Download info - Stork Klinik

Information inför insemination. 

Vi gläder oss att få prata med dig, antingen det blir 

här på StorkKlinik eller per telefon! Det bestämmer 

du själv när du ringer och bokar en tid. 

Förutsättningar för det första 

samtalet 

Kom ihåg att förutsättningen för ett journalsamtal är 

att vi har fått din ifyllda och underskrivna journal 

samt ett kvitto på din inbetalning. Det ska vara oss 

tillhanda senast 10 dagar före din bokade tid. Du 

kan skicka journalen och kvittot på något av 

följande sätt: 

a. Fax: +45 32 57 33 46 

b. Post: Se adress nedan 

c. E-mail: info@storkklinik.dk 

Journal och instruktioner om betalning finns i slutet 

av detta material. Har vi inte fått din underskrivna 

journal och din betalning blir vi dessvärre tvungna 

att ge din avtalade tid till någon annan, då väntetid 

på dessa samtal förekommer. Därför är det en bra 

idé att kontakta oss via telefon eller e-mail 10 dagar 

före journalsamtalet för att försäkra dig om att 

journalen och betalningen kommit fram. 

På grund av dansk lagstiftning skall vi be om en 

kopia av ditt pass eller annan fotolegetimation som 

vi kan lägga i din journal. Vi skall också be dig om 

ditt fullständiga personnummer varje gång du 

besöker kliniken. 

Journalsamtalet 

Samtalet varar i ca 45 min. Vi kommer att tala om 

din hälsa och dina chanser att bli gravid. Vi vill att 

du förbereder dig genom att läsa igenom det här 

materialet grundligt. Under samtalet vill vi gärna 

lägga fokus på din personliga och aktuella situation 

och så mycket det är möjligt undvika att lägga tid på 

allmänna frågor, vilka du hittar svar på i den här 

texten. 

Därför utgår vi från att du noga läst igenom texten 

som följer. Vi vet att texten är lång och informativ, 

därför ber vi dig läsa igenom den ytterligare en gång 

innan journalsamtalet. Därefter kan du använda 

texten som uppslagsmaterial. 

Klargörande samtal 

Om du ännu inte bestämt dig för om du vill använda 

en anonym eller öppen donator kan journalsamtalet 

användas i klargörande syfte. Du kanske inte är 100 

% säker på vilket sätt som är det bästa för dig att 

bilda familj på. Du är kanske osäker på om du inför 

barnet kan stå för ditt val att använda en donator. 

Det är naturligtvis du själv som ska fatta beslutet, 

men vi kan med vår erfarenhet stötta dig i valet av 

en donator, anonym eller öppen. Eller att försöka 

hitta en man som är villig att vara känd donator eller 

en som vill vara känd pappa. 

Vill du ha ett klargörande samtal fyller du i det i din 

journal. Men kom ihåg att journalsamtalet och det 

klargörande samtalet är 100% oförpliktigande för 

dig. 

Hos din läkare 

Via din läkare eller gynekolog skall du ha tagit 

obligatoriska blodprover. Med hänsyn till dansk 

lagstiftning, skall provsvar utskrivet från 

laboratoriet vara kliniken tillhanda innan vi kan 

börja inseminera dig. Du skall försäkra dig om att 

dina provsvar är mottagna och godkända av oss 

genom att ringa eller maila kliniken innan din 

insemination. Dessa provsvar skall följa krav från 

danska läkemedelsstyrelsen och analyseras via ett 

certifierat laboratorium med hänsyn till dansk 

vävnadslag. 

–––––––––––––––––––––––––– 1 –––––––––––––––––––––––––– 

v. Nina Stork | St. Kongensgade 40H, 1.stv. | DK-1264 København K | Tlf. +45 32 57 33 16 | Fax +45 32 57 33 46 

SE nr: 18 04 60 83 | Nykredit reg.nr. 5472, konto nr. 0944580 | www.StorkKlinik.dk | info@StorkKlinik.dk 

LÄS DET 

HÄR 

MATERIALET 

FLERA 

GÅNGER!

Obligatoriska blodprover: 

Klamydia: cervix-odling eller urin. 

Anti-HIV 1 + 2 (antigen/antikropp ) 

Hepatit B: HbsAG och Anti-HBc 

Hepatit C: Anti-HCV-Ab 

Utöver dessa prover vill vi att du undersöker om du 

är immun mot Rubella (Röda hund). Även andra 

typer av infektionssjukdomar, om du ex i ditt arbete 

utsätts för smittorisker. Tala med din läkare om 

detta. Tyvärr kan vi inte inseminera kvinnor som 

har ett positivt test for HIV eller Hepatit C. 

Hos gynekologen 

Vi vill gärna att du genomgår en fertilitetsutredning, 

minimum en ultraljudsundersökning och blodprover 

för hormonnivåerna. Detta för att du innan du 

kommer till din första insemination har fått en klar 

bild över om hur dina chanser att bli gravid ser ut. 

Allmän telefontid 

Vardagar mellan kl 10.00 och 16.30 

Telefontid för insemination 

Alla dagar mellan kl 8.00 och 10.00, endast 

tidsbeställning för insemination! 

På helger och helgdagar är telefonen öppen mellan 

kl 8.30 och 9.30 för tidsbeställning. 

Telefontider för rådgivning 

Vardagar: kl 10-12.30 

Öppettider på StorkKlinik 

StorkKlinik har öppet för insemination årets alla 

365 dagar, d v s även helger, helgdagar och under 

semestertider. Normalt stänger vi ca kl 16.45 om det 

inte är flera som ska insemineras den dagen. Därför 

ska du planera att kunna vara hos oss senast kl 

16.45 den dagen du ska insemineras. 

I helgen senast kl. 15.30. 

Helgdagar och helger 

Helgdagar i Danmark 2013: 

Januari: 1 

Mars: 28. Og 29. 

April: 1 og 26. 

Maj: 9 og 20. 

December: 25, 26 (jul) 

December 31: Nyttårsafton 

På helgdagar har vi samma telefontider som på 

helgerna. D v s du kan boka tid för insemination 

mellan kl 8.30 och 9.30. 

Det tillkommer ett helgtillägg vid insemination på 

helger och helgdagar. 

–––––––––––––––––––––––––– 2 –––––––––––––––––––––––––– 


SE nr: 18 04 60 83 | Nykredit reg.nr. 5472, konto nr. 0944580 | www.StorkKlinik.dk | info@StorkKlinik.dk

Hos husläkaren/gynekologen ............... 2 

Klamydia, hepatit B och C samt HIV................. 2 

Är du immun mot barnsjukdomar? .................... 2 

Eventuella sjukdomar ....................................... 2 

Tid till gynekologen .......................................... 2 

Eventuell tidigare infektion ............................... 5 

HSG ................................................................. 5 

Menstruationscykel och ägglossning .. 6 

Antal dagar mellan menstruationerna. ................ 6 

Vad är en cykeldag?.......................................... 6 

Naturlig cykel eller hormonstimulerad? ............... 

Statistik ............................................................ 6 

PCO – polycystiskt ovariesyndrom .................... 7 

PCO och din kost .............................................. 7 

Naturlig cykel ................................................... 7 

Positivt ägglossningstest ................................... 7 

14 dagar före menstruation ................................ 7 

Dubbel insemination ......................................... 8 

När hjälper hormoner? ...................................... 8 

Om hormoner är nödvändiga ............................. 8 

Ultraljudsundersökning ..................................... 8 

Ägglossningssprutan ......................................... 8 

Biverkningar .................................................... 9 

Kom ihåg att ringa till oss ................................. 9 

Sunt levnadssätt ................................. 10 

Alternativa behandlare .................................... 10 

Folsyra ........................................................... 10 

Din arbetsmiljö ............................................... 10 

Rökning ......................................................... 10 

Passiv rökning ................................................ 11 

Alkohol .......................................................... 11 

Kaffe .............................................................. 11 

Övervikt ......................................................... 11 

Ändring av levnadsvanor ................................ 12 

Medicin .......................................................... 12 

Feber .............................................................. 12 

De känslomässiga aspekterna ........... 13 

Spermadonatorerna ............................ 13 

Önskemål gällande donator ............................. 14 

Val av donator och konsekvenser .................... 14 

Innehåll 

Öppna skandinaviska donatorer ....................... 14 

Sperma från USA avrådes tyvärr ifrån, fr.o.m. 

2007-04-07 .. Fejl! Bogmærke er ikke defineret. 

Reservation ..................................................... 14 

Är du klar med beslutet om 

anonym/öppen spemadonator? ......... 15 

Skriv ned dina tankar ...................................... 15 

Privat donator eller blivande far ......... 18 

Rådgivning kring insemination hemma ............ 18 

Köp av spermiedonation hos Storkkliniken .. Fejl! 

Bogmærke er ikke defineret. 

Själva inseminationen på Storkkliniken 

............................................................. 19 

När du/ni kommer ........................................... 19 

Liten risk för infektion .................................... 19 

Efter inseminationen ........................... 20 

Sport efter insemination .................................. 20 

Graviditetstest ................................................. 20 

Risk för graviditet utanför livmodern ............... 20 

Grupper med kvinnor i samma situation ........... 20 

Praktiska upplysningar ....................... 21 

Anmäla återbud ............................................... 21 

Att komma försent .......................................... 21 

Betalning ............................................. 21 

När du överför pengar till vårt konto, kom ihåg: 

....................................................................... 21 

Alternativa behandlare ........................ 23 

Foresight: ....................................................... 23 

Akupunktur: ................................................... 23 

Zoneterapi: ......................................................... 

Rökstopp ............................................................ 

Figur 1: Ovarier/äggstockar ................ 24 

J O U R N A L ...................................... 25 

–––––––––––––––––––––––––– 3 –––––––––––––––––––––––––– 



Hos husläkaren/gynekologen 

Klamydia, hepatitis B och C samt HIV 

Strax före inseminationen ska du testas för 

klamydia, hepatitis B och C samt HIV av din 

husläkare/gynekolog eller hos Mama Mia som är ett 

bra alternativ i Stockholm. Det är en förutsättning 

för att bli inseminerad att du är 100 % säker på att 

du inte bär på dessa sjukdomar. Om du haft 

oskyddad sex sen du testades och innan 

inseminationen måste du testas på nytt och avvakta 

svaren innan inseminationen kan genomföras. 

Storkkliniken kan inte ta på sig ansvaret för att du är 

smittfri vid inseminationen, det är ditt ansvar. 

Det är mycket viktigt att du är ansvarsfull gällande 

detta, för görs en insemination samtidigt med en 

infektion kan det förvärra och i värsta fall sprida 

infektionen. Den sterila katetern kan föra 

virus/bakterier från livmodermunnen upp till 

livmodern. Smittan kan sen föras vidare via 

äggledarna till bukhålan. I värsta fall kan t.ex. 

klamydia spridas i hela kroppen, nå lederna och ge 

gikt som kan ta flera år att behandla. Några blir 

kanske aldrig friska... Det vill varken du eller vi ska 

hända, därför ska du skriva under i journalen att du 

tar det fulla ansvaret för att du är fri från smitta. Du 

ska dessutom vara säker på att du inte har syfilis 

eller hepatit, hör med din husläkare om du behöver 

bli testad för dessa. Där gäller också ditt ansvar att 

du är smittfri. 

Det finns kvinnor som av sin läkare fått veta att de 

har en ”tyst” infektion, dvs. en infektion utan 

symtom. Denna måste ha blivit behandlad innan 

insemination kan ske. 

Om du har försökt att bli gravid genom 

insemination hemma med känd donator ska du 

också testas om för sjukdomar inför insemination på 

Storkklinken. Detta eftersom ingen annan än din 

donator kan vara 100 % säker på att vara smittfri. 

I journalen, sist i detta material, ska du skriva under 

på att det fr.o.m. nu är ditt ansvar att du är fullt frisk 

när du kommer till Storkkliniken för samtliga 

kommande inseminationer. 

Är du immun mot barnsjukdomar? 

Du ska ha tagit ett blodprov för att undersöka om du 

är immun mot röda hund som också kallas Rubella. 

Om du smittas med röda hund under graviditeten 

kan barnet få svåra missbildningar eller handikapp. 

Du kan då hamna i den olyckliga situationen att 

behöva ta ställning till abort. Du kan vaccinera dig 

mot röda hund om du inte är immun, tala med din 

läkare om det. 

Om du arbetar med barn eller ofta har kontakt med 

små barn kan det vara nödvändigt att ta extra 

blodprover för att testa om du har antikroppar mot 

parvovirus (femte sjukan). Om du har katt eller ofta 

träffar katt kan det vara en god idé att prata med din 

husläkare om test för toxoplasmos. 

Eventuella sjukdomar 

Om du har någon kronisk eller akut sjukdom kan 

det vara mindre lämpligt att bli gravid. Om du har, 

eller har haft, fysiska eller psykiska handikapp eller 

någon typ av missbruk gäller detsamma. Du ska då 

rådgöra med din husläkare/gynekolog eller den 

specialistläkare som sköter dig inför en eventuell 

insemination. 

Storkkliniken önskar bara ta ställning till om vi 

tycker att det är en bra idé att inseminera dig om vi 

får ett skriftligt utlåtande av din läkare att det är 

försvarligt trots din sjukdom/handikapp att du blir 

gravid med tanke på psykisk och fysisk hälsa för dig 

och barnet. Detsamma gäller om du tidigare har lidit 

av en allvarlig sjukdom. Intyget från läkaren ska 

behandla din aktuella livssituation och inte 

sjukdomen generellt. 

Tid till gynekologen 

Vi rekommenderar att du undersöks av en 

gynekolog innan inseminationen. Gör det gärna 

innan journalsamtalet så vet vi mer när vi talas vid. 

Vi rekommenderar att undersökningen görs innan 

fösta inseminationen eftersom det är dyrt och 

psykisk belastande att bli inseminerad många 

gånger utan att det ger resultat. Även om du är frisk 

och kry och har regelbundna menstruationer kan du 

ha en cysta i en äggstock eller ha myom 

(muskelknutor i livmodern) som kan minska 

fruktsamheten. Du kan även ha en polyp inne i 

livmodern (slemhinneutväxt) som bör opereras bort 

då den kan minska fruktsamheten. Gynekologen ska 

undersöka dig med tanke på den kommande 

inseminationen och värdera dina chanser att bli 

gravid. Det görs med ultraljudsundersökning och 

ev. blodprover för hormonnivåerna. Vid 

ultraljudsundersökningen kan man se om din 

livmoder och dina äggstockar ser normala ut. 

Passagen in till äggledarna är bara 1-2 mm i 

diameter och man kan inte med 

ultraljudsundersökningen se om du har passage i 

äggledarna. 

–––––––––––––––––––––––––– 4 –––––––––––––––––––––––––– 



Eventuell tidigare infektion 

Om du tidigare haft infektion i livmodern eller 

äggledarna, eller om du haft klamydia eller gonorré, 

ska du genomgå en röntgenundersökning med 

kontrast för att se att du har passage genom 

äggledarna. En infektion kan ha givit ärrvävnad som 

hindrar passagen för ägg och spermier. Prata med 

din gynekolog om denna undersökning. 

Vi känner endast till ett fåtal gynekologer i Sverige 

som vi kan rekommendera, men efter lagen som 

gick igenom 2005-07-01 om möjlighet till 

insemination i Sverige förväntas det vara lättare än 

tidigare att hitta svenska gynekologer som hjälper 

till med undersökningarna. Om du känner till någon 

bra gynekolog i Sverige som låter sig 

rekommenderas får du gärna berätta det för oss. Här 

är adresserna till några svenska och danska och 

gynekologer . 

HSG 

Om du blivit inseminerad 2-3 ggr utan resultat 

rekommenderar vi denna röntgenundersökning även 

om du inte vet att du haft någon infektion. En del 

gynekologer kan göra genomspolning och se med 

ultraljud att det finns passage, då behöver inte HSG 

göras. En del kvinnor kan ha dålig passage i 

äggledarna utan tidigare tecken till infektion. Det är 

förargligt att spendera tid och pengar på 

inseminationer som inte ger resultat. Dessutom 

anser vissa gynekologer att man som bonus har ökat 

sin fertilitet i 2-3 månader efter undersökningen 

eftersom äggledarna vidgas något. Ibland kan man 

få kramp i äggledarna under undersökningen och 

det kan du verka som det inte finns passage fastän 

det finns det. Prata därför gärna med oss om 

resultatet av undersökningen. 

–––––––––––––––––––––––––– 5 –––––––––––––––––––––––––– 



Menstruationscykel och ägglossning 

Antal dagar mellan menstruationerna. 

I din journal ska du skriva ned senaste halvårets 

menstruationsintervaller. Använd din almanacka. 

Du räknar från den första dagen som 

menstruationen börjar (=dag 1) t.o.m. sista dagen 

före nästa menstruation börjar. Räkna så exakt du 

kan för senaste halvåret. Detta är särskilt viktigt om 

du ska insemineras i din normala cykel, d.v.s. inte 

hormonstimulerat. Hur många dagar du blöder 

spelar ingen roll i det här sammanhanget. Vi önskar 

bara få veta intervallerna, inga datum, förutom 

datumet för dag 1 i den sista menstruationen inför 

inseminationen. 

Vad är en cykeldag? 

I det här informationsmaterialet och när vi talas vid 

på telefon framöver kommer vi att använda 

begreppen ”cykeldag nr xx” eller ”dag xx i din 

cykel”. Den dag din menstruation börjar är dag 1 i 

menstruationscykel (eller cykeldag 1). Får du en 

liten mellanblödning några dagar innan 

menstruationen börjar ska den inte räknas. Om 

menstruationen kommer på kvällen är det nästa dag 

som är dag 1. 

Statistik 

Inseminationer på Storkkliniken från 2011-01-01 

till 2011-12-31: 

Alder 

Inseminationer 

Graviditeter 

20-24 46 8 17,4% 

25-29 281 67 23,8% 

30-34 990 225 22,7% 

35-39 1.660 278 16,7% 

40-45 922 89 9,6% 

I alt 3.899 667 17,1% 

Lägg märke till att siffrorna ovan är antal utförda 

inseminationer och inte antal kvinnor som vi 

inseminerade år 2011. Siffrorna kan läsas så att, om 

du är under 35 år och utför inseminationen i din 

naturliga cykel, har du 22,7 % chans för graviditet 

varje gång du inseminerar. Dvs. i genomsnitt blir du 

gravid efter 3-4 försök. 

Kvinnor mellan 35 och 40 år behöver i genomsnitt 

insemineras 6 ggr och kvinnor över 40 år ska 

insemineras i genomsnitt 11 ggr för att det ska leda 

till en graviditet. Det här tidsperspektivet är helt i 

stil med vilken tid det tar att bli gravid om man har 

sex ofta med en man som har god kvalitet på sina 

spermier. 

Risken för spontan abort är samma oavsett vilket 

sett du blir gravid på. Statistiken för 2005 visar att 

om du är under 35 år är risken för spontan abort ca. 

19 % och är du över 40 år dessvärre ca. 44 %. 

Orsaken till det är att det tar längre tid att bli gravid 

och att äggen har blivit äldre och är av sämre 

kvalitet. 

Genomsnitt och procent är en sak men förloppet för 

varje enskild kvinna kan såklart vara annorlunda. Vi 

har behandlat kvinnor över 40 år som haft turen att 

släppa ett bra ägg redan första gången och blev 

gravida efter första inseminationen. Vi har också 

erfarenhet av kvinnor under 35 år som har behövt 

insemineras mer än 4 gånger för att bli gravida. 

Som det nämns under avsnittet för de 

känslomässiga aspekterna kan det vara mycket 

krävande och ansträngande på flera plan att behöva 

insemineras många ggr innan det blir resultat. 

Notera att den danska lagen tillåter insemination av 

kvinnor t.o.m. 45 år. Chansen för att du ska bli 

–––––––––––––––––––––––––– 6 –––––––––––––––––––––––––– 



gravid och föda ett friskt barn är oändligt liten om 

du är runt 42 år eller äldre. 

Naturlig cykel eller hormonstimulerad? 

Kvinnans ägg påverkas av hennes ålder. I motsats 

till männen sädesceller som skapas kontinuerligt 

under hans liv så görs alla kvinnans ägg när hon är 

foster. Äggen åldras och blir mindre fruktsamma 

med åren. Redan när kvinnan är runt 35 år gammal 

är bara ca hälften av hennes ägg 

befruktningsdugliga. Vidare kommer bara hälften 

av de befruktade äggen dela sig korrekt så att det 

kan bli ett barn av det. I en normal cykel mognar ett 

ägg per månad. I en hormonstimulerad cykel kan 2- 

3 ägg mogna. 

PCO – polycystiskt ovariesyndrom 

Vissa kvinnor har hormonell obalans där det krävs 

hormonbehandling för att uppnå graviditet, t.ex. 

PCO. PCO står för polycystiskt ovariesyndrom och 

symtomen är oregelbundna menstruationer, 

utebliven ägglossning, störda hormonnivåer, ökad 

behåring och ev. acne. Äggstockarna tillverkar flera 

äggblåsor än vanligt men de mognar inte som de 

ska och ägglossning kan utebli. I det här fallet är 

målet med hormonbehandling inte att få fler än ett 

ägg att mogna utan att få ägglossning av ett fullt 

moget ägg. Mindre än 5 % av alla kvinnor har PCO. 

Om du har oregelbundna menstruationer ska du tala 

med din gynekolog. Överviktiga kvinnor har oftare 

PCO än normalviktiga och hormonnivåerna 

normaliseras ofta om man går ned i vikt. 

PCO och din kost 

Forskare har funnit samband mellan insulinresistens 

och PCO. Det är därför viktigt om du har PCO, 

oavsett din vikt, att du kontrollerar dina 

blodsockersvängningar. Forskarna menar att 

insulinresistensen orsakar flera av de symtom 

kvinnor kan ha vid PCO. Din kost blir därför viktig 

för att kontrollera detta. Många kvinnor upplever att 

deras hormonbalans blir återställd, de får färre 

symtom och lättare att bli gravida om de följer en 

PCO-vänlig kostplan. Vissa gynekologer anser att 

det inte är någon idé att hormonstimulera kvinnor 

med PCO, eftersom risken för missfall är förhöjd 

om de inte fått ned sin insulinresistens med hjälp av 

en 3 månader lång ändring av kosten. 

Se också: 

www.pcoinfo.dk 

Naturlig cykel 

Om du ska insemineras i din naturliga cykel ska du 

ta reda på när du har ägglossning med hjälp av ett 

ägglossningstest. Det kan köpas på apoteket. Om du 

ska insemineras efter hormonstimulering har du 

oftast inte användning för ägglossningstest och du 

behöver inte läsa det här avsnittet. 

Läs bruksanvisningen noga 

När du köpt ägglossningstestet ska du läsa igenom 

bruksanvisningen noga. Följande står dock inte så 

tydligt. För att veta vilken dag du ska börja 

undersöka urinen för LH-stegringen, d.v.s. 

ägglossningshormon, ska du utgå från den kortaste 

menstruationscykeln du haft det senaste halvåret. 

Det antalet dagar ska du sätta in i schemat i 

bruksanvisningen. På så sätt kommer du att börja 

testa några dagar innan det ska bli positivt och 

stickan kommer de första gångerna att vara negativ. 

Det är nämligen mycket viktigt att fånga första 

dagen det blir positivt. Detta eftersom det kan vara 

positivt upp till 5 dagar men det är när stickan 

skiftar från negativ till positiv som ägglossningen 

kommer att ske inom 24-36 timmar. En god idé är 

att testa såväl morgon som kväll. När stickan väl 

blivit positiv är det inte meningsfullt att testa dagen 

efter det. Det ger ingen ytterligare information om 

stickan då är positiv eller negativ. 

Du ska inte ha kissat på 4 timmar och håll igen på 

vätskeintaget så att urinen är koncentrerad. Vi 

rekommenderar att ni använder det ägglossningstest 

som finns på apoteket (Clearblue) då en del kvinnor 

haft dåliga erfarenheter av billigare tester köpta över 

internet. 

Positivt ägglossningstest 

När ägglossningstestet blir positivt ska du ringa till 

Storkkliniken och berätta på vilken cykeldag du 

befinner dig. 

På vardagar ska du ringa mellan 08.00-10.00, då 

är telefontiden enbart till för tidsbeställning för 

insemination. På helgerna är telefonen öppen 

mellan 08.30-09.30 för akut tidsbeställning för 

insemination. 

När du ringer kan vi utifrån din cykeldag och 

testresultatet avgöra vilken dag du ska insemineras. 

Du kan bli inseminerad samma dag och/eller dagen 

efter. Det bästa är förstås att inseminera precis när 

du har ägglossning – men tyvärr vet vi inte mer 

exakt än vad som nämnts ovan. Spermierna kan leva 

i ett dygn i din kropp efter att ha inseminerats varför 

det oftast är bäst att inseminera samma dag som 

testet blir positivt fösta gången. 

Frusen/färsk sperma 

I ägglossningstestet står det att spermier kan leva 

upp till 3 dygn i en kvinnas kropp. Det kan den om 

den är färsk och av god kvalitet. P.g.a. HIV-risken 

fryses sperman ned i minst 6 månader på 

Storkkliniken. Upptinade spermier kan leva ca ett 

dygn efter insemination. 

14 dagar före menstruation 

Ägglossningen kommer oftast ca 14 dagar före 

nästa menstruation. Detta ligger ganska oförändrat 

–––––––––––––––––––––––––– 7 –––––––––––––––––––––––––– 



oavsett längden på din menstruationscykel. Detta 

betyder att om din menstruationscykel är 28 dagar 

så kommer din ägglossning mitt emellan två 

menstruationer. 

ca. 14 dagar 

Dag 1 menstruation ca. dag 14 ägglossning dag 28, ny 

menstruation 

Har du däremot korta menstruationsintervaller på 

t.ex. 25 dagar så kommer din ägglossning runt dag 

11 (25-14). 

Dag 1 

menstruation 

ca. 14 dagar 

ca. dag 11 ägglossning dag 25, ny menstruation 

Har du ibland långa intervaller mellan dina 

menstruationer, t.ex. 32 dagar, så kommer 

ägglossningen i den cykeln runt dag 18 (32-14). Det 

är helt normalt. 

ca. 14 days 

Dag 1 menstruation ca. dag 18 ägglossning dag 32, ny 

menstruation 

Den här generella regeln kan användas för att 

bestämma om du bör insemineras samma dag som 

ägglossningstestet blir positivt eller dagen efter. 

Har du normalt 28-30 dagar i din 

menstruationscykel och ägglossningstestet blir 

positivt dag 13 kan det vara en bra idé att vänta med 

inseminationen till dagen efter (13+14=27). Har du 

däremot normalt 25-28 dagar i din cykel och 

ägglossningstestet blir positivt dag 14 är det nog 

bäst att inseminera samma dag (14+14=28). 

Om dina menstruationer är oregelbundna kan det 

vara svårt att använda den här regeln eftersom du 

inte vet hur lång den aktuella cykeln kommer att bli 

när du är mitt i den. Vi kommer då att ge det 

allmänna rådet att inseminera första dagen testet är 

positivt. Om du brukar känna av när du har 

ägglossning så kan du använda de signalerna till att 

bestämma vilken dag du ska insemineras. 

Dubbel insemination 

Möjligheten finns att i naturlig cykel insemineras 

både samma dag som testet blir positivt och dagen 

efter. Man ska dock inte inseminera senare än dagen 

efter att ägglossningstestet blir positivt första 

gången. Vi föreslår oftast bara dubbel insemination 

om det är tvivel om vilken dag ägglossningen sker. I 

allmänhet vill vi lägga ned energi på att hitta den 

optimala dagen för inseminationen snarare än att 

dubbelinseminera. Får du signaler från kroppen när 

du har ägglossning så lyssna på dem så rättar vi oss 

efter det. 

Det är sällan som det är nödvändigt att 

dubbelinseminera i hormonstimulerad cykel, om det 

inte är så att gynekologen som gör 

ultraljudundersökning dag 10-12 tvivlar på vilken 

dag ägglossningen kommer att ske. Om du önskar 

bli dubbelinseminerad i hormonstimulerad cykel så 

ska inseminationen ske 12 och 36 timmar efter att 

du tagit din ägglossningsspruta, Profasi eller 

Pregnyl (se senare i texten). 

När hjälper hormoner? 

En del kvinnor har så pass rubbade hormonnivåer 

att ägglossning inte uppstår spontant. Dessa kvinnor 

behöver hjälp via hormonstimulering. Har du PCO 

(en hormonell rubbning) och BMI över 27, d.v.s. 

väger lite för mycket, så brukar hormonnivåer och 

menstruationer normaliseras när du går ned i vikt. 

Om hormoner är nödvändiga 

Hormontabletter tas dag 3-7 i den cykel som du ska 

insemineras. Glöm inte att dag 1 är dagen då 

menstruationen börjar. Det går inte att veta hur du 

reagerar på hormonbehandlingen. Ett till flera ägg 

kan mogna. Hormondoserna kan justeras om du inte 

blir gravid första gången. Får du inte 

tillfredsställande resultat med tablettbehandling kan 

du få tillägg med 3 hormoninjektioner följande 

cykel. 

Ultraljudsundersökning 

Om du får hormonstimulering är det ett krav från 

Storkkliniken att du blir ultraljudsundersökt av oss 

eller din gynekolog 1-3 dagar innan varje 

ägglossning. Det görs vanligtvis dag 10-12 i 

menstruationscykeln. Det görs dels för att se hur 

många folliklar du mognat och dels för att mäta hur 

stora de är. En follikel är en vattenblåsa där varje 

ägg ligger och mognar. Tiden för ägglossningen 

fastställs med hjälp av diametern på folliklarna och 

tjockleken för livmodersslemhinnan. Gynekologen 

ska berätta för dig vilken dag som är optimal för 

insemination, vanligtvis dag 13-16. 

De ägg som kan släppa i ägglossningen ligger oftast 

i folliklar som växt till 15-17 mm i diameter eller 

mer. Om det har mognat mer än 3 folliklar som är 

15 mm eller mer kommer Storkkliniken inte 

inseminera i den cykeln. Om du vill försöka senare 

ska din hormondos sänkas inför det försöket. Vi har 

detta förbehåll för att minska risken för flerfödslar, 

d.v.s. tvillingar och trillingar. 

Ägglossningssprutan 

När du har blivit ultraljudsundersökt runt 11:e 

cykeldagen ska du ringa oss med en gång. Vi ger 

dig då en tid för insemination den dag som din 

gynekolog rekommenderat. Du ska ta 

ägglossningssprutan Profasi eller Pregnyl ca 36-40 

timmar före inseminationen. Det är enklast att 

injicera sprutan själv eftersom den oftast ska tas 

sent på kvällen eller på natten. Gynekologen kan 

förklara hur du ska göra. En del kvinnor väljer bort 

ägglossningssprutan då ägglossningstestet oftast ger 

–––––––––––––––––––––––––– 8 –––––––––––––––––––––––––– 



mer precist besked om när kroppen är redo för 

ägglossning. 

Biverkningar 

Vissa kvinnor får biverkningar när de tar 

hormontabletterna. Det kan vara humörsvängningar, 

irritabilitet, värmevallningar eller spänning i 

äggstockarna. Kanske har du hört om de här 

symtomen från kvinnor som genomgått IVFbehandling 

(provrörsbefruktning) men vid 

insemination är hormondoserna lite lägre varför 

symtomen inte helt kan jämföras. 

Kom ihåg att ringa till oss 

Om du ska hormonstimuleras ska du ringa till oss 

när du fått tid till ultraljudsundersökning runt dag 

10-12 i cykeln. Vi vill gärna veta om vilken dag 

undersökningen blir eftersom vi vill tala med dig 

den dagen. Vi ska nämligen då ge dig tid för 

insemination så du vet när du ska ta din 

ägglossningsspruta, dvs. 36-40 timmar innan 

inseminationen. Ring innan 16.00 annars riskerar du 

att inte få kontakt med oss den dagen. Det är 

förargligt om du sitter på kvällen och inte vet när du 

ska ta din ägglossningsspruta så att det stämmer 

med 36-40 timmar före inseminationen. 

–––––––––––––––––––––––––– 9 –––––––––––––––––––––––––– 



Det är en bra idé att sluta eller minska intag av 

stimulantia så som kaffe, cigaretter och alkohol. Ät 

dessutom sunt! Följ socialstyrelsens råd om att inta 

600 g frukt och grönt varje dag. Det är viktigt att 

din kropp är full av de vitaminer, mineraler och 

essentiella fettsyror som kroppen behöver. 

Därutöver kan dessa kosttillskott vara relevanta: 

zink, C- och E-vitamin. Men det bästa och 

viktigaste är alltid sund mat med massor och 

grönsaker, frukt, nötter, fisk, fullkornsprodukter, 

tistel- och solrosolja. Kvinnor som gärna vill bli 

gravida ska äta en fullvärdig kost med så få 

tillsättningsämnen och raffinerade födoämnen som 

möjligt. Dvs. levande mat, tillagat på ett skonsamt 

sätt. 

Ät massor av grönsaker, minst 600 g om dagen, där 

vitaminerna inte har stekts eller kokats bort. 

Grönsakerna ska vara varsamt tillagade, ångkokta, 

snabbstekta eller råa. När man vill äta bröd är det 

mest hälsosamt att äta fullkornsbröd av t.ex. korn, 

råg och havre, framför bröd bakat av vitt vetemjöl, 

som är uttömt på närig efter förädlingen. Intag så 

lite mejerivaror som möjligt, din kropp behöver det 

inte. Om du är konsekvent och får i dig 600 g 

grönsaker per dag och uteslutande äter 

fullkornsprodukter i form av fullkornsbröd, 

fullkornspasta och brunt ris istället för vitt bröd, vit 

pasta och vitt ris så får du i dig tillräckligt med kalk. 

Fetter är viktiga men det är inte fett från djur på 

land som din kropp behöver! Ät gärna fisk 1-2 

ggr/vecka. Om du inte äter fisk kan det vara en god 

idé att ta fiskoljekapslar. De mycket viktiga 

fettsorterna finns i fisk, tistelolja, solrosolja, 

färskmalna linfrön och pumpafrön. Fett/olja från 

dessa grupper bör du få i dig dagligen. Dessa 

fettsyror är livsviktiga för din kropp i vanliga fall 

och är särskilt optimala när du vill bli gravid. 

Undvik snabbmat, färdig rätter, härdade fetter, 

transfettsyror, margarin, hårdstekt mat, vitt socker, 

godis och läsk. Pressa t.ex. ned apelsin eller citron i 

mineralvatten istället för att dricka läsk eller saft. 

Om du vill ha något sött så ät hellre färsk eller 

torkad frukt, honung, hembakad kaka eller marsipan 

istället för Gott och Blandat eller andra 

kemibomber. När du bakar kan du ersätta vitt 

vetemjöl med finmalet fullkornsmjöl, ersätta vitt 

socker med råsocker och ersätta margarin/smör med 

oliv- eller tistelolja. 

Unna dig också ett minimum av 15-30 min motion 

varje dag, helst ute i friska luften. 

Alternativa behandlare 

Vi håller på att göra en lista på alternativa 

behandlare som arbetar seriöst med att optimera 

chanserna för att bli gravid och föda ett livskraftigt 

Sunt levnadssätt 

barn. Våran infallsvinkel är att ju sundare du är i din 

kropp och ditt sinne INNAN graviditeten desto 

sundare barn och desto lättare graviditet. Därför är 

det sunt förnuft att din kropp är ”ren” och ditt sinne 

i optimal balans inför inseminationen. 

Har du haft goda erfarenheter av några specifika 

alternativa behandlare får du gärna höra av dig så att 

vi kan rekommendera dem vidare. 

Folsyra 

För att förebygga risken för ryggmärgsbråck hos 

fostret rekommenderar socialstyrelsen att man intar 

minst 400 µg folsyra per dag från det att du planerar 

att bli gravid till 3 månader in i graviditeten. Folsyra 

är ett B-vitamin och finns bl.a. i gröna grönsaker, 

men tål inte uppvärmning över 70°C. Folsyra finns i 

tablettform på apoteket, antingen enskilt eller som 

en del i ”Vitamineral kvinna”. Folsyra är viktigt, de 

finns broschyrer om detta på apoteket och hos oss. 

Din arbetsmiljö 

Du ska överväga eller undersöka om det kan finnas 

skadliga ämnen för en graviditet i din arbetsmiljö. 

Om du är osäker, ta kontakt med ditt skyddsombud. 

Du ska självklart också vara uppmärksam på ev. 

skadliga ämnen som du kanske omger dig med 

hemma eller på fritiden! 

Rökning 

Undersökningar visar att rökning nedsätter 

fruktsamheten upp till 50 %. De flesta slutar att 

röka när de blivit gravida men bäst är att sluta nu så 

att kroppen hinner bli fri från gifter. Det är viktigt 

att din kropp har så lite gifter i sig som möjligt 

eftersom barnets hjärna, centrala nervsystem och 

andra vitala organ anläggs under de första 

graviditetsveckorna. Rökning är den enskilt 

viktigaste faktorn som påverkar graviditeten 

negativt. 

Rökning orsakar markant lägre födelsevikt, ökad 

förekomst av sen fosterdöd, dvs. att barnet dör efter 

28:e graviditetsveckan. Rökning medför oftare 

förekomst av föreliggande moderkaka och 

moderkaksavlossning vilket gör att barnets 

syretillförsel helt eller delvis avbryts. 

Danska kvinnors rökning leder till att ca 100 foster 

om året dör. Om en kvinna röker under sin 

graviditet ökar hon risken för att hennes barn ska få 

åldersdiabetes tidigt i livet. Övervikt är också 

vanligt hos barn till rökande mödrar. Ju fler 

cigaretter modern röker om dagen, desto större risk 

för övervikt hos barnet p.g.a. en livslång 

–––––––––––––––––––––––––– 10 –––––––––––––––––––––––––– 



felreglering av ämnesomsättningen (källa: British 

Medical Journal 2002; 324: 26-27). 

Således kan det inte sägas mer tydligt, om du röker 

så sluta med det minst 1-2 månader innan du 

insemineras! 

Nikotinplåster 

Det har nyligen varit en debatt kring om man kan 

använda nikotinplåster under graviditet. En 

undersökning som gjordes offentlig i januari 2006 

visar att det kan ha klart fosterskadande effekter. 

Med hänvisning till undersökningen 

rekommenderar Socialstyrelsen att man bör undvika 

nikotinpreparat, som t.ex. nikotinplåster, under 

graviditet. Om det inte är möjligt att sluta röka utan 

hjälp av nikotinplåster menar dock socialstyrelsen 

att nikotinplåster är att föredra framför cigaretter. 

’Om den rökande gravida kvinnan inte kan sluta 

röka med hjälp av övriga tillgängliga hjälpmedel 

(material till självhjälp, rådgivning, slutarökagrupp), 

och det kommer till att välja mellan 

rökning och nikotinpreparat, är det fortfarande 

Socialstyrelsens värdering att nikotinpreparat utgör 

en mindre risk för graviditets- och 

förlossningskomplikationer samt skador på det 

ofödda barnet än vad fortsatt rökning gör’ 

meddelar Socialstyrelsen den 6:e januari 2006. 

Så om alternativet är att du röker och samtidigt får i 

dig alla de andra skadliga ämnena som också finns i 

cigaretter så är nikotinplåster ett av många sätt att 

sluta röka. För att minska den eventuella 

fosterskadande effekten av nikotinplåster anser vi 

på Storkkliniken att du bör ha trappat ut 

användandet av nikotinplåster/nikotintuggummi 

några veckor innan du påbörjar din 

inseminationsprocess. 

www.cancer.dk/tobak 

www.folkesundhed.kk.dk 

http://community.netdoktor.com/ccs/dk/smoking/in 

dex.jsp 

Apoteket har och broschyrer och råd kring rökstopp. 

Sluta-röka-linjen har telefonnummer 020-84 00 00, 

www.slutarokalinjen.org. 

Passiv rökning 

Om du dagligen utsätts för passiv rökning, vare sig 

det är hemma eller på arbetsplatsen, så motsvarar 

det att du själv skulle ha rökt 10 cigaretter om 

dagen. De partiklar du tar upp från andras rök är så 

små att de via lungorna tas upp i blodet och sprider 

sig till hela kroppen. Där sätter de igång 

inflammationsreaktioner som kan leda till 

utveckling av dödliga sjukdomar såsom cancer, 

samt allvarliga luftvägssjukdomar. 

Enligt arbetsmiljöinstitutet i Danmark är passiv 

rökning orsak till 50 dödsfall per år. 

Det finns alltså all anledning att ta väl hand om sig. 

De som röker i din omgivning ska ta hänsyn till dig 

som inte röker. Att vädra ut räcker inte utan rökarna 

bör använda gå utomhus. Rökrum är farliga och ger 

en falsk trygghet eftersom partiklarna är svåra att 

vädra bort utan de sprider sig i huset. Om din 

partner röker och inte kan eller vill sluta är det 

viktigt att ni pratar om hur skadligt det är för dig 

och erat kommande barn, såväl innan som efter 

barnet föds. Och självklart helst slutar att röka! 

Alkohol 

Alkohol innan inseminationen påverkar förmågan 

att bli gravid. Tina Kold Jensen från rikshospitalets 

klinik för tillväxt och reproduktion har gjort en 

undersökning som visar att om du dricker 1-5 öl 

eller glas vin/dag veckorna före ägglossning så 

minskar fertiliteten med en 1/3 jämfört med kvinnor 

som inte dricker alkohol. 

(Källa: Does moderate alcohol consumption affect 

fertility? Follow up study among couples planning 

first baby, BMJ, 22 August, Vol. 317, p. 505-510. 

Tine Kold Jensen et al. 1998.) 

Många läkare menar att alkohol, även i små 

mängder, är mer skadligt för graviditeten än 

substanser som heroin och morfin. (Källa: Overlæge 

Leif Ibsen fra gynækologisk afdeling, Sygehus Syd 

i Svendborg.) 

Kaffe 

Kaffe kan påverka förmågan att bli gravid. En 

undersökning visar att om man dricker 3 koppar 

kaffe om dagen, vilket motsvarar ca 230 mg 

koffein, så minskar fruktsamheten med upp till 25 

%, jämfört med de kvinnor som dricker 1-2 koppar i 

veckan. Det senare motsvarar ca 17 mg koffein 

utslaget per dag. (Källa: Caffeine intake and 

Fecundability, Tine Kold Jensen et al. Reproductive 

Toxicology Vol.12, no. 3, 1998. 

Läs mer i boken: På vej med livskraftige børn af 

Belinda Barnes & Suzanne Gail Bradley, förlag 

Klitrose). 

Det är koffeinet i kaffet som ställer till det. Var 

uppmärksam på att 2 koppar svart te eller iste 

innehåller samma mängd koffein som en kopp 

kaffe. Om du helt vill undvika koffein kan du pröva 

något av de många örtteer som finns. Kanske hittar 

du något du kan tycka om. Det kan också vara en 

bra idé att hålla igen med Coca-cola, kakao och 

choklad. 

Övervikt 

Om du väger för mycket, eller om ditt body mass 

index är över 27, är din förmåga att bli gravid sänkt, 

ofta p.g.a. störningar i hormonnivåerna (t.ex. PCO). 

Body mass index (bmi) räknas ut så här: 

–––––––––––––––––––––––––– 11 –––––––––––––––––––––––––– 



BMI = 

Vikt i kilo 

(längd i m) x (längd i m) 

Är du överviktig har du ökad risk för en rad 

komplikationer under graviditeten såsom spontan 

abort, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, 

graviditetsdiabetes, för tidig förlossning mm. Under 

förlossningen är det större risk för att barnets 

skuldror ska fastna efter att huvudet är framfött och 

även efter kejsarsnitt är riskerna för komplikationer 

större. Vidare kan barnet få behandlingskrävande 

problem med sitt blodsocker. (Källa: Tidsskrift for 

Jordemødre, juni 2002). 

Det rekommenderar därför starkt att du går ned i 

vikt om du är överviktig, helst minst 10 % av din 

nuvarande vikt. Det kan vara väldigt svårt att gå ned 

i vikt så det kan vara en bra idé att hitta andra som 

också vill gå ned i vikt så man kan stötta och 

uppmuntra varandra. Många kvinnor har nytta av 

föreningar så som viktväktarna. Önskan om att bli 

gravid och öka chanserna för att föda ett friskt och 

livskraftigt barn kan ofta vara en starkt motiverande 

faktor. Så fatta mod! Våran normala 

rekommendation om minst 600 g grönsaker per dag 

kan med fördel ökas till 800 g/dag. 

Om du tycker det verkar svårt att gå ned i vikt på 

egen hand se t.ex. 

www.viktvaktarna.se 

Har du idéer till fler länkar här så hör av dig till oss. 

Ändring av levnadsvanor 

Om du ska ändra levnadsvanor avseende kost, kaffe 

och alkohol ska du göra det för att du vill och/eller 

för att det känns rätt. Dessutom kan det bli så att du 

gör allt man ska men ändå inte blir gravid vid 

insemination 1, 2 och 3. Det kan kännas 

frustrerande, fram för allt om tiden som har gått 

känns som en stor uppoffring. 

Ät sundare, sluta eller minska intag av stimulantia, 

och gör det i ditt eget tempo. Om du röker ska du 

dock absolut lägga upp en plan för att sluta snarast. 

Medicin 

Om du har en akut eller kronisk sjukdom som 

medför att du måste ta medicin ska du rådfråga din 

läkare om det går bra att fortsätta ta medicinen. Det 

gäller även allergimedicin. 

Om din läkare uttalar sig att det är hälsomässigt 

försvarligt att du blir gravid trots din sjukdom kan 

det bli tal om att byta till annan medicin. Kolla upp 

detta i god tid inför inseminationen. 

Tar du smärtstillande medicin vid menstruationer 

ska du minska eller sluta med det. Sjukskriv dig 

hellre en dag, gå på massage, zonterapi, akupunktur 

eller liknande. Medel som Ipren/Ibuprofen ska du 

absolut undvika då nya undersökningar visar att de 

har en överraskande hämmande effekt på 

fertiliteten. 

Feber 

Har du varit sjuk med feber någon gång under 

veckorna före inseminationen bör du inte bli 

inseminerad i den cykeln. Ägget kan påverkas av 

febern. Med feber menas i detta sammanhang minst 

38°C. 

–––––––––––––––––––––––––– 12 –––––––––––––––––––––––––– 



De känslomässiga aspekterna 

Att försöka bli gravid kan för många upplevas som 

en särskild tid fylld med hopp och drömmar. Det 

kan vara en bra idé att tänka på denna tid som en 

längre period, ingen vet hur lång tid det kommer att 

ta. Även om du är sund och frisk och alla inre och 

yttre omständigheter är ”perfekta” är det inte säkert 

att du blir gravid efter första inseminationen. Den 

vetenskapliga forskningen har kommit långt men vi 

kan inte styra allt. T.ex. är inte alla ägg 

befruktningsdugliga och det finns många andra 

aspekter vi inte kan kontrollera. Det kan kännas 

provocerande och frustrerande. För en del kan det 

Vi köper spermieportionerna från en läkare som får 

dem från en central spermiebank i Danmark. 

Donatorerna är män med skandinaviskt/europäisk 

utseende och en medelålder runt 25 år. Önskar du 

t.ex. en donator med bruna ögon och mörkt hår så 

betyder det en skandinavisk/europeisk man med 

dessa färger, såvida vi inte kommer överens om 

annat. De flesta donatorerna studerar vid universitet 

i Danmark. Donationen sker helt anonymt och 

Storkkliniken har ingen kännedom om de enskilda 

donatorerna. 

Donatorerna har genomgått flera medicinska 

undersökningar och har en frisk bakgrundshistoria. 

De har blivit läkarundersökta för ett flertal ärftliga 

och smittsamma sjukdomar, bl.a. hiv. 

Spermieportionerna har varit nedfrysta minst 6 

månader och donatorn har avlämnat negativa hivtest 

efter 3 och 6 månader. Detta är ett krav från 

danska socialstyrelsen för att minimera risken för 

hiv-smitta. Donatorerna ska genomgå omfattande 

läkarundersökningar innan de godkänns. Ca 85-90 

% passerar inte nålsögat och godkänns inte till 

donatorer. Om du är intresserad kan du be att få en 

kopia av kapitlet om ’Donerede sædceller afsnit 

55.–81. fra Sundhedsstyrelsens Vejledning om 

kunstig befrugtning af 30.9.97’. Där står det 

utförligt om vilka läkarundersökningar donatorerna 

genomgår innan ett fåtal blir godkända för att bli 

donatorer. 

Danska socialstyrelsen kräver att kvinnor som blir 

inseminerade med donerade spermier ska upplysas 

om följande två citat: 

ÄRFTLIGA SJUKDOMAR 

Vid urval av spermiedonatorer har man försök 

minska risken för att föra vidare ärftliga sjukdomar 

och missbildningar genom att bara använda 

Spermadonatorerna 

vara till hjälp att prata med andra i samma situation. 

Med jämna mellanrum bildas det olika grupper med 

kvinnor som går eller har gått på Storkkliniken. För 

andra kan det vara bäst att tänka på och göra helt 

andra saker, som inte har med insemination och 

graviditet att göra. 

Försök att hitta dig egen balans. Känns vid de 

känslor du nu har, men var också öppen för andra 

spännande saker i ditt liv utöver 

menstruationscykel, ägglossning, hormoner och 

väntetid. 

donatorer som har uppgivit att de inte har kännedom 

om några ärftliga sjukdomar i släkten samt att de 

blivit närmare utfrågad av en läkare angående detta. 

Trots dessa försiktighetsregler så är ärftliga 

sjukdomar inte uteslutet hos dessa män men de 

förekommer i så fall i mindre utsträckning än för 

danska män i allmänhet. 

(Citat: Sundhedsstyrelsens vejledning 

om kunstig befrugtning af 30.9.97) 

MINIMAL RISK FÖR HIV 

Aids är en mycket allvarlig sjukdom som ödelägger 

kroppens immunförsvar mot infektionssjukdomar 

och vissa cancertumörer. Sjukdomen orsakas av ett 

virus, hiv, som bl.a. kan finnas i sädesvätska. Man 

har i största möjliga mån försäkrat sig om att 

donatorerna inte har ett beteende som utgör risk för 

att bli smittad med hiv. Dessutom undersöks 

donatorerna för hiv innan de godkänns. Spermierna 

ska ha varit nedfrysta minst 6 månader innan de 

används och donatorn ska ha inkommit med nya 

blodprov för att visa att han inte utvecklat 

antikroppar mot hiv efter att donationen gjordes. 

Trots dessa säkerhetsföreskrifter kan en helt 

minimal risk för överförandet av hiv inte uteslutas. 

(Citat: Sundhedsstyrelsens vejledning 

om kunstig befrugtning af 30.9.97) 

Spermiebanken upplyser att de lämnat mer än 

50.000 donerade spermieportioner senaste 10 åren 

och ingen överföring av hiv har skett. I Danmark 

föddes det för 10 år sen ca 150-200 barn/år efter 

insemination. Spermiebanken upplyser att den 

siffran nu ligger på ca 300 barn/år. I enlighet med 

socialstyrelsens skrivelse om konstgjord 

befruktning som är citerad ovan och som landets 

–––––––––––––––––––––––––– 13 –––––––––––––––––––––––––– 



läkare och Storkkliniken följer, tillåts i Danmark 

20-25 levande födda barn per donator. 

Generellt kan man säga att donatorerna är friskare 

än den genomsnittliga danska mannen p.g.a. 

gallringen. Som nämnts ovan sorteras 85-90 % av 

männen som vänder sig till spermiebanken bort då 

de inte blir godkända som donatorer. En liten risk 

för medfödda sjukdomar kvarstår dock. 

Önskemål gällande donator 

Du kan komma med önskemål om donatorns 

utseende såsom ögonfärg, hårfärg och längd om 

något av detta skulle vara viktigt för dig. Det är inte 

säkert att alla önskemål kan tillgodoses. 

När du önskar ska du inte glömma att barnet kan 

komma att få helt andra färger än dig och donatorn. 

Generna kan hoppa mellan generationerna på ett 

oförutsägbart sätt. Såväl du som donatorn kan ha 

mer eller mindre okända personer i släkten som kan 

ha helt andra ögon- och hårfärger än ni. Vi har flera 

exempel på mörkhåriga kvinnor med bruna ögon 

som önskat en donator med samma färger och sen 

skickat oss bild på ett blont barn med blå ögon... 

Önskemål gällande längden kan också falla ut olika, 

det finns ingen säkerhet i hur långt eller kort barnet 

kommer att bli när det växer upp. Det kan därför 

vara bra att ställa sig frågan HUR viktigt det 

egentligen är med eventuella önskemål. Även om 

du kommer fram till att det ÄR viktigt för dig måste 

du vara öppen för att barnet kan komma att se helt 

annorlunda ut. Alla kvinnor sitter i samma båt 

gällande att de inte vet hur barnet kommer att se ut, 

även om de känner mannen ifråga. Ju färre 

önskemål du har, desto större möjlighet har vi att 

välja en av de donatorerna med den bästa 

sädeskvaliteten. 

Om du inte blir gravid vid första försöket och ska 

försöka igen så använder vi ibland spermier från 

samma donator och ibland från en ny. Det finns 

inget forskningsmaterial som pekar på om det gör 

skillnad att byta donator eller inte efter att en 

insemination inte lyckats eller det har blivit en 

spontan abort. 

Du får inga specifika upplysningar om donatorn. 

Efter att du blivit gravid kan du överväga om du vill 

få reda på de mycket sparsamma uppgifter vi har 

om den aktuella donatorn. I så fall ska du först läsa 

och skriva under vår så kallade ‘Etisk Betænkning’ 

(Etiskt övervägande). 

Om du har mycket speciella önskemål, om du t.ex. 

önskar donator av visst etniskt ursprung går det 

ibland att ordna. Du får i så fall betala frakt för den 

beställda portionen. Spermieportionerna reserveras i 

ditt namn i en särskild tank med flytande kväve hos 

Storkkliniken. 

Om du och din partner har fått barn via någon annan 

klinik tidigare kan vi undersöka om det går att 

rekvirera portioner från samma donator. Det 

förutsätter att ni får veta donatornumret av den 

tidigare kliniken. 

Val av donator och konsekvenser 

Om du trots ovanstående har önskemål om donatorn 

så är det inte säkert att alla önskemål går att 

uppfylla i en och samma donator. Det slutliga valet 

av donator görs av Storkkliniken, som naturligtvis 

inte kan garantera något gällande resultatet eller för 

följderna efter befruktningen, t.ex. gällande barnets 

mentala, psykiska eller fysiska status eller 

karakteristiska. 

ÖPPNA skandinaviska donatorer 

Som något nytt har vi på Storkkliniken nu möjlighet 

att erbjuda dig KÄNDA skandinaviska donatorer. 

Det betyder barnet kan få en ca. 30 sidor lång 

donatorprofil och upplysningar om donatorns 

identitet när han/hon fyllt 18 år. Därefter har 

donatorn förpliktat sig för ett personligt möte, om 

barnet har behov av det. Vill du veta mer om denna 

nya möjlighet, så kontakta oss via e-mail eller 

telefon +45 32 57 33 16, så skickar vi dig lite 

information om detta, samt ev. en donatorlista. 

Reservation 

När du blivit gravid går det i de flesta fall bra att 

reservera portioner från samma donator till en 

kommande graviditet. Spermabanken 

rekommenderar att man reserverar till ett minimum 

av 8 inseminationer men du avgör förstås själv hur 

många portioner du önskar. Man köper och betalar 

de portioner man önskar att reservera. Man kan 

förlänga reservationen löpande i flera år. Om du inte 

får användning av de portioner som du reserverat 

kan vi, om du vill, försöka använda dem till andra 

kvinnor. Du kan då få tillbaka 80 % av vad de 

kostade. Administrativa kostnader och depåhyra 

återbetalas inte. 

–––––––––––––––––––––––––– 14 –––––––––––––––––––––––––– 



Är du klar med beslutet om anonym/öppen 

spermadonator? 

Avsett för singelkvinnor och 

lesbiska 

Lever du ensam eller är lesbisk kommer barnet att 

börja ställa frågor redan i 3-5 årsåldern: ”Var är min 

pappa?” eller ”vem är han?” O s v 

Vi vill varmt rekommendera att berätta sanningen 

för barnet, självklart med ett språk som är anpassat 

efter barnets ålder. Sanningen kommer att vara 

tämligen abstrakt i en 5-årings universum. Men vi 

rekommenderar ändå, eller kanske just därför, att 

barnet får veta precis hur det ligger till redan från 

början. Det kan t ex upplevas som problematiskt att 

säga ”jag vet inte vem din pappa är” eller ” vi 

känner inte din pappa”. Därför att man då indirekt 

säger att det FINNS en pappa någonstans i världen. 

Det finns flera exempel på barn som har fått just ett 

sådant svar, och som har börjar fantisera om denna 

imaginära ”pappa”. De hittar på historier om honom 

och varför han inte kommer hem och är tillsammans 

med barnet. 

En säddonator är en donator och blir aldrig en 

pappa. Det kan kännas förvirrande att använda det 

emotionella begreppet ”pappa” i det här 

sammanhanget, då det ligger helt andra känslor och 

förväntningar i ordet ”pappa” än det gör i ordet 

”donator”. 

Avsett för heterosexuella par 

Flera par önskar i början av sin beslutningsprocess 

att hemlighålla donatorinseminationen för barnet 

och ev också för familj och vänner. Många med 

anledning av en omedelbar föreställning om att ”vad 

barnet inte vet far det inte illa av”. Ett förståeligt 

önskemål om att skona och skydda barnet. Eller 

kanske egentligen sig själva. 

Detta är en allmän och lätt förvärvad inställning i 

den tidiga fasen, när det finns en del ouppklarade 

känslor som är på väg att redas ut. Man tänker 

”varför skapa problem som inte finns?”. 

Men vi har dessvärre sett flera exempel på att denna 

inställning kan medföra allvarliga psykologiska 

konsekvenser för barnet när det växer upp. 

Det krävs nämligen överraskande mycket psykisk 

energi att hålla inne med sanningen. Och förr eller 

senare kommer familjen, trots de goda 

intentionerna, att vara insnärjda i flera direkta 

lögner. För barnet kommer alltid till en punkt där 

det 

kommer att börja ställa frågor om livets uppkomst. 

Och har man, åter igen trots de goda intentionerna, 

börjat med att småljuga om ett för barnet mycket 

viktigt ämne, blir det svårare och svårare att komma 

tillbaka till sanningen. 

Hemlighållandet kompliceras ofta för de vuxna som 

dessutom går igenom en så krävande period i sitt 

liv, utan att berätta för en endaste människa att de 

har problem med fertiliteten eller att de sökt hjälp 

på en fertilitetsklinik. Barnet får förr eller senare 

reda på hur det ligger till, genom att själv ta reda på 

eller med någon annans hjälp. En typisk reaktion 

från tonåringen eller det vuxna barnet är bitterhet, 

en känsla av förlorad tillit. Och en känsla av att man 

blivit sviken av sina föräldrar som skulle vara de 

personer som stod en närmast. 

Den signal som vi som föräldrar skickar till barnet 

när vi ljuger är ju att sättet barnet blivit till på är 

”konstigt” eller att sättet barnet blivit till på inte är 

ett bra sätt. 

Prova att fråga dig själv och din partner: 

Vad är det egentligen vi är rädda för skulle hända 

om vi sa som det var redan från första stund, när 

blommor och bin, fortplantning och livets 

upprinnelse kommer på tal? 

Varför inte säga som det är från början? 

Är det för att vi skäms för att oförskyllt tillhöra den 

femtedel av befolkningen som har problem med att 

få barn? 

Är problemet att jag som blivande pappa är nervös 

för min roll i förhållande till barnet? Eller är det 

något helt annat som gör att jag överväger 

hemlighållandet som ett alternativ? I så fall vad är 

det? 

Dessa samtal och varsamma frågor till varandra kan 

vara en viktig beståndsdel i beslutningen. 

Som jag (Nina Stork) ser det, är det inte något att 

vara rädd för eller skämmas för. 20 % av de danska 

männen har en sädkvalitet som gör det omöjligt att 

göra en kvinna gravid på egen hand. Det är mycket 

förargligt, och kan vara ett bittert piller att svälja för 

den enskilda mannen och hans kvinna. Förargelsen 

och kanske sorgen över att inte kunna föra släktens 

gener vidare kan vara mycket överväldigande under 

en period. Det är helt naturligt och måste få ta sin 

tid. Men det innebär lyckligtvis inte jordens 

undergång, och det finns överraskande många i 

samma sits. 

–––––––––––––––––––––––––– 15 –––––––––––––––––––––––––– 



Jag rekommenderar att ni i lugn och ro, så tidigt 

som möjligt, berättar för barnet att ”mamma är 

mamma och pappa är pappa, och det finns ingenting 

som kan ändra på det. När mamma och pappa skulle 

göra dig kunde vi som tur var låna en sädescell från 

en annan man då pappas sädesceller inte gick att 

använda”. Så enkelt och okomplicerat kan det sägas. 

Och barnet kommer, ju tidigare och mer 

odramatiskt ni berättar denna enkla sanning, bara att 

säga: ”ja, och?”. Särskilt om ert barn märker att det 

inte är en stor sak för er. Är ni som föräldrar trygga 

och säkra i situationen blir barnet också det. Helt 

utan bestörtning. 

Läs mer på: www.ukdonorlink.org.uk 

Donatorn är pappa till sina ev egna barn och 

därutöver donator till många andra barn. Men 

donatorn är inte en pappa till ditt/erat kommande 

barn i vare sig social, juridisk eller praktisk 

bemärkelse och kommer självklart aldrig att bli det. 

Jag (Nina Stork) menar att det er mycket viktigt att 

berätta för barnet att en, får man möjligen anta, snäll 

man har hjälpt till. Men han är inte en pappa och 

kommer aldrig att bli det. Inte heller om han skulle 

vara en s k ”öppen donator”. En donator kommer 

alltid att vara en säddonator och ingenting annat. 

Barnet kommer troligen att lyssna mer på hur du 

berättar än vad du helt konkret säger. Likaså hur 

pedagogiskt du än berättar för barnet om hur det 

blev till, kommer det att märkas om du är osäker på 

eller om du kan stå för ditt beslut. 

Din eller er inställning till ert beslut kommer 

troligtvis att påverka barnets identitetsuppfattning. 

Barnet kommer att luta sig mot den säkerhet och det 

lugn du och din ev partner besitter runt beslutet att 

få ett barn med hjälp av en säddonator. Ju säkrare 

du känner dig på att du fattat rätt beslut, ju säkrare 

kommer barnet att känna sig på omständigheterna 

runt sin tillblivelse. 

I tidningen Carizma har vi funnit följande citat av 

två säddonatorer: 

”Jens”: - Det är ingen speciell skillnad på de barn 

som jag har levererat gener till och andra barn. Jag 

är ju inte deras pappa. En pappa är en person som 

tar del av barnets liv, det gör inte jag. Barn är något 

som jag själv får om några år tillsammans med den 

jag älskar. – Det är säkert några som har fått barn 

med hjälp av min säd. Det kan vara ett barn, det kan 

vara 15. Jag vet inte och jag tänker inte på det. Men 

jag hoppas självklart att de barnen har det bra, men 

det hoppas jag att alla människor har. 

”Peter” – Jag går till spermabanken av en 

ekonomisk anledning, men också för att jag får 

löpande hälsoundersökningar och ta tester på min 

spermakvalitet. Jag betraktar det som något av en 

kvalitetsstämpel, att jag har blivit en exklusiv 

medlem i en spermabank. Det händer var tionde 

som vänder sig dit. 

Det kan vara en bra idé att skriva ner sina tankar, 

känslor, övervägningar och diskussioner som du/ni 

har gått igenom på vägen hit. Om ni är ett par kan ni 

skriva var för sig, då ni kan ha olika motiv och 

vägar att nå fram till ett slutgiltigt beslut. 

Har du/ni lust kan tankarna skrivas ner som ett brev 

till barnet, formulerat på en vuxens språk. Brevet 

kan ev ges till barnet när det är runt 15-20 år 

gammalt. Halva delen av barnets genetiska historia 

kommer alltid att vara otillgänglig, men alla de 

tankar och övervägningar du/ni har gått igenom är 

ju också en viktig del av barnets tillblivelse. Om 15- 

20 år kan ditt/erat minne ha bleknat eller det kan 

vara något annat du/ni lägger vikt vid i förhållande 

till beslutet att använda donatorsäd. 

Nu när du är mitt i det känns det naturligtvis 

knivskarpt men, som sagt, tiden går och man 

glömmer. 

Skriv ned dina tankar 

Det kan vara en bra idé att skriva ned alla de tankar, 

känslor, övervägningar och diskussioner du/ni gått 

igenom fram till idag. Om ni är ett par kan ni skriva 

ned var för sig då ni kan ha olika bakgrunder och 

vägar att nå beslutet ni tagit. Om du/ni har lust kan 

tankarna skrivas som ett brev till barnet, formulerat 

på ett vuxet språk. Brevet kan ges till barnet när det 

är 15-20 år gammal. Halva barnets genetiska 

historia kommer alltid att vara okänt men alla de 

tankar och övervägningar du/ni gjort är ju också en 

viktig del av barnets tillkomsthistoria. Om 15-20 år 

kan minnesbilden vara förändrad eller det kan vara 

något annat som du/ni lägger vikt på i beslutet att 

använda anonym donator. Precis nu är det hela 

knivskarpt för du/ni är mitt upp i det. 

Skrivprocessen kan också användas för att bearbeta 

klart beslutet själv. Du kan känna innerst inne om 

det du skriver känns rätt och riktigt. Du kan märka 

om du är 100 % ärlig mot dig själv och det 

kommande barnet. Om du tvivlar så vänta! Använd 

tiden till att undersöka andra möjligheter för att få 

barn. Det är viktigt att ha ro i sinnet när du tar 

beslutet. 

–––––––––––––––––––––––––– 16 –––––––––––––––––––––––––– 



–––––––––––––––––––––––––– 17 –––––––––––––––––––––––––– 



Privat donator eller blivande far 

Om du har en egen donator eller en man kan hans 

spermier tvättas och läggas upp genom din 

livmodershals. Storkkliniken rekommenderar att du 

ber din donator bli undersökt för hiv, hepatit, 

gonorré, klamydia och ev. syfilis, innan 

inseminationen. Dessa undersökningar kan göras 

via husläkaren. Kom ihåg att hiv kan ta flera 

månader från smittillfället tills att det syns i 

proverna. Ett negativt prov är bara en garanti för att 

mannen inte var smittat med hiv ca 3 månader före 

undersökningen. 

Om du/ni önskar använda färska spermier från 

någon ni känner är det slutligen alltid en tillitsfråga 

mellan honom och dig/er om han är frisk och kry. 

Därför ska du/ni skriva på en särskild försäkran som 

rör privat donator. 

Härutöver är det ett krav från vår sida att mannens 

spermiekvalitet undersöks i god tid innan 

inseminationen. Det kan göras via egen läkare eller 

av Storkkliniken som ger svar samma dag angående 

spermiekvaliteten. Det här kravet ställer vi för att ni 

och vi inte ska spilla tid på att planlägga 

insemination om det sedan visar sig vara förgäves. 

Den dag du ska insemineras vill vi ha den färska 

sperman 1 timme före inseminationen så vi har tid 

att tvätta den. Skulle det visa sig att provet inte går 

att använda, trots att mannens spermier blivit 

undersökta tidigare, så får ni vara beredda att betala 

våra utgifter för tvättningen, 900 DKK. Ni kan få 

förvaringskärl av oss och mannen är välkommen att 

”göra” sitt prov här på Storkkliniken. Föredrar han 

att göra det på annan plats får det ta max 30 min att 

ta det till oss. 

Rådgivning kring insemination hemma 

Om du har en egen donator kan du/ni beställa tid till 

rådgivning om insemination hemma. Ni får 

anvisningar och råd kring den optimala tidpunkten 

för inseminationen. Vi talar om hanteringen av 

sperman inför inseminationen och hur sperman 

lättast läggs högst upp i slidan. Vi pratar även om 

de känslomässiga och juridiska aspekterna mm. 

Ni får sprutor och förvaringskärl. Om du själv ska 

inseminera med din donator rekommenderar vi att 

han får sin spermiekvalitet undersökt så tidigt som 

möjligt i förloppet. Det är förargligt att ha lagt ned 

lång tid på samtal, möten och ev. insemination om 

det visar sig att spermiekvaliteten är så dålig att det 

är meningslöst att inseminera. 

Det är enkelt och ofarligt att inseminera sig själv 

med en liten spruta som du kan få av oss. Det kan 

dock vara mycket farligt att experimentera med att 

lägga upp icke tvättad sperma direkt i livmodern. 

Det kan bli fatalt för det finns bakterier, manliga 

könshormoner mm. i sädesvätskan som är farligt att 

få upp i livmodern. Till livmodern ska bara 

spermierna ta sig. Därför ska bara icke tvättad 

sperma läggas högst upp i vagina vid en 

insemination hemma. Därefter kommer bara 

spermierna att simma upp till livmodern, såsom 

efter ett vanligt samlag. 

–––––––––––––––––––––––––– 18 –––––––––––––––––––––––––– 



Själva inseminationen på Storkkliniken 

När du ska insemineras på dagen för din 

ägglossning så strävar vi efter att alla frågor är 

avklarade vid det föregående journalsamtalet/det 

inledande samtalet och ev. efterföljande 

telefonsamtal. 

Efter samlag med en man kommer spermierna att 

ligga överst i slidan. Därifrån kommer en del av 

spermierna att simma upp genom livmodershalsen 

till livmodern. För att öka chansen för att du ska bli 

gravid vid inseminationen lägger vi upp spermierna 

direkt i livmodern. För att göra det krävs att man 

först tvättar sperman i en steril procedur. Vid tvätten 

rensas från sädesvätska, manliga könshormoner, 

bakterier, proteiner, döda spermier mm. som inte 

har i livmoderhals och livmoder att göra. Inget 

annat än spermier kommer heller upp i din livmoder 

på naturlig väg. 

En kvinna har fått en allergisk reaktion efter en 

insemination p.g.a. ämnen i näringsmediet som 

tillsätts till spermierna efter tvätten. Mår du dåligt, 

får röda utslag eller påverkad andning efter att du 

lämnat Storkkliniken ska du omedelbart söka läkare. 

Är du mycket allergisk mot ett eller flera ämnen så 

tala om det för oss så kan vi välja att inte blanda 

spermierna med näringsämnen utan lägga upp den 

obehandlade sperman högst upp i slidan. 

När du/ni kommer 

Det ska vara en trevlig och omsorgsfull händelse att 

bli inseminerad och det ska vara gott om tid. Vi 

sätter av en timme till samtal, insemination och 

efterföljande vila. Vi prioriterar att ramarna kring 

inseminationen ska vara så avslappnade och trygga 

som möjligt. Du får förklarat i detalj vad som 

kommer att ske och den gynekologiska 

undersökningen görs i ditt tempo. 

De tvättade spermierna läggs upp genom din 

livmoderhals genom en tunn och steril kateter. 

Inseminationen är som regel smärtfri och tar 5-10 

minuter. Ta ev. med någon musik som du/ni vill 

lyssna på. Du och din eventuella partner kan vila en 

halvtimme efter inseminationen om du/ni har lust 

med det. Det är inte fysiologiskt nödvändigt för att 

bli gravid men en möjlighet att få med själen innan 

det är dags att gå. 

Liten risk för infektion 

Näringslösningen som spermierna placeras i efter 

tvätten är steril. Katetern som används vid 

inseminationen är steril. Trots all omsorg så kan 

inseminationen i ovanliga fall leda till infektion i 

underlivet. Blir du öm i underlivet under dagarna 

efter inseminationen, får smärtor, feber eller 

illaluktande flytningar kan det vara tecken på 

infektion. Du ska då söka läkare samma dag för att 

få behandling. 

–––––––––––––––––––––––––– 19 –––––––––––––––––––––––––– 



Efter inseminationen kan du fortsätta leva som du 

brukar. Du kan hoppa, sjunga, dansa och springa. 

Rörelse ökar blodgenomströmningen till alla organ, 

även till livmodern. Du blir inte lättare gravid 

genom att ligga på soffan i 14 dagar och knipa ihop 

benen...(!) 

Detta utan att du uppmanas att springa maraton eller 

påbörja ett nytt krävande träningsprogram som du 

inte är i form till. 

Sport efter insemination 

Angående sport, träning och liknande, ska du inte 

överbelasta dig de första 14 dagarna efter 

inseminationen. Du ska hålla dig inom vad du var i 

form till innan du blev inseminerad. En gyllene 

regel är att inte träna hårdare än 80 % av max. Efter 

träning eller arbete ska det finnas energi kvar i 

kroppen ”att bli gravid med”. T.ex. om du brukar 

springa 4 km 2-3 ggr/v kan du fortsätta med det, 

men spring i långsammare tempo och utan spurt på 

slutet. Får du ont eller en känsla av att det inte är bra 

för dig så minska träningen eller gör uppehåll. 

För vissa kvinnor inom elitidrotten har vi dessvärre 

märkt att det varit svårt för dem att bli gravida innan 

de minska avsevärt på sin träning. 

Graviditetstest 

Om du inte fått mens dag 16 efter inseminationen 

kan du ta ett graviditetstest. Du ska ta kontakt med 

oss och låta oss få reda på resultatet oavsett om det 

är positivt eller negativt. Om du inte blev gravid vill 

vi veta vilken dag din menstruation kom för att 

kunna samla så mycket information som möjligt om 

din cykel. Det är även viktigt att du ringer till oss 

när du blivit gravid. Vi för noga statistik hur många 

kvinnor som blivit gravida och med vilka donatorer. 

Det är mycket viktigt för er skull, vår skull och 

spermabankens skull. Vi måste även meddela 

socialstyrelsen men jämna mellanrum antal 

graviditeter från varje donator. Detta för att undvika 

Efter inseminationen 

att det blir för många graviditeter från en och 

samma donator. 

Risk för graviditet utanför livmodern 

I några enstaka fall sätter ägget sig fast i äggledaren 

istället för i livmodern. Risken för en så kallad 

extrauterin graviditet är större om flimmerhåren i 

dina äggledare är skadade efter en tidigare infektion 

(t.ex. klamydia). Om en extrauterin graviditet inte 

upptäcks i tid kan den medföra kraftiga smärtor och 

blödning i bukhålan om äggledaren går sönder. Det 

är allvarligt och kräver omgående inläggning på 

sjukhus. Om du tidigare haft underlivsinfektion 

såsom klamydia eller gonorré rekommenderas du 

göra en ultraljudsundersökning ca 2-3 veckor efter 

ett positivt graviditetstest för att på detta sätt fastslå 

att graviditeten är rätt placerad. 

Grupper med kvinnor i samma situation 

Såväl innan som efter att graviditeten är en realitet 

kan du ta initiativ till att starta en stödgrupp, en 

mammagrupp, en pratgrupp, en medmammagrupp, 

eller vad nu ditt behov är. Skriv en inbjuda till de 

kvinnor du gärna vill starta en grupp med och skriv 

tid och plats för första mötet. Presentera dig/er och 

skriv vad syftet med gruppen ska vara. Försök vara 

så specifik som möjligt. Beskriv vilka kvinnor du 

önskar kontakt med, par, ensamma, lesbiska, 

heterosexuella eller alla sorter. Kopiera brevet i så 

många exemplar som det ska skickas ut. Lägg 

breven i kuvert som inte stängs. Skicka sen breven 

till Storkkliniken. Vi lägger med en hälsning och 

skickar breven vidare. Glöm inte att lämna kuverten 

öppna så vi kan lägga med en hälsning från oss. 

Storkkliniken ger inte ut några adresser men vi 

skickar breven vidare till andra kvinnor som kanske, 

kanske inte svarar. Vår erfarenhet är att ca hälften 

svarar. 

–––––––––––––––––––––––––– 20 –––––––––––––––––––––––––– 



Anmäla återbud 

När du beställt tid för insemination räknar vi så klart 

med att du kommer. Skulle det dock bli så att du 

skulle ångra ditt beslut eller att något dyker upp 

som ger dig förhinder att komma så är det helt 

OKEJ att lämna återbud. Det kostar inte något bara 

du hör av dig dagen innan eller allra senast före kl. 

08.00 samma dag till vår telefonsvarare. Då finns 

möjligheten att ge tiden till någon annan. Skulle 

återbudet komma senare blir vi tyvärr tvungna att ta 

betalt. 

Att anmäla återbud till journalsamtalet 

Bokat journalsamtal är ekonomiskt bindande, på 

det viset att du endast kan få pengarna tillbaka vid 

ev återbud, om vi kan lyckas med att ge tiden för 

ditt journalsamtal till någon annan. Om du inte 

önskar att bli inseminerad efter journalsamtalet, är 

du inte skyldig att gå vidare. 

Kom ihåg, att du först kan få en tid till 

journalsamtal, efter det att du har skickat oss din 

journal med betaling senast 10 dagar före samtalet. 

Om du utför ditt journalsamtal per telefon ska du betala för 

detta i förhand. Antingen överför du pengar via din bank (det 

burkar gå bra att göra över Internet) eller skickar oss en 

check. Check eller kopia på dokumentation för betalningen 

ska ha inkommit till kliniken, tillsammans med den ifyllda 

journalen, senast 7 dagar före journalsamtalet görs per 

telefon. Kryssa i på journalen vilken betalform du valt. 

När du kommer till kliniken för journalsamtal eller 

insemination kan du betala med danskt betalkort Visa, Visa 

Electron, Mastercard, check eller kontant. 

När du överför pengar till vårt konto, kom ihåg: 

Det är en förutsättning för journalsamtal per telefon att vi kan 

se att ni har betalt. Därför ska följande 2 uppgifter framgå 

tydligt när er bank skickar pengarna till vår bank: 

1. Namnet på dig som står i journalen 

2. Datumet som du ska ha journalsamtalet på 

Praktiska upplysningar 

Betalning 

Att komma försent 

Det är sällan någon kommer för sent. Skulle det ske 

leder det till stora konsekvenser för inseminationen. 

Spermieportionen tinas upp och tvättas 1½ timme 

innan du kommer. Därefter ska inseminationen ske 

inom en timme. 

Om du kan förutse att du kommer att komma för 

sent MÅSTE vi få veta det minst 2 timmer innan 

den uppsatta tiden. 

Har du inte meddelat oss minst 2 timmar före den 

planerade inseminationen blir vi tvungna att 

fakturera dig för den förlorade portionen. Tvättad 

sperma som har legat mer än 1 timme kan ofta inte 

användas. 

Önskar du att vi ska förbereda en ny portion till dig 

kommer vi att fakturera dig för 2 inseminationer, 

den du kom för sent till och den nya. 

FÅR VI INTE DESSA TVÅ UPPGIFTER PÅ PAPPREN 

FRÅN BANKEN, KAN VI INTE SE ATT DU HAR 

BETALAT, OCH KAN INTE HÅLLA DITT 

JOURNALSAMTAL. 

Om din partner gör inbetalningen, MÅSTE namnet på dig 

som ska insemineras stå tydligt på vårt kontoutdrag från 

banken. Glöm inte att lägga till den avgift din bank tar för 

överföringen (vanligtvis 30-70 Kr). 

Om du vill betala för inseminationen via bank eller internetbank 

ska det också ske i förväg och vi behöver samma 2 

uppgifter. Om du har betalat i förväg ska du ta med 

dokumentation för din betalning när du kommer till kliniken 

för insemination. 

Om du önskar att beställa spermadonation med speciella 

karakteristika betalas i förväg för frakt och för de portioner 

du önskar beställa. 

Vår bank: 

–––––––––––––––––––––––––– 21 –––––––––––––––––––––––––– 



NYKREDIT 

Vid internationell överföring använd: 

S.W.I.F.T Code: 

NYKBDKKK 

IBAN Code: 

DK 2854720000944580 

–––––––––––––––––––––––––– 22 –––––––––––––––––––––––––– 



Alternativa behandlare 

En del kvinnor vill gärna göra lite extra för sin hälsa när de ska bli och vara gravida. För en del faller det sig 

naturligt och andra kan vara drivna av frustration över inseminationer som inte givit resultat. Denna lista omfattar 

behandlare som på olika sätt arbetar med att förbereda kvinnans kropp för att bli gravid. Det är antingen 

behandlare som vi på Storkkliniken känner, eller behandlare som kvinnor som kommer till oss har 

rekommenderat. 

Foresight: 

Kost och vitamin + mineral tillskott, program utarbetat av engelska läkare som ofta inkluderar håranalyser, för att 

undersöka kroppens status av vitaminer, mineraler och ev. tungmetaller, som ska rensas ut innan graviditet 

Akupunktur: 

Meditalklinik 

www.meditalklinik.dk tlf. 3943 3939 

Nørre Søgade 27A, 1 th, 1370 København K (samme sted som StorkKlinik) 

Barnmorska Helle Ella Nielsen, www.amoxa.com, Egilsgade 26, 2300 Kbh. S, 32 57 58 88. Helle Ella arbetar 

med klassisk akupunktur och Kinesisk örtmedicin, som ska rensa kroppen och ta bort obalanser i energibanorn. 

–––––––––––––––––––––––––– 23 –––––––––––––––––––––––––– 



Figur 1: Ovarier/äggstockar

Partnerjournal (sæt x) ______ 

J O U R N A L J O U R N A L 

Skriv ut, fyll i, skriv under och skicka till StorkKlinik · St. Kongensgade 40H, 1 etage · DK-1264 København K eller till 

fax 32 57 33 46. Du är också välkommen att maila journalen till: info@storkklinik.dk 

Denna journal blir vårat arbetsredskap – skriv därför tydligt, använd VERSALER, och fyll i alla fält. 

PERSONLIGA UPPLYSNINGAR 

Jag har bokat tid till 

journalsamtal, skriv datumet og 

kl: 

- SKALL FYLLAS I- 

Jag önskar journalsamtal via TELEFON. Jag har betalt 

DKK. 600,- i förväg. Se kapitlet ’Betalning’ sid 20. Jag 

bifogar; sätt kryss: 

en check dokumentation för banköverföring 

 

Jag önskar journalsamtal på STORKKLINIK. 

Jag har betalt DKK. 600,- i förväg. Se kapitlet 

’Betalning’ sid 20. Jag bifogar; sätt kryss: 

en check dokumentation för banköverföring 

 

Fullständigt namn Fødselsdag og personnummer: 

Adress 

Postnummer Ort Land 

Tel. hem Tel. mobil E-mail 

Jobb/Utbildning 

Ev. partners namn Födselsdato: Ev. barn fött av min partner eller mig: 

ALLMÄN SJUKDOMSHISTORIA 

Är du allergisk? Om 

JA, mot vad? JA 

NEJ 

Längd Vikt BMI (Body Mass Index) 

vikt i kg 

(längd i m) 2 

Nuvarande/tidigare sjukdomar Årtal 

Sjukhusinläggningar eller operationer, nämn allt Årtal 

Nuvarande eller tidigare medicinintag – vilka preparat? – Smärtstillande och allergimedicin är också medicin! 

Din läkare skall säga OK 

till ev. medicin: 

fött av: 

Läkarens namn Konsulterad datum: 

TIDIGARE GRAVIDITETER 

Antal tidigare graviditeter Årtal 

Antal provocerade aborter Graviditetsvecka Årtal 

Antal spontana aborter Årtal Graviditetsvecka Var graviditeten planlagd? 

Komplikationer efter tidigare spontan eller provocerad 

abort? 

Har du haft någon infektion efter spontan eller provocerad abort? 

Tidigare förlossningar Årtal 

=

TIDIGARE MEDVETNA FÖRSÖK ATT BLI GRAVID 

Har du blivit inseminerad 

tidigare? 

Var? Årtal 

Antal inseminationer Hormonbehandling? Andra medvetna graviditetsförsök, årtal Hur länge? 

GYNEKOLOGEN 

Datum för tid hos gynekolog Namn på gynekolog 

Visade ultraljudsscanningen cystor,fibromer, polyper eller något annat? 

FSH (skall tas på cykeldag 2- 3) Progesteron: 

Var din övriga hormonutredning normal:( ex. LH, Oestradiol, Prolactin, AMH, TSH): 

Anser din gynekolog samlat sätt att att du är fertil, och att insemination kan ge dig en god chans till graviditet? 


HOS HUSLÄKAREN ELLER GYNEKOLOGEN (skall skickas till kliniken innan första inseminationen) 

Datum för Klamydiatest 

Datum för Hepatitis B 

(AntiHBc+HbsAG) 

(max 2 år gamla.): 

Datum för HIV-test: 

PASSAGE I ÄGGLEDARNA 

Antal tidigare 

underlivsinfektioner 

Resultat: 

Resultat: 

Resultat: 

Vid tidigare infektion: Datum för röntgenkontrastundersökning 

av äggledarna, HSG: 

Årtal Antal tidigare 

klamydiainfektioner 

Vid tidigare infektion: datum för vattenundersökning av 

äggledarna, HSU: 

STIMULANTIA 

Hepatitis C(Anti HCV) Resultat: 

Datum för blodprov för Röda hund Immun 

Årtal Antal tidigare 

gonorréinfektioner 

Resultat Bifoga gärna kopia av röntgenutlåtandet 

Resultat 

Kaffe Öl, vin, sprit Cigaretter/snus 

ca. antal koppar 

ca. antal glas per vecka 

ca. hur många 

dagligen 

dagligen 

KOST 

Hur många gram grönsaker & frukt (- 

potatis) har du ätit dagligen på senaste 

tiden? 

Vilket vitamin- eller mineraltillskott tar du: 

Hur ofta äter du fisk? 

 

Årtal 

Socialstyrelsen i DK rekommenderar 400 µg folsyra om dagen, se broschyr på apoteket 

ÖNSKEMÅL KRING DONATORN 

Donatorns karakteristika underordnat, sätt X 

Kom ihåg att gener kan hoppa kors och tvärs mellan generationerna, – barnet kommer mest av allt att likna sig 

själv! Det finns ingen garanti att barnet blir en blandning av dina och donatorns färger och era längder. Därför bör 

du överväga grundligt om och varför du ev. har speciella önskemål. Skriv här nedan ev. önskemål på ögonfärg, 

hårfärg och längd. 

Vill du använda Öppen donator eller Anonym donator, sätt X 

Ögonfärg 

Hårfärg 

Längd 

Ej 

immun 

KOM I HÅG: Alle donatorer har skandinaviskt/ 

europeiskt utseende – om du inte särskilt 

beställer så kallad ”etnisk donator”. 

Öppen Anonym 

Inte viktigt Viktig 

Inte viktigt Viktig 

Inte viktigt Viktig

MENSTRUATIONSINTERVALLER/MENSTRUATIONSCYKEL, de senaste 6 månaderna 


Räkna från menstruationsdag 1 fram till dagen för nästa menstruationscykels dag 1 KOM IHÅG, skriv bara intervaller (antal dagar), inte datum! 

 

INSEMINATION 

Samtyckesförklaring för behandling på StorkKlinik 

Datum för senaste menstruations dag 1 

Jag bekräftar på heder och samvete att ovanstående uppgifter är korrekta. Jag bekräftar att jag har läst igenom StorkKliniks 

INFORMATION INFÖR INSEMINATION (ca 30 sidor) noga. 

Jag känner till de civilrättsliga följderna vid Insemination, däribland möjligheten för adoption. 

Jag är införstådd med att jag inte kan bli inseminerad om det inte, i enlighet med den danska hälsovårdsmyndighetens krav, före 

inseminationen inkommit negativa svar på följande tester: klamydia, HIV, hepatit C och hepatit B, i form av anti HIV ½, HbsAg, 

anti-HBc samt anti-HCV. 

jfr sidan 4 i ovannämnda informationsmaterial. 

Om jag har genomgått hormonstimulering (tabletter eller sprutor) i den aktuella cykeln är jag förpliktigad att genomgå en 

ultraljudsundersökning ett fåtal dagar före inseminationen, jfr sidan 9–10 i ovannämnda informationsmaterial. Jag är införstådd med att 

jag inte kan bli inseminerad om en ultraljudsundersökning inte görs. 

Jag förpliktar mig till att meddela StorkKlinik om resultatet av varje insemination. 

När donatorn väljs ut försöker man i så hög grad som möjligt begränsa risken för att ärftliga sjukdomar, missbildningar med m era förs 

vidare genom att enbart donatorer som har angivit att de inte känner till några sådana anlag i sin släkt används. Donatorerna frågas även 

ut och undersöks av en vårdperson för att belysa detta. 

Trots dessa försiktighetsregler är alla risker för att sådana anlag ärvs inte uteslutna. Om barnet mot 

förmodan har något fel vid födseln eller under de första levnadsåren, som jag får veta kan vara ärftligt, är 

det därför viktigt att jag hör av mig till kliniken så att det kan tas ställning till om donatorn kan användas i fortsättningen. Det samma 

gäller om jag får veta att det kan röra sig om smittoöverföring från donator. Även om donatorn har testats fri från överförbara 

sjukdomar till exempel HIV och hepatit, finns det alltid en risk. 

Såvida det vid min insemination ska användas sperma från min manlige partner eller en känd donator är jag införstådd med att sperman 

inte kan tas emot och användas innan det inkommit negativa provresultat för HIV, anti-HBc och HBsAg samt Hepatit C. Proverna ska 

ha blivit analyserade på ett av de danska myndigheterna godkänt laboratorium. Om jag själv köper sperma från spermabankerna är jag 

förpliktigad att köpa hos en spermabank som är godkänd av danska myndigheter. StorkKlinik har enbart ansvar för sperma som jag 

köper från StorkKlinik. 

I enlighet med dansk lag är kliniken skyldig att rapportera in de enskilda behandlingarna till hälsovårdsmyndigheterna, som använder 

dem i statistiskt syfte. Dessutom används data för att ta fram statistik till klinikens löpande interna kvalitetssäkring 

StorkKlinik kan inte hållas ansvarig för resultatet eller följderna av en inträffad graviditet. 

Jag önskar bli inseminerad enligt de förhållanden som beskrivs. 

Datum:…………………………………………Underskrift:………………………………………………… 

Jag är som partner till ovanstående kvinna införstådd med att min partner söker inseminationsbehandling på StorkKlinik. 

Datum:…………………………………………Underskrift:………………………………………………….

Download info - Stork Klinik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?