MILJÖRAPPORT 2007 - Miljölänk Skåne - Region Skåne

AMBULANS 

MILJÖRAPPORT 2007 

MÅLINRIKTAT MILJÖARBETE

Innehåll 

Målinriktat miljöarbete ger resultat ..................................1 

Region Skånes verksamhet ...............................................2 

Miljölagstiftning ...............................................................5 

Kommunikation ................................................................6 

Redovisningsprinciper ......................................................6 

Målinriktat miljöarbete .....................................................7 

Når vi miljömålen? ............................................................8 

Fortsatt satsning på miljöledningssystem .........................9 

Miljöbelastningen från transporter 

i regionen ska minska .....................................................10 

Effektivare energianvändning .........................................12 

Minskade avfallsmängder och ökad återvinning .............13 

Minskade utsläpp av kemikalier och läkemedel .............14 

Hållbar konsumtion .......................................................15 

Stärkt miljöprofi l och kunskapsspridning ........................16 

Miljöekonomi ..................................................................17 

Region Skåne och klimatfrågorna ...................................18 

Analys och framåtblick ...................................................19 

Uppföljning .....................................................................20 

Ordlista ..........................................................................21 

Region Skånes och Sveriges miljömål .............................22 

Miljönyckeltal 

2 

miljörapport 2007 

målinriktat miljöarbete 

År 2007 i korthet 

Miljörapport 2007 – Målinriktat miljöarbete – producerad av Koncernledningsstaben/Miljö, Region Skåne. 

Illustrationer och form: Henell Grafisk Form. 

Viktiga händelser på miljöområdet inom Region Skåne 

Ängelholms sjukhus miljöcertifi erades enligt 

ISO 14001. 

Region Skåne tillsatte en politisk klimatbered ning. 

Kart läggning och konkreta åtgärder ska presenteras 

2009. 

Region Skåne satsar på minskad klimatpåverkan 

genom ansökan om medel till regionalt klimatinvesteringsprogram 

(Klimp). 

Antalet miljöfordon ökar i Region Skåne och nu 

är mer än varannan bil en miljöbil. 

RegionFastigheter först i Sverige med energideklarationer 

av byggnader. Ortopedhuset vid Universitetssjukhuset 

MAS i Malmö blev först ut. 

Energi- och klimatprogrammet ”Tänk Om” 

genomförs vid två sjukhus. 

Region Skåne satsar för att stärka sin miljöprofi l. 

En kommunikationsstrategi för miljöfrågor presenteras. 

Projekt Mimosa – miljö och motion i samverkan 

genomförs vid två sjukhus. 

Region Skåne minskar användningen av miljö- och 

hälsoskadlig PVC i produkter i sjukvården. 

2005 2006 2007 

Total energianvändning 268 kWh/m2 259 kWh/m2 228 kWh/m2 Hushållsavfall 25,0 kg/vårdtillfälle 26,8 kg/vårdtillfälle 26,6 kg/vårdtillfälle 

Riskavfall, smittförande avfall 2,8 kg/vårdtillfälle 2,7 kg/vårdtillfälle 2,8 kg/vårdtillfälle 

Returpapper 3,6 kg/vårdtillfälle 4,3 kg/vårdtillfälle 4,4 kg/vårdtillfälle 

Miljöfordon 27 % 48 % 54 % 

Resor i tjänsten med egen bil 

(inkl förmånsbil) 

265 km/anställd 274 km/anställd 272 km/anställd 

Skånetrafi ken 28 gram/personkilometer 27 gram/personkilometer 22 gram/personkilometer

Region Skåne bedriver ett aktivt och effektivt miljöarbete 

för en långsiktig hållbar utveckling. Genom att 

införa miljöledningssystem och göra regelbundna miljörevisioner 

har en struktur skapats som bidrar till ett 

målinriktat miljöarbete. Miljöledningssystem enligt 

ISO 14001 är nu införda i samtliga förvaltningar. 

Under 2007 bidrog Region Skånes förvaltningar till att 

belastningen på miljön minskade exempelvis genom 

åtgärder på energiområdet, miljöhänsyn togs vid inköp, 

fl er miljöbilar köptes in, andelen ekologiska livsmedel 

ökade liksom återvinningen av papper. 

Region Skåne antog under året en uppförandekod för 

offentlig upphandling. Våra leverantörer ska respektera 

grundläggande krav som rör sociala förhållanden, arbetsmiljö 

och miljö i sin verksamhet. 

De senaste åren har klimatförändringarna och växthuseffekten 

uppmärksammats. Inom Region Skåne har vi i 

fl era år arbetat med klimatfrågorna, exempelvis genom 

åtgärder för energibesparingar, miljöanpassning av kollektivtrafi 

ken och utbild ning av personalen i EcoDriving. 

Målinriktat miljöarbete ger resultat 

1 



Inom ramarna för Klimp, regionalt klimatinvesteringsprogram 

genomförs åtgärder tillsammans med andra 

regionala aktörer, som ska minska utsläppen av koldioxid 

med drygt 15 000 ton per år. På den politiska nivån 

har Region Skåne tillsatt en Klimatberedning med syfte 

att inventera nuläget och föreslå konkreta aktiviteter för 

ett långsiktigt klimatarbete. 

I denna miljörapport redovisas resultat som uppnåtts 

under året i enlighet med Region Skånes miljöprogram. 

Vi har fortsatt arbetet med att anpassa miljörapporteringen 

till riktlinjerna i GRI, Global Reporting Initiative. 

Mer information om Region Skånes miljöarbete presenteras 

på Internet, MiljöLänk Skåne, www.skane.se/miljo. 

Här finns också Region Skånes miljöprogram, miljörelaterade 

nyckeltal och resultatrapporter från olika utredningar 

samt miljörapporten i sin helhet. 

Vi önskar en trevlig och inspirerande läsning och vill 

passa på att tacka alla som bidragit till att Region Skånes 

miljömål kan förverkligas. 

Lund, april 2008 

Stig Persson 

Chef för internt miljöledningsarbete 

Ann-Kristin Ekholm Kristina De Geer 

Miljöledningsstrateg Miljöledningsstrateg

VERKSAMHETSBESKRIVNING 

Skånes största arbetsgivare 

Region Skåne är Skånes största arbetsgivare med mer än 

33 000 medarbetare inom sjukvård, kultur, näringslivsutveckling 

och kollektivtrafi k. Det regionala självstyret 

i Skåne är en försöksverksamhet som pågått sedan 

1999 och sträcker sig fram till 2010. Region Skånes geografi 

ska avgränsning är Skåne län och till verksamheten 

hör Hälso- och sjukvård samt Regional utveckling. Verksamheten 

omfattar: 

Hälso- och sjukvård med 9 sjukhus, 110 primärvårds 

centraler, 130 folktandvårdskliniker, 

Habilitering och Hjälpmedel, samt Katastrof, 

Ambulans och Beredskap (Kamber Skåne). 

Kollektiva transporter som erbjuder stadsbussar, 

regionbussar, Pågatåg och Öresundståg för att alla 

invånare i regionen ska kunna resa i regionen. 

Regional utveckling, Skånetrafi ken, 

Kultur Skåne och Näringslivsutveckling. 

RegionFastigheter som förvaltar och tillhandhåller 

service på Region Skånes fastigheter. 

Skåne Tvätt och Transport som ansvarar för tvätt 

och textiltjänster samt godstransporter. 

MA-Skåne som har ansvar för central upphandling 

av varor och tjänster samt för förrådsverksamheten. 

ITT-förvaltningen som samordnar och driver 

Region Skånes IT-infrastruktur. 

Cirka 90 procent av Region Skånes resurser går till vården 

samt för drift och forskning vid sjukhusen, vårdcentralerna 

och folktandvården. 

Region Skåne förvaltar och utvecklar 21 skogs- och friluftsområden 

samt är huvudman för den 100 mil långa 

Skåneleden. 

Många olika miljöaspekter 

De olika verksamheterna inom Region Skåne påverkar 

miljön på många olika sätt. Viktiga miljöaspekter för 

hälso- och sjukvården är exempelvis energiförbrukning, 

kemikalieanvändning, transporter och uppkomsten av 

avfall. Region Skåne bidrar emellertid också till en bättre 

miljö genom exempelvis kollektivtrafi ken som bidrar 

till att minska luftföroreningar, naturvård, trafi kplanering 

samt aktiviteter för att skapa kopplingar mellan 

miljö och affärsnytta i det skånska näringslivet. 

Region Skånes verksamhet 

2 



Effektivt miljöarbete och att göra rätt från början 

Att göra rätt från början är ett prioriterat fokusområde. 

Processerna kring hur miljöfrågorna hanteras vid inköp, 

upphandling och beslut är därför viktiga komponenter 

i miljöarbetet. Satsningen på miljöledningssystem har 

redan resulterat i ett effektivare och mer strukturerat 

miljöarbete och målet är att fler verksamheter ska 

certifieras enligt ISO 14001. Även frågor som rör utbildning, 

kommunikation och uppföljning beaktas i två 

övergripande miljömål. Inom fokusområdet Effektivt 

miljö arbete och att göra rätt från början, vill vi åstadkomma: 

Att våra miljöledningssystem är effektiva och 

trovärdiga. 

Ett förstärkt miljöperspektiv på inköp, upphandling 

och beslutsfattande inom Region Skåne. 

Att vår organisation utvecklas på miljöområdet och 

att miljökommunikationen stärks. Att dela med sig 

av kunskaper och lära av varandra är en grundläggande 

förutsättning för detta. 

Att medarbetarnas miljökompetens vidareutvecklas. 

FAKTA OM REGION SKÅNE 

Region Skånes uppdrag är att företräda och främja 

regionens intressen och att vara en offensiv samarbetspartner 

tillsammans med många intressenter 

i Skånes utveckling: enskilda individer, företagare 

och deras branschorganisationer, kommuner, universitet 

och högskolor, statliga myndigheter och 

olika organisationer. Region Skåne är skåningarnas 

övergripande politiska organisation. Omslutningen 

är ca 25 miljarder kronor. Intäkterna från 

skatt, utjämning och statsbidrag stod för 82 procent 

av Region Skånes totala intäkter 2007.

ORGANISATION OCH LEDNING 

Politisk organisation och tjänstemannaorganisation 

Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutande 

församling. 149 ledamöter väljs direkt av skåningarna 

vart fjärde år. För närvarande leds Region Skåne av en 

femklöver som består av moderaterna, centern, folkpartiet, 

kristdemokraterna och miljöpartiet. Regionfullmäktige 

beslutar i de stora övergripande frågorna för 

regionen, som budget för Region Skåne, skattesats för 

länet, patientavgifter, man tar också beslut i frågor som 

rör miljöpolicy och miljöprogram. Samtliga ledamöter 

till regionstyrelsen väljs av regionfullmäktige. Regionstyrelsen 

med 15 ledamöter har ansvar för att samordna 

och leda regionens samtliga verksamheter. Under 2007 

tillkom klimatberedningen, en tillfällig beredning under 

regionstyrelsen, med uppdrag att ta fram underlag 

för hur Skåne ska utveckla sitt arbete med energi och 

klimat. 

Region Skånes tjänstemannaorganisation leds av regiondirektören 

som ska verkställa besluten som fattas av regionstyrelsen. 

Han har ansvaret för att miljöprogrammet 

genomförs och att uppsatta miljömål nås. Arbetet 

samordnas via koncernledningen och koncernstaben. 

Den dagliga verksamheten i Region Skåne är organiserad 

i ett antal förvaltningar som leds av förvaltningscheferna. 

Politisk 

organisation 

Tjänstemannaorganisation 

Region Skånes Miljöprogram 

2006 - 2012 

Regiondirektör 

Region Skånes övergripande 

miljöledningssystem 

Miljöledningssystem vid 

Region Skånes förvaltningar 

Utvärdering och uppföljning 

3 



Miljöorganisation 

I koncernstaben ingår avdelningen för internt miljöledningsarbete 

som arbetar med strategi, styrning och analys 

av miljöarbetet på övergripande nivå. Inom varje 

förvaltning fi nns en miljöavdelning. Vid de mindre förvaltningarna 

utgörs oftast miljöavdelningen av en miljösamordnare. 

Vid större förvaltningar, exempelvis universitetssjukhusen, 

fi nns en stab av förvaltningarnas miljöspecialister. 

Koncernstabens miljöspecialister och förvaltningarnas 

miljö samordnare har regelbundna miljöledarträffar. 

Miljöledningssystem vid alla förvaltningar 

Miljöledningssystemen vid Region Skånes förvaltningar, 

samt det övergripande miljöledningssystemet, är uppbyggda 

enligt kraven i ISO 14001. Miljöledningssystemet 

är en del av Region Skånes övergripande ledningssystem 

som skall bidra till ett effektivt miljöarbete och 

göra verklighet av Region Skånes Miljöprogram. Detta 

sker i ett samspel i miljöfrågor mellan den politiska organisationen 

och tjänstemannaorganisationen. I miljöprogrammet 

fi nns regionens strategier och miljömål. 

Miljöledningssystemet utgör regiondirektörens verktyg 

för att göra verklighet av programmet och följa upp 

miljö arbetet. 

Redovisning 

Utvärdering 

Kontroll/revision 

Miljöpolicy 

Mål 

Handlingsplan 

Genomförande 

Genom att arbeta systematiskt med miljöarbetet uppnås 

ständiga förbättringar


Många miljöcertifi eringar på gång 

Region Skåne har beslutat att fortsätta satsningen på 

miljöledningssystem ISO 14001. I Miljöprogram 2006- 

2012 skärptes kraven på certifi ering av förvaltningarnas 

miljöled nings system. De första åtta förvaltningarna certifi 

erades under perioden 2001 – 2007 och verksamheterna 

rapporterar goda erfarenheter av certifi eringen 

och användningen av miljöledningssystemen. Miljölednings 

sy stemen har medfört att miljöfrågorna kommer 

in på ett naturligt sätt i beslutsprocesserna och uppföljningen 

av verksamheterna. 

Genomförda miljörevisioner 

På regionövergripande nivå har uppföljande miljörevisioner 

genomförts vid 10 förvaltningar under 2007 för 

att kartlägga hur långt förvaltningarna har kommit i arbetet 

med att genomföra Region Skånes miljöprogram, 

samt för en avstämning mot kraven i miljöledningssystem 

ISO 14001. 

Syftet med de uppföljande miljörevisionerna var: 

Att följa upp de åtgärder som vidtagits vid förvaltningarna 

sedan den föregående miljörevisionen. 

Att identifi era vilka ytterligare åtgärder eller stöd 

som behövs för att förvaltningarna ska kunna miljöcertifi 

eras. 

Att återföra resultatet av uppföljningen till förvaltningsledningen. 

I uppföljningen lades också tyngdpunkt på följande 

områden: 

Förvaltningarnas arbete med att genomföra Region 

Skånes miljöprogram. 

Förvaltningarnas arbete med att begränsa verksamhetens 

klimatpåverkan. 

Resurser och kompetens för interna miljörevisioner 

inom förvaltningen och Region Skåne. 

4 



Miljörevisionen vid förvaltningarna omfattade följande 

moment: 

Genomgång av dokumentationen av miljöledningssystemet. 

Intervjuer med befattningshavare, avdelningar och 

divisioner. 

Granskning av anläggningen. 

Revisionsrapporten med resultatet av miljörevisionen 

diskuterades med respektive förvaltningsledning vid ett 

uppföljande möte. 

Miljöarbete i samverkan 

Region Skåne ska tillsammans med andra verka för att 

Öresundsregionen blir en av de renaste storstadsregionerna 

i Europa. Arbetet har inriktats på att skapa en 

stark, konkurrenskraftig och hållbar region i Europa. 

Långsiktiga satsningar på samarbeten och allianser samt 

arbete med EU:s fonder och program har påbörjats. 

Under 2007 etablerade Region Skåne plattformen Hållbar 

Mobilitet Skåne tillsammans med Vägverket, Länsstyrelsen 

och ett antal av de skånska kommunerna. 

Plattformen ska stärka arbetet kring miljöanpassade 

resor och transporter. 

I projektet Baltic Master, har Region Skåne arbetat för 

att minska risken för oljeolyckor i Östersjön, tillsammans 

med deltagare från 40 organisationer från sju länder 

kring Östersjön. 

Region Skåne deltar i ett nationellt samarbete i ett 

lustgas konsortium. Syftet är att gemensamt verka för 

minskade utsläpp av lustgas från verksamheter och leverantörer. 

AMBULANS


Miljöbalken 

Region Skånes utgångspunkt i miljöarbetet är miljöbalkens 

hänsynsregler och dess relevanta lagar och föreskrifter. 

Hänsynsreglerna innehåller ett antal principer 

som alla ska följa för att undvika negativ påverkan på 

miljön och människors hälsa. Framförallt är följande 

principer relevanta för Region Skånes miljöarbete: 

Hushållnings- och kretsloppsprincipen 

Försiktighetsprincipen 

Kunskapskravet 

Produktvalsprincipen 

Principen om bästa möjliga teknik 

Region Skåne bedriver tillståndspliktig och anmälningspliktig 

verksamhet enligt miljöbalken. Tillgång 

till aktuell miljölagstiftning, författningar och föreskrifter 

finns på miljöintranätet för Region Skåne. 

Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter 

Region Skånes största sjukhus, Universitetssjukhuset i 

Lund (USiL) och Universitetssjukhuset MAS i Malmö 

(UMAS) är tillståndspliktiga verksamheter (B-anläggningar) 

enligt miljöbalken. Miljöprestanda och kommentarer 

till efterlevnaden av miljölagstiftningen 

redovisas i årliga miljörapporter. De tillståndspliktiga 

sjukhusen har regel bundna kontakter med tillsynsmyndigheterna. 

Skåne Tvätt och Transport är sedan 1999 

klassat som en C-anläggning, men har valt att driva 

verksamheten som en tillståndspliktig verksamhet. De 

mindre sjukhusen är anmälningspliktiga (C-anläggningar) 

enligt miljöbalken. Tidigare var dessa sjukhus 

tillståndpliktiga med högre krav på regelbunden miljörapportering 

och besiktningar. Trots att rapporteringskraven 

från miljömyndigheterna har minskat är det fl era 

av de mindre sjukhusen som publicerar årliga miljö rapporter. 

Folktandvårdens enheter är anmälningspliktiga. 

Miljölagstiftning 

5 



Överträdelser av miljölagstiftningen 

Vid Lasarettet i Ystad har mätningar i avloppsvattnet i 

anslutning till Folktandvårdens lokaler visat förhöjda 

halter av kvicksilver. Genom att tömma amalgamavskiljaren 

oftare har halterna kunnat minskas. Även vid 

USiL har kvicksilverhalterna varit förhöjda och överskridit 

VA-verkets gränsvärde. Ett tiotal av Folktandvårdens 

enheter har uppvisat förhöjda halter av kvicksilver 

i avloppsvattnet. Här har ett antal åtgärder vidtagits för 

att minska utsläppen av kvicksilver, exempelvis installationer 

av parallella eller seriekopplade kvicksilveravskiljare, 

sanering av buffertkärl, etc. Folktandvården 

har också påvisat för höga av silver i sköljvattnet från 

framkallningsmaskinerna vid fl era kliniker. Sköljvattnet 

samlas därför numera upp som farligt avfall. Vad det 

gäller fett i avloppsvatten från sjukhusköken har det 

under året förekommit för höga koncentrationer i Ystad 

och Ängelholm. Förbättrade rutiner för tömning av fettavskiljarna 

har medfört att riktvärdena har kunnat 

uppfyllas. 

Ozonnedbrytande ämnen 

Ämnesgrupperna HCFC och HFC används bland annat 

som köldmedier. HCFC bryter ner det skyddande ozonskiktet 

i atmosfären och det fi nns både nationella och 

globala regler för utfasning av sådana ämnen. HFC 

bidrar inte till uttunningen av ozonskiktet, men är en 

kraftig växthusgas och bör därför användas restriktivt. 

Användningen av köldmedier rapporteras årligen till 

tillsynsmyndigheten. Under 2007 fanns totalt 248 kg 

HCFC och 6 041 kg HFC som köldmedier inom Region 

Skånes verksamheter. Drygt 85 procent fanns vid sjukhusen. 

HCFC får inte fyllas på och utfasning pågår. 

Under 2007 fylldes 96 kg HFC på i olika anläggningar 

och utrustningar. Något större utsläpp av köldmedia 

rapporterades inte under året. 

Olyckshändelser 

I oktober 2007 brann en klinik vid Folktandvården, 

vårdcentralen samt delar av gymnasiet i Vellinge. Miljöpåverkan 

bestod under själva branden av utsläpp till luft 

av partiklar, sot, PAH (polyaromatiska kolväten från 

brinnande plast) och andra gaser. Enstaka sugslangar 

smälte i värmen vilket kan ha medfört att mycket små 

mängder av kvicksilver förångats. Risken för kvicksilverutsläpp 

till vatten har bedömts som minimal eftersom 

rörledningar och hela källarplanet förblev intakta. 

Under släckningsarbetet uppkom släckvatten. Brandskadat 

material som ej gått att återanvända har fått hanteras 

som avfall/farligt avfall.

KOMMUNIKATION OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 

I takt med att miljöfrågorna kommer i fokus i samhället 

och media, ökar förväntningarna på miljökommunikation 

och att regionens miljöprofi l stärks. För att kommunicera 

Miljöprogrammet 2006-2012 på ett effektivt sätt 

har regionens kommunikationsstrategi för miljö reviderats. 

Tanken med kommunikationsstrategin är att den 

ska vara vägledande och stödja genomförandet av Miljöprogrammet 

inom alla förvaltningar i Region Skåne. 

Ny teknik och distansmöten öppnar vägar för miljövänlig 

kommunikation. Genom satsningar på fl er videokonferenser 

och mobila utrustningar görs försök att 

minska antalet tjänsterresor, vilket ger minskad klimatpåverkan. 

Tjänsten telefonkonferens är nu utbyggd med 

IP-telefonin och det är enkelt att anordna för grupper 

med upp till 15 deltagare. 

Ett utvecklingsprogram EMLA (Effektivare Miljö Lednings 

Arbete) har genomförts för förvaltningarnas 

miljö samordnare. Deltagarna fi ck kunskaper och verktyg 

Årlig miljörapport 

Region Skåne presenterar varje år en separat miljörapport 

där regionens miljöarbete redovisas och de av regionfullmäktige 

fastställda miljömålen följs upp. Härutöver 

publicerar Region Skåne även en Årsredovisning 

som också innehåller en miljöredovisning. I årsredovisningen 

presenteras regionens fi nansiella resultat och i 

en Personalredovisning redovisas personalrelaterade 

frågor. Region Skånes miljörapport baseras i huvudsak 

på de internationellt erkända riktlinjerna för hållbarhetsredovisning 

utfärdade av Global Reporting Initiative 

(GRI), version 3.0 från 2006. Dessa riktlinjer bidrar 

med en struktur till redovisningen och anger ett antal 

betydelsefulla redovisningsprinciper och ett rekommenderat 

innehåll för en hållbarhetsredovisning den 

bör innehålla en redogörelse för ekonomisk, miljömässig 

och social prestanda. I miljörapporten redovisas enbart 

för Region Skåne relevanta miljöfrågor. Ekonomiska 

och sociala aspekter behandlas i viss utsträckning i ovan 

nämnda Årsredovisning respektive Personalredovisning. 

Årets miljörapport avser kalenderåret 2007 och omfattar 

samtliga förvaltningar inom Region Skåne med avseende 

på de miljöaspekter som anses relevanta för respektive 

förvaltnings verksamhet. De mest betydande miljöaspekterna 

för Region Skåne identifi erades i samband 

med utvecklingen av det senaste Miljöprogrammet 

2006-2012. För dessa miljöaspekter har övergripande 

Kommunikation 

Redovisningsprinciper 

6 



för effektivare miljöledning och möjlighet till individuell 

utveckling. Förvaltningscheferna erbjöds att delta i 

möten och följa utvecklingsprogrammet med avsikt att 

ge förankring och stöd till deltagarna under hela programperioden. 

Miljöprogram och miljöledningssystem ställer ökade 

krav på uppföljning av miljöarbetet vid förvaltningarna. 

Regionen strävar efter att vara ett föredöme och ligga i 

framkant för att rapportera hur det går i miljöarbetet. 

En utbildning om miljöredovisning och uppföljningsverktyget 

LIS (Ledningssystem I Sjukvården) har anordnats 

för miljösamordnarna. Workshops för att ta fram 

en gemensam modell för miljöredovisning genomfördes 

i samarbete med Rådet för Kommunal Ekonomisk 

Forskning och Utbildning i Lund (KEFU). Avsikten är 

att förvaltningarna och regionen ska arbeta utifrån en 

gemensam struktur för miljöredovisning med basen i 

Global Reporting Initiatives riktlinjer. 

mål formulerats som delvis bygger på de nationella 

miljö målen. Informationen som ligger till grund för 

denna rapport samlas in genom en årlig miljöenkät som 

skickas ut till varje förvaltning. Resultaten från miljöenkäten 

sammanställs i aggregerade nyckeltal för hela 

regionen som relateras till Region Skånes miljömål. 

Varje förvaltning ansvarar för tillförlitligheten i inlämnade 

miljödata. 

Patienter, 

kommunerna 

i Skåne, 

resenärer, 

invånare m fl 

Intressentmodell 

Regionfullmäktige, 

regionstyrelse och medarbetare 

Myndigheter, 

företag, 

föreningar, 

medier m fl

MILJÖPOLICY OCH MILJÖMÅL 

Miljöprogrammet anger färdriktningen 

Effektivt miljöarbete bidrar till att minska Region Skånes 

miljöpåverkan. Bättre miljö bidrar också till förbättrad 

hälsa hos människor vilket är en av Region Skånes viktigaste 

uppgifter. I förlängningen bidrar miljöarbetet 

också till att skapa tillväxt inom näringslivet, ge affärsnytta, 

åstadkomma ökad vilja för människor att fl ytta 

till Skåne, samt ökad attraktionskraft för turister. 

Region Skånes miljöpolicy bygger på visionen att ”Alla 

skåningar ska kunna leva ett gott liv i en god miljö”. I 

policyn anges ambitionsnivån för hur miljöfrågorna ska 

hanteras och kommuniceras. I Region Skånes Miljöprogram 

visas mer konkret att miljöarbetet ska bedrivas 

inom tre fokusområden och med nio miljömål. De olika 

verksamheterna inom Region Skåne utgår från de 

övergripande målen när de sätter egna mer detaljerade 

miljömål. Verksamheterna kan också komplettera med 

egna miljömål. Miljöprogrammets fokusområden är: 

Effektivt miljöarbete och att göra rätt från början. 

Hushållning med naturresurser och minskad 

miljöpåverkan. 

Stärkt miljöprofi l och kunskapsspridning. 

Miljöprogrammet sträcker sig över en längre tidsperiod 

och det reviderade nu gällande miljöprogrammet fastställdes 

2006 av Regionfullmäktige och avser åren 

2006-2012. Enskilda miljömål kan få starkt fokus under 

vissa år. Inom ramarna för budgetprocessen anges vilka 

av Region Skånes övergripande miljömål som skall prioriteras 

i det kortare perspektivet. En övergripande 

sammanställning och uppföljning görs i Region Skånes 

årsredovisning och miljöredovisning. Efter tre år genomförs 

en fördjupad utvärdering. 

STOP 

Målinriktat miljöarbete 

7 

MILJÖPOLICY 

Region Skåne ska: 



Värdera och beskriva miljöpåverkan vid 

planering, upphandling och inför beslut. 

Stimulera medarbetarnas miljöarbete och höja 

kompetensen inom miljöområdet. 

Uppmärksamma och kommunicera sambanden 

mellan den yttre miljö och människors hälsa. 

Förebygga föroreningar och ständigt förbättra 

miljöarbetet. 

Minska användningen av icke förnyelsebara 

naturresurser. 

Sträva efter att minska användningen av 

miljöskadliga ämnen. 

Göra föredömliga val av miljöanpassad teknik 

med hänsyn till sociala och ekonomiska 

förhållanden. 

Följa gällande lagar och i god tid förbereda sig 

för kommande krav inom miljöområdet. 

Öppet kommunicera och regelbundet följa 

upp miljöarbetet. 

Plan för utvärdering av miljöprogram 2006 - 2012 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Utvärdering av miljöprogrammet 

Prioritering av miljömål i budgetprocessen 

Fördjupad utvärdering av miljöprogrammet 

Eventuell förändring av miljömålen 

Prioriteringar för de kommande åren 

STOP STOP

MILJÖRESULTAT 

Miljöhänsyn vid inköp och beslut 

MILJÖMÅL Intresse och uppmärksamhet kring inköps- 

1 

och logistikfrågor har ökat under 2007. Region 

Skåne köper årligen varor och tjänster till belopp 

som motsvarar nästan halva Regionens budget. 

MA-Skåne har en central roll då det gäller upphandling 

av produkter och tjänster. Lagen om offentlig upphandling 

anger hur upphandlingen ska genomföras. Vid 

upphandlingen tillämpas miljökraven i form av ”skallkrav” 

och ”bör-krav”. En utvärderingsmodell tillämpas 

där miljö- och hälsoaspekternas betydelse graderas i en 

tregradig skala. Under 2007 har MA-Skåne använt en 

utvärderingsmodell med poängsättning av anbudens 

pris, kvalitet och miljöaspekter. Detta har medfört att 

många miljökrav har formulerats som ”skall-krav”. Miljö - 

krav ställdes i samtliga upphandlingar och det totala 

värdet uppgick till 2,9 miljarder kronor under året. 

Exempel på samordnade upphandlingar som genomfördes 

under 2007 i vilka hälso- och miljöfrågorna 

behandlats specifi kt är: 

Förbandsmaterial 

Operationshandskar 

Undersökningshandskar 

Lastbilar 

Ultraljudsutrustning 

Städtjänster 

Ett nytt område för miljökravställande inom MA-Skåne 

är vid upphandling av medicinsk teknik, det har främst 

gällt energiförbrukning och rengöringsmedel för maskiner 

och apparater. 

Vinst för hälsa och miljö 

Minskade risker för allergier har uppnåtts genom att 

årets upphandling av förbandsmaterial inte innehåller 

allergiframkallande ämnen. Latexgummi kan orsaka 

allergi och i stort sett är samtliga förbandsmaterial 

latexfria. För alla operationshandskar fi nns det latexfria 

alternativ. Alla handskar är opudrade och alla undersökningshandskar 

är fria från latex. En stor framgång i 

upphandlingen är att alla undersökningshandskar av 

PVC-plast inte innehåller miljöfarliga mjukgörare, 

ftalater. 

Når vi miljömålen? 

8 



Upphandlingspolicy och uppförandekod 

I en ny upphandlingspolicy som gäller från februari 

2008 anges bland annat att Region Skånes miljöprogram 

och miljömål ska beaktas för att uppnå minsta 

möjliga miljöpåverkan vid upphandling. Ingångna avtal 

ska följas upp avseende krav som fi nns i avtalet som 

miljökrav, etiska krav och funktionskrav. 

I samverkan med Stockholms läns landsting och Västra 

Götaland har en särskild ”Uppförandekod för leverantörer” 

tagits fram. Etiska och sociala krav ska respekteras 

och produkter som levereras till regionen ska vara 

framställda under förhållanden som är förenliga med: 

ILO´s kärnkonventioner 

FN´s barnkonvention 

Tillverkningslandets arbetarskydd och arbetsmiljölagstiftning 

Tillverkningslandets arbetsrätt och minimilön 

Fem produktkategorier har specifi cerats som särskilt 

viktiga att följa upp då dessa produkter ofta kommer 

från företag med leverantörer i Sydostasien som tillverkar 

engångsartiklar och rostfria sjukvårdsartiklar. 

System för utvärdering 

Universitetssjukhuset i Lund har infört ett system med 

MTU, medicinsk teknisk utvärdering. Systemet innebär 

att före förändringar i verksamheten, införande av nya 

behandlingsmetoder eller investeringar skall konsekvensanalys 

med hjälp av systemet genomföras. Från 

2008 omfattar systemet även miljökriterier. 

ITT har påbörjat ett antal upphandlingar där miljökraven 

har fått tydligare fokus. En applikation har utvecklats 

som framöver kommer att kunna fungera som 

källa vid uppföljning av vid hur många beslut miljöhänsyn 

tagits.


MILJÖMÅL 

2 

Region Skåne ska vara en trovärdig aktör i miljöarbetet 

och har valt att införa miljöledningssystem 

enligt ISO 14001 i alla verksamheter. 

Fortsatt satsning ska göras på att certifi era miljöledningssystemen 

enligt ISO 14001 inom Region Skåne 

samt att integrera miljöfrågorna i den ordinarie verksamhetsstyrningen. 

Ängelholms sjukhus har under året fått ISO 14001 certifi 

kat för ett framgångsrikt miljöarbete. Hela resan 

fram till certifi eringen har bidragit till en ökad miljömedvetenhet 

på sjukhuset och miljöcertifi eringen är 

som en kvalitetsstämpel för all verksamhet. I verksamhetsplanerna 

på sjukhuset ingår detaljerade miljömål 

och det ger ytterligare möjlighet för miljö arbetet att få 

en genomgripande effekt. 

Arbetet med Region Skånes miljömål, inom ramarna 

för det egna miljöledningsstystemet, har givit positiva 

resultat vid samtliga förvaltningar. 

Målsättningen är att samtliga sjukhus, primärvården, 

Kamber-Skåne, habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten 

samt RegionFastigheter ska certifi eras senast vid 

utgången av 2008. 

Ett övergripande miljöledningssystem har tagits fram 

som ska bidra till ett effektivt miljöarbete och göra 

verklighet av Region Skånes miljöprogram. Som komplement 

till de regionövergripande bestämmelserna har 

ett arbete med att utveckla en miljöhandbok påbörjats. 

Förvaltning Certifi eringsår 

Ängelholms sjukhus 2007 

Lasarett i Landskrona 2006 

Skånetrafi ken 2006 

Folktandvården Skåne 2005 

Helsingborgs lasarett 2004 

Centralsjukhuset i Kristianstad 2003 

MA-Skåne 2003 

Skåne Tvätt och Transport 2001* 

* Transportverksamheten har nyligen inkorporerats i förvaltningen 

och certifi eras under 2008. 

Fortsatt satsning på miljöledningssystem 

9 



Miljörevision 

Ett antal miljörevisioner har genomförts där revisioner 

från en förvaltning inom Region Skåne reviderar en 

annan förvaltning. Genom detta sprids kunskaper och 

erfarenheter mellan förvaltningarna. Vid UMAS, ITT 

och Folktandvården har man under året satsat på att 

utbilda interna miljörevisorer. Totalt fi nns 29 interna 

miljörevisorer. 

För att ge stöd åt förvaltningar som ska certifi eras under 

2008 har tio förvaltningar reviderats av en extern revisor. 

Revisionen visade att sedan förra miljörevisionen som 

genomfördes 2005 har förvaltningarna utvecklat sitt 

miljöarbete och att miljöledningssystemet alltmer utnyttjas 

i det dagliga arbetet. Förutsättningar för certifi ering 

bedömdes som goda. Brister som identifi erades 

rörde exempelvis bevakning av miljölagar, miljömål 

som är svåra att följa upp, utbildning och avvikelserapportering. 

Flera av förvaltningarna har organiserat miljöarbetet 

på ett bra sätt med aktiva miljögrupper och 

täta kontakter med förvaltningsledningen. Viktiga drivkrafter 

är Region Skånes ökade ambitioner på miljöområdet 

och den uppmärksamhet som klimatförändringarna 

och andra miljöproblem fått i samhällsdebatten. 

Omcertifi ering 

Helsingborgs lasarett och Folktandvården Skåne har omcertifi 

erat ISO 14001 och går nu in i en ny treårsperiod.


10 

Många resor i tjänsten 



Miljöbelastningen från transporter i regionen ska minska 

Miljöbilar på framfart 

MILJÖMÅL Transporter har identifi erats som ett område 

3 

med stor miljöpåverkan. Utsläpp från fossila 

bränslen, som bensin och diesel, bidrar till en 

stor andel av de växthusgaser som påverkar klimatet. 

Buller och luftföroreningar från transporter kan orsaka 

problem för människor och miljö. För att begränsa 

utsläppen eftersträvas energieffektiva transporter med 

förnyelsebara bränslen, som exempelvis biogas. Inom 

Region Skånes verksamheter genomförs många transporter 

som tjänsteresor, patientresor, godstransporter 

och Skånetrafi kens persontransporter med tåg och 

buss. 

För att minska miljöbelastningen från de interna transporterna, 

har regionstyrelsen beslutat att andelen miljöbilar 

vid utgången av 2008, ska vara 50 procent. På sikt 

ska alla fordon vara miljöbilar. Andelen miljöbilar i 

Region Skåne har ökat och mer än varannan bil är idag 

en miljöbil. I januari 2008 fanns 755 bilar registrerade 

varav 99 var förmånsbilar. 407 bilar, 54 procent, var 

miljöbilar. Av regionens miljöbilar är 328 etanoldrivna, 

47 gasdrivna och 32 är elhybridbilar. Information om 

att tanka miljöbilarna med etanol eller gas har gjort att 

användningen av dessa bränslen ökat, jämfört med föregående 

år. Till exempel lasarettet i Ystad har med sin 

satsning för att tanka etanol, minskat koldioxidutsläppen 

med drygt 12 ton. 

Miljöanpassade transporter 

Projektet Mimosa står för miljö och motion i samverkan 

har genomförts, med stöd av Klimp-medel, vid Helsingborgs 

lasarett under våren och vid centralsjukhuset i 

Kristianstad under hösten. Deltagarna har fått prova på 

att ta sig till och från arbetet på ett hälso- och miljöanpassat 

sätt. Positiva resultat av hälsotester och minskad 

miljöbelastning har uppnåtts i projektet. Exempel på 

fl er satsningar som gäller miljöanpassade transporter är 

projektet ”Grön ambulans” vid Kamber-Skåne. Det 

fi nns ett behov av att utveckla arbetsmiljön i ambulanserna 

men också att skapa en ambulans som drivs med 

biogas. Idag är ambulanserna dieseldrivna och kör 

ca 6 500 mil per bil och år. Kamber-Skåne håller också 

på att införa krav på att däcken ska vara fria från giftiga 

HA-oljor. 

Skåne Tvätt och Transport har under året successivt tagit 

över godstransporter och bilpoolsverksamheten inom 

regionen. För dieselbilarna har man infört en dieseltillsats 

som är en blandning av kemikalien urea och vatten 

vilken sänker avgasernas kväveoxidhalt. 

Resorna med egen privat bil i tjänsten har minskat något 

under 2007 jämfört med föregående år. De totala resorna 

med bil har dock ökat. Video- och telefonkonferenserna 

ökar, vilket är positivt då det innebär minskat antal 

resor. Inom fl era förvaltningar i regionen fi nns rabattkort 

på Skånetrafi ken, som kan användas vid tjänsteresor. 

Koldioxidutsläpp 

Genom erhållen statistik för olika bränsleslag från drivmedelsleverantörerna 

har utsläppen av koldioxid beräknats. 

De totala utsläppen av koldioxid uppgick till 

ca 4300 ton för bilresor i tjänsten under 2006. 

Tusen utbildade i EcoDriving 

Fortsatta satsningar på utbildning inom EcoDriving har 

gjorts. Sparsam körning är en metod som ger: 

mindre utsläpp av ämnen som påverkar hälsa och 

miljö. 

minskade utsläpp av koldioxid. 

kostnadsbesparing genom lägre bränsleförbrukning. 

oftast en tidsvinst. 

Under året har 353 medarbetare utbildats. Region Skåne 

har sedan ett antal år ett samarbete med Vägverket för 

att kvalitetssäkra transporterna ur ett miljö- och säkerhetsperspektiv. 

Det innebär bland annat att mer än 1 000 

medarbetare har utbildats i EcoDriving och trafi ksäkerhet 

i Region Skåne. 

Personbilar i 

bilpooler och 

förmånsbilar 

Resor i tjänsten i antal mil 

Resor i tjänsten 

(mil) 

Bilpool – leasade 

bilar 

Fordon totalt Andel miljöbilar 

2006 2007 2006 2007 

731 755 48 % 54 % 

2006 2007 

1 167 621* 1 202 448* 

Egen bil 834 978 789 431 

Förmånsbil 96 129 126 662 

Hyrbil 51 709 54 672 

Totalt 

* Körsträckan är beräknad 

2 150 440 2 173 213


Resorna med kollektivtrafi ken ökar 

Kollektivtrafiken täcker hela Skåne och via Öresundsbron 

kan resenärerna ta sig till Danmark. Det totala 

antalet resor med Skånetrafi ken har ökat med cirka 18 

procent under de senaste två åren och med 7,5 procent 

jämfört med 2006. Under 2007 gjordes nästan 122 miljoner 

resor och det var tågtrafi ken som uppvisade den 

största ökningen av antalet resor. Tåg resorna över Öresundsbron 

ökade med hela 26 procent. Skånetrafi ken 

har, som första trafi khuvudman i Sverige, undertecknat 

branschens gemensamma avsiktsförklaring för en hållbar 

kollektivtrafi k. 

Många aktiviteter för att minska Skånetrafi kens 

miljöpåverkan 

Skånetrafi ken är miljöcertifi erat enligt ISO 14001 sedan 

2006. Ett övergripande miljömål är att utsläppen per 

personkilometer skall vara lägre i kollektivtrafi ken än i 

biltrafi ken. 

Miljöpåverkan från Skånetrafikens trafi k är bränsleförbrukning, 

utsläpp av koldioxid, kväveoxider, partiklar 

och kolväten, samt buller från bussar och tåg. 

Skånetrafikens miljöarbete är inriktat på att minska 

transporternas miljöpåverkan och består av följande 

huvudkomponenter: 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

Grundtanken är att om fler åker kollektivt blir 

miljö belastningen lägre än om resorna görs med 

egen bil. Det gäller därför att utveckla Skånetrafi 

ken så att den får ökade marknadsandelar. 

En annan komponent i miljöarbetet är 

Skånetrafikens krav på teknisk utveckling av fordon, 

motorer och bränsle. Styrningen sker främst 

i upphandlingarna och grundar sig på kraven i 

miljöpolicyn. Miljöfrågorna beaktas vid alla 

trafikupphandlingar genom att miljökraven finns 

med i förfrågningsunderlag och avtal. 

Miljöfrågornas roll vad det gäller planeringen av 

infrastrukturåtgärder är också viktig komponent i 

miljöarbetet. Här görs samhällsekonomiska kalkyler 

där miljövinster och kostnader normalt ingår. 

Utsläpp av kväveoxid i gram per personkilometer 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 

11 

40 

30 

20 

10 

0 



Bilarnas miljöprestanda blir efterhand allt bättre, men 

ökat resande med kollektivtrafi ken och Skånetrafi kens 

satsningar på större andel förnybara bränslen gör att påståendet 

”bättre än bilen” gäller i högsta grad. Utsläppen 

av koldioxid och kväveoxider har visat en neråtgående 

trend under de senaste åren per personkilometer. Under 

2007 minskade koldioxidutsläppen med 19 procent och 

kväveoxiderna med ungefär 5 procent räknat per personkilometer. 

Förnybara bränslen 

Mer än hälften av persontrafikarbetet sker med förnybara 

bränslen och knappt en tredjedel av Skånetrafikens 

energiförbrukning utgörs av förnybar energi. Alla pågatåg 

och Öresundståg drivs med 100 procent förnybar el 

från vattenkraft och vindkraft. Av bussarnas energiförbrukning 

utgörs cirka hälften från gas, huvudsakligen 

naturgas. Biogasens andel ökar dock och utgör nu 13 

procent av den totala gasförbrukningen. Exempelvis 

drivs stadsbussarna i Kristianstad och Eslöv med lokalt 

producerad biogas. Idag är mer än 95 procent av stadsbussarna 

i Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad 

gasdrivna. Förutom övergången till förnybar energi är 

en annan anledning till satsningen på gasbussar att 

minska utsläppen av hälsoskadliga kväveoxider och små 

partiklar. I städerna står nämligen busstrafiken för en 

inte obetydlig del av utsläppen. Nya dieselbussar har 

lägre utsläpp än äldre bussar och förnyelsen av bussparken 

fortsätter. 

Skånetrafi ken har under 2007 med stöd av Klimpbidrag 

satsat på 63 nya biogasdrivna regionbussar vilket 

har medfört ett minskat utsläpp av koldioxid med nästan 

3 700 ton. 

Viktiga mål 

Under 2007 började Skånetrafi ken planera för avveckling 

av alla fossila drivmedel. Skånetrafi ken skall bli 

klimatneutralt och all trafi k skall ske med förnybara 

bränslen med början för stadsbusstrafi ken som skall 

vara fossilfri år 2015, regionbussarna år 2018 och trafi k 

med lätta fordon det vill säga serviceresor m fl år 2020. 

Utsläpp av koldioxid i gram per personkilometer 

2002 2003 2004 2005 2006 2007


Region Skåne arbetar för att minska miljöpåver- 

MILJÖMÅL kan från sina verksamheter. Genom att spara 

4 och använda energin effektivt, satsa på energisnål 

teknik och välja förnyelsebar energi kan påverkan 

på miljön minskas. 

Energibesparing 

RegionFastigheter har som första stora fastighetsförvaltare 

i Sverige genomfört en så kallad EPC (Energy Perfomance 

Contracting). Sjukhusen i Lund, Helsingborg 

och Kristianstad har energieffektiviserats med hjälp av 

detta koncept. Genom ett nära samarbete med energitjänstleverantören 

har energibesparande åtgärder med 

garanterade besparingar genomförts. Resultatet är en 

besparing på 22 % av all värmeförbrukning i de aktuella 

byggnaderna. 

I Primärvården har genomförts ett energiprojekt på åtta 

enheter där förslagen till åtgärder har medfört en miljö- 

och kostnadsbesparing med ca 10 000 kr/år. 

RegionFastigheter först med energideklarationer 

Lagen om energideklarationer är ett EU-direktiv som 

införts i svensk lagstiftning. Målet i EU är att på sikt 

minska energiförbrukningen med 20 %. Alla fl erfamiljsbostäder, 

affärslokaler, offentliga lokaler och kontorsfastigheter 

ska ha gjort en så kallad energideklaration 

senast den 31 december 2008. Energideklarationen ska 

bland annat kartlägga energistatusen på fastigheten och 

komma med konkreta åtgärdsförslag som kan minska 

energiförbrukningen. 

Energianvändningen totalt per lokalyta fördelat per energislag kWh/m 2 

kWh/m 

150 

2 

120 

90 

60 

30 

0 

El 

Fjärrvärme 

Fjärrkyla 

2005 2006 2007 

Region Skåne ska långsiktigt övergå till att enbart 

använda miljövänlig el enligt beslut i Regionfullmäktige 

2002. För närvarande köps 20 % vattenkraft baserad el. 

Effektivare energianvändning 

12 



RegionFastigheter blev först i Sverige med att energideklarera 

en byggnad enligt den nya lagen om energideklarationer. 

Det var byggnad 66, eller Ortopedhuset 

som det oftast kallas, på Universitetssjukhuset MAS. 

Huset registrerades hos Boverket den 14 september 2007 

och man har redan hunnit få och sätta upp det lagstadgade 

intyget innanför huvudingången. Alla byggnader 

på UMAS är klara för att kunna energideklareras, men 

alla har dock inte hunnit registreras hos Boverket än. 

Tänk om – informationsprojekt för minskad 

elanvändning 

Elanvändningen i regionens fastighetsbestånd var nästan 

158 000 MWh under 2007 och den påverkas både av 

verksamheten och personalen. Den höga elförbrukningen 

ger höga kostnader, påverkan på inomhusklimatet 

och bidrar dessutom på ett negativt sätt till växthuseffekten. 

Under året har en informationskampanj på 

Helsingborgs lasarett och Hässleholms sjukhus genomförts. 

Målet var att sänka elförbrukningen på sjukhusen 

med hjälp av personalen. 

Miljöeffekter från energianvändning 

Region Skånes energianvändning fördelas på elanvändning, 

fjärrvärme och fjärrkyla. Miljöpåverkan från 

energi användningen har analyserats med avseende på 

de totala utsläppen av koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid 

och stoft. Användningen av värme och varmvatten 

utgör den största miljöpåverkan. 

Miljöpåverkan från olika typer av mediaanvändning under 

ett år i Region Skåne 

CO 2 ton NO X ton SO X ton Stoft ton 

Värme och 

varmvatten 

17 700 40,0 5,3 5,8 

El 2 300 2,9 1,4 0,2 

Fjärrkyla 60 0,07 0,03 0 

Totalt 20 060 423,0 6,7 6,0 

Totalt var energianvändningen under 2007 

326 333 MWh, fördelat på 

El 157 970 MWh 

Värme 156 963 MWh 

Fjärrkyla 11 400 MWh 

Total lokalyta (BTA) är 1 431 029 m 2 . 

Uppgifterna avser samtliga fastigheter som förvaltas av 

RegionFastigheter och inkluderar sjukhus, öppenvårdscentraler 

och övriga fastigheter.


Region Skåne ska sträva efter att ha resurssnålt 

MILJÖMÅL materialutnyttjande och att det avfall som gene- 

5 reras ska kunna ingå i kretsloppet. Miljöanpassade 

val ska främjas för att nå en hållbar konsumtion. 

Avfallsmängderna i regionen ska minska och återvinning 

samt återanvändning ska öka. I planen för avfallsminimering 

gällande åren 2004 - 2012, prioriteras åtgärder 

för att minska hushållsavfall och farligt avfall. 

Målet är att avfallsmängderna 2008 ska minska med 

5 procent och att återvinning och återanvändning ska 

öka med 15 procent jämfört med basåret 2002. För att 

göra verklighet av avfallsplanen har pilotprojekt genomförts 

vid UMAS och Ängelholms sjukhus. Ambitionen 

är att leva upp till regionens mål för avfall. Vid några av 

sjukhusen har dock avfallet ökat. En orsak är de senaste 

årens betydande utveckling av sjukvårdsprodukter i 

engångsmaterial. Vissa engångsmaterial minskar infektionsrisken 

markant. Nya produkter och behandlingsmetoder 

kan i framtiden innebära att större volymer av 

avfall lämnas från sjukhusen. 

Mängden hushållsavfall från sjukhusen under året, 

uppgick till 5 210 ton. Det är i stort sett oförändrat 

jämfört med 2006 medan mängden riskavfall har ökat. 

Framförallt ökar mängden riskavfall vid de större sjukhusen 

i Skåne. Återvinningen av returpapper har ökat 

med 30 ton. 

Förbättrad avfallshantering 

I många fall har betydande förbättringar åstadkommits 

på sjukhusen, som hela tiden arbetar med avfallsfrågorna. 

Samtliga sjukhus har miljöledningssystem med rutiner 

för hantering av avfall. Centralsjukhuset i Kristianstad 

har infört ny rutin för hantering av riskavfall för att 

minska risken för stick och skärskador. Sjukhusen arbetar 

också med att förbättra källsorteringen och satsa på fl er 

miljörum. Information hur avfallet ska sorteras fi nns i 

Mängd avfall och återvinning i ton för Region Skånes nio sjukhus. 

Minskade avfallsmängder och ökad återvinning 

13 



avdelningens miljörum samt ofta i en digital avfallshandbok 

på förvaltningens intranät. Utbildning och 

studiebesök vid avfallsbolag skapar intresse hos personalen 

att sortera rätt. Installation av digital röntgen har 

resulterat i att avfall i form av röntgenkemikalier i stort 

sätt upphört inom våra verksamheter. 

Universitetssjukhuset i Lund har satsat på ny utrustning 

och lokaler för avfallshantering på S:t Larsområdet. 

Strimlat papper samlas i självupplösande säck istället 

för plastsäckar och kan numera lämnas till pappersåtervinning. 

Några sjukhus arbetar med översyn av hanteringen av 

matavfall; organiskt avfall. Vid lasarettet i Landskrona 

har hushållsavfallet minskat med 40 %. Det beror på att 

matavfallet sorteras ut och skickas till Nordvästra Skånes 

Renhållnings AB, för utvinning av biogas. 50 ton bioavfall 

motsvarar en kostnad på ca 40 000 kr som annars 

uppkommit då det ingått i osorterade avfallet. 

Miljökrav ger minskat avfall 

Lasarettet i Ystad har två nya analysinstrument installerade 

vid klinisk kemi som kräver färre antal provtagningsrör, 

vilket ger en vinst både miljömässigt och ekonomiskt. 

Vid upphandling av nya instrument ställs 

miljö krav på att det avfall som genereras kan återvinnas 

så långt som möjligt. 

MA-Skåne har tagit upp frågan om krav på förpackningsstorlekar 

för inköp av handskar, sterila produkter 

och inkontinensprodukter. Detta för att minska kassationen 

och spara både miljö och ekonomi. 

RegionFastigheter satsar på att framtida byggprojekt ska 

följa Kretsloppsrådets riktlinjer – Avfallshanterinng vid 

byggande och rivning. 

I hela Region Skåne fi nns ett stort intresse och en medvetenhet 

kring avfallsfrågorna. 

Typ av avfall (ton) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Hushållsavfall 4799 4660 4919 4722 5265 5210 

Riskavfall, smittförande avfall 516 529 535 527 535 554 

Farligt avfall 62 99 113 116 114 135 

Papper/kartong/wellpapp till återvinning 610 705 661 685 838 868 

Glas till återvinning 28 73 93 75 75 74 

Plast till återvinning – 16 15 18 28 29 

Elektronikskrot till återvinning 32 49 81 119 162 141


Kemikalieutbytesplan 

MILJÖMÅL Region Skånes kemikalieutbytesplan är inriktad 

6 

på att minska riskerna med användningen av farliga 

kemikalier. Inom röntgenområdet har det 

gjorts stora satsningar på att minska utsläppen av 

kemikalier. Kemikalieregistreringssystem KLARA började 

införas under 2006 och arbetet fortsatte under 2007. 

Systemet används som stöd i arbetet med att registrera 

och uppmärksamma farliga kemikalier. 

Sedan ett antal år arbetar Folktandvården Skåne med 

att minska användningen av det amalgam som innehåller 

kvicksilver. RegionFastigheter arbetar systematiskt med 

att undvika farliga ämnen i nya byggprojekt och sanerar 

efterhand äldre byggnader. 

Läkemedel och miljö 

Vi känner till läkemedelsubstansers påverkan på människor. 

Kunskapen är dock liten när det gäller koncentrationer, 

nedbrytning och effekter på växter och djur i 

mark och vatten. I Sverige används mer än 1 000 olika 

aktiva substanser som läkemedel. Miljöpåverkan kan 

ske längs hela kedjan från tillverkning och transporter 

till användning, utsöndring och destruktion. Läkemedlens 

miljöeffekter är inte tillräckligt studerad och vi 

känner inte till vad en exponering av små läkemedelssubstanser 

i miljön kan innebära på sikt. Genom att läkemedel 

i regel är mycket mer vattenlösliga än andra 

miljögifter kan spridningen ske främst via vatten. 

Inom regionen pågår aktiviteter för att öka kunskaperna 

om läkemedlens effekter i miljön. Centralsjukhuset i 

Kristianstad samverkar med Högskolan i Kristianstad, i 

ett forskningsprojekt som rör utveckling av nya analysmetoder 

för att studera läkemedelsrester i avloppsvatten. 

Kartbilden visar genomsnittet av human antibiotikaanvändning i 

gram per person för år 2007, i kommuner i Skåne län, exklusive 

sjukhusens rekvisitioner. Röd färg indikerar högst antibiotikaanvändning. 

Minskade utsläpp av kemikalier och läkemedel 

Antibiotikaanvändning i Skåne 2007 

Human antibiotikaanvändning i gram per person 

år 2007 i kommuner Skåne län, baserat på inköp till 

folkbokförda i respektive kommun. Snittanvändning 

per person i Skåne 2007 var 6,87 gram. 

6.15 - 6.40 

6.40 - 6.63 

6.63 - 7.03 

7.03 - 7.34 

7.34 - 7.76 

Statistikkälla: Apoteket AB/Region Skåne 

Kartkälla: Lantmäteriet. Ärende nr M2005/4901. 

Koncernstaben Avd. för Samhällsanalys & Avd för internt miljöledningsarbete 

RegionSkåne 2008-01-31 

14 



Antibiotikaanvändning i Skåne 

Antibiotika används vid behandling av bakteriesjukdomar. 

Utsläpp av antibiotika i naturen ökar risken för att 

bakterier utvecklar resistens. Risken för resistensutveckling 

gör att man försöker minska användningen av antibiotika. 

Skånes STRAMA-grupp (Strategigruppen för 

rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) 

arbetar aktivt för att minska användningen 

av svårnedbrytbar antibiotika, som kinoloner. Men användningen 

av antibiotika ökar i Sverige. I Skåne skrivs 

det ut cirka 9 ton human antibiotika per år. Det är en av 

de högsta förbrukningarna i landet i förhållande till 

folkmängd. Under åren 2004-2007 ökade mängden utskriven 

antibiotika i Sverige 10,9 procent och i Skåne 

9,3 procent. Sjukhusens rekvisitioner av antibiotika uppgår 

till cirka 10 procent av den totala antibiotikaanvändningen. 

Fakta utskriven mängd antibiotika 

Ton aktiv substans 2004 2005 2006 2007 

Total human antibiotikaanvändning 

i Skåne 

Total human antibiotikaanvändning 

i Sverige 

Kartbilden visar genomsnittet av human 

antibiotikaanvändning i gram per person för 

år 2007, i Sveriges län, exklusive sjukhusens 

rekvisitioner. Mörk lila färg indikerar högst 

antibiotikaanvändning. 

Antibiotikaanvändning i Sverige 2007 

Human antibiotikaanvänding i gram per person är 2007 i 

Sveriges län , baserat på inköp till folkbokförda i respektiva 

län (exklusive sjukhusens rekvisitioner). Snittanvändning per 

person i Sverige 2007 var 6,18 gram. 

4.48 - 4.63 

5.02 - 5.42 

5.50 - 5.79 

5.83 - 6.22 

6.37 - 6.87 

Statisktikkälla: Apoteket AB/Region Skåne 

Kartkälla: Lantmäteriet. Ärende nr M2005/4901 

Koncernstaben Avd. för Samhällsanalys & Avd. för 

internt miljöledningsarbete, Region Skåne 2008-04-25 

8,6 8,7 9,2 9,4 

59,8 61,2 63,93 66,3 

Hiprex ingår inte eftersom det är ett antiseptikum. Källa: Apoteket AB


Under 2007 köpte Region Skåne varor och tjäns- 

MILJÖMÅL ter för ca 13 miljarder kronor. Intresset kring 

7 vilken miljöpåverkan konsumtionen får fortsätter 

att öka. Genom en kartläggning av verksamheternas 

klimatpåverkan vet vi att materialanvändningen 

inom sjukvården har stor miljöpåverkan då stora 

mängder förbrukningsartiklar används dagligen. Av 

Region Skånes totala utsläpp av koldioxid står materialanvändningen 

för en betydande del vilket beror bland 

annat på materialsammansättning, vikt, tillverkningsland 

och transporter. En stor del av artiklarna importeras 

till Sverige och transporteras därför långa avstånd. En 

minskad materialanvändning medför både minskade 

avfallsmängder och transporter. Under 2007 användes 

i Region Skåne: 38 miljoner handskar, 12 miljoner 

engångs muggar, 6 miljoner tvättlappar och 4 miljoner 

medicinbägare. 

Minskad andel PVC plast 

Inom sjukvården eftersträvas mindre användning av 

PVC produkter då plasten är omdiskuterad av miljöoch 

hälsoskäl. PVC är en förkortning på polyvinylklorid. 

Ftalater är en grupp mjukgörare som tillsätts till PVC 

för att göra plasten mjukare och mer böjlig. Plasten kan 

bestå av upp till 50 % ftalater. Ftalaterna är svårnedbrytbara 

och halterna i naturen ökar på ett oroande sätt. 

Vissa ftalater är hormonstörande och kan inverka negativt 

på fortplantningsförmågan hos både djur och människor. 

Flera ftalater är i dag förbjudna, bland annat i 

leksaker och barnavårdsprodukter. 

Under många år har Region Skåne arbetat med att 

minska andelen PVC-artiklar. I fl era produktgrupper 

förekommer numera inte PVC. I andra produktgrupper, 

till exempel handskar, har man bytt ut de farliga ftalaterna 

mot andra mjukgörare. En lista med PVC-fria produkter 

har sammanställts och från SkåneFörrådet kan 

man bland annat beställa sprutor, undersökningshandskar, 

infusionsaggreagat , anestesiprodukter och laboratoriematerial 

utan PVC. 

Genom att sjukvården efterfrågar PVC-fria produkter 

blir det indirekt en stor miljö- och hälsovinst, då dessa 

produkter via ökad tillverkning även blir tillgängliga i 

andra länder. 

Materialval vid byggnation 

RegionFastigheter ställer krav på rätt materialval med 

så liten miljöpåverkan som möjligt i samband med nyproduktion. 

En byggnad ska användas under fl era generationer 

och val av både material och energisystem har 

avgörande betydelse för byggnadens miljöprestanda. 

Hållbar konsumtion 

15 



Materialutnyttjandet ska bli mer resurssnålt och kretsloppsanpassat 

och framtida byggprojekt ska följa Kretsloppsrådets 

riktlinjer. 

Ekologiska livsmedel ökar 

Region Skåne satsar på att uppnå en giftfri miljö och 

har bland annat satt mål för att öka andelen ekologiska 

livsmedel inom kostförsörjningen. Inköpen av ekologiska 

livsmedel ska uppgå till 10 procent år 2007 och 25 

procent år 2010 av den totala budgeten för livsmedel, 

enligt beslut i regionstyrelsen 2005. Målen är i linje 

med den nationella strävan att öka konsumtionen av 

ekologiska livsmedel, inom den offentliga sektorn. Vårdens 

totala kostnad för kostförsörjning är cirka 210 miljoner 

kronor per år i Region Skåne. Kostnaden för inköp 

av livsmedel till samtliga enheter i Region Skåne 

under 2007, var 86 miljoner kronor varav 40 miljoner 

kronor står för kostförsörjning i egen regi. 

De största ekologiska produktgrupperna som köptes in 

till kostförsörjningen i egen regi var kaffe 38 %, mjölk 

30 %, övriga ekologiska produkter 20 % samt frukt och 

grönt 12 %. 

Inköp av ekologiska livsmedel till kostförsörjningen i 

egen regi uppgick till 3,3 miljoner kronor. Entreprenörens 

kostnad under en period av fem månader, uppgick 

till 2 miljoner kronor. Sammantaget uppgick inköp av 

ekologiska livsmedel till 9,5 procent av den totala kostnaden 

för inköp av livsmedel. 

Under 2007 köptes totalt 86 ton kaffe till den egna verksamheten 

till en kostnad av 4,1 miljoner kronor. Andelen 

ekologiskt kaffe var 18 ton vilket motsvarar 21 % och en 

kostnad 1 miljon kronor. Den totala kostnaden för 

mejeriprodukter var 3,4 miljoner varav ekologiskt till 

1,3 miljoner kronor. 

Andelen ekologiska mejeriprodukter i kilo under 2006-2007 

2006 2007 

Ekologiska mejeriprodukter 132 434 kg 180 834 kg 

Konventionella mejeriprodukter 377 068 kg 331 917 kg 

Totalt 509 502 kg 512 751 kg 

Andel ekologiska 26 % 35 % 

Det är framförallt den ekologiska mjölken som har ökat 

under 2007. Ekologiska livsmedel är dyrare eftersom 

produktionskostnaderna är högre. Den ekologiska mjölken 

är dyrare beroende på att fodret kostar mer och avkastningen 

är lägre. Merkostnaden för den ekologiskt 

upphandlade lättmjölken är ca 0,9 kronor dyrare per liter.


Den sjukvård och forskning som bedrivs med 

MILJÖMÅL inriktning på miljö, arbetsmiljö och hälsa ska 

8 uppmärksammas och spridas, framförallt det 

som rör sambanden mellan människans hälsa 

och miljön. Området introducerades i det senaste 

miljöprogrammet och inkluderar två nya miljömål för 

oss att arbeta med. Inom ”Stärkt miljöprofi l och kunskapsspridning” 

vill vi åstadkomma följande: 

Region Skånes verksamheter ska utveckla och sprida 

kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön. 

Skåne är en expansiv region och ökad belastning 

på ekosystem och naturresurser kräver mål och 

åtgärder för en långsiktigt hållbar livsmiljö. 

Alla ska kunna medverka till att Öresundsregionen 

blir en av de renaste storstadsregionerna i Europa. 

Sprida kunskaper kring samspelet mellan människa, 

hälsa och miljö 

Inom Region Skåne genomförs många aktiviteter för att 

sprida kunskaper kring samspelet mellan miljö och hälsa. 

Av stor betydelse är den forskning som bedrivs inom ett 

antal specialområden, exempelvis yrkes- och miljömedicin 

och samhällsmedicin. Resultaten sprids vidare i rapporter, 

vetenskapliga publikationer och nyhetsbrev. 

Ett inspirerande seminarium på temat Miljö och hälsa 

anordnades för 250 miljöombud och andra miljöintresserade 

i regionen. Varmare klimat påverkar exempelvis 

infektionssjukdomars spridning och att luftföroreningarna 

i Skåne är högre än genomsnittet i Sverige belystes 

vid seminariet. 

En viktig målgrupp är barn och ungdomspatienter då 

det gäller hälsa och miljö. Folktandvården Skåne informerar 

för att öka fl uorsköljningsaktiviteterna, öka kariesprofylaxen 

och öka försäljningen av frisktandvårdsabonnemangen. 

Avsikten är att behoven av reparativ 

tandvård ska minska vilket resulterar i minskad förbrukning 

av resurser, exempelvis fyllnadsmaterial, 

kemiska produkter och engångsmaterial. 

En annan viktig målgrupp är Region Skånes egna medarbetare 

och vid Ystad lasarett har man exempelvis 

genomfört projekt för personalen kring miljö och friskvård. 

Stärkt miljöprofi l och kunskapsspridning 

16 



Kommunikation med fokus på miljö 

MILJÖMÅL Region Skåne ska bli en tydlig och respek- 

9 

terad aktör på miljöområdet. Det interna 

miljö arbetet ska vara ett föredöme och miljöprofi 

len ska stärkas. Och för att miljöprogrammet 

ska kommuniceras på effektivast sätt har kommunikationsstrategin 

Kommunicera arbetats fram. 

Avsikten med kommunikationsstrategin 

är att den ska 

vara vägledande och stödja 

genomförandet av miljöprogrammet 

inom alla förvaltningar 

i Region Skåne. I större 

utsträckning än tidigare kommer 

förvaltningarna att arbeta 

med genomförandet av strategin. 

Goda miljöexempel ska 

lyftas fram och kommuniceras 

internt och externt. 

Kommunicera 

REGION SKÅNES MILJÖPROGRAM FÖR EN OFFENSIV MILJÖSATSNING 

Kommunicera / Region Skånes miljöprogram för en offensiv miljösatsning 1 

Region Skåne deltar i nationella nätverk med Landstingens 

MiljöChefer för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 

Miljöprojekt mellan svenska och danska sjukhus 

Green Health Care Öresund är ett EU-projekt som 

genomförts i syfte att utveckla kontakter, samla goda 

erfarenheter och idéer inom miljöområdet för sjukhus 

från den svenska och danska sidan i Öresundsregionen. 

De två huvudparterna i projektet är Universitetssjukhuset 

MAS i Malmö (UMAS) och Gentofte Hospital i Köpenhamn. 

Region Skåne och Region Hovedstaden står 

bakom projektet. Ett koncept för utveckling av det gröna 

sjukhuset har tagits fram och kommuniceras på hemsidan 

www.greenhealthcare.eu 

I projektet har vårdpersonal tillsammans med arkitekter 

skissat på en modell för framtidens vårdrum där hänsyn 

tagits till patienten, personalen och miljön. Resultat visas 

i en 3D-modell av vårdrummet. Dessutom har en 

jämförande energistudie mellan en svensk och en dansk 

sjukhusbyggnad genomförts.

MILJÖEKONOMI 

Miljö och ekonomi hör ihop. En effektiv användning 

av resurser som energi, vatten och material utgör en god 

ekonomisk hushållning med regionens budgeterade 

medel. Samtidigt kan nya krav från intressenter och förändringar 

i samhället bidra till stigande miljörelaterade 

kostnader i form av exempelvis ökade energiskatter eller 

ändrade redovisningsrutiner. Det fi nns idag ingen sammanställning 

av regionens totala miljörelaterade kostnader 

eller de besparingar som uppkommer vid ett 

framsynt miljöarbete. 

Miljöinvestering i digital röntgenteknik 

Övergången till digital röntgenteknik är ett bra exempel 

på en miljöinvestering som ger god ekoeffektivitet. År 

2002 köpte Region Skåne in cirka 150 m3 röntgenkemikalier 

som fi ck omhändertas som farligt avfall efter användning. 

I och med införandet av digital röntgen har 

förbrukningen av miljöfarliga röntgen kemikalier i princip 

upphört. Det är en klar vinst för miljön som dessutom 

bidragit till en omfattande årlig besparing för Region 

Skåne. 

Energiskatt 

Energiskatter på elkraft och bränslen har ökat under 

fl era års tid, vilket naturligtvis har påverkat Region 

Skånes ekonomi. Fjärrvärme och el används i regionens 

sjukhus och vid övriga verksamheter. Höjningen av 

energi skatten under 2007 har medfört ökade kostnader 

med åtminstone 1,5 miljoner kronor och höjningen 

från och med 2008 innebär ytterligare cirka 7,5 miljoner 

kronor i miljörelaterade kostnader, baserat på oförändrad 

förbrukning. 

Miljöskuld 

Under året trädde en ny förordning om PCB i kraft med 

tydliga tidsbestämda krav på sanering av byggnader och 

anläggningar. PCB är ett giftigt långlivat ämne som 

tidigare har använts i byggprodukter såsom fogmassor 

och halkskydd. Enligt den nya förordningen måste alla 

byggnader uppförda eller renoverade under perioden 

1956-73 inventeras och saneras från PCB-produkter 

Miljöekonomi 

17 



senast 30 juni 2013 (och i en del fall redan 2011). För 

Region Skåne innebär detta bland annat sanering av 

UMAS, Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus 

de närmaste åren. Hittills har sanering av PCB kostat 

regionen över 15 miljoner kronor och ytterligare 8 miljoner 

kronor har budgeterats fram till år 2011. 

Folktandvården Skånes aktiviteter för att sanera kvicksilver 

från klinikerna resulterade under 2007 i att cirka 

2,6 kg kvicksilver omhändertogs. Kostnaderna för saneringarna 

uppgår till minst 100 000 kronor per kg kvicksilver. 

Avfallet ökar 

Region Skånes verksamhet ger årligen upphov till stora 

volymer avfall som måste omhändertas. Särskilt riskavfall/smittförande 

avfall har höga kostnader för hantering 

och kvittblivning. Riskavfallsemballage är dyrare 

och mer materialintensiva än vanliga avfallsemballage. 

Under året har riskavfallet öka jämfört med 2006 och 

uppgår nu till 560 ton. Genom att minska avfallsmängderna 

kan material och klimatpåverkan minskas. 

Hälsoeffekter och kostnader 

Eftersom Region Skåne bedriver hälso- och sjukvård 

påverkas regionens ekonomi indirekt även av hälsoeffekterna 

av såväl den egna som andra verksamheters 

miljöpåverkan. En uppmärksammad fråga är hälsoeffekterna 

av de luftföroreningar som orsakas av de omfattande 

transporterna i regionen. Förutom utsläpp av 

koldioxid som bidrar till växthuseffekten orsakar partiklar, 

ozon och kväveoxider från trafi ken många olika 

typer av besvär och sjukdomar, däribland lungcancer, 

som ger betydande kostnader för sjukvården. Det fi nns 

uppskattningar som indikerar att cirka 10 procent av 

alla nya lungcancerfall (totalt cirka 500 per år i Skåne) 

kan härledas till luftföroreningar från trafi ken. Sjukvårdskostnader 

för behandling av dessa lungcancerfall 

kan uppskattas till drygt 6 miljoner kronor.

ANALYS OCH FRAMÅTBLICK 

Klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa 

uppmärksammas alltmer. Det är fl er än tidigare som påverkas 

av bland annat extremt väder som stormar, översvämningar 

och värmeböljor. Forskare i FN:s klimatpanel 

är överens om att grundorsaken till klimatförändringen 

är den kraftigt ökade användningen av fossila 

bränslen, som har ett nära samband med ökad konsumtion 

och transportverksamhet. 

Utsläpp av växthusgaser 

Genom att begränsa utsläpp av växthusgaser, framförallt 

koldioxid, kan klimatpåverkan minskas. Region 

Skåne har låtit inventera organisationens utsläpp av 

växthusgaser. Fördjupade studier har gjorts av koldioxidutsläppen 

från Region Skånes transporter, materialanvändningen 

och mediaanvändningen. De totala utsläppen 

har beräknats till 110 000 ton CO -ekvivalenter 

2 

per år. I följande tabell fi nns exempel på koldioxidberäknade 

utsläpp under 2007. 

Utsläpp av (ton koldioxidekvivalenter) 2007 

Värme och varmvatten 17 700 

El 2 300 

Fjärrkyla 60 

Ambulanstransporter 1 020 

Tvätt- och godstransporter 1 220 

Resor i tjänsten med bil 4 300 

Hyrbil 105 

Tågresor 0,03 

Flygresor 1 760 

Skånetrafi ken 35 228 

Lustgas 5 500 

Koldioxidutsläpp från arbetspendling och patientresor ingår 

ej i tabellen. 

Minskad klimatpåverkan med KLIMP 

Region Skåne har ett klimatinvesteringsprogram, 

KLIMP, som pågår under åren 2006-2010 med stöd av 

medel från Naturvårdsverket. Tillsammans med andra 

regionala aktörer, genomförs åtgärder som ska minska 

utsläppen av växthusgaser. Flera av åtgärderna gäller en 

långsiktig satsning på biogas, inom såväl produktion 

och distribution som att miljöanpassa transporterna. 

Region Skåne och klimatfrågorna 

18 



Den 1 november 2007, lämnade Region Skåne in en ny 

ansökan om 31 miljoner kronor i stöd för att genomföra 

fl er åtgärder i KLIMP. Programmet omfattar bland annat 

ett distributionsnät för kyla vid universitetssjukhuset 

MAS, att ta hand om lustgas vid centralsjukhuset i Kristianstad 

samt biogasdrivna ambulanser och regionbussar. 

Åtgärderna är långsiktiga och strategiskt viktiga att 

genomföra, för att minska de regionala utsläppen av 

klimat påverkande gaser. Vilka bidrag som beviljas avgörs 

i maj 2008 på Naturvårdsverket. 

Region Skånes klimatberedning 

I september 2007 beslutade regionfullmäktige att inrätta 

en tillfällig klimatberedning, vars uppgift är att redovisa 

sitt arbete i anslutning till att FN:s klimatpanel har sitt 

möte i Köpenhamn hösten 2009. 

Anestesigaser påverkar klimatet 

Lustgas är en växthusgas som har hög GWP-faktor 

(Global Warming Potential) och påverkar klimatet cirka 

300 gånger mer än koldioxid. Även andra anestesigaser 

används som ger upphov till klimatpåverkan. Isofl uran, 

sevofl uran och desfl uran har alla högre GWP-faktor än 

lustgas. Användningen av dessa gaser inom Region Skåne 

är dock mycket lägre än användningen av lustgas. 

Framförallt används lustgasen inom sjukvården vid förlossningar, 

men också inom tandvård och operationer. 

Användningen av växthusgasen lustgas i Region Skåne 

kartlades under 2007. Lasarettet i Ystad använder minst 

lustgas per förlossning. Under 2007 var den totala förbrukningen 

av lustgas 17,8 ton vilket motsvarar 5 500 

ton koldioxidekvivalenter. Lustgasanvändningen står 

för cirka 5 procent av Region Skånes totala utsläpp av 

växthusgaser. 

Lustgas (dikäveoxid) 2007 Lustgas kilo 

Universitetssjukhuset i Lund 6 700 

Centralsjukhuset i Kristianstad 2 400 

Universitetssjukhuset MAS, Malmö 4 035 

Lasarettet i Ystad 720 

Lasarettet i Landskrona 195 

Lasarettet i Trelleborg 150 

Hässleholms sjukhusorganisation 323 

Helsingborgs lasarett 3 037 

Ängelholms sjukhus 53 

Folktandvården Skåne 195

ANALYS OCH FRAMÅTBLICK 

Förnybar energi 

FN:s klimatpanel (IPCC) har bedömt att växthusgasutsläppen 

behöver minska till cirka 1 ton per person i slutet 

av seklet för att begränsa den globala uppvärmningen till 

två grader. Det är en stor utmaning då utsläppen i Sverige 

idag motsvarar 7,4 ton per person. 

För att uppnå EU målet 20 % förnybar energi 2020, krävs 

det insatser inom el-, värme- och kylsektorn samt inom 

biobränslebranschen. Inom transportområdet vill kommissionen 

öka biobränslenas andel av den sammanlagda 

bränsleförbrukningen från 5,75 % till 10 %. Förnybara 

energikällor är vindkraft, solkraft vattenkraft, 

vågkraft, jordvärme och biomassa. Förslag fi nns för att 

i Sverige ska andelen förnybar energi vara 49 % år 2020. 

Under april 2008 undertecknade Region Skåne Venuppropet 

som innebär att verksamheten ska försöka minska 

koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med dagens 

utsläpp. 

Region Skåne köper idag 20 procent vattenkraftbaserad 

el. Den totala energianvändningen har under 2007 

minskat med 12 procent jämfört med föregående år. 

Användningen av värme och varmvatten står för 90 

procent av mediaanvändningens klimatpåverkan. Diskussion 

med de lokala fjärrvärmeleverantörerna behöver 

göras för att minska negativa klimateffekter från värmeproduktionen. 

Andelen miljöfordon i Region Skånes fordonspark har 

ökat från 27 procent till 54 procent på tre år. Vid årets 

början fanns 755 bilar varav 407 var miljöbilar. Antalet 

tankställen med etanol E85 och gas i Skåne har ökat 

och därmed möjligheten att tanka förnybara bränslen. 

Alla regionens bilar ska vara miljöbilar på sikt och förslaget 

är att 50 procent av alla interna transporter i egen 

regi ska ske med förnybara bränslen år 2009, varav 30 % 

ska utgöra biogas. Inom Skånetrafi ken sker i dag mer än 

hälften av persontrafi karbetet med förnybara bränslen. 

All trafi k ska ske med förnybara bränslen år 2020 inom 

Skånetrafi ken. 

Avfallsmål 2008 

Målet för 2008 är att mängden hushållsavfall i Region 

Skåne ska minska med 8 procent jämfört med 2002. 

Totalt uppgick mängden hushållsavfall under 2007 till 

5 210 ton. Det är en ökning med drygt 400 ton jämfört 

med 2002. Nyckeltalet har ökat från 26,2 kg per vårdtillfälle 

till 26,6 kg vilket är en ökning med 1,5 procent 

med hänsyn till vårdproduktionen. Målet för avfallsmängderna 

är svårt att nå under 2008 för hela regionen 

men är möjligt att nå för vissa av regionens sjukhus. 

Analys och framåtblick 

19 



Mängden riskavfall/smittförande avfall har ökat och 

uppgick till 560 ton under 2007. Målet är att mängden 

ska minska med 10 procent från 2,8 kg till 2,5 kg per 

vårdtillfälle år 2008. 

Papper och kartong till återvinning har ökat från 2002 

med 258 ton, från 610 till 868 ton vilket är en ökning 

med drygt 40 %. Målet för återvinningsfraktionerna är 8 

procent , vilket innebär att målet kommer att uppnås. 

Kemikalier och läkemedel 

Enligt kemikalieutbytesplanen ska farliga kemikalier 

minskas eller bytas ut. Röntgenkemikalier har i stort 

sett upphört inom sjukhusen och Folktandvården Skåne 

har tagit beslut om att helt övergå till digital röntgen. 

Farliga ämnen som ingår i till exempel elektronikutrustning 

och PVC-handskar ska vara föremål för utbyte. 

De kemikalier och produkter som är på gång att fasas ut 

ska tydliggöras i en lista. 

Användningen av kemikalier och läkemedel ökar dock 

kontinuerligt vilket medför ökad risk att de når naturen 

och tillbaka till oss via dricksvatten och livsmedel. Skåne 

har en av de högsta förbrukningar av antibiotika i 

landet. Antibiotika som är svårnedbrytbar och långlivad 

ska uppmärksammas. Information och utbildning om 

läkemedels miljöpåverkan bör utvecklas. 

Utsläppen av lustgas från sjukhusen och Folktandvården 

Skåne ska reduceras med 5 procent fram till 2012. Systematisk 

översyn av ledningar samt användningen av 

lustgas i vården ska genomföras. Möjligheter till förbättrad 

uppsamling och destruktion genom destruktionsanläggningar 

för lustgas ska undersökas. 

Goda miljöexempel 

Vid UMAS har priset för årets miljöklinik tilldelats 

Handkirurgiska kliniken, vars metodiska och systematiska 

sätt att arbeta har lett till ett effektivare miljöarbete 

och en större medvetenhet bland de anställda. 

I MA-Skånes webbutik har fl er och fl er produkter försetts 

med symbolen ”grodden”. Symbolen ger miljöinformation 

och underlättar miljöanpassade val. 

Folktandvården Skåne har tagit beslut att införa streckkoder 

för ett antal produkter, kemikalier och sterilgods. 

Förutom effektivisering bidrar projektet till minskad 

miljöbelastning genom färre transporter till klinikerna. 

Skånetvätt har under året optimerat tvättproduktionen 

vilket gett stor minskning av användning av vatten (62 

procent) och el (43 procent) per kilo tvättgods jämfört 

med 2000.

De övergripande miljömålen följs upp i samband med 

årsredovisningen. Varje förvaltning rapporterar sina 

miljöresultat. Ett antal nyckeltal presenteras som beskriver 

hela regionens miljöprestanda. 

Miljöredovisningsmodell – struktur 

Index 

enligt 

GRI 

Avsnitt i GRI Sida i 

Miljörapport 

2007 

1.1-1.2 Strategi och analys 5,6,18,19 

2.1-2.10 Organisationsprofi l 2 

3.1-3.13 Redovisningsprinciper 6,20 

4.1-4.17 Styrning, åtaganden och 

engagemang 

2,3,4,5,7 

EN1 Materialanvändning 15 

EN5 Energibesparingar 12 

EN6 Energisnåla produkter och 

tjänster 

12 

EN16 Direkta och indirekta utsläpp av 

växthusgaser 

EN18 Åtgärder för att minska utsläpp 

av växthusgaser 

EN19 Utsläpp av ozonnedbrytande 

ämnen 

10,11,18 

10,11,18 

EN20 Andra väsentliga luftföroreningar 11,12 

EN22 Total mängd avfall 13 

5 

Uppföljning 

20 



På förvaltningsnivå sker också en uppföljning inom ramarna 

för deras egna miljöledningssystem. En gemensam 

struktur för en miljöredovisningsmodell har tagits 

fram, se följande skiss: 

Avsnitt Innehåll Beskrivning 

A. Profi l 1. Verksamhetsbeskrivning Presentation av verksamheten och viktigaste miljöhändelserna 

2. Organisation & ledning Beskrivning av miljöledningssystem, miljöorganistion, 

miljörevisioner 

3. Kommunikation Beskrivning av hur miljöarbetet kommuniceras, 

utbildningsinsatser 

B. Policy 4. Redovisningsprinciper Avgränsningar, defi nitioner, beräkningsgrunder etc. 

5. Miljöpolicy & miljömål Aktuell miljöpolicy och övergripande miljömål 

C. Prestanda 6. Miljöresultat Detaljerade mål med genomförda aktiviteter och resultat 

(nyckeltal) 

7. Miljöekonomi Uppgifter om t ex miljörelaterade besparingar, investeringar, 

skulder 

D. Prognos 8. Analys & framåtblick Samlad analys med slutsats om fokus och åtgärder/mål 

för nästa år 

GRI index 

I tabellen nedan visas vilka av de av GRI angivna standardupplysningar 

som Region Skåne redovisar i denna 

miljörapport. Tabellen är sammanställd på övergripande 

rubriknivå för upplysningar i kategorierna 1-4. För 

resultatindikatorerna (inom kategorin ”Environment”, 

EN) anges sidhänvisning för respektive indikator 

Emissionsfaktorer som visar klimatpåverkan 

I följande tabell anges faktorer som använts för att beräkna 

utsläpp av koldioxid från bränslen, media och 

lustgas under 2007 i Region Skåne. I faktorerna ingår 

även utsläpp av koldioxid vid produktion och distribution 

av bränslen. Faktorn för fjärrvärme är ett medelvärde 

för olika fjärrvärmenät i Skåne. 

Användning Mängd Enhet 

Bensin 2,46 kg CO /liter 2 

Diesel 2,68 kg CO /liter 2 

E85 (”etanol”) 0,81 kg CO /liter 2 

Fordonsgas 1,13 kg CO /m 2 3 

Biogas 0,12 kg CO /m 2 3 

Naturgas 2,31 kg CO /m 2 3 

RME 0,98 kg CO /liter 2 

Elenergi 14,1 kg CO /MWh 

2 

Fjärrvärme 101 kg CO /MWh 

2 

Fjärrkyla 4,7 kg CO /MWh 

2 

Lustgas 310 kg CO -ekv/kg lustgas 

2

Biogas Gasen bildas när organiskt avfall, t ex gödsel 

eller matavfall bryts ned. Gasen är energirik och kan 

användas som bränsle. 

EcoDriving Ett sparsamt körsätt som medför lägre förbrukning 

av bränsle. 

Ekologiska livsmedel Livsmedel som har producerats 

enligt bestämmelser för ekologisk produktion enligt 

EU-förordningen 2092/91/EEG. Reglerna omfattar 

odling, djurhållning, förädling mm. Vid produktionen 

används inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. 

Fossila bränslen Kol, naturgas, olja och andra petroleumprodukter 

som bensin och diesel, används som 

fossila bränslen. De har bildats under miljontals år under 

jordskorpan och är en energiresurs som står för 80 procent 

av energiförsörjningen. Förbränning av fossila bränslen 

medför att den koldioxid som legat bunden i jorden under 

miljoner av år släpps fri och bidrar till växthuseffekten. 

Förnyelsebar energi Energi som produceras av förnybara 

energislag som skog, biogas, vattenkraft, vind 

och sol. 

GRI (Global Reporting Initiative) En riktlinje för 

rapportering av hållbarhetsprestanda, dvs resultat 

rörande miljö, samhälle och ekonomi med bärighet på 

hållbar utveckling. 

GWP (Global Warming Potential) GWP-faktorn för ett 

ämne är dess globala uppvärmningspotential. Den beräknas 

i form av uppvärmningspotentialen under exempelvis 

100 år för 1 kg av ämnet i gasfas i förhållande till 

uppvärmningspotentialen hos 1 kg koldioxid. 

Hållbar utveckling En utveckling som tillfredsställer 

dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för 

kommande generationer att tillfredsställa sina behov. 

Innebär att ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn 

ska tas. 

Ordlista 

21 



ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem. 

Miljöcertifiering är ett bevis för att miljöledningssystem 

införts och fungerar. Certifiering görs av 

speciellt utsedda företag som fortlöpande genomför 

miljörevisioner i verksamheten. 

KLIMP (Klimatinvesteringsprogram) Programmet innehåller 

åtgärder med syfte att minska klimatpåverkan 

och som delfinansieras med stöd av Naturvårdsverket. 

Miljöfordon Personbil som är utrustad med teknik för 

drift helt eller delvis med elektricitet, alkohol eller biogas 

och som tillhör miljöklass ”2005” ”El” eller ”Hybrid”, 

och tillägg enligt definitionen i förordningen SFS 

2005:1228. 

Miljörevision Miljörevision är en metod för att granska 

och utvärdera hur väl en verksamhet uppfyller angivna 

kriterier, exempelvis miljölagstiftningen eller kraven i 

ISO 14001. 

Miljöskuld Miljöskuld kan uttryckas som kostnaden 

för återställandet av reparerbara miljöskador som nuvarande 

eller tidigare generationer efterlämnat. 

MIMOSA Står för ”Miljö och Motion i Samverkan” och 

är ett projekt med syfte att inspirera medarbetarna till 

en miljö- och hälsoanpassad arbetspendling. 

Sveriges miljökvalitetsmål Sveriges riksdag antog 

1999 femton nationella miljökvalitetsmål, vilka under 

2005 kompletterades med ett sextonde mål. Målen 

beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, 

natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på 

sikt. 

Växthusgaser De gaser inom klimatöverenskommelsen 

i Kyotoprotokollet som definierats som påverkar 

växthuseffekten, dvs den globala uppvärmningen. 

Gaserna utgörs av: koldioxid, metan, lustgas, HFC 

(fluorkolväten), svavelhexafluorid och perfluorkarbon.

Flera av Region Skånes miljömål samspelar med andra 

mål i samhället och Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål. 

Alla Sveriges miljömål berör inte Region Skånes 

verksamheter. 

Läs mer på MiljöLänk Skåne www.skane.se/miljo 

KONTAKTPERSONER 

Ann-Kristin Ekholm, tel 044-309 30 67 

e-mail: ann-kristin.ekholm@skane.se 

Kristina De Geer, tel 044-309 34 63 

e-mail: kristina.degeer@skane.se 

Region Skåne och Sveriges miljömål 

Region Skånes miljömål t ex Kopplingar till Sveriges miljömål 

MILJÖMÅL 1: Miljöhänsyn ska ingå som en 

naturlig komponent i inköp, upphandling och 

beslutsprocesser 

MILJÖMÅL 3: Miljöbelastningen från transporter 

i regionen ska minska. 

MILJÖMÅL 4. Energin ska användas effektivare. 

MILJÖMÅL 5. Avfallsmängden ska minska 

och återvinningen öka. 

MILJÖMÅL 6: Kemikalie- och 

läkemedelsutsläppen ska minska. 

MILJÖMÅL 7: Hållbar konsumtion – 

materialutnyttjandet ska bli mer resurssnålt 

och kretsloppsanpassat. 

Begränsad klimatpåverkan. Frisk luft. 

Giftfri miljö. Skyddande ozonskikt. Ett rikt 

odlingslandskap. God bebyggd miljö. 


Bara naturlig försurning. 


Bara naturlig försurning. 

Begränsad klimatpåverkan. 

God bebyggd miljö. 


Giftfri miljö. 

Hav i balans. 


Giftfri miljö. 

Ett rikt odlingslandskap. 

God bebyggd miljö. 

22 



Inom många områden fi nns det en tydlig koppling 

mellan regionens miljömål och samhällets mål. Genom 

vårt miljöarbete bidrar vi till att minska klimatpåverkan 

och att samhällets mål på miljö området uppfylls.

MILJÖRAPPORT 2007 - Miljölänk Skåne - Region Skåne

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?