Fältinstruktion för fjärilar, humlor, grova träd och lavar

FÄLTINSTRUKTION 

FÖR 

FJÄRILAR, HUMLOR, 

GROVA TRÄD OCH LAVAR 

I 

ÄNGS- OCH BETESMARKER 

NILS 

ÅR 2010 

SLU 

Institutionen för skoglig resurshushållning 

901 83 Umeå

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. ALLMÄNT ....................................................................................3 

1.1. INSTRUKTIONENS UppByGGNAD.................................................................. 3 

1.2. BESKRIVNING AV NILS .................................................................................. 3 

1.3. Ängs- och betesmarker I nILs ................................................................. 3 

1.4. LANDSKApSRUTOR ....................................................................................... 4 

1.5. FÖRÄNDRINGAR FRÅN ÅR 2009 ................................................................... 6 

2. TEKNISKA ANVISNINGAR ............................................................7 

2.1. INVENTERARE ............................................................................................... 7 

2.2. REGISTRERING I HANDDATOR ....................................................................... 8 

2.3. NAVIGERING OCH pOSITIONSBESTÄMNING ................................................. 9 

3. LANDSKApSRUTA ......................................................................11 

3.1. LANDSKApSRUTANS IDENTITETER .............................................................. 11 

4. ÄNGS- OCH BETESMARKSOBJEKT (ÄBO)...................................12 

4.1. INLEDNING ................................................................................................. 12 

4.2. VARIABLER OCH HUVUDMENyER ............................................................... 12 

5. FJÄRILS- OCH HUMLETRANSEKTER ...........................................14 

5.1. INLEDNING ................................................................................................. 14 

5.2. FjÄrILs- och hUmLeInventerIng ........................................................... 22 

6. GROVA TRÄD OCH LAVAR .........................................................28 

6.1. INLEDNING ................................................................................................. 28 

6.2. VARIABLER FÖR TRÄD ................................................................................. 29 

7. BETESDJUR OCH FÅLLOR ...........................................................41 

7.1. INLEDNING ................................................................................................. 41 

7.2. VARIABLER FÖR BETESINVENTERINGEN ..................................................... 43 

BILAGOR .......................................................................................48 

BILAGA 1: DIGITECH .......................................................................................... 48 

BILAGA 2: GARMIN GpS 60CSx .......................................................................... 51 

BILAGA 3: KOORDINATSySTEM, KOMpASS OCH KARTOR .................................. 53 

BILAGA 4: ARTLISTOR, KODER............................................................................ 58 

BILAGA 5: ADRESSER OCH TELEFON .................................................................. 62

1. ALLMÄNT 

kapitel 1 - allmänt 

1.1. INSTRuKTIoNENS uppbyGGNAd 

Den här manualen börjar med en allmän beskrivning av nationell Inventering av 

Landskapet i sverige (nILs), och därefter följer detaljerad information om transekt-, 

träd- och betesinventeringen. varje inventeringsmoment börjar med en kort 

motivering av vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att registrera ett objekt 

samt en översikt över arbetsgången. Därefter följer en detaljerad beskrivning av 

hur olika variabler ska registreras. varje ruta med variabler i manualen motsvara en 

skärmvy i handdatorn. De lägen där inmatning sker eller ett val görs är markerade 

med grå bakgrund och där en variabel registreras anges databasens variabelnamn 

inom hakparantes. Programmet i fältdatorn har olika undermenyer beroende på 

typ av inventeringsobjekt, d.v.s. vissa variabler är flödesstyrande. Det är därför 

som ordningen i manualen inte alltid är densamma som i datasamlaren. För att 

underlätta förståelsen av arbetet med datasamlaren finns flödesscheman för 

större inventeringsmoment. I bilagor finns koder för olika arter tillsammans med 

definitioner, tekniska anvisningar och annan information. 

Följande personer har bidragit till innehållet i denna instruktion: 

anders glimskär, karl-olof bergman, kenneth claesson, erik cronvall, björn 

cederberg, Åsa gallegos torell, svante hultengren, kjell Lagerqvist, jens montelius 

risberg, Per andersson och eva spörndly. 

redaktör: erik cronvall 

1.2. bESKRIvNING Av NILS 

nILs basinventering finansieras av naturvårdsverket, och de moment som görs 

i ängs- och betesmarksobjekt finansieras av jordbruksverket. nILs syftar till att 

kartlägga den biologiska mångfalden ur ett landskapsperspektiv och att studera 

förändringar över tiden. Inventeringen är främst inriktad på förutsättningar för 

biologisk mångfald och påverkansfaktorer. särskild fokus ligger på tillstånd och 

förändringar i markanvändning och marktäcke samt olika naturtypers storlek 

och fördelning i landskapet. nILs är en del av naturvårdsverkets nationella 

miljöövervakning och ingår i programområde Landskap. Inventeringen omfattar 

alla landmiljöer i sverige, d.v.s. jordbruksmark, våtmarker, bebyggda miljöer, 

skogsmark och fjäll. resultaten används i uppföljningen av nationella miljömål men 

även i uppföljningen av naturtyper enligt eU:s habitatdirektiv. nILs baseras på en 

kombination av flygbildstolkning och fältinventering. 

1.3. Ängs- och betesmarker i niLs 

Inventeringen av naturvärden i ängs- och betesmarker inom nILs landskapsrutor 

påbörjades 2006, och ger kunskapsunderlag för bl.a. jordbruks verkets uppföljning 

av det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Inventeringen görs 

i ett stickprov av de ängs- och betesmarksobjekt som avgränsats och beskrivits i 

Ängs- och betesmarksinventeringen, vilket är en rikstäckande naturtypsinventering 

som genomfördes under åren 2002-2004 av jordbruksverket i samarbete med 

länsstyrelserna. ett slumpmässigt urval har gjorts av de objekt som befinner 

3


sig inom nILs landskapsruta. I norra sverige har dock urvalsramen utvidgats till 

15*15 km för att tillräckligt många objekt ska komma med. Denna fältinstruktion 

beskriver de moment som utförs av den fältpersonal som inventerar fjärilar, 

humlor, betesdjur, grova lövträd och lavar på lövträd i ängs- och betesmarksobjekt. 

Förutom dessa moment utförs i de utvalda objekten också en provyteinventering 

som innefattar nILs ordinarie moment i provytor, av den personal som inventerar 

övriga fältmoment inom nILs. Denna metodik innefattar bl.a. en noggrann 

beskrivning av träd- och buskskiktet, markvegetation och marktyp i provytorna. 

Dessutom ingår i ängs- och betesmarkerna en utökad inventering av kärlväxtarter 

i småprovytor med sådana arter som är av särskilt intresse just för ängs- och 

betesmarker. alla dessa moment genomförs i samma objekt och under samma 

inventeringssäsong, och varje objekt inventeras vart femte år. 

1.4. LANdSKApSRuToR 

Strata 

nILs består av drygt 600 permanenta landskapsrutor vilka inventeras med 5 års 

intervall. För utlägget av rutorna har sverige delats in i geografiska strata. Detta 

för att kunna lägga ut rutor med olika tätheter i olika delar av landet, men även 

för att kunna anpassa innehållet i inventeringen till särskilda förhållanden i olika 

landsdelar. 

Figur 1.1. Indelning av Sverige i 10 geografiska strata. 

4 

1 

1 

10 

3 

4 

5 

8 

6 

2 

3 

10 

2 

4 

9 

2 

7 

områden (strata): 

1. götalands södra slättbygder 

2. götalands mellanbygder 

3. götalands norra slättbygder 

4. svealands slättbygder 

5. götalands skogsbygder 

6. mellersta sveriges skogsbygder 

7. norrlands kustland 

8. södra norrlands inland 

9. norra norrlands inland 

10. Fjällen och fjällnära skog


I södra och mellersta sverige är indelningen i strata baserad på jordbruksverkets 

åtta produktionsområden. Detta innebär att de sydligaste produktionsområdena 

bildar strata 1-6 i nILs. I norra sverige skiljs fjällen och fjällnära skog ut som ett eget 

stratum baserat på naturskyddsföreningens naturvårdsgräns. norrlandskusten 

bildar ett eget stratum baserat på högsta kustlinjen. Detta för att i större 

utsträckning kunna fånga jordbruksmark i norrland. högsta kustinjen följer i stor 

utsträckning förekomsten av jordbruksmark, men går på några ställen långt in 

i inlandet. gränsen modifierades därför på kortare sträckor. norrlands inland 

är delat i två strata baserat på gränsen mellan jämtland/västernorrland och 

västerbotten. totalt finns 10 geografiska strata i nILs (se figur 1.1). 

Landskapsrutornas placering och urval av objekt 

Landskapsrutorna är utlagda i ett systematiskt mönster över hela sverige. hela 

sverige har delats in i icke överlappande 5*5 km-rutor baserat på den ekonomiska 

kartblads indelningen. en nILs-rutas stratumtillhörighet bestäms av i vilket stratum 

den största arealen i 1*1 km-rutan finns (i 5*5 km-rutans centrum). Utlägget av 

rutorna är tätare i fjällen och i jordbruksregionerna, och glesare i norrlands inland. 

De objekt i Ängs- och betesmarksinventeringen som ska ingå i stickprovet väljs 

bland de objekt som har sin mittpunkt i nILs landskapsruta. Urvalet görs genom att 

man slumpmässigt väljer ett maximalt antal objekt i varje ruta, och om antalet är 

mindre än maxantalet tar man alla (tabell 1.1, figur 1.1). eftersom södra sveriges 

slättbygder samt Öland och gotland (stratum 1-3) har förhållandevis liten areal 

har maxantalet där satts högre än i övriga strata. I norra sverige (stratum 7-10) är 

antalet ängs- och betesmarksobjekt per ruta lågt, och en mindre andel av 5 x 5 

km-rutorna har objekt. För att utöka stickprovet i norrland valde vi därför att utöka 

arean för stickprovet till 15 x 15 km, d.v.s. en nio gånger så stor urvalsram som 

det vanliga 5 x 5 km. Urvalet av ängs- och betesmarksobjekt inom rutor görs med 

s.k. PPs-urval (probability proportional to size), vilket medför att större objekt har 

högre sannolikhet att väljas. 

Tabell 1.1. Antal ängs- och betesmarksobjekt i landskapsrutor i NILS tio strata. 

Stratum Max antal Äbo / ruta Ruta km 

1 4 5x5 

2 4 5x5 

3 2 5x5 

4 2 5x5 

5 2 5x5 

6 1 5x5 

7 1 15x15 

8 1 15x15 

9 1 15x15 

10 1 15x15 

5


1.5. FÖRÄNdRINGAR FRÅN ÅR 2009 

med start 2010 genomförs en utökad betesinventering där betesdjuren bestäms 

till ras och ålder. De nya momenten som genomförs tre gånger i samband med 

fjärilsinventeringarna beskrivs i kapitel 7 - betesdjur och fållor. Inventeringarna 

ligger som egna metoder i handatorn (se flödesschema figur 2.2.) 

Förtydliganden har gjorts i texten och hjälpfigurer har tillkommit för avsnittet 

som beskriver bedömningen av vegetationshöjd och blomrikedom vid 

transektinventeringen (kap 5). 

Istället för gPs 60 används fr.o.m. 2010 den nyare gPs 60csx. bilaga 2 med gPsinstruktioner 

har därför justerats för att passa denna modell. 

6

2. TEKNISKA ANvISNINGAR 

kapitel 2 - tekniska anvisningar 

2.1. INvENTERARE 

Under fältsäsongen 2010 utförs transekt-, träd- och betesinventeringen i 

ängs- och betesmarker av åtta stycken inventerare som arbetar självständigt i 

sin region. Inventeraren är ansvarig för att data läggs in, sparas, förs över och 

säkerhetskopieras samt att all utrustning är med och i funktionellt skick. 

LAG 84 

LAG 83 

LAG 88 

84 

71 

33 34 

22 

8 9 

2 

15 

59 

36 

24 

50 

89 

76 

20 

403 

391 394 

377 383 389 

362 

334 

319 323 

305 310 

218 

417 

398 

491 

477 

438 

459 

64 65 

Figur 2.1. Landskapsrutor och inventeringslag för ängs- och betesmarker 2010. 

350 

354 

341 

291 299 

255 262 

241 246 

278 

225 230 

203 207 213 

198 

183 186 

173 163 170 

157 

142 147 

138 

125 131 136 

112 117 122 

100 105 

441 

526 

LAG 87 

464 

81 

446 

429 

415 

LAG 82 

509 

488 

474 

628 

495 

LAG 85 

LAG 86 

536 

538 

LAG 81 

7


2.2. REGISTRERING I HANddAToR 

I undermenyerna för ängs- och betesmarksobjekt och transekter skapas identiteter 

då inventeraren matar in det nummer som finns angivet på fältkartan. För träd och 

fållor utgörs identiteten av ett löpnummer som skapas automatiskt i handdatorn. 

Figur 2.2. Inmatningsmenyer i handdatorn, för inventeringsmoment i transekt-, 

träd- och betesinventeringen. Humleregisteringen genomförs endast en gång per 

objekt, i samband med fjärilsinventeringens andra eller tredje besökstillfälle. 

8 

EXIT 

FoH inv 

RUTA 

RUTA 

Kap. 3.1 

Gammal ruta 

Ny ruta 

Ruta Nr 

001-999 

Inventeringstyp 

RUTA nnn 

EXIT 

STÄNG NER 

ÄBO 

Kap. 4.2 

Gammalt ÄBO 

Nytt ÄBO 

ÄBO Nr 

Ant Transekt 

1-20 

EXIT 

VÄLJ METOD 

Kap. 4.2 

Avsluta 

inventering 

Fjärilar INV1 

Kap. 5.2 


Kap. 5.2 


Kap. 5.2 

Humlor 

Kap. 5.2 

Träd och 

lavar 

Kap. 6.2 

Bete INV1 

Kap. 

Bete INV2 

Kap. 

Bete INV3 

Kap.


2.3. NAvIGERING oCH poSITIoNSbESTÄMNING 

att hitta och navigera i terrängen är en grundläggande del av fältarbetet. Inom 

nILs anges alla positionsangivelser och kartor i rikets nät (rt90). För en utförlig 

beskrivning av hur koordinaterna inom rt90 är uppbyggda, se bilaga 3. notera 

särskilt att x-koordinater anger nord-sydlig position medan y-koordinater anger östvästlig 

position. användning av gPs för navigering beskrivs i bilaga 2. 

teoretiska koordinater finns angivna för varje transekts start- och slutpunkt enligt 

fältkarta (jämför exempel, figur 5.1). transekternas numrering följer fältkartan och 

beror på antalet transekter, vilket i sin tur beror på ängs- och betesmarksobjektets 

storlek och form. alla koordinater till nILs-rutor som ska fältinventeras finns 

lagrade i gPs och dator. obs: samtliga transekter som finns markerade på fältkartan 

måste registeras i handdatorn oavsett om de kan inventeras eller inte. 

navigering till transektens startpunkt 

För att hitta till startpunkten för en transekt för fjärils- och humleinventering 

använder man sig i normalfallet av gPs för att uppsöka den teoretiska koordinaten 

(se bilaga 2). startpunkten ska ligga vid objektets yttre gräns, som i regel är ett 

stängsel som avgränsar betesfållan. obs: Inventeraren kan fritt välja vilken av 

transekternas ändpunkter som väljs som startpunkt. Den koordinat som styr 

positionen åt sidan (Y-koordinaten om man ska gå i nord-sydlig riktning, och 

X-koordinaten om man går i öst-västlig riktning) hålls så nära den teoretiska 

koordinaten som möjligt, medan man justerar läget längs den andra koordinaten 

tills man når objektets gräns. För regler att följa vid avgränsningsproblem, se ”Ängs- 

och betesmarksobjektens gränser”, nedan. 

Den normala arbetsgången för navigering längs transekterna är följande: 

1. startpunkten lokaliseras, och den avlästa gPs-positionen registreras. 

2. Inventeringen längs transekten sker med kompassgång. 

3. vid slutet av transekten registreras gPs-position för slutpunkten. Liksom för 

startpunkten ska slutpunkten ligga i objektets gräns, som i regel ligger vid ett 

stängsel som avgränsar betesfållan. 

4. registrering av position för grova träd. 

så snart man identifierat ett grovt träd som uppfyller kriterierna för 

registrering skall man registrera dess faktiska koordinater. tillvägagångssättet 

för detta är: 

5. stå så nära trädets stambas som möjligt 

6. bekräfta den avlästa gPs-poitionen i menyn med löpnumret för det aktuella 

trädet. 

7. om gPs:en förlorar satellitkontakt så att ingen position kan tas, markeras 

trädets position så noggrant som möjligt med kryss och löpnummer på 

fältkartan. 

9


Navigering längs transekter 

arbetsgången vid transektinventering beskrivs i kapitel 5. transekterna är utlagda i 

rt90-systemet. 

vid navigering med hjälp av kompass bör man vara observant på att det kan finnas 

lokala kursavvikelser p.g.a. starka magnetfält i marken, t.ex. i malmrika områden i 

fjällen eller i bergslagen. notera också att järnföremål som kompassgångaren bär 

inom någon halvmeter från kompassen kraftigt kan påverka kursen. vid osäkerhet 

om kompassens rättvisning är det tillåtet att rikta in sig och hitta syftpunkter med 

hjälp av fältkartan. 

avvikelserna mellan teoretiska och faktiskt utlagda transekter ska normalt sett 

bli små. om man vid slutet av en transekt med stöd av fältkartan emellertid 

kan konstatera att man hamnat så snett att transekten överlappar någon av de 

angränsande transekterna görs transekten om. Försök även att utreda orsaken 

till att ni hamnat snett och korrigera för eventuella fel. kan det t.ex. vara något 

problem med utrustningen? sedan fortsätter inventeringen på vanligt sätt. vid 

större hinder längs med transekten, där insektsregistrering inte kan genomföras, 

kan du göra ett tillfälligt avbrott genom att registrera tillfälliga stopp- och 

startpunkter (se kapitel 5.1). 

Ängs- och betesmarksobjektens gränser 

Ängs- och betesmarksobjektens avgränsning på fältkartan baseras på en gräns 

som har ritats in av personal på den länsstyrelse som har gjort fältinventeringen 

inom den nationella Ängs- och betesmarksinventeringen. Ibland kan det finnas 

digitaliseringsfel som innebär att den inritade gränsen avviker något från den 

avsedda. Det kan också hända att betesfållorna ändras genom att lantbrukaren 

flyttar stängslen, och därmed att det kan bli svårt att se i fält vilken gräns som 

ursprungligen avsågs. vid oklarheter, följ dessa regler: 

1. avgränsningen ska göras vid den ursprungligen avsedda avgränsningen. 

Försök att tolka vad den inventerare som gjorde avgränsningen avsåg. om det 

exempelvis är tydligt att stängslet sitter på sin ursprungliga plats men läget 

avviker något från fältkartan, gå till stängslet. 

2. Ängs- och betesmarksobjekt måste avgränsas på samma sätt från år till år, 

oavsett om hävden ändras eller stängslen flyttas. 

3. om du är osäker över gränsdragningen, dra hellre transekten lite längre eller 

ta med trädet som du är osäker på (inom rimliga gränser). skriv en felrapport 

(blå lapp) om hur du gjort avgränsningen, och förklara särskilt om det finns 

gränsdragningsproblem. 

4. vid oklarheter om hur du ska tillämpa reglerna, kontakta fältsupporten. 

10

3. LANdSKApSRuTA 

kapitel 3 - Landskapsruta 

3.1. LANdSKApSRuTANS IdENTITETER 

en landskapsrutas identiteter består av en variabelgrupp som beskriver rutan och 

var den är belägen. 

FoH inv 

RuTA Påbörja inventering i en ruta. gå till meny RuTA. 

NAvIGERA 

navigera till en känd punkt (inskriven för hand eller från lista) 

(Denna funktion används normalt inte). 

SÄNd RuTA skriv ut och överför data för valfri ruta. 

RAdERA RuTA radera en eller flera valfria rutor och alla tillhörande data. 

INSTÄLLNINGAR Ändra inställningar för programmet och handenheten. 

STÄNG NER stäng av handenheten. 

RuTA 

GAMMAL RuTA Öppna upp en gammal ruta. 

Ny RuTA skapa en ny ruta i databasen. 

EXIT gå tillbaka till meny FoH inv. 

Ruta Nr: [ruta] 

nILs-rutans nummer enligt fältkarta och utdelad lista. obs: 

kontrollera noggrant att rätt nummer på landskapsrutan 

knappas in. numret kan inte ändras, utan om man har matat 

001-999 

in fel nummer måste man radera rutan och alla tillhörande 

data (se meny RuTA nnn, under alternativ Radera ruta, 

nedan). 

Inventeringstyp [Inv_typ] 

NoRMAL 

normal inventering. 

gå till meny RuTA nnn. 

KoNTRoLL 

kontrollinventering. 

gå till meny RuTA nnn. 

RuTA nnn 

EdITERA RuTA gå tilbaka för att ändra inventeringstyp. 

Äbo 

start för inventering av ängs- och betesmarksobjekt. 

gå till meny Äbo, kapitel 4.2. 

RAdERA RuTA radera aktuell ruta och alla tillhörande data. 

SÄNd RuTA skriv ut och överför data för aktuell ruta. 

EXIT gå tillbaka till meny FoH inv. 

11

kapitel 4 - Ängs- och betesmarksobjekt 

4. ÄNGS- oCH bETESMARKSobJEKT (Äbo) 

4.1. INLEdNING 

I Ängs- och betesmarksinventeringen ingår ett stort antal objekt i hela landet, 

som uppfyller vissa minimikrav på kvalitet vad gäller natur- och kulturvärden. 

ett slumpvis urval av 693 objekt som ligger inom nILs landskapsruta (i norrland 

utvidgad till 15*15 km) används för övervakning i nILs. objektens avgränsning 

finns i särskilda digitala kartskikt, och har markerats in på fältkartorna. obs: vid 

oklarheter om avgränsningen av Äbo i fält, se kapitel 2.3, ovan. 

De åtta inventeringsmoment som görs i transekt-, betes- och trädinventeringen för 

ängs- och betesmarksobjekt finns som åtta separata menyer. om det är lämpligt, 

beroende på de krav för tidpunkt och väderlek som ställs för varje moment, 

kan flera moment utföras vid samma besök. Under perioder med lämpligt 

väder kan det dock vara viktigt att hinna inventera så många fjärilstransekter 

som möjligt innan vädret slår om. humleinventeringen görs i samband med 

andra eller tredje fjärilsinventeringen. huvudregeln är att fjärilsinventeringen 

och humleinventeringen följer direkt efter varandra i samma objekt. 

betesinventeringarna ska göras i samband med motsvarande fjärilsinventering 

men så långt det är möjligt på eftermiddagar eller när vädret inte tillåter 

fjärilsinventering. träd- och lavinventeringen kan utföras när som helst när man 

befinner sig i närheten, under en regnig dag eller på eftermiddagen när fjärilarna 

slutat flyga. 

4.2. vARIAbLER oCH HuvudMENyER 

Äbo 

GAMMALT Äbo Öppna upp ett gammalt ängs- och betesmarksobjekt. 

NyTT Äbo skapa ett nytt objekt. 

RAdERA Äbo radera valfritt objekt och alla tillhörande data. 

SÄNd Äbo skriv ut och överför alla data för ett objekt. 

EXIT gå tillbaka till meny RuTA, kapitel 3.1. 

Äbo Nr: [abo] 

00001-00999 

Ängs- och betesmarksobjektets nummer, enligt 

fältkarta 

Ant Transekt: [ant_ts] 

antal transekter i objektet, enligt fältkarta. obs: alla 

1-40 

transekter ska registreras så som de är markerade på 

fältkartan, och inventeras om möjligt. 

12

kapitel 4 - Ängs- och betesmarksobjekt 

vÄLJ METod [Inv_nr] 

Fjärilar INv1 

start av första transektinventeringen för fjärilar. 

gå till börja invent.? (kapitel 5.2). 


start av andra transektinventeringen för fjärilar. 



start av tredje transektinventeringen för fjärilar. 


Humlor 

start av transektinventeringen för humlor. 


Träd och lavar 

start av träd- och lavinventering. 

gå till börja invent.? för träd och lavar (kapitel 6.2). 

bete INv1 

start av första betestinventeringen. 


bete INv2 

start av andra betestinventeringen. 


bete INv3 

start av tredje betestinventeringen. 


EXIT gå tillbaka till meny Äbo. 

observera att träd- och betesinventeringarna ska registreras i handdatorn även 

då inga träd eller betesdjur förekommer. I sådana fall registreras endast start- och 

slutparametrar. 

13

kapitel 5 - Fjärils- och humletransekter 

5. FJÄRILS- oCH HuMLETRANSEKTER 


Mål 

Fjärilar och humlor har valts ut som studieobjekt för ängs- och betesmarker 

eftersom många arter är tydligt knutna till hävdade gräsmarker, både för 

äggläggning, larvutveckling och födosök. De reagerar också snabbt på förändringar 

i miljön, t.ex. ändringar i hävd, igenväxning och omgivande landskap, och är därför 

bra som indikatorer på ängs- och betesmarkernas värde för biologisk mångfald. 

Kriterier för inventering 

både fjärilar och humlor är känsliga för väderförhållanden och tid under säsongen. 

kriterierna för när man kan inventera är alltså ganska stränga. humlorna är något 

mindre känsliga eftersom de även flyger i mulet väder. 

• humleinventeringen och de tre fjärilsinventeringarna ska överensstämma med 

flygtiderna för olika arter, och styrs därför efter datum och fenologi (se tabell 

5.1). 

• temperatur över 17°c 

• Uppehållsväder 

• vindstyrka under frisk vind (8,0-13,8 m/s) d.v.s. då mindre lövträd börjar svaja; 

grenar rör sig och vågor med kammar bildas på större sjöar. en bedömning får 

dock göras från fall till fall då vissa områden är vindskyddade och andra mera 

vindutsatta. 

• humlor är inte känsliga för molnighet, och soligt eller molnigt fungerar lika 

bra. Fjärilar inventeras i huvudsak bara när det är soligt. vid varmt väder (>25 

°c) kan de dock vara aktiva även i mulet väder. här får inventeraren göra en 

bedömning om aktiviteten är tillräckligt god för inventering. 

• Fjärilar inventeras bara när daggen eller eventuellt regn har torkat upp och 

i huvudsak mellan klockan 9:00 och 16:30. varma soliga dagar kan aktiviten 

dock vara hög även senare på dagen, speciellt i norr. här får inventeraren göra 

en bedömning om aktiviteten är tillräckligt god för inventering. 

inventeringstidpunkt 

Fjärilsinventeringen görs på samma sätt vid tre tillfällen under säsongen. som 

riktlinje finns datumintervall för varje tillfälle (tabell 5.1), men det faktiska 

inventeringstillfället styrs av fenologin, alltså den tid då fjärilarna faktiskt flyger. 

humleinventeringen styrs på samma sätt till en viss period. humlorna är dock 

mindre känsliga för vädret, så man bör prioritera fjärilsinventering under de 

soligaste perioderna av 2:a inventeringsrundan och inventera humlorna då vädret 

är tillräckligt bra för humlor men inte för fjärilar. 

Individrikedomen på humlor ligger relativt stabilt från ca 10 juni till mittenslutet 

på juli i södra och mellersta sverige. Under slutet av juli-början på augusti 

14


kulminerar individrikedomen för att sedan minska snabbt. I norra sverige inträffar 

toppen senare. Lämplig tid för inventering är därför kring midsommartid-slutet juni 

i södra sverige upp till Dalarna och ovanför Dalarna i mitten av juli för att undvika 

tiden då individrikedomen varierar som mest. humlorna inventeras om möjligt vid 

samma besök som fjärilar i ett objekt, för att minska resorna. 

Tabell 5.1. Inventeringsmoment för transekt-, träd- och betesinventering i ängs- 

och betesmarker 

Moment Metodik 

Fjärilar inv 1 

bete inv 1 


bete inv 2 


bete inv 3 

Humlor 

Grova träd 

Lavar 

transekter och 

fjärilsmetodik. 

betesmetodik 



betesmetodik 



betesmetodik 

transekter, 

humlemetodik 

trädmetodik 

>80 cm dbh 

Förekomst på 

grova träd 

ungefärlig 

tidpunkt 

15 maj- 

1 juli- 

16 juli- 

I samband med 

Fjärilar inv 2 eller 3 

valfri 

valfri 

Exempel på arter under 

perioden 

smultronvisslare, 

skogsvisslare, aurorafjäril, 

skogs-/ängsvitvinge, prydlig 

pärlemorfjäril 

brunfläckig pärlemorfjäril, 

midsommarblåvinge, 

ängssmygare, silverblåvinge, 

violettkantad guldvinge 

Luktgräsfjäril, 

slåttergräsfjäril, sexfläckig 

bastardsvärmare, 

silverstreckad pärlemorfjäril, 

ängspärlemorfjäril 

Arbetsgång 

1. Uppsök startpunkten för första transekten utifrån fältkartan och den teoretiska 

gPs-koordinaten (se kapitel 2.3). gör en avläsning av faktiska gPs-koordinater 

vid startpunkten. transekterna kan tas i valfri ordning, som bestäms vid första 

inventeringstillfället. obs: samtliga transekter på fältkartan måste registreras i 

handdatorn även om de inte kan inventeras. om transekten inte kan inventeras 

alls, skrivs en felrapport (blå lapp) där orsaken till detta anges. 

2. Följ transekten i nord-sydlig eller öst-västlig riktning (se fältkarta) med hjälp av 

syftkompass, i den hastighet och med den bedömningsyta som föreskrivs för 

den artgrupp du ska inventera (se kapitel 5.2). så länge man följer transektens 

läge på fältkartan kan man dock välja vilken riktning som är lämpligast, alltså 

vilken ändpunkt man väljer som startpunkt. markera riktningen på fältkartan, 

och följ samma riktning vid alla inventeringstillfällen. 

15


3. registrera alla individer du träffar på längs transekten, och för in dem i 

handdatorn tillsammans med gPs-koordinaten på den plats där du stod när du 

först såg dem inom bedömningsytan (d.v.s. där du återupptar inventeringen). 

om du ser flera individer av samma art på en plats har du möjlighet att ange 

antal. 

4. när du nått slutet av transekten (vid objektets gräns, oftast betesfållans 

stängsel), läser du in slutpunktens position, avslutar transektmenyn och går till 

startpunkten för nästa transekt, som ovan. 

5. om du vid transektens slut ser att du har gått så snett att bedömningsytan 

överlappar någon av de angränsande transekterna bör transekten göras om. ta 

reda på orsaken till felnavigeringen och korrigera kompassgången. 

För överblick över ordningen för registrering, se flödesschema (figur 5.5). 

metoderna för transektinventering följer så noggrant som möjligt 

undersökningstyperna ”Dagaktiva fjärilar” och ”humlor” i naturvårdsverkets 

handbok för miljöövervakning, som är de officiellt antagna standardmetoderna 

för miljöövervakning av dessa grupper. I vissa detaljer har dock mindre justeringar 

gjorts för att effektivisera arbetet och anpassa det till stickprov och de övriga 

variabler som ingår i den nationella övervakningen i nILs. Inventeringen görs 

vart femte år i varje enskilt objekt. transekterna ligger också i genomsnitt med 

större avstånd, för att man på ett enkelt och effektivt sätt ska kunna anpassa 

arbetsinsatsen efter den stora variation i objektsstorlek som finns i stickprovet. 

målet är dock att data ändå ska vara så jämförbara som möjligt med inventeringar 

som gjorts med större arbetsinsats per objekt. 

transekterna för fjärils- och humleinventeringen ligger med vissa bestämda 

avstånd beroende på objektens storlek, och avståndet mellan transekterna justeras 

för att uppnå rätt täthet (se tabell 5.2) beräknat för ett kvadratiskt objekt. För 

att transekterna ska bli mer jämnt spridda över objekten i avlånga objekt, ligger 

transekterna ”på tvären” över objekten, i nord-sydlig eller öst-västlig riktning. 

minsta avstånd mellan transekterna är 20 m (alla objekt mindre än 1 hektar), 

för att inte transekternas bedömningsyta ska överlappa. obs: transekterna kan 

inventeras i valfri ordning och i valfri riktning. Dock ska de inventeras i samma 

riktning vid andra och tredje tillfället som vid det första. Inventeringsriktningen 

markeras med en pil för varje transekt på fältkartan. vid första inventeringstillfället 

markeras både start- och slutpunkten med träpinnar, så att man lättare ska hitta 

tillbaka vid följande tillfällen. träpinnarna samlas in och tas med hem vid sista 

inventeringen för säsongen. 

tillfälligt avbrott 

vid mindre hinder som gör att man inte strikt kan gå längs med transektlinjen 

(täta buskar, block) bör man så långt möjligt behålla överblicken över transekten 

så att man kan fortsätta att registrera individer på vanligt sätt. om det är ett stort 

hinder (t.ex. en stor vattensamling eller ett stort, mycket tätt buskage) som gör att 

man tvingas gå en stor omväg och inte längre ser in över ytan, kan man registrera 

ett tillfälligt avbrott i transektinventeringen. För att man i efterhand ska kunna 

avgränsa de avsnitt där man inte kunnat genomföra inventeringen, så registreras 

i artlistemenyn de särskilda koderna ”stopp tillf gräns” där man avbryter 

inventeringen och ”start tillf gräns” där man återupptar den. Utifrån dessa 

16


positioner kan man sedan på kontoret räkna bort längden av det avsnitt som inte 

inventerats. om det vid något tillfälle är omöjligt att komma fram till transektens 

teoretiska start- eller slutpunkt (enligt kartan och waypoint) registreras först ”Start 

tillf gräns” (för startpunkt) eller ”stopp tillf gräns” (för slutpunkt) i artlistemenyn 

på den plats där man måste starta eller avbryta inventeringen längs transekten. 

obs: Det rekommenderas att man anger ”NEJ” för LÄS IN NyA KooRdINATER?” 

(kap. 5.2) för gPs-positionen för transektens egentliga start- eller slutpunkt, i de fall 

som den punkten inte kan nås. Då blir det tydligt att man inte har något uppmätt 

värde för den korrekta punkten. Däremot ska man förstås läsa in koordinater på 

vanligt sätt för den tillfälliga gränsen, på samma sätt som för artregistreringar. 

B 

A 

1 

B 

A 

2 

B 

3 

A A 

B 

A 

4 

B 

5 

B 

A 

6 

B B 

A 

7 

A 

8 9 

Figur 5.1. Exempel på transektutlägg vinkelrätt emot ängs- och betesmarksobjektets 

längdriktning. Transekterna går i nord-sydlig eller öst-västlig riktning 

beroende på minsta avstånd i resp. riktning. Transekternas ändpunkter benäms A 

och B. Punkt A är alltid den södra eller västra punkten. 

B 

A 

N 

17


Tabell 5.2. Teoretiskt antal transekter per ängs- och betesmarksobjekt och avstånd 

mellan transekter i olika arealklasser, beräknat för ett kvadratiskt objekt. Om 

objektet är avlångt blir det faktiska antalet större. Avståndet varierar inom en 

klass, men är lika stort för alla ängs- och betesmarksobjekt med en viss area. För 

objekt mindre än 1 hektar är avståndet alltid 20 m. 

Areaklass 

18 

teoretiskt antal 

transekter 

Avstånd mellan 

transekter 

0 - 1 ha ≤5 20 m 

1 - 3 ha 5 20 - 35 m 

3 – 10 ha 4 43 - 79 m 

10 – 30 ha 3 105 - 183 m 

30 – 100 ha 2 274 - 500 m 

≥ 100 ha 1 ≥ 1000 m 

Vegetationshöjd 

vid inventering av fjärilar och humlor görs bedömningen av vegetationshöjd 

för att representera hävdpåverkan som ett genomsnitt för varje transekt (10 m 

bredd vid fjärilsinventering och 4 m vid humleinventering). bedömningen avser 

procentandel av ytan längs med varje transekt, av betespräglad vegetation inom 

tre olika höjdklasser (< 5 cm, 5-15 cm, > 15 cm). sammanhängade områden inom 

transekten större än 100 m 2 som saknar betespräglad vegetation ingår inte i 

bedömningen. Det kan exempelvis röra sig om täta bestånd av ormbunkar eller 

blåbärsris, hällar eller tät skog där vegetationen är mycket gles. I dessa fall blir 

summan av de tre vegetationsklasserna alltså mindre än 100 % (se figur 5.2). 

bedömningen av vegetationshöjd motsvarar den man får med en betesmätare. 

Den har en skiva som är 30*30 cm och väger 430 g som sänks ned på vegetationen. 

Det är alltså en slags medelhöjd inom ett mindre område som avses, där enstaka 

uppstickande blad eller blomställningar normalt inte påverkar mätningen. 

blomrikedom 

blomrikedom avser den vertikala täckningen av nektarbärande blommor (normalt 

de skyltande delarna av blomhuvuden eller blomkorgar) av örter och ris i fältskiktet 

samt av buskar. täckningen anges i promille (‰) (se figur 5.3). avrundning görs 

till hela promille och således registreras 1 ‰ för 0,5 - 1,5 promilles täckning 

o.s.v. bedömningen avser ett genomsnitt längs hela transekten (10 m bredd vid 

fjärilsinventering och 4 m vid humleinventering) (se figur 5.4). 

Utöver total blomrikedom registreras även förekomst av fler än 10 st 

utslagna blomkorgar sammanlagt av vädd-, tistel- och klintarter. Är den totala 

blomrikedomen större än 0 ‰ anges även hur många procent vädd-, tistel- och 

klintarter utgör av den totala blomrikedomen.

Häll 

1 

Tät skog 

Tillfälligt 

avbrott 

Figur 5.2. Bedömningsyta för transekt. 

10 m 

2 


Start tillf gräns 

Stopp tillf gräns 

Transekt 1: Både hällen och den täta skogen utan betespräglad vegetation utgör 

ytor större än 100 m 2 inom transekten och tas därför inte med i någon av de tre 

höjdklasserna vid bedömning av vegetationshöjd. Dessa två områden utgör ca 

40 % av transektens totala area vilket gör att summan av höjdklasserna ska bli 

60 %. 

Transekt 2: Området av tät skog inom transekten är mindre än 100 m 2 och räknas 

därför inte bort vid vegetationshöjdsbedömningen, summan av höjdsklasserna 

ska alltså bli 100 %. Den del av den teoretiska transekten som inte inventeras pga 

stort hinder och registreras som tillfälligt avbrott anses inte tillhöra transekten. 

Denna del tas följaktligen aldrig med vid bedömning av vegetationshöjd eller 

blomrikedom. 

Transekt 3: Endast de delar av en transekt som finns inom ängs- och 

betesmarksobjektet inventeras. Ytan utanför objektet anses inte tillhöra transekten 

och behandlas på samma sätt som tillfälliga avbrott. Summan av höjdklasser 

ska såleds bli 100 %. Fjärilar och humlor utanför objektets gränser registreras 

alltså inte och området tas heller inte med vid bedömning av vegetationshöjd och 

blomrikedom. 

3 

19


Figur 5.3. Hjälpfigur för bedömning av blomrikedom. 10 cm 2 (här illustrerat även 

som 2x5 cm 2 och 20x0,5 cm 2 ) motsvarar 1 ‰ av 1 m 2 . 

20 

10 cm 2 

Ø ≈ 3,6 cm 

5 m 

5 cm 2 

Ø ≈ 2,5 cm 

0,5 cm 2 

1 2 

3 

Ø ≈ 0,8 cm 

Figur 5.4. Hjälpfigur för bedömning av blomrikedom. Varje punkt motsvarar en 

10 cm 2 blomma (ej skalenligt) vilket ungefär motsvarar en genomsnittlig maskros. 

Bedömningen underlättas om man försöker tänka sig transekten indelad i relativt 

homogena segment. I exemplet är blomrikedomen för segment 1 ca 1 ‰, d.v.s. 

ungefär 10 blommor per meter transekt (10 m bredd), för segment 2 ca 0 ‰ 

och för segment 3 ca 3 ‰. Segment 1 och 2 utgör 2/5 vardera av transekten 

och segment 3 utgör 1/5. Genomsnittet längs hela transekten blir alltså 1 ‰ (10 

blommor per meter transekt).

nej 

nej 

nej 

börja ny 

invent.? 

Inventerare 

01-99 

Inv-datum 

ååååmmdd 

starttid 

tt:mm 

Lufttemp 

00-99°c 

Fjärilar Inv1-3 

humlor 

transekt nr 

startkoordinat 

x, y 

LÄS IN NyA 

KOORDINATER? 

TRANSEKT nn 

ExIT 

Ja 

TRANSEKT 

ska 

transekten 

inventeras? 

Ja 

Ja 

ExIT 

FJÄRIL 

HUMLA 

nej 

ExIT 

ExIT 

VÄLJ GRUpp 

ART nnn 

ANTAL AV 

SAMMA SORT 

1-999 


Figur 5.5. Flödesschema för meny Fjärilar INV1-3 / Humlor samt meny TRANSEKT. 

VÄLJ! 

AVBRyT 

koordinater för 

artregistrering 

x, y 

slutkoordinat 

x, y 

LÄS IN NyA 

KOORDINATER? 

veg 15 cm 

0-100% 

blomrikedom 

0-100% 

> 10 st 

vädd, tistel, klint? 

Ja 

blomrikedom = 0 

escape 

alla fjärilar /humlor 

bestämda till art 

Ja 

blomrikedom > 0 

hävdstatus 

nötkreatur 

Får 

hästar 

slutdatum 

ååååmmdd 

sluttid 

tt:mm 

VÄLJ METOD 

Kap. 4 

vädd, tistel, klint - 

andel av blomrikedom 

0-100% 

slutför 

invent.? nej 

Ja 

Fjäril/humla har 

förts till grupp 

Ändra grupp 

till art ? 

21


5.2. FjÄriLs- och humLeinVentering 

vid fjärilsinventeringen går inventeraren längs transekterna i stadig takt (2 

minuter/100 meter) och noterar alla individer som han/hon ser inom fem meter 

åt vardera hållet och fem meter framför sig. vid humleinventeringen, som görs vid 

samma besök som andra fjärilsinventeringen, går inventeraren långsammare (4 

minuter/100 meter) och söker av en mindre yta, inom två meter åt vardera hållet 

och två meter framför sig. Fjärilsinventeringen genomförs i soligt väder när det 

inte blåser för mycket, såsom beskrivits ovan. humleinventeringen kan genomföras 

också vid mulet väder (dock ej regn). 

om en fjäril eller humla behöver fångas för artbestämning så avbryts inventeringen 

och återupptas sedan igen från samma plats som den avbröts. humlor som fångas 

in kan placeras i en glasburk med en blomma i där de gärna sätter sig och kan 

studeras i lugn och ro. ett glasrör bör också finnas med där humlor som behöver 

studeras med handlupp (5-10 ggr förstoring) placeras. vid varje individregistrering 

hämtar gPs:en in en koordinat för den position där inventeraren befinner sig. om 

man har behövt lämna transekten för att fånga individen bör man därför göra 

inmatningen först när man kommer tillbaka. Fjärilar eller humlor som man sett 

alltför flyktigt i transekten för en säker artbestämning förs om möjligt till grupp, 

t.ex. vitfjäril, pärlemorfjäril, blåvinge för fjärilar eller till grupp baserat på färger 

för humlor, t.ex. brun mellankropp, brunsvartvit eller svartröd (se artlistor, bilaga 

3, tabell b1 och b2). man kan sedan i efterhand fördela de oidentifierade arterna 

efter den funna artfördelningen för gruppen i området. 

Insamling 

Fjärilar och humlor som inte kan artbestämmas i fält samlas in och avlivas med 

etylacetat. varje individ registreras som vanligt i handdatorn, antingen till trolig 

art eller till grupp. varje insamlad individ förses med etikett där ruta, Id-nummer, 

lagnummer och datum anges. Id-nummer visas längst upp på skärmen när en 

art registreras (se Figur 5.6.). Det är mycket viktigt att etikettera de samlade 

individerna noggrant så att de i efterhand kan artbestämmas och föras till rätt 

registrering i databasen. 

22 

Id-nummer 

Metod (1-4) 

(Fjärilar INV1-3 eller Humlor) 

ÄBO Transekt 

Nr00123103 002 

VÄLJ GRUPP 

Praktfjärilar 

ART 099 

Berggräsfjäril 

Figur 5.6. Ett unikt Id-nummer skapas automatiskt för varje individ bestående av 

ÄBO-nummer, metod (1-4), transektnummer och löpnummer (vilken fjäril/humla i 

ordningen på den aktuella transekten).


alla insamlade exemplar ska prepareras så att de går att artbestämma men 

överarbeta inte. se till att både ovan- och undersida syns på både fram- och 

bakvinge på fjärilarna. när det gäller humlor ska vingarna inte ligga efter kroppen, 

benen får gärna vara ut från kroppen, inte under och bakkroppen skall vara 

uträtad, inte hänga ner. På hannarna skall genitalierna dras fram ur bakkroppen så 

de hänger synliga utanför bakkroppsspetsen. 

obs: humlor samlas alltid in vid osäkerhet i artbestämningen. Är det väldigt många 

individer man är osäker på så används grupper enligt artlistan och några exemplar 

från varje grupp samlas in. man försöker då samla individer som verkar vara olika 

arter inom gruppen. om man endast tvekar mellan några få arter inom en grupp 

så är det viktigt att ge en kommentar till grupperingen. hannar av jordhumlorna, 

snylthumlorna och vallhumlan samlas alltid in. I artlistan (bilaga 3, tabell b2) 

framgår vilka övriga arter som kräver beläggexemplar. 

börja ny inventering? 

Ja Påbörja ny transektinventering för objektet. 

Nej 

gå direkt till meny FJÄ o HuM INv1 - 3. 

obs: Detta alternativ anges då en redan påbörjad 

transektinventering i ett objekt återupptas. 

Inventerare: [Inv_lag] 

01-99 Inventerarens lagnummer. 

Inv-datum: [start_dat] 

ååååmmdd 

Datum för ankomst till objekt och start för 

transektinventering. aktuellt datum kommer upp 

automatiskt. obs: kontrollera att datumet är korrekt. 

starttid: [starttid] 

tidpunkt för start av transektinventering i objektet. 

tt:mm 

aktuell tid kommer upp automatiskt. 

obs: kontrollera att tiden är korrekt. 

Lufttemp: [temp] 

00-99°C 

Lufttemperatur vid inventeringstillfället. mäts i 

skuggan på en meters höjd. 

23


FJÄRILAR INv1-3 / HuMLoR 

EdITERA INvENT Ändra data för objektet: start- och slutparametrar. 

TRANSEKT 

24 

Påbörja inventering längs transekterna. 

gå till Transekt Nr. 

RAdERA INvENT. radera aktuell transektinventering. 

SÄNd INvENT. 

skriv ut och överför alla data för aktuell 

transektinventering 

EXIT slutför transektinventeringen. gå till slutför invent. ?. 

Transekt Nr: [ts_nr] 

01-99 

Start koordinat 

ange transektens nummer, enligt fältkartan. 

obs: numret kan inte vara större än det antal som 

angivits för objektet. 

x: nnnnnnn 

y: nnnnnnn 

x- och y-koordinater för den punkt där 

transekten påbörjas. om inga koordinater 

kan läsas in står ”9999999”. 

[start_x] 

[start_y] 

Ska transekten inventeras? [ts_inv] 

JA gå till LÄS IN NyA KooRdINATER?. 

Detta alternativ anges då det inte är möjligt att 

NEJ 

inventera transekten. ange orsak i en felrapport (blå 

lapp). gå till meny FJÄRILAR INv1-3 / HuMLoR. 

LÄS IN NyA KooRdINATER? 

handenheten kopplar upp mot gPs via blåtandsporten 

JA 

och läser in nya startkoordinater. 

gå till meny TRANSEKT nn. 

Inga nya koordinater kan läsas in. om inga koordinater 

NEJ 

har läst in står ”9999999”. 

gå till meny TRANSEKT nn.


TRANSEKT nn [typ] 

Påbörja inventering av fjärilar längs transekten 

FJÄRIL 

(alternativet visas endast då Fjärilar Inv1, 2 eller 3 

valts i meny vÄLj metoD). 

Påbörja inventering av humlor längs transekten 

HuMLA 

(alternativet visas endast då humlor valts i meny vÄLj 

METOD). 

RAdERA TRANSEKT raderar transekten och alla tillhörande registreringar. 

EXIT 

avsluta inventering av aktuell transekt. 

gå till Slut koordinat. 

nr ääääämtt-nnnn [ID_nr] 

ett Id-nummer genereras automatiskt för varje individ 

bestående av Äbo-nummer, metod (1-4), transektnummer 

samt fyrsiffrigt löpnummer (se figur 5.4). 

obs: avsluta transekten genom att trycka ESCApE 

(vänsterpil+nedåtpil) och gå till meny vÄLJ! 

vÄLJ GRupp 

Grupp xxxx välj grupp från artlistan (se bilaga 4). 

ART nnn [art] 

Art xxxx välj art från listan inom vald grupp (se bilaga 4). 

ANTAL Av SAMMA SoRT 

1-999 välj antal för arten på samma plats längs transekten. 

x: nnnnnnn 

y: nnnnnnn 

ACCEpTERA? 

x- och y-koordinater för registrerad fjäril eller 

humla. om inga koordinater kan läsas in står 

”9999999”. 

[x] 

[y] 

JA Läs in nya koordinater. 

NEJ behåll sedan tidigare inlästa koordinater. 

Slut koordinat 

x: nnnnnnn 

y: nnnnnnn 

x- och y-koordinater för den punkt där 

transekten avslutas. om inga koordinater kan 

läsas in står ”9999999”. 

[slut_x] 

[slut_y] 


JA 

handenheten kopplar upp mot gPs via blåtandsporten 

och läser in nya slutkoordinater. 

NEJ 

behåll sedan tidigare inlästa koordinater. om inga 

koordinater har lästs in står ”9999999”. 

25


vÄLJ! 

RAdERA ta bort inmatning längs transekten. 

ÄNdRA Ändra inmatning längs transekten. 

AvbRyT gå tillbaka till normal inventering längs transekten. 

EXIT 

avsluta inventering längs transekten. 

gå tillbaka till meny TRANSEKT nn. 

veg 15 cm: [veg_15] 

000-100% 

täckning av betespräglad vegetation med höjd 15 cm 

eller högre. 

blomrikedom: [blomrik] 

täckning av skyltande (nektarbärande, 

000-100‰ 

insektspollinerade) blommor och blomställningar för 

örter, ris och buskar längs transekten. obs: anges i 

promille. gå till meny FJÄRILAR INv1-3 / HuMLoR. 

Finns fler än 10 blommor av vädd, tistel och klint? [tistel] 

Fler än 10 utslagna blomkorgar sammanlagt av vädd-, 

tistel- och klintarter förekommer längs transekten (10 

JA 

m respektive 4 m bredd). om blomrikedom > 0 gå till 

hur stor andel av blomrikedom är vädd, tistel eller 

klint? gå annars till FJÄRILAR INv1-3 / HuMLoR. 

NEJ gå till meny FJÄRILAR INv1-3 / HuMLoR. 

hur stor andel av blomrikedom är vädd, tistel och klint? [tistel_andel] 

andel av den registrerade blomrikedomen som utgörs 

000-100% 

av vädd-, tistel- och klintarter. 

gå till meny FJÄRILAR INv1-3 / HuMLoR. 

26


slutför invent. ? 

JA gå till Hävdstatus. 

anges då hävdstatus redan registrerats, t.ex. då 

NEJ 

ändringar gjort för ett sedan tidigare inventerat Äbo. 

gå till meny vÄLJ METod (kapitel 4.2). 

Hävdstatus: [havd] 

hävd i ängs- och betesmarksobjektet. registreras även 

du utökad betesinventering genomförs. 

pågående bete 

Pågående betesdrift. objektet betas vid 

inventeringstillfället. 

bete osäkert Pågående betesdrift. oklart om det betas för tillfället. 

Inget bete Inget bete vid inventeringstillfället. 

slåtter, i år 

området sköts med slåtter, och har slagits under 

pågående säsong. 

slåtter, ej i år 

området sköts med slåtter, men har ännu inte slagits 

under pågående säsong. 

upphörd hävd betes- eller slåtterhävden har helt upphört. 

Nötkreatur [not] 

NEJ 

JA 

Förekomst av bete med nötkreatur. Detta gäller även 

vid sambete med andra djurslag (t.ex. häst eller får) 

eller i en avdelad fålla inom objektet. 

Får [Far] 

NEJ 

JA 

Förekomst av bete med får. 

Hästar [hastar] 

NEJ 

JA 

Förekomst av bete med häst. 

Slutdatum: [slut_dat] 

Datum för slut av transektinventering i objektet. 

ååååmmdd 

aktuellt datum kommer upp automatiskt. 

obs: kontrollera att datumet är korrekt. 

sluttid: [sluttid] 

tidpunkt för slut av transektinventering i objektet. 

aktuell tid kommer upp automatiskt. obs: kontrollera 

tt:mm 

att tiden är korrekt. 

gå tillbaka till meny vÄLJ METod (kapitel 4.2) 

och därefter EXIT. 

27

kapitel 6 - grova träd och lavar 

6. GRovA TRÄd oCH LAvAR 


Mål 

grova träd utgör viktiga strukturella element i landskapet och har många olika 

funktioner, inte minst som hemvist för ett stort antal växter och djur. momentet 

syftar till att ta fram data på mängden och storleken av grova lövträd (inklusive 

”jätteträd”) i ängs- och betesmarker. Dessutom registreras egenskaper hos träden 

som har betydelse för de organismer som är knutna till dessa träd. 

Kriterier för registrering 

• träd av ädellövträd (ek, alm, ask, lind, lönn och bok) samt sälg och asp. 

• stamdiameter i brösthöjd (1,3 m över groningspunkten) större än 80 cm. om 

det finns en vril eller delning av stammen i brösthöjd avser gränsen diametern 

vid mätstället (se figur 6.2). 

• För avbrutna träd registreras den kvarstående stammen om den är högre än 

2 m. Den nedfallna delen registreras separat om diametern, 1,3 m ovanför 

brottstället, är minst 80 cm (se figur 6.1). I vissa fall kan det alltså bli två 

separata registreringar för det som tidigare var ett enda träd. 

• Förekomst av lavar registreras för trädstammen upp till 1,8 meter över marken, 

dock inte på grenar. markens nivå definieras som trädens tänkta groningspunkt. 

• endast lavar som tydligt växer på själva trädet inklusive trädbasen registreras. 

Lavar på rotbenen registreras inte. 

Definition grova träd 

med grova träd avses här ädellövträd, sälg och asp med en stamdiameter på minst 

80 cm i brösthöjd, d.v.s. med omkrets >2,51 meter. 

Arbetsgång 

1. samtliga ädellövträd (ek, alm, ask, lind, lönn, bok) samt sälg och asp med 

diameter i brösthöjd på minst 80 cm registreras (utom de kvarstående träd som 

är avbrutna nedanför 2 m höjd, se ovan), i hela objektet. mät träddiametern, 

och uteslut träd som inte uppfyller kraven för att tas med. ange gPs-position 

för trädets mittpunkt i handdatorn. 

2. registera övriga trädvariabler. 

3. alla registrerade träd söks noga igenom efter lavarterna i listan. 

4. var noga med att hålla reda på vilka träd som registrerats. vid behov, framför 

allt då träden står mycket tätt, sätts en trästicka eller en diskret färgmarkering 

(icke-permanent färg) på marken vid de träd som beskrivits. 

observera att träd- och lavinventeringen ska registreras i handdatorn även då inga 

träd förekommer. I sådana fall registreras endast start- och slutparametrar. För 

överblick över ordningen för registrering, se flödesschema (figur 6.5). 

28

6.2. vARIAbLER FÖR TRÄd 


börja invent.? 

Ja Påbörja ny trädinventering för objektet. 

gå direkt till meny TRÄd oCH LAvAR. 

Nej 

obs: Detta anges för redan påbörjad 

trädinventering. 





ååååmmdd 

trädinventering. aktuellt datum kommer upp 

automatiskt. obs: kontrollera att datumet är 

korrekt. 


tidpunkt för start av trädinventering 

i objektet. aktuell tid kommer upp 

tt:mm 

automatiskt. obs: kontrollera att tiden är 

korrekt. 

gå till meny TRÄd oCH LAvAR. 

TRÄd oCH LAvAR 

EdITERA INvENT 

Ändra data för objektet: start- och 


MÄT TRÄd Påbörja inventering av träd. gå till Nr nnnn. 

RAdERA INvENT. radera aktuell trädinventering. 

SÄNd INvENT. 

skriv ut och överför alla data för aktuell 

trädinventering. 

EXIT slutför trädinventering. gå till Slutdatum. 

29


Nr nnnn [nr] 

trädets nummer. ett fyrsiffrigt löpnummer 

tilldelas automatiskt. 

välj trädslag bland nedanstående. 

obs: avsluta trädinventeringen i objektet 

genom att trycka escape (vänsterpil+nedåtpil) 

och gå till meny vÄLJ! (se nedan) 

välj trädslag bland nedanstående. [trad] 

Asp 

Ek 

bok 

Ask 

Alm 

Lind 

Lönn 

Sälg 

obs: avsluta trädinventeringen i objektet 

genom att trycka escape (vänsterpil+nedåtpil) 

och gå till meny vÄLJ! (se nedan). 

diameter [Diameter] 

Diameter i brösthöjd mätt med 

diametermåttband. obs: minst 800 mm. 

stående träd mäts 1,3 m över marknivå och 

0800-9999 mm 

liggande träd 1,3 m från stambas eller 1,3 m 

från övre delen av brottytan (se figur 6.1). 

om det i brösthöjd finns vril eller delad stam 

mäts stammen på smalaste ställe under 1,3 

m (se figur 6.2) 

x- och y-koordinater för trädets position 

x: nnnnnnn 

y: nnnnnnn 

om inga koordinater kan läsas in står 

”9999999”. 

[x] 

[y] 

30 

h 

130 cm 

d 

Figur 6.1. För avbrutna träd mäts höjden (h) för den kvarstående stammen vid den 

nedre delen av brottytan. Den kvarstående stammen måste vara minst 2 m för att 

registreras. Diametern (d) för den nedfallna delen mäts 130 cm från den övre delen 

av brottytan.



handenheten kopplar upp mot gPs via 

JA 

blåtandsporten och läser in nya koordinater 

för trädets position. gå till Trädform. 

NEJ Inga koordinater läses in. gå till Trädform. 

Trädform [tradform] 

trädkronans form och ev. hamling (se figur 6.3) 

Lågt ans. krona gå till Finns hål? 

Högt ans. krona gå till Finns hål? 

Mellanform gå till Finns hål? 

Hamling övergiv 

trädet är hamlingspåverkat sedan tidigare, men 

hamlingen har nu upphört 

Hamling pågåend trädet hamlas regelbundet. 

Grengrovlek [grengrov] 

anges för hamlingspåverkade träd 

genomsnittlig diameter vid basen av kvistar/ 

00-99 cm 

grenar/delstammar som skjuter ut kring senaste 

hamlingspunkt för hamlingspåverkade träd (se figur 

6.3). noll (0) anges för nyligen hamlat träd. 

Solexponering [solexp] 

Den faktiska beskuggningen av stammen upp till 1,8 

m höjd över marken. Uppskattat medelvärde en solig 

dag mellan klockan 11 och 15 (sommartid). 

>95% solexp. solexponering mer än 95 % av stammen upp till 1,8 m 

51-95% solexp. solexponering 51 till 95 % av stammen 

5-50% solexp. solexponering 5 till 50 % av stammen 

3 cm. skador 

i bark som vallats över, grenbrott eller fläkskador 

räknas ej. om det finns fler än två hål registreras de 

två största. obs: Även hål i grenar räknas in! 

NEJ gå till Exp ved. 

JA gå till Höjd hål1. 

31


Figur 6.3. Hjälpfigur för bedömning av trädform. 

Källa: Undersökningstyp - Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2008). 

32 

130 cm 

130 cm 

Lågt ansatt krona 

(spärrgrenigt träd) 

mät alltid 

vinkelrätt mot 

stammens riktning 

Figur 6.2. Hjälpfigur för mätning av stamomkrets. 


högt ansatt krona mellanform mellan 

högt och lågt ansatt krona 

hamlat träd 

Figur 6.4. Mätställe för grengrovlek för hamlade träd. 


130 cm 

130 cm 

mät i brösthöjd 

mitt på trädet i 

lutningsplanet


Höjd hål1 [hojd_hal1] 

000-999 cm höjd av största ingångshål. 

bredd [bredd1] 

000-999 cm bredd av största ingångshål. 

placering [Placer1] 

000-999 cm höjd över marken för hålets lägsta punkt. 

Höjd hål2 [hojd_hal2] 

000-999 cm höjd av näst största ingångshål. 

bredd [bredd2] 

000-999 cm bredd av näst största ingångshål. 

placering [Placer2] 

000-999 cm höjd över marken för hålets lägsta punkt. 

Exp ved 

Ingen 

[exp_ved] 

0,5-2 m 

total yta exponerad ved (barklös eller vid 

stambrott) på stam och i krona på grenar 

med diameter minst 10 cm. 

2 

2-5 m2 5-10 m2 >10 m2 vitalitet [vital] 

För levande träd uppskattas vitalitet efter 

Dött stå. träd 

hur stor andel av kronan som är frisk (har 

Dött ligg. träd 

skottbildning) i en tänkt optimal krona (se 

figur 6.4). vid bedömning ska om möjligt 

50% krona frisk 

delen vid ett stambrott har mer än 80 cm 

diameter vid 1,3 m ovanför brottet, räknas 

den som ett separat, liggande dött träd. när 

nedbrytningen för liggande träd nått så långt 

att man kan sticka in en morakniv i stammen 

registreras de inte längre. 

33


Figur 6.5. Hjälpfigur för bedömning av vitalitet hos grova lövträd. 


34 

< 20 % av kronan frisk 

20 - 50 % av kronan frisk 

> 50 % av kronan frisk


buskar [buskar] 

Inga 

75% 

omgivande buskar. täckning (diffus) av buskar från 

trädets stam till 5 m utanför kronans yttersta spets (se 

figur 6.6). alla buskarter räknas hit, oavsett storlek. 

Undantaget är sälg, där individer med stamdiameter 

mindre än 2 cm räknas som buskar och övriga som 

träd (se bilaga 4, tabell b5 och b6). med diffus täckning 

menas att man anser alla delar inom en buskes eller ett 

träds yttre periferi vara täckta till 100 %. man tar alltså 

inte hänsyn till om kronan är tät eller gles (se figur 6.7). 

Små lövträd [Lov_3] 

Inga 

75% 

omgivande lövträd med stamdiameter mindre än 3 cm 

(mäts i brösthöjd). täckning (diffus) från trädets stam 

till 5 m utanför kronans yttersta spets (se figur 6.6). 

Små barrträd [barr_3] 

Inga 

75% 

omgivande barrträd med diameter mindre än 3 cm. 

täckning (diffus) från trädets stam till 5 m utanför 

kronans yttersta spets (se figur 6.6). 

Mellanstora lövträd [Lov3_10] 

Inga 

75% 

omgivande lövträd med diameter 3-10 cm. täckning 

(diffus) från trädets stam till 5 m utanför kronans 

yttersta spets (se figur 6.6). 

Mellanstora barrträd 

Inga 

[barr3_10] 

75% 

omgivande barrträd med diameter 3-10 cm. täckning 

(diffus) från trädets stam till 5 m utanför kronans 

yttersta spets (se figur 6.6). 

Stora lövträd [Lov_10] 

Inga 

75% 

omgivande lövträd med diameter större än 10 cm. 



Stora barrträd [barr_10] 

Inga 

75% 

omgivande barrträd med diameter större än 10 cm. 



35


36 

Buskar Små lövträd 

Ø


Röjning [rojning] 

Ingen 

kraftig utglesn av stora träd 

Svag utglesn av stora träd 

kraftig utglesn av små träd 

Svag utglesn av små träd 

kraftig utglesn av buskar 

Svag utglesn av buskar 

röjning av vedväxter som påverkar 

täckningen av omgivande träd och buskar 

från trädets stam till 5 m utanför kronans 

yttersta spets. om både små och stora träd 

avverkats registreras den dominerande 

kategorin (m.a.p. täckning). gräns mellan 

stora och små träd går vid stubbdiameter 10 

cm. kraftig utglesning innebär över 

50 % av täckningen i bedömningsytan, svag 

utglesning 5 till 50 %. 

Tidpunkt röjn: [tid_rojn] 

Innevarande år 

Föregående år 

tidpunkt för röjning av vedväxter. avser den 

År 2 

kraftigste röjningen under den senaste 5-års 

perioden. klassen År > 5 används endast om 

År 3-5 

ingen röjning skett de senaste 5 åren. 

År >5 

Finns lavar? 

Nej (No) 

Ja (oK) 

exit (←) 

gå till Spara trädet? 

obs: välj detta alternativ för att bekräfta att 

inga lavar finns. 

gå till meny välj lavar. 

gå till Spara trädet? 

obs: Undvik detta alternativ, utan slutför 

momentet innan du gör ett avbrott. 

37


Spara trädet? 

38 

Nej (No) 

Ja (oK) 

exit (←) 

vÄLJ! 

RAdERA 

ÄNdRA 

AvbRyT 

EXIT 

gå tillbaka till start för det aktuella trädet 

(Nr nnnn) 

gå till start för nytt träd (Nr nnnn). 

obs: Först därefter kan du avsluta 

trädinventeringen i objektet genom att 

trycka escape (vänsterpil+nedåtpil) och gå 

till meny vÄLJ! för träd (se nedan). 

gå tillbaka till start för det aktuella trädet 

(Nr nnnn). obs: Undvik detta alternativ, 

utan slutför momentet innan du gör ett 

avbrott. 

ta bort inmatning av valfria träd i 

objektet. när du är klar, tryck escape 

(vänsterpil+nedåtpil) för att komma tillbaka 

till menyn. 

Ändra registreringar för valfria träd i 



till menyn. 

gå tillbaka till trädinventering, start för nytt 

träd. 

avsluta trädinventering i objektet. 

gå tillbaka till meny TRÄd oCH LAvAR, 

och därefter EXIT. 

Slutdatum [slut_dat] 

Datum för slut av träd- och lavinventeringen 

ååååmmdd 

i objektet. aktuellt datum kommer upp 

automatiskt. obs: kontrollera att datumet är 

korrekt. 

sluttid [sluttid] 

tidpunkt för slut av träd- och 

lavinventeringen i objektet. aktuell tid 

kommer upp automatiskt. obs: kontrollera 

tt:mm 

att tiden är korrekt. 

gå tillbaka till meny vÄLJ METod, och 

därefter EXIT


välj lavar [Flera variabler, se nedan] 

Förekomst av lavar på trädstammen upp till 1,8 

meter över marken, dock inte på grenar. markens 

nivå definieras som trädens tänkta groningspunkt. 

endast lavar som tydligt växer på själva trädet inklusive 

trädbasen, men inte lavar på rotbenen. 

bocka för alla förekommande lavar i listan med hjälp av 

höger- eller vänsterpil. avsluta lavregistreringen genom 

att trycka enter. 

matt prick __ matt pricklav [matt_pri] 

vitskivlav __ vitskivlav [vitskiv] 

Gulpud. spik __ gulpudrad spiklav [gul_spik] 

Ekspik __ ekspik [ekspik] 

brun nållav __ brun nållav [brun_nal] 

Gul dropplav __ gul dropplav [gul_drop] 

Rynkig gele __ rynkiga gelélavar [rynk_gel] 

Slät gelelav __ släta gelélavar [slat_gell] 

Sotlav __ sotlav [sotlav] 

Almlav __ almlav [almlav] 

Gammelekslav __ gammelekslav [gammelek] 

Traslav __ traslav [traslav] 

Skinnlav __ skinnlav [skinnlav] 

Lunglav __ Lunglav [Lunglav] 

Skrovellav __ skrovellav [skrovel] 

Njurlavar __ njurlavar [njurlav] 

grynig fil __ grynig filtlav [gry_filt] 

Grå skäre __ grå skärelav [gra_skar] 

Rosa skäre __ rosa skärelav [ros_skar] 

39


40 

börja ny 

invent.? 

Ja 

Inventerare 

01-99 

Inv-datum 

ååååmmdd 

starttid 

tt:mm 

höjd hål1 

0-999 cm 

bredd 

0-999 cm 

Placering 

0-999 cm 

höjd hål2 

0-999 cm 

bredd 

0-999 cm 

Placering 

0-999 cm 

Nej 

ohamlat 

Ja 

TRÄD OCH 

LAVAR 

MÄT TRÄD 

nr nnnn 

trädslag 

Diameter 

0800-9999 mm 

LÄS IN NyA 

KOORDINATER? 

trädform 

hamlat 

grengrovlek 

00-99 cm 

solexponering 

Finns hål? 

Nej 

exp ved 

vitalitet 

ExIT 

AVBRyT 

escape 

buskar 

ExIT 

VÄLJ! 

små lövträd 

små barrträd 

mellanstora 

lövträd 

mellanstora 

barrträd 

stora lövträd 

stora barrträd 

Figur 6.5. Flödesschema för meny TRÄD OCH LAVAR. 

spara trädet? 

röjning 

tidpunkt röjn 

Finns lavar? 

Ja (OK) 

välj lavar 

 

slutdatum 

ååååmmdd 

sluttid 

tt:mm 

VÄLJ 

METOD 

Kap. 4 

Nej (NO)

7. bETESdJuR oCH FÅLLoR 


kapitel 7 -betesdjur och fållor 

Mål 

momentets mål är att ta fram underlag för att kvantifiera beteshävdens påverkan 

på naturvärden och djurtillväxt. Utifrån det ska man kunna anpassa betesskötseln i 

förhållande till olika miljöförhållanden och analysera sambandet mellan betesdjur 

(antal, storlek, ålder, ras etc.), vegetation och naturvärden. På längre sikt kommer 

det att ge myndigheter de verktyg som behövs för en fortlöpande utvärdering av 

betesmarkernas tillstånd och behov av skötsel. 

Kriterier för registrering 

• Det ska med en rimlig tidsåtgång vara möjligt att få en överblick över betesdjuren 

och fållorna i området. väldigt stora objekt där det är svårt att få en bild 

över hur djuren rör sig, t.ex. på ölands alvar eller stora skogsbetesobjekt där det 

är problematiskt att räkna djuren inventeras inte (orsak anges på blå lapp). 

• hela betesfållor som helt eller delvis ligger inom objektets avgränsningar. 

• endast fållor som betas av nötkreatur, hästar eller får vid inventeringstillfället 

registreras 

Definition fålla 

med fålla avses en inhägnad del av en betesmark, alltså det begränsade området 

betesdjuren kan röra sig inom. 

Arbetsgång 

1. objektet avsöks för att skapa en bild av vilka fållor som finns. ofta får man en 

uppfattning av detta under transektinventeringen. kan betesdjur även förflytta 

sig till och från angränsande områden söks även dessa av. 

2. alla förekommande fållor, helt eller delvis inom objektet, som innehåller 

betesdjur registreras. För nötkreatur och hästar registreras antal individer 

fördelat på ålder och ras. För får registreras antal individer fördelat på ålder. 

3. registrerade fållor ritas in på utdelade papperskartor med ortofoto (se figur 

7.1) och numreras efter det löpnummer den tilldelats i handdatorn (fålla n). 

Är avgränsningen av fållor densamma som vid föregående besök så inventeras 

de i samma ordning så att numreringen blir likadan. I övrigt finns inga regler 

för i vilken ordning fållorna ska registreras. På kartan anges också metod (bete 

Inv1-Inv3) (se figur 7.2). kartorna skickas till kontoret med jämna mellanrum. 

rita även in alla gränser på ytterligare en karta som du själv behåller under hela 

säsongen så att du kommer ihåg hur avgränsningarna såg ut vid föregående 

besök. 

observera att betesinventeringarna ska registreras i handdatorn även då inga 

betesdjur förekommer. I sådana fall registreras endast start- och slutparametrar. 

För överblick över ordningen för registrering, se flödesschema (figur 7.3). 

41

kapitel 7 - betesdjur och fållor 

6238 500 

6238 480 

6238 460 

6238 440 

6238 420 

6238 400 

6238 380 

6238 360 

6238 340 

6238 320 

6238 300 

6238 280 

6238 260 

6238 240 

6238 220 

6238 200 

6238 180 

6238 160 

6238 140 

6238 120 

6238 100 

6238 080 

6238 060 

42 

80, 28 

B 

1 

A 

80, 85 

28, 27 

B 

Ruta 29 

ÄBO 81 

2 

A 

28, 91 

76, 97 

B 

3 

A 

76, 95 

24, 92 

B 

4 

A 

24, 89 

71, 22 

B 

5 

A 

71, 39 

1514 120 1514140 1514160 1514180 1514200 1514220 1514240 1514260 1514280 1514300 1514320 1514340 1514360 1514380 1514400 1514420 1514440 

0 20 40 60 80 100 Meter 

ÄBO Detaljkarta 

6238 500 

6238 480 

6238 460 

6238 440 

6238 420 

6238 400 

6238 380 

6238 360 

6238 340 

6238 320 

6238 300 

6238 280 

6238 260 

6238 240 

6238 220 

6238 200 

6238 180 

6238 160 

6238 140 

6238 120 

6238 100 

6238 080 

6238 060 

6238 650 

6238 600 

6238 550 

6238 500 

6238 450 

6238 400 

6238 350 

6238 300 

6238 250 

6238 200 

6238 150 

6238 100 

6238 050 

6238 000 

6237 950 

6237 900 

Ruta 29, ÄBO 81, Bete INV 

Figur 7.1. T.v. - ÄBO Detaljkarta. T.h. - Karta för inritning av fållor för samma ÄBO. 

6238 650 

6238 600 

6238 550 

6238 500 

6238 450 

6238 400 

6238 350 

6238 300 

6238 250 

6238 200 

6238 150 

6238 100 

6238 050 

6238 000 

6237 950 

6237 900 


1514 000 

1514 000 

1514 050 

1514 050 

1514 100 

1514 100 

1514 150 

1514 150 

1514 200 

1514 200 

1514 250 

1514 250 

1514 300 

1514 300 

1514 350 

1514 350 

1514 400 

1514 400 

1514 450 

1514 450 

1514 500 

1514 500 

1514 550 

1514 550 

6238 650 

6238 600 

6238 550 

6238 500 

6238 450 

6238 400 

6238 350 

6238 300 

6238 250 

6238 200 

6238 150 

6238 100 

6238 050 

6238 000 

6237 950 

6237 900 

6238 650 

6238 600 

6238 550 

6238 500 

6238 450 

6238 400 

6238 350 

6238 300 

6238 250 

6238 200 

6238 150 

6238 100 

6238 050 

6238 000 

6237 950 

6237 900 

1514 000 

1514 000 

1514 050 

1514 050 

1514 100 

1514 100 

1514 150 

1514 150 

1514 200 

1514 200 


Figur 7.2. Exempel på inritade fållor. T.v. - Vid Bete INV1 betas endast en fålla inom 

objektet. T.h. - Vid Bete INV2 betas den andra ÄBO-delen som tillsammans med ett 

område utanför objektet bildar en fålla. Även en mindre avgränsad del av det som 

tidigare var fålla 1 betas nu och bildar fålla 2. 

1514 000 

1514 000 

1514 050 

1514 050 

1514 100 

1514 100 

1514 150 

1514 150 

1514 200 

1514 200 

1514 250 

1514 250 

1514 250 

1514 250 

1514 300 

1514 300 

1514 300 

1514 300 

1514 350 

1514 350 

1514 350 

1514 350 

1514 400 

1514 400 

1514 400 

1514 400 

1514 450 

1514 450 

1514 450 

1514 450 

1514 500 

1514 500 

1514 500 

1514 500 

1514 550 

1514 550 

1514 550 

1514 550 

6238 650 

6238 600 

6238 550 

6238 500 

6238 450 

6238 400 

6238 350 

6238 300 

6238 250 

6238 200 

6238 150 

6238 100 

6238 050 

6238 000 

6237 950 

6237 900 

6238 650 

6238 600 

6238 550 

6238 500 

6238 450 

6238 400 

6238 350 

6238 300 

6238 250 

6238 200 

6238 150 

6238 100 

6238 050 

6238 000 

6237 950 

6237 900

7.2. vARIAbLER FÖR bETESINvENTERINGEN 


börja invent.? 

Ja Påbörja ny betesinventering för objektet. 

Nej 

gå direkt till meny bETESINv. obs: Detta 

anges för redan påbörjad betesinventering. 





ååååmmdd 

betesinventering. aktuellt datum kommer 

upp automatiskt. obs: kontrollera att 

datumet är korrekt. 


tidpunkt för start av betesinventering 

i objektet. aktuell tid kommer upp 

tt:mm 

automatiskt. obs: kontrollera att tiden är 

korrekt. 

gå till meny bETESINv. 

bETESINv 

EdITERA INvENT 

Ändra data för objektet: start- och 


FÅLLA 

Påbörja inventering av fålla. gå till Fålla n - 

Finns nötkreatur?. 

RAdERA INvENT. radera aktuell betesinventering. 

SÄNd INvENT. 

Överför alla data för aktuell 

betesinventering. 

EXIT slutför betesinventering. gå till Slutdatum. 

Fålla n 

Finns nötkreatur? 

NEJ 

JA 

Förekomst av nötkreatur. 

43


Mjölkras 

vuxen: [n_mjolk_vux] 

1-99 antal vuxna nötkreatur av mjölkras inom betesfålla n. 

växande: [n_mjolk_Ung] 

1-99 

antal växande (1-2 år) nötkreatur av mjölkras inom 

betesfålla n. 

diko med kalv: [n_mjolk_Diko] 

1-99 antal dikor av mjölkras med kalvar inom betesfålla n. 

köttras/korsning 

vuxen: [n_kott_vux] 

1-99 

antal vuxna nötkreatur av köttras eller 

köttraskorsningar inom betesfålla n. 

växande: [n_kott_Ung] 

1-99 

antal växande (1-2 år) nötkreatur av köttras eller 

köttraskorsningar inom betesfålla n. 

diko med kalv: [n_kott_Diko] 

1-99 antal dikor av köttras med kalvar inom betesfålla n 

highland cattle 

vuxen: [n_highl_vux] 

1-99 antal vuxna highland cattle inom betesfålla n. 

växande: [n_highl_Ung] 

1-99 

antal växande (1-2 år) highland cattle inom 


diko med kalv: [n_highl_Diko] 

1-99 

antal highland cattle-dikor med kalvar inom 


Fålla n 

Finns hästar? 

NEJ 

JA 

44 

Förekomst av hästar.


Kallblod 

vuxen: [n_kall_vux] 

1-99 antal vuxna hästar i form av kallblod inom betesfålla n. 

unghäst: [n_kall_Ung] 

1-99 antal unghästar i form av kallblod inom betesfålla n. 

Sto med föl: [n_kall_sto] 

1-99 antal kallblodsston med föl inom betesfålla n. 

varm-/halv-/fullblod 

vuxen: [n_varm_vux] 

1-99 

antal vuxna hästar i form av varmblod, halvblod och 

fullblod inom betesfålla n. 

unghäst: [n_varm_Ung] 

1-99 

antal unghästar i form av varmblod, halvblod och 


Sto med föl: [n_varm_sto] 

1-99 

antal ston med föl i form av varmblod, halvblod och 


ponny 

vuxen: [n_Ponny_vux] 

1-99 antal vuxna ponnyer inom betesfålla n. 

unghäst: [n_Ponny_Ung] 

1-99 antal unga ponnyer (upp till 2 år) inom betesfålla n. 

Sto med föl: [n_Ponny_sto] 

1-99 antal ponnyston med föl inom betesfålla n. 

Fålla n 

Finns får? 

NEJ 

JA 

Förekomst av får. 

45


Får 

Tacka: [n_Far_vux] 

1-99 antal tackor inom betesfålla n. 

Lamm: [n_Far_Ung] 

1-99 antal lamm inom betesfålla n. 

Tacka med lamm: [n_Far_tochL] 

1-99 antal tackor med lamm inom betesfålla n. 

SpARA FÅLLAN? 

46 

Nej (No) 

Ja (oK) 

exit (←) 

vÄLJ! 

RAdERA 

ÄNdRA 

AvbRyT 

EXIT 

gå tillbaka till start för den aktuella fållan 

(Fålla n - Finns nötkreatur?). 

gå till start för ny fålla (Fålla n - Finns 

nötkreatur?). obs: Först därefter kan du 

avsluta betesinventeringen i objektet genom 

att trycka escape (vänsterpil+nedåtpil) och 

gå till meny vÄLJ! för betesinv. (se nedan). 

gå tillbaka till start för den aktuella fållan 

(Fålla n - Finns nötkreatur?). obs: Undvik 

detta alternativ, utan slutför momentet 

innan du gör ett avbrott. 

ta bort inmatning av valfri fålla i 



till menyn. 

Ändra registreringar för valfria fålla i 



till menyn. 

gå tillbaka till betesinventering, start för ny 

fålla. 

avsluta betesinventering i objektet. 

gå tillbaka till meny bETESINv, 

och därefter EXIT.

Börja ny 

invent.? 

Ja 

Inventerare 

01-99 

Inv-datum 

ååååmmdd 

Starttid 

tt:mm 

Nej 

BETESINV 

FÅLLA 

Mjölkras 

EXIT 

VÄLJ! 

Figur 7.3. Flödesschema för meny Bete INV1-INV3. 


Slutdatum [slut_dat] 

ååååmmdd 

Datum för slut av betesinventeringen i 

objektet. 

sluttid [sluttid] 

tidpunkt för slut av betesinventeringen i 

objektet. 

tt:mm 

gå tillbaka till meny vÄLJ METod, och 

därefter EXIT 

Nej 

Slutdatum 

ååååmmdd 

Sluttid 

tt:mm 

VÄLJ 

METOD 

Kap. 4 

Fålla n 

Finns nötkr.? Finns hästar? Finns får? 

Ja 

Köttras 

Highland cattle 

AVBRYT 

Escape 

Nej 

EXIT 

Kallblod 

Varmblod/halvblod/ 

fullblod 

Ponny 

Nej 

Ja Ja 

Får 

Spara fållan? 

47

ilaga 1 - Digitech 

bILAGoR 

bILAGA 1: dIGITECH 

nedan följer en kort genomgång av handdatorns tangenter (se figur b1) samt 

en beskrivning av hur det går till att ändra och radera registreringar. Utförligare 

genomgång finns i handdatorns medföljande användarmanual. 

ENTER 

RESET 

48 

Den röda tangenten (ENTER) används 

för att registrerar ett värde, välja en 

meny eller bekräfta ett val. 

De svarta tangenterna (Upp, NED, 

VÄNSTER, HÖGER) kan användas både 

var för sig och i kombination. 

var för sig används de t.ex. för att 

flytta markören vid inmatning, ändra 

ett val eller byta menyalternativ. vid 

registrering av ruta- och Äbo-nummer 

används vÄnster/hÖger-tangenterna 

för att flytta markören och UPP/neDtangenterna 

för att ändra siffran. vid 

angivelse av antalet transekter eller 

förflyttningar i artlistor används UPP/ 

NED-tangenterna för att stegra 10-tal 

och vÄnster/hÖger-tangenterna för att 

stegra 1-tal. 

i kombination används de enligt 

följande: 

UPP + vÄnster: Avstängning 

neD + vÄnster: Escape / Avbryt 

Detta är en viktig funktion som .tex. 

används för att lämna artregistrering 

eller avbryta kommunikation med gPs. 

UPP + hÖger: bakgrundsbelysning 

ALLA TANGENTER: Reset 

om mjukvaran hänger sig kan hand- 

datorn startas om genom att trycka 

in samtliga fem tangenter samtidigt. 

ENTER UPP 

VÄNSTER HÖGER 

Figur B1. Översikt över tangenternas funktion på handdatorn Digitech. 

NED


Ändra och radera registrerad data 

vid inventering händer det att man av misstag registrerar ett felaktigt värde eller 

artnummer och ibland artbestäms insamlat material vid ett senare tillfälle. I båda 

fallen kan man behöva ändra eller radera en registrering. Funktionerna för detta, 

ÄnDra och raDera, nås via meny vÄLj!. hur man navigerar till denna meny 

framgår av flödesschema för respektive inventering (se figur 5.5, figur 6.5 och 

figur 7.3). vid ändring letar man upp den registrering man vill ändra och väljer 

den genom att trycka enter. Därefter väljer man ny art på samma sätt som vid den 

vanliga artregistreringen längs transekten (se figur b2). avsluta ändringen genom 

VÄLJ! 

RADERA 

ÄNDRA 

AVBRYT 

LÄS IN NYA 

KOORDINATER? 

NEJ 

ENTER 

ENTER 

Escape 

Nr 00999123-0012 

GRUPP 


ART 063 Ängs- 


x:9999999 y:9999999 

SPARA? 

NO OK 

Yes 

Nr 00999123-0012 

VÄLJ GRUPP 


ART 064 Skogs- 


x:9999999 y:9999999 

att trycka escape (ned- + vänstertangent). Principen för radering är densamma, 

observera att den raderade registreringen inte försvinner utan endast markeras 

som raderad. För ändring av träd- eller betesvariabler väljer man på motsvarande 

sätt det träd eller den fålla som ska ändras varpå man knappar igenom alla 

variabler och ändrar där så önskas. 

har en individ endast kunnat bestämmas till grupp får man när man har inventerat 

klart ett Äbo en fråga om dessa ska ändras till art (se figur 5.5 och figur b3). 

gruppregistreringar är svåra att använda vid analys och därför är det viktigt att 

detta görs då det är möjligt. Funktionen går att komma åt även vid ett senare 

tillfälle om man tar samma väg i flödesschemat. Den stora fördelen med denna 

metod, jämfört med tidigare beskrivna ändringsmetod, är att man får upp alla 

gruppregistreringar för alla transekter på en gång. när du ändrat en individ från 

grupp till art förvinner den från listan. 

ENTER 

ENTER 

ENTER 

Figur B2. Tillvägagångssätt för att ändra art för en registrerad fjäril eller humla, 

med utgångspunkt från meny VÄLJ!. 

49


Vissa individer 

är registrerade 

till en grupp. 

Ändra dessa 

till art? JA 

50 

ENTER 

Meny VÄLJ METOD 

Transekt Nr: 9 

Nr 00999209-0003 

ART 193 Grupp 

Pärlemorfj stor 

Escape 

ENTER 

Figur B3. Tillvägagångssätt för ändring av gruppregistrering till art. 

Nr00999209-0003 

VÄLJ GRUPP 


ART 064 Skogs- 


x:9999999 y:9999999 

ENTER

ilaga 2 - garmin gPs 60csx 

bILAGA 2: GARMIN GpS 60CSX 

hur man använder garmin gPs 60csx framgår av medföljande handbok. 

Informationen här avser huvudsakligen betydelsefulla detaljer samt arbetsgång. 

För nybörjaren kan det vara en god ide att först knappa runt lite, gärna i sällskap 

med handboken, för att lättare hitta de menyer och funktioner som hänvisas till. 

garmin gPs används i nILs träd- och transektinventering framför allt till navigering 

till och inom objekt. Positionsangivelser för artregistreringar och träd görs i 

handdatorn med hjälp annan gPs. 

Inställningar 

För att kunna följa nedanstående instruktioner bör gPs:en vara inställd på 

svenska. tryck Page tills huvudmenyn (sidan med ikoner) visas. välj alternativet 

näst längst upp till vänster Inställningar, välj sedan system längst upp till vänster. I 

rullgardinsmenyn näst längst ner kan nu svenska väljas som språk. 

Följande justeringar görs under Inställningar i huvudmenyn: 

• Egnos/Waas, under System 

egnos (europa) och Waas (Usa) är ett korrigeringssystem som skall ge 

noggrannare positionsangivelser. systemet är fullt fungerande i europa fr.o.m. 

2004 och bör därför användas för bästa noggrannhet. kontrollera att egnos/ 

Waas står på alternativet ”till”. 

• Koordinatsystem och enheter, under Enheter 

För att gPs:en ska visa koordinaterna i rikets nät (rt 90), kontrollera att 

inställningarna är följande: Positionsformat = rt 90, Distans/fart = metrisk. 

• Kompassinställningar, under Riktning 

se till att gPs:en är inställd på att visa grader och att nordlig referens = sann. 

Övriga inställningar 

Det finns möjlighet att ställa in vad som ska visas på kompassidan. om inte sidan är 

framme tryck Page tills den visas. tryck nu på knappen menU. Under ”Datafält...” 

anges hur många fält som ska visas på skärmen. För att justera vad som ska visas i 

varje fält välj ”byt datafält ”, navigera till det datafält som ska ändras och bläddra 

fram önskat alternativ i rullgardinsmenyn. se till att ”bäring” och ”Distans till nästa” 

visas i var sitt fält. I övrigt kan man välja efter eget tycke. I menyn kan man också 

välja mellan bäringspekare och kurspekare. välj alternativet bäringspekaren, då 

pekar riktningspilen mot din destination (bäring). 

För att spara på batterierna bör man stänga av spårfunktionen. välj ”spår” från 

huvudmenyn och se till att spårregister är inställt på ”Från”. Läs mer på sidan 39 i 

den medföljande handboken om hur man kan spara batteri. 

51

ilaga 2 - garmin gPs 60csx 

navigera till transektens startpunkt 

På kartan ”Äbo Detaljkarta” kan man utläsa namnet på den punkt som ska 

uppsökas. I gPs:en är punkterna namngivna efter Äbo-nummer och transektnummer 

följt av a eller b (abonnn_nnX). a och b är bara till för att skilja på 

transektens ändpunkter och man kan välja vilken man vill som start- eller 

slutpunkt. Det finns två olika sätt att välja den punkt man vill gå till på gPs:en. 

antingen väljer man från en lista över alla punkter som finns lagrade. Denna metod 

lämpar sig bäst när man inte befinner sig vid det ängs- och betesobjekt (Äbo) som 

ska inventeras och vill ha hjälp att hitta dit. när man befinner sig på eller vid ett 

Äbo så går det oftast snabbast att välja punkt via kartan på gPs-skärmen. 

• välj från lista 

tryck på knappen FInD, välj Waypoints och tryck på entr. nu visas en lista över 

alla punkter som finns lagrade i gPs:en, d.v.s. alla ändpunkter för de transekter 

som ska inventeras. om man i detta läge trycker på menU kan man välja Sök 

efter namn eller Sök närliggande. 

52 

Sök efter namn 

skriv in punktens namn med hjälp av tecknen i nedre delen av skärmen, 

navigera med pilplattan och välj tecken med entr. För varje tecken som skrivs 

in så hoppar man i listan, man behöver alltså inte skriva in hela namnet utan 

ser att man rätt Äbo i listan kan man trycka Page (eller gå till ok på skärmen 

och trycka entr). står man nu inte på precis rätt punkt bläddrar man sig fram 

till den med pilplattan och trycker entr. välj ”gå till” och bekräfta med entr. 

Sök närliggande 

väljer man Sök närliggande får man upp en lista över alla punkter ordnade efter 

avståendet till din aktuella position. välj punkt med pilplattan och tryck entr. 

se till att stå på ”gå till”, bekräfta med entr. 

• välj punkt i kartan 

när man befinner sig vid det Äbo som ska inventeras ser man alla transektpunkter 

som små flaggor på gPs:ens kartsida. om kartsidan inte är framme så 

trycker man Page tills man kommer dit. man kan zooma in och ut i kartan med 

hjälp av knapparna In och oUt för att få en lämplig överblick över det Äbo som 

ska inventeras. välj punkt genom att förflytta pekaren till flaggans spets, när 

man ser att flaggan är markerad tryck entr. rutan ”välj punkt” visas. välj punkt 

med pilplattan och tryck entr. 

när man valt punkt med någon av ovanstående metoder kommer man till 

kartsidan. genom att växla mellan kartsidan och kompassidan, med hjälp av Pageknappen 

ser man nu hur man ska förflytta sig för att nå punkten.

ilaga 3 - koordinatsystem, kompass och kartor 

bILAGA 3: KooRdINATSySTEM, KoMpASS oCH KARToR 

Koordinater (från Lantmäteriets hemsida) 

kartprojektionen i sverige kan ses som att en cylinder tangerar ellipsoiden längs en 

meridian, medelmeridianen. Punkterna avbildas (projiceras) på cylinderytan. när 

cylindern vecklas ut får man den plana kartan. endast medelmeridianen avbildas 

som en (vertikal) rät linje, övriga meridianer konvergerar bågformigt in mot denna 

om medelmeridianen väljs till 2.5 gon väst (400 gon eller ’nygrader’ = 1 varv = 

360°) om stockholms gamla observatorium, vilket är lika med 15°48’29.8” öst 

greenwich, så får vi projektionssystemet för allmänna svenska kartor. Det har 

alltså sitt sanna origo där medelmeridianen skär ekvatorn, över 610 mil söder om 

sverige. 

vi får ett plant koordinatsystem med medelmeridianens bild som x-axel, och 

ekvatorns bild som y-axel. (I sverige och i en del andra länder brukar norrkoordinaten 

kallas för x, och Öst-koordinaten för y). För att undvika negativa 

y-koordinater har man som standard ett y-tillägg på 1500 kilometer. Det vill 

säga, punkter på medelmeridianen får y-koordinaten 1500 kilometer (1 500 000 

meter). vi får då i hela sverige x- och y-koordinater i meter med 7 siffror, t.ex. 

skara domkyrka med de ungefärliga koordinaterna x = 6 476 100 m , y = 1 361 700 

m i rikets nät (rt90) 1990 gon v 0:-15). vi kan nu rita upp ett rätvinkligt rutnät i 

rt90, som täcker sverige (se Figur b4). Det utritade nätet är också grunden för de 

svenska kartornas bladindelning. 

x 

x=7700 km 

x=6100 km 

x=0 

y=0 

y=1200 km 

y=1900 km 

Figur B4. Plant koordinatsystem med medelmeridianens bild som x-axel. Notera att 

x-koordinaten anger läge i nord-sydig riktning och y i öst-västlig. 

y 

53


Exempel 

rutnätet i kartexempelet nedan är angivet i rt90 (figur b5). kilometersiffror anges 

i bladhörnen, däremellan anges de två sista siffrorna för varje linje i rutnätet. en 

ruta på den här kartan är 2 x 2 km, i t.ex. terrängkartan (gröna kartan) är rutorna 

1 km. I nedre hörnet (sv) anges norr-koordinaten (x) = 6700 km (6 700 000 m) och 

öst-koordinaten (y) = 1525 km (1 525 000 m). Punkten 1 har i rt90 positionen: x 

= 6 746 000 m, y = 1 530 000 m, för punkter som ligger mellan linjerna i rutnätet 

får man dra linjer vinkelrätt ut mot ramen, och skatta eller mäta avståndet från 

närmaste kilometersiffror. t.ex. får den markerade punkten 2 positionen x = 6 703 

000 m, y = 1 531 000 m i rt90. 

Figur B5. Kartexempel från Vägkartan/Blå kartan som illustrerar hur koordinater 

anges. 

54


Kompassnavigering 

För navigering från start- till slutpunkt används en spegelsyftkompass. spegeln 

gör det lättare att hålla koll på kompassnålen samtidigt som man tar sikte på ett 

föremål framför sig. transekterna går alltid i rak nord-sydlig eller öst-västlig riktning 

så kompasshuset kan alltid vridas så att det är inställt på 360 eller 90 grader (n 

eller e på kompasshuset pekar rakt fram). håll kompassen så plant som möjligt 

och se till att kompassnålen ligger i kompasshusets pil samtidigt som du håller upp 

kompassen och tar sikte på ett föremål längs transekten eller vid dess slutpunkt 

(Figur b10). 

observera att det kan finnas lokala kursavvikelser p.g.a. starka magnetfält i marken, 

t.ex. i malmrika områden i fjällen eller i bergslagen. notera också att järnföremål 

som kompassgångaren bär inom någon halvmeter från kompassen kraftigt kan 

påverka kursen. vid osäkerhet om kompassens rättvisning är det tillåtet att rikta in 

sig och hitta syftpunkter med hjälp av fältkartan. 

Figur B10. Eftersom transekterna alltid ligger i rak nord-sydlig eller öst-västlig 

riktning kan kompassen alltid ställas in på 360 eller 90 grader. Håll kompassen 

plant, se till att kompassnålen ligger rätt och ta sikte på ett terrängföremål. 

Kartor i NILS 

För varje nILs-ruta får inventeraren med sig tre typer av kartor. ”vägkartan” (figur 

b6) i skala 1:100 000 ger en översikt över regionen där rutan är belägen. ”Äbo 

Översiktskarta” (figur b7) visar var varje ängs- och betesmarksobjekt är beläget 

inom nILs-rutan. Denna karta finns i två olika utföranden, en för södra sverige i 

skala 1:30 000, där alla Äbo återfinns inom en area av 5x5 km och en för norra 

sverige i skala 1:90 000, där arean är utökad till 15x15 km (se kap 1.4). För varje 

Äbo finns också en ”Äbo Detaljkarta” (figur b8) i varierande skala beroende 

på ängs- och betesmarksobjekts storlek. I denna karta framgår transekternas 

position och namn. som bakgrund finns ett infrarött eller svart-vitt ortofoto för att 

underlätta orienteringen. observera att ortofotot inte alltid är helt aktuellt. 

55


56 

Ruta 44 

04G5E 

Fältinv. 2007 

0 2 4 6 8 10 Km 

1:100,000 

¯ 

© Lantmäteriverket 1998. Ur GSD, dnr 507-98-4720 

Figur B6. Exempel på Vägkarta, den yttre kvadraten visar 5x5 km-rutan i vilken 

ängs- och betesmarksobjekten är belägna. 

ÄBO Översiktskarta 

Ruta 43 

ÄBO 122 

ÄBO 123 

ÄBO 124 

0 1 2 3 Km 

1:30 000 

ÄBO 125 

¯ 


D 

ÄBO Översiktskarta 

Ruta 349 

ÄBO 575 

0 2 4 6 8 10 Km 

1:90 000 

¯ 


Figur B6. Exempel på ÄBO Översiktskarta, t.v. i skala 1:30 000 där den yttre 

kvadraten är 5x5 km och varje ÄBO är färgat rosa, t.h. i skala 1:90 000 där den 

yttre kvadraten är 15x15 km och ÄBO symboliseras av ett rött kryss.

B 

1 

A 

B 

A 

2 

0 20 40 60 80 100 Meter 

B 

A 

3 

ÄBO Detaljkarta 

B 

Ruta 44 

ÄBO 129 

A 

4 

B 

A 

5 

B 

A 

6 

B 

A 

7 

¯ 

bilaga 3 - koordinatsystem, kompass och kartor 

Figur B7. Exempel på ÄBO Detaljkarta. Kartan visar transekternas position och 

namn med ortofoto som bakgrund. 

57

ilaga 4 - artlistor, koder 

bILAGA 4: ARTLISToR, KodER 

Tabell B1. Fjärilar i ängs- och betesmarker. 

TJOCKHUVUDFJÄRILAR 46 klöverblåvinge 94 aspfjäril 

1 skogsvisslare 47 svartfläckig blåvinge 95 tryfjäril 

2 blomvisslare 48 alkonblåvinge 96 sälgskimmerfjäril 

3 myrvisslare 49 Ljung/hedblåvinge 97 kvickgräsfjäril 

4 smultronvisslare 50 kronärtsblåvinge 98 svingelgräsfjäril 

5 backvisslare 51 violett blåvinge 99 berggräsfjäril 

6 kattunvisslare 52 högnordisk blåvinge 100 vitgräsfjäril 

7 spegelsmygare 53 Fjällvickerblåvinge 101 Dårgräsfjäril 

8 gulfläckig glanssmygare 54 brun blåvinge 102 starrgräsfjäril 

9 svartfläckig glanssmygare 55 rödfläckig blåvinge 103 Pärlgräsfjäril 

10 mindre tåtelsmygare 56 midsommarblåvinge 104 brun gräsfjäril 

11 större tåtelsmygare 57 turkos blåvinge 105 kamgräsfjäril 

12 silversmygare 58 Ängsblåvinge 106 Luktgräsfjäril 

13 Fjällsilversmygare 59 väpplingblåvinge 107 slåttergräsfjäril 

14 Ängssmygare 60 silverblåvinge 108 skogsgräsfjäril 

RIDDARFJÄRILAR 61 Puktörneblåvinge 109 gulringad gräsfjäril 

15 mnemosynefjäril pRAKTFJÄRILAR 110 Disas gräsfjäril 

16 apollofjäril 62 silverstreckad pärlemorfjäril 111 högnordisk gräsfjäril 

17 segelfjäril 63 Ängspärlemorfjäril 112 Fjällgräsfjäril 

18 makaonfjäril 64 skogspärlemorfjäril 113 sandgräsfjäril 

VITFJÄRILAR 65 hedpärlemorfjäril 114 myrgräsfjäril 

19 skogs/Ängsvitvinge 66 storfläckig pärlemorfjäril 115 tundragräsfjäril 

20 aurorafjäril 67 Älggräspärlemorfjäril 116 tallgräsfjäril 

21 hagtornsfjäril 68 svartringlad pärlemorfjäril BASTARDSVÄRMARE 

22 kålfjäril 69 Prydlig pärlemorfjäril 117 sexfläckig bastardsv. 

23 rovfjäril 70 brunfläckig pärlemorfjäril 118 mindre bastardsvärmare 

24 rapsfjäril 71 arktisk pärlemorfjäril 119 bredbrämad bastardsv. 

25 grönfläckig vitfjäril 72 Frejas pärlemorfjäril 120 Fjällbastardsvärmare 

26 svavelgul höfjäril 73 högnordisk pärlemorfjäril 121 smalsprötad bastardsv. 

27 Fjällhöfjäril 74 bäckpärlemorfjäril 122 klubbsprötad bastardsv. 

28 högnordisk höfjäril 75 Friggas pärlemorfjäril 123 metallvingesvärmare 

29 rödgul höfjäril 76 Dvärgpärlemorfjäril DAGSVÄRMARE 

30 Ljusgul höfjäril 77 Fjällpärlemorfjäril 124 svävflugelik dagsvärmare 

31 citronfjäril 78 myrpärlemorfjäril 125 humlelik dagsvärmare 

JUVELVINGAR 79 amiral 

32 gullvivefjäril 80 tistelfjäril GRUppER FJÄRILAR 

33 mindre guldvinge 81 Påfågelöga 190 grupp blåvinge 

34 violett guldvinge 82 nässelfjäril 191 grupp guldvinge 

35 vitfläckig guldvinge 83 vinbärsfuks 192 grupp vitfjäril 

36 violettkantad guldvinge 84 kartfjäril 193 grupp Pärlemorfj stor 

37 eldsnabbvinge 85 sorgmantel 194 grupp Pärlemorfj liten 

38 eksnabbvinge 86 körsbärsfuks 195 grupp gräsfjäril 

39 grönsnabbvinge 87 Lappnätfjäril 196 grupp tjockhuvudfjärilar 

40 almsnabbvinge 88 asknätfjäril 197 grupp bastardsvärmare 

41 busksnabbvinge 89 väddnätfjäril 198 grupp Dagsvärmare 

42 krattsnabbvinge 90 Ängsnätfjäril 

43 mindre blåvinge 91 sotnätfjäril TILLFÄLLIGT AVBROTT 

44 tosteblåvinge 92 veronikanätfjäril 300 stopp tillf gräns 

45 Fetörtsblåvinge 93 skogsnätfjäril 301 start tillf gräns 

58

Tabell B2. Humlor i ängs- och betesmarker. 

201 Åkerhumla 

202 backhumla 

203 mosshumla 

204 stormhattshumla 

205 sandhumla b 

206 hushumla 

207 tajgahumla b 

208 vallhumla 

209 stensnylthumla 

210 stenhumla 

211 gräshumla 

212 haghumla 

213 tjuvhumla 

214 Ängshumla 

215 broksnylthumla 

216 mörk jordhumla b om hannar 

217 Ljus jordhumla * b om hannar 

218 rallarjordhumla (nordjordhumla) b om hannar 

219 blåklockshumla (brynhumla) b om hannar 

220 sydsnylthumla b 

221 jordsnylthumla b om hannar 

222 hussnylthumla b om hannar 

223 Ängssnylthumla b om hannar 

224 trädgårdshumla 

225 Ljunghumla 

226 klöverhumla 

227 trädgårdssnylthumla b om hannar 

228 Åkersnylthumla b om hannar 

229 berghumla b 

230 Lapphumla b 

231 Lappsnylthumla (nordsnylthumla) b 

232 Fjällhumla 

233 alphumla oT 

234 Polarhumla oT 

235 tundrahumla oT 

bilaga 4 - artlistor, koder 

b = beläggex krävs, oT = ovan trädgränsen, () äldre namn anges inom parentes 

* Ljus jordhumla innefattar även arterna kragjordhumla och skogsjordhumla (mindre jordhumla) 

GRUppER HUMLOR 

290 grupp brun mellankropp (om osäker mellan åker-, back- och mosshumla) 

291 grupp brunsvartvit 

292 grupp humla, ospec. 

293 grupp svartröd (om osäker mellan sten-, gräs-, hag- och tjuvhumla) 

294 grupp gulsvartgul m-kr 

295 grupp jordhumla (om osäker på jordhumlorna och blåklockshumla - kan 

blåklockshumla skiljas men inte övriga så notera detta) 

296 grupp Övr gulsvart m-kr 

TILLFÄLLIGT AVBROTT 

302 stopp tillf gräns 

303 start tillf gräns 

59

ilaga 4 - artlistor, koder 

Tabell B3. Träd i ängs- och betesmarker. 

41 Asp 

51 ek 

61 bok 

71 ask 

72 alm 

73 Lind 

74 Lönn 

94 sälg 

Tabell B4. Lavar på grova lövträd i ängs- och betesmarker. 

01 matt pricklav 

02 vitskivlav 

03 gulpudrad spiklav 

04 ekspik 

05 brun nållav 

06 gul dropplav 

07 rynkiga gelélavar 

08 släta gelélavar 

09 sotlav 

10 almlav 

11 gammelekslav 

12 traslav 

13 skinnlav 

14 Lunglav 

15 skrovellav 

16 njurlavar 

17 grynig filtlav 

18 grå skärelav 

19 rosa skärelav 

60

Tabell B5. Arter och artgrupper som räknas som träd i NILS 

bilaga 4 - artlistor, koder 

tall björkar sötkörsbär-Fågelbär 

bergtall Asp hägg 

cembratall Övriga popplar Plommon 

contortatall ekar apel 

Övriga tallar bok Päron 

Lärk hästkastanj klibbal 

gran ask gråal 

Främmande Picea almar sälg, diam >20 mm 

Ädelgranar Abies Lindar Pilar, diam >20 mm 

Idegran Lönnar rönn 

Övr. främmande barrträd avenbok oxlar 

Tabell B6. Arter och artgrupper som räknas som buskar i NILS 

En vresros skogskornell 

viden (inkl. sälg

ilaga 5 - adresser och telefon 

bILAGA 5: AdRESSER oCH TELEFoN 

Tjänstepost 

62 

SLU 

skoglig resurshushållning 

901 83 UMEÅ 

FRISVAR 

SLU 

skoglig resurshushållning 

knr 900068111-0 

908 50 UMEÅ 

expedition 

expeditionstid mån-fre: kl. 08.00-16.00 

telefon under expeditionstid, växel 090-786 81 00 

e-post srh@slu.se (institutionen) 

nils@srh.slu.se (nILs) 

Webb-adresser http://nils.slu.se 

http://www.srh.slu.se/ (institutionen) 

American Express business Travel, resebyrå 

Öppettider mån-fre 08.00-17.00 

telefon, kontorstid 08-429 20 90 

telefon, kvällstid 0771-79 00 25 

e-post uppsala@aexp.se 

Webb-adress http://www.aexp.se/ 

Hertz biluthyrning Ab, hyrbilar 

Öppettider mån-fre 07.00-18.00 

telefon, kontoret i Umeå 090-17 71 40 

telefon, akuta problem, kvällstid 090-17 71 88 

e-post hertzume@bilbolaget.com

Telefonnummer och e-postadresser, NILS 

bilaga 5 - adresser och telefon 

institutionspersonal bostaden Arbetet Mobil 

Per andersson (fält) 090-786 82 34 0730-45 43 09 

karl-olof bergman (fjärilar) 013-28 26 85 

erik cronvall (fält) 090-720 01 90 090-786 82 34 070-780 26 46 

johan Fransson (prefekt) 090-786 85 31 

Åsa gallegos torell (fält, basnILs) 0620-17 311 090-786 81 55 070-311 19 51 

anders glimskär (innehåll) 018-67 22 20 076-821 96 70 

Åsa hagner (fält) 090-786 82 18 070-376 00 28 

jens montelius risberg (humlor) 023-818 24 0733-810 443 

bo-gunnar olsson (personal) 090-13 97 70 090-786 83 34 070-666 68 23 

Lina rasmusson (utrustning) 0736-94 60 79 

johan svensson (programchef) 090-506 16 090-786 83 33 0730-21 68 80 

carina Westerlund (tidrapport och reseräkning) 090-786 83 47 

joakim Åström (teknisk utrustning) 090-786 85 02 070-676 95 01 

telefonväxeln, sLU Umeå 090-786 81 00 

E-post : fornamn.efternamn@srh.slu.se (ta bort prickar över å, ä och ö). 

karbe@ifm.liu.se; asa.gallegos@srh.slu.se; jens.risberg@w.lst.se 

Telefonnummer, Skyddsombud 

Namn bostaden Arbetet Mobil 

Per nilsson (kontor) 090-786 84 72 

Lennart norlén (fält) 018-25 08 81 070-631 37 97 

Dianne staal Wästerlund (miljöpolicy) 090-786 84 50 

63

Fältinstruktion för fjärilar, humlor, grova träd och lavar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?