Handbok för miljöanpassad städning i sjukvården - Region Skåne

Handbok 

Handbok för miljöanpassad 

städning i sjukvården

FÖRORD 

SAMMANFATTNING 

INLEDNING 

MÅLSÄTTNING 

1 STÄDKRAV I SJUKVÅRDEN s 6–12 

1.1 Städkrav – regelmässig städning 

1.2 Regler och rutiner vid städning – personal 

1.3 Regler och rutiner vid städning – städutrustning 

1.3.1 Utförande av regelmässig städning 

1.4 Smittrening 

1.5 Tvättning av städmaterial 

2 STÄDMETODER s 13–14 

Städmetoder 

3 STÄDUTFÖRANDE s 15–28 

1 Regelmässig golvrengöring 

2 Dammtorkning och rengöring av inredning 

3 Toalett 

4 Tvättställ 

5 Vård- och undersökningsrum 

6 Laboratorielandskap 

7 Rengöra duschrum/hygienutrymme 

8 Avfläckning 

9 Rengöra stoppade möbler 

10 Våtrengöring 

11 Maskinstädning 

12 Rengöra städutrustning 

13 Rengöra kombimaskin 

4 STÄDYTOR OCH UNDERHÅLL s 29–37 

Golvmaterial 

4.1 Golvbehandling 

4.2 Nollställning av plastgolv 

4.3 Nollställning av linoleumgolv 

5 KVALITETSKONTROLL – NORDISK STANDARD 

s 38–43 

Kvalitetskontroll nordisk standard 

5.1 Översikt över kvalitetsnivåer – nordisk standard 

5.2 Utvärdering av städkvaliteten 

6 UTBILDNING s 44–46 

Utbildning av städpersonal 

7 ARBETSMILJÖ s 47–52 

Arbetsmiljö 

7.1 Belastningsergonomi 

7.2 Utformning av städmaterial 

8 BYGGPLANERING s 53–55 

Förebyggande åtgärder för att underlätta städning inom en 

byggnad. 

9 ÖVRIGT s 56–58 

Driftsekonomi för städmaterial 

Referenser

FÖRORD 

Ett förslag till handbok för miljöanpassad städning i sjukvården har tagits 

fram. Handboken behandlar olika moment i städarbetet och syftet är att 

handboken ska vara ett hjälpmedel för att kvalitetssäkra städningen i sjukvården. 

Handbokens generella delar som presenteras här kommer att finnas tillgängliga 

i rapportform. Det skall finnas möjlighet till anpassning av 

innehållet efter den egna verksamheten genom komplettering med lokala 

anvisningar. Viktigt att komma ihåg är att oberoende av om städningen 

utförs i egen regi eller på entreprenad åvilar alltid ansvaret för städningen 

på verksamhetschefen. 

Förslaget till handboken har tagits fram i samarbete med Universitetssjukhuset 

i Lund och Planering och Miljö Region Skåne. 

Projektansvariga har varit Britta Lindgren, Försörjningsenheten, Universitetssjukhuset 

i Lund och Jan Persson, Planering och Miljö. 

Följande personer har medverkat i projektet: 

Kaj Andersson Vårdhygieniska 

avdelningen 

Ann-Kristin Ekholm Planering och Miljö 

Ann-Christin Hammarlund Vårdhygieniska 

avdelningen 

Ari Kouvonen ISS Sverige AB 

Vibeke Ljunggren-Juhlin Previa AB 

Martin Månsson INPA AB 

Eva Roslund Städservice 

Nils Topphem Kemi - och 

Miljöenheten 

Marjatta Viitala Kemi - och 

Miljöenheten 

Städpersonal som ingått i projektet arbetar vid operationsavdelningen, 

infektionskliniken, medicinen 4, onkologen och blodcentralen. 

Ergonom Birgit Forssman och illustratör Ronny Lingstam har medverkat. 

Universitetssjukhuset i Lund, februari 2001

Städning av sjukhuslokaler medför stora 

kostnader och en viktig fråga är om resultatet 

av städningen säkerställer en god 

innemiljö för alla de som skall vistas i lokalerna. 

Det finns idag en nordisk standard 

för att säkerställa och objektivt mäta städkvalitetsnivån 

för att uppnå en god innemiljö. 

I föreliggande handbok för miljöanpassad 

städning är utgångspunkten användande av 

enhetligt kemikaliesnålt städsystem baserat 

på städmaterial av mikrofiber. I städhandboken 

finns en kalkyl över driftsekonomin 

för mikrofibermaterial och tidigare använda 

städmaterial. 

De vanligast förekommande golvmaterialen, 

i lokaler avsedda för vårdverksamhet, 

beskrivs kortfattat. Golvunderhåll och 

golvvård kräver god planering och skall 

ske regelmässigt för att undvika problem 

med trögstädade golv samtidigt som golven 

måste ”restaureras” vid ökad användning 

av kemikalier. I handboken beskrivs 

golvvård för några vanliga golvmaterial. 

Handboken innehåller arbetsinstruktioner 

för regelmässig städning av golv, avfläckning, 

dammtorkning av inredning, städning 

av toalett, tvättställ, duschrum, rengöring 

av stoppade möbler samt maskinstädning. 

Vidare beskrivs smittstädning. 

Utbildning av städpersonal är en viktig 

faktor för att uppnå ett bra städresultat. I 

handboken finns en vägledande beskrivning 

av de olika moment som bör ingå i en 

utbildningsplan för städpersonal. Uppföljning 

och vidareutbildning av personalen är 

viktiga moment för att långsiktigt säkerställa 

en bra städkvalitet. 

Städpersonalens arbetsmiljö finns med, 

dels som en allmän överblick vad avser 

SAMMANFATTNING 

ergonomin vid städarbete och, i arbetsinstruktionerna 

för regelmässig städning, i 

form av korta ergonomitips vid olika arbetsmoment. 

Förebyggande planering vid byggande av 

lokaler, dels för att förhindra smuts att 

komma in i byggnaden, men också för att 

underlätta städningen, är faktorer som normalt 

har en underordnad roll vid projektering. 

För att underlätta städningen och därmed 

minska städkostnaderna nämns en del 

faktorer som man bör tänka på vid planering 

av nya lokaler respektive ombyggnad 

av gamla. 

Städkvalitet är ett viktigt, men inte helt lätt 

definierbart begrepp. I handboken beskrivs 

hur man för närvarande kontrollerar kvaliteten 

på utförd städning. I handboken finns 

en kort redogörelse av innehållet i nordisk 

standard för städkvalitet. 

Denna städhandbok är ett första försök att 

sammanställa de viktigaste parametrarna 

som skall samverka för att uppnå en städkvalitet 

och bidra till gott inomhusklimat, 

trivsel, säkerhet, hygien och materialvård 

av våra sjukhuslokaler. 

Det krävs fortsatta studier av städkvaliteten 

på ett sjukhus. Med en nordisk standard 

som stöd kan man utarbeta kriterier för 

städkvalitetsnivåer och andra krav som bör 

ställas på städningen. Dessutom krävs det 

studier av personalens arbetsmiljö och 

belastningsergonomiska bedömningar. 

3

Det finns ett antal städmetoder som används 

inom många olika verksamheter. 

Nya städmetoder som idag introduceras 

innebär att behovet av städkemikalier 

minskar eller blir överflödiga. För kemikaliesnåla 

städmetoder används nya städmaterial 

som mikrofiberdukar, mikrofibermoppar 

m fl. Städningen med hjälp av 

dessa material utförs oftast utan kemikalier, 

vilket välkomnas ur hälso- och miljösynpunkt. 

Städningens uppgift är att få bort föroreningar 

från alla ytor i byggnaden. För att 

uppnå en god standard på städningen måste 

denna vara effektiv och äga rum regelbundet. 

Det har under en längre tid funnits en 

tendens till sjunkande städnivå inom bl a 

offentliga lokaler. 

Vi tillbringar större delen av vår tid inomhus. 

Det kan vara i bostaden, skolan, på 

jobbet m m. Innemiljöns beskaffenhet har 

stor betydelse för hur vi mår och för vårt 

välbefinnande. Många olika faktorer samverkar 

för att göra innemiljön bra eller dålig. 

Sambandet mellan innemiljö och hälsa 

är komplext. Man beräknar att uppemot en 

halv miljon människor i vårt land upplever 

besvär av inneklimatet i så hög grad att de 

Flera faktorer bidrar till nedsmutsningsgraden 

i en lokal. Till exempel: 

• Entrélösningar 

• Lokalernas placering och utformning 

• Typ av verksamhet som bedrivs i 

lokalerna 

• Antal personer som vistas/passerar 

genom lokalerna. 

INLEDNING 

får symtom. ”Sjuka hus-sjukan”, SBS 

(Sick Building Syndrome) är benämningen 

på besvär som slemhinne- och hudbesvär, 

man upplever det som om man är tung i 

huvudet m m. Orsaken till besvären är 

många. Det kan vara dålig ventilation, 

emissioner från nya oprövade byggnadsmaterial, 

inredningsmaterial, fukt, mögel, 

men även brist på kvalitativ städning anses 

bidra till besvären. 

Sjukhusstädning är en viktig verksamhetsfråga 

där städkvaliteten avgörs av resultatet 

av städningen och hur länge det 

uppnådda resultatet kvarstår. Städresultatet 

kan bedömas visuellt i form av egenkontroll 

och inspektioner men även genom 

objektiva mätmetoder. De objektiva metoderna 

innebär att man mäter t ex. hur mycket 

damm/ smuts som finns kvar på ytor 

som städats. 

Det finns en nordisk standard för bedömning 

av städkvaliteten, Svensk Standard 

SS627801. Standarden anger bl a följande 

användningsområden: 

• kontroll av uppnådd städkvalitet; 

• utvärdering av belastning och /eller 

återsmutsning; 

• krav i samband med att utföra, 

beställa och/eller erbjuda en 

städtjänst. 

Resultatet av städningen i en lokal beror på 

en mängd faktorer. Till exempel: 

• Vem som utför städningen 

• Vilken städmetod som använts 

• Golvunderhåll 

• En effektiv årsplanering över samtliga 

städmoment, rutiner och golvunderhåll

Målsättning 

Avsikten är att ta fram en städhandbok 

som kan vara ett verktyg för att höja städ- 

kvaliteten i sjukvården. Handbokens inne- 

håll skall omfatta arbetsinstruktioner, städ- 

krav, städkvalitetsnivåer, utbildningskrav 

för personal, instruktioner för underhåll 

av befintliga golvmaterial samt övriga 

skötsel- och underhållsanvisningar vid 

städning. 

För att säkra ständiga förbättringar krävs 

kontinuerlig uppdatering av innehållet i 

städhandboken. 

I städhandboken skall flera parametrar anges 

som exempelvis hygienkrav, miljö- och 

arbetsmiljöhänsyn samt ekonomisk kalkyl 

för kemikaliesnål städmetod. 

4

1 STÄDKRAV I SJUKVÅRDEN 

1.1 Städkrav – regelmässig städning 

1.2 Regler och rutiner vid städning – Personal 

1.3 Regler och rutiner vid städning – Städutrustning 

1.3.1 Utförande av regelmässig städning 



6

1. STÄDKRAV I SJUKVÅRDEN 

1.1 Städkrav – regelmässig 

städning 

Inom sjukvården ställs höga krav på städningen 

då den utgör en viktig del för att 

skapa en god inomhusmiljö för patienter, 

personal och besökande. En effektiv städning 

innebär bl a rena golvytor och dammfria 

ytor nära patienter samt i övriga utrymmen 

där verksamhet bedrivs. 

Regelmässig städning utföres på ett sätt 

som skall garantera en fastställd hygienisk 

nivå. Vid städning skall damm och smuts 

avlägsnas och antalet bakterier i miljön reduceras. 

Rätt utförd städning minskar antalet 

mikroorganismer och hämmar förutsättningarna 

för tillväxt. Lokalerna skall 

städas så att trivsel, säkerhet, hygien och 

materialvård skall hålla en god standard. 

Den regelmässiga städningen utföres i 

huvudsak med kemikaliesnåla städmetoder, 

medan storstädning, akut- och smittstädning 

kan kräva städmetoder som innebär 

användande av desinfektionsmedel, 

kemikalier och engångsmaterial. 

7


1.2 Personalkrav 

Arbetsledaren för städpersonalen ansvarar 

för att det finns, för städområdet, aktuella 

städinstruktioner och att personalen är väl 

förtrogen med dessa. 

Noggrann handhygien är av största vikt. 

Desinfektera alltid händerna före rent 

arbete och efter smutsigt arbete. 

När händerna är synligt smutsiga skall 

desinfektion föregås av handtvätt. Handskar 

skall användas vid fuktigt och orent 

arbete. Byte av handskar skall göras ofta, 

dock alltid efter varje lokalenhet. Handdesinfektion 

skall alltid ske efter användning 

av handskar. 

Personalen skall ha kunskaper om lämpliga 

arbetsställningar och arbetsrörelser, samt 

arbeta med lämplig arbetsteknik för de 

aktuella arbetsuppgifterna. 

Arbetskläder skall bytas vid behov, dock 

minst varje dag. Tvättning av arbetskläder 

skall ske centralt genom arbetsgivarens 

försorg. 

8


1.3 Städutrustning – 

städmaterial 

Använd den städutrustning och det städmaterial 

som är godkänt inom städområdet. 

I de lokala städinstruktionerna skall framgå 

vilka regler som gäller. 

För regelmässig städning är det den städutrustningen 

och städmaterialet som ingår i 

den kemikaliesnåla städmetoden. Städmaterialet 

är ett sk mikrofibermaterial. Inget 

städmaterial är förbehandlat med några 

kemiska medel. 

Städutrustningen skall rengöras dagligen 

enligt arbetsbeskrivningen: Rengöring av 

städmaterial. 

Vid användning av dammsugare skall 

denna vara filterutrustad med en avskiljningsgrad 

om lägst 99,97 procent och med 

en ljudnivå på högst 70 dB (A) uppmätt i 

den aktuella miljön. 

Vid handhavande av städmaterial är det 

viktigt att rent och orent hålls åtskilda 

under hela hanteringskedjan. 

Nytvättat städmaterial av mikrofiber kan 

torktumlas alternativt förfuktas. Förfuktat 

städmaterial av mikrofiber skall användas 

inom 12 timmar för att undvika bakterietillväxt 

i materialet. Städmaterial som är 

förfuktat och inte använt inom 12 timmar 

skall skickas till tvättning. 

OBS! Materialet får ej sköljas med desinfektionsmedel, 

det förkortar livslängden 

och försämrar rengöringseffekten. 

1.3.1 Utförande av regelmässig 

städning 

Vid regelmässig städning ingår oftast 

följande objekt som ska rengöras: 

• Golv 

• Sanitetsporslin 

• Inredning 

• Möbler 

• Papperskorg 

• Speglar 

Vårdrum, undersökningsrum och övriga 

lokaler där patienter vistas skall städas 

dagligen. Generellt gäller att man städar 

från tak till golv, sedan inifrån och ut. 

Våtutrymmen städas sist. 

Städmaterialet är vårdrumsbundet. Det 

innebär att inget städmaterial får användas 

från ett vårdrum till ett annat. Städvagnen 

är vårdavdelningsbunden och får ej flyttas 

till annan avdelning. 

Golv skall först torrmoppas och sedan 

fuktmoppas. Toalettsitsar och borstar skall 

rengöras i spoldesinfektorn regelmässigt. 

Tvålautomater skall rengöras före påfyllning. 

Golvbrunnar skall rengöras regelbundet. 

För större fria ytor utföres den regelmässiga 

städningen oftast med kombimaskin. 

Städpersonal skall använda arbetskläder 

som tillhandahålles av arbetsgivaren och 

bytas dagligen. 

9

Arbetsbeskrivningar avseende regelmässig 

städning omfattar: 

• Avfläckning 

• Dammtorkning och rengöring av 

inredning 

• Duschrum 

• Golvrengöring 

• Hygienutrymme - toalett 

• Hygienutrymme - tvättställ 

• Laboratorielandskap 

• Maskinstädning 

• Maskin, rengöring av kombimaskin 

• Möbler 

• Undersökningsrum 

• Städutrustning 

10



För smittrening gäller följande: 

Arbetsledaren för vårdpersonalen på den 

aktuella enheten/avdelningen skall göra en 

bedömning gällande graden av smittrening 

som skall utföras, samt eventuellt val av 

desinfektionsmedel och städutrustning. 

Städmetoderna för smittrening följer i stort 

de metoder som användes i samband med 

regelmässig städning. Smittstädning utföres 

så långt som möjligt i samband med 

övrig daglig städning. 

Följ de aktuella lokala städinstruktionerna 

som finns. Använd godkända rengörings- 

och desinfektionsmedel. Noggrann 

handhygien är av största vikt. 

Vid städning av vårdrum med infekterade 

eller infektionskänsliga patienter gäller 

följande: 

• Blåmärkt vårdrum innebär att patienten 

är infektionskänslig och att vårdrummet 

skall städas först. 

• Gulmärkt vårdrum innebär att patienten 

är infekterad och att vårdrummet 

städas sist. 

Rumsbunden skyddsutrustning användes: 

Skyddsrock, handskar, munskydd (vid behov). 

Desinfektionsmedel används efter 

instruktion av vårdpersonal. Inverkningstiden 

för medlen är tills de torkat in. 

Ytorna skall eftertorkas med fuktat 

städmaterial. Följ lokala städinstruktioner. 

Tvätt och avfall omhändertages enligt lokala 

instruktioner och/eller efter instruktion 

av vårdpersonal. 

Städmaterial som använts vid städning av 

infekterad lokal skall hanteras enligt 

följande: 

• Engångsmaterial placeras i plastpåse 

som försluts och förpackas i avsedd 

kartong för smittförande avfall. 

• Flergångsmaterial placeras i plastpåse 

som försluts och lämnas till tvätt. 

Städutrustningen skall rengöras och desinfekteras 

enligt följande: 

• Före städning av blåskyltat vårdrum 

• Efter städning av gulskyltat vårdrum 

11



Orent städmaterial placeras på avsedd plats 

på städvagnen och skickas för central tvättning. 

Vid tvättning av städmaterial bestående 

av mikrofibrer är det viktigt att följa 

tvättanvisningarna från tillverkaren/leverantören 

av städmaterialet. 

Tvättning av städmaterial av mikrofiber 

kräver ett anpassat tvättmedel. Tvättmedlet 

skall rengöra fibrerna utan att påverka 

funktionen negativt. 

Dessa tvättmedel skall inte innehålla blekmedel 

eller zeoliter som förstör fibern. 

Zeoliter är små partiklar av aluminiumsilikat 

som har till uppgift att göra vattnet 

mjukare. Partiklarna är olösliga i vatten 

och så små att de fastnar på fibern/materialet, 

vilket innebär att fiberns kapillärkraft 

avtar. Tvättmedel innehållande tvål 

eller användande av sköljmedel medför att 

fiberns kapillärkraft försvinner och därmed 

rengöringseffekten. 

När det gäller övriga kemikalier är det 

främst alkaliska lösningar i kombination 

med ammoniumföreningar, som ibland 

finns i desinfektionsmedel, som bryter ner 

fibern/materialet. 

12

2 STÄDMETODER 

Städmetoder 

13

En städmetod beskriver hur man går till 

väga och vad man använder, för att utföra 

ett rengöringsmoment. 

Vanligen skiljer man på: 

• Torra städmetoder 

• Våta städmetoder 

• Fuktiga städmetoder 

Torra städmetoder innebär att inget vatten 

eller kemikalier används. Metoden bygger 

på att damm och andra smutspartiklar tas 

upp genom mekanisk och/eller elektrostatisk 

effekt. Materialet i moppar och dukar 

är syntetfibrer och /eller bomull. Bra torr 

moppmetod bör så långt som möjligt kombineras 

med fuktig metod för avfläckning. 

Metoden bör ha dokumenterad god damm- 

och smutsupptagande effekt samt inte sprida 

damm vid städtillfället. 

Våta städmetoder används vid hög smutsbelastning. 

Den våta städmetodens huvudsakliga 

uppgift är att lösa upp intorkad 

smuts och fläckar. Principen för våt metod 

är att blötlägga, låta verka och därefter suga 

upp smuts genom kapillärkraften. När 

man använder svabbgarn/våtmopp och vattenhink 

ingår oftast någon kemikalie. 

Svabbning med mycket tvättvatten bör 

undvikas. Överflödigt vatten skall torkas 

upp. 

Vid fuktig städmetod används vanligen 

förfuktade moppar och dukar. Definitionen 

för fuktig metod är att utnyttja vattnets 

egenskaper inuti städmaterialet utan att 

detta efterlämnas på städytan. Dessa moppar 

och dukar består ofta av mikrofiber, 

som visats sig ha en god rengörande effekt 

med enbart vatten. 

2. STÄDMETODER 

Städmaterial kan vara behandlade med något 

desinfektionsmedel för att förhindra 

bakterietillväxt. Det förekommer moppar 

med tillsats av golvvax eller oljor. Oljemoppning 

innebär att oljerester kan finnas 

kvar på den städade ytan. Olika typer av 

oljor används, paraffinolja eller vegetabilisk 

olja. Ibland innehåller oljemopparna 

tillsatser som parfym. Dessa preparerade/behandlade 

moppar tillåts inte i miljöanpassad 

städning! 

Handboken behandlar enbart kemikaliesnåla 

städmetoder. Kemikaliesnål städning 

innebär att man använder både torra och 

fuktiga moppar utan tillsats av kemikalier. 

Vid denna städmetod används mikrofibermaterial. 

Tillverkning av mikrofibrer sker 

genom splittning av större polyester/polyamidfibrer. 

Definitionen av mikrofiber är 

en fiber med ett viktmått mindre än 1 decitex 

(1decitex = 1gram/10000 meter). 

Mikrofiberns litenhet gör det möjligt för 

fibern att komma djupare ner i porer där 

smutsen göms. Mikrofiberns rengöringsförmåga 

är därför större än traditionella 

fibrer, som är större och därför måste förlita 

sig till ett rengöringsmedels förmåga 

att lösa upp smuts i porerna och göra 

smutsen transportabel i vatten. 

Mikrofiberns splittningsteknik är också av 

betydelse eftersom olika splittningstekniker 

ger olika mycket fiberyta. Denna yta 

bestämmer effektiviteten eftersom kapillärkraften 

och den smutsbindande ytan ökar 

ju mer fiberyta som finns i materialet. 

14

3 STÄDUTFÖRANDE 

1 Regelmässig golvrengöring 

2 Dammtorkning och rengöring av inredning 

3 Toalett 

4 Tvättställ 

5 Vård- och undersökningsrum 

6 Laboratorielandskap 

7 Rengöra duschrum/hygienutrymme 

8 Avfläckning 

9 Rengöra stoppade möbler 

10 Våtrengöring 

11 Maskinstädning 

12 Rengöring av städutrustning 

13 Rengöra kombimaskin 

15

Arbetsbeskrivning: 

1 REGELMÄSSIG GOLVRENGÖRING 

Omfattning: 

Torr- och fuktmoppning 

Arbetsgång 

• Börja alltid med rent städmaterial. 

• Ställ in moppskaftet till axelhöjd. 

• Lägg moppen på golvet och fäst den på mopplattan. 

• Börja moppa längst inne i rummet. 

• För alltid moppen med samma sida mot dig, då tappar du inte det som är ihopmoppat. 

• Hjälp till med foten i hörnen. 

• Det är viktigt att gå över en bit på det som är moppat tidigare (överlappning). 

• Avsluta alltid moppningen vid dörren. 

• Lägg den använda moppen i en avsedd påse. 

• Använd borste och skyffel till att samla upp smuts efter avslutad moppning. 

Viktigt att tänka på: 

Torrmoppa alltid först och därefter fuktmoppning. 

Moppen skall inte användas till ihopsamling av smuts, använd borste och sopskyffel. 

Lägg de använda mikrofibermopparna i avsedd tvättsäck på städvagnen. 

Håll mjukt om skaftet och växla grepp ofta. 

Arbeta med sänkta axlar och mjuka rörelser. 

För över kroppstyngden från ena benet till det andra och åter. Detta kan ske framåt – bakåt 

eller från sida till sida. 

16

Arbetsbeskrivning : 

2 DAMMTORKNING OCH RENGÖRING 

AV INREDNING 

Omfattning: 

Dammtorkning av inredning 

Arbetsgång 

• Börja alltid med rent städmaterial 

• Dammtorka med förfuktad dammvante av mikrofibermaterial, torkduk eller interiörmopp 

• Torka ljuspanel, linneskåp, draperistång, paneler, lampor, fönsterbrädor och andra fria 

ytor 

• Töm papperskorgar 

• Torka av dörr och dörrhandtag 

All damning och rengöring av fria ytor utförs av städpersonalen med vissa undantag. 

Undantag 

Vårdpersonalen svarar för daglig rengöring av: 

• Patientsängar, sängbord och patientbritsar 

• Arbetsbänkar, rullande material och disk- och laboratoriebänkar 

• Teknisk utrustning, vårdapparater och instrumentpaneler 


Använd förlängningsskaft eller pall/stege vid behov. 

Arbeta rakt framåt och på lämpligt avstånd. 

17


3 TOALETT 

Omfattning: 

Toalettstol 

Toalettpappershållare 

Sanitetshållare 

Arbetsgång 


• Spola vatten i toalettstolen. 

• Häll i godkänt toalettrengöringsmedel i toalettstolen. 

• Låt medlet verka. 

• Töm och torka av sanitetspåshållaren. 

• Fyll på toalettrullar vid behov. 

• Torka av toalettpappershållaren. 

• Torka av vattenbehållaren. 

• Rengör ring och lock, lyft av dessa, rengör fästen i ring samt lock. 

• Toalettstolen avtorkas utvändigt. 

• Rengör stolen invändigt med toalettborsten. Spola toalettstolen. 

• Golvet fuktmoppas. 

• Toalettborsten och förvaringsburken körs i spoldesinfektor 1gång/vecka. 


Använd handskar. Använd skyddsglasögon vid avkalkning. 

Den förfuktade torkduken skall vikas enligt 4-sidig vikning med byte av sida mellan 

avtorkningsobjekten. 

Lägg smutsig duk i avsedd säck på städvagnen. 

Använd skyddsglasögon vid användandet av toalettrengöringsmedel. 

Arbeta så nära att du undviker böjd eller vriden bål eller ännu värre samtidigt böjd och 

vriden bål. 

Försök att arbeta med överarmen sänkt så mycket som möjligt. 

18


4 TVÄTTSTÄLL 

Omfattning: 

Lampa, spegel, tvålkopp 

Handdukshållare 

Mugghållare 

Tvättställ, kranar 

Papperskorgshållare 

Handikappräcke 

Avlastningshylla 

Arbetsgång 


• Torka av dörren och dörrhandtaget. 

• Torka av lampan. 

• Putsa spegeln. 

• Torka av/rengör handdukshållare, mugghållare och tvålkopp. 

• Torka av väggarna runt tvättstället. 

• Rengör kranarna. 

• Rengör tvättstället ut- och invändigt samt avloppshålen med en liten rumsbunden borste. 

• Töm och torka av papperskorgshållaren. 

• Vid behov påfyll tvålkoppen, mugghållaren och handdukshållaren (obs efter rengöring). 

• Vid behov använd godkänt rengöringsmedel i tvättstället. 


Använd handskar 

Den förfuktade torkduken skall vikas enligt en 4-sidig vikning med byte av sida mellan 

avtorkningsobjekten. 

Lägg smutsig duk i avsedd säck på städvagnen. 

Den rumsbundna borsten körs i spoldesinfektor 1 gång/vecka. 

Använd förlängningsskaft vid rengöring av väggar, lampor mm. 

Försök att ta stöd mot stol eller liknande när du måste böja dig djupt. 

Ta stöd med handen vid framåtböjt arbete. 

Försök växla mellan att arbeta med höger och vänster hand. 

19


5 VÅRD- OCH UNDERSÖKNINGSRUM 

Omfattning: 

Vårdrum 

Undersökningsrum 

Arbetsgång 


• Dammtorka med förfuktad dammvante av mikrofibermaterial, torkduk eller 

interiörmopp. 

• Torka skrivbord, pulpet, lampor, spegel, fönsterbrädor och andra fria ytor. 

• Rengör tvättställ. 

• Töm papperskorgen. 

• Torr- och fuktmoppa golvet. 


Se även arbetsbeskrivning för Hygienutrymmen, Regelmässig golvrengöring och 

Dammtorkning och tömning av papperskorg. 

Lägg smutsigt städmaterial i avsedd säck på städvagnen. 

Undvik sträckta arbetsställningar, då händerna befinner sig ovanför axlarna eller långt ut från 

kroppen. 

Gå, om möjligt, runt möbler/utrustning för lämpligt arbetsavstånd. 

20


6 LABORATORIELANDSKAP 

Arbetsgång 

Omfattning: 

Laboratorielandskap 

Ögondusch 

Glasparti 

Dagligen: 


• OBS! Innan rengöring påbörjas, kontakta avdelningens arbetsledare. Eventuellt kan det 

finnas speciella säkerhetskrav/arbetsinstruktioner. 

• Fyll på engångshanddukar, muggar, tvål och handsprit. Rengör innan påfyllning. 

• Rengör tvättställ. 

• Töm papperskorgen. 

• Torr- och fuktmoppa golvet. 

En gång/vecka: 

• Rengör ögonduschar. 

• Rengör glaspartier. 


Se även arbetsbeskrivning för Hygienutrymmen, Regelmässig golvrengöring och 

Dammtorkning och tömning av papperskorg. 

Att arbeta knästående/nigsittande kan ibland vara nödvändigt, men bör begränsas. 

Använd förlängningsskaft där så är möjligt. 

21


7 RENGÖRA DUSCHRUM/HYGIEN- 

UTRYMME 

Omfattning: 

Dusch 

Kranar 

Handikappräcke 

Dörr 

Dörrhandtag 

Golvbrunn 

Arbetsgång 


• Torka av dörren och dörrhandtaget. 

• Torka av lampan och handikappräcket. 

• Torka av väggarna i duschutrymmet. 

• Avkalka vid behov. 

• Rengör dusch och kranar. 

• Lyft gallret till golvbrunnen. 

• Rengör gallret från hår och tvålrester. 

• Borsta rent i brunnen med en rumsbunden borste. 

• Lägg tillbaka gallret över golvbrunnen. 

• Borsten rengöres i spoldesinfektorn 1 gång/vecka. 


Använd handskar. Använd skyddsglasögon vid avkalkning. 

Tag stöd med handen vid framåtböjt arbete. 

Känn efter att du står bekvämt och stadigt. 

Fötterna skall ha god kontakt med underlaget. 

22


8 AVFLÄCKNING 

Omfattning: 

Avfläckning av golv 

Avfläckning av dörrar, väggar 

Arbetsgång 


• Fyll plastflaskan med vatten. 

• Blötlägg fläcken. 

• Moppa med fuktig mopp. 

• Alternativt torka med förfuktad torkduk (dörrar, väggar). 

• Efter avslutad avfläckning töm ut vattnet ur plastflaskan. 

• Rengör plastflaskan i diskdesinfektorn. 


Använd handskar 

Tänk på bakterietillväxten i fuktig miljö. 

Låt ej vatten stå kvar i plastflaskan. 

Bekväm arbetsställning får du genom att stå stadigt med lämpligt avstånd mellan fötterna. 

Gå nära arbetsområdet. 

Att arbeta knästående/nigsittande kan ibland vara nödvändigt, men bör begränsas. 

23


9 RENGÖRA STOPPADE MÖBLER 

Omfattning: 

Dammsugning 

Arbetsgång 


• Dammsug möbeltyget rent från damm, grus och smulor med dammborsten. 

• Glöm inte att rengöra under lösa dynor. 

• Den del av möbeln som inte är tygklädd torkas av med förfuktad mikrofiberduk. 

• Fläckar på tyget avlägsnas med mikrofiberduk, fuktad i rent vatten. 

• Vid svåra fläckar på möbeltyget används möbeltvättare och textilschampo. 

• Följ doseringsrekommendationen som finns på förpackningen. 


Dammsugare med absolutfilter med avskiljningsgrad på 99,97 procent. 

Vid schamponering av möbler används handskar. 

24


10 VÅTRENGÖRING AV GOLV 

Omfattning: 

Våttorkning 

Arbetsgång 


• Använd svabbvagn som är utrustad med urpressare. 

• Fyll på med vatten i hinken som finns på svabbvagnen. 

• Fäst svabbgarnet på stativet. 

• Ställ in svabbskaftet till axelhöjd. 

• Blöt svabbgarnet i vattnet. 

• Lyft upp svabbgarnet i urpressaren. 

• Pressa ur garnet till lagom fuktighet. 

• Börja svabba längst inne i rummet. 

• För alltid svabben med samma sida mot dig. 

• Hjälp till med foten inne i hörnen. 

• Skölj inte av svabbgarnet i det rena vattnet, byt till ett rent svabbgarn. 

• Avsluta svabbningen vid dörren. 

• Lägg det använda svabbgarnet i en avsedd påse. 


Torrmoppa alltid först och därefter våttorkning. 

Fyll på och töm vatten i hinken med ejektorpump. 

Undvik tunga lyft. 

Använd svabbvagn som har både handtag och fotpedal. 

Håll mjukt om skaftet och växla grepp ofta. 

Arbeta med mjuka rörelser. 

Smutsigt städmaterial skall tvättas enligt godkänd instruktion i tvätthallen. 

25


11 MASKINSTÄDNING 

Arbetsgång 

Omfattning: 

Rengöring av golv med kombimaskin 

Förberedelser 

• Kontrollera att maskinen är fulladdad. 

• Kontrollera att sugfoten är hel, ren och korrekt fastsatt. 

• Kontrollera att skurborsten alternativt skurrondellen är hel och korrekt fastsatt. 

• Fyll på vatten och eventuellt därefter dosera lågskummande allrengöringsmedel, avsett 

för kombimaskinskurning. 

Körning 

• Starta maskinen på huvudströmbrytaren / nyckeln. 

• Sänk ner sugfot och skurhuvud. 

• Ställ in önskad vattenmängd. 

• Starta sugmotorn och skurborsten / skurrondellen. 

• Tryck in körreglaget och påbörja rengöringen. 

Avslutning av rengöring 

• Stäng av skurborsten / skurrondellen och höj upp skurhuvudet. 

• Fortsätt köra med sugfoten nere till dess att all skurlösning är uppsugen. 

• Höj upp sugfoten och stäng sugmotorn. 


Rengöringsmedlet doseras enligt beskrivningen på flaskan. 

Halkfria skor rekommenderas. 

Arbeta med avspända armar och sänkta axlar. 

Maskinen gör arbetet – försök ej att ”styra” den. 

Använd benmusklerna och håll ryggen rak vid vändning av maskinen. 

26


12 RENGÖRING AV STÄDUTRUSTNING 

Omfattning: 

Rengöring av: 

Städvagn 

Moppstativ 

Hinkar 

Mopplådor 

Borstar 

Sopskyffel 

Flaska med rengöringsmedel 

Plastflaska för rent vatten 

Sopsäck 

Säckar för smutsigt städmaterial 

Arbetsgång 

• Töm städvagnen på smutsigt städmaterial. 

• Tag av sopsäcken. 

• Mopplådorna lämnas till städcentralen för rengöring och påfyllning av rent material. 

• Hinkarna rengörs. 

• Rengör moppskaft och moppstativ. 

• Rengör borstar och sopskyffel. 

• Torka rent flaskorna för rengöringsmedel. 

• Töm plastflaskan på rent vatten. 

• Torka av städvagnen. 

• Torka av redskapshållarna. 

27


13 RENGÖRA KOMBIMASKIN 

Omfattning: 

Rengöring av maskinen 

Arbetsgång 

• Tag av sugfoten och rengör denna. 

• Töm och rengör smutsvattentanken. 

• Töm renvattentanken. 

• Lämna locken öppna till tankarna så att tankarna kan lufttorka. 

• Tag loss skurborsten/skurrondellen och rengör dessa noggrant. Om rondellerna är slitna, 

bytes dessa ut mot nya. 

• Torka maskinen ut- och invändigt. 

Laddning 

Följ föreskrifterna för laddning av respektive maskin. 

Om det finns påfyllningsbara batterier, skall vätskenivån i cellerna kontrolleras innan 

laddning och sedan lämnas locken till cellerna av till dess att maskinen är fulladdad. Detta 

förfarande gör man för att undvika ”torrladdning” som förstör batterierna. 


ANVÄND HANDSKAR 

Ladda batterierna. 

Halkfria skor rekommenderas. 

Ejektorpump vid tömning av vattentankarna. 

28

4 STÄDYTOR OCH UNDERHÅLL 

Golvmaterial 


4.2 Nollställning av plastgolv 

4.3 Nollställning av linoleumgolv 

29

Det finns inom sjukvården ett antal olika 

golvmaterial. De vanligaste är PVC-golv 

(polyvinylklorid), polyolifingolv (PVCfritt 

plastgolv), linoleum, klinker, sten, trä, 

textil, gummi och laminat. I offentliga lokaler 

lägger man i stor utsträckning PVC- 

och linoleumgolv, medan de andra golvmaterialen 

används i begränsad omfattning. 

Nedan följer en kort beskrivning av 

linoleumgolv och plastgolv samt en 

orientering om hårda golvmaterial. 

Linoleumgolv 

Linoleum består i huvudsak av följande: 

Linolja, som erhålls genom pressning av 

linväxtens frö. 

Trämjöl från det nordeuropeiska skogsbruket. 

Kork från korkekens bark som skalas av 

utan att träden skadas. 

Naturharts från träförädling. 

Kalksten från naturen, som finmals. 

Färgpigment, här används jordfärger som 

järnoxider, men även syntetiska pigment. 

Jute, fibrerna utvinns ur den odlade juteväxten. 

Tillverkningen av linoleum går i flera steg. 

Man blandar linolja och cement, som genom 

kokning med lufttillförsel bildar bindemedlet 

ofta kallad linoleumcement. Cementen 

blandas med övriga råvaror och 

valsas ut med juteväv som bärare. Därefter 

sker efterhärdning i torkkammare. 

En del mattor har en baksida av PVC-skum 

för att erhålla bra stegljudsvärden. Flertalet 

mattor har ett ytskikt av akryl som gör golvet 

mer lättskött. 

Det finns idag golvmaterial av linoleum 

som är miljömärkt med svanen. 

4 GOLVMATERIAL 

Linoleummattor finns i en mängd mönster 

och färger och används i skiftande miljöer, 

t ex. skolor, kontor, bostäder, butiker sjukhus 

m fl. De finns i en mängd tjocklekar 

beroende på användningsområde. De vanligaste 

är 2, 2,5 och 3,2 mm tjocka. 

Linoleum kan läggas som golv i alla torra 

utrymmen och har brandklass G, dvs de är 

godkända för utrymningsvägar. 

Linoleum är ett golvmaterial som i sig har 

ganska låga emissionshalter, men felaktig 

skötsel och städning kan medföra problem. 

Vid kraftig vattenbegjutning och/eller spill 

av alkaliska ämnen ( pH>9 ), som tränger 

in i mattan sker en s k hydrolys och effekten 

blir en otäck lukt. 

Det är viktigt att mattans skötsel följer tillverkarens 

anvisning, då uppstår inte problemet 

med hydrolys. Linoleumgolv är 

känsliga för alkalier ( pH>9 ), ammoniak 

m fl då bindemedlet bryts ned. 

De flesta golvmaterial är känsliga för läggning 

på fuktiga betonggolv. 

Linoleums känslighet beror på att fuktigt 

betonggolv innehåller porvatten som är 

aggressivt med pH på ca 13. 

Plastgolv 

Följande ämnen ingår oftast i plastgolven: 

Basplast, oftast av PVC eller av polyolefiner 

(klorfritt). 

Fyllmedel, vanligt med kalk och krita. 

Mjukgörare, lösningsmedel med låg flyktighet 

Stabilisator, metallsalter från fettsyror t.ex. 

kalcium, zink. 

Smörjmedel, olika vaxer. 

Pigment, syntetiska.

En plast utgörs av en polymer (basplast), 

som ger plasten dess namn samt olika 

typer av tillsatsämnen. Tillsatsämnen 

påverkar slutproduktens egenskaper. Den 

vanligaste basplasten i plastgolv är PVC 

(polyvinylklorid). 

Av den i Sverige använda PVC-plasten går 

ca 25 procent till plastgolvstillverkning. 

Det finns idag en mängd kvaliteter och 

färger på plastgolven. Homogena plastgolv 

ser likadana ut på framsida som baksida, 

ibland förekommer här ett slitskikt av PUR 

(polyuretan). 

Heterogena plastgolv har oftast tre skikt, 

baksidesskikt, bärskikt och slitskikt. Baksidesskiktet 

består oftast av PVC-skum, 

ibland i kombination av syntetfilt. Bärskiktet 

är vanligen av PVC med glasfiberförstärkning, 

detta ger produkten dess formstabilitet 

och därmed ett exakt mönstertryck. 

Slitskiktet består oftast av PVC 

förstärkt med PUR. 

Plastgolv har oftast brandklassning G, d v s 

de är godkända i utrymningsvägar. Plastgolv 

läggs i många utrymmen, de finns 

med stegljudsdämpande egenskaper, för 

våtrum m.fl. 

I många år har det diskuterats emissioner 

och besvär från PVC-golven. Tillverkarna 

har med olika metoder lyckats sänka 

emissionsnivåerna. Det är viktigt att man 

begär in vilka emissionsnivåer de tänkta 

plastmattorna har, så man kan välja en med 

låg nivå. 

Vid läggning av PVC-golv på fuktig betong 

kan det uppstå en stickande, sötaktig 

lukt. I samband med lukten kan man få 

ögonbesvär, huvudvärk, utslag, nästäppa 

etc. Detta beror då oftast på en kombination 

av fuktig betong som är alkalisk. Vid 

en relativ fuktighet över 95% i betong 

bryts mjukgöraren i PVC-mattan ner varvid 

bl a flyktiga alkoholer bildas. Liknande 

reaktioner kan också ske i limmet, när mattan 

är limmad. Limmet förtvålas med mattsläpp 

och blåsor som följd. 

För att bibehålla PVC-mattan i bra skick är 

det viktigt att följa tillverkarens skötselanvisningar. 

Hårda golvmaterial 

De vanligaste golvtyperna inom hårda golv 

är: 

• Stengolv, hit räknas skiffergolv, 

granitgolv, gnejsgolv och marmorgolv 

samt kalkstensgolv. Dessa golvmaterial har 

en god beständighet mot avnötning samt 

vatten och lägges därför i miljöer som 

entréer samt trappor. Skiffer, granit och 

gnejs har god tålighet mot både sura och 

alkaliska kemikalier. Marmor och kalkstensgolv 

är känsliga för sura och alkaliska 

kemikalier. 

• Keramikgolv, hit räknas golv som är 

torr- och våtpressade samt antingen med 

glaserad eller oglaserad yta. Keramiska 

plattor tillverkas genom formning och 

bränning av en massa som i huvudsak består 

av lera. Till golv används vanligen 

plattor med en vattenabsorptionsförmåga 

mellan 0-6 viktprocent. Keramiska golvplattor 

är mycket hårda och slittåliga samt 

kan utstå stor påverkan från väta. De har 

även god motståndskraft mot alkaliska och 

sura kemikalier, med undantag av fluorvätesyra. 

• Terazzogolv, dvs slipad betong med 

inblandning av olika material som marmor, 

kalksten, kvarts eller granit. 

31


Alla golv utsätts för slitage och utöver 

städning kan det behövas golvbehandling. 

Det är viktigt att all behandling av golv 

utföres enligt golvtillverkarens rekommendationer. 

Golvbehandlingens huvudsakliga uppgift 

är att skydda golvmaterialen från slitage 

och göra dem mer lättstädade. 

Golvbehandlingen fyller upp ojämnheter 

och skapar en jämn lättstädad, smutsavvisande 

yta. 

Behandlade golvytor kan i de flesta fall 

torr- eller spraypoleras med polermaskin. 

Polering av golvet förlänger behandlingens 

hållbarhet och behovet av nollställning av 

golvet före ny behandling minskar. Detta 

ger mindre miljöbelastning, såväl på arbetsmiljön 

som på den yttre miljön. 

Golvbehandlingar tål inte hur mycket grus 

och fukt som helst. Effektiva entrémattor 

är ett måste för att försöka hålla smutsen 

borta från golvytan. 

Starka alkalier tillsammans med för våta 

städmetoder ”löser upp” behandlingen 

varför torra städmetoder bör eftersträvas 

där det är möjligt. 

Inom vården hanteras många olika former 

av lösningsmedel, t ex sprit. Flertalet lösningsmedel 

har en negativ effekt på golvbehandlingen. 

Därför krävs det golvbehandlingsprodukter 

som är resistenta mot 

lösningsmedel. 

Nedan följer en kort beskrivning av golvbehandling 

för linoleumgolv och plastgolv 

samt en orientering om golvbehandling för 

hårda golv. 

4. GOLVMATERIAL 

Ytbehandling av linoleumgolv: 

Kontrollera att golvet är helt rent och torrt 

(använd fuktmätare om osäkerhet finns). 

Finns det fläckar och/eller missfärgning, 

slipas dessa bort med singelskurmaskin 

och brun rondell, använd kraftigare rondell 

eller slipnät om detta behövs. 

Torrslipa sedan hela golvet med en ren 

brun rondell för att ta bort s.k. ”resning”. 

Torrmoppa/dammsuga noggrant hela 

golvet. 

Grundbehandla golvet med speciell Linoleumprimer. 

Denna går ner i mattan och 

fyller igen porerna. Lägg tunna lager med 

en ren flockfri mopp. 

Om man ser att denna produkt torkar 

snabbt på små ytor (s k öar) skall man 

bättra dessa ytor med ännu ett lager. 

Låt grundbehandlingen torka ordentligt 

innan ytbehandlingen påbörjas, ca 2–4 

timmar. 

Torkning genom ökad ventilation, torkfläkt 

eller tvärdrag får ej ske. 

Ta sedan en ren flockfri mopp och påbörja 

ytbehandlingen med önskad produkt. 

Lägg tunna lager. 

Lägg minst 3 lager. Om det är lokaler med 

hård belastning rekommenderas 4–6 lager. 

Arbeta med moppen både lodrätt och 

vågrätt för att undvika missade ytor. 

Ytbehandling av plastgolv: 

Kontrollera att golvet är helt rent och torrt 

(använd fuktmätare om osäkerhet finns). 

Är golvet mycket slitet skall detta grundbehandlas 

med avsedd grundpolish för plastgolv. 

Denna fyller igen porerna. Lägg 

tunna lager med en ren flockfri mopp.

Om man ser att denna produkt torkar 

snabbt på små ytor (s k öar) skall man 

bättra dessa ytor med ännu ett lager. 

Låt grundbehandlingen torka ordentligt 

innan ytbehandlingen påbörjas, ca 2–4 

timmar. 

Torkning genom ökad ventilation, torkfläkt 

eller tvärdrag får ej ske. 

Ta sedan en ren flockfri mopp och påbörja 

ytbehandlingen med önskad produkt. 

Lägg tunna lager. 

Lägg minst 3 lager. Om det är lokaler med 

hård belastning rekommenderas 4–6 lager. 

Arbeta med moppen både lodrätt och 

vågrätt för att undvika missade ytor. 

Ytbehandling av hårda golvmaterial: 

All ytbehandling av hårda golv skall ske 

enligt tillverkarens rekommendationer. 

Skiffer och granit samt gnejsgolv skall i de 

flesta fall ej behandlas med polish eller vax 

då tätheten på materialet gör att dessa produkter 

inte får någon vidhäftning. Dessa 

golvmaterial kan – beroende på ytstruktur 

– slipas, dock inte kristalliseras då de innehåller 

kalciumkarbonat. 

Marmor och kalkstensgolv kan slipas och 

kristalliseras för att uppnå en slät och beständig 

yta. Kristallisering skall sedan 

underhållspoleras för att undvika gångstråk. 

Vaxbehandling kan användas som 

extra ytskydd, men även denna skall 

underhållspoleras för att undvika att smuts 

blandas i vaxfilmen och missfärgar golvet. 

Keramiska plattor är i stort underhållsfria, 

porösa och oglaserade plattor kan behandlas. 

Behandlingen utföres med klinkerolja 

eller kemisk impregnering som ej ger 

nyansskillnad på plattorna. 

33

Beskrivning: 

4.2 NOLLSTÄLLNING AV PLASTGOLV 

Nollställning av plastgolv innebär att allt tidigare polish/övriga medel avlägsnas och efter 

nollställningen är golvet klart för ny behandling. Det är viktigt att all behandling och 

borttagning av polish eller motsvarande följer golvtillverkarens rekommendationer. I det 

följande beskrivs en metod som innebär nollställning av plastgolvet och gör det färdigt för att 

behandlas. 

Läs alltid igenom hela beskrivningen innan arbetet påbörjas! 

Här beskrivs polishborttagning stegvis: 

• Bestäm tidigare behandling av golvet. Tidigare golvbehandling utgör 

grunden för val av polishborttagningsmedel samt redskap och 

bedömning av tidsåtgång. 

• Gör en provblandning av det valda medlet för polishborttagning. 

Man kan börja göra fyra olika lösningar enligt följande exempel: 2 

delar vatten + 1 del medel, 3 delar vatten + 1 del medel, 4 delar 

vatten + 1 del medel, 5 delar vatten + 1 del medel. Man har nu lösningar 

med olika styrka (koncentration) för att testa på aktuellt golv. 

Man skall använda den lösningen med lägst koncentration som tar 

bort den gamla polishen. Det finns flera skäl till detta. För stark lösning 

kan skada golvet, ur miljöhänsyn skall vi använda så lite kemikalier 

som möjligt, tänk också på ekonomin etc. 

• Placera hinken på en duk eller pappskiva. Ställ ej hinken direkt på 

golvytan, det kan uppstå runda märken efter hinken 

• Ta de fyra olika lösningarna och häll på fyra olika platser på golvet, 

där man klart ser rester av polish. Låt lösningen verka i fem till tio 

minuter. 

• Ta ut innercirkeln ur en brun och en blå rondell. Bearbeta de ställen 

där de olika lösningarna hällts ut med de två rondellerna. Den koncentration 

av lösning samt den rondell som tar bort polishen skall 

användas. 

• Blanda sedan vald lösning i en hink, beräkna ca 2-3 liter/10 kvadratmeter 

golv. 

• Fäst rondellhållaren och vald rondell. Häll skumdämpande medel i 

våtsugens tank. Anslut singelskurmaskinen och våtsugen till jordfelsbrytaren, 

anslut sedan till ett eluttag. 

• Blötlägg golvet flödigt med lösningen, se dock upp vid socklar och 

väggar, här finns risk för skador om vattnet tränger in. Fördela med

mopp ut lösningen så hela ytan blir jämt blöt. Låt verka 5-10 minuter. 

Obs lösningen får ej torka. 

• Skura sedan golvytan noggrant med maskinen. Samma yta skuras tre 

gånger i räta linje innan maskinen flyttas en rondellstorlek. Se till att 

alla ytor blir skurade. 

• Sug sedan upp skurlösningen omedelbart efter varje skurad rondellstorlek. 

Lösningen får ej torka. 

• Kontrollera golvet efter skurningen så att inga polishrester finns 

kvar. Skrapa lätt med en click- eller färgskrapa. Finns rester kvar 

skall steg 5 t o m 9 upprepas. 

• Behandla golvet med ljummet rent vatten i riklig mängd med hjälp 

av en mopp. Sug noggrant så inga rester av skurlösningen finns kvar. 

Upprepa behandlingen minst en gång. 

• Kontrollera resultatet med pH-sticka. Häll lite vatten på två till tre 

ställen på golvet där man kan befara eventuella missar vid hörn m m. 

Mät med pH-sticka, värdet skall vara 7 dvs golvet skall vara neutralt. 

Visar mätningen annat värde, upprepa behandlingen av golvet med 

vatten. 

• Låt golvet torka. Man kan kontrollera med fuktmätare om man är 

osäker på om golvet är torrt. 

När golvet är klart skall det ytbehandlas enligt anvisning för golvbehandling. 


Vid arbete med kemikalier använd handskar. 

Använd jordfelsbrytare. 

Häll alltid först vatten i hinken och sedan det 

valda polishborttagningsmedlet. 

Placera hinken på en duk eller pappskiva. 

35

Beskrivning: 

4.3 NOLLSTÄLLNING AV LINOLEUMGOLV 

Nollställning av linoleumgolv innebär att allt tidigare polish/övriga medel avlägsnas och efter 

nollställningen är golvet klart för ny behandling. Det är viktigt att all behandling och borttagning 

av polish eller motsvarande följer golvtillverkarens rekommendationer. I det följande 

beskrivs en metod som innebär nollställning av linoleumgolvet och gör det färdigt för att 

behandlas. 

Läs alltid igenom hela beskrivningen innan arbetet påbörjas! 

Här beskrivs polishborttagning stegvis: 

• Bestäm tidigare behandling av golvet. Tidigare golvbehandling utgör 

grunden för val av polishborttagningsmedel samt redskap och 

bedömning av tidsåtgång. 

• Gör en provblandning av det valda medlet för polishborttagning. 

Man kan göra fyra olika lösningar enligt följande exempel: 2 delar 

vatten + 1 del medel, 3 delar vatten + 1 del medel, 4 delar vatten + 

1 del medel, 5 delar vatten + 1 del medel. Man har nu lösningar med 

olika styrka (koncentration) för att testa på aktuellt golv. Man skall 

använda den lösningen med lägst koncentration som tar bort den 

gamla polishen. Det finns flera skäl till detta. För stark lösning kan 

skada golvet, ur miljöhänsyn skall vi använda så lite kemikalier, som 

möjligt, tänk också på ekonomin etc. 

• Placera hinken på en duk eller pappskiva. Ställ ej hinken direkt på 

golvytan, det kan uppstå runda märken efter hinken 

• Ta de fyra olika lösningarna och häll på fyra olika platser på golvet, 

där man klart ser rester av polish. Låt lösningen verka i fem till tio 

minuter. Obs! för lång verkningstid missfärgar linoleumgolvet gult. 

• Ta ut innercirkeln ur en brun och en blå rondell. Bearbeta de ställen 

där de olika lösningarna hällts ut med de två rondellerna. Den koncentration 

av lösning samt den rondell som tar bort polishen skall 

användas. Linoleum tål viss mekanisk slipning, ev kan svart rondell 

vara lämplig. 

• Blanda sedan vald lösning i en hink, beräkna ca 2–3 liter/10 kvadratmeter 

golv. 

• Fäst rondellhållaren och vald rondell. Häll skumdämpande medel i 

våtsugens tank. Anslut singelskurmaskinen och våtsugen till jordfelsbrytaren, 

anslut sedan till ett eluttag. 

• Blötlägg golvet flödigt med lösningen, se dock upp vid socklar och 

väggar, här finns risk för skador om vattnet tränger in. Fördela med

mopp ut lösningen så hela ytan blir jämt blöt. Låt verka 5–10 minuter. 

Obs! lösningen får ej torka. För lång verkningstid missfärgar linoleumgolvet 

gult. 

• Skura sedan golvytan noggrant med maskinen. Samma yta skuras tre 

gånger i räta linje innan maskinen flyttas en rondellstorlek. Se till att 

alla ytor blir skurade. 

• Sug sedan upp skurlösningen omedelbart efter varje skurad rondellstorlek. 

Lösningen får ej torka. 

• Kontrollera golvet efter skurningen så att inga polishrester finns 

kvar. Skrapa lätt med en click- eller färgskrapa. Finns rester kvar 

skall steg 5 t o m 9 upprepas. 

• Behandla golvet med ljummet rent vatten i riklig mängd med hjälp 

av en mopp. Sug noggrant så inga rester av skurlösningen finns kvar. 

Upprepa behandlingen minst en gång. 

• Kontrollera resultatet med pH-sticka. Häll lite vatten på två till tre 

ställen på golvet där man kan befara eventuella missar vid hörn etc 

Mät med pH-sticka, värdet skall vara 7 dvs golvet skall vara neutralt. 

Visar mätningen annat värde, behandla golvet med vatten. Om pHvärdet 

inte sänks till 7 kan golvet neutraliseras genom att man med 

en sur lösning (vatten + kalkborttagningsmedel) moppar golvet. 

• Låt golvet torka. Man kan kontrollera med fuktmätare om man är 

osäker på om golvet är torrt. 

• När golvet är torrt skall det torrslipas med en ren ny brun rondell. 

Man tar då bort den s k ”resningen” som man får då man neutraliserar 

linoleumgolv. 

• Golvet skall sedan noggrant torrmoppas eller dammsugas. 

När golvet är klart skall det ytbehandlas enligt anvisning för golvbehandling. 


Vid arbete med kemikalier använd handskar. 

Använd jordfelsbrytare. 

Häll alltid först vatten i hinken och sedan det valda polishborttagningsmedlet. 

Placera hinken på en duk eller pappskiva. 

37

5 KVALITETSKONTROLL NORDISK STANDARD 

Kvalitetskontroll nordisk standard 

5.1 Översikt över kvalitetsnivåer – nordisk standard 


38

5 KVALITETSKONTROLL 

– NORDISK STANDARD – 

Idag används ofta olika former av kvalitetsuppföljning 

över utfört städarbete. Det 

vanliga är att man gör en subjektiv/okulär 

bedömning av städningen, utifrån ett fastställt 

formulär. Oftast ingår en kontroll av 

golvstädning, dörrar, tavlor, speglar, möbler, 

hygienutrymmen m.fl. Vid kontrollen 

ingår att man med handen känner om det är 

bra städat. Man fyller i ett formulär och 

gör en subjektiv bedömning av städningen. 

För bedömning av städkvalitet finns en 

nordisk standard, SS 627801. Standarden 

uppfyller kraven som finns i europeiskt 

ramstandard PrEN13549. 

Nedan följer en kort beskrivning av den 

nordiska standarden. 

I nordiska standarden består Städkvalitet – 

Mätsystem för bedömning av städkvalitet 

av två delar: 

• Visuellt/okulärt system 

• Objektivt kontrollsystem 

Det subjektiva/okulära systemet utgår från 

en visuell bedömning av utförd städning, 

medan i det objektiva systemet används 

mätmetoder/ instrument för att bedöma 

städkvaliteten. Enligt standarden används 

den objektiva kontrollen vid särskilda krav 

på hygien och/eller innemiljö. Båda systemen 

kan användas på flera sätt samt i alla 

typer av byggnader och lokaler. 

Användningsområdena kan vara: 

• För kontroll av uppnådd städkvalitet 

• Utvärdering av belastning och/eller 

återsmutsning 

• Krav i samband med att utföra, beställa 

och/eller erbjuda en städtjänst 

• Konstatera uppnådd kvalitetsnivå i 

förhållande till städinsatsen 

I standarden finns det en mängd definitioner, 

här följer några exempel: 

• Skräp och lös smuts (pappersbitar, 

cigarettfimpar, grus, smulor m.m.) 

• Damm (mindre partiklar som kan 

virvla upp) 

• Fläckar (fastsittande föroreningar på 

avgränsad yta t ex kaffe, läsk m m) 

• Ytsmuts (fastsittande förorening på 

större ytor) 

Smutsanhopningar är: 

• En förorening av samma smutstyp 

som finns på golv och inventarier 

inom ett område av 0,5m x 0,5m (0.25 

m²). Är det en förorening på en större 

yta på ett enskilt objekt ska samma 

typ av smuts räknas som en anhopning 

per 0,25 m² av objektet. Förorening på 

långa smala ytor (t ex.golvsockel) som 

utgör en naturlig enhet räknas som en 

smutsanhopning, om längd x bredd 

högst utgör 0,25 m². 

Objektgrupper är: 

• Inventarier som bord, stolar, vitvaror, 

sanitetsgods, tavlor. Väggar, som 

väggytor, golv, trösklar, golvgaller 

m m. Tak dvs takytor, bjälkar, utvändiga 

ventilationskanaler, taklampor 

m.m. 

Ytkategorier är: 

• Tillgängliga ställen är direkt fria ytor. 

Svårtillgängliga ställen dvs ytor som 

inte är direkt fria, bakom element, 

mellan kablar. Ytor som är mindre än 

A4-storlek, ytor med hög möbleringsgrad, 

ställen som inte kan rengöras 

utan obekväma arbetsställningar m.m.

Föroreningarna indelas i två grupper: 

Grupp 1 Skräp och lös smuts, damm 

samt fläckar. 

Grupp 2 Ytsmuts. 

Lokaler indelas efter golvstorlek, lokalyta 

enligt följande: 

Mindre eller lika med 15 m². 

Större än 15 m² och mindre eller lika med 

35 m². 

Större än 35 m² och mindre eller lika med 

60 m². 

Större än 60 m² och upp till 100 m². 

Större utvärderingsområden än 100 m², 

indelas i lämpliga lokalstorlekar enligt 

ovan. 

40

5. KVALITETSKONTROLL 

5.1 Översikt över kvalitetsnivåer 

– nordisk standard 

Kvalitetssystemet bygger på en beskrivning 

av sex olika kvalitetsnivåer, där varje 

nivå är definierad genom givna resultatkrav. 

Resultatkraven uttrycker mängden 

föroreningar som får finnas på såväl tillgängliga 

som svårtillgängliga ställen inom 

de fyra objektgrupperna (inventarier, väggar, 

golv och tak). 

Kvalitetsnivån fastställes på objektnivå. De 

enskilda lokaltyperna beskrivs med en kvalitetsprofil 

som består av maximalt åtta 

kvalitetskrav. Antalet föroreningar inom de 

olika kvalitetsnivåerna skall sättas i relation 

till lokalstorleken. 

Kvalitetsnivåerna är uttryck för den städkvalitet, 

man önskar att uppleva visuellt. 

Nivåerna är: 

0 Graden av föroreningar är högre än de 

nämnda föroreningarna på nivå 1. 

1 Föroreningar kan finnas obegränsad 

på svårtillgängliga ställen. På tillgängliga 

ställen får det finnas upp till X smutsanhopningar. 

2- 5 Föroreningar kan finnas i upp till X 

smutsanhopningar på svårtillgängliga ställen. 

På tillgängliga ställen kan det finnas 

upp till X smutsanhopningar. 

X Antalet tillåten mängd föroreningar 

inom samma objektområden. 

Tabell över kvalitetsnivåerna: Nivåerna 

anger högsta tillåtna mängder i form av 

smutsanhopningar, skräp, lös smuts, damm 

och fläckar samt procentuell andel ytsmuts 

inom varje objektgrupp uppdelad på lokalstorlek. 

Obeg = Obegränsad 

Tg = Tillgängliga ställen 

Stg = Svårtillgängliga ställen 

Nivå Lokaler t o m Lokaler >15 Lokaler >35 Lokaler >60 Ytsmuts % 

15 m² 

t o m 35 m² t o m 60 m² t o m 100 m² i lokaler 0-100 m² 

0 > Nivå 1 > Nivå 1 > Nivå 1 > Nivå 1 > Nivå 1 

1 Tg: 3 

Tg: 12 

Tg: 18 Tg: 24 Tg: 75 

Stg: Obeg Stg: Obeg Stg: Obeg Stg: Obeg Stg: 75 

2 Tg: 7 

Stg: 8 

3 Tg: 5 

Stg: 6 

4 Tg: 2 

Stg: 3 

5 Tg: 1 

Stg: 1 

Tg: 8 

Stg: 10 

Tg: 6 

Stg: 8 

Tg: 3 

Stg: 5 

Tg: 1 

Stg: 2 

Tg: 13 

Stg: 15 

Tg: 9 

Stg: 12 

Tg: 5 

Stg: 6 

Tg: 2 

Stg: 4 

Tg: 18 

Stg: 20 

Tg: 12 

Stg: 18 

Tg: 7 

Stg: 8 

Tg: 4 

Stg: 6 

Tg: 50 

Stg: 50 

Tg: 25 

Stg: 25 

Tg: 10 

Stg: 10 

Tg: 0 

Stg: 0 

41

5. KVALITETSKONTROLL 


Utvärdering av städkvalitén utförs genom 

besiktningar av lokalen och alla städytor 

som omfattas av städavtalet. Vid utvärdering 

av högt belägna ytor är det tillåtet 

att använda stol, stege eller liknande. 

Antalet smutsanhopningar inom de olika 

smutstyperna sammanräknas på såväl tillgängliga 

som svårtillgängliga ställen inom 

de olika objektgrupperna och jämförs med 

kraven på kvalitetsnivån. Kvalitetsnivån 

har uppnåtts om det totala antalet smutsanhopningar 

är mindre eller lika med tillåtna 

smutsanhopningar för nivån och lokalstorleken. 

Överskrids nivåkraven på antingen 

tillgängliga eller svårtillgängliga ställen, 

blir resultatet den nivå där båda kraven tillgodoses. 

I standarden finns ett speciellt utvärderingsschema 

samt de förutsättningar som 

skall gälla. Man får inte beröra ytan under 

kontrollen. Innan kontroll genomförs är det 

viktigt att veta på vilken kvalitetsnivå som 

kontrollen avser. 

Kontrollen av uppnådd städkvalitet kan utföras 

som egenkontroll av städpersonalen, 

av arbetsledningen eller av uppdragsgivaren 

(kunden). 

Objektiva mätsystem 

De objektiva mätningarna skall ses som ett 

komplement till den visuella kvalitetskontrollen. 

I det följande beskrivs kortfattat de 

mätmetoder som finns med i den nordiska 

standarden. 

De objektiva mätmetoderna är: 

• Mätning av damm på ytor. 

• Mätning av hygieniska förhållanden. 

• Friktionsmätning. 

• Mätning av statisk elektricitet. 

• Mätning av ledningsförmågan. 

När man skall använda objektiva mätmetoder 

är det viktigt att välja metod, mätplats 

och frekvens innan genomförandet. Mätningarna 

skall ske direkt efter avslutad rengöring 

av lokalen. 

Mätning av damm på ytor 

Vid mätning av damm på ytor erhålles ett 

objektivt mått på mängden damm/smuts. 

Metoden rekommenderas för lokaler med 

en jämn och känd återsmutsning t ex kontor, 

vårdrum, laboratorier, korridorer m fl 

Definitioner av ytkategorier 

Personnära ytor: Horisontella inventarieytor 

inom en cirkel med radien 1 meter 

från brukaren. 

Tillgängliga ytor, inventarier:Andra omedelbart 

fria horisontella inventarieytor. 

Svårtillgängliga ytor,inventarier: Svårtillgängliga 

horisontella inventarieytor. 

Tillgängliga ytor, golv: Fria golvytor. 

Svårtillgängliga ytor,golv: Golvytor som 

inte kan nås utan obekväma arbetsställningar 

eller liknande. 

Mätning av hygieniska förhållanden 

När man utför mätningar av hygieniska 

förhållanden bestäms oftast följande parametrar: 

• Totala kimtalet per 25 cm² (totalt antal 

mikroorganismer per yta). 

• Typer och antal av en given mikroorganism.

Syftet med mätningen är att kontrollera att 

rengöringen av ytorna är tillfredsställande i 

förhållande till fastställda hygienkrav. 

Friktionsmätning – Glansmätning 

Friktionsmätning och mätning av glansvärde 

kan göras på alla typer av hårda och 

halvhårda golv. I syfte att avgöra halksäkerheten 

på ett golv utföres friktionsmätning, 

man följer då en femgradig skala. 

Friktionsnivå 1 är ett mycket osäkert och 

halt golv, medan nivå 5 är mycket halksäkert 

golv. 

Mätning av glans syftar till att kontrollera 

om golvens underhåll ger den avtalade 

glansen. Man bör i detta sammanhang 

sträva efter att golvets ursprungliga glansvärde 

bibehålls. Rengöringen och golvunderhållet 

skall då ske på ett sätt som 

säkerställer det ursprungliga glansvärdet. 

Mätning av statisk elektricitet 

Mätning av statisk elektricitet görs för att 

undersöka graden av elektrostatisk uppladdning 

av ytor. Användningsområdet är 

alla lokaler där det önskas låg elektrostatisk 

uppladdning av hänsyn till elektronisk 

utrustning. Mätinstrumentet är en 

fältstyrkemätare och enheten är volt. 

Mätning av ledningsförmågan 

Mätning av ledningsförmåga görs för att 

undersöka hårda och halvhårda golvs förmåga 

att avleda statisk elektricitet. Det är 

framförallt i datorrum, kontrollrum, operationssalar 

m fl som man önskar en låg 

elektrostatisk uppladdning. 

Kvalitetsnivåer inom sjukvårdsinrättningar 

Hur skall man då för städning inom sjukvården 

omsätta en nordisk standard till 

praktisk användning? Svaret på denna 

fråga kräver en väl genomarbetad strategi. 

Det man kan börja att fundera över är vilka 

kvalitetsnivåer som skall gälla för de olika 

verksamheterna i sjukvården. Nedan visas 

ett exempel på nivåer som kan vara grunden 

för ett kommande arbete. 

Beroende på verksamhet och de krav som 

man ställer i sjukvården bör följande kunna 

vara en vägledning: 

Nivå 5 bör gälla för operationssalar 

och liknande 

Nivå 4 bör gälla för vårdrum, undersökningsrum, 

toaletter och 

liknande 

Nivå 3 bör gälla expeditioner, korridorer, 

m fl lokaler inom vårdavdelning, 

vårdcentral och 

liknande 

Nivå 2 bör gälla entréer, trappor och 

övriga direkta eller indirekta 

anslutningar 

43

6 UTBILDNING 

Utbildning av städpersonal 

44

6 UTBILDNING AV STÄDPERSONAL 

Följande moment bör ingå i en 

utbildning i miljöanpassad 

städning: 

• Grundläggande rengöringsteknik, 

städmetoder 

• Daglig städning, städredskap – 

planering 

• Vårdhygien 

• Miljöanpassad städning, kemisk- 

tekniska produkter 

• Material, golvkunskap 

• Maskinstädning 

• Rengöringsmedel, dosering – 

hantering 

• Golvunderhåll, golvbehandling 

• Sekretesslag, övriga föreskrifter 

• Miljökunskap 

• Arbetsmiljö 

• Ergonomi 

• Specialkompetens, OP-, infektions-, 

smittstädning 

• Service, kvalitet 

• Egenkontroll 

• Städorganisation 

Här följer en kort beskrivning av det som 

bör ingå i en städutbildning. 

Det är viktigt att utbildningen anpassas till 

deltagarna och att utbildningen följs upp 

med återkommande utbildningstillfällen. 

Utbildningens innehåll och längd kan variera 

beroende på vilka kunskapskrav man 

ställer samt vilken erfarenhet den anställde 

har av de aktuella arbetsuppgifterna. Normalt 

bör utbildningen vara 2–3 dagar med 

1–2 dagars uppföljning. 

Grundläggande rengöringsteknik – städmetoder. 

I detta avsnitt är det viktigt att 

man lär ut hur man städar både teoretiskt 

och rent praktiskt. Hur man bestämmer 

vilken städmetod alternativt kombinera en 

eller flera metoder vid städning, lära sig 

vad som skiljer olika städmetoder. Att man 

ska kunna bedöma vad städkvalitet, effektivitet, 

tid, ekonomi, m m innebär. 

Daglig städning – städredskap – planering. 

Här skall man bl a få kunskap om hur man 

planerar den dagliga städningen, vikten av 

att sätta sig in i eventuella städinstruktioner, 

vilka städredskap som finns, hur de 

används, rengörs etc. 

Vårdhygien. Vad ska man tänka på, vilka 

metoder och åtgärder krävs för att uppfylla 

de ställda hygienkraven? Här skall ingå 

kunskap och kännedom om hur smittämnen 

sprids, om smittrengöring och hur 

desinfektionsmedel används etc. 

Miljöanpassad städning – kemisk-tekniska 

produkter. En miljöanpassning av städningen 

bygger på att man använder torrare 

städmetoder och begränsar kemikalieanvändningen. 

Det viktiga är användning av 

rätt metod på rätt plats. Det är viktigt med 

städmaterial med lång livslängd som kan 

tvättas med låg energi- och vattenförbrukning. 

Kunskaper om pH-skalan, innehåll 

och funktion samt om kemiska produkter, 

varuinformationsblad etc är också viktiga. 

Det går oftast inte att helt avstå från rengöringsmedel. 

Det gäller att veta vilket medel 

som man skall använda och till vad. Lära 

sig vikten av rätt dosering, för höga koncentrationer 

kan ha en negativ inverkan på 

golv och väggmaterial. I detta sammanhang 

skall även riskerna vid inandning, eksem, 

allergier belysas.

Materialkunskap, en grundläggande utbildning 

för att lära sig känna igen de vanligaste 

golv- och inredningsmaterialen, samt 

hur de skall underhållas. Här kan man 

nämna de vanligaste, linoleum, plast, trä, 

laminat, keramik etc. För väggar gäller det 

målade ytor, kakel, textilier etc. 

Maskinstädning. Man skall lära sig de vanligaste 

maskintyperna samt var, när och 

hur maskinerna skall användas. Vad innebär 

användandet av fel maskin på ett golv? 

Viktigt är att gå igenom skyddsföreskrifterna, 

visa på hur man laddar batteriet och 

eventuella risker samt elsäkerheten. 

Golvunderhåll – golvbehandling. I detta 

avsnitt lär man sig golvunderhållets betydelse 

och vilka metoder som finns. Olika 

golvmaterial kan kräva varierande underhållsmetoder. 

Sekretesslag – övriga föreskrifter. Sjukhusstädning 

ställer en mängd krav på den enskilde 

medarbetaren. Här skall man få kunskap 

om vad sekretess är och vilka följderna 

är om man bryter mot den. Beroende på 

var man utför sina städuppgifter kan det 

finnas andra föreskrifter att följa, t ex vid 

röntgen, onkologen etc. 

Miljökunskap. Få en insikt i vad miljön betyder 

i ett globalt viktigare sammanhang. 

Vilka miljöaspekter finns i mitt arbete? 

Vidare bör även beskrivningar av miljöbalken, 

miljöledningssystem, tillståndspliktig 

verksamhet, produktvalsprincipen 

m m ingå i utbildningen. 

Arbetsmiljö. Här skall man få kunskap om 

de lagar och regler som finns inom arbetsmiljön. 

Hur kan man själv bidra till en bra 

arbetsmiljö på arbetsplatsen? 

Ergonomi. Det är även viktigt att visa hur 

man skall arbeta med städutrustningen på 

ett för individen bra sätt samt informera 

om belastningsriskerna. Praktisk arbetsteknikträning 

bör ingå. 

Specialkompetens. Inom städningen handlar 

det om de speciella krav som ställs på 

rengöring och hygien vid ett antal kliniker 

inom sjukvården. Det gäller bl a att sätta 

sig in i vilka arbetsinstruktioner som finns, 

vara lyhörd för övrig personal och bidra till 

att verksamheten bedrivs på ett trovärdigt 

sätt med hög kvalitet. 

Service och kvalitet. Kunna definiera begreppen 

och med konkreta exempel visa att 

man lärt sig innebörden. I det dagliga arbetet 

veta/se vilka faktorer som påverkar kvaliteten 

av arbetet. Den nordiska standarden 

för bedömning av städkvaliteten bör vara 

ett bra hjälpmedel. 

Egenkontroll. Här skall ingå hur en kontroll 

av utfört arbete genomförs. Egenkontroll är 

ett viktigt instrument för att säkerställa 

kvaliteten i städarbetet. 

Städorganisation. Få kännedom om hur 

organisationen och verksamheten fungerar. 

46

7 ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljö 


7.2 Utformning av städmaterial 

47

Arbetsmiljön för städpersonal innebär 

oftast ensidig fysisk belastning och vid 

användning av städkemikalier, desinfektionsmedel 

etc kan påverkan genom inandning, 

hudkontakt etc innebära en riskfaktor. 

Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för 

arbetsmiljön och skall välja arbetsmetoder, 

kemiska produkter som är bra ur miljö- 

och arbetsmiljösynpunkt. Den anställde är 

skyldig att följa de regler och anvisningar 

som finns, samt använda den 

skyddsutrustning som arbetsgivaren 

tillhandahåller. 

Arbetsmiljön på våra arbetsplatser regleras 

i Arbetsmiljölagen, medan detaljerade bestämmelser 

finns i Arbetsmiljöverkets 

föreskrifter. 

I avsnittet 7.1 Belastningsergonomi finns 

en kort beskrivning av de belastningar/belastningsbesvär 

som är vanliga vid denna 

typ av arbete. 

I avsnittet 7.2 Utformning av städredskap 

beskrivs en del grundläggande krav man 

bör ställa på de städredskap som vanligen 

används för städning. Det kommer även 

kortfattat att ges en del råd vid användande 

av kemiska produkter i städarbetet. 

7. ARBETSMILJÖ


Till detta område räknas, arbetsställningar, 

arbetsrörelser, fysisk belastning och andra 

faktorer som indirekt eller direkt kan inverka 

på hälsan i rörelseorganen, bl a 

muskler, senor, skelett, brosk, ledband 

samt vissa nerver. 

Inverkande parametrar i arbetet kan vara 

utformning av arbetslokaler, arbetsplatser, 

arbetsobjekt, arbetsredskap, arbetsorganisation, 

samt psykiska och sociala förhållanden 

på arbetsplatsen. 

Människan har olika förutsättningar att 

klara av fysiska och psykiska krav. Detta 

beror på kön, ålder, kroppsmått, erfarenhet, 

kondition, motivation och andra faktorer. 

För att underhålla kroppens funktioner behövs 

en balanserad blandning av rörelse, 

belastning och återhämtning. 

Belastningsbesvär 

Belastningsbesvär är en benämning på arbetsrelaterade 

besvär i rörelseorganen. 

Dessa besvär kan ha samband med förhållanden 

i arbetet. Ohälsa kan ha sin orsak i 

arbetet eller förvärras av arbetet. 

Denna typ av besvär eller skador är en av 

de vanligaste orsakerna till människans 

frånvaro från arbetet. 

Ensidiga, långvariga och/eller stora belastningar 

utgör ett av de största arbetsmiljöproblemen 

i arbetslivet. 

Den skadliga inverkan på lederna uppkommer 

när dessa ofta eller under lång tid belastas 

då de är kraftigt böjda, sträckta eller 

7. ARBETSMILJÖ 

roterade. I dessa ytterlägen har musklerna 

en sämre förmåga att utveckla kraft och arbeta 

på ett samordnat sätt. 

I en del arbetsställningar utgör kroppsdelarnas 

egen tyngd en avsevärd belastning. 

Detta gäller t ex städarbete då man böjer 

sig framåt för att plocka upp något från 

golvet eller sträcker ut armen långt från 

kroppen för att rengöra ett föremål. 

Statiskt muskelarbete innebär att musklerna 

spänns utan att detta medför rörelse i 

den led musklerna sträcker sig över. Ett 

sådant fall inträffar när skuldermuskulaturen 

spänns statiskt för att hålla upp och 

ge stadga åt armarna, när händerna arbetar 

högt över huvudet eller långt ut från kroppen. 

Det yttre arbetsområdet för händerna i 

horisontalplanet begränsas av armens räckvidd, 

medan huvuddelen av händernas 

arbete bör ligga inom det inre arbetsområdet 

(dvs 90 grader i armbågsleden och 

hängande överarm). 

Ensidigt upprepad belastning innebär att 

samma kroppsdelar används på ett likartat 

sätt under lång tid utan tillfälle till vila 

eller omväxling. Moppning, avfläckning/ 

avtorkning av väggar och dörrar är moment 

då musklerna i skulder, axel, armpartierna 

används frekvent. 

Psykisk belastning i form av för höga krav 

eller stark tidspress kan orsaka muskelspänningar 

och därmed förstärka effekterna 

av den fysiska belastningen.

Ett för kroppen skonsamt sätt att utveckla 

kraft och få ökad räckvid är att använda sig 

av s k tyngdöverföring. Kroppstyngden 

förs från det ena benet till det andra och 

åter. Detta kan ske framåt eller bakåt eller 

från sida till sida. Moppning av golv är ett 

arbetsmoment där det är viktigt att arbeta 

med tyngdöverföring. 

Städarbete innebär mycket stående och 

gående arbetsställningar, vilket kräver arbetsskor 

med svikt i sulan för att minska 

kontakten mellan fot och underlag. Skor 

utan hälkappa bör undvikas p g a ökad risk 

för olyckor och belastningsbesvär. 

I stående och sittande arbete bör man eftersträva 

en upprätt arbetsställning med 

sänkta axlar och överarmarna nära överkroppen. 

Möjlighet att åstadkomma anpassad 

arbetshöjd till varje individ är med 

reglerbar utrustning. Arbetsställningar som 

medför knästående, hukande eller nigsittande 

bör i största möjliga utsträckning begränsas. 

Arbete som medför arbetsrörelse med 

handlederna påtagligt böjda eller att händerna 

är ovanför axlarna, nedanför knäna 

alternativt långt ut från kroppen är ganska 

vanligt. Pågår dessa arbetsmoment under 

längre tid eller är regelbundet 

återkommande bör åtgärder vidtagas i syfte 

att förbättra arbetet. 

Det kan bli nödvändigt med en riskanalys 

som underlag för att förändra arbetsutrustningen, 

hjälpmedlen, arbetstyngden eller 

arbetsorganisationen. 

En annan viktig parameter är personalens 

utbildning i, för kroppen, skonsam arbetsteknik. 

Genom kunskaper kan individen 

själv upptäcka tidiga signaler på överbelastning 

och i många fall även åtgärda 

dessa. 

För att försöka förebygga ryggskador vid 

lyft och bärarbete bör man: 

• Undvika tunga lyft om det går att 

använda tekniska hjälpmedel. 

• Bära bördan nära kroppen. 

• Undvika att lyfta och vrida samtidigt. 

• Se till att stå stadigt innan man lyfter. 

• Se till att greppa ordentligt om 

bördan. 

• Undvika arbete under knähöjd och 

över axelhöjd

7.2 Utformning av städredskap 

Tyngden på samtliga redskap har avgörande 

betydelse för belastningens storlek 

på framförallt axlar/nacke/armar. Önskvärt 

är att städredskapen har så liten vikt som 

möjligt. 

Skaftet på moppen och andra redskap skall 

vara ställbara efter användarens kroppslängd. 

Inställning av skaftlängden skall vara 

enkel att utföra. Det skall finnas olika 

tjocklekar på moppskaften. Den idag förekommande 

”kulan” på moppskaften är 

tveksam, då det innebär att användaren 

håller för högt upp på skaftet. Interiörmoppar 

skall vara vinkelställbara efter användningsområde. 

Städvagn 

Städvagnen skall vara väl balanserad med 

lämplig hjulstorlek och lättrullad även över 

trösklar. Handtagen skall vara ställbara 

med greppvänlig form och ge möjlighet till 

upprätt ställning med fria ben- och fotrörelser. 

Vagnens utformning skall medge att 

man kan komma nära vagnen vid körning. 

Redskap och arbetsmaterial skall ha en 

logisk placering. Sopsäcken skall ej behöva 

lyftas av vagnen utan medge att man 

kan dra av den. Mindre stege, för högre 

arbetshöjder, bör vagnen ha plats för. 

Städmaskin 

Städmaskinen skall vara väl balanserad 

och lätt att köra även över trösklar och 

ojämnheter. Vändningsradien bör vara 

liten och maskinens hjul skall vara 

anpassade till användningsområdet. 

Maskinens handtag skall vara ställbara, ha 

en placering och en utformning som ger 

7. ARBETSMILJÖ 

möjlighet till en upprätt arbetsställning. 

Vid körning är det viktigt att det finns 

tillräcklig plats för ben och fötter, så man 

kan arbeta nära maskinen. 

Kemiska produkter 

Vid städarbete är strävan med en miljöanpassad 

städmetod att minimera antalet 

samt användningen av kemiska produkter. 

Kemiska produkter, som desinfektionsmedel, 

avkalkningsmedel, diskmedel, 

golvvårdsmedel m fl behövs. 

De risker som finns med kemiska produkter 

är ofta vid inandning, hudkontakt och 

stänk i ögonen. Viktigt är att alltid dosera 

produkterna rätt enligt anvisningarna. 

Överdosering medför ökade risker för den 

som arbetar med produkten och kan medföra 

att vägg- och golvytor skadas. 

De vanligaste problemen vid städarbete är 

uttorkad, sprucken, rodnande och kliande 

hud. Kombinationen av irriterande ämnen i 

de kemiska produkterna och fuktigt arbete 

är ofta orsaken till hudproblemen. 

För att skydda huden bör handskar, som är 

rena och torra invändigt, användas vid arbete 

med kemikalier. Efter avslutat arbete 

och när handskarna tagits av tvättas händerna 

med mild tvål och smörjes därefter 

in med fet kräm. 

Vid arbete med avkalknings- och maskindiskmedel 

eller andra frätande medel är det 

viktigt att använda handskar och skyddsglasögon. 

Kemiska produkter som används på stora 

ytor t ex golvvårdsmedel kan avge ångor 

som kan orsaka irritation i ögon och luft- 

vägar. Det är viktigt att följa givna anvis-

ningar och använda den skyddsutrustning 

som krävs. 

Använd endast kemiska produkter som 

arbetsgivaren har godkänt och följ de instruktioner 

som finns i form av arbetsbeskrivningar, 

varuinformationsblad och 

liknande. 

52

8 BYGGPLANERING 

Förebyggande åtgärder för att underlätta 

städning inom en byggnad 

53

8 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖR 

ATT UNDERLÄTTA STÄDNING INOM 

EN BYGGNAD 

Det viktigaste är att försöka förhindra 

smuts att komma in i byggnaden. Här följer 

några generella förslag: 

• Skrapgaller utanför entrén för grövre 

smuts. 

• Skärmtak över de entréer som finns 

till byggnaden. 

• Vindfång med erforderlig längd och 

med torkmattor som medför att 

smutsen samlas upp. 

• Platt/stenbeläggning av marken 

utanför och i anslutning till entrén. 

Vid utformningen av skrapgaller är det 

viktigt att utrymmet under gallret kan rensas 

utan svårigheter, samt är försedd med 

erforderlig vattenavrinning. 

Skärmtak över entrén gör att entréytan 

hålls torr och skyddar även ytterdörren. 

Vindfång skall vara försedd med torkmatta 

och ha en tillräcklig längd. Beroende på 

passagemängden rekommenderas oftast en 

längd om 2–4 meter. Platt-/stenbeläggning 

utanför entrén bör vara tillräckligt bred och 

ha en svag lutning från entrén. 

Inne i byggnaden är det flera faktorer som 

kan vara av vikt att tänka på i syfte att underlätta 

städningen. Här beskrivs övergripande 

några av de vanligaste: 

• Val av golvmaterial 

• Dörrar och fönster 

• Invändiga trappor 

• Val av väggmaterial 

• Val av innertak 

• Installationer 

• Fast inredning 

Det är verksamheten i byggnaden/lokalerna 

som skall vara avgörande vid valet av 

golvmaterial. 

Generellt kan man, ur städsynpunkt, utgå 

ifrån att släta ytor är lätta att rengöra. En 

begränsning av antalet golvmaterial underlättar 

städningen, då olika golvmaterial kan 

kräva olika städmetoder. 

Golvmaterial i entréer skall oftast tåla 

större slitage, smuts, väta, salt, i annat fall 

blir de svårstädade. Hårda stenmaterial, av 

god kvalitet, med rätt behandling, är mycket 

tåligt. Stenmaterial som golvbeläggning 

påverkar rumsakustiken.Väl underhållna 

och skötta golvmaterial underlättar 

städningen, bl a genom att moppningen 

blir mindre tung. 

Dörrar och fönsters placering och utformning 

avgörs oftast av funktion och byggnadens 

utseende. Städning och underhåll är 

oftast inte prioriterat vid valet. Man bör 

dock tänka på att dörrar och fönster med 

spröjs oftast försvårar rengöringen. Fönster, 

glaspartier och glasväggar i en byggnad 

bör, ur städsynpunkt, vara åtkomliga 

för rengöring på båda sidor dvs oftast både 

insida och utsida. 

Konventionella trösklar är ett hinder vid 

städningen och försvårar framkomligheten. 

Man bör välja körbara trösklar som då oftast 

är välvda om inte brandskyddet föreskriver 

annat. 

Självstängande dörrar med uppställningsanordning 

är också ur flera synpunkter ett

a val, detta gäller även hissdörrar. Brandklassade 

dörrar får dock inte vara försedda 

med uppställningsanordning om den inte 

automatiskt frigörs vid rökutveckling. 

Ur städsynpunkt bör trappor vara försedda 

med bakkantslist, som hindrar smuts att 

falla ned på underliggande golv eller trappa. 

En s k skurlist skyddar väggen från att 

komma i kontakt med moppar etc. Man bör 

eftersträva rundade övergångar och hörn, 

då skarpa vinklar blir svårstädade. Utrymmen 

under trappor bör vara åtkomliga för 

rengöring. Trappräcken bör vara utformade 

utan dammsamlande detaljer. Oftast är rundade 

räcken att föredra. 

Krav på väggarnas ytskikt bör man utgå 

från beroende på verksamheten i den aktuella 

lokalen. Detta med tanke på bl a slitage, 

nedsmutsning mm. Vanligen är det 

ett val mellan hårda och glatta ytmaterial 

eller målade ytor, som är lätta att reparera 

och/eller måla om. Av vanliga väggmaterial 

i hygienutrymme anses kakel vara 

mest lättstädat. 

Generellt bör alla tak kunna rengöras. I 

sjukvårdslokaler är möjligheten till rengöring 

av taket viktigt. Här ställs även krav på 

fast undertak i följande utrymmen: 

• Rum med operationsstatus 

• Rum med särskild ventilation 

• Sterilförråd 

• Läkemedelsrum 

• Isoleringsrum 

I övriga sjukvårdsutrymmen accepteras 

löst undertak som är kantförseglat. 

I dagens byggnader förekommer en mängd 

installationer, vatten, avlopp, värme, el, belysning 

tele, datanät, ventilation etc. Viktigt 

är att kabeldragning, schakt m m planeras 

och utformas så att städningen inte 

försvåras. 

I hygienrum och våtutrymme skall ytskikt 

samt fogar, anslutningar och genomföringar 

ha en utformning så att de lätt kan 

hållas rena. Det är viktigt att golven frigörs 

från anslutningar. 

Installationer som väggmonteras och vägganslutningar 

av ledningar är oftast att föredra. 

Det är viktigt med tillräckligt utrymme 

kring installationerna för att underlätta rengöringen. 

Avloppsrör från tvättställ kan 

dras till vägg så att golvet frigöres för städning 

med långskaftat redskap. I hygienutrymme 

bör golvbrunnar utformas och dimensioneras 

med hänsyn till belastande 

vatten och så att de kan lätt rensas. 

Belysningsarmaturer bör ha en utformning 

och placering att de lätt kan rengöras. 

Vad avser fast inredning som högskåp och 

väggskåp är det viktigt att de anslutes direkt 

till tak respektive vägg. Övriga skåp 

och annan golvnära utrustning skall anslutas 

tätt mot golv eller med så stort mellanrum 

att städning lätt kan utföras. 

Väggfasta bänkar bör i likhet med diskbänkar 

antingen placeras minst 40 mm från 

vägg eller vattentätt direkt mot vägg. Vid 

val av material för fast inredning bör detta 

klara fuktig rengöringsmetod. 

Flertalet av städsynpunkterna ligger väl i 

linje med bl a. de tillgänglighets- och utrymmeskrav 

som finns i handikappnormer 

och råd. 

I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1995:4 

Projektering av byggnader och anläggningar, 

finns ett avsnitt med om städning 

av lokaler. Det är i projekteringen man 

skall se till att städningen i den kommande 

byggnaden underlättas. Det nämns en del 

av det ovanstående i föreskriften. 

55

9 ÖVRIGT 

Driftekonomi för städmaterial 

Referenser 

56

9. DRIFTSEKONOMI FÖR 

STÄDMATERIAL 

Vid utvärdering av städmetoder är faktorer 

rörande driften av yttersta vikt. Man bör 

utvärdera konceptets helhet avseende tvättbarhet, 

transport och logistik och dokumentera 

dessa noggrant. Faktorer som påverkar 

driftskalkyl är arbetsmiljö, yttre 

miljö, ekonomi avseende hållbarhet på 

material samt minimal förbrukning av ingredienser 

i tvättprocessen. Samtliga faktorer 

skall dokumenteras så noggrant som 

möjligt. 

Tvättprocessen 

Vid utvärdering av tvättprocess skall man 

dokumentera tvättmaskinparken och dess 

tekniska data. Moderna tvättmaskiner med 

s k mikroprocessor tillåter programmering 

för enskilt tvättgods med optimal renhetsnivå 

där man klart och tydligt dokumenterar 

fakta avseende förbrukning av energi, 

vatten, tvättmedel och eventuella tillsatsmedel. 

För att uppnå maximalt tvättresultat är såväl 

den kemiska som mekaniska effekten 

viktiga. För att uppnå god mekanisk effekt 

är fyllnadsfaktorn den väsentliga. Efter 

noggranna tester visar sig en fyllnadsgrad 

på cirka 57 procent av trumvolymen vara 

lämplig för moppar som bland annat innehåller 

mycket damm och andra lösa partiklar. 

Då man inte fyller mer än denna nivå 

får materialet plats nog att vältas omkring 

inne i trumman och stötas mot valsarna. 

Fyllnadsgraden 57 procent motsvarar cirka 

1/16–1/17 i fyllnadsfaktor. 

Med hjälp av fyllnadsfaktorn räknar man 

ut antalet tvättgods per tvätt enligt formeln: 

Fyllnadskapacitet för tvättmaskinen (kg)/ 

vikten på tvättgodset (kg) = antalet tvättgods 

per tvätt. Ex 21kg/0,075kg=280st. 

När man räknar ut antalet gods/maskin räknar 

man ut vad respektive gods kostar/st 

tvättat och klart genom att dela kostnaderna 

för energi, vatten, tvättmedel, eventuella 

tillsatsmedel med antalet gods. 

Om torkning av materialet skall ske, 

kompletteras driftskalkylen med dessa 

uppgifter på liknande sätt. 

Hanteringskostnader 

En driftskalkyl kan upprättas genom att 

dokumentera med tidtagning hur stor tidsåtgång 

det åtgår för personalen att hantera 

materialet från smutsigt till färdigtvättat 

och packat. 

57

REFERENSER 

1 Städboken. Arbetarskyddsstyrelsen, Solna 1996. 

2 Linn G. Bygg rätt för städning och fönsterputs. Svensk Byggtjänst, Stockholm 

1999. 

3 Linn G. Fastigheten som arbetsmiljö, bygg rätt från början. Svensk Byggtjänst, 

Stockholm 1997. 

4 Ekholm A-K. Kemikaliesnåla städmetoder. Universitetssjukhuset i Lund 1998. 

5 Kemmlert K. Ergonomiska förhållanden och arbetsskadeanmälningar. Arbete 

och Hälsa 1989:33. Arbetslivsinstitutet, Solna 1989. 

6 Grundkrav för utförande av SRY:s yrkesbevis. Städ och Rengöringsbranschens 

Yrkesnämnd, Stockholm 1999. 

7 Checklista för städbranschen. Fastighetsanställdas förbund, Stockholm 1997. 

8 Städning, minska risken för allergier och eksem. Arbetarskyddsnämnden, 

Stockholm 1996. 

9 Städning – en viktig faktor för en sund inomhusmiljö. Stockholms läns landsting 

1996. 

10 Allmänna råd om städning, Socialstyrelsen, Stockholm. 

11 Arbetssjukdomar och arbetsolyckor 1997. Arbetarskyddsstyrelsen, Solna 1999. 

12 Åstrand I. Arbetsfysiologi. Nordstedts Förlag, Stockholm 1990. 

13 Svensk standard SS 627801. Städkvalitet – Mätsystem för bedömning av städ- 

kvalitet. SIS förlag Stockholm 2000. 

58

Handbok för miljöanpassad städning i sjukvården - Region Skåne

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?