />

de jobba mer<br />

självständigt<br />

tenskapliga institutionen ligger<br />

i varsin del av spektrat.<br />

Topp-tre institutio<strong>ner</strong>na som<br />

erbjuder över tio timmar lärarledd<br />

undervisning är Teknik,Restaurang-<br />

högskolan och<br />

naturvetenskapligainstitutionen.<br />

Därpå följer<br />

Hälsoakademin,<br />

BSR och ESI. I<br />

b o t t e n t r ä s k e t<br />

finns samhällsvetenskapliga,<br />

humanistiska och<br />

pedagogiska institutionen<br />

alla<br />

med runt fyra timmars undervisning<br />

i veckan.<br />

Naturstudenterna får, i<br />

snitt, tillbringa 11 timmar<br />

och 20 minuter tillsammans<br />

med sina lärare varje vecka.<br />

– Vi har teoretisk krävande<br />

kurser så det är inte konstigt<br />

att vi är bland de högsta. Däremot<br />

är det fortfarande en<br />

”Inte vad vi hoppades på”<br />

Rektorn: ”Mycket handlar om att studenterna ska ta eget ansvar”<br />

Ja<strong>ner</strong>ik Gidlund.<br />

Jag tror inte<br />

det går att lösa<br />

problemen med den<br />

nuvarande tilldelningen<br />

högskola där utredaren Dan<br />

Brändström föreslår att universitetsanslagen<br />

borde ökas<br />

med 50 procent. Nationellt<br />

skulle det innebära ytterligare<br />

10 miljarder kronor och<br />

för Örebro universitet cirka<br />

250 miljo<strong>ner</strong>. Men Ja<strong>ner</strong>ik är<br />

skeptisk till att det kommer<br />

att bli verklighet inom den<br />

närmaste framtiden.<br />

– Jag tror inte det går att<br />

lösa problemen med den nuvarande<br />

tilldelningen. Samtidigt<br />

tror jag inte nuvarande<br />

finansministern är så pigg på<br />

att ge de pengarna som krävs.<br />

ANDREAS ERICSON

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

FAKTA<br />

Så här gjorde vi:<br />

• Undersökningen bygger på<br />

den information som Örebro<br />

universitet tillhandahållit.<br />

Lös<strong>nummer</strong> begärde att<br />

få ut scheman till samtliga<br />

helfartskurser vid Örebro universitet<br />

höstterminen 2007.<br />

• Utifrån kursscheman<br />

sammanräknades all tid där<br />

en lärare eller motsvarande<br />

undervisat eller handlett<br />

studenterna. Tid avsatt för<br />

praktik, VFU eller gästföreläsare<br />

har inte räknats med.<br />

• Vidare är kurser på musikhögskolan<br />

exkluderade då<br />

studenterna har individuella<br />

scheman.<br />

RESEaRCH: SaNdRa aNdERSSON,<br />

aNdREaS ERICSON, aNNaKaIS SUNI<br />

OCH JaCOB JÄRPEGåRd.<br />

15<br />

12<br />

dålig siffra, säger Peter Johansson<br />

innan han fortsätter:<br />

När jag själv läste till civilingenjör<br />

hade vi runt 30 timmar<br />

i veckan med våra lärare. Men<br />

institutionen befin<strong>ner</strong> sig i en<br />

kärv ekonomisk situation och<br />

då måste vi dra ned på antalet<br />

timmar, säger Peter Johansson.<br />

Labbar ger fler timmar<br />

En avgörande faktor om en<br />

kurs har många lärarledda<br />

Får lärarledda timmar<br />

förvånar inte Kenny Nilsson,<br />

utbildningsbevakare<br />

på Studentkåren.<br />

– Jag är inte direkt<br />

förvånad, säger han.<br />

Men universitetet måste<br />

skärpa sig, även studenter<br />

som läser mer humanistiskt<br />

inriktade ämnen<br />

måste få ordentligt med<br />

lärarledd tid.<br />

Örebro studentkår (ÖS) har<br />

beslutat på att ett krav på tio<br />

lärarledda timmar i veckan<br />

ska finnas med i organisationens<br />

åsiktsdokument. ÖS<br />

lägger sig därmed fem timmar<br />

under SFS riktlinjer.<br />

– Det viktigaste för oss är<br />

att ha ett mål att jobba mot,<br />

men jag kan tänka mig att<br />

vi kan jämka oss med SFS<br />

femton timmar i framtiden,<br />

9<br />

6<br />

3<br />

0<br />

timmar eller ej, är var i utbildningen<br />

den är. Kerstin Skog-<br />

Östlin menar<br />

att studenterna<br />

behöver<br />

lärarna mest i<br />

början av sin<br />

utbildning.<br />

– När studenterna<br />

har<br />

hittat sin studieteknik<br />

och lärt sig att tackla<br />

stoftet så kan de jobba mer<br />

Vet du något Lös<strong>nummer</strong>s läsare borde få veta? Tipsa oss på los<strong>nummer</strong>@karen.oru.se<br />

Antal lärarledda timmar per vecka och institution<br />

– BSR, 8 h 8 min<br />

– ESI 6 h 38 min<br />

– Hum 4 h 13 min<br />

– Hälsoakademin 8 h 51 min<br />

Om vår<br />

ekonomi var<br />

bättre skulle vi erbjuda<br />

mer lärarledd<br />

undervisning<br />

självständigt.<br />

Vidare är det en skillnad<br />

mellan institutio-<br />

<strong>ner</strong>. Kurser som<br />

ges inom topptreinstitutio<strong>ner</strong>na<br />

Teknik, Natur<br />

och Restauranghögskolaninnehåller<br />

många<br />

laboratio<strong>ner</strong> och<br />

inte lika mycket litteratur<br />

som pedagogiska, humanis-<br />

tiska och samhällsvetenskapliga<br />

institutionen.<br />

– En stor del kan förklaras<br />

av att de får mer pengar och<br />

att de har många laboratio<strong>ner</strong>,<br />

säger Kerstin Skog-Östlin.<br />

Något som Peter Johansson<br />

instämmer i:<br />

– Många laboratio<strong>ner</strong> och<br />

inte så mycket litteratur gör<br />

att vi har fler lärartimmar.<br />

ANDREAS ERICSON<br />

Studentkåren inte förvånade – kräver<br />

tio timmar undervisning i veckan<br />

– Natur 11 h 21 min<br />

– Pedagogiska 3 h 57 min<br />

Glest med anteckningar om föreläsningar i Örebrostudentens kalender.<br />

ILLUSTRaTION: KaMaLa aNdERSSON<br />

säger Kenny Nilsson.<br />

Problem med ekonomi<br />

Institutio<strong>ner</strong>na Lös<strong>nummer</strong><br />

varit i kontakt med använder<br />

bristande ekonomi som<br />

argument till att de har för få<br />

timmar. Något som man från<br />

studentkårens sida kan förstå,<br />

men de ifrågasätter ändå<br />

hur universitetet använder<br />

sina resurser.<br />

– Olyckligtvis så kan man<br />

använda ekonomiska argument,<br />

det är så att ett universitet<br />

får en fyra gånger så stor<br />

peng för en naturstudent än<br />

för en humanistisk student.<br />

Det är en felsatsning från staten<br />

som leder till en snedvriden<br />

ekonomisk situation på<br />

institutio<strong>ner</strong>na, säger Nilsson.<br />

– Restauranghögskolan 11h 54 min<br />

– Samhällsvetenskap 4 h 47 min<br />

– Teknik 13 h 21 min<br />

– Även om man använder<br />

ekonomin som argument så<br />

måste man se över hur universitetet<br />

använder sina resurser;<br />

används det mesta till att gradera<br />

doktorander eller läggs<br />

det på grundutbildningen?<br />

frågar han sig.<br />

Inget nytt problem<br />

Att det är för få lärarledda<br />

timmar är inget nytt problem,<br />

men Kenny tycker inte att<br />

det är konstigt att det inte är<br />

åtgärdat.<br />

– Både och. Nej, eftersom<br />

universitetet inte har fått mer<br />

resurser de senaste åren till sådant.<br />

Ja, eftersom det är konstigt<br />

att de inte satsar sina resurser<br />

annorlunda, det är konstigt<br />

att de inte gör det bästa av<br />

pengarna de har.<br />

JACOB JäRPEGÅRD<br />

Nyheter<br />

5<br />

1,6 miljo<strong>ner</strong> och<br />

toppbetyg<br />

FORSKNING. Statsvetaren<br />

Jan Olssons forskning får<br />

högsta betyg av det statliga<br />

forskningsrådet Formas.<br />

Forskningsrådet har beviljat<br />

ett anslag på 1 654 000 kronor<br />

till studier om hållbar utveckling<br />

underifrån i ämnet<br />

statskunskap.<br />

– Jag är naturligtvis jätteglad<br />

över det fina omdömet.<br />

Konkurrensen om forskningsanslagen<br />

är stenhård, och du<br />

får vara nöjd om du överhuvudtaget<br />

får pengar, kommenterar<br />

Jan Olsson.<br />

Fler börjar studera<br />

STUdENTER. Efter nedgången<br />

2006 är det nu fler<br />

som studerar på högskolan<br />

igen. Störst är ökningen bland<br />

19-åringarna. Det visar nya<br />

preliminära uppgifter från<br />

Högskoleverket.<br />

– Ansökningarna inför våren<br />

2008 är också något fler<br />

än föregående vårtermin. Det<br />

talar för att ökningen av antalet<br />

studenter hösten 2007 inte<br />

bara är en engångsföreteelse,<br />

säger Stig Forneng, utredare<br />

på Högskoleverket.<br />

Få kän<strong>ner</strong> till likabehadlingslag<br />

LaG.<br />

Nästan hälften av studenterna<br />

kän<strong>ner</strong> inte till likabehandlingslagen<br />

enligt en undersökning<br />

som SFS har gjort.<br />

Frya av tio i undersökningen<br />

uppger också att de inte fått<br />

information från sitt lärosäte.<br />

Nu menar SFS att det behövs<br />

omfattande informationsinsatser,<br />

nationellt och framför allt<br />

lokalt. SFS vill också se mer av<br />

tillsyn av och rådgivning gentemot<br />

universitet och högskolor.<br />

Lärosätena måste också göra<br />

en kraftsamling och förändra<br />

sin verksamhet så att arbetet<br />

mot diskrimi<strong>ner</strong>ing blir en naturlig<br />

del av denna, skriver SFS<br />

i rapporten.<br />

annons<br />

YBBLE-FRISÖRE<br />

DROP IN<br />

DROP IN<br />

TIDBESTÄLLNING<br />

33 16 13<br />

Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

FOTO: dRIVHUSET<br />

6 Nyheter Vet du något Lös<strong>nummer</strong>s läsare borde få veta? Tipsa oss på los<strong>nummer</strong>@karen.oru.se<br />

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Vänta lite...<br />

...Per Hjalmarsson, som<br />

medverkade i det vinnande<br />

laget i Uppdrag 24-tävlingen<br />

som anordnades av drivhuset.<br />

Tävlingen ägde rum den<br />

14-15 oktober och priset de<br />

vann var en weekendresa till<br />

New York.<br />

Vad handlade tävlingen<br />

om?<br />

– Den handlade om att göra<br />

campus mer levande, och hur<br />

man kan stimulera till fler<br />

möten med varandra. Vi fick<br />

ganska fria händer, det var<br />

ingen budget med i bilden,<br />

och idéerna vi hade var tänkt<br />

för ett campus år 2015.<br />

Hur gick tävlingen till?<br />

– Vi fick små kontor att<br />

arbeta i under de 24 timmar<br />

tävlingen pågick. Vi fick<br />

lämna in fyra löpande inlämningsuppgifter,<br />

som handlade<br />

om att lära känna varandra<br />

och ta fram vår kompetens,<br />

brainstorma, gå vidare med<br />

de idéer vi satsade på samt att<br />

skapa ett koncept och presentera<br />

detta.<br />

Varför tror ni att ni vann?<br />

– Vi hade ett helhetskoncept<br />

som involverade hela<br />

universitetsområdet. Vi ville<br />

använda naturen på campus i<br />

samverkan med digital teknik<br />

och skapa ett globalt samhälle.<br />

Våra idéer kommer vi att<br />

få presentera för universitetsledningen,<br />

som förhoppningsvis<br />

kommer att kunna göra<br />

verklighet av några av dem.<br />

När åker ni till New York och<br />

vad ska ni göra där?<br />

– Resan är bokad och vi<br />

åker i slutet av februari, början<br />

av mars för en weekend,<br />

fredag till söndag. Förhoppningsvis<br />

kan vi få in någon<br />

slags nytta i det hela, men det<br />

kommer nog mest bli nöje.<br />

Utöver Per Hjalmarsson, bestod<br />

laget även av Björn Olsson,<br />

Mattis von Corswant<br />

samt Jennie Ölmerud.<br />

GUNILLA SäWENMyR<br />

Nobelpristagare till Oru<br />

Årets nobelpristagare i<br />

fysik, Peter Grünberg,<br />

kommer till Örebro<br />

universitet för att hålla<br />

ett föredrag. Han och<br />

kollegan Albert Fert har<br />

fått nobelpriset för sin<br />

upptäckt av jättemagnetoresistans.<br />

Peter Grünberg kommer till<br />

universitetet den 14 december<br />

och kommer att hålla<br />

ett föredrag i Aulan klockan<br />

09.00-10.00.<br />

– Vi har tillsammans med<br />

landshövdingen Sören Gunnarsson<br />

bjudit in samtliga<br />

nobelpristagare och lagt upp<br />

ett program där besöket innefattar<br />

föreläsning på Örebro<br />

universitet, middag på slottet<br />

och besök på Björkborn<br />

i Karlskoga där ett nobelmuseum<br />

ligger. Peter Grünberg<br />

tackade ja. Tyvärr har de övriga<br />

tackat nej, säger prorektorn<br />

Jens Schollin.<br />

Peter Grünberg är dock inte<br />

den förste att besöka universitetet.<br />

Bland annat har Barry<br />

Marshall, nobelpristagaren i<br />

medicin 2005 varit här.<br />

– Vi kommer att fortsätta<br />

att bjuda in Nobelpristagare<br />

under de kommande åren<br />

på samma sätt. Nobelstiftelsen<br />

tyckte att vårt<br />

upplägg var en utmärkt idé,<br />

fortsätter Jens Schollin.<br />

Elisabeth och Jörgen<br />

– prisade pedagoger<br />

Varje år delar studentkåren<br />

ut Pedagogiska<br />

priset. Årets vinnare:<br />

Elisabeth Legel som<br />

undervisar både på HUM<br />

och på ESI samt Jörgen<br />

Stenlund som undervisar<br />

vid Naturvetenskapliga<br />

institutionen.<br />

– Jag är så lycklig så lycklig,<br />

upprepade Elisabeth om och<br />

om igen samtidigt som hon<br />

sken upp av glädje när hon<br />

fick reda på att hon vann.<br />

Elisabeth undervisar i<br />

engelska (hum) och engelsk<br />

terminologi för medicinska<br />

Har du dålig koll på jättemagnetoresistans? Lugn, nobelpristagaren i fysik,<br />

Peter Grünberg, kommer till Örebro universitet och förklarar.<br />

FOTO: FORSCHUNGSzENTRUM JüLICH<br />

FOTO: JaCOB JÄRPEGåRd<br />

sekreterare (ESI).<br />

Överraskad<br />

– Det var en fullständig överraskning,<br />

förklarade Jörgen<br />

som undervisar i natur och<br />

skapande. Men jättekul, verkligen!<br />

Priset består av ett stipendium<br />

på ett halvt prisbasbelopp<br />

att använda för lärarens vidare<br />

utveckling, pedagogiskt<br />

som ämnesmässigt. Till det<br />

tillkommer även diplom<br />

från studentkåren och en<br />

symbolisk gåva från Örebro<br />

universitet.<br />

JACOB JäRPEGÅRD<br />

Jättemagnetoresonans<br />

Peter Grünberg och Albert<br />

Fert har fått nobelpriset för<br />

sina upptäckter av jättemagnetoresistans<br />

eller giant magnetoresistive<br />

(GMR).<br />

– Det de upptäckte i slutet<br />

på 1980-talet var att om man<br />

varvar tunna lager av en magnetisk<br />

metall som järn, och en<br />

normalt omagnetisk metall<br />

Sedan hösten 2006 har<br />

Studentnätets bandbredd<br />

och tillförlitlighet kraftigt<br />

varierat. Lös<strong>nummer</strong><br />

skrev i <strong>nummer</strong> 2-07<br />

bland annat om krånglet<br />

med dåvarande<br />

leverantören Thalamus<br />

och det nonchalanta<br />

bemötandet som de gav<br />

vid klagomål, men nu<br />

finns en ny leverantör.<br />

Efter lång väntan har Stadsnätet/Studentnätet<br />

en ny leverantör,<br />

OpenNet, som erbjuder<br />

en rad olika paket för<br />

bland annat bredband och<br />

IP-telefoni. Övergången till<br />

OpenNet skedde successivt<br />

under hösten 2007 och efter<br />

årsskiftet beräknas allt vara<br />

klart.<br />

Bashastighet 2Mbit/s<br />

Öbo har under hösten förhandlat<br />

fram ett avtal om<br />

kollektiv anslutning med<br />

Bahnhof vilket innebär en<br />

”bashastighet” på 2Mbit/s<br />

som krom kan man få ett material<br />

där den elektriska ledningsförmågan<br />

ändras med<br />

så mycket som 50 procent om<br />

det utsätts för ett magnetfält.<br />

Detta är vad som kallas jättemagnetoresistans,<br />

säger Peter<br />

Johansson, professor i fysik<br />

vid Örebro universitet.<br />

Mindre hårddiskar<br />

Upptäckterna har gjort att<br />

tekniken för att läsa information<br />

från hårddiskar har revolutio<strong>ner</strong>ats.<br />

Bland annat har<br />

hårddiskarna blivit mycket<br />

mindre och kan lagra mycket<br />

mer information.<br />

– En orsak till att Grünberg<br />

och Fert får priset i år är säkert<br />

just att de gjort en upptäckt<br />

som på mindre än 20<br />

år gått från ren grundforskning<br />

till en teknik som nästan<br />

alla har nytta och användning<br />

av dagligen, säger Peter<br />

Johansson.<br />

NERINGA ÖHRSTRÖM<br />

2Mbit/s i ”studentnätet”<br />

men med möjlighet till<br />

mer efter årsskiftet<br />

för alla anslutna studentbostäder.<br />

– Utöver denna bashastighet<br />

ska studenterna även få<br />

tillgång till det utökade utbud<br />

som OpenNet erbjuder det<br />

övriga Stadsnätet, säger Kenneth<br />

Haglert som är IT-chef<br />

på Öbo.<br />

Den här möjligheten beräknades<br />

finnas tillgänglig redan<br />

nu i december månad men<br />

har i skrivande stund försenats<br />

på grund av tekniska<br />

svårigheter.<br />

– Vi har räknat med att<br />

kunna tillhandahålla tjänsten<br />

efter årsskiftet men det<br />

viktigaste för oss var att så<br />

snabbt som möjligt förhandla<br />

fram ett fullt dugligt basutbud.<br />

Det är naturligtvis viktigt<br />

för oss att kunna erbjuda<br />

våra hyresgäster på Öbo ett<br />

bra bredband eftersom det<br />

är ett så viktigt verktyg<br />

för dagens studenter, säger<br />

Haglert.<br />

BORNA S. ROWSHANI

Medhane Asefaw, Julia Klockhoff & Nadia Sjöstedt fotograferade av Per Knutsson.<br />

Din egen<br />

nöjesguide!<br />

meny.nu

FOTO: EHSaN SHaMS<br />

8 Nyheter Vet du något Lös<strong>nummer</strong>s läsare borde få veta? Tipsa oss på los<strong>nummer</strong>@karen.oru.se<br />

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

FRÅGAN<br />

Byggkranarna slåss om utrymmet på<br />

campus, här vid Universitetsgatan.<br />

Det är inte bara Naturvetarhuset<br />

som håller på<br />

att byggas. även längs<br />

Universitetsgatan rasslar<br />

arbetsfordonen fram. Vad<br />

är det egentligen som<br />

byggs?<br />

– Just nu bygger man på<br />

ett bostadsrättshus med 24<br />

lägenheter. Mellan det bygget<br />

och universitetet finns det<br />

även tre uppgrusade, men<br />

ännu inte gjutna plattor. Där<br />

ska vi bygga tre hus med totalt<br />

105 studentlägenheter,<br />

säger Håkan Gabrielsson,<br />

projektledare på Asplunds<br />

fastigheter, företaget som ligger<br />

bakom byggnatio<strong>ner</strong>na.<br />

Varför väljer ni att bygga just<br />

nu?<br />

– Det kan man fråga sig. Vi<br />

har investerat mycket pengar<br />

i tomten och för att få ränta<br />

på dem valde vi att investera<br />

nu. Det fanns en tanke om att<br />

vi skulle kunna få investeringsbidrag,<br />

men vi vet inte<br />

riktigt hur det blir med den<br />

saken.<br />

När kommer husen att stå<br />

klara?<br />

– Sista inflyttning är pla<strong>ner</strong>ad<br />

till november 2008.<br />

Studentlägenheterna kommer<br />

att vara klara runt den 1 september.<br />

av de 105 studentlägenheterna<br />

är 83 stycken 1:or<br />

och 22 är dubbletter. Om<br />

man redan nu kän<strong>ner</strong> för en<br />

flytt till hösten, hur går man<br />

tillväga då?<br />

– Då kan man gå in på<br />

asplundsfastigheter.se och anmäla<br />

sitt intresse. Just nu har<br />

vi inget reklammaterial, men<br />

så fort det är färdigt kommer<br />

vi att skicka till de som är<br />

intresserade.<br />

ANDREAS ERICSON<br />

Svårt för universitetet att komma<br />

åt problem med olaglig kopiering<br />

Att studenter kopierar<br />

upp stora delar av kurslitteraturen<br />

kom inte<br />

som en överraskning för<br />

varken Repro, biblioteket<br />

eller Örebro universitet.<br />

Men alla är överens om<br />

att den olagliga kopieringen<br />

är studenternas eget<br />

ansvar.<br />

– Det är svårt att komma<br />

åt problemet, då man inte<br />

kan stå som en vakt vid kopieringsmaski<strong>ner</strong>na,<br />

säger<br />

överbibliotekarie Elisabeth<br />

Andersson.<br />

Örebro universitet har<br />

ett tillsynsansvar eftersom<br />

man tillhandahåller kopiatorer,<br />

men även processchef<br />

Jörgen Westlin menar att det<br />

är omöjligt att övervaka.<br />

Nerikes Allehanda uppmärksammade<br />

i november att<br />

studenter på Örebro universitet<br />

kopierar upp sin kurslitteratur,<br />

ofta hela böcker och<br />

att det inte var några problem<br />

att få hjälp med att kopiera<br />

en bok av universitetets personal.<br />

Efter NA:s artiklar har<br />

universitetet nu lagt <strong>ner</strong> mer<br />

tid på att förtydliga den infor-<br />

Bara hälften köper<br />

sin kurslitteratur<br />

Enligt en undersökning<br />

från SCB avstår cirka 50<br />

procent av högskolestuderande<br />

att köpa kurslitteratur<br />

eftersom de inte<br />

anser sig att ha råd.<br />

Rapporten, Högskolestuderandes<br />

levnadsvillkor, släpptes<br />

den 28 november och Sveriges<br />

förenade studentkårer<br />

(SFS) kommenterade direkt:<br />

– Kurslitteraturen är nödvändig<br />

för att studenter ska<br />

kunna tillgodogöra sig sin<br />

utbildning fullt ut, det förstår<br />

vem som helst. Att hälften av<br />

studenterna avstår från att<br />

köpa kurslitteratur för att de<br />

inte anser sig ha råd, visar hur<br />

otillräckliga studiemedlen är<br />

idag. Regeringen måste inse<br />

att en höjning av studiemedlet<br />

är satsning som höjer kvaliteten<br />

på studierna och som<br />

Universitetet har den senaste tiden lagt <strong>ner</strong> mer tid på att förtydliga den<br />

information som finns vid kopiatorerna.<br />

mation som finns vid kopiatorerna.<br />

– Den lagtext som fanns<br />

innan var inte bra och nu<br />

finns text på engelska, förklara<br />

Westlin. Även Repro<br />

har fått en uppmaning att inte<br />

hjälpa studenter som kopierar<br />

upp en bok. Deras uppgift är<br />

att visa studenterna hur maski<strong>ner</strong>na<br />

fungerar och hur man<br />

ska kopiera, men de poängterar<br />

att de inte längre hjälper<br />

studenter att binda in böcker.<br />

Fler böcker lösning?<br />

Lösningen på problemet tror<br />

dessutom kommer att göra<br />

att fler studenter kommer<br />

att ta examen på utsatt tid,<br />

säger SFS ordförande Elin<br />

Rosenberg.<br />

Avstår från resor<br />

Enligt rapporten så avstod<br />

hälften av alla studenter också<br />

från att resa till släktingar eller<br />

vän<strong>ner</strong> som bor på en annan<br />

ort, en av tre avstod från<br />

tandläkarbesök och en av fyra<br />

avstod från månadskort (kollektivtrafik)<br />

på grund av brist<br />

på pengar under våren 2007.<br />

Rapporten visar dessutom<br />

att sex av tio studerande arbetade<br />

vid sidan av studierna<br />

under våren, en tredjedel<br />

av dessa tycker att arbetet<br />

påverkade deras studier<br />

negativt.<br />

JACOB JäRPEGÅRD<br />

FOTO: EHSaN SHaMS<br />

Jörgen Westlin kan komma<br />

från bibliotekets håll med fler<br />

böcker och att lärare kan bli<br />

bättre på att förutse litteratur.<br />

Från bibliotekets håll säger<br />

man sig dock redan ha provat<br />

olika modeller.<br />

– Vi har köpt in fler böcker<br />

och haft upp till åtta stycken<br />

för hemlån, men det resulterade<br />

i att de stod kvar i<br />

hyllan, förklarar Elisabeth<br />

Andersson.<br />

Oftast har de ett referensexemplar<br />

och två hemlån, men<br />

om efterfrågan är stor kan de<br />

komplettera med fler. Något<br />

Kopierar du din kurslitteratur?<br />

alexandra dalberg, Byggarbetsledarprogrammet<br />

– Nej, inte än, men jag kommer<br />

kanske att göra det snart.<br />

Wazah Pello-Esso, MKV<br />

– Nej, faktiskt inte, dels för<br />

att jag läser media och enligt<br />

upphovsrätten är det förbjudet.<br />

Men jag kommer nog att<br />

göra det någon gång.<br />

som biblioteket däremot satsat<br />

mer på är elektronisk litteratur,<br />

vilket innebär tillgång till kurslitteratur<br />

hemifrån.<br />

Höjda priser<br />

Eftersom författarna arvoderas<br />

med ersättning per såld<br />

bok, får detta till följd en stor<br />

ekonomisk förlust. Bokförlaget<br />

Studentlitteratur säger att<br />

de länge har varit påverkade<br />

av det omfattande kopierandet<br />

av kurslitteratur.<br />

– Konsekvenserna blir att<br />

vi måste kompensera detta<br />

genom att avstå från att ge ut<br />

böcker eller höja priset, säger<br />

Jerker Fransson, bolagsjurist<br />

på Studentlitteratur. I syn<strong>ner</strong>het<br />

drabbas de smalare titlarna,<br />

vars ekonomi från början<br />

är känslig.<br />

Innan 2005 var det lagligt<br />

att kopiera böcker för privat<br />

bruk, något som kan ligga<br />

kvar hos vissa studenter. Nu<br />

säger lagen däremot att det<br />

endast är tillåtet att kopiera<br />

upp begränsade delar av litterära<br />

verk för privat bruk,<br />

alltså bara ett fåtal kapitel.<br />

SANDRA ANDERSSON<br />

Cathrin åhlen, design 2<br />

– Nej, för jag läser bara en<br />

kurs så jag har inte så mycket<br />

kurslitteratur att införskaffa.<br />

Yared Habte Yohanes,<br />

Ekonomi<br />

– Nej, jag köper den.<br />

ENKäT: MATILDA JySKy

LÖSNUMMER NR 8 2007 Student news in English: los<strong>nummer</strong>.net/english International<br />

Queen’s day is a holiday in the Netherlands, mostly known for its free markets. In recent years it has become an open-air party, where<br />

everybody dresses in orange (source; wikipedia.org).<br />

FOTO: SVEN KNUTSON<br />

Ten years of partying in Tybble<br />

The 139 exchange<br />

students (from all over<br />

the world) who currently<br />

are studying at Örebro<br />

University, mostly go<br />

unnoticed by the Swedish<br />

students. But every<br />

Tuesday you can hear<br />

exotic music from the<br />

Tybble-hall and see the<br />

dancing internationals<br />

having fun at the famous<br />

Tuesday parties.<br />

Tybble-hall-parties have been<br />

a tradition in almost as long<br />

as Internationella Fadderiet<br />

has been active.<br />

– It is hard to say exactly<br />

how long, says Sofia Sohl, coordinator<br />

of Internationella<br />

Fadderiet, but she thinks that<br />

it is at least ten years that the<br />

international students of Örebro<br />

University have gathered<br />

in the hall in Tybble every<br />

Tuesday.<br />

Themes every week<br />

The represented countries<br />

take turns in organizing the<br />

parties and during this last semester<br />

the themes have varied<br />

from pirates, black and white<br />

till flower power. Mostly the<br />

hosting students are trying<br />

to show some of their own<br />

culture and on this particular<br />

Tuesday the Netherlands<br />

The<br />

crossdressing<br />

party a<br />

couple of<br />

weeks ago<br />

was very<br />

fun<br />

were hosting the party with a<br />

mixed theme.<br />

– We wanted to make the<br />

theme orange, and show a typical<br />

Dutch Queens day celebration,<br />

but it turned out that<br />

it was too hard for people<br />

to find orange clothes, says<br />

Nicole Stroker, one of the<br />

evening’s hosts. Amsterdam is<br />

very famous for its Red Light<br />

District, she continues and<br />

therefore we decided to split<br />

the theme in two, having both<br />

a Queens-day and a pimp and<br />

hoe-party.<br />

Red lights<br />

And the Tybble-hall is indeed<br />

split in two, one room full<br />

of red lights and pictures of<br />

naked girls and the other one<br />

painted in bright orange with<br />

orange decorations such as<br />

lighted orange bicycles. The<br />

guests are however not as divided<br />

and as the night continues<br />

it becomes obvious that<br />

many of the exchange students<br />

decided to go with the<br />

orange theme.<br />

– I am very happy with<br />

everyone’s costumes, Dirk-<br />

Jan den Ouden says with a<br />

grin and points at the some<br />

French girls wearing various<br />

orange clothing.<br />

He is another one of the<br />

Dutch hosts, and is going all<br />

the way with the theme, dressed<br />

entirely in orange from<br />

head to foot.<br />

– People usually dress up<br />

pretty good for the Tybbleparties,<br />

he explains and when<br />

everybody is wearing costumes<br />

the parties become more<br />

fun and relaxed.<br />

Cross-dressing<br />

This autumn has been full of<br />

costume parties in Tybble-hall<br />

and the approximately 60<br />

international students who<br />

are dancing the night away<br />

have gone to most of them.<br />

– The cross-dressing party<br />

a couple of weeks ago was<br />

very fun, says Michael Sommerhalder,<br />

a Swiss who is a<br />

regular Tybble-visitor.<br />

It was the French students<br />

who held the popular<br />

party where the girls should<br />

dress as guys and vice versa<br />

and it seems to be a common<br />

opinion that it was<br />

one of the best parties this<br />

semester:<br />

– People walked around<br />

staring at each other and<br />

laughing, Rianne van Schie,<br />

the third of the fourth Dutch<br />

hosts, recalls with a smile. But<br />

I think that our party is just<br />

as fun!<br />

REBEKAH NORELL<br />

9<br />

My butt is ready<br />

to leave Sweden<br />

COLUMN. For my final column before<br />

I go back to the U.S., I chose<br />

a topic that is not so close to my<br />

heart, but dramatically closer to another<br />

part of my body – toilet paper.<br />

I used to believe that there was a correlation<br />

between the development of a country<br />

and the development of a country’s toilet<br />

paper. When I went to Zambia, Africa, it<br />

was BYOTP (Bring Your Own Toilet Paper)<br />

or be left to suffer the consequences of<br />

using branches and leaves. Before I came<br />

to Sweden, I heard tales of Sweden’s technological<br />

prowess and naturally assumed<br />

that I would be able to buy adequate toiletries;<br />

boy was I wrong.<br />

Bleeding bums<br />

I have heard horror stories of blistered and<br />

bleeding bums; and, considering the fact<br />

that Swedish toilet paper is the textural<br />

equivalent of sand<br />

In my first<br />

e-mail<br />

home, I begged<br />

my parents to<br />

ship me some<br />

TP, and, for<br />

some reason,<br />

they refused<br />

paper, I believe them.<br />

For double the price<br />

of the toilet paper in<br />

the US, I can buy the<br />

best that Hemköp<br />

can offer and it still<br />

will not compare to<br />

the lotion infused,<br />

can-blow your nose<br />

with it, double-quilted,<br />

silky soft, and<br />

very absorbent toilet<br />

paper of “Cha-cha-cha- Charmin” (A popular<br />

brand of TP in the USA).<br />

Eco-friendly but scratchy<br />

All my efforts to get TP imported to me<br />

have been scorned. In my first e-mail home,<br />

I begged my parents to ship me some TP,<br />

and, for some reason, they refused. I don’t<br />

know why. A $50 shipping fee is nothing<br />

when compared to the long-term damage<br />

that could be inflicted on my derrière.<br />

When my mother came to visit, toilet paper<br />

was at the top of my list of things to bring.<br />

Somehow, she managed to forget the most<br />

important of my requests, and I was left<br />

to suffer another month with the scratchy,<br />

course, non-absorbent, eco-friendly toilet<br />

paper of Sweden. After that last effort, I<br />

have resigned myself to suffering with the<br />

TP of Sweden for my last few weeks here.<br />

Let me tell you, while I may not be completely<br />

ready to leave<br />

Sweden; after a semester<br />

abroad, my butt sure is.<br />

KELSEy LAMB

Studentvardag Korridorsspecial<br />

10 LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Varför bor du inte i korridor?<br />

Pernilla Bengtsson, läser nationalekonomi B.<br />

– Jag vill ha mitt eget hem, mitt krypin, så jag<br />

har aldrig funderat på att bo i korridor.<br />

Varför bor du i korridor?<br />

Erik Tidfält, läser till sjuksköterska.<br />

– Det är billigt och ligger nära universitetet.<br />

Visst har jag funderat på att flytta till egen lägenhet,<br />

men jag trivs så bra att det inte är värt<br />

att flytta. Jag tycker det är bra standard i korridoren,<br />

det blir lite vad man gör det till också.<br />

Varför bor du inte i korridor?<br />

Janna Willman läser ekonomi.<br />

– Jag bor med en kompis och vi delar badrum<br />

och kök. Jag vill helst inte bo i vanlig korridor,<br />

det är för många och säkert alltid någon som<br />

inte städar och så.<br />

Vad är det sämsta med att bo i<br />

korridor?<br />

Jakob andersson läser till maskiningenjör.<br />

– Att det är liv på nätterna, det är alltid<br />

fest någonstans oavsett om det är vardag eller<br />

helg. Men jag vill inte flytta, för jag har jättebra<br />

grannar och trivs.<br />

TExT OCH FOTO: IDA ANDERSSON<br />

Korridorer i behov av<br />

underhåll medger Öbo<br />

”Men en standardhöjning ger hyreshöjning”, säger Per Åberg på Öbo<br />

Om korridorsboende är<br />

himmelriket så är Öbo<br />

Sankte Per? Hur det än<br />

må vara med den saken<br />

svarar här i alla fall Per<br />

Åberg från Öbo på Lös<strong>nummer</strong>s<br />

frågor kring korridorerna<br />

runt campus.<br />

Vad går hyran till?<br />

– Framför allt till tunga<br />

poster som värme, vatten, el<br />

och sopor, och så reparatio<strong>ner</strong><br />

och underhåll. Det är ingen<br />

skillnad mot vanligt boende,<br />

förutom att hyran är utslagen<br />

på tio månader.<br />

de flesta korridorer är ju<br />

minst sagt lite slitna, många<br />

undrar varför de inte rustas<br />

upp…<br />

– Ja, vi ser ju att underhållsbehovet<br />

finns, och vi funderar<br />

på ett större grepp i dessa områden.<br />

Det blir samtidigt en<br />

balansgång – studenter tycker<br />

det är viktigt med en låg hyra,<br />

men en standardhöjning ger<br />

hyreshöjning.<br />

Vad för kontinuerligt underhåll<br />

sker egentligen?<br />

– Det vanligaste är målning<br />

och byte av mattor. Det är ett<br />

hårt slitage på studentbostäder<br />

eftersom det är så stor<br />

omsättning på hyresgästerna,<br />

så därför är underhållsperioden<br />

åtta år, mot tolv år<br />

i vanliga bostäder. Men vi<br />

gör en bedömning när det är<br />

dags att göra något, det kan<br />

ske oftare. De gemensamma<br />

utrymmena ska vara fräscha<br />

och funktionella.<br />

– Av rummen gör vi en besiktning<br />

efter varje hyresgäst.<br />

Underhåll sker utifrån behov,<br />

ofta i samförstånd med dem<br />

som flyttar in. För vissa är det<br />

okej som det är.<br />

Skadedjursproblem<br />

Nyligen var det en korridor<br />

på Studentgatan som hade<br />

påhälsning av möss. Vad gör<br />

ni åt skadedjursproblemen?<br />

– Så fort vi får reda på något<br />

sånt tar vi kontakt med<br />

Anticimex, som åker ut och<br />

sätter fällor.<br />

I det aktuella fallet märkte<br />

man mössen i köket på<br />

Studentgatans korridorsfyllda tegelhus.<br />

Ja, vi<br />

ser<br />

ju att underhållsbehovet<br />

finns,<br />

och vi funderar<br />

på<br />

ett större<br />

grepp i<br />

dessa områden<br />

lördagskvällen och ringde det<br />

angivna numret direkt, men<br />

fick vänta till måndagen innan<br />

några fällor kom på plats.<br />

Hade vanliga hyresgäster –<br />

ickestudenter – fått vänta?<br />

– Vi gör absolut ingen särbehandling<br />

mellan studenter<br />

och andra boende! Avtalen vi<br />

har med entreprenörer som<br />

Anticimex ser exakt likadana<br />

ut för alla områden.<br />

Hur ser ni på husdjur i<br />

korridorerna?<br />

– Öbo har inget ge<strong>ner</strong>ellt förbud,<br />

studenterna får själva<br />

kolla om det är okej med de<br />

andra i korridoren. Vi har<br />

inget stöd i hyreslagen att bestämma<br />

det ena eller andra,<br />

men för vår del skulle det naturligtvis<br />

vara smidigare om<br />

man inte hade husdjur.<br />

Hör ni många klagomål via<br />

störningsjouren, på högljutt<br />

festande och liknande?<br />

– Nja, vi märker att studenter<br />

i allmänhet, och speciellt i<br />

korridorerna, är betydligt tåligare<br />

än vanliga boende. Det<br />

kan bli mer gnissel i områden<br />

med insprängda studentboenden,<br />

som Brickebacken.<br />

Förekommer mycket<br />

skadegörelse i korridorsområdena?<br />

– Relativt sett, nej. Det<br />

vanligaste, som entrérutor i<br />

trapphus, får vi laga kanske<br />

fem-sex gånger per termin,<br />

och söndersparkade dörrar<br />

aRKIVBILd: MaRCUS LUNdSTEdT<br />

HyRA<br />

Karlstad – STUB<br />

• 16-32 kvm<br />

• 2310 - 3855 kronor<br />

• Tio månaders hyra inklusive el<br />

• Möjlighet till bredbandsuppkoppling<br />

finns<br />

• De flesta korridorsrum är<br />

möblerade<br />

Växjö – Hyresbostäder i Växjö<br />

• 19-25 kvm<br />

• 2500-2900 kronor<br />

• Tio månaders hyra inklusive<br />

el och bredband<br />

• Finns omöblerat och möblerat.<br />

Hyran är lite dyrare vid<br />

möblerat<br />

Örebro – Öbo<br />

• Möblerat, 18,8 -19,2 kvm –<br />

2163-2240 kronor<br />

• Omöblerat, 18,8 -19,2 kvm<br />

– 2163-2170 kronor<br />

• Tio månaders hyra inklusive<br />

el och bredband<br />

ungefär lika ofta.<br />

Hur ser ni på er relation<br />

med studenter?<br />

– Vi är intresserade av att<br />

få ett än närmare samarbete<br />

med studenterna, veta mer<br />

hur de tänker och tycker och<br />

har det.<br />

Skulle du själv vilja bo i<br />

korridor?<br />

– Haha, nja…Inte nu i alla<br />

fall. Hade jag varit runt 20 och<br />

ny i en stad vore det ett bra sätt<br />

att snabbt få kontakter… Jag<br />

hade klarat en termin kanske!<br />

MOA HEDBRANT

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Studentkåren vill bli mer aktiva i boendefrågor<br />

Studentkåren erkän<strong>ner</strong><br />

att de tidigare har varit<br />

passiva i boendefrågor,<br />

men det ska det bli ändring<br />

på, menar Camilla<br />

Mortyr, studiesocialt<br />

ansvarig.<br />

Fram tills nu har studentkåren<br />

mest haft informella möten<br />

med Öbo och då har det<br />

framför allt handlat om akutboendet<br />

och bostadsgarantin.<br />

Men nu hoppas studentkåren<br />

att frågan om kvalitet på studenters<br />

boende ska diskuteras<br />

mer aktivt.<br />

– Sedan det kom fram att<br />

studenter hade möss i sina<br />

korridorer så har det kom-<br />

Webbfrågan: Trivs du med<br />

ditt korridorsboende?<br />

32 %<br />

25 %<br />

Ja<br />

Nej<br />

Ingen åsikt<br />

43 %<br />

Lös<strong>nummer</strong> har pratat<br />

med Fredrik Andersson<br />

på Hyresgästföreningen<br />

och föga förvånande<br />

är kanske att de vanligaste<br />

funderingarna<br />

studenter har kring sitt<br />

boende handlar om byte<br />

av tapeter och ofräscha<br />

badrum.<br />

De som är medlemmar i föreningen<br />

kan vända sig dit om de<br />

behöver hjälp med exempelvis<br />

hyresjuridisk rådgivning eller<br />

vid problem med hyresvärden.<br />

– Vi stödjer oss på hyresla-<br />

mit igång en diskussion om<br />

kvalitet på boendet i studentkåren,<br />

säger Camilla Mortyr.<br />

På något sätt måste vi få<br />

reda på hur det ligger till med<br />

korridorsboende.<br />

Hur ser du på boendesituationen<br />

för studenter?<br />

– Just nu, när det gäller<br />

korridorer så finns det de som<br />

inte är helt acceptabla, det<br />

finns mycket att förbättra.<br />

Studenterna har rätt till en<br />

dräglig levnadsstandard!<br />

Hyreshöjning<br />

Nyligen höjdes hyrorna i<br />

Öbos studentlägenheter, anledningen<br />

var att finansiera en<br />

nedkortning av renoveringsin-<br />

gen och den berättar vad man<br />

får och inte får göra som hyresvärd<br />

och hyresgäst.<br />

Fredrik törs inte svara på<br />

hur vanligt det är att de möter<br />

studenter som är medlemmar<br />

och hör av sig om problem<br />

de har med sitt boende, men<br />

ge<strong>ner</strong>ellt sett är det klagomål<br />

och funderingar på underhållet<br />

av rummen i korridoren<br />

som är mest förekommande.<br />

– Ja, de vanligaste funderingarna<br />

har att göra med<br />

själva standarden, byte av<br />

tapeter och att badrummet är<br />

ofräscht, men annars kan det<br />

tervallet från<br />

åtta till tolv<br />

år. I framtiden<br />

vill Stud<br />

e n t k å r e n<br />

tillsammans<br />

med studenterna<br />

vara Camilla Mortyr.<br />

med när det<br />

är hyresförhandlingar.<br />

– Varje gång hyrorna förhandlas<br />

ska vi vara med och<br />

då ska det även finnas en referensgrupp<br />

med studenter,<br />

säger Camilla.<br />

Boendefrågor är något<br />

som Camilla tror engagerar<br />

studenter, trots detta får<br />

studentkåren inte ta emot<br />

mycket klagomål gällande<br />

vara allt om man betalar för<br />

hög hyra eller om man blivit<br />

felaktigt vräkt.<br />

Inte ofta medlemmar<br />

Även om studenter kanske<br />

inte ofta är medlemmar i Hyresgästföreningen<br />

och behöver<br />

hjälp minns Fredrik en händelse<br />

för flera år sedan där han<br />

själv var med och hjälpte till.<br />

– Det regnade in i husen<br />

muttrarna och vi fick flera<br />

klagomål från studenter som<br />

var medlemmar hos oss. Där<br />

gick vi sedan in och fick igenom<br />

bland annat skadeer-<br />

problem med boende och<br />

hyresvärdar.<br />

– Jag tror att det är så att<br />

studenter klagar hos Öbo och<br />

om det då inte händer någonting<br />

så tar det stopp. Vi vill<br />

vara en länk som kan hjälpa<br />

studenter när de har problem<br />

med sin boendesituation,<br />

säger Camilla.<br />

Men Camilla är också<br />

självkritisk och medger att<br />

man tidigare har varit ganska<br />

passiva i frågan om boende<br />

för studenter.<br />

– Vi har varit för passiva<br />

och jag tycker att vi måste ta<br />

en mer aktiv roll!<br />

Studentvardag<br />

JACOB JäRPEGÅRD<br />

Sven, alja, Lina, Sebastian och Jesús i sin korridor i Tybble – en korridor som hade turen att få en renovering av sitt<br />

allrum genom Lös<strong>nummer</strong>s tävling. andra korridorer har inte haft samma tur och är ganska nedgångna, men en<br />

standardhöjning skulle innebära en hyreshöjning, säger Öbo.<br />

FOTO: JONaTaN TJÄdER<br />

Få studenter medlemmar i Hyresgästföreningen<br />

sättningskrav och hjälpte de<br />

boende i hela huset.<br />

Möss i korridoren<br />

En mer aktuell händelse handlar<br />

om mössen på Studentgatan,<br />

men om dem har Fredrik<br />

och hans kolleger inte hört<br />

någonting från de boende.<br />

– Nej, inget alls. Vi tyckte<br />

det var lite konstigt, men det<br />

visade sig att vi inte har en<br />

enda medlem i de husen där<br />

det var aktuellt och då är det i<br />

och för sig inte så underligt.<br />

IDA ANDERSSON<br />

Vänta lite...<br />

11<br />

…Mikael Ek, hustomte för<br />

Öbo Student<br />

Vad gör man som hustomte?<br />

– Man är kontakt mellan<br />

studenter i Öbo:s boenden<br />

och Öbo, och förmedlar vad<br />

parterna tycker och tänker. Vi<br />

har möten ungefär tre gånger<br />

per termin.<br />

Varför är du hustomte?<br />

– Jag har alltid varit engagerad<br />

i korridoren, och tycker<br />

helt enkelt det är kul att kunna<br />

hjälpa till och fixa saker.<br />

Sen är det viktigt att bygga<br />

upp kontakterna, de har varit<br />

dåliga och studenter har<br />

ofta en negativ syn på Öbo<br />

Student, man vet inte vad de<br />

kräver eller varför de gör som<br />

de gör.<br />

Vad diskuteras på mötena?<br />

– Dels hur kontakten med<br />

Öbo ska gå till, men annars<br />

mest om praktiska frågor som<br />

lampbyten och grovsopshantering.<br />

Just nu pratar vi mycket<br />

om miljö och elbesparing<br />

och kring hur sopsorteringen<br />

i korridorerna kan förenklas<br />

och förbättras.<br />

Vad ser du för konkreta<br />

resultat?<br />

– Många korridorer har<br />

bland annat fått olika lösningar<br />

på sopsystem, med<br />

olika lådor och påsar. I vissa<br />

korridorer har Öbo börjat<br />

med elmätare för varje enskilt<br />

rum. Det var på initiativ från<br />

Öbo och väcker intresse hos<br />

studenterna, det blir en chans<br />

att spara pengar.<br />

Hur ser du på relationen<br />

med Öbo?<br />

– Innan har den varit ganska<br />

dålig, men nu tycker jag<br />

det funkar jättebra med Öbo<br />

Student. Vårt arbete ger absolut<br />

resultat, Öbo är duktiga<br />

på att lyssna på oss.<br />

Som ersättning för sitt arbete<br />

får hustomtarna 1500 kronor<br />

per termin, att spendera på<br />

sin egen korridor.<br />

MOA HEDBRANT<br />

FOTO: JaCOB JÄRPEGåRd

Äntligen<br />

love i ”the<br />

Love Place”<br />

Levande ljus i fönster<br />

är vackert, men farligt.<br />

därför valdes en lykta<br />

med sidor av glas, som<br />

effektivt skyddar ljuset<br />

mot drag.<br />

15 ville, men bara en fick... Knappa tre veckor efter att vinnaren<br />

avslöjats på los<strong>nummer</strong>.net stod det gamla allrummet<br />

och köket i ny blom. Lös<strong>nummer</strong>s inredare Jessica<br />

står tillsammans med Linda Sturesson från IKEA och annan<br />

nödvändig hjälp bakom det ni nu beskådar – det färdiga<br />

resultatet av ”Korridoren”!<br />

TExT: JESSICA JANSSON<br />

FOTO: JONATAN TJäDER<br />

Samtliga väggar i korridorens gemensamma utrymmen målades<br />

i en obruten vit kulör, vilket gav ett lyft man knappast kan tala<br />

för länge om. det kliniskt vita har balanserats upp av en i övrigt<br />

varm och mustig färgskala i vinröda och lila nyanser. dubbla<br />

gardinlager ger tyngd och golvkuddarna en mysighet som efterfrågades.<br />

Varma och mustiga färger<br />

Utan detaljer finns inte<br />

ett rum. På vägghyllorna<br />

finns dekorativa föremål,<br />

en del är funktionella,<br />

som den lila skålen i<br />

pressat glas.<br />

Vy från soffan. de svulstiga<br />

och för bordet näst<br />

intill oproportio<strong>ner</strong>liga<br />

ljusstakarna i glas och<br />

metall bidrar till rummets<br />

karaktär.

Smarta lösningar ger utrymme<br />

allrummet är inte stort, och det blev en utmaning att få in<br />

de funktio<strong>ner</strong> som behövs. Rummet ska fungera för att kolla<br />

på TV, äta mat, plugga och bara umgås med varandra. För<br />

att spara på utrymme valdes en valnötsmönstrad bänkskiva<br />

som vi skruvade fast ben på, istället för ett traditionellt matbord.<br />

Med en längd på 189 cm och bredd på 62 cm får alla<br />

plats att äta, och de stapelbara pallarna i mängder går lätt<br />

att gömma under bordet när det skjuts intill väggen.<br />

Till och med den nya<br />

TV:n passar in i allrummets<br />

färgskala, med<br />

sin vita bas och vinröda<br />

dekorlist.<br />

>> Mer om korridoren på<br />

los<strong>nummer</strong>.net under v.50:<br />

• Bildspel – mer före- och efterbilder och även<br />

bilder från arbetets gång.<br />

• Inköpslista – vad och var har vi handlat?<br />

• En vecka senare – hur kän<strong>ner</strong> de boende när<br />

den nya inredningen sjunkit in?<br />

I skåpen har det laddats<br />

upp med nytt porslin,<br />

gratängformar och en<br />

kavel för bakning av<br />

lussebullar!<br />

Illgrön vattenkokare<br />

De virkade grytlapparna<br />

mjukar upp köket som<br />

annars är ganska hårt.<br />

Och vad vore ett gäng<br />

tedrickare utan en värdig<br />

tekanna?<br />

Också köket genomgick en stor förändring. Nytt golv,<br />

nya handtag till skåpsluckorna, en illgrön vattenkokare i<br />

retrostil, nya redskap. För att inte förglömma kakelplasten<br />

i reflekterande silver som både döljer fula kakelplattor<br />

från förr och binder samman kökets olika beståndsdelar.<br />

Vid den lilla arbetsbänken bredvid kyl och frys står<br />

en ny mikrovågsugn och brödrost, framför en hel kaskad<br />

av silverkakel!

14 Studentvardag Korridorsspecial<br />

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Så överlever<br />

ni tillsammans<br />

i korridoren:<br />

Michael Horvath är<br />

universitetsadjunkt inom<br />

psykologiämnet och ger<br />

här tips till studenter<br />

som bor i korridor.<br />

Hur ökar man gemenskapen<br />

i en korridor?<br />

– Genom att ge korridoren<br />

ett namn och skapa en formell<br />

beslutsstruktur i den så uppstår<br />

en unik korridorskultur<br />

som alla kan vara stolta över.<br />

Man kan också öka gemenskapskänslan<br />

med aktiviteter.<br />

Om det är ett spel eller en<br />

tävling, ha inga insatser, utan<br />

bara äran.<br />

Hur hanterar man jobbiga<br />

situatio<strong>ner</strong> så som för hög<br />

ljudnivå?<br />

– Det bästa är att förebygga<br />

problemen genom att komma<br />

överens om hur man fattar<br />

beslut i korridoren. Jag uppmanar<br />

alla korridorer att träffas<br />

i ett demokratiskt möte<br />

en gång varannan vecka, där<br />

beslut kan fattas i allt möjligt.<br />

Var kreativ och föreslå många<br />

olika lösningar, lyssna på varandra<br />

och jämför alla alternativ.<br />

Se till att alla beslut är<br />

demokratiskt fattade och accepteras<br />

av alla, samt har en<br />

tydlig ansvarsfördelning för<br />

genomförande.<br />

Hur välkomnar man nykomlingar<br />

på bäst sätt?<br />

– Ge dem ett välkomstbrev,<br />

undertecknat av alla i korridoren,<br />

där ni berättar vilka<br />

tider ni träffas och att ni ser<br />

fram emot en ny bekantskap.<br />

Bjud gärna på äppelpaj och<br />

berätta kort om er själva. Låt<br />

nykomlingen på eget initiativ<br />

berätta om sig själv, pressa inte<br />

personen i fråga till umgänge,<br />

men belöna det fria berättandet<br />

med positiva kommentarer.<br />

Vad ska man göra om<br />

man kän<strong>ner</strong> sig illa behandlad<br />

av sina grannar?<br />

– Börja med att ta reda på<br />

om grannen verkligen står<br />

för det här. Tycker grannen<br />

att det är bra med fest till tre<br />

på natten? Om svaret är nej,<br />

hänvisa då till det när grannen<br />

går emot sin egen norm.<br />

Om svaret är ja, då är det läge<br />

för en förhandling mellan alla<br />

som bor i korridoren.<br />

NERINGA ÖHRSTRÖM<br />

TIPS. Vann inte er korridor Lös<strong>nummer</strong>s tävling? Kanske skickade<br />

ni inte in något bidrag för att nu i efterhand bittert ångra det?<br />

Lugn, här följer några tips på hur ni, tillsammans, kan piffa till<br />

era gemensamma utrymmen utan att öppna plånböckerna alltför<br />

mycket.<br />

Jessicas inredningstips<br />

Soffan – viktig för gemenskapen<br />

Men vad göra åt den för tio år sedan nedsuttna soffan, som<br />

sprider sin odör när ni går förbi? Hör med bovärden om det<br />

är okej att kasta bort den, och köp sedan en fräschare soffa<br />

för ett par hundringar på Bra & Begagnat.<br />

Om ni vill ha ett allrum som uppmuntrar till umgänge<br />

kommer det definitivt att löna sig.<br />

Kakelplast – lyfter köket<br />

Kakelplast måste vara en av de bästa vägarna (bortsett från<br />

att städa) för att fräscha upp köket. Vill ni betala så lite som<br />

möjligt är metervara det som gäller (till vår korridor kostade<br />

förvandlingen knappt 100 spänn!) och färghandeln är the<br />

place to be för ett brett urval. Dessutom kommer ni ägna er<br />

åt en stunds pyssel, och det lämpar sig väl både i vinterrusk<br />

och för att bygga upp gemenskapen i korridoren.<br />

På bilden ser ni silvrig kakelplast.<br />

FOTO: JESSICa JaNSSON<br />

Ljuskällor<br />

Vintertid är mörkertid,<br />

och ljustid. Ibland är det<br />

rent otroligt vilken skillnad<br />

ett par stearinljus och<br />

en rislampa kan åstadkomma.<br />

Och inte är det<br />

dyrt heller!<br />

Linda Sturesson, inredare<br />

på IKEA poängterar<br />

också hon värdet av många<br />

ljuskällor i ett rum:<br />

– Stora förändringar<br />

kan göras med belysning<br />

och textiler! Det är även<br />

viktigt att tydligt avskärma,<br />

stycka upp rummet,<br />

om många stilar konkurrerar<br />

med varandra. En<br />

skena i taket med skirt tyg är ett sätt.<br />

– Men det viktigaste är ändå att inte trycka in för stora möbler<br />

i ett litet rum.<br />

Stolar och pallar<br />

Har ert allrum trasiga stolar,<br />

eller kanske inga alls? Klappstolen<br />

Jeff från IKEA kostar<br />

50 riksdaler och går dessutom<br />

att hänga upp på väggen när<br />

ni vill komma åt dansgolvet<br />

på fredagskvällen!<br />

Eller gör som i ”vår” korridor,<br />

använd pallar – också de<br />

lätta att ställa undan.<br />

TExT: JESSICA JANSSON<br />

FOTO: JONATAN TJäDER<br />

Gardi<strong>ner</strong><br />

Den där sunkiga gardinen som<br />

inte ens farmor skulle sätta upp<br />

i kolonilottens lilla stugfönster<br />

kan enkelt bytas ut mot just en<br />

sådan pinnvävsjalusi av bambu<br />

som kan beskådas ovan. Beroende<br />

på bredd kostar den<br />

ynka 15-29 kronor och finns<br />

på IKEA.<br />

Jalusin ger ett varmt intryck,<br />

dock skyddar den inte mot så<br />

pass mycket insyn man kan<br />

tro...

LÖSNUMMER NR 8 2007 Kultur och Nöje<br />

Folkvimmel på slottet under bokmässan.<br />

Med barnslig förtjusning<br />

på slottets bokmässa<br />

BOKMÄSSa. Många älskar<br />

mässor av något slag. Beroende<br />

på intresse kan man<br />

för några timmar stiga in i en<br />

värld full av det man älskar<br />

mest; vare sig det är bilar,<br />

hästprylar, inredning eller<br />

som senast i Örebro – böcker.<br />

Det är inte bara i godisaffärerna som<br />

munnen öppnas av ren och skär hänförelse<br />

och glädje – med barnslig förtjusning<br />

klev jag in på bokmässan på<br />

slottet den sista helgen i november.<br />

Liten, mysig och genuin är bokmässan<br />

på slottet, en lillasyster till<br />

den omfattande och välkända mässan<br />

i Göteborg som varje år lockar<br />

stora mängder besökare. I dagar<br />

fylls lokaler med böcker, utställare,<br />

föreläsare, författare och publiken<br />

strömmar in för att gotta sig i programmet<br />

av seminarier och botanisera<br />

bland fynd i bokform.<br />

Men vad gör en bokmässa så lockande?<br />

Varför har det en dragningskraft<br />

som drar även gemene man,<br />

inte bara oss nördar som kämpar<br />

med att slita näsan från litteraturen?<br />

Något för studenter<br />

Länge har människan läst böcker.<br />

Allt eftersom folket har lärt sig läsa<br />

och tekniken utvecklats har litteraturen<br />

sakta men säkert blivit något<br />

för alla. En gång i tiden var böcker<br />

betraktat som något som bara unnades<br />

de privilegade, de rika. Idag,<br />

efter en sänkning på bokskatten och<br />

en omfattande marknad för pocketboken,<br />

kan även vi fattiga studenter<br />

ha råd med några timmars avkoppling<br />

och flykt till en annan värld.<br />

Titta, något nytt,<br />

något ovanligt, vad<br />

är detta? Intresset väcks<br />

för det okända<br />

Det känns lyxigt att kunna unna<br />

sig tid och pengar att läsa en bok.<br />

Och lyx, det är precis den känsla<br />

jag får när jag befin<strong>ner</strong> mig mitt på<br />

bokmässan. Jag är omringad av tusentals<br />

böcker, kända som okända.<br />

Bakom varje omslag döljer sig en<br />

historia som ännu är outforskad.<br />

Att det är billigt, att jag kan få en<br />

bok författarsig<strong>ner</strong>ad och att jag<br />

kan lyssna till perso<strong>ner</strong> bakom<br />

böckerna är grädden på moset. Det<br />

är svårt att bli uttråkad.<br />

Små och annorlunda förlag<br />

På en bokmässa är mångfalden<br />

representerad. Den skiljer sig från<br />

en bokhandel, där det ofta bara är<br />

redan etablerade storsäljare som<br />

får ta plats. Här kan man som ny<br />

eller erfaren författare själv ställa ut<br />

sina böcker och försöka göra sig ett<br />

FOTO: JONaTaN TJÄdER<br />

namn, skapa kontakter med kunder<br />

och öppna nya dörrar på marknaden.<br />

De små, annorlunda förlagen vågar<br />

också breda ut sitt material på borden.<br />

De som ger ut nischade böcker<br />

som exempelvis kan handla om Örebros<br />

historia 1945, eller vad Sverige<br />

gör för landet Afghanistan. Lokala<br />

förbund ser sin chans att slå sig fram<br />

på marknaden. De visar att de finns,<br />

på ett billigt och effektivt sätt.<br />

Det okända intressant<br />

Och besökarna ger respons. Titta,<br />

något nytt, något ovanligt, vad är<br />

detta? Intresset väcks för det okända,<br />

det som inte haft möjlighet att<br />

synas förut. En bokmässa är kommersiell,<br />

men ändå inte. Den finns<br />

där för alla, men du kan hitta det<br />

som just du är intresserad av. Det<br />

är det speciella med en bokmässa.<br />

För visst är det så att det är som<br />

en godisaffär. Inte bara öppnas<br />

munnen när man stiger in, utan det<br />

finns verkligen något för alla.<br />

Välj och vraka, botanisera bland<br />

fynden och gå ut från slottet med<br />

mer än en påse i handen och fler än<br />

en outforskad historia att kliva in i.<br />

Bli inspirerad! Det är vad en bokmässa<br />

handlar om.<br />

GUNILLA SäWENMyR<br />

Mer från bokmässan på los<strong>nummer</strong>.net/kultur<br />

15<br />

3,6 miljo<strong>ner</strong><br />

svenskar kollar<br />

reklam på julafton<br />

KRÖNIKa. Fingrarna tvekar över<br />

mitt nedslitna tangentbord. Rädslan<br />

greppar tag i mig. Hjärtat bultar<br />

och tanken bedrar. Kan och får jag<br />

verkligen skriva om en av julens stora<br />

traditio<strong>ner</strong> på ett sådant här cyniskt<br />

sätt? Klart jag kan.<br />

Det borde vara en plikt att kritisera att vår<br />

statliga reklamfria kanal faktiskt ägnar en<br />

hel timme, på den mest kommersiella högtiden,<br />

till att göra reklam för ett av de mest<br />

förmögna bolagen – Disney.<br />

Då spelar det ingen roll att 3,6 miljo<strong>ner</strong><br />

svenskar, julen 2006, såg på ”Kalle Anka<br />

önskar en God jul”, vilket dessutom var<br />

årets näst mest sedda program.<br />

Oförstående kusi<strong>ner</strong><br />

För några år sen var mina kusi<strong>ner</strong> från England<br />

här i Sverige och firade jul för första<br />

gången. Efter vi ätit de feta prinskorvarna,<br />

de mjöliga köttbullarna och den alltför torra<br />

julskinkan så var det dags att samlas framför<br />

TV:n. För Mamma Mia, nu skulle hundar<br />

börja prata mat, möss dansa och sjunga<br />

och en fjollig tjur återigen reprisera sig. Från<br />

mina kusi<strong>ner</strong>s håll blev det höjda ögonbryn<br />

med förundran över denna svenska tradition.<br />

”You do this every year? Watching tv?<br />

Why?”. Jag kunde inte förklara denna tradition<br />

utan satt nu rätt obekvämt i den annars<br />

bekväma soffan.<br />

Men varför sitter vi då där varje år och<br />

tittar på något som vi kan ut och innantill.<br />

Sjunger med i sångerna, gör samma kommentarer<br />

och tröttsamt gäspar efter en halvtimme.<br />

Svaret är givetvis gemenskap. Men<br />

måste vi ha TV:n och Kalle till hjälp för det?<br />

Missförstå mig inte nu. Jag gillar Disney. Jag<br />

kan se bortom deras konservativa budskap<br />

och stereotypiska könsroller och glädjas<br />

barnsligt åt filmernas charm och humor. Jag<br />

anser bara att ska vi umgås på julafton så<br />

kan man lika gärna låta bli sätta på TV:n.<br />

Speciellt när det gäller sånt vi kan se när<br />

som helst annars och då även se filmerna i<br />

sin helhet.<br />

En bal på slottet<br />

Men vad är väl en bal på slottet? Tråkig,<br />

dötrist och alldeles, alldeles underbar. Askungens<br />

kommentar fungerar utmärkt som<br />

en metafor för vad Kalle (med flera) betyder<br />

för oss på julafton.<br />

Något som säkert<br />

skulle vara tråkigt och<br />

otryggt om det uteblev.<br />

Jag kommer väl<br />

att sitta där i år igen,<br />

under min korkek.<br />

DANIEL LUNDSTEN

Kultur och Nöje<br />

16 LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Vem har inte någon gång fastnat framför dramaserier som<br />

Cityakuten, Scrubs, Grey's anatomy, House eller Sjukhuset?<br />

Barndomens nostalgi gör sig påmind när vi börjar<br />

tänka på Dr Quinn och M.A.S.H. Succéserierna avlöser<br />

varandra och gemensamt är att alla utspelar sig på något<br />

slags sjukhus. Vad gör denna miljö så attraktiv för dramaserier?<br />

Lös<strong>nummer</strong> åkte till universitetssjukhuset i Örebro<br />

för att utforska saken.<br />

Redaktionen<br />

gillar just nu...<br />

ILLUSTRaTION: HaMPUS RUNdBOM<br />

TExT: VERONICA SVENSSON & GUNILLA SäWENMyR<br />

FOTO: JONATAN TJäDER<br />

Verkligheten lugnare än dikten<br />

…adam Tensta som berättar<br />

en livshistoria från just Tensta<br />

till svängiga beats, och är<br />

precis vad svensk hiphop behöver<br />

just nu.<br />

…Heartbreak Kid. Ben Stiller<br />

och svenska Malin Åkerman<br />

i bröderna Farellys nya skrattkavalkad.<br />

…discovery Civilisation (TVkanal).<br />

När man väl fastnar<br />

Vårt första besök var på<br />

akutavdelningen. Våra förväntningar<br />

på hög ljudnivå,<br />

hjärtpumpande läkare och romanser<br />

i städskrubbarna var<br />

kanske lite väl höga. Ett oväntat<br />

lugn har hunnit infinna sig<br />

i de öde korridorerna när vi<br />

träffar akutsköterskorna Linn<br />

och Caroline för att prata om<br />

varför sjukhusserier har blivit<br />

så populärt.<br />

– Människor lockas säkert<br />

av den dramatik de ser på<br />

TV. Visst kan det vara dramatik<br />

på akuten ibland, men<br />

det är nog mer en odramatisk<br />

vardag än tvärtom. Den serie<br />

som speglar sjukhusvardagen<br />

bäst är nog den svenska serien<br />

Sjukhuset, den är annorlunda<br />

mot amerikanska serier och<br />

dess verklighet.<br />

Stor skillnad<br />

På förlossningsavdelningen<br />

möter vi underläkaren Linda<br />

och barnmorskan Birgitta som<br />

håller med om att det skiljer<br />

sig mycket mellan svenska<br />

och amerikanska sjukhus.<br />

– Jag har sett hur det kan<br />

vara i USA i vissa områden<br />

och på sjukhusen där, och då<br />

kan man sitta i timmar och<br />

förundras.<br />

...FLM. En nystartad filmtidning<br />

som går på djupet istället<br />

för att kort recensera filmerna<br />

på biorepertoaren. I tidningen<br />

skriver filmvetare om både<br />

gamla och nya filmer ur specifika<br />

perspektiv, till exempel<br />

mode och teknologi.<br />

…Bladerun<strong>ner</strong> - Final Cut. En<br />

Barnmorskan Birgitta och underläkaren Linda.<br />

är det som hämtat ur Cityakuten<br />

där man ger hjärt- och<br />

lugnräddning på patienter i<br />

korridorerna, menar Linda.<br />

Att folk skulle fasci<strong>ner</strong>as<br />

av sjukhus är de däremot lite<br />

oense om. Birgitta tror inte<br />

att tittarna är intresserade av<br />

sjukhus i sig, utan av det paket<br />

som serierna packas in i. När<br />

vården omges av romanser,<br />

action, spänning och intriger<br />

skapas ett intressant koncept.<br />

Att sjukhusen är intressanta i<br />

sig, är Birgitta tveksam till.<br />

– Jag tror att folk är nyfikna<br />

på vad som pågår, säger<br />

given film för filmälskaren<br />

att ha i hyllan. Finns nu i ny<br />

snygg förpackning.<br />

…Smultronstället. SF satsar<br />

på kvalitet och låter minst en<br />

salong stå öppen för alternativ<br />

film.<br />

...Conventum nöje. Först Lars<br />

Win<strong>ner</strong>bäck och nu är det klart<br />

att Kent kommer till Örebro<br />

den 21 mars. Fredrik “Mudda”<br />

Linda. De vill veta mer om<br />

sådant man inte vet så mycket<br />

om. Sen kan det vara ganska<br />

överdrivet på TV såklart, det<br />

finns inte en chans i världen<br />

att en läkare kan allt om alla<br />

sjukdomar och står och skriker<br />

ut order till alla runt omkring.<br />

Ingen fritid<br />

I tv-serierna får man ofta<br />

uppfattningen av att personalen<br />

inte har något liv utanför<br />

sjukhuset. Man tar med sig<br />

jobbet hem och verkar bara<br />

umgås med sina arbetskam-<br />

Johansson verkar vara precis<br />

vad Conventum behövde.<br />

...Heartland, ny sjukhusserie<br />

som handlar om donatio<strong>ner</strong>,<br />

lyckan för den behövande att<br />

få ett hjärta och sorgen bland<br />

dem som förlorat hjärtats<br />

första ägare. Sänds på Kanal<br />

5, onsdagar klockan 21.00<br />

...årsbästa-listor, snart är det<br />

dags.

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

akutsjuksköterskorna Caroline och Linn.<br />

Människor<br />

lockas säkert<br />

av den dramatik<br />

de ser<br />

på TV. Visst<br />

kan det vara<br />

dramatik på<br />

akuten ibland,<br />

men det är<br />

nog mer en<br />

odramatisk<br />

vardag än tvärtom<br />

rater på fritiden. Att verkligheten<br />

är annorlunda anser<br />

de flesta. De vi pratat med<br />

menar att man normalt skiljer<br />

på jobb och fritid, precis som<br />

i vilket annat yrke som helst.<br />

Tobias, en läkarstudent, har<br />

dock sett att det finns vissa<br />

perso<strong>ner</strong> som verkligen lever<br />

med sitt arbete dygnet runt.<br />

Han menar också att man lätt<br />

får en stämpel inom sjukvården,<br />

man är ”doktor” eller<br />

”sjuksköterska” även utanför<br />

jobbet.<br />

Romanser<br />

Det är något speciellt även<br />

med romanser i sjukhusmiljö.<br />

För visst finns det mycket<br />

kärlekshistorier involverade i<br />

sjukhusserierna, och det verkar<br />

det finnas också i verkligheten.<br />

Alla vi pratat med kan<br />

hålla med om att man ganska<br />

ofta träffar sin part<strong>ner</strong> i sjukhussammanhang.<br />

Vissa träffas<br />

redan som kurskamrater,<br />

andra träffas på arbetsplatsen.<br />

Nea<br />

en originalserie<br />

för Lös<strong>nummer</strong><br />

av Linnea Alvinzi<br />

Tobias, vars flickvän också är<br />

hans kurskamrat, tycker detta<br />

är extremt vanligt bland folk<br />

som arbetar på sjukhus. Han<br />

förklarar det med att man arbetar<br />

tätt och det är ofta stora<br />

arbetsplatser där man träffar<br />

mycket folk.<br />

– Det är också människor<br />

med en viss personlighet som<br />

arbetar inom yrket, och har<br />

man detta gemensamt är det<br />

lätt att man hittar någon här.<br />

Vara galen<br />

Den här speciella personligheten<br />

då, vad är det för egenskaper<br />

som gör att man väljer att<br />

arbeta inom just sjukvården?<br />

Antagligen har man ett intresse<br />

för att hjälpa andra. Men<br />

enligt Linn har man också en<br />

annan viktig gemenskap.<br />

– Tjusningen med jobbet<br />

är utmaningen, och att ingen<br />

dag är den andra lik. Men<br />

man måste nog också vara<br />

lite smågalen för att arbeta<br />

med det här!<br />

TOPP-5<br />

Lös<strong>nummer</strong>s skribenter<br />

Veronica och Gunilla listar<br />

sina TV-seriefavoriter som<br />

utspelas i sjukhusmiljöer.<br />

1. Cityakuten. En decennierlång<br />

megasuccé som satte<br />

ribban högt för kommande<br />

sjukhusserier och fick oss att<br />

dregla över George Clooney<br />

i vit rock.<br />

2. House. Kontroversiell,<br />

elak, osympatisk och helt<br />

briljant! Låt oss bara hoppas<br />

att verklighetens läkare är lika<br />

intelligenta men visar något<br />

mer empati...<br />

3. M.a.S.H. Klassikernas<br />

klassiker, utspelar sig under<br />

koreakriget men med humor<br />

som vapen.<br />

4. dr Quinn. Jane Seymour<br />

som tuff kvinnlig läkare i vilda<br />

västern visar att kvinnor kan.<br />

Barndomsnostalgi.<br />

5. Grey’s anatomy.<br />

Nykomlingen med flest<br />

romanser i städskrubbarna<br />

och komplicerade relationsproblem<br />

som tar större plats<br />

än patienterna.<br />

Kultur och Nöje<br />

Universitetet är<br />

uselt lokaliserat<br />

17<br />

dEBaTT. Jag tror inte att Örebro som<br />

stad till fullo förstod hur dumt det i<br />

realiteten var att ta beslutet att lägga<br />

vårt universitet så långt utanför centrum<br />

som det nu ligger.<br />

Jag vet inte när beslutet togs. Jag vet inte vem<br />

som tog det. Jag har ingen aning om varför det<br />

togs. Jag vet bara att det var idiotiskt.<br />

Tänk så här: hur intressant hade inte Örebro<br />

som stad varit ifall universitetet integrerats i<br />

befintliga lokaler i centrum liknande så man<br />

har det i exempelvis Lund? En del av universitetet<br />

hade kunnat ligga på gamla I3, en annan<br />

på industriområdet Jernhusen, ett nybygge<br />

hade kunnat göras där parkeringsplatsen nu<br />

finns bredvid tågstationen: studenterna hade<br />

då pluggat och levt inne i Örebro, vilket är<br />

ohyggligt mer attraktivt än att som nu behöva<br />

ägna tjugo minuter på en buss bara för att ta<br />

sig till närmsta kafé (studenter gillar såna, har<br />

jag hört) med sjyst espresso.<br />

Locka studenter?<br />

Som det är nu tvingas vi som jobbar i klubbranschen<br />

att:<br />

a) peka ut studenterna som en enskild grupp<br />

med logistiska särintressen<br />

b) ta oss bort från stan varje gång vi ska affischera<br />

för våra arrangemang och<br />

c) konkurrera med Kårhuset när man istället<br />

(om det låg i centrum) kunnat se det som en<br />

krog som alla andra.<br />

Att inför varje nytt klubbprojekt man vill<br />

starta tvingas ställa sig själv frågan ”ska vi<br />

göra något speciellt för<br />

att locka studenterna till<br />

centrum?” är lika förnedrande<br />

för alla inblandade<br />

parter som den är förödande<br />

för Örebros rykte som<br />

attraktiv studentstad. En<br />

förklaring från någon som<br />

vet varför det ser ut som<br />

det gör vore på sin plats.<br />

JOAKIM JOHANSSON,<br />

KLUBBaRRaNGÖR &<br />

FRILaNSJOURNaLIST<br />

Texten är tidigare publicerad i bloggen: blogg.expressen.se/<br />

klubbsmart.<br />

På sidan 22 i detta <strong>nummer</strong> kan du läsa Gunilla Björlings, samordnare<br />

i Universitetsstadsrådet svar till Joakim.<br />

FOTO: ROBERT<br />

JOHaNSSON, BaRJ.SE

18 Intervju<br />

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

De på toppen av näringskedjan, som inte alltför ofta skådas i Teknikhuset<br />

eller forumrestaurangen, verkar hålla till överst i Entréhuset.<br />

Där finns både rektorn, universitetsdirektören och en pla<strong>ner</strong>ingschef.<br />

Här finns de skönaste fåtöljerna, de finaste miljöerna<br />

och den bästa utsikten, så det är inte för intet jag flåsande tagit<br />

mig upp för trappen och dessutom får hälsa på Ingrid Pincus,<br />

ordförande i jämställdhetsrådet.<br />

TExT: IDA ANDERSSON<br />

Sökte svar<br />

– fick frågor<br />

Fotografen vill hinna fota<br />

Ingrid innan det blir mörkt,<br />

så vi tar oss ut bort mot biblioteket<br />

i regn som under kvällens<br />

sjunkande temperatur<br />

bildar isbana över hela campus.<br />

Det är ett typiskt novemberrusk<br />

och jag skämtar med<br />

Ingrid om att en väderbeskrivning<br />

ofta brukar finnas med i<br />

ingressen av en sådan här text.<br />

– Ja, det vore bra, så läsarna<br />

förstår varför mina glasögon<br />

är fyllda av regndroppar<br />

och näsan är röd.<br />

Väl inne igen förser vi oss<br />

med te och kaffe och slår<br />

oss <strong>ner</strong> i fikarummet som är<br />

större än en vanlig studentlägenhet.<br />

Standardfrågor som<br />

var Ingrid bor, hur gammal<br />

hon är och vilken utbildning<br />

hon har, blir svårare att plita<br />

<strong>ner</strong> än jag trott. Det visar sig<br />

att hon förutom två arbetsrum<br />

även växelvis har två hem, att<br />

hennes ålder är oväsentligt och<br />

att information om hennes utbildning<br />

skulle förlänga intervjutiden<br />

med fem minuter.<br />

Jag byter tankespår och frågar<br />

istället hur hon hamnat<br />

här, på tredje våningen.<br />

Uppväxt i Brooklyn<br />

Man kan väl säga att det<br />

började med uppväxten i<br />

Brooklyn, USA, dit hennes<br />

svenska föräldrar flyttat. Där<br />

gifte hon sig med en advokat,<br />

skaffade hund, hade fina håruppsättningar<br />

och fick barn.<br />

Hade någon frågat henne om<br />

jämställdhet då, hade svaret<br />

kanske blivit förvånande.<br />

– Ja, min åsikt om kvin-<br />

nofrågor då<br />

var att de<br />

var till för de<br />

kvinnor som<br />

av någon<br />

a n l e d n i n g<br />

inte kunde<br />

bli gifta. Sen<br />

såg jag en<br />

artikel som<br />

handlade om fördelningen<br />

av hushållsarbete och den<br />

fångade mig som tyckt det<br />

varit orättvist att jag skötte<br />

allt i hemmet.<br />

Artikeln hade stor genomslagskraft<br />

och Ingrid separerade<br />

från sin man som blev<br />

FOTO: PäR PERSSON<br />

Visst har det<br />

gått framåt,<br />

men ännu kan jag<br />

inte ens föreställa mig<br />

hur det skulle se ut i<br />

ett jämställt samhälle<br />

kvar i USA och själv flyttade<br />

hon till Sverige.<br />

– Väl hemma hade ett kvinnobokcafé<br />

öppnat på Engelbrektsgatan<br />

här i Örebro, så<br />

jag tog min dotter i barnvagnen<br />

och rullade dit.<br />

Eftersom hon vuxit upp i en<br />

miljö där det inte var självklart<br />

med akademiska inslag, var<br />

det stort för henne att sedan<br />

börja studera i Sverige, först<br />

till socionom, för att sedan<br />

byta till samhällsvetarlinjen<br />

med statsvetenskap<br />

som<br />

huvudämne.<br />

Idag är Ingrid<br />

lektor i genusvetenskap<br />

och<br />

ordförande i<br />

jämställdhetsrådet<br />

sedan tre<br />

och ett halvt<br />

år. Det är aldrig för sent att<br />

lära sig, säger hon och påpekar<br />

betydelsen av att utbilda<br />

personal på universitetet om<br />

könets betydelse i samhället.<br />

Visionen är att alla, såväl<br />

studenter som personal som<br />

lämnar universitetet ska vara<br />

medvetna om just det. Hur<br />

står det då till med jämställdheten?<br />

– Visst har det gått framåt,<br />

men ännu kan jag inte ens<br />

föreställa mig hur det skulle<br />

se ut i ett jämställt samhälle.<br />

Men bara det att du och jag sitter<br />

här där vi gör, i våra yrkesroller,<br />

visar att det gått framåt.<br />

Det hade inte varit tänkbart en<br />

längre tid tillbaka.<br />

Två titlar<br />

Hon arbetar mycket, med två<br />

titlar och två inriktningar, där<br />

ordförandeskapet är det ena<br />

och föreläsningar inom genusvetenskapen<br />

det andra. Det senare<br />

är ett stort intresse, vilket<br />

visar sig i arbetstid som ibland<br />

överstiger 100 procent.<br />

– Det är ju det som är det<br />

jobbiga med att ha ett yrke<br />

som även är ens intressefält,<br />

man måste hålla sig à jour<br />

rent yrkesmässigt med all ny<br />

forskning inom området, men<br />

man vill även hålla sig uppdaterad<br />

och det går aldrig inom<br />

arbetstid.<br />

FAKTA<br />

Ingrid Pincus...<br />

...Blev intervjuad av Lös<strong>nummer</strong><br />

redan på 80-talet.<br />

...Läser skönlitteratur<br />

...Senast inköpta teknikpryl<br />

var en liten sil där man har<br />

tepåsar. “Är kanske ingen<br />

direkt teknisk pryl, men det<br />

är en teknisk innovation att<br />

tänka ut en sån klurig sak<br />

som denna”<br />

...Går på yoga hos grannen.<br />

...Pla<strong>ner</strong>ar att snart bli<br />

sambo

LÖSNUMMER NR 8 2007 Intervju<br />

Forskning<br />

Örebro och Linköpings universitet<br />

har beviljats stöd från<br />

Vetenskapsrådet under fem år<br />

för att utveckla ett genusvetenskapligt<br />

excellenscentrum.<br />

Det nya forskningsprojektet<br />

kallas GEXcel och betyder<br />

delvis besök av gästforskare<br />

från andra länder.<br />

– På konferensen i oktober<br />

kom framstående forskare<br />

hit från bland annat Indien,<br />

Australien och Storbritannien.<br />

Det är så kul och utvecklande<br />

att möta andra och<br />

ta del av varandras arbeten.<br />

Det är stort att vi har det här<br />

forskningsprojektet, det är<br />

unikt och något vi ska vara<br />

jättestolta över.<br />

Vill släktforska<br />

Ingrid tror att hon ska gå i<br />

pension om ett halvår eller<br />

år, men engagemanget verkar<br />

inte ta slut med den.<br />

– Det finns en massa andra<br />

saker jag vill göra, släktforska<br />

om släkt jag har i USA till exempel.<br />

Det finns mycket fakta<br />

och historier om emigranter<br />

som det gick bra för, men<br />

mindre om de som det inte<br />

alltid gick så bra för, som det<br />

kanske till och med gick dåligt<br />

för.<br />

Det och även pyssla med<br />

huset, som inte betyder att<br />

påta i trädgården, utan mer<br />

Det är ju det<br />

som är det<br />

jobbiga med att ha<br />

ett yrke som även är<br />

ens intressefält, man<br />

måste hålla sig à jour<br />

rent yrkesmässigt med<br />

all ny forskning inom<br />

området<br />

hålla skogen borta från tomten.<br />

Ta bort grenar och rensa<br />

upp. Huset ligger i Rossö och<br />

är pappans, som gått ur tiden<br />

för länge sedan, men det finns<br />

kvar inom familjen.<br />

– Det är något jag faktiskt<br />

tycker om att göra, som håller<br />

tankarna borta från jobbet.<br />

Ibland kan det bli för<br />

mycket, men att greja med huset<br />

då gör att jag slappnar av.<br />

Jul med dottern<br />

Klockan börjar närma sig isbana<br />

och julgranen som håller<br />

på att sättas upp vid Långhuset<br />

fångar mitt intresse. Innan<br />

jag tackar för mig frågar jag<br />

av ren nyfikenhet var Ingrid<br />

ska fira jul.<br />

– Det är en öppen fråga säger<br />

hon, och vi skrattar båda två.<br />

– Nej, men du, det vet jag<br />

visst, förresten! Jag har blivit<br />

bjuden hem till min dotter<br />

Sonja och hennes Martin, de<br />

19<br />

har just köpt ett hus.<br />

Att till och med julfirandet<br />

kan vara en öppen fråga<br />

är kanske inget förvånande<br />

svar från en kvinna med två<br />

kontor, som varken har ett<br />

lätt svar på sin ålder, vilken<br />

utbildning hon har eller var<br />

hon bor. Kanske är det till<br />

och med ett sundhetstecken,<br />

för som Ingrid säger själv,<br />

kan hon inte ha svaret på alla<br />

frågor, och det gäller kanske<br />

inom det privata men även<br />

inom hennes arbetsområde.<br />

– Det är som jag brukar<br />

säga, att jag kom till universitetet<br />

för att jag trodde att jag<br />

skulle få svar, men fick egentligen<br />

bara fler frågor.

22 Synpunkt Vad tycker du om Lös<strong>nummer</strong>, dina lärare, din kurs, vädret, ja vad som helst? Berätta för oss: los<strong>nummer</strong>@karen.oru.se<br />

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

Vad betyder det där med ”dålig ekonomi”?<br />

INSÄNdaRE. När Larsåke<br />

Larsson försvarar att<br />

studenterna på C-nivå i<br />

MKV inte ”rekommenderas”<br />

att använda semiotik<br />

som metod hänvisar<br />

han till att det inte finns<br />

tillgängliga lärare.<br />

”Eftersom institutionen har<br />

så ansträngd ekonomi” säger<br />

han, vill de akta sig för att<br />

ta in någon utifrån. Gissning<br />

är att samma formel gäller<br />

för metoden retorik då den<br />

fick samma stämpel som<br />

semiotiken.<br />

Och ekonomin är ett argument,<br />

ett allt för regelbundet<br />

återkommande sådant som<br />

framställs som allt för universellt<br />

för att bevara en konkret<br />

REPLIK. C-studenter i<br />

MKV rekommenderas<br />

denna termin att inte<br />

skriva uppsats med semiotisk<br />

eller retorisk ansats<br />

och metod. Orsaken<br />

är enkel: Vi har inga<br />

tillgängliga lärare att handleda<br />

i dessa områden.<br />

men framförallt tillfredställande<br />

betydelse. Och det kan<br />

inte vara bra när ett argument<br />

uppkommer ofta och tycks<br />

vara en garant för att det inte<br />

finns något att göra. Frågor<br />

vi bör ställa oss är: Varför löser<br />

sig inte ekonomiproblemet?<br />

Går det att lösa? Och kan det<br />

vara så att det missbrukas?<br />

Exemplet semiotik<br />

Om vi ser på exemplet med<br />

semiotiken som har stor del<br />

under A och B kursen på<br />

MKV kan vi som studenter<br />

undra om det är acceptabelt<br />

att det inte uppmuntras som<br />

metod på C-kursen. Förbereder<br />

inte A- och B-kursen<br />

för C-uppsatsen? Och, har<br />

vi inte rätt att kräva att kur-<br />

Detta beror på att de lärare<br />

som är inriktade på dessa<br />

områden har andra uppdrag<br />

(forskning, institutionsadministration<br />

med mera). Det<br />

är också rätt uppfattat att<br />

vi inte hyr in externa lärare,<br />

dels därför att vi i princip inte<br />

har denna praxis för uppsats-<br />

serna är konsekventa, det<br />

vill säga att vi kan utvecklas<br />

oss efter de metoder som<br />

vi lärt oss? C-uppsatsen<br />

är själva kontentan av<br />

många studenters studier<br />

handledning, dels på grund<br />

av ekonomiska förhållningsregler<br />

där vi för närvarande<br />

avkrävs högsta sparsamhet<br />

med våra medel. Detta är ett<br />

klart direktiv för MKV-ämnet<br />

(och hela humanistiska institutionen)<br />

och inget vi kan<br />

trixa med. Även om vi skulle<br />

på MKV.<br />

Tar för lätt på argument<br />

Men det inkluderar också en<br />

viss kritik mot oss studenter<br />

som tar allt för lätt på våra<br />

”För närvarande avkrävs högsta sparsamhet”<br />

Svar på ”Universitetet är uselt lokaliserat”<br />

”Ett samlat campus –<br />

en konkurrensfördel”<br />

REPLIK. Det är inte<br />

självklart vad som är det<br />

bästa alternativet när<br />

det gäller att bygga och<br />

utveckla ett universitet.<br />

Det finns för- och nackdelar<br />

både med koncentration<br />

och decentralisering<br />

– det finns alltid<br />

två sidor av samma mynt!<br />

I många sammanhang framhålls<br />

ett samlat campus som<br />

en stark konkurrensfördel<br />

och ses som en av de faktorer<br />

som gör att Örebro har<br />

högt söktryck. I andra sammanhang,<br />

till exempel med<br />

Joakims utgångspunkt, framhålls<br />

avståndet till stadens<br />

centrum vara det som skapar<br />

problem med identiteten som<br />

universitets- och studentstad.<br />

Samma förhållande gäller studenterna.<br />

Ibland beskrivs de<br />

som en homogen grupp och<br />

ibland framhålls vikten av<br />

att se studenterna som vilka<br />

medborgare som helst, med<br />

olika smak och intressen.<br />

Levand mötesplats<br />

I universitetets visionsarbete<br />

2003 fastställdes tanken att<br />

samla all utbildningsverksamhet<br />

inom samma område med<br />

målet att bland annat stärka<br />

det tvärvetenskapliga arbetet.<br />

Campus ska vara en levande<br />

mötesplats för studenter,<br />

anställda och besökare.<br />

Samtidigt finns ambitionen<br />

att integreras i staden. När<br />

kommunen nu reviderar sin<br />

översiktsplan är viljan också<br />

att universitetet ska kunna<br />

Faksimil ur Lös<strong>nummer</strong> 7-07<br />

Lång väg till<br />

Stortorget<br />

från universitetet?<br />

Bra<br />

eller dåligt?<br />

växa inåt staden.<br />

Måste samarbeta<br />

Att skapa en identitet som<br />

universitetsstad innebär att<br />

jobba med båda riktningarna<br />

samtidigt. Att se studenterna<br />

som ”örebroare” parallellt<br />

med att intressera örebroarna<br />

för studentlivet och det<br />

som händer på campus. Det<br />

ha medel så är det tämligen<br />

svårt att rekrytera<br />

sådan kompetens.<br />

Argumentet att semiotik<br />

är en sådan betydande del av<br />

MKV-ämnet att man måste<br />

få skriva uppsats med denna<br />

metod är knappast hållbart.<br />

Semiotik är bara en av många<br />

handlar då om att hitta bättre<br />

former för kommunikation,<br />

utnyttja modern teknik,<br />

hitta bättre sätt att samarbeta<br />

och komplettera istället<br />

för att konkurrera om<br />

själarna.<br />

Se möjligheter<br />

Oavsett uppfattning i frågan<br />

och vem som ursprungligen<br />

lärares argument och speciellt<br />

ekonomiargumentet. Vi har<br />

ett eget ekonomiargument<br />

som ofta kommer i skymundan<br />

när institutionens eget<br />

ekonomiargument lägger sig<br />

över himlen. För utbildningen<br />

är inte gratis, vi betalar för<br />

kurserna och institutionen får<br />

pengar för oss, inte tvärt om.<br />

De är där för att erbjuda tjänster<br />

till oss studenter även om<br />

de gärna vill få oss att tro att vi<br />

delar båt när det passar.<br />

Det är på tiden att någon<br />

säger: Vad betyder det<br />

där med ”dålig ekonomi”<br />

och är det inte ett problem som<br />

ni lärare är menade att lösa?<br />

DENNIS RyDGREN,<br />

STUdENT, MKV-C<br />

teoretiska infallsvinklar. Det<br />

finns anledning att upprepa att<br />

vi rekommenderar studenterna<br />

att undvika semiotik denna termin,<br />

men vi förbjuder ingen att<br />

arbeta med det – någon kompetent<br />

handledning på detta<br />

område kan vi dock inte ställa<br />

upp med för närvarande.<br />

LARSÅKE LARSSON,<br />

KURSaNSVaRIG MKV-C<br />

aRKIVBILd: JONaTaN TJÄdER<br />

fattat besluten om lokalisering<br />

har vi ett samlat campus<br />

i Örebro och då gäller det att<br />

se möjligheterna!<br />

Ett utspritt universitet medför<br />

säkert inte mindre arbete<br />

med marknadsföring!<br />

GUNILLA BJÖRLING<br />

SaMORdNaRE,<br />

UNIVERSITETSSTadSRådET

LÖSNUMMER NR 8 2007<br />

KRÖNIKa. Förutom att erkänna mig<br />

skyldig till mindre förseelser<br />

är jag i stort sett laglydig. Jag<br />

stjäl inte,<br />

knarkar<br />

inte, jag<br />

förskingrar<br />

inte pengar, och<br />

skjuter inte folk.<br />

Gemensamt för<br />

kanske tre av dessa<br />

kan vara att de går<br />

att sammanföra med<br />

två av de tio budorden.<br />

Tror jag, som<br />

Hej studentkonsument...<br />

Bästa studietekniktipset Många korta<br />

pauser, trevligt sällskap och alltid ha<br />

någonting att äta. Då klarar man det<br />

mesta<br />

Favvoprodukt på akademibokhandeln<br />

Överstrykningspennor<br />

Bästa stället att köpa kurslitteratur<br />

på Det är nog fan Bokus tror jag<br />

Favoritföreläsningssal HSF, den är<br />

lagom stor<br />

Favoritklubb i Örebro<br />

Kåren och Strömpis<br />

Campus. Men Kåren går<br />

jag mest till<br />

Favoritstudentrabatt<br />

Salong Huvudsaken<br />

Blogg jag brukar läsa<br />

Schulmans blogg när<br />

den fanns. Men nu finns<br />

den inte<br />

Här bjuder jag mamma<br />

på middag Hemma<br />

Favvoskor Mina duntofflor<br />

Klädkonto per månad<br />

2500 kronor<br />

Modeförebild David Beckham internationellt<br />

och Martin Björck i Sverige<br />

Motio<strong>ner</strong>ar Måndagar<br />

Mest överskattade affär ÖB<br />

det dyraste jag köpt Resan till Brasilien.<br />

Den kostade över 10 000 kronor<br />

Fulaste färgen på kläder Alla former<br />

av lila<br />

Bästa förfestmusiken Absolut hits for<br />

kids<br />

En bra gå bort-present En vinflaska<br />

Favoritlyxartikel Champagne<br />

Älsklingsljud Att sitta och lyssna på en<br />

...Daniel Larsson,<br />

Företagsekonomi A<br />

brasa kan vara ett jävligt skönt ljud<br />

Senaste upptäckt i Örebro Zara<br />

Senaste impulsköp Allt jag handlar är<br />

impulsköp<br />

Bästa promenad Oset<br />

Favoritdryck Vatten<br />

Äter lyxmiddag på Efesos<br />

Reser helst till Grekland<br />

Bästa mikromaten Kyckling, spenat<br />

och fetaostpaj<br />

Tidning jag gillar Café<br />

Fikar gärna på Bara Vara<br />

Favoritbutik MQ<br />

Bästa lunchställe La<br />

Baguette. Lätt<br />

Favoritfärg Svart<br />

Bil Buss?<br />

Världens bästa nu<br />

levande regissör Peter<br />

Jackson<br />

Mode jag aldrig vill se<br />

igen Manchesterbyxor.<br />

Det hatar jag<br />

Bästa fyllekäket Usch<br />

då. Jag tycker inte om<br />

nattmat. Kanske knäckemacka.<br />

dansar helst till Det är väl allt utom<br />

heavy metal<br />

Senast gnolade No one med Alicia<br />

Keyes<br />

Bästa romanen Jag läser bara kurslitteratur<br />

Favoritprodukt på apoteket Ipren går<br />

jag på för jämnan. Eller Losec<br />

I min dvd-spelare Sunes jul<br />

Beställer i baren Allt utom päroncider<br />

användbar pryl Ipod<br />

inte öppnat en bibel sedan lågstadiet. Jag vet<br />

dock med lite efterforskning att man tydligen<br />

inte ska bära falsk vittnesbörd mot sin nästa.<br />

I klarspråk betyder det att man inte ska<br />

baktala andra. Jag är som nämnt laglydig,<br />

men tydligen inte särskilt gudfruktig. Jag<br />

snackar skit och skvallrar. Men oftast får jag<br />

betala för det också. Skämmas rejält. Det är<br />

nämligen mer regel än undantag att föreläsaren<br />

jag just beskyllt för att vara inkompetent<br />

går bakom mig eller att instruktören vars<br />

träningspass är sämre än andras, är kompis<br />

till personen jag pratar med.<br />

Eller varför inte här ta upp en pinsamhet<br />

som efter tre år i Örebro nu blivit klassisk;<br />

det “faktum” att var och varannan i den här<br />

stan är frikyrklig. Detta bygger absolut inte<br />

på statistiska fakta, utan på alla de gånger jag<br />

uttryckt min oro och förundran över upptäckten<br />

av dörrknackare, väckelsemöten<br />

och handpåläggare. Efter att ha lagt upp<br />

“fakta” inser jag ge<strong>ner</strong>at att jag befunnit<br />

RADHIKA BHASIN<br />

Varje Lös<strong>nummer</strong> läses av cirka 13 000 studenter, lärare, mammor och pappor.<br />

Trampar i det verbala klaveret<br />

ILLUSTRaTION: HaMPUS RUNdBOM<br />

Till sist<br />

23<br />

mig bland både vän<strong>ner</strong> och bekanta som kan<br />

citera bibeln och prata Jesus. Jag får krypa till<br />

korset och helt enkelt ursäkta mina hoppande<br />

grodor och förklara att jag är uppvuxen med<br />

att se bibeln endast som en av många olika<br />

historieskildringar.<br />

Sten i hus av glas<br />

Vad ska jag göra då? Bli mer öppensinnad,<br />

ändra på mig, eller skämmas en stund och<br />

sedan acceptera att jag är som jag är? Att<br />

jag stundtals klampar i<br />

klaveret, snackar skit,<br />

skvallrar och gottar mig åt<br />

andras milda olycka. Den<br />

som inte gör det är kanske<br />

i detta sammanhang Guds<br />

bästa barn och får i så fall<br />

beklaga mitt beteende. I<br />

annat fall, ska man som<br />

bekant inte kasta sten när<br />

man själv sitter i glashus.<br />

IDA ANDERSSON<br />

Chokladdryck och äppelgömmor<br />

Isande vinterdagar är något<br />

värmande gott. Varm choklad<br />

är en klassiker här tillsammans<br />

med äppelgömmor.<br />

1 kopp<br />

1 msk kakao (2 kr)<br />

1 tsk råsocker (2 kr)<br />

1tsk mjölk<br />

2 dl mjölk (2 kr)<br />

1-2 cl cointreau (8 kr)<br />

Summa: cirka 14 kronor<br />

Gör så här:<br />

Blanda kakao, råsocker och 1 tsk<br />

mjölk i en kopp. Värm den övriga<br />

mjölken i en kastrull, den ska inte<br />

börja koka. Slå på chokladblandningen<br />

och rö runt. Tillsätt cointreau.<br />

4 portio<strong>ner</strong><br />

1 paket smördeg (20 kr)<br />

2 äpplen (5 kr)<br />

1 tsk mald kardemumma (1 kr)<br />

1 msk råsocker (2 kr)<br />

½ dl kesella jordgubb/lime (3 kr)<br />

1 ägg (2 kr)<br />

Summa: cirka 33 kronor<br />

Gör så här:<br />

• Sätt ugnen på 200 grader.<br />

• Halvtina smördegen och kavla ut den<br />

något och dela plattan i fyra rektanglar.<br />

• Riv äpplena och blanda med kardemumma,<br />

råsocker och kesella.<br />

• Lägg fyllningen på ena sidan av<br />

rektangeln ½ cm från ytterkanten.<br />

• Pensla alla kanter med ett uppvispat<br />

ägg. Lägg över den andra kanten så<br />

det blir små paket. Pensla ovansidan.<br />

• Grädda mitt i ugnen på en plåt med<br />

bakplåtspapper i ca 5-10 minuter<br />

eller tills äppelgömman får en gyllenbrun<br />

färg.<br />

• Servera med en klick kesella.<br />

RECEPT: MATILDA BRANDELL<br />

FOTO: JESSICa JaNSSON

Posttidning B<br />

Lös<strong>nummer</strong><br />

Fakultetsgatan 3<br />

702 18 Örebro<br />

Förmå<strong>ner</strong> för dig<br />

som är 18-25 år eller student<br />

Teckna din hemförsäkring hos oss<br />

så bjuder vi på ett Smart Card<br />

För mer information se www.18-25.nu

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!