SÄKERHETSRAPPORT 2009 - SSAB

SÄKERHETSRAPPORT 

2009 

ENLIGT LAG (1999:381) OM ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH 

BEGRÄNSA FÖLJDERNA AV ALLVARLIGA KEMIKALIEOLYCKOR 

SSAB TUNNPLÅT AB - METALLURGI 

BILAGA 8:2

Sammanfattning 

Säkerhetsrapport, SSAB Tunnplåt AB, Metallurgi Luleå 

SSAB Tunnplåts anläggningar i Luleå är lokaliserade till Svartöns och Börstskärets 

industriområde på en halvö sydost om stadens centrum . Sydväst om, och i direkt anslutning 

till industriområdet ligger Svartöstadens bostadsområde. I norr finns bostadsområdena 

Örnäset på ca 1 km avstånd och Hertsön ca 3 km från industriområdet. I söder finns 

fritidsbebyggelse på Sandön. Industriområdet omges i söder av Lule älv och i norr av Inre 

Hertsöfjärden. 

Det område som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka vid SSAB Tunnplåt i 

Luleå, är i huvudsak det som är beläget innanför det stängsel som avgränsar området. Vid 

vissa identifierade ”worst case”-scenarier kan närboende drabbas. 

SSAB Tunnplåts verksamhet i Luleå har idag som främsta uppgift att producera stålämnen 

(slabs), som transporteras med järnväg till Borlänge för valsning. 

I verksamheten hanteras bensen, stenkolstjära, processgaser (masugnsgas, koksgas och LDgas) 

och gasol (propan) i sådana mängder att verksamheten omfattas av ”Lagen om åtgärder 

för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor”. 

Farliga ämnen som inom verksamheten används/lagras i större omfattning. 

Kemiskt namn CAS-nummer Fysikaliskt tillstånd Maximal mängd 

Bensen 71-43-2 Flytande 3960,0 ton 

Tjära 8007-45-2 Flytande 9444,0 ton 

Beck 65996-93-2 Fast 73,0 ton 

Propan 74-98-6 Flytande 135,0 ton 

Vätgas 1 

1333-74-0 Gas 9,98 ton 

Kolmonoxid 1 

1 

= Ingår i koks-, masugns- och LD-gas. 

630-08-0 Gas 37,2 ton 

SSAB Tunnplåt bedriver ett systematiskt riskanalysarbete, har ett väl utbyggt system av 

detekterings-utrustning, kontrollrutiner och förebyggande underhåll samt att kunskap om 

risker och skydd finns lokalt, i den verksamhet som hanterar riskerna. 

SSAB Tunnplåts åtgärder vid en eventuell allvarlig kemikalieolycka finns beskrivna i 

beredskapsplaner för identifierade riskscenarier. Åtgärderna omfattar effektiv larmhantering 

samt utrustning och rutiner för begränsning av skada på människa och/eller i miljön. 

SSAB Tunnplåt har brandstation på verksområdet med en dagtidsgående 

brandskyddsorganisation (helgfri måndag – fredag kl. 07-16). Organisationen består av tre 

brandskyddskontrollanter och en brandskyddsledare och dess huvudsakliga arbetsuppgift är 

förebyggande brandskyddsarbete. Vid en olycka organiseras resursen som en 1+3 styrka i 

form av insatsledare och tre brandmän för en första akut skadebegränsande insats. Vid olycka 

larmas Luleås Räddningstjänst som tar över och leder insatsen samt bistår med utrustning och 

personal. 

Utöver den dagtidsgående brandskyddsorganisationen finns dygnet runt resurser för larmidentifiering, 

larmförmedling, upplåsning av elutrymmen, skadebegränsande avstängningar 

(el och gas), 1:a hjälpen, vägvisning och avspärrning av riskområde i form av gaskontrollant, 

ronderande väktare, elektriker samt 1:a hjälpen utbildad personal. 

För effektivisering av insatsen vid olycka engageras även verksamhetens driftledare. 

Driftledaren bistår med anläggningskännedom, aktiverar och leder utrymning samt vidtar 

anläggnings- och miljöskyddande aktiviteter. 

Revisionsdatum: 2009-03-24

Flik 1 Administrativa uppgifter 

Flik 2 Beskrivning av verksamheten 

Flik 3 Handlingsprogram 

Flik 4 Intern plan för räddningsinsatser

Administrativa uppgifter 

Platsnamn SSAB Tunnplåt AB, Luleå 

Platsnummer (KRUT) 2580-101 

Huvudman SSAB Tunnplåt AB 

Postadress 971 88 Luleå 

Besöksadress Svartön, Svartövägen 1 

Telefonnummer 0920-92 000 

Kontaktperson Stig Öhman 

Kommun och län Luleå kommun, Norrbottens län 

SNI-koder 27-07, 23.1-1 

Fastighetsbeteckning Svartöstaden 13:36, 18:11 samt Svartön 18:19 

CFAR-nummer 556313-7941-1


Beskrivning av verksamheten 

SSAB TUNNPLÅT AB - METALLURGI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 


1 BESKRIVNING AV OMGIVNINGEN 2 

1.1 Verksområdet 2 

1.2 Områdets meteorologi, geologi och hydrologi 3 

1.3 Områden som kan komma att beröras vid olycka 4 

2 ÖVERSIKTLIGT OM DRIFT OCH PRODUKTION 5 

2.1 Produktionens olika delar 5 

2.2 Tillverkning av koks 5 

2.3 Masugnsprocessen 6 

2.4 Stålverksprocessen 7 

2.5 Förädlingsmetallurgi och gjutning 8 

2.6 Hard and Special Steel, HASS, kallvalsverk 8 

2.7 Övrig verksamhet 9 

3 VERKSAMHET DÄR RISK FÖR ALLVARLIGA OLYCKOR FÖRELIGGER 9 

3.1 Definition av allvarlig kemikalieolycka 9 

3.2 Bensenanläggning 9 

3.3 Tjärtank 10 

3.4 Gassystem 10 

3.5 Gasolanläggning 11 

3.6 Ammoniaktank 11 

4 PÅVERKAN FRÅN NÄRLIGGANDE VERKSAMHETER 11 

5 BESKRIVNING AV FARLIGA ÄMNEN 12 

5.1 Ämnenas kemiska namn och CAS-nummer 12 

5.2 Fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper samt riskbedömning 13 

6 IDENTIFIERING OCH ANALYS AV OLYCKSRISKER 15 

7 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 20 

7.1 Förebyggande åtgärder samt säkerhetsutrustning 20 

7.2 Organisation och rutiner för att förebygga olyckor 23 

8 UTRUSTNING OCH PERSONAL FÖR ATT BEGRÄNSA FÖLJDERNA AV 

OLYCKA 24 

BILAGOR 

2:1 Översiktskarta 2:6 Varuinformationsblad Masugnsgas 

2:2 Varuinformationsblad Råbensen 2:7 Varuinformationsblad Blandgas 

2:3 Varuinformationsblad Stenkolstjära 2:8 Varuinformationsblad LD-Gas 

2:4 Varuinformationsblad Gasol 2:9 Varuinformationsblad Ammoniak 

2:5 Varuinformationsblad Koksgas 2:10 Spridningsberäkningar CO 

Revisionsdatum: 2009-03-24 1


1 Beskrivning av omgivningen 

1.1 Verksområdet 

SSAB Tunnplåts anläggningar i Luleå är lokaliserade till Svartöns och Börstskärets 

industriområde på en halvö sydost om stadens centrum (Figur 1). Sydväst om, och i direkt 

anslutning till industriområdet ligger Svartöstadens bostadsområde. I norr finns 

bostadsområdena Örnäset på ca 1 km avstånd och Hertsön ca 3 km från industriområdet. I 

söder finns fritidsbebyggelse på Sandön. Industriområdet omges i söder av Lule älv och i norr 

av Inre Hertsöfjärden. 

Kamerans riktning 

Ur Vägkartan © Lantmäteriverket Gävle 2003. Medgivande M2003/4913. 

Figur 1. SSAB Tunnplåts industriområde i Luleå med stadsdelen Svartöstaden i förgrunden till höger 

på flygfotot. 



1.2 Områdets meteorologi, geologi och hydrologi 

Meteorologi 

Svartöns/Börstskärets industriområde är beläget ca 4 km sydost om Luleås centrala delar, se 

bilaga 2:1. Den kustnära placeringen avspeglas i att den totala vindbelastningen är något 

större än i Norrbotten i övrigt. 

Nedanstående vinddata, som under åren 1961-1990 tagits fram av SMHI, ligger till grund för 

de riskanalyser och spridningsberäkningar som utförts. 

Tabell 1. Procentuell fördelning av vindriktning över året. 

Riktning 

Period 

N NO O SO S SV V NV Lugnt 

Helår 16,1 6,5 5,6 7,8 21,1 10,3 8,2 16,3 8,1 

Jan 18,4 5,1 3,3 4,2 16,3 10,8 6,6 22,1 13,2 

April 16,2 9,2 7,1 10,4 21,8 7,2 6,7 14,9 6,6 

Juli 13,8 8,4 7,6 11,1 26,4 7,6 7,3 12,3 5,6 

Okt 15,3 4,8 3,8 6,5 20,9 15,1 12,6 15,2 5,8 

Tabell 2. Procentuell fördelning av vindhastighet över året. 

Hastighet 

Period 

11,5 

Helår 8,0 29,3 47,7 13,3 2,1 0,3 

Jan 12,7 34,2 39,7 10,9 2,1 0,3 

April 6,3 30,6 46,9 13,5 2,5 0,3 

juli 5,4 24,1 56,0 13,3 1,2 0,1 

Okt 5,7 27,2 47,8 15,6 3,2 0,6 

För att modellera atmosfärens stabilitet har s.k. Pasquillklasser använts. Dessa kan grovt sägas 

motsvara uppgifterna i tabellen nedan. 

Tabell 3. Pasquill Stabilitetsklasser. 

Stabilitetsklass Typisk vindhastighet Beskrivning 

A 1 stark sol och sommarväder 

B 2 soligt och varmt 

C 5 delvis mulet under dagen 

D 5 mulet dag eller natt 

E 3 delvis mulet under natten 

F 2 klar natt 

I de modelleringar som utförts har två stabilitetsklasser, Pasquill klass D och klass F använts. 

Klass D är ofta förekommande och representerar genomsnittliga förhållanden, medan klass F 

representerar tillfällen som kan klassificeras som nästan ”värsta tillfällen” med hänsyn till en 

eventuell spridning av tunga gaser i luft (t ex bensen). För gjorda beräkningar har följande 

kombination av stabilitet och vindhastighet valts. 



Tabell 4. Stabilitetsklasser och vindhastigheter använda vid SSAB Luleå 

Stabilitetsklass Vindhastighet (m/s) 

D 5 

F 1,5 

Tabellen nedan visar medeltemperaturen i Luleå. Temperaturen är uppmätt på Kallax 

flygplats av SMHI under perioden 1961-1990. 

Tabell 5. Medeltemperatur i Luleå 1961 – 1990. 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År 

Temp (°C) -12,2 -11,0 -6,0 0,3 6,6 13,0 15,4 13,3 8,0 2,6 -4,5 -9,7 1,3 

Nederbörd (mm) 31 24 29 29 33 35 55 62 56 51 49 35 488 

Geologi och hydrologi 

Innan industriepoken på Svartön/Börstskäret inleddes var Börstskäret, Gräsören samt Inre och 

Yttre Sandskäret friliggande öar med grunt vatten emellan. I samband med det påbörjade 

bygget av Stålverk 80 fylldes områdena mellan Svartön, som då var en halvö, och öarna 

utanför delvis ut. Utfyllnadsmaterial var i huvudsak massor (sand och lera) som hämtades från 

havets botten i områdets närhet. Området begränsas av Inre Hertsöfjärden i norr och Lule älv i 

söder. 

1.3 Områden som kan komma att beröras vid olycka 

Det område som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka vid SSAB Tunnplåt AB 

Metallurgi i Luleå, är i huvudsak det som är beläget innanför det stängsel som avgränsar 

området. Vid vissa identifierade olycksscenarier kan närboende komma att påverkas. 

Beskrivning av risker samt hur närboende kommer att larmas och bör agera framgår av 

kommunens information till allmänheten Om larmet går. 

Tabell 6. Ungefärligt antal personer som vistas inom industriområdet. 

Område Dagtid Övrig tid 

SSAB Tunnplåt AB i Luleå 870 97 

Plannja AB 143 45 

BDX Företagen AB, AGA, Nordkalk, övriga 45 10 

SSAB industriområde totalt 1058 152 

Viktoriahamnen: Sjöfartsverket., Kustbevakningen., Stuveriet, L&L, 185 5 

Luleå Hamn m fl. 

Lulekraft 19 2 

LKAB malmhamn 7 5 

Mefos 79 - 

Bioenergi i Luleå AB 11 2 

Industriområdet totalt 1359 166 

Till ovanstående skall adderas personal arbetande på Green Cargo/LKAB rangerbangårdar, 

fartygsbesättningar i malm- och oljehamnarna samt tillfälliga entreprenörer och besökare. 

För närområdet utanför SSAB industriområde uppskattas antalet boende till cirka 2 000 

personer inom ett avstånd på 1 km från områdesgränsen och till cirka 10 000 personer inom 

ett avstånd på 2 km. 



2 Översiktligt om drift och produktion 

2.1 Produktionens olika delar 

SSAB:s verksamhet i Luleå har idag som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till 

valsningen i Borlänge. En översiktsbild över produktionsflödet ges i Figur 2. De främsta 

råvarorna för produktionen utgörs av stenkol och järn i pelletsform. 

Råvaror Koksverk Råjärn Råstål Förädling Stålämnen Slutprodukt 

Figur 2. Principskiss över produktionsflödet vid tillverkningen av stål vid SSAB Luleå. 

2.2 Tillverkning av koks 

Koks behövs i masugnen för att få ut järn ur järnmalmen. En mindre mängd köps in som 

färdig koks, men huvudsakligen tillverkar SSAB egen koks i sitt koksverk i Luleå av 

importerat stenkol. Vid koksningen, som är en torrdestillation utan lufttillförsel, avdrivs 

flyktiga föreningar som gas, s.k. rågas. 

Kyltorn Koksbatterier Gasrening Gasklocka 

Figur 3. Principskiss över processen i koksverket (se texten). 



Processen drivs batchvis vid en temperatur på cirka 1000 grader C och tar normalt 16-18 

timmar. Den färdiga koksen trycks ut på en släckvagn och kyls med vatten (Figur 3). Efter 

kylningen transporteras den färdiga koksen vidare med band till masugnen. 

Gasen renas i flera steg. Den renade koksgasen används som bränsle för bl.a. uppvärmning av 

koksugnarna. Vid reningen utvinns flera ämnen som säljs som råvaror till annan industri, 

såsom råbensen. Andra biprodukter i processen är koksgrus, svavel och tjära. 

2.3 Masugnsprocessen 

För att järnmalmen ska bli järn måste syrehalten sänkas, dvs. malmen reduceras. Detta sker 

genom upphettning i en masugn tillsammans med koks och kolpulver, varvid kolet förenas 

med syret i malmen till en gas som strömmar upp genom ugnen (Figur 4). 

Järnmalmspellets och koks tillförs upptill i masugnen och het blästerluft och kolpulver tillförs 

nerifrån. Blästerluften värms upp i tegeltorn (cowprar) som fungerar som värmeväxlare och i 

sin tur är uppvärmda av koks- och masugnsgas. Till blästerluften sätts extra syrgas så att den 

därmed både värmer och reducerar malmen. 

Lagren med malmpellets reduceras långsamt till järn och sjunker efter hand ner genom 

masugnen. Temperaturen stiger längre ner och slutligen smälter järnet och droppar ner i 

ugnens botten. Där tappas det ut i speciella vagnar, s.k. torpedos för transport till stålverket. 

Upptill i masugnen tillsätts även kalk, olika tillsatsämnen och järnhaltiga restprodukter som 

stoft, hyttsot m.m. Detta görs för att råjärnet ska få rätt kvalitet och för att man ska ta tillvara 

restprodukter från andra delar av processen. Kalken funktion är att bilda slagg till vilken 

föroreningar från råjärnet binds. Slaggen tappas ut i slaggskänkar som tippas på 

”hyttslaggtippen” och kyls med vatten. Av hyttslaggen görs senare hyttsten. 

Huvuddelen av den bildade masugnsgasen förs efter rening till Lulekraft där den omsätts i 

värme- och elenergi. En viss kvantitet masugnsgas går åt till att värma cowprarna (Figur 4). 


INUTI 

MASUGNEN 

Blästerluft 


Gas passerar 

mellan koksbitarna 

Luftintag 

Figur 4. Principskiss över processen i masugnen (se texten). 

Masugnsgas 

Blästerluft 

Kolpulver 

tillsätts 

Torpedo 

2.4 Stålverksprocessen 

Det bildade råjärnet är sprött och skört. Det går inte att smida och använda till produkter. 

Först måste det vidareförädlas, vilket sker i stålverket. 

I stålverket genomgår det flytande råjärnet en serie behandlingar för att övergå till stål (Figur 

5). Först avsvavlas järnet genom tillsättning av reagens, exempelvis kalciumkarbid. Svavlet 

reagerar med kalcium och binds i en slagg på järnbadets yta. Den slagg som bildas upparbetas 

för återanvändning eller säljs för externt bruk. Tillsammans med skrot förs det avsvavlade 

råjärnet därefter till s.k. LD-konvertrar. Här ”färskas” järnet till stål genom att kolhalten 

sänks. Detta sker med hjälp av syrgas som blåses mot det flytande järnets yta, varvid kolet 

avgår tillsammans med syret som gas. En del av den gas som bildas återvinns som bränsle. 

Icke önskvärda ämnen binds i en slagg på ytan. Det på så sätt bildade flytande råstålet och 

slaggen tappas i separata skänkar. Till råstålet tillsätts vid behov legeringsämnen. Det mesta 

av slaggen återanvänds som råmaterial i masugnen. 



Torpedo Svavelrening Slagg LD-konverter Kolrening Tappning 

Figur 5. Principskiss över processen i stålverket (se texten). 

2.5 Förädlingsmetallurgi och gjutning 

Stålet måste förädlas ytterligare för att uppfylla de krav som ställs på materialet i den slutliga 

produkten. Förädlingen sker genom att ytterligare kol och syre förgasas och även andra 

ämnen avlägsnas, genom att legeringsämnen av olika slag tillsätts i bestämda proportioner 

och kvantiteter, och genom homogenisering och finjustering av temperaturen. 

Förädlingen sker i två enheter med principiellt olika processer, CAS-OB och RH (Figur 6). I 

båda fallen vill man hindra luftens syrgas från att påverka stålet. I CAS-OB görs detta genom 

att argongas tillsätts och i RH genom vakuum. I båda fallen tillsätts legeringsämnen. Det 

renaste stålet får man i RH. 

CAS-OB RH Stränggjutning Stålämnen / slabs 

Figur 6. Principskiss över metallurgiprocessen och stränggjutningen (se texten). 

Det färdigbehandlade flytande stålet gjuts till fast form i en stränggjutningsanläggning. Den 

består av en gjutform och övergår sedan i en gjutbåge. Stålet kyls varefter den stelnade 

stålsträngen kapas till stålämnen eller ”slabs”. Slabsen lastas slutligen för transport till kund. 

2.6 Hard and Special Steel, HASS, kallvalsverk 

Anläggningen, byggd i början av 60-talet, ligger inom SSAB Tunnplåt Metallurgis 

industriområde. I anläggningen kallvalsas stålband till tjocklekar från 3,25 till 0,1 millimeter. 

Valsningen sker i omgångar med värmebehandling emellan. Efter valsningen kan 

kristallstrukturen i materialet förändras genom värmebehandling (glödgning) i klockugnar. 



Vid värmebehandlingen tillförs en gas för att skydda plåten från oxidation. Gasen består av 

kväve och en viss del väte. Gaserna erhålls från AGA Gas AB:s syrgasverk samt från 

krackning av ammoniak. Genom att tillsätta vattenånga till skyddsgasen kan plåten avkolas 

helt eller delvis (på ytan). Om högre hårdhet eller mönstrad yta önskas kan plåten 

efterbehandlas med glättvalsning. Plåten kan även slittas till smalare band. Slutligen beläggs 

plåten med olja och emballeras för att skydda materialet under transporten. 

2.7 Övrig verksamhet 

Förutom dessa huvudenheter finns en rad serviceanläggningar inom industriområdet, såsom 

murnings- och värmecentral, mekanisk verkstad, cisterner, gasklockor etc. av olika slag, 

anläggningar för krossning, siktning och brikettillverkning samt avfallshantering. Vidare drivs 

flera externa verksamheter inom samma industriområde. 

3 Verksamhet där risk för allvarliga olyckor föreligger 

De delar i verksamheten där risk för allvarliga kemikalieolyckor föreligger är bensenanläggningen, 

tjärtanken, gassystem och gasoltankarna. 

Nedan följer en kortare beskrivning av de anläggningsdelar där en allvarlig kemikalieolycka 

skulle kunna inträffa. I och med denna säkerhetsrapports offentlighet kan av säkerhetsskäl 

inte beskrivningarna göras mer detaljerade och därför hänvisas till systembeskrivningar som 

finns för påseende vid SSAB Tunnplåt AB, Metallurgi. 

3.1 Definition av allvarlig kemikalieolycka 

Enligt lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga 

kemikalieolyckor är en allvarlig kemikalieolycka en olycka med ett eller flera farliga ämnen 

inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som orsakas av ett okontrollerat 

händelseförlopp i samband med driften av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder 

för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och som medför 

allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa, inom eller utanför 

verksamheten, eller för miljön. I SSAB Tunnplåt Metallurgis verksamhet kan många olyckor 

av relativt varierande allvarlighetsgrad inrymmas i denna definition. För att i denna 

säkerhetsrapport speciellt uppmärksamma de mest allvarliga konsekvenserna som skulle 

kunna inträffa används här följande definition: 

En allvarlig kemikalieolycka är en okontrollerad händelse som skulle kunna medföra flera 

döda eller tiotals svårt skadade eller miljökonsekvenser med påvisbara skador i mer än fem 

år. 

3.2 Bensenanläggning 

Bensen utvinns ur koksgasen vid den s.k. Bensentvätten. Det gör man genom att tillföra olja 

som tvättmedel. Bensen löser sig i den tillförda oljan. Oljan med löst bensen tas ut i botten av 

tvätten och pumpas vidare till en bensenavdrivare där bensen kokas ur med hjälp av ånga. 

Oljan pumpas vidare till en bufferttank och återanvänds i bensentvätten. Bensentvätten är 

fylld med keramikrör av olika dimensioner i 6 olika paket. Keramikrörens uppgift är att ge 

större kontaktyta med gasen. 



Bensentank 

Bensenlagret består av 1 cistern på 4470 m 3 som är placerad inom en betonginvallning. 

Utlastning till fartyg sker ca 4 gånger per år med hjälp av tankbilar. Bilarna är utrustade för 

transport av bensen. Råbensenen pumpas från lagercisternen till tankbilarna via rörledning 

och sista biten med slang. Varje slang är försedd med slangbrottsskydd som bryter 

utlastningen vid ett eventuellt haveri. Till utlastningssystemet hör också ett system som gör att 

råbensenångor återförs till koksgasnätet från tankbilarna. 

Tankbilarna kör sträckan ner till Uddebo oljehamn där råbensenen pumpas ombord på fartyg 

via slangar och rörledningar. Här finns också installerat slangbrottsventiler. När bilen töms 

finns även här andningssystem så att råbensenångorna från fartygstankarna återförs till bilen 

som sedan transporterar ångorna tillbaks till koksgasnätet. 

Alla behållare och tankar i bensenverket är anslutna till ett andningssystem som i sin tur är 

kopplade till koksgassystemet. Detta system gör att ingen råbensen eller oljeångor kommer ut 

i atmosfären. 

3.3 Tjärtank 

Vid koksverkets gasbehandling finns en tjäravskiljare för att skilja vätska från rågasen. 

Vätskan, som till viss del innehåller tjära leds vidare till kondensatbehandlingen. Rågasen leds 

vidare till de fyra förkylare som finns på koksverket. Här kyls gasen varvid ytterligare 

föroreningar, bland annat tjära, faller ut. Även detta leds till kondensatanläggningen. I 

kondensatanläggningen, där tjäran i de s.k. tjärhästarna, avskiljs genom sedimentation innan 

den leds till tjärtanken. I tjärtanken kan 7000 ton tjära lagras innan den i rörledning leds till 

hamnen för utskeppning med båt. 

3.4 Gassystem 

Vid produktionen i Luleå uppstår nästan 3 500 miljoner normalkubikmeter brännbara 

processgaser varje år. Dessa gaser används dels som energikälla inom verksamheten och dels 

för extern energiproduktion. Vid de tillfällen då tillgången överstiger det aktuella 

energibehovet facklas gas. 

Koksgasen erhålls som en biprodukt vid koksningen. Gasen renas från stenkolstjära, naftalin, 

svavel och ammoniak. Bensen utvinns i det sista tvättsteget därefter leds gasen till 

ugnsbatteriets undereldning och gasbehandlingens ångpannor och förbränningsugnar. 

Koksverkets gasklocka som används för att hålla eldningstryck. Den gas som inte används på 

koksverket leds via ett gasnät till övriga förbrukare, både interna och externa. Om koksgasen 

inte går att avyttra helt, speciellt sommartid, så facklas den på koksverket. Gasens ungefärliga 

sammansättning och risker ur hälso- och miljöskyddssynpunkt redovisas i bifogat 

varuinformationsblad. 

Masugnsgasen erhålls som en biprodukt vid masugnsprocessen. Gasen renas från stoft och 

används till viss del som bränsle i varmapparaterna för att kunna producera het blästerluft. 

Överskottet leds till en masugnsgasklocka som utjämnar fluktuationer i produktionen samt 

blandgasens energivärde och medger en kontrollerad inblandning av LD- och koksgas i 

masugnsgasen, vilket beskrivits nedan. Blandgasen leds sedan till Lulekrafts kraftvärmeverk. 

Om masugnsgasen inte går att avyttra helt, speciellt sommartid, så facklas den vid 

masugnarna. Gasens ungefärliga sammansättning och risker ur hälso- och 

miljöskyddssynpunkt redovisas i bifogat varuinformationsblad. 



LD-gasen erhålls som en biprodukt vid LD-processen (LD-konvertrarna). Gasen renas från 

stoft och leds till LD-gasklockan vid återvinning eller facklas då återvinning inte är möjlig. 

LD-gasklockan utjämnar fluktuationer i produktionen samt LD-gasens energivärde. LD-gasen 

leds sedan till masugnsgasklockan för att blandas med masugnsgasen och normalt även med 

koksgas, som dock kan distribueras separat. Någon sammansättningsuppgift för LD-gasen går 

därför ej att redovisa då denna varierar kraftigt, men sammansättningen för gasblandningen av 

masugnsgas och LD-gas som överlåts till Lulekraft redovisas, se bifogat 

varuinformationsblad. Denna gasblandning (”blandgas”) består till mer än 90 % av 

masugnsgas och resterande del utgörs av LD-gas. Dessutom kan som ovan nämnts även 

koksgas blandas in i blandgasen och denna utgör då maximalt 6 % av den totala gasvolymen 

momentant samt maximalt 2 % på årsbasis. Masugnsgasens sammansättning förändras 

mycket litet av inblandningen av koks- och LD-gas. 

Processgaserna vid SSAB Tunnplåt AB, Metallurgis anläggningar i Luleå är brandfarliga 

gaser. Metallurgi har tillstånd till hantering av dessa gaser enligt lagen om brandfarliga varor. 

Gasklockor och rörledningar är att betrakta som tryckkärl och därför ställs krav vad gäller 

konstruktion, materialval och återkommande besiktningar. Blandgasklockan håller ett högre 

tryck än vad som tillåts för en torr gasklocka enligt Räddningsverkets föreskrifter. Därför har 

dispens från kraven i SÄIFS 2000:4 sökts och erhållits hos Räddningsverket. 

3.5 Gasolanläggning 

Gasol används för varmhållning, stödeldning och som allmän värmekälla. Gasolen förvaras 

under tryck i cisterner och distribueras i vätskeform i det s.k. ”yttre ledningsnätet”. 

Gasolnätet har två gasolcisterner på 140 m 3 /60 ton respektive 300 m 3 /130 ton. Cisternerna har 

säkerhetsventiler samt rörbrottsventiler med anordning för påfyllning från lastbil. Vätskan 

pumpas ut i systemet med pumpar som startar och stoppar via pressostater. Omvandling till 

gasform sker i särskilda förångarstationer där gasol i vätskeform passerar en värmeväxlare 

och förångning sker. 

3.6 Ammoniaktank 

Ammoniak används vid HASS till att framställa vätgas och kvävgas. Gaserna används som 

skyddsgas vid glödgning, 92 % kvävgas och 8 % vätgas, för att förhindra luftens syre att 

oxidera plåten. 

Flytande ammoniak levereras med lastbil till lossningsplatsen utanför V6-hallen. Efter 

överpumpning förvaras ammoniaken i en tank som rymmer 60 m 3 /37,8 ton. Tanken är 

placerad mellan V6-hallen och Mekaniska verkstaden. 

Från tanken leds den flytande ammoniaken i en rörledning genom hallen till en 

krackeranläggning där den sönderdelas till väte och kväve. 

Ammoniaktanken är från början av 60-talet. Rörsystemet har senare bytts ut. 

4 Påverkan från närliggande verksamheter 

Risker från omkringliggande verksamheter har identifierats gemensamt av de företag som har 

verksamhet inom industriområdet och av Räddningstjänsten Luleå i Riskgrupp Udden. 

Det enda olycksscenario som bedömts kunna ge påverkan på SSAB Tunnplåts verksamhet är 

ett stort haveri på AGA:s syrgastank. 



Det identifierade skadescenariot är ett omfattande utsläpp av flytande syrgas, oxygen. 

Utsläppet innebär att en större yta inom anläggningen täcks av flytande gas som kommer att 

förångas. Utsläppet kan innebära frysskador, dimbildning samt innebär att 

förbränningshastigheten vid en brandsituation dramatiskt ökar. Brandförloppet kan under 

vissa speciella förhållanden vara explosionsartat. Tändkällor kan vara gnistor från elektrisk 

utrustning, fordon etc. Utrustning som kommer i kontakt med den flytande syrgasen utsätts 

för stora temperaturpåkänningar. Stålkonstruktioner kan ge vika. 

Påverkansområdet är beroende av utsläppets storlek, vindriktning och vindhastighet och kan 

variera från några hundra meter till flera kilometer. Eftersom tillgången till brännbart material 

och tändkällor är stor är sannolikheten avsevärd att ett omfattande utsläpp också resulterar i 

brandskadescenarier i omkringliggande verksamheter. 

Dimbildningen blir kraftig pga. att fukten i luften kondenserar i den kalla gasen. 

Ett stort utsläpp av oxygen på grund av tankspricka med en stor öppningsyta flera meter över 

marknivå kan ge 40 vol-% O2 upp till 450 m i vindriktningen. 

På grund av det plötsliga förloppet är tiden för varning kort. Vid verksamheter med tändkällor 

och med tillgång till brännbart material kommer lokala bränder att uppstå. 

Sannolikheten för ett omfattande utsläpp är mycket låg. 

Scenariot bedöms inte medföra allvarlig kemikalieolycka vid SSAB Tunnplåt AB Metallurgi. 

Konsekvensen innebär driftstörningar med akutstopp som i värsta fall leder till ett längre 

driftstopp med produktionsbortfall. Närliggande anläggningar utryms. 

Kompletterande beskrivning: 

Vid AGA Gas AB: s anläggning finns en 3 000 m 3 tank för flytande syrgas med en normal 

fyllnadsgrad på 2 400 m 3 . 

Syrgas i sig är inte brännbar men påverkar vid utsläpp omgivningen som brandunderstödjare. 

I luft finns ca 21 % O2. Höjs O2-halten med 3 % fördubblas förbränningshastigheten. Vid 31 

vol-% O2 är förbränningshastigheten i princip 10-dubblad. 

Syrgas kan även orsaka brand (genom självantändning) vid kontakt med t ex olja, fett, textil 

och trä. Flytande syre kan reagera explosionsartat med bland annat organiska ämnen (t ex 

alkoholer, aldehyder) och vissa metaller (t ex aluminium- och magnesiumpulver). 

5 Beskrivning av farliga ämnen 

5.1 Ämnenas kemiska namn och CAS-nummer 

De kemiska ämnen som hanteras i sådan utsträckning att de omfattas av den högre kravnivån i 

förordning (SFS 1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga 

kemikalieolyckor är följande: 

Tabell 7. Farliga ämnen som inom verksamheten används/lagras i större omfattning. 


Bensen 71-43-2 Flytande 3960,0 ton 

Tjära 8007-45-2 Flytande 9444,0 ton 

Beck 65996-93-2 Fast 73,0 ton 

Propan 74-98-6 Flytande 70,0 ton 

Vätgas 1 

1333-74-0 Gas 9,98 ton 

Kolmonoxid 1 

630-08-0 Gas 37,2 ton 

1 = Ingår i koks-, masugns- och LD-gas. 



Bland de övriga ämnen som hanteras på företaget och som kan leda till allvarliga 

kemikalieolyckor är ammoniak. Den lagrade mängden understiger den lägre kravnivån i 

förordning (SFS 1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga 

kemikalieolyckor. Ammoniakhanteringen vid HASS har dock av Länsstyrelsen klassats som 

farlig verksamhet enligt Lag (203:778) om skydd mot olyckor. 

Tabell 8. Övriga farliga ämnen inom verksamheten 


Ammoniak 7664-41-7 Flytande 37,8 ton 

Kemikalier som används och förvaras vid SSAB Tunnplåt Metallurgi, kemiskt namn, CASnummer 

och lagrade mängder finns dokumenterade i ett datasystem tillgängligt för samtliga 

medarbetare. Systemet omfattar totalt cirka 1150 kemikalier. 

5.2 Fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper samt 

riskbedömning 

5.2.1 Bensen 

Råbensen är en blandning av kolväten och består huvudsakligen av bensen, toluen och xylen 

(>88 %). Sammansättningen i den råbensen som produceras vid SSAB Tunnplåt AB, 

Metallurgi finns redovisad i bifogat varuinformationsblad, bilaga 2:2. Produkten är giftig vid 

förtäring, inandning och hudkontakt och ger framförallt allvarliga skador på de blodbildande 

organen vid långvarig och upprepad exponering. Akuta effekter är bland annat yrsel, 

huvudvärk, slöhet och illamående. Vid höga halter finns risk för hjärtpåverkan, 

andningspåverkan, medvetslöshet och kramper. Den är också hud- och ögonirriterande och är 

klassificerad som cancerframkallande (grupp 1, IARC) och förorsakar i första hand leukemi. 

Produkten är dessutom allergiframkallande. Inandning av produktens ångor och hudkontakt 

med produkten skall undvikas. 

Råbensenets beståndsdelar är giftiga för vattenlevande organismer men är lättnedbrytbara och 

bioackumuleras inte i vattenmiljön. Med hänsyn till detta skall utsläpp till vatten (recipient), 

grundvatten eller avloppsnät undvikas. 

Råbensen har en relativt måttlig akuttoxicitet vid inandning, hudkontakt eller förtäring och 

efter enstaka kortare exponering vid lägre halt/mängd bör inga bestående effekter kvarstå. 

Produkten är irriterande för hud och ögon och kan ge bestående skador på ögonen vid 

upprepad eller lång exponering. Dessutom är produkten avfettande vilket kan medföra rodnad 

och uttorkning av huden. 

Råbensen ger flera kroniska effekter varav flera är mycket allvarliga, irreversibla och letala. 

Främst påverkas blodkropparna (olika anemier) och de blodbildande organen (benmärg, lever 

etc.). De kroniska effekterna kan uppträda redan vid långvarig och upprepad exponering för så 

låga halter som 0,1 ppm. Produkten ger även skador på centrala nervsystem, även dessa 

allvarliga och irreversibla men dessa uppträder vid högre halter (150 ppm). Flera av de 

ingående ämnena i råbensen är fetotoxiska och teratogena (speciellt koldisulfid och xylen). 

Råbensen är mutagen och cancerogent redan vid låga halter (1 ppm) och förorsakar 

framförallt olika typer av leukemier. Bensen som ingår i råbensen är klassad som tillhörande 

grupp 1 enligt IARC. Produkten är även immunotoxisk och allergiframkallande. 



5.2.2 Tjära 

Stenkolstjära är giftig vid förtäring, inandning och hudkontakt. Den är också starkt hud- och 

ögonirriterande och är klassificerad som cancerframkallande (grupp 1, IARC). Produkten är 

dessutom allergiframkallande och ger svårartade eksem speciellt i samband med 

solexponering. Inandning av produktens ångor eller hudkontakt med produkten bör undvikas. 

Stenkolstjäran har hög akutgiftighet för vattenlevande organismer och att flera av de ingående 

föreningarna är bioackumulerande och svårnedbrytbara. Med hänsyn till detta skall utsläpp till 

vatten undvikas. Ytterligare information finns i bifogat varuinformationsblad, bilaga 2:3. 

5.2.3 Processgaser 

De processgaser som uppkommer, lagras och förbrukas vid SSAB Tunnplåt Metallurgi, 

varierar något i sammansättning med rådande produktionsförhållanden. Ungefärlig 

sammansättning framgår dock av bifogade varuinformationsblad, bilagorna 2:5 - 2:8. 

Masugnsgas inkl. LD-gas 

Masugnsgas är en färglös gas som bildar explosiva blandningar med luft. Masugnsgas är 

giftig genom dess innehålla av koloxid, vilket är giftigt vid inandning. Produktens innehåll av 

koloxid oxideras lätt till koldioxid i luften, vilket medför att högre halter av koloxid sällan 

uppkommer förutom närmast källan. Produkten innehåller inte några andra ämnen med 

toxiska eller eko-toxiska effekter. 

Koksgas 

Koksgas är en färglös gas med karakteristisk lukt (svavelväte), som bildar explosiva 

blandningar med luft. Koksgas är giftig främst genom dess innehåll av koloxid och 

svavelväte. Risk för medvetslöshet och kvävning, på grund av att gasen innehåller hög halt 

vätgas, som tränger undan luftens syre föreligger. På grund av produktens innehåll av 

råbensen kan långvariga utsläpp av gasen utan förbränning, medföra att bensenhalten når 

sådana nivåer som kan medföra ökad cancerrisk för omkringboende. 

5.2.4 Gasol 

Gasol är ett handelsnamn för propan, butan eller propen eller en blandning av dessa. Den 

gasolprodukt som används vid verksamheten är Propan 95, se bifogat varuinformationsblad i 

bilaga 2:4. Kontakt med gasol i vätskefas kan ge kylskador på oskyddad hud. Gasol är 

ungefär dubbelt så tung som luft varför det vid läckage ansamlas i låglänta områden. Gasol är 

färglös och har låg giftighet, faran ligger, förutom brand- och explosionsrisk, i att luftens syre 

undanträngs varvid kvävningsrisk kan föreligga. Produkten, som ursprungligen är luktlös, 

luktsätts med etyl- eller metylmerkaptan före leverans för att läckage lättare skall kunna 

upptäckas hos brukaren. 

5.2.5 Ammoniak 

Ammoniak, vattenfri, NH3, som förvaras i vätskefas men vid utsläpp övergår i gasfas, är 

färglös och har en starkt stickande lukt. Gasen är frätande för ögon, andningsvägar och hud. 

Vid inandning finns risk för bestående skador på lungor och andningsvägar. Vid hudkontakt 

kan frätskada och kylskador uppkomma. 

Ammoniak är mycket giftigt för vattenlevande organismer. 

Se bifogat varuinformationsblad bilaga 2:9. 



6 Identifiering och analys av olycksrisker 

I denna rapport har risk definierats som sannolikheten för skadehändelser kombinerat med 

allvarlighetsgraden för dessa händelser. Riskkriterier kan vara olika typer av riktlinjer för 

gradering av risker, ofta i termer av tolerabel, acceptabel eller försumbar risk å ena sidan, och 

oacceptabel risk å andra sidan. 

För de riskanalyser som utförts användes en riskmatris enligt figuren nedan. Graderingen av 

sannolikhet och konsekvenser framgår av tabellerna 9 till och med 13. 

Tabell 9. Riskmatris med indikering av områden där risken är acceptabel, bör beaktas och icke är 

acceptabel. 

Konsekvens 1 

Osannolik 

5 

Katastrof 

(storolycka) 

4 

3 

2 

1 

Små 

Konsekvenser 

Åtgärdas 

eventuellt 

Tabell 10. Sannolikhetsklasser för riskmatris. 

2 

Sannolikhet 

3 4 5 

Mycket 

sannolik 

Bör 

åtgärdas 

Åtgärdas 

omedelbart 

Sannolikhetsklass 1 2 3 4 5 

Sannolikhet Mycket 

osannolik 

--- 

Sannolik 

--- 

Mycket sannolik 

Frekvens Mindre än 1 1 gång per 100 1 gång per 10 1 gång per 1 till Mer än 1 gång 

gång per 1000 år till 1000 år till 100 år 10 år 

per år 

< 10 -3 

10 -2 – 10 -3 

0,1 – 10 -2 

1 – 0,1 >1 

Tabell 81. Konsekvensklasser för personskada. 

Konsekvensklass 1 2 3 4 5 

Konsekvenser Små Lindriga Stora Mycket stora Katastrofala 

Omfattning av Övergående Enstaka Enstaka svårt Enstaka Flera dödsfall, 

skada 

lindriga obehag skadade, skadade, svåra dödsfall. flera 10-tals svårt 

varaktiga 

obehag 

obehag svårt skadade skadade 


Tabell 92. Konsekvensklasser för egendomsskada. 




Omfattning av Mindre än 0,1 0,1 till 1 miljon 1 till 10 10 till 100 Mer än 100 

skada i form av 

kostnad 

miljon kr kr 

miljoner kronor miljoner kronor miljoner kronor. 

Omfattning av Obetydlig skada Lindrigare Stora skador på Mycket stora Total 

skada genom på inventarier, skada på inventarier och skador på ödeläggelse av 

kvalitativ värdering inga skador på inventarier och byggnader inventarier och inventarier och 

byggnader byggnader 

byggnader byggnader 

Tabell 103. Konsekvensklasser för miljöskada. 



Omfattning av Inga påvisbara Mindre Begränsad Allvarlig Mycket 

skada genom skador vid miljöskada. miljöskada. miljöskada. allvarlig 

kvalitativ värdering händelsetillfället Snabb Påvisbara Påvisbara miljöskada. 

nedbrytning. skador upp till skador 1-3 år Påvisbara 

Inga påvisbara ett år efter efter 

skador i mer än 

skador efter en 

vecka 

händelsen händelsen. 5 år 

Analysen av media/kemikaliesystemen har genomförts av arbetsgrupper från respektive 

produktionsavsnitt under ledning av en specialist från Det Norske Veritas som fungerade som 

gruppledare och sekreterare. I varje arbetsgrupp har operatörer, underhållstekniker, 

säkerhetspersonal, skyddsingenjör och miljöingenjör ingått för att man skall få en så bred 

erfarenhetsbas som möjligt. 

I grovanalysen har respektive grupp gjort en ren erfarenhetsbaserad skattning av 

sannolikheten för en händelse på en skala från 1 till 5, från flera gånger per år till mindre än 1 

gång per tusen år. De anställdas erfarenhet, som är huvudsaklig informationskälla för 

analysen, består i allmän anläggningskännedom samt kunskap om de olyckor och tillbud som 

inträffat inom SSAB Tunnplåt Metallurgi, och om stora olyckor som inträffat vid andra, 

liknande, anläggningar. Som komplement till dessa utnyttjades också DNV erfarenheter och 

databaser över liknande händelser. Analysen har reviderats 2002 och kompletterats 2004. 

Vid de riskanalyser som genomförts har risk för skada på egen personal, tredje person samt 

miljö bedömts. 

När det gäller tredje person, dvs. boende i intilliggande bostadsområden, bedöms riskerna för 

allvarliga skador som små. 

För bedömningen har spridningsberäkningar framtagna av ÅF-Consult AB använts. 

Spridningsberäkningar, bilaga 2:10 

Vid vissa identifierade olycksscenarier kan närboende komma att påverkas. Beskrivning av 

risker samt hur närboende kommer att larmas och bör agera framgår av kommunens 

information till allmänheten Om larmet går. 

Personal inom andra företag kan i flera fall utsättas för liknande risker som SSAB:s personal 

eftersom de externa verksamheterna delvis är integrerade i SSAB:s verksamhet och ibland 

ligger i nära anslutning till SSAB:s anläggningar. Dessa förhållanden har dock beaktats i de 

genomförda analyserna. 



Generellt sett bedöms risker för yttre miljö relaterade till olyckor i media/kemikaliesystem 

som små. Inga händelser som bedömts som ”storolyckor” med ”katastrofala” konsekvenser 

(konsekvensklass 5) har identifierats. Vissa olyckor med ”stora” eller i något fall ”mycket 

stora” konsekvenser har identifierats. Med något undantag är samtliga dessa olyckor 

relaterade till koksverkets processystem och innefattar större utsläpp till den yttre miljön av 

tvättolja, förorenat kylvatten, bensen eller tjära. 

I tabellen nedan redovisas de allvarligaste olyckshändelserna som identifierats, med hänsyn 

till risk för egen personal. Urvalskriterierna har varit: 

• Samtliga händelser med konsekvensklass 5 

• Händelser med konsekvensklass 4 och sannolikhetsklass 2 eller högre. 

I tabell 15 ges en översikt över hur de i tabell 14 redovisade scenarierna har bedömts. 

Tabell 114. De allvarligaste olyckshändelserna som har identifierats med hänsyn till egen personal. 

Nr Scenario Händelse som kan orsaka aktuellt scenario 

Koksverk 

1. Explosion av gasledningssystem, förlag Insugning av luft genom; öppen ventil 

mot fackla (tryckgivare felar eller 

vattenlåsventil felar), Läckage i flänsar, 

stigarrörslock ej stängt, skada på 

gasledning till separator på grund av yttre 

åverkan av kran eller korrosion. 

2. Exponering av underhållspersonal för gas, 

heta media 

3. Explosion av gasledningssystem vid 

underhållsarbete 

4. Stort läckage i intern gasledning i 

gasklockan pga. korrosion 

Bensenanläggning inklusive utlastning och lager 

5. Brand i samband med återställning/återstart, 

fraktionering bensen 

Masugnar 

6. Stort utsläpp av masugnsgas pga. brott på 

gasrör 

Utläckage av gas genom ventil, rör etc. 

Hetarbete, avvikelse från rutiner 

Gasledning vattenfylls. Detta kan ev. ge 

haveri av gasledning. Om så sker kan 

cirka 6000 m 3 förorenat vatten 

(ammoniak, cyanider, sediment) gå till 

mark och via vatten till Inre Hertsöfjärden 

Operatörsmisstag vid 

återställning/återstart. Felaktig 

provtagning för O2, HC etc. vid översyner 

Brott på rågasrör från masugn till 

gasreningsanläggning. Troligaste orsak till 

rörbrott är materialutmattning. Möjligen 

kan detta även orsakas av explosion i 

masugn. Orsak till explosion i masugn 

kan vara inläckage av vatten som 

sönderdelas till syre och vätgas. 

7. Utsläpp av masugnsgas i byggnad Flera orsaker finns, t.ex. sprickbildning i 

tapphål, läckage kring formor. 



8. Explosion i byggnad Läckage av gas (masugnsgas eller 

koksgas) som ansamlas och antänds. Flera 

tändkällor finns. 

9. Utsläpp av masugnsgas vid rengasventil Ventil fastnar i mellanläge vid stängning 

10. Utsläpp av masugnsgas vid rågasventiler Ventil fastnar i mellanläge vid stängning 

11. Utsläpp av masugnsgas vid elektrofilter Start mot stängda ventiler mot fackla och 

masugnsgasklocka 

12. Utsläpp av masugnsgas från släckt fackla Ingen eller ofullständig förbränning i 

facklan, pga. slocknad eller för dålig 

pilotlåga t.ex. på grund av bortfall eller 

13. Utsläpp av masugnsgas pga. haveri av 

rörsystem 

störning i koksgasflöde, bortfall av gasol. 

Skada på rörgata genom påkörning från 

fordon. Viss osäkerhet råder beträffande 

kvalitet på rörledning och fundament. 

14. Läckage från rengasventil 2 Ventil fastnar i mellanläge vid stängning 

Stålverk 

15. Brand pga. utsläpp av karbid vid lossning av 

vagn 

Slangkoppling lossnar eller slang brister. 

Öppning av trycksatt vagn. Annan vagn 

kommer felaktigt in på spåret och flyttar 

karbidvagnen under lossning. 

16. Utsläpp av LD-gas i LD-verk Fläkt stoppar och förregling mot 

syrgasblåsning felar. 

17. Inflöde av LD-gas i tvättorn eller kaminrör 

vid omställning 

Ledning mot LD-klocka blockerad t.ex. 

på grund av vatten i lågpunkt och 

omkoppling till fackla sker ej. 

Backflöde från LD-klocka eller den andra 

konvertern om vattenlås och trevägsventil 

ej stängda och fläkt står. 

Högt tryck i system mot LD-klocka, t.ex. 

på grund av vattenblockering och 

backflöde genom vattenlås samt att 

trevägsventil ej är tät. Detta ger backflöde 

från den konverter som är i drift mot den 

konverter som är under omställning. 

18. Explosion i LD-gasklocka Luftinblåsning från fläkt eller LDkonverter 

(luft till klocka i stället för till 

fackla). Detta kräver fel i sekvensstyrning 

av LD-gas (möjligen fel i O2-analys) samt 

att fel ej uppmärksammas av operatörer. 

Vidare krävs antändningskälla 

19. Brand vid LD-gasklocka pga. exponering vid 

olycka med slaggskänk 

Revisionsdatum: 2009-03-24 18 

Bristande inertisering vid underhållsarbete 

Klocka exponeras för flytande slagg. 

Detta kan uppkomma om slaggskänk 

spårar ur eller om en omskärning inträffar 

(vid järn i skänk) i närheten av klockan,


20. Stort utsläpp/brand pga. skada på ledning vid 


Övriga system 

22. Kollision med gasoltransport-tungt fordon, 

brand/explosion 

23. Brand/explosion pga. haveri av ledning från 

stam till förbrukare 

24. Nedkylning/Brand/Explosion pga. slangbrott 

vid fyllning av flaskor 

ca 10 passager per dygn. Slaggskänk 

passerar nära klockan (ca 10-15 m) och på 

en högre nivå. 

Skada på ledning vid olycka med 

slaggskänk. Ledning går nära spår. 

Kollision med tungt fordon inom området. 

Ett stort antal fordonsolyckor (ej gasol) 

har inträffat inom området. Respekt för 

”gasoltransport” är låg. Väg för 

gasoltransport kommer att utsättas för 

tyngre trafik i framtiden. 

Påkörning av tilloppsledning med 

ledningsbrott som följd. Vissa ledningar 

är utsatta för risk för påkörning av tunga 

fordon med last/gafflar. Påkörning av 

ledning (utan haveri ) har inträffat. 

Slangbrott 

Tabell 125. Riskmatris, samtliga dokumenterade olycksscenarier med konsekvensklass 5, samt 

dokumenterade olycksscenarier med konsekvensklass 4 med bedömd sannolikhet större än eller lika 

med 1 gång per 1000 år. (Siffrorna refererar till olika scenarier i tabell 14) 

Konsekvens 1 

Osannolik 

L5 

Katastrofala 

Flera dödsfall 

10-tals svårt 

skadade 

4 

Mycket stora 

Enstaka dödsfall, 

flera svårt 

skadade 

< 10 -3 

2 

13 6 

24 

10 -2 – 10 -3 

1, 2, 3, 4*, 5, 7, 

8, 9, 14, 15, 16, 

17, 18, 19, 20, 23 

3 

Stora 

Enstaka svårt 

skadade 

2 

Lindriga 

Enstaka skadade. 

varaktiga obehag 

1 

Små 

Övergående, 

lindriga obehag 

* scenario 4 är medtaget i tabellen p. g. a. möjlig miljöskada. 


Sannolikhet 

3 

Sannolik 

0,1-10 -2 

12 

4 

1-0,1 

5 

Mycket 

sannolik 

>1

7 Förebyggande åtgärder 


7.1 Förebyggande åtgärder samt säkerhetsutrustning 

I tabellen nedan redovisas de åtgärder som vidtagits för att förebygga redovisade scenarier 

samt den säkerhetsutrustning som finns. 

Tabell 136. Förebyggande åtgärder 

Nr Scenario Förebyggande åtgärder 

Koksverk 

1. Explosion av gasledningssystem, förlag Dubbla O2 analysatorer (efter gassug) ger 

larm på 1 % syrgas och stänger eltjärfilter 

på 1,5 % syrgas. O2 analysatorer 

kollas varje vecka. Skriven rutin för 

åtgärd vid detektion av syrgas finns. Eltjärfilter 

försedda med spränglucka. 

System för tillståndskontroll av 

rörledningar. Regler för kranarbete 

upprättade. 

2. Exponering av underhållspersonal för gas, 

heta media 

3. Explosion av gasledningssystem vid 

underhållsarbete 

4. Stort läckage i intern gasledning i 

gasklockan 

Bensenanläggning inklusive utlastning och lager 

5. Brand i samband med återställning/återstart, 

fraktionering bensen 


Kontinuerlig mätning av CO, H2S. 

Dessutom kontinuerlig EX-mätning på 

många platser. Arbetstillstånd utfärdas 

innan underhållspersonal tillträder 

lokalerna. Personlig gasvarningsutrustning 

används. Förnyad anläggningsutbildning 

har genomförts. 

Avställningsplaner med checklistor har 

utarbetats för samtliga processkärl. 

Arbetstillstånd krävs för hetarbeten mm. 

EX-mätning utförs innan arbetet påbörjas. 

För att scenariot skall inträffa krävs att en 

intern ledning i kokgasklockan korroderar 

sönder på två ställen (i och utanför 

klockan). Ett litet läckage 

uppmärksammas och vatten kan tappas 

av. Ventiler kan stängas och förhindra att 

gasledning vattenfylls. Under 1998 byttes 

röret ut i samband med restaurering av 

klockans mantel. Det rör som då satt där 

hade suttit sedan koksverket byggdes 

1975 och det var ej nämnvärt korroderad. 

Sannolikheten att den nya ledningen skall 

korrodera sönder är därför mycket låg. 

Kompetens, rutiner, checklistor etc. 

”Sevesoövning” för bensen genomförd

Masugnar 

6. Stort utsläpp av masugnsgas pga. brott på 

rågasrör 


2007. 

Program för regelbunden inspektion av 

ledningar har upprättats. 

7. Utsläpp av masugnsgas i byggnad Bärbar gasdetektor skall medföras. Fasta 

system för gasdetektion och larm 

installerade. Förbättrad/ny 

skyddsutrustning, flyktmask – spiroscape, 

framtagen. 

8. Explosion i byggnad För de områden där risk finns för att 

explosiv gasblandning skall ansamlas 

finns s.k. klassningsplaner. I dessa 

områden är dessutom den elektriska 

utrustningen EX-klassad. Kontinuerlig 

CO-mätning med larm till kontrollrum 

finns på ett femtiotal platser. Särskilda 

rutiner finns för hetarbeten. 

9. Utsläpp av masugnsgas vid rengasventil Nya rutiner har införts, omfattar bl.a. 

trycksänkning före operation av ventil, 

”beredskapsstyrka” (mek., el, 

gaskontrollant) mobiliseras vid denna 

operation. Operation av denna ventil 

kommer att bli allt ovanligare i framtiden. 

Tidpunkt för stängning av ventil planeras 

så att så lite personal som möjligt skall 

exponeras i händelse av läckage. 

Beredskapsövning av detta fall har 

genomförts med interna och externa 

resurser. Förebyggande 

underhållsprogram upprättat. 

10. Utgick i och med nedläggning av masugn 1 

11. Utgick i och med nedläggning av masugn 1 

12. Utsläpp av masugnsgas från släckt fackla Förbättrad pålitlighet av fackla genom 

stödeldning med koksgas. Produktion dras 

ner om fackla ej fungerar. Information om 

risker ges till entreprenörer. Personal som 

arbetar på hög höjd är utrustade med 

detektionsutrustning och flyktapparat. 

Temperaturövervakning på 1:ans fackla 

för att ge information om att fackla ej 

brinner. Automattändning vid låg 

temperatur (1: ans fackla). Gaskontrollant 

(finns på varje skift) larmar i gasens 

riktning. 

Väderstation, som kontinuerligt 

presenterar vindriktning och vindhastighet 

13. Utsläpp av masugnsgas pga. haveri av 

rörsystem 


i företagets intranät, har installerats 2003. 

Program för besiktning och inspektion av 

rör och rörstöd har införts.


Påkörningsskydd av rörledningsstöd har 

monterats. Uppmärkning av ”Fri höjd” 

gasledningar har gjorts. Förslag till fysisk 

barriär har tagits fram. 

Fordon har försetts med en påtvingad 

funktion som gör att det endast kan 

framföras i krypfart med lyft flak. 

Alternativ dragning av gasledning utreds. 

14. Läckage från rengasventil 2 Se pkt 8. Förslag till utbyte av ventil har 

utretts. Ventil kan tas från M1 gasrening. 

Utbyte kräver ett längre produktionsstopp. 

Genomförandet av åtgärd vilar t.v. 

Stålverk 

15. Brand pga. utsläpp av karbid vid lossning av 

vagn 

Nödstopp med vajer för stängning av 

ventil till vagn har införts. Vagn försedd 

med säkerhetsventil. Ny växelventil 

installerad som gör att vi aldrig behöver 

koppla lös slangen mellan tömningarna. 

Slangarna byts ca 2 ggr/år. Installerat 

golvvärme för att vid läckage inte ha 

något vatten på golven. En ny N2 

dammsugare är också installerad för att 

lättare kunna hålla rent. 2 st 100 kg 

pulversläckare är också utplacerade i 

varsin ände av karbidhallen. 

16. Utsläpp av LD-gas i LD-verk System med förreglingar som skall stoppa 

syrgasblåsningar vid fläktstopp eller andra 

störningar. Vattenlås och trevägsventil 

skall stänga mot LD-gasklockan och den 

andra LD-konvertern. 

Systemet testas var 14:e dag avseende 

nödstoppsfunktion. Återkommande stopp 

på gasåtervinningen ger en kontinuerlig 

17. Inflöde av LD-gas i tvättorn eller kaminrör 

vid omställning 

test i drift. 

Rutin för kontroll innan underhållsarbete 

startar. Arbetsinstruktion finns. 

Gasvarnare bärs av alla som arbetar i 

riskområde ovanför ugnsplan LD. 

18. Explosion i LD-gasklocka EX-klassad utrustning i klocka. O2analysator 

genomgår regelbunden kontroll 

19. Brand vid LD-gasklocka pga. exponering vid ” 


20. Stort utsläpp/brand pga. skada på ledning vid Ventil mot masugnsgasklocka kan stängas 


från kontrollrum masugn 3. Rörledning 

inklusive ventil byttes ut sommaren 2004. 

Övriga system 

22. Kollision med gasoltransport-tungt fordon, Redovisad risk är inte aktuell i och med 



brand/explosion att transportväg har ändrats så att 

gasoltransportfordon inte längre passerar 

genom verksområdet. 

23. Brand/explosion pga. haveri av ledning från 

stam till förbrukare 

24. Nedkylning/Brand/Explosion pga. 

slangbrottvid fyllning av flaskor 

Tydlig skyltning av avstängningsventiler. 

Utbyte av gasolledningar har gjorts. De 

nya ledningarna har placerats i skyddat 

läge. Flera rörbrottsventiler har 

installerats i ledningsnätet för att 

möjliggöra sektionerad avstängning. 

Knapp för nödstopp av pump. 

Skyddsutrustning (handskar och 

ögonskydd) finns på plats. Slangar har nu 

tryckklass120 bar och byts ut regelbundet. 

Överströmning sker tillbaks till tank om 

pump står på. 

7.2 Organisation och rutiner för att förebygga olyckor 

SSAB Tunnplåt Metallurgis förmåga att hantera allvarliga kemikalieolyckor är starkt och 

direkt beroende av företagets förmåga att identifiera och analysera risker, att förebygga dessa 

risker samt att ha kompetens, rutiner och utrustning för skadebegränsning. 

Denna förmåga ges av det systematiska riskanalysarbetet, ett väl utbyggt system av 

detekteringsutrustning, kontrollrutiner och förebyggande underhåll samt av en kunskap om 

risker och skydd lokalt i den verksamhet som hanterar riskerna. 

Företagets åtgärder vid en eventuell allvarlig kemikalieolycka (omfattande och okontrollerbart 

utsläpp av processgas, utsläpp av råbensen, gasol eller stenkolstjära) är en effektiv 

larmhantering samt utrustning och rutiner för begränsning av skada på människa och/eller i 

miljön. 

SSAB Tunnplåt Metallurgis brandskyddsorganisation är en viktig del av det förebyggande 

skyddet mot olyckor. Det omfattar bl.a. det förebyggande brandskyddsarbetet, kontroll och 

underhåll av brandskyddsanläggningar samt utbildning till driftpersonalen i risker och skydd. 

Ansvaret för den dagliga tillsynen av anläggningarna har respektive process- 

/anläggningsansvarig. För hanteringen av brandfarliga varor finns föreståndare för 

brandfarlig vara på varje driftsenhet och för övriga säkerhets- och brandskyddsfrågor finns 

brandskyddssamordnare. 

Viktigt för hanteringen av allvarliga kemikalierisker är kunskapen om risker och 

skyddsåtgärder för aktuella kemikalier i den organisation som hanterar riskerna. 

Grundläggande utbildning avseende risker och skydd ges till de som ansvarar för, sköter och 

underhåller anläggningar med allvarliga brand- och kemikalierisker såsom skiftgående 

driftledare och deras ersättare samt till anläggningsskötare inom respektive driftavsnitt. 

Företagets grunder för bedömning av resurser/åtgärder för hantering av allvarliga 

kemikalierisker är de interna och externa riskanalyser samt den kontroll, besiktning och 

tillsyn av anläggningarna som löpande genomförs. Tillgängliga resurser sätts in i det 

skadeförebyggande arbetet. Skadebegränsande installationer byggs in i och kring 

anläggningarna. 



8 Utrustning och personal för att begränsa följderna av olycka 

Det åligger i första hand kommunens räddningstjänst att ansvara för räddningstjänsten inom 

SSAB Tunnplåt Metallurgis anläggningar enligt 3 kapitlet 1 § och 7 § i Lag om skydd mot 

olyckor (SFS 2003:778). 

Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall 

ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador 

på människor, egendom eller miljön. 

Länsstyrelsen har tillsvidare klassat SSAB Tunnplåt Metallurgi som en 2 kap. 4 § -anläggning 

enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) beroende på verksamhet som kan medföra 

stora skador på anställda, närboende och i miljön. 

SSAB Tunnplåt Metallurgi har därför en egen räddningsorganisation med uppgift att 

tillsammans med kommunen utöva räddningstjänst inom SSAB Tunnplåt Metallurgis 

anläggningar. 

Inom verksområdet finns en brandstation med en dagtidsgående brandskyddsorganisation 

(helgfri måndag - fredag kl. 07-16). Organisationen, vars huvudsakliga uppgift är 

förebyggande brandskyddsarbete, består av tre brandskyddskontrollanter med skilda 

ansvarsområden samt en brandskyddsledare. Vid olycka organiseras resursen som en 1+3 

styrka i form av insatsledare och tre brandmän för en första akut skadebegränsande insats. 

Utöver den dagtidsgående brandskyddsorganisationen finns dygnet runt resurser för 

larmidentifiering, larmförmedling, upplåsning av elutrymmen, skadebegränsande 

avstängningar (el och gas), 1:a hjälpen, vägvisning och avspärrning av riskområde i form av 

gaskontrollant, ronderande väktare, elektriker samt 1:a hjälpen utbildad personal. 


Driftledaren bistår med anläggningskännedom, aktiverar och leder utrymning samt vidtar 

anläggnings- och miljöskyddande aktiviteter. 

Vid företaget finns två brandbilar och tre servicebilar. Annan utrustning är motorspruta, 

skumsläckaraggregat och andningsskydd. I anläggningarna finns fasta släcksystem 

installerade. Dessutom finns ett stort antal brandsläckare utplacerade inom verksamheten. 

Brandlarmscentraler finns i Västra Vakten och på den egna brandstationen. Ett överordnat 

brandlarmssystem finns installerat med brandlarmspresentation på båda dessa platser. 

Avsikten är att Västra vakten direkt ska kunna förmedla information om brandlarm till 

utryckande styrka oavsett tid på dygnet. För samtliga brandlarmssektioner har kopplats 

information om tillhörande insatsplan. Västra Vakten kan därför ge direktinformation om 

larmadress och specifik insatsplan vid larm. 

Larmcentral Västa Vakten är bemannad dygnet runt under årets alla dagar. Personalen utgörs 

av SSAB-anställda med väktarutbildning. Vid längre tids sjukdom och under semestrar inhyrs 

ersättare från vaktbolag. 

Alla larm går till Västra Vakten. Väktaren svarar för samband med egen brandstation, 

driftorganisation, gaskontrollant, elektriker, ronderande väktare och utryckande 

räddningstjänst/ambulans. Västra Vakten har kommunikationsradio för direktkontakt med 

utryckningsfordon. 



Väktarnas uppgift är att vid larm av olika slag agera enligt fastställda rutiner. Rutinerna finns i 

särskild pärm med sökregister för olika händelser. All personal utbildas för att kunna operativt 

hantera de olika funktionerna i lokalen t ex, telefonväxel, larmdator, brandlarmscentral, 

överordnat larmsystem, passagekontrollsystem. Vid behov tar vakten hjälp av ronderande 

väktare, gaskontrollant, bevakningsledare eller säkerhetschef. De två senare informeras/kallas 

vid allvarligare händelser via telefon till bostad/mobiltelefon. 

De väktare som anlitas från vaktbolag ska ha genomgått utbildning/träning för att 

självständigt sköta teknisk utrustning samt hitta i vaktinstruktionen. 

I händelse av olycka larmas Luleå Räddningstjänst, som tar över och leder insatsen samt 

bistår med utrustning och personal. 


Bilaga 2:1

Säkerhetsdatablad 

1 Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget 

Råbensen (SSAB prodnr=2231) 

Leverantör 

SSAB Tunnplåt AB 

971 88 Luleå 

tel 0920/92000 

Användningsområde 

Bilaga 2:2 

Produkten är endast avsedd för industriellt bruk och då i första hand som råvara för framställning av bensen, toluen, xylen etc. 

2 Farliga egenskaper 

Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning, hudkontakt och förtäring 

Kan ge cancer 

Kan ge ärftliga genetiska skador 

Irriterar ögonen och huden 

Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga 

Möjlig risk för fosterskador 

Farligt: kan ge lungskador vid förtäring 

Skadligt för vattenorganismer 

Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön 

Mycket brandfarligt

3 Sammansättning/information om beståndsdelar 

Ämne CAS-nr EG-nr Halt (%) Symbol Risk 

Bensen 71-43-2 200-753-7 73.0-77.0 F,T 

45, 46, 11, 

36/38, 

48/23/24/25, 

65 

Toluen 108-88-3 203-625-9 12.0-14.0 F,Xn 

11, 38, 48/20, 

63, 65, 67 

Xylen 1330-20-7 215-535-7 3.0-10.0 Xn 10, 20/21, 38 

Inden, C9H8 95-13-6 - 3.0 - - 

Styren = vinylbenzen 100-42-5 202-851-5 1.5 Xn 10, 20, 36/38 

Koldisulfid 75-15-0 200-843-6 0.50 F,T 

11, 36/38, 

48/23, 62, 63 

Naftalen 91-20-3 202-049-5 0.50 Xn,N 22, 40, 50/53 

Etylbensen 100-41-4 202-849-4 0.20 F,Xn 11, 20 

4 Åtgärder vid första hjälpen 

Inandning 

Frisk luft och vila. 

Vid medvetslöshet - framstupa sidoläge. 

Om patienten inte andas ges konstgjord andning, om patienten har andningssvårigheter ges syrgas - kontakta alltid läkare. 

Hudkontakt 

Avlägsna alltid förorenade kläder, skor, klockarmband och smycken direkt samt spola huden med vatten (minst 10 minuter) och 

tvätta huden med tvål och vatten så snabbt och grundligt som möjligt - kontakta läkare vid behov. 

Kontakt med ögon 

Ögonspolning med vatten, helst ljummet och med mjuk stråle. 

Kontakta alltid läkare. 

Förtäring 

Vid fullt medvetande - ge dryck (ett par glas) för utspädning, dock inte mjölk eller grädde. 

Framkalla inte kräkning. 

Omgående transport till sjukhus. 

Information till läkare 

Risk för aspiration med kemisk pneumoni som följd. Ventrikelsköljning sedan fett tillförts. Aktivt kol. Iakttag försiktighet med 

katekolaminer, typ adrenalin, noradrenalin, efedrin eller liknande, risk för hjärtarytmier 

5 Brandbekämpningsåtgärder 

Överväg behovet av släckinsats. 

Använd skum, eller för mindre brandytor pulver eller koldioxid. 

Mindre ytor med tunt bränsleskikt kan eventuellt släckas med spridda vattenstrålar. 

Arbeta från skyddade platser vid risk för kärlsprängning. 

Förhindra att släckvatten når grundvatten eller avloppsreningsverk. 

Kyl upphettade behållare med vatten.

Låt inte råbensen falla i fri stråle. 

För undan svala brandhotade behållare. 

Använd explosionsskyddad utrustning och skyddsjorda. 

Råbensen kan under brand bilda aromatiska nedbrytningsprodukter som eventuellt är svårnedbrytbara och giftiga. 

6 Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp 

Utrym riskzonen. 

Undanröj tändanledningar. 

Valla in och täta brunnar, kulvertar, etc. 

Länsa in vid utflöde till vatten. 

Täta eller stäng av läckaget. 

Kontrollera explosionsrisken. 

Avspärra riskzonen. 

Överväg skumbeläggning. 

Pumpa eller ös upp ämnet. 

Använd explosionsskyddad utrustning och skyddsjorda. 

Förvara upptaget råbensen i täckta behållare. 

Mindre mängder kan tas upp med obrännbart absorptionsmedel. 

Ventilera drabbade - särskilt lågt liggande - utrymmen. 

Schakta upp förorenade jordmassor. 

Låt schaktgropen stå öppen för ventilation. 

Den ytligt belägna vätskan avdunstar efter viss tid. 

För tillfällig tätning, överpumpning eller förvaring kan de flesta material användas. 

Syntetiskt gummi, naturgummi, och PVC-plast är olämpliga material för längre tids användning. 

7 Hantering och lagring 

Hantering 

Arbetsmetoder utarbetas så at direktkontakt med råbensen förhindras. 

Låt inte produkten falla i fri stråle - risk för gnistbildning. 

Ej rökning eller heta arbeten. 

Lagring 

Är lagringsbeständigt under normala förhållanden. 

Skall förvaras i slutna kärl, med avluftning, för att förhindra beståndsdelarnas förångning.

8 Begränsning av exponeringen/ personligt skydd 

Hygieniska gränsvärden 

CAS-nr Ämne NGV (ppm) NGV (mg/m3) TGV (ppm) TGV (mg/m3) KTV (ppm) KTV (mg/m3) 

71-43-2 Bensen 0,5 1,5 - - 3 9 

108-88-3 Toluen 50 200 - - 100 400 

1330-20-7 Xylen 50 200 - - 100 450 

100-42-5 Styren 20 90 - - 50 200 

75-15-0 Koldisulfid 5 16 - - 8 25 

91-20-3 Naftalen 10 50 - - 15 80 

100-41-4 Etylbensen 50 200 - - 100 450 

NGV = Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag 

TGV = Hygieniskt gränsvärde för exponering under 15 min 

KTV = Korttidsvärde, rekommenderat värde för exponering under 15 min 

Använd skyddshandskar (PVA-belagd). 

Vid risk för stänk använd skyddsglasögon. 

Vid otillräcklig ventilation, använd andningsskydd med gasfilter A (brun) eller ABEK-filter alternativt andningsapparat 

(tryckluftmask). 

Skyddskläder bytes vid genomträngning. 

Möjlighet till ögonspolning ska finnas. 

9 Fysikaliska och kemiska egenskaper 

pH N/A 

Ångtryck (kPa) 10 

Kokpunkt (ºC) 75-80 

Relativ ångdensitet (luft=1) 2,7 

Sönderdelnings-temperatur (ºC) - 

Densitet (g/cm3) 0,88 

Flampunkt (ºC) -11 

Löslighet (vikt-%) mycket låg 

Tändtemperatur (ºC) 465 (toluen) 

Fördelningskoefficient oktanol/vatten - 

Explosionsområde (vol-%) 1-8 

10 Stabilitet och reaktivitet 

Produkten är stabil men flyktig vid normala förhållanden.

Undvik kontakt med starka oxidationsmedel (ex.vis peroxider). 

11 Toxikologisk information 

Råbensen har en relativt måttlig akuttoxicitet vid inandning, hudkontakt eller förtäring och efter enstaka kortare exponering vid lägre 

halt/mängd bör inga bestående effekter kvarstå. 

Produkten är irriterande för hud och ögon och kan ge bestående skador på ögonen vid upprepad eller lång exponering. 

Dessutom är produkten avfettande vilket kan medföra rodnad och uttorkning av huden. 

Råbensen ger flera kroniska effekter varav flera är mycket allvarliga, irreversibla och letala. 

Främst påverkas blodkropparna (olika anemier) och de blodbildande organen (benmärg, lever etc.). 

De kroniska effekterna kan uppträda redan vid långvarig och upprepad exponering för så låga halter som 0,1 ppm. 

Produkten ger även skador på centrala nervsystem, även dessa allvarliga och irreversibla men dessa uppträder vid högre halter (150 

ppm). 

Flera av de ingående ämnena i råbensen är fetotoxiska och teratogena (speciellt koldisulfid och xylen). 

Råbensen är mutagen och cancerogent redan vid låga halter (1 ppm) och förorsakar framförallt olika typer av leukemier. 

Bensen som ingår i råbensen är klassad som tillhörande grupp 1 enligt IARC. 

Produkten är även immunotoxisk och allergiframkallande. 

----------- 

Råbensen är en blandning av kolväten och består huvudsakligen av bensen, toluen och xylen (>88 %). 

Produkten är giftig vid förtäring, inandning och hudkontakt och ger framförallt allvarliga skador på de blodbildande organen vid 

långvarig och upprepad exponering. 

Akuta effekter är bland annat yrsel, huvudvärk, slöhet och illamående. 

Vid höga halter finns risk för hjärtpåverkan, andningspåverkan, medvetslöshet och kramper. 

Den är också hud- och ögonirriterande och är klassificerad som cancerframkallande och förorsakar leukemi. 

Bensnen kan ge ärftliga genetiska skador och cancer (leukemi). 

Råbensen innehåller toluen som är fosterskadande. 

Råbensens beståndsdelar är giftiga för vattenlevande organismer men är lättnedbrytbara och bioackumuleras ej i vattenmiljön. 

Med hänsyn till detta skall utsläpp till vatten (recipient), grundvatten eller avloppsnät undvikas. 

12 Ekologisk information 

Bensen 

CAS-nr = 71-43-2 

Ekotoxdata från cD-skiva Kemiska ämnen 

Marin föroreningskategori = C. 

Foto- och biooxidation bildar fenol, men även nitrofenoler kan bildas. 

BOD 39-41% (MITI). 

Snabb bakteriell nedbrytning under aeroba förhållanden, mycket långsam nedbrytning vid anaeroba förhållanden. 

Toluen 

CAS-nr = 108-88-3

Ekotoxdata från produkt 3971 

LC50 (Gullfisk, 96 h) = 22,8 ppm. 

Toluen 

CAS-nr = 108-88-3 


LC50 (guldfisk, 96 h) = 22,8 mg,l. 

Toluen 

CAS-nr = 108-88-3 


LC50 (Regnbågslax, 96 h) = 5,5 mg,l. 

BCF (fisk) = 93. 

LogKow = 2,96. 

BOD5,COD = 0-0,65. 

Toluen 

CAS-nr = 108-88-3 

Ekotoxdata från cD-skiva kemiska ämnen 

Lättnedbrytbar. 

Xylen 

CAS-nr = 1330-20-7 


LC50 (Fathead minnous, 96 h) = 27-42 mg,l. 

Xylen 

CAS-nr = 1330-20-7 


EC50 (daphnia magna, 96 h) = 3,6 mg,l. 

BCF (Anguilla japonica) = 24. 

LogKow = 3,11. 

BOD5,COD = 0-0,71%. 

Inden= C9H8 

CAS-nr = 95-13-6 

Ekotoxdata från produktregistret KEMI 

LogPow = 2,92 

Styren 

CAS-nr = 100-42-5 


LC50 (guldfisk, 96 h) = 25 mg,l. 

EC50 (daphnia, 24 h) = 180 mg,l. 

LogPow = 2,92. 

Koldisulfid 

CAS-nr = 75-15-0 


Biologiskt nedbrytbart av ett fåtal mikroorganismer.

Naftalen= Naftalin 

CAS-nr = 91-20-3 


BOD 2% (MITI). 

Etylbensen 

CAS-nr = 100-41-4 


BOD81-126%(MITI). 

Råbensen innehåller naftalen som är giftigt för vattenorganismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. 

Med hänsyn till detta får råbensen inte släppas ut till vatten (recipient) och avloppsnät. 

Vid utsläpp till luft bryts råbensenets beståndsdelar ned relativt snabbt. 

Råbensen som tränger ned i marken har längre nedbrytningstid och då speciellt vid kontakt med grundvatten. 

13 Avfallshantering 

Spill och rester betraktas som miljöfarligt avfall och bör i första hand omhändertas genom återtagande till process om så är möjligt. 

Annat omhändertagande (förbränning etc.) är också möjligt om det sker under kontrollerade former. 

Se i övrigt gällande nationell lagstiftning om avfallshantering och miljöfarligt avfall. 

14 Transportinformation 

RID/RID-S, ADR/ADR-S (bil-tåg): 

Klass: 3b Ämnes-nr: 1114 Faronummer: 33 

IMDG (båt): 

Class: 3.2 Page: 3185 EmS No: MFAG No: 

Marine pollutant: Nej 

IATA (flyg): 

Class: FN-nr: 1114 Förpackningsgrupp: 

15 Gällande föreskrifter

T 

F 

Riskinformation 

48/23/24/25 

45 

46 

36/38 

62 

63 

65 

52 

53 

11 

Skyddsinformation 

16 

33 

36 

37 

38 

61 

Giftig 

Mycket brandfarligt 

Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning, hudkontakt och förtäring 

Kan ge cancer 


Irriterar ögonen och huden 

Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga 

Möjlig risk för fosterskador 

Farligt: kan ge lungskador vid förtäring 

Skadligt för vattenorganismer 

Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön 

Mycket brandfarligt 

Förvaras åtskilt från antändningskällor - Rökning förbjuden 

Vidtag åtgärder mot statisk elektricitet 

Använd lämpliga skyddskläder 

Använd lämpliga skyddshandskar 

Använd lämpligt andningsskydd vid otillräcklig ventilation 

Undvik utsläpp till miljön. Läs särskilda instruktioner, säkerhetsdatablad 

Vid risk för stänk, använd skyddsglasögon 

16 Annan information 

Produktion av Råbensen 

Kol av olika kolsorter importeras till Luleå. Från kollagret går transportband till krossnings och malningsanläggningen. 

Det pulvriserade och blandade kolet förs upp till koltornet ovanför koksbatteriet. 

Kolet fylls på genom fyllhål med en sk fyllvagn, till processen, för att tillverka koks.

Den mängd koks som produceras motsvarar ungefär 3/4 av det kol som har fyllts på. 

I processen har 1/4 av kolet övergått i gasform som renas i gasbehandlingsprocessen. 

I naftalintvätten sprutas tvättolja över gasen och tar upp naftalin, bensen, toluen och xylen. 

Oljan samlas upp nedtill i en sump, och leds därefter till en bensenfabrik. 

I bensentvätten besprutas gasen med en tvättolja som suger åt sig råbensen, dvs bensen, toluen och xylen. 

I bensenfabriken produceras råbensen genom att tvättoljan, från naftalin- och bensentvättarna, avlägsnas på naftalin, bensen, xylen 

och toluen. 

Råbensen lagras i en bensentank och lastas ut på båt via tankbil. 

Produkten är endast avsedd för industriellt bruk och då i första hand som råvara för framställning av bensen, toluen, xylen etc. 

Reviderad 2007-10-03



Stenkolstjära (SSAB prodnr=1621) 

Leverantör 


971 88 Luleå 

tel 0920/92000 


Stenkolstjära används för industriella ändamål. 

Bilaga 2:3 

Meparten destilleras till sk beck, som används inom aluminiumindustrin som bindemedel vid tillverkning av grafitelektroder. 

I övrigt används tjärdetillat till olika ändamål inom petrokemin. 


Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas 

Irriterar andningsorganen och huden 

Kan ge allergi vid hudkontakt 

Kan ge cancer 

Stenkolstjära är giftig vid förtäring, inandning och hudkontakt. 

Den är också starkt hud- och ögonirriterande och är klassificerad som cancerframkallande. 

Produkten kan ge svårartade eksem speciellt i samband med solexponering. 

Kan ge cancer och möjlig risk för fosterskador. 

Stenkolstjäran har hög akutgiftighet för vattenlevande organismer och att flera av de ingående föreningarna är bioackumulerande och 

svårnedbrytbara. 

Med hänsyn till detta skall utsläpp till vatten undvikas. 

3 Sammansättning/information om beståndsdelar


Stenkolstjära 8007-45-2 232-361-7 98.0 T 45 


Inandning 

Frisk luft, om patienten inte andas ges konstgjord andning, om patienten har andningssvårigheter ges syrgas - kontakta alltid läkare. 

Hudkontakt 

Avlägsna alltid förorenade kläder och skor direkt samt spola huden med vatten och tvätta huden med tvål och vatten så 

snabbt som möjligt - kontakta läkare vid behov. 

Kontakt med ögon 

Ögonspolning med vatten, helst ljummet och med mjuk stråle - kontakta alltid läkare. 

Förtäring 

Kontakta läkare. 

Framkalla inte kräkning. 


Släck mindre bränder med pulver, kolsyra, vattendimma eller skum. 

Större bränder släcks med vattendimma eller skum. 

Flytta behållare från brandplatsen om det kan ske utan risk. 

Behållare som utsätts för öppen eld eller värmestrålning skall kylas med vatten för att förhindra explosion. 

Kylningen av behållaren skall fortgå även efter det att branden är släckt. 

Om behållarens säkerhetsventiler öppnas eller behållarens väggar ändrar färg på grund av hettan skall kylningen av brytas och 

släckningsmanskapet evakueras på grund av explosionsrisken. 

Vid släckning av större bränder skall släckningsarbetet ske fjärrstyrt (släckningsmanskapet på säkerhetsavstånd) på grund av de 

explosiva och giftiga ångorna som avges från produkten vid upphettningen och förbränningen. 

Om detta inte går att genomföra skall släckningsarbetet avbrytas, släckningsmanskapet evakueras från området och området spärras 

av. 


Vid spill och läckage: öppen eld, gnistor och rökning för ej förekomma i riskområdet. 

Stoppa läckage om det kan ske utan risk. 

Den utspillda/utläckta produkten bör begjutas med vattendimma för att begränsa förångningen. 

Mindre mängder sugs upp med sand eller annat ej brännbart absorbtionsmedel och omhändertas som miljöfarligt avfall. 

Större mängder vallas in och omhändertas som miljöfarligt avfall eller återtas till egen process.


Hantering 

Skyddshandskar av läder (bytes vid genomträngning), skyddskläder (bytes vid genomträngning), ögonskydd, andningsskydd (filter 

mot organiska gaser). 

Lagring 

Är lagringsbeständigt under normala förhållanden. 

Bör förvaras i slutna kärl för att förhindra de flyktiga beståndsdelarnas förångning. 


Använd skyddshandskar av t ex viton eller 4H. 

Vid hantering av stora mängder i dåligt ventilerade utrymmen, använd skyddsmask med ABEK-filter. 


PH = N/A 

Ångtryck (kPa) – 

Kokpunkt (ºC) = 210-220 

Relativ ångdensitet (luft=1) - 

Sönderdelnings-temperatur (ºC) – 

Densitet (g/cm3) = 1,18 

Flampunkt (ºC) = 73 

Löslighet (vikt-%) = mycket låg 

Tändtemperatur (ºC) – 

Fördelningskoefficient oktanol/vatten – 

Explosionsområde (vol-%) - 


Produkten är stabil vid normala förhållanden. 

Vid användning kan brännbara/explosiva ång-, luftblandningar bildas. 


Stenkolstjäran är giftigt vid förtäring, inandning och hudkontakt. 

Den är även starkt hud- och ögonirriterande. 

Hudkontakt i kombination med solexponering kan ge svårartade eksem. 

Produkten är allergiframkallande och kan orsaka blåsbildning och svårartade eksem speciellt i samband med solexponering vid

långvarig och ofta upprepad exponering. 

Stenkolstjäran har uppvisat genotoxisk aktivitet i flera testsystem. 

Produkten är klassificerad som cancerframkallande (grupp 1, IARC) och framkallar hudtumörer, lungtumörer och tumörer på de inre 

organen. 


Stenkolstjära har hög akutgiftighet för vattenlevande organismer och att flera av de ingående föreningarna (polyaromater) är 

bioackumulerande och svårnedbrytbara. 

Med hänsyn till detta skall utsläpp till vatten undvikas. 


Spill och rester betraktas som miljöfarligt avfall och bör i första hand omhändertas genom återtagande till process om så är möjligt. 

Annat omhändertagande (förbränning, deponering) är också möjligt om det sker under kontrollerade former. 

Se i övrigt gällande nationell lagstiftning om avfallshantering och miljöfarligt avfall. 


RID/RID-S, ADR/ADR-S (bil-tåg) 

Klass: 3-32c Ämnes-nr: 1999 Faronummer: 30 

IMDG (båt) 

Class: Page: EmS No: MFAG No: 

Marine pollutant: Ja 

IATA (flyg) 

Class: FN-nr: Förpackningsgrupp: 

15 Gällande föreskrifter 

T 


18 

37/38 

Giftig 

Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas 

Irriterar andningsorganen och huden

43 

45 


36 

37 

38 

39 

Kan ge allergi vid hudkontakt 

Kan ge cancer 

Använd lämpliga skyddskläder 

Använd lämpliga skyddshandskar 


Använd skyddsglasögon eller ansiktsskydd 


Produktion av stenkolstjära 



Kolet fylls på genom fyllhål med en sk fyllvagn, till processen, för att tillverka koks. 



När gasen kyls utkondenserars tjära och vatten från gasen. 

Den fuktmättade och kylda gasen leds tillsammans med gaskondensatet till en vätskeavskiljare, där avskiljs gaskondensatet från 

gasen och går till den sk kondensatbehandlingen som avskiljer tjära och beck. 

Resterande tjära avskiljs från koksgasen i elektrostatiska filter. 

Den avskiljda tjäran pumpas till en tank vid koksverket och vidare för lagring till en tank vid hamnen. 

Stenkolstjäran transporteras med fartyg från lagringstanken och säljs till kemisk industri. 

Becket återförs till koksbatteriet via kolagret. 




Koksgas (SSAB prodnr=1618) 

Leverantör SSAB Tunnplåt AB, 971 88 Luleå, tel 0920/92000 


Kan ge cancer 

Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning 

Kan ge fosterskador 

Mycket giftigt för vattenorganismer 

Extremt brandfarligt 

Giftigt främst genom dess innehåll av koloxid och svavelväte. 

Risk för medvetslöshet och kväving på grund av att gasen innehåller hög halt vätgas, som tränger undan luftens syre. 



Metan 74-82-8 200-812-7 21.5-23.5 F+ 12 

Kolmonoxid = koloxid 630-08-0 211-128-3 5.3- 6.3 F+,T 

Bilaga 2:5 

61, 12, 23, 

48/23 

Kväve, N2 7727-37-9 - 2.0- 6.0 - - 

Väte 1333-74-0 215-605-7 60.5-66.5 F+ 12 

Vätesulfid = svavelväte 7783-06-4 231-977-3 0.05-0.20 F+,T+,N 12, 26, 50 

Bensen 71-43-2 200-753-7 2.6- 3.2 F,T 


Inandning 

Frisk luft, konstgjord andning och syrgas. 

Vid kvarstående besvär uppsök läkare. 

45, 46, 11, 

36/38, 

48/23/24/25, 

65

Stänk i ögon 

Skölj genast med stora mängder vatten i minst 15 min, håll ögonlocken brett isär. 

Uppsök läkare för kontroll. 


Brand släckes genom att stänga av gastillförseln. 


Använd tryckluftsapparat inom riskområdet tills det är säkert att faran är över. 

Utrym området. 

Se till att luftväxlingen är god. 

Avlägsna tändkällor. 

Försök att stoppa utsläpp. 

Beakta riskerna med de ingåenede ämnena i gasen. 

Ventilera området. 


Transporteras i processgasledningar. 




630-08-0 Koloxid 35 40 - - 100 120 

7783-06-4 Svavelväte 10 14 15 20 0 0 

71-43-2 Bensen 0,5 1,5 - - 3 9 




Förebyggande åtgärder 

Undvik inandning. 

Tag alltid gasprov (CO-prov) vid misstänkt gasförekomst. 

Personlig skyddsutrustning 

Vid gas använd friskluftsmask (AGA-divator).


Färglös gas med karakteristisk lukt. 

Densitet 0,4-0,45 kg/Nm3 


Bildar med luft explosiva blandningar. 


Giftigt främst genom dess innehåll av koloxid och svavelväte. 

Koloxid är giftigt vid inandning. 

Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning. 

Svavelväte är mycket giftigt vid inandning. 

Koksgasen innehåller 2-3% bensen. 

Vid långvarig och upprepad inandning av bensen finns risk för blodbrist (anemi) och ökad infektionskänslighet . 

Anemi är ett tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar. 

Bensen kan dessutom ge blodcancer (leukemi). 


Metan 

CAS-nr = 74-82-8 


LC50 Fisk 96h 73,9 mg/l EC50 Daphnia 48h 95,4 mg/l. 

IC50 Alger 72h 76,8 mg/l. 

Ackumulerbarhet BCF = 1,38. 


Global uppvärmningsfaktor (GWP100) = 24,5 koldioxidekvivalenter. 

Koloxid 

CAS-nr = 630-08-0 


LC50 (fisk, 96h) = 1,26 

Kväve= N2 

CAS-nr = 7727-37-9 


BCF = 2,88

Svavelväte 

CAS-nr = 7783-06-4 


Giftighet 

LC50 Fisk 96h: 0,017 mg/l Art: Salvelinus fontinalis 

EC50 Daphnia 48h: 0,021 mg/l 

Ackumulerbarhet 

Log Pow: 0,43 

Sötvattensgråsugga LC50 96h 0,11 mg/l. 

Toxisk för de flesta alger. 

Bensen 

CAS-nr = 71-43-2 




BOD 39-41% (MITI). 

Snabb bakteriell nedbrytning under aeroba förhållanden, mycket långsam nedbrytning vid anaeroba förhållanden. 

På grund av produktens innehåll av bensen kan långvariga utsläpp av gasen utan förbränning, medföra att bensenhalten når sådana 

nivåer som kan medföra ökad cancerrisk för omkringboende. 

Se i övrigt punkt 11 ”Toxikologisk information”. 


Får inte släppas ut i luften utan efterförbränning. 




T 

N 

F+ 

Giftig 

Miljöfarlig 

Extremt brandfarligt


45 

48/23 

61 

50 

12 


23 

38 

Kan ge cancer 



Mycket giftigt för vattenorganismer 


Undvik inandning av gas/rök/ånga/dimma 



Koksgas 



Kolet fylls på genom fyllhål med en sk fyllvagn, till processen, för att tillverka koks. 



Den renade koksgasen transporteras i processgasledningar till gasklockan, masugnen och en del tillbaka till koksbatteriet. 

Det finns en gasfackla där överskottsgas som inte kan användas facklas (förbränning). 

Gasklockan är främst ett utjämningskärl för att balansera variationer i gasförbrukningen eller att jäma ut mängden gas till 

koskbatteriet. 




Masugnsgas (SSAB prodnr=1193) 

Leverantör 

SSAB Tunnplåt AB, 971 88 Luleå, tel 0920/92000 





Giftigt genom dess innehåll av koloxid. 



Kolmonoxid = koloxid 630-08-0 211-128-3 20.0-26.0 F+,T 

Koldioxid, CO2 124-38-9 - 20.0-26.0 - - 

Kväve, N2 7727-37-9 - 47.0-49.0 - - 

Väte 1333-74-0 215-605-7 1.0- 4.0 F+ 12 

Förväntad sammansättning efter förstudie vid 280 ton/h, 120 kg kolpulver syrgas. 

Ju mer syrgas, desto högre koncentration av CO, CO2 och H2, eftersom kvävelasten minskar. 

Ju mer kolpulver, desto högre koncentration av H2, eftersom kolet innehåller en stor andel 

flyktiga ämnen. 


Inandning 

Frisk luft, konstgjord andning och syrgas. Vid kvarstående besvär uppsök läkare. 

Stänk i ögonen 


Bilaga 2:6 

61, 12, 23, 

48/23









630-08-0 Koloxid 35 40 - - 100 120 








Vid gas använd friskluftsmask (AGA-divator). 


Färglös gas. 

10 Stabilitet och reaktivitet







Koloxid 

CAS-nr = 630-08-0 


LC50 (fisk, 96h) = 1,26 

Koldioxid= CO2 

CAS-nr = 124-38-9 


Global uppvärmningsfaktor (GWP100) = 1 koldioxidekvivalenter. 

LogPow = 0,8 

Kväve= N2 

CAS-nr = 7727-37-9 


BCF = 2,88 

Produktens innehåll av koloxid oxideras lätt till koldioxid i luften, vilket medför att högre halter av koloxid sällan uppkommer 

förutom närmast källan. Produkten innehåller inte några andra ämnen med toxiska eller ekotoxiska effekter. 




15 Gällande föreskrifter

T 

F+ 


48/23 

61 

12 


23 

Giftig 






Vid gas använd friskluftsmask (AGA-divator) 





Blandgas (masugnsgas 60-100%, LD-gas 0-40%, 

koksgas 0-10%) (SSAB prodnr=1010) 

Leverantör 


971 88 Luleå 

tel 0920/92000 


Bilaga 2:7 

Blandgasen säljs till Lulekraft AB (LUKAB) och den mängd som LUKAB inte kan ta emot säljs till Luleå Enerig AB (LEAB). 

LUKAB producerar elkraft, ånga och hetvatten i sitt kraftvärmeverk. 

LEAB använder gasen för att producera el, som distribuerars till hushåll och företag inom Luleå kommun. 


Kan ge cancer 







Kolmonoxid = koloxid 630-08-0 211-128-3 18.0-38.0 F+,T 

61, 12, 23, 

48/23 

Koldioxid, CO2 124-38-9 - 18.0-26.0 - - 

Kväve, N2 7727-37-9 - 31.0-49.0 - - 

Väte 1333-74-0 215-605-7 1.0-11.0 F+ 12 

Metan 74-82-8 200-812-7 2.3 F+ 12 

Vätesulfid = svavelväte 7783-06-4 231-977-3 0.20 F+,T+,N 12, 26, 50 

Bensen 71-43-2 200-753-7 0.30 F,T 

Blandgas är en blandning av 60-100% masugnsgas, 0-40% LD-gas och 0-10% koksgas. 

45, 46, 11, 

36/38, 

48/23/24/25, 

65

Koksgas blandas in för att ersätta energi som försvinner vid låg LD-gas inblandning, max 10% då duken i gasklockan tar skada vid 

högre halt. 


Inandning 

Frisk luft, konstgjord andning och syrgas. 

Vid kvarstående besvär uppsök läkare. 

Ögonen 

Skölj genast med stora mängder vatten, håll ögonlocken brett isär. 













Gasen lagras i gasklockan för blandgas vid SSAB och transporteras till LUKAB och LEAB i processgasledningar. 

Det förekommer ingen lagring av gas hos kunder. 

Om inte LUKAB eller LEAB kan ta emot all gas, finns det en gasfackla där överskottsgas facklas (förbränning). 




630-08-0 Koloxid 35 40 - - 100 120 

7783-06-4 Svavelväte 10 14 15 20 0 0

71-43-2 Bensen 0,5 1,5 - - 3 9 





Undvik inandning av gas. 






Densitet (kg/Nm3) 

• Masugnsgas 1,40 

• Koksgas 0,45 

• LD-gas 1,40 

• Blandgas 1,3-1,4 






Inandning av gas som innehåller koloxid kan ge huvudvärk, yrsel, illamående och vid höga halter kräkningar andnöd, hjärtpåverkan 

och medvetslöshet. 

Det finns risk för fosterskador. 

Mycket höga halter koloxid är livshotande. 


Blandgasen innehåller 

Svavelväte är giftigt vid inandning.

Vid långvarig och upprepad inandning av bensen finns risk för blodbrist (anemi) och ökad infektionskänslighet. 

Anemi är ett tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar. 

Bensen kan dessutom ge blodcancer (leukemi). 


Koloxid 

CAS-nr = 630-08-0 


LC50 (fisk, 96h) = 1,26 


CAS-nr = 124-38-9 



LogPow = 0,8 

Kväve= N2 

CAS-nr = 7727-37-9 


BCF = 2,88 

Metan 

CAS-nr = 74-82-8 


LC50 Fisk 96h 73,9 mg/l EC50 Daphnia 48h 95,4 mg/l. 

IC50 Alger 72h 76,8 mg/l. 

Ackumulerbarhet BCF = 1,38. 


Global uppvärmningsfaktor (GWP100) = 24,5 koldioxidekvivalenter. 

Svavelväte 

CAS-nr = 7783-06-4 


Giftighet 

LC50 Fisk 96h: 0,017 mg/l Art: Salvelinus fontinalis 

EC50 Daphnia 48h: 0,021 mg/l 

Ackumulerbarhet 

Log Pow: 0,43 

Sötvattensgråsugga LC50 96h 0,11 mg/l. 

Toxisk för de flesta alger. 

Bensen 

CAS-nr = 71-43-2 




BOD 39-41% (MITI). 

Snabb bakteriell nedbrytning under aeroba förhållanden, mycket långsam nedbrytning vid anaeroba förhållanden.


förutom närmast källan. 


Om inte LUKAB eller LEAB kan ta emot all gas, finns det en gasfackla vid SSAB där överskottsgas facklas (förbränning). 

Gasen får inte släppas ut i luften utan efterförbränning. 


Transporteras i processgasledningar till kunder. 


T 

F+ 


45 

46 

48/23 

61 

12 


Giftig 

Kan ge cancer 






Undvik inandning av gas 

Vid gas använd friskluftsmask (AGA-divator) 


Blandgas 

Blandgas är en blandning av 60-100% masugnsgas, 0-40% LD-gas och 0-10% koksgas.

Koksgas blandas in för att ersätta energi som försvinner vid låg LD-gas inblandning, max 10% då duken i gasklockan tar skada vid 

högre halt. 

Masugnsgas bildas i masugnen och renas i sotsäck, våtscrubber eller elektrofilter. 

LD-gas bildas i LD-processen där råstål tillverkas av råjärn. 

LD = Linz, Donawitz 

Koksgas bildas då kol omvandlas till koks i koksverket. 

LD-och koksgas transporteras till masugnen i processgasledningar. 

Blandgasen säljs till Lulekraft AB (LUKAB) och den mängd som LUKAB inte kan ta emot säljs till Luleå Enerig AB (LEAB). 

LUKAB producerar elkraft, ånga och hetvatten i sitt kraftvärmeverk. 

LEAB använder gasen för att producera el, som distribuerars till hushåll och företag inom Luleå kommun. 

Det finns en gasfackla där överskottsgas som inte kan säljas facklas (förbränning). 

Gasen transporteras till LUKAB och LEAB i processgasledningar. 




LD-gas (SSAB prodnr=1003) 

LD-gas 

Leverantör 


971 88 Luleå 

tel 0920/92000 








Kolmonoxid = koloxid 630-08-0 211-128-3 56.5 F+,T 

Koldioxid, CO2 124-38-9 - 20.0 - - 

Kväve, N2 7727-37-9 - 19.0 - - 

Väte 1333-74-0 215-605-7 4.5 F+ 12 


Inandning 

Frisk luft, konstgjord andning och syrgas. Vid kvarstående besvär uppsök läkare. 

Stänk i ögonen 




Bilaga 2:8 

61, 12, 23, 

48/23















630-08-0 Koloxid 35 40 - - 100 120 









Vid insats och vistelse inom gasriskområde ska tryckluftsapparat (AGA-divator) användas. 

Vid risk för explosiv blandning och brand ska branddräkt användas. 

9 Fysikaliska och kemiska egenskaper


Smältpunkt (CO) -205 °C Brännbarhetsområde 20-60% 

Kokpunkt (CO) -192 °C Flampunkt (CO) -193 °C 

Densitetstal (luft 1,0) 1,1 Termisk tändpunkt 560-600 °C 

Löslighet i vatten Svårlöslig 







Vid akut förgiftning uppkommer huvudvärk, yrsel, illamående och i svårare fall medvetslöshet. 


Koloxid 

CAS-nr = 630-08-0 


LC50 (fisk, 96h) = 1,26 


CAS-nr = 124-38-9 



LogPow = 0,8 

Kväve= N2 

CAS-nr = 7727-37-9 


BCF = 2,88 


förutom närmast källan. Produkten innehåller inte några andra ämnen med toxiska eller ekotoxiska effekter. 


13 Avfallshantering




T 

F+ 


48/23 

61 

12 


23 

38 

Giftig 








LD-gas bildas i LD-processen där råstål tillverkas av råjärn. 

LD = Linz, Donawitz 


Bilaga 2:9

Handläggare 

Per Stein, Lennart Berg 

Tel +46 (0)10-505 1368 

per.stein@afconsult.com 

lennart.berg@afconsult.com 

SSAB Tunnplåt AB, Luleå 

RAPPORT 1 (26) 

Datum 

2008-11-28 

Spridningsberäkningar för CO 

Rapport 

ÅF-Consult 

Frösundaleden 2A, 169 99 Stockholm. Telefon 010-505 00 00. www.afconsult.com 

Org nr 556101-7384. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 

Uppdragsnr 

Bilaga 2:10

Innehåll 



2008-11-28 

1 INLEDNING 3 

2 FÖRUTSÄTTNINGAR 3 

2.1 För anläggningen 3 

2.2 För ämnet kolmonoxid 4 

2.3 För beräkningarna 4 

3 UTSLÄPP AV CO VID PÅKÖRNINGSOLYCKA 5 

4 SLUTSATSER 26

1 Inledning 



2008-11-28 

SSAB Tunnplåt har en omfattande industriverksamhet på i Luleå. Där finns 

masugnar, stålverk, koksverk mm. Innehållet i denna rapport berör endast 

masugnarna. 

I masugnarna tillverkas råjärn som förädlas i stålverket. Vid framställningen av 

råjärnet bildas masugnsgas. Gasen består av 20-25 procent kolmonoxid, 20-25 

procent koldioxid, 1-2 procent svavelväte samt kväve och vattenånga. 

Masugnsgasen är energirik och används som bränsle i det närbelägna 

värmeverket tillhörigt Lulekraft AB (LUKAB). 

Kolmonoxid är ur giftighetssynpunkt den farligaste beståndsdelen i 

masugnsgasen. 

I sitt säkerhetsarbete har SSAB identifierat ett scenario med utsläpp av 

masugnsgas som behöver studeras närmare, nämligen påkörning av 

gasledningen från masugnarna till gasklocka och förbrukare. I syfte att 

komplettera spridningsinformationen i tidigare säkerhetsrapport har 

spridningsberäkningar för detta scenario redovisats i denna rapport. 

I denna rapport avhandlas inte brandfarligheten hos masugnsgasen. 

2 Förutsättningar 

2.1 För anläggningen 

Masugnsgas framställs i masugn 3 och normalt tas all masugnsgas tillvara som 

bränsle i LUKAB:s värmeverk, beläget ca 450 meter nordost om masugnarna. 

SSAB köper el och ånga från värmeverket. Vid driftstörningar kan gasöverskott 

släppas ut genom två höga facklor vid ugnarna, 25 respektive 38 meter över 

mark. Konsekvenser av sådana utsläpp har redovisats i andra rapporter. 

Sydväst om masugnarna, utanför Västra vakten, ligger bostadsområdet 

Svartöstaden. Närmaste skyddsobjekt är Svartöstadens skola och 

idrottsanläggningen SSAB-hallen, ca 400 meter bort. Närmaste bostäder ligger 

ca 300 meter från masugnarna.

2.2 För ämnet kolmonoxid 



2008-11-28 

Av de olika beståndsdelarna i masugnsgasen är det kolmonoxid som är farligast 

för människor och miljö. 

Kolmonoxid, även benämnt koloxid, Index-nr 006-001-00-2, EG-nr 211-128-3, 

CAS-nr 630-08-0, är en färglös och luktfri gas. 

Kolmonoxid har något lägre gasdensitet (0,97) jämfört med luft. 

Enligt Kemikalieinspektionens föreskrift, KIFS 2005:5, har kolmonoxid 

följande farokoder och tillhörande riskfraser: 

F+ R12, Extremt brandfarligt 

Repr1 R61, Kan ge fosterskador. Även giftigt, risk för allvarliga 

hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning 

T R23 - 48/23, Giftigt vid inandning: risk för allvarliga 

hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning 

2.3 För beräkningarna 

Underlag för beräkningarna har erhållits från SSAB i dokumentet 

Spridningsberäkningar SSAB. 

Beräkningarna ska utföras för två vädertyper, normal och inversion, och för två 

vindhastigheter, 1,5 och 5 m/s. Oftast råder normalt väder. Inversion uppträder 

ca 9 procent av tiden. Normal vädertyp betecknas D enligt Pasquills system. 

Vid inversion är luftens skiktning stabil och betecknas E eller mycket stabil och 

betecknas F. Över ett industriområde av SSAB:s karaktär är vädertyp F mycket 

osannolik, och beräkningarna för inversion utförs med vädertyp E. 

För beräkningarna används programmet EFFECTS utvecklat av TNO i 

Nederländerna.



2008-11-28 

3 Utsläpp av CO vid påkörningsolycka 

En allvarlig skadehändelse med utsläpp av CO kan ske om gasledningen från 

masugnen blir påkörd av höjdfordon som ofta passerar under gasledningen. 

Fordonens flak är så pass höga, om då det är uppfällt, att det kan slå i 

gasledningen. Om det går hål på gasledningen strömmar masugnsgas ut. 

Två principfall studeras: 

• Fall 1 – Röret skadas och ett hål uppstår på undersidan. Hålet 

approximeras till 0,5 m 2 . Gasen strömmar ut nedåt. 

• Fall 2 – Röret havererar totalt. Gasen strömmar ut ur två öppna rörpipor 

i horisontell riktning. Hålen är 3,14 m 2 vardera. I det ena röret kommer 

flödet från gasklockan och i det andra kommer flödet från masugnen. 

Flödet från gasklockan pågår 3 minuter, därefter kommer endast flöde 

från masugnen. 

Beräkningarna utförs för fyra halter CO: 100 ppm, 500 ppm, 1200 ppm och 

3000 ppm.



2008-11-28 

Scenarier som beräknats för skadat rör. 

I fallet med skadat rör är utströmningen oberoende av produktionskapaciteten 

eftersom gasklockan inte hinner tömmas. Flödet styrs av trycket i ledningen 

som är 800 mm vp. Flödet ur till 0,5 m 2 hål på röret har beräknats till 19 kg/s. 

Gasklockan innehåller ca 60 000 Nm 3 och därtill finns ca 5 000 Nm 3 i 

gasreningen. 

Lufttemperaturens inverkan är marginell d.v.s. samma plottar gäller för 

0 och 20 °C. Varje kursiv text anger ett beräknat scenario. 

Lufttemperatur 0-20 °C 


Vindförhållanden + Väder Vindförhållanden + Väder 

1,5 m/s 5 m/s 

Hålets Scenario Väder Scenario Väder 

storlek nr 

nr 

0,5 m2 1 D 3 min 5 D 3min 

0,5 m2 2 E 3min 

0,5 m2 3 D10 min 6 D 10 min 

0,5 m2 4 E 10 min 

Scenarier som beräknats för totalt haveri. 

Lufttemperaturens inverkan är marginell d.v.s. samma plottar gäller för 

0 och 20 °C. Varje kursiv text anger ett beräknat scenario. 



Vindförhållanden + 

Väder 

Vindförhållanden + Väder 

1,5 m/s 5 m/s 

Årsproduktion Scenario Väder Scenario Väder 

Råjärn 

nr 

nr 

2,7 Mton/år 7 D 3 min 11 D 3min 

2,7 Mton/år 8 E 3min 

2,7 Mton/år 9 D10 min 12 D 10 min 

2,7 Mton/år 10 E 10 min 

3,25 Mton/år 13 D 3 min 17 D 3min 

3,25 Mton/år 14 E 3min 

3,25 Mton/år 15 D10 min 18 D 10 min 

3,25 Mton/år 16 E 10 min



2008-11-28 

Vid totalhaveri strömmar gasen ut ur 2 rörpipor under 3 minuter, den ena från 

gasklockan och den andra från masugnen. Den utströmmade gasens mängd 

beror på produktionsvolymen efter att gasklockan tömts. Vid tom gasklocka 

strömmar det producerade flödet från masugnen ut ur ena röret och inget flöde 

kommer från gasklockan. Detta pågår tills masugnen stannat, vilket i sämsta fall 

kan ta ca 10 minuter. Lufttemperaturens inverkan är marginell d.v.s. samma 

plottar gäller för 0 och 20 °C. Varje kursiv text i tabellerna på föregående sida 

anger ett beräknat scenario. 

Nedan visas flödet CO under de två tidsstegen i beräkningen. Totala flödet 

masugnsgas är betydligt större. Det är endast andelen CO som framgår av 

tabellen. 

Årsproduktion 

råjärn 

2,7 miljoner 

ton 

3,25 miljoner 

ton 

Flöde CO (kg/s) 0-3 minuter Flöde CO (kg/s) 3-10 minuter 

Gas- Masugn Gasklocka Gas- Masugn Gasklocka+ 

klocka 

+masugn klocka 

masugn 

103 42 145 0 42 42 

103 50 153 0 50 50 

Resultat presenteras på följande sidor för beräknade scenarier 1-18.

Scenario 1 

Nivå over marken (m) 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 



2008-11-28 

CO-halt vid utsläpp av masugnsgas 

Sidvy 

0 100 200 300 400 

Avstånd i vindriktningen (m) 

Hål 0,5 m2 nedåt 

2,7 och 3,35 Mton/år 

Höjd 15 m 

Flöde 19 kg/s CO 

Tryck 800 mm vp 

Temperatur gas 40°C 

Utsläppstid 3 min 

Väder D 1,5 m/s, 0°C 

100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm 

Gasplymens mått vid 

marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

370 130 

500 ppm 

355 115 

1200 ppm 

340 100 

3000 ppm 

330 90

Scenario 2 


50 

40 

30 

20 

10 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 100 200 300 400 




Höjd 15 m 





Väder E 1,5 m/s 

Luft-temp. 0-20 °C 

100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm 


marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

340 105 

500 ppm 

330 90 

1200 ppm 

320 85 

3000 ppm 

310 75

Scenario 3 


140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1150 320 

500 ppm 

1100 260 

1200 ppm 

1050 220 

3000 ppm 

960 170 



Höjd 15 m 





Väder D 1,5 m/s 


100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 4 


90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1100 260 

500 ppm 

1000 220 

1200 ppm 

980 190 

3000 ppm 

930 160 



Höjd 15 m 







100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 5 

Nivå över marken (m) 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1100 280 

500 ppm 

1000 200 

1200 ppm 

940 155 

3000 ppm 

820 95 



Höjd 15 m 





Väder D 5 m/s 


100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 6 


200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 


100 ppm och 500 ppm är inte inritade eftersom radierna inte får plats kartbilden 



Höjd 15 m 







100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm 


marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

3200 550 

500 ppm 

2600 270 

1200 ppm 

1600 160 

3000 ppm 

900 95

Scenario 7 


100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 100 200 300 400 500 


Hål 2x3,14 m2 

2,7 Mton/år 

Horisontell utströmn. 

Höjd 15 m 

Flöde CO: 

Klocka+masugn 145 kg/s 

Masugn 42 kg/s 




Väder D 1,5 m/s, 0°C 


100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm 


marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

390 150 

500 ppm 

370 130 

1200 ppm 

360 120 

3000 ppm 

350 110

Scenario 8 


70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 100 200 300 400 500 


Hål 2x3,14 m2 

2,7 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm 


marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

390 115 

500 ppm 

370 100 

1200 ppm 

360 95 

3000 ppm 

350 85

Scenario 9 


180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 


Hål 2x3,14 m2 

2,7 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 









marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1250 360 

500 ppm 

1200 300 

1200 ppm 

1150 260 

3000 ppm 

1100 220 

100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 10 


120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1250 290 

500 ppm 

1200 240 

1200 ppm 

1150 220 

3000 ppm 

1100 190 

Hål 2x3,14 m2 

2,7 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 11 


160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1200 350 

500 ppm 

1100 290 

1200 ppm 

1050 250 

3000 ppm 

1000 200 

Hål 2x3,14 m2 

2,7 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 12 


300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 1000 2000 3000 4000 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

3700 700 

500 ppm 

3300 290 

1200 ppm 

3100 230 

3000 ppm 

2600 200 

100 ppm, 500 ppm och 1200 ppm är inte inritade eftersom radierna inte får 

plats kartbilden 

Hål 2x3,14 m2 

2,7 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 13 


100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 100 200 300 400 500 


Hål 2x3,14 m2 

3,25 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm 


marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

390 150 

500 ppm 

370 130 

1200 ppm 

360 120 

3000 ppm 

350 110

Scenario 14 


70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 100 200 300 400 500 


Hål 2x3,14 m2 

3,25 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm 


marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

390 115 

500 ppm 

370 100 

1200 ppm 

360 95 

3000 ppm 

350 85

Scenario 15 

Nivå över marken (m) 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 

Avstånd i vidriktningen (m) 


marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1250 360 

500 ppm 

1200 300 

1200 ppm 

1150 260 

3000 ppm 

1100 220 

Hål 2x3,14 m2 

3,25 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 16 


120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1250 290 

500 ppm 

1200 240 

1200 ppm 

1150 220 

3000 ppm 

1100 190 

Hål 2x3,14 m2 

3,25 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 17 


160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

1200 350 

500 ppm 

1100 290 

1200 ppm 

1050 250 

3000 ppm 

1000 200 

Hål 2x3,14 m2 

3,25 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

Scenario 18 


300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 



2008-11-28 


Sidvy 

0 1000 2000 3000 4000 



marknivå 

L (m) B (m) 

100 ppm 

3700 700 

500 ppm 

3300 290 

1200 ppm 

3100 230 

3000 ppm 

2600 200 

100 ppm, 500 ppm och 1200 ppm är inte inritade eftersom radierna inte får 

plats i kartbilden. 

Hål 2x3,14 m2 

3,25 Mton/år 


Höjd 15 m 

Flöde CO: 








100 ppm 

500 ppm 

1200 ppm 

3000 ppm

4 Slutsatser 

Masugnsgas – Kolmonoxid CO 



2008-11-28 

Två olika skadefall för rörledningen mellan masugn och gasklocka har 

analyserats, ett mindre hål med arean 0,5 m 2 samt ett totalhaveri. Orsaken till de 

möjliga skadorna är påkörning av höjdfordon. Rörledningen innehåller 

masugnsgas som flödar ut till omgivande luft vid en skada på röret. 

Det finns två möjliga framtida produktionsnivåer: 2,7 miljoner ton råjärn per år 

respektive 3,25 miljoner ton råjärn per år som analyserats i denna rapport. 

De utförda beräkningarna för masugnsgasen visar att det inte föreligger någon 

signifikant skillnad i konsekvenserna av en skada eller haveri mellan de två 

analyserade produktionsnivåerna. Det innebär att spridningen av CO till 

omgivningen är likvärdig i båda fallen. För information om eventuella 

gasutsläpps spridning till omgivningen, se utsläpp inlagda i kartbilder inne i 

rapporten. Vid totalt haveri kan gasplymers längd bli stor och vid begränsad 

skada är spridningen mindre. Observera att riktningen på gasplymen beror av 

vindriktningen, dvs det som visas i kartbilderna gäller vid vind från nordost. 

Anledningen till att produktionsnivån inte påverkar utströmningen till 

omgivningen är att den utströmmande gasmängden bestäms av hålets yta och av 

trycket i ledningen. Trycket i systemet bestäms av gasklockan. Det innebär att 

den utflödande mängden är konstant tills dess att gasklockan är helt tömd eller 

ventilen på gasledningen har stängts.


Handlingsprogram för 

förebyggande av risker för 

allvarliga kemikalieolyckor 

SSAB TUNNPLÅT AB - METALLURGI



1 Mål och allmänna handlingsprinciper 2 

2 Säkerhetspolicy 2 

3 Säkerhetsledning 3 

3.1 Organisation och personal 3 

3.2 Styrning 5 

3.3 Identifiering och bedömning av riskerna för allvarliga olyckor 6 

3.4 Hantering av ändringar 7 

3.5 Planering inför nödsituationer 7 

3.6 Resultatuppföljning 8 

3.7 Utvärdering och revision 10 

1

Revisionsdatum: 

2009-03-24 


1 Mål och allmänna handlingsprinciper 

SSAB Tunnplåt AB Metallurgi har fastställda regler och rutiner för att minimera risker i 

verksamheten. Om en olycka ändå skulle uppstå så finns det regler och rutiner för hur 

man skall begränsa följderna av en sådan på människor, egendom och miljö. 

En viktig princip för Metallurgi är att med hjälp av riskanalyser ha god kännedom om 

de risker som finns i verksamheten samt att med hjälp av ett kontinuerligt 

förbättringsarbete minska dessa. Nya verksamheter skall redan i projektstadiet utformas 

så att riskerna minimeras så långt det är rimligt ur ekonomisk synvinkel. 

2 Säkerhetspolicy 

Policy 

Metallurgi skall på ett systematiskt sätt arbeta med att minska riskerna för skada på 

människa, anläggningar och miljö. 

Riktlinjer 

Som konkreta riktlinjer för Metallurgis säkerhetsarbete gäller att: 

• Säkerhetsrisker i verksamheten skall kontinuerligt kartläggas och värderas med 

vedertagna metoder. 

• Säkerhetsrisker skall vägas in i alla delar av verksamheter såsom 

- ny- eller ombyggnadsprojekt 

- modifieringar och underhållsarbeten 

- hantering, förvaring och spridning av information 

- användning av persondatorer/terminaler 

- tjänsteresor 

- besökare vid Metallurgi 

- hantering av råvaror, produkter och material 

- tillträde till område och anläggningar 

• Alla tillbud och olyckor skall analyseras ur risksynpunkt. 

• Behovet av åtgärder för att minska säkerhetsrisker skall fastställas utifrån utförda 

riskanalyser inklusive tillbud och olyckor. 

• Säkerhetsåtgärder skall 

- baseras på en riskbedömning 

- stå i proportion till risken 

- vara kostnadseffektiva 

• Säkerhetsarbetet skall regelbundet utvärderas genom internkontroller och externa 

revisioner.




Omfattning 

Denna säkerhetspolicy med tillhörande regler, riktlinjer och rekommenderade 

skyddsåtgärder ska följas av alla medarbetare, alla verksamheter och samarbetspartners. 

Den omfattar alla säkerhetsfrågor inom verksamheten. 

Utbildning och information 

Alla medarbetare inom verksamheten ska ges möjlighet att lära sig säkerhetspolicyn och 

dess innebörd. 

Uppföljning av policyns efterlevnad 

Verksamhetschef och enhetschef ansvarar för att medarbetarna följer policyn med 

tillhörande regler och riktlinjer. 

3 Säkerhetsledning 

3.1 Organisation och personal 

Verkställande direktör för SSAB Tunnplåt AB är placerad i Borlänge. 

För verksamheten vid Metallurgi i Luleå finns en verksamhetschef. 

Verksamheten inom Metallurgi är organiserad så att det under verksamhetschefen finns 

ett antal enheter med chefer som har totalansvaret över varje avsnitt. Se nedan: 

Koksverk 

Personalchef 

Centralt 

underhåll 

Råjärn 

Verksamhetschef 

Metallurgi 

Centralt 

Utveckling 

och kvalitet 

Råstål 

Stab 

Stränggjutning




Ansvaret för hantering av risker för allvarliga kemikalieolyckor ligger i företagets 

linjeorganisation. 

Ansvaret är definierat i funktionsbeskrivningar samt via delegeringshandlingar. 

Stabsfunktioner finns för att stödja verksamheten. 

Linjecheferna är ansvariga för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar, 

föreskrifter och andra krav. För de verksamheter där risk för allvarliga kemikalieolyckor 

finns görs särskilda riskanalyser. Beställare är verksamhetsansvariga, som också är 

ansvariga för att utifrån analysen planera och genomföra säkerhetsförebyggande 

åtgärder. 

De enheter och verksamheter där produktion och underhåll är organiserat och som 

omfattas av Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga 

kemikalieolyckor (SFS 1999:381) och Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) med 

tillhörande författningar och föreskrifter är: 

Koksverk - Bensenhanteringen 

- Tjärhanteringen 

Råjärn - Gasolhanteringen 

- Masugnsgashanteringen 

- Koksgashanteringen 

- LD-gashanteringen 

- Blandgashanteringen 

Stålverk - LD-gashanteringen 

För hanteringen inom dessa verksamheter finns rutiner och instruktioner som beskriver 

normal hantering, underhåll samt hur avvikelser skall hanteras. Det finns även riktlinjer 

med krav på riskanalyser och åtgärder för att minimera riskerna enligt ovan nämnda 

författningar. För verksamheterna finns särskilda beredskaps- och insatsplaner för att 

begränsa effekterna av en eventuell olycka. 

Kompetenskrav i berörda roller och befattningar framgår av upprättade roll- och 

befattningsbeskrivningar. Utbildningen handläggs enligt fastställda rutiner. 

Dokumenten finns samlade i företagets verksamhetssystem. 

Vid förändring i anläggning som omfattas av rutiner i projekthandbok ges utbildning 

avseende gasskydd, miljö, utrymning etc. till berörd personal. 

De verksamheter som anlitar entreprenörer informerar dessa om risker i miljön samt 

anvisar hur arbetet ska bedrivas, informerar om trafikregler etc. Särskilda interna 

föreskrifter finns gällande detta område. 

I samband med större underhållsarbeten och projektarbeten granskas skyddsarbetet via 

bl.a. skyddsronder. För bygg- och anläggningsarbeten med särskilda risker görs en 

arbetsmiljöplan, vars syfte är att minimera risken för olyckor.




Vid underhåll eller förändring i anläggning, som inte omfattas av projekthandbok, 

hanteras utbildningen av ansvarig för berörd verksamhet. 

Som expertstöd vid upprättande av rutiner, rapporter/sammanställningar samt för 

genomförande av riskanalyser finns en central Risk Management-funktion inom enhet 

Hälsa och Säkerhet, avdelning Säkerhet 

Funktionen ansvarar även för upprättande och uppdatering av företagets 

säkerhetsrapport. 

Inom SSAB Tunnplåt Metallurgi finns en skyddskommitté där verksamhetschefen, 

enhetscheferna, representanter från Arbetsmiljö samt fackliga företrädare sitter. På 

enhetsnivå finns sedan lokala skyddskommittéer med enhetschefen som ordförande. 

Samtliga kommittéer sammanträder fyra gånger per år. 

Det finns även ett antal fasta arbetsgrupper för kemikaliekontroll, lyftdon, personlig 

skyddsutrustning och trafik. 

Kemigruppen (kemikaliekontroll) handlägger regelverk för inköp och hantering av 

kemiska produkter samt bedömer vilka som inte är acceptabla m a p arbetsmiljö eller 

yttre miljö. 

Lyftdonsgruppen handlägger frågor om utformning, handhavande, besiktningar, etc. av 

den stora mängd lyftdon som finns i verksamheten. 

Gruppen för personlig skyddsutrustning handlägger frågor om urval, inköp, 

användning, skötsel med mera av olika typer av personlig skyddsutrustning. 

Trafikgruppen handlägger frågor om trafikdisciplin, trafikseparering, etc. för alla de 

järnvägs- och vägtransporter som kontinuerligt pågår inom området. 

3.2 Styrning 

För styrning av verksamheten vid Metallurgi finns SSAB Tunnplåts 

verksamhetssystem. Detta samordnar styrning av kvalitet, miljö, arbetsmiljö och 

säkerhet på ett strukturerat och överskådligt sätt. Verksamhetssystemet beskriver de 

processer som verksamheten omfattas av såsom policies, riktlinjer, regler och annan 

information som anger hur vi skall arbeta för att uppnå våra mål på ett sätt som är tryggt 

och säkert för både oss själva och för omgivande miljö. 

För att Metallurgi skall kunna producera stål som kunderna är nöjda med på ett 

ekonomiskt hållbart sätt är det viktigt att ha ordning och reda i verksamheten samt ha ett 

strukturerat och förebyggande arbetssätt. För att underlätta detta behövs ett system av 

regler, rutiner och andra beskrivningar så att de aktiviteter som påverkar kvalitén, 

säkerheten och miljön kan styras. I Metallurgi tas dessa beskrivningar fram av berörd 

personal på respektive arbetsplats, med hjälp av ledning och specialister. 

Verksamhetssystemet är uppbyggt kring huvudprocesser och delprocesser vilka 

samverkar för att uppnå Metallurgis mål. Processerna är beskrivna i SSAB Tunnplåts




verksamhetssystem APH som ingår i företagets intranät (Stålnätet). Information 

relaterad till en process eller enhet/avdelning fås genom att ”klicka” på vald process 

eller enhet/avdelning. 

Totalt finns i verksamhetssystemet tusentals dokument och nya dokument tillkommer 

dagligen. Det är därför inte rimligt att i säkerhetsrapporten redovisa systemet i sin 

helhet. Dessutom uppdateras dokumenten i verksamhetssystemet ständigt och en giltig 

version finns därmed bara digitalt. Av den anledningen ges här ett exempel på hur 

verksamheten är styrd, med hjälp av utskrivna rutiner, instruktioner och roller. Det 

exempel som ges nedan rör gashantering inom råjärnsavsnittet. 

Metallurgis verksamhet finns reglerad i ett stort antal författningar (lagar, 

förordningar, föreskrifter etc.). För att säkerställa att samtliga författningar 

kommer till Metallurgis verksamheters kännedom samt att verksamheten styrs så 

att dessa författningar innehålls finns riktlinjer, rutin och rollbeskrivningar för 

lagbevakning och lagefterlevnad. 

Inom produktionsenheten Råjärn finns en avdelning som heter Gasdistribution. 

Inom denna avdelning finns ansvaret för den utrustning som möjliggör leverans av 

blandgas till Lulekraft AB. Detta ansvar finns klargjort i en delegation från 

enhetschefen till avdelningens ansvarige. Inom avdelningen finns även en 

befattning som kallas Gaskontrollant. Gaskontrollantens arbetsuppgifter och 

utbildningskrav finns dokumenterat i APH. 

Arbetet inom avdelning Gasdistribution är, liksom inom andra avdelningar inom 

Metallurgi, till viss del styrt av skriftliga rutiner/instruktioner. Dessa instruktioner 

kan vara riktade både till avdelningens egen personal eller de som arbetar i 

omkringliggande anläggningar. 

3.3 Identifiering och bedömning av riskerna för allvarliga olyckor 

I säkerhetsrapporten redovisad identifiering och bedömning av risker för allvarliga 

olyckor har utförts under ledning av Det Norske Veritas 1996 och 1999 och har 

uppdaterats i sin helhet 2002 med löpande kompletteringar därefter. Analysen har 

utförts som en grov ”What-if-analys”. Beskrivning av identifierade risker, 

analyskriterier och utförande finns i säkerhetsrapportens Beskrivning av verksamheten. 

För identifiering och grovanalys av verksamhetens risker används en modell för 

systematisk riskhantering, Luleå Risk Management. Utförda riskanalyser dokumenteras 

i SWIRMA, en programvara för riskanalys som utvecklats i samarbete med 

Näringslivets Säkerhetsdelegation (NSD) och Överstyrelsen för Civilberedskap (ÖCB). 

För genomförande av identifiering och analys av verksamhetens risker är den centrala 

RM-funktionen kompletterad med analysledare och RM-samordnare för varje enhet. 

Enhetens samordnare planerar analysen av enhetens anläggningar och verksamheter 

samt redovisar i analysen föreslagna åtgärder för den lokala ledningsgruppen.




För analysens genomförande utser verksamhetsansvarig lokala analysgrupper med 

representanter från drift och underhåll samt från övriga servicefunktioner och 

specialister efter behov. 

Risker analyseras med avseende på sannolikhet och konsekvens enligt vedertagna 

metoder för respektive typ av verksamhetsrisk. 

För identifierade skadescenarier utarbetas i systemet förslag till skadeförebyggande 

och/eller skadebegränsande åtgärder. 

Riskidentifiering och analys omfattar både normala driftsförhållanden liksom tillbud 

och möjliga nödsituationer. 

Vid definierade projekt görs riskanalys i alla stadier från förprojektering till 

idrifttagning. 

Beslut om och genomförande av åtgärder handläggs av berörd ledningsgrupp. 

3.4 Hantering av ändringar 

För hantering av ändringar i verksamheten finns rutiner som omfattar alla ändringar i 

fråga om personal, anläggning, processer, material, utrustning, rutiner, konstruktion 

eller yttre omständigheter som kan påverka kontrollen av risker för allvarliga 

kemikalieolyckor. 

Vid förändring i anläggning som omfattas av rutiner i projekthandbok genomförs 

säkerhetsgranskning i distinkta faser under projektets gång. 

Rutin för säkerhetsgranskning framgår av HMS-utredning i Projekthandboken. 

HMS-utredningens syfte är att säkerställa tillämpning av lagar, föreskrifter, 

instruktioner mm inom området hälsa, miljö och säkerhet. 

Utredning genomförs under ledning av projektansvarig med hjälp av resurser från 

avdelning Yttre miljö, avdelning Arbetsmiljö samt avdelning Säkerhet. 

Vid underhåll eller förändring i anläggning, verksamhet etc., som inte omfattas av 

projekthandbok, hanteras säkerhetsgranskning av ansvarig för berörd verksamhet. 

Rutiner finns för att säkerställa att gällande krav iakttas vid ändring. 

3.5 Planering inför nödsituationer 

Identifiering av förutsägbar nödsituation 

Vid den återkommande analysen, revisionen, av verksamhetens risker har de händelser / 

scenarier som kan skada människa, miljö och anläggning identifierats. 

För scenarier med stora konsekvenser har förslag till skadeförebyggande och 

skadebegränsande åtgärder utarbetats vid analysen. 

Den berörda lokala ledningsgruppen behandlar framtagna riskanalyser samt utarbetar ett 

åtgärdsprogram.




Aktuell analys av olycksscenarier som omfattas av lagen för ”allvarlig 

kemikalieolycka” har utförts i form av grovanalys under ledning av Det Norske Veritas. 

För identifiering och analys av verksamhetens risker används modell för systematisk 

riskhantering, Luleå Risk Management. Modellen ger en översiktlig beskrivning av 

verksamhetens risker. Vid behov av kompletterande analys väljs annan lämplig 

analysmetod. Exempel på kompletterande metoder är FMEA och HAZOP. 

För de olycksscenarier som innebär ”allvarlig kemikalieolycka” samt för andra scenarier 

med stor konsekvens på människa, miljö och anläggning finns utarbetade rutiner för 

säker drift och underhåll av anläggning/anläggningsdel samt planer/rutiner för 

alarmering, beredskap och räddningsinsats. 

Rutiner och instruktioner för alarmering och insats finns i form av vaktinstruktioner 

samt insats- och beredskapsplaner. Dessa finns tillgängliga i larmcentral Västra Vakten. 

Prövning av beredskapsplan för nödläge i samverkan med samhällets 

räddningsresurser 

För att hålla Beredskapsplaner för nödläge aktuella finns en övningsplan upprättad. 

Definierade olycksscenarier med stora konsekvenser på människa, miljö och anläggning 

övas minst vart tredje år. 

En beredskapsövning kan bestå av haveriliknande övning på plats med alla de resurser 

som engageras vid en olycka eller vara en så kallad ”skrivbordsövning” av ett tänkt 

olycksscenario där ett mindre antal resurser engageras men där kritisk larmutrustning 

och rutiner och instruktioner för larm och insats prövas. 

Prövning av Beredskapsplaner för nödläge görs för att öva de resurser som kommer att 

engageras vid en olycka samt för att pröva de rutiner som ligger till grund för en 

effektiv räddningsinsats. 

Dokumentation av ”händelse- och aktivitetsförloppet” under övningen utgör grund för 

revidering av aktuell beredskapsplan. 

Ansvaret för revidering av enskild beredskapsplan för nödläge har respektive 

verksamhetsansvarig i samarbete med Metallurgis Säkerhetschef, som har ansvar för 

samordning. 

3.6 Resultatuppföljning 

Uppföljningen omfattar tillsyn av säkerhetskritisk anläggning, utrustning och 

instrumentering, liksom utvärdering av överensstämmelse med utbildning, instruktioner 

och säkra arbetsrutiner.




Detta görs till största delen som en del av det dagliga drifts- och underhållsarbetet. 

Det är de olika verksamheterna i linjen, som själva har som arbetsuppgift att följa upp 

och analysera den egna verksamheten t ex vad gäller mål, tillbud, olyckor, 

handlingsplaner, vidtagna åtgärder etc. 

På de olika avdelningarna finns framtaget lokala instruktioner, ronderings-/checklistor 

etc. som innehåller säkerhetsaspekter anpassade för den verksamhet som där råder. 

Tillsynen kan uppdelas i den dagliga övervakningen av processer i styr- och 

övervakningssystem, specifika för varje process, och det förebyggande underhållet av 

maskiner och anläggningar inkluderat processernas kritiska utrustningar och 

mätinstrument. 

Ansvaret för den dagliga övervakningen ligger i linjen och beskrivs av upprättade roll- 

och befattningsbeskrivningar. 

Det förebyggande underhållet kan indelas i ”tillståndsbaserat underhåll” och ett 

”förutbestämt underhåll”. 

För tillståndskontrollen finns utrustningar, fasta och portabla, för övervakning av t ex 

temperatur, vibration, elektriska fält, elektrisk effekt etc. 

Utvecklingen av underhållsrutinerna vid SSAB Tunnplåt Metallurgi innebär att det 

förebyggande tillståndsbaserade/förutbestämda underhållet implementeras där det 

behövs ur driftssäkerhetsskäl och är möjligt att införa. 

Rutiner finns för anmälan av tillbud både för arbetsmiljö och för miljöhändelser. 

Rutinen omfattar även tillbud avseende brand, maskinskada eller skada förorsakad av 

elektricitet. 

En analys görs av varje tillbud med hjälp av en blankett. Systemet är uppbyggt så att 

analysen ska ge information om typ av händelse, direkta orsaker, bakomliggande 

orsaker och brister i styrning, planering och ledning. Systemet bygger på att de olika 

verksamheterna rapporterar tillbud. Tillbuden sammanställs bl. a för att få en 

företagsövergripande bild av tillbud som händer i verksamheten. Minst två gånger om 

året redovisas statistik över tillbud till Metallurgis Skyddskommitté. 

Allvarliga arbetsmiljö- och miljöolyckor och tillbud som sker i verksamheten utreds i 

samverkan mellan den aktuella avdelningen och avdelning Yttre Miljö, avdelning 

Arbetsmiljö och Hälsa samt avdelning Säkerhet. Rutiner finns för anmälan av allvarliga 

olyckor och tillbud till myndigheterna. De olika verksamheterna i linjen rapporterar 

tillbudet till avdelning Arbetsmiljö och Hälsa. I samband med denna rapportering 

bedöms huruvida olyckan/tillbudet ska bedömas som allvarligt och om det därmed 

omgående skall anmälas till myndigheterna. 

Vid störningar som medför ett längre avbrott i produktionen, vid allvarlig person- eller 

miljöskada eller där andra särskilda skäl för orsaksutredning föreligger görs en 

haveriutredning.




En systematisk haveriutredning görs för att vi säkrare skall finna de direkta och de 

bakomliggande orsakerna till störningar eller olyckor och ingår därmed som ett av flera 

verktyg för ”den ständiga förbättringen” i företagets verksamhet. 

3.7 Utvärdering och revision 

De delar som omfattas av utvärdering och revision är Handlingsprogram samt Plan för 

räddningsinsatser. 

För utvärdering av Handlingsprogram och Plan för räddningsinsatser finns en 

revisionsplan som omfattar hela organisationen. För granskningen ansvarar, från 

granskad verksamhet oberoende, säkerhetsrevisor. Utvärdering av allmänna krav görs 

gemensamt för hela verksamhetssystemet för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. 

Övrig granskning görs av definierade säkerhetsprocesser genom så kallad 

processrevision. 

Utvärdering, rapportering och uppföljning dokumenteras i en revisionsrapport. 

Revisionsresultatet rapporteras till företagets ledning för genomgång och analys vid 

ledningens genomgång.


PLAN FÖR 

RÄDDNINGSINSATSER 

SSAB TUNNPLÅT AB – METALLURGI


1 OMFATTNING OCH SYFTE ...................................................................... 1 

2 ANSVAR FÖR UPPDATERING .................................................................. 1 

3 BEFOGENHET ATT INITIERA RÄDDNINGSINSATS ....................................... 1 

4 NÖDLÄGESSITUATION (NÖDLÄGE 2 OCH 3) ............................................ 2 

5 VARNING OCH ALARMERING .................................................................. 2 

6 NÖDLÄGESLEDNING ............................................................................. 3 

6.1 Ledningscentral 3 

6.2 Nödlägesledningens uppgifter 3 

6.3 Information 3 

6.4 Kommunikation 4 

7 SKADEPLATSLEDNING .......................................................................... 4 

8 INSATSRESURSER SAMT UTRUSTNING I BEREDSKAP ................................ 4 

8.1 Organisation och utrustning 4 

8.2 Insatsplaner 6 

9 IDENTIFIERADE RISKER ......................................................................... 6 

10 UTBILDNING ........................................................................................ 6 

11 ÖVNING .............................................................................................. 7

Säkerhetsrapport, SSAB Tunnplåt AB, Verksamhet Metallurgi Luleå 

1 Omfattning och syfte 

Plan för räddningsinsatser gäller för SSAB Tunnplåt AB Verksamhet Metallurgis 

anläggningar i Luleå. 

Planen hanterar händelser eller åtgärder som aktiverar, leder och samordnar 

räddningsinsatserna vid olycka. 

Planen omfattar: 

• Dokument och rutiner för aktivering av nödlägesorganisation 

• Vakt-/Larminstruktioner för ageranden vid hot och olycka 

• Beredskapsplaner för identifierade allvarliga olycksscenarier 

• Insatsplaner utvecklade i samarbete med kommunens räddningstjänst 

Syftet är att tillse att beredskapen för allvarliga olyckor är hög och att det finns planer 

och resurser för snabba och effektiva skadebegränsande räddningsinsatser liksom för 

sanerings- och återställningsåtgärder. 

2 Ansvar för uppdatering 

Ansvaret för att Plan för räddningsinsatser hålls uppdaterad samt övas i 

tillräcklig omfattning ligger på företagets Säkerhetsavdelning i Luleå. 

Ansvarig för kontakten med kommunen och därmed relaterade frågor är 

säkerhetschefen i Luleå. 

3 Befogenhet att initiera räddningsinsats 

Ansvar för initiering av räddningsinsatser beror på nödlägets art. 

Tre nivåer av larmsituationer/nödlägen har definierats. 

• Nödläge 1 omfattas av den egna första insatsverksamheten. 

Instruktioner för insatser hanteras av ordinarie Vaktinstruktioner. 

Pärm med vaktinstruktioner finns i larmcentral Västra Vakten. 

Nödläge 1 inträder i och med att larm inkommer till SSAB 

brandstation och larmcentral Västra vakten. 

Dagtid, helgfri måndag-fredag kl. 07-16, är SSAB:s brandskyddsledare 

ansvarig för att påbörja en intern räddningsinsats. 

Övrig tid ansvarar Gaskontrollant för att identifiera larmet tillsammans 

med driftarbetsledare och eventuell övrig berörd personal (elektriker 

vid larm från elutrymme). 

Vid behov av hjälp vidarebefordras larmet till Räddningstjänsten 

Luleå. 

Undantag: 

Vid larm från AGA:s anläggning går alltid brandlarm direkt till 

Räddningstjänsten Luleå. 



• Nödläge 2 utlöses vid händelser som kräver utökade insatser. 

Nödlägeslarm utlöses från larmcentral i Västra Vakten på begäran av 

ansvarig för räddningsverksamheten, driftansvarig, skyddsingenjör 

eller av ansvarig för Yttre Miljö. 

Nödläge 2 inträder då ansvarig räddningsledare bedömer att utökade 

externa räddningsresurser krävs. 

Dagtid, helgfri måndag-fredag kl. 07-16, aktiveras nödläge 2 av 

SSAB:s brandskyddsledare eller dennes ersättare. 

Under övrig tid, helgfri vardag 16 – 07 samt under helger, aktiveras 

nödläge 2 efter utförd larmidentifiering och bedömt behov av extern 

räddningsinsats. 

Under övrig tid är räddningsledare från Räddningstjänsten Luleå 

ansvarig för aktivering av nödvändiga insatsresurser. 

• Nödläge 3 utlöses efter händelse eller olycka som kräver stora 

förstärkta räddningsinsatser med behov av en organiserad information 

och ett övergripande ledningsarbete. 

Nödläge 3 utlöses av kommunens räddningsledare 

4 Nödlägessituation (nödläge 2 och 3) 

Med nödläge 2 och 3 avses sådan händelse då de normala rutinerna och resurserna 

inte bedöms vara tillräckliga. 

Situationen föreligger när företaget är hotat eller drabbat av olycka, skadegörelse 

eller annat förhållande som allvarligt kan skada personal, miljö, anläggningar och 

angränsande områden och som ställer krav på stora personella och materiella 

resurser. 

De olyckshändelser som generellt betraktas som nödlägessituation 2 och 3 är: 

• Större bränder i produktionsanläggningar 

• Större läckage av brandfarlig och/eller giftig vätska och gas 

• Totalt elkrafts- eller kylvattenbortfall som bedöms medföra omfattande skada 

• Olyckshändelse med svårt skadade, instängda eller fastklämda personer 

• Större anläggningshaveri 

5 Varning och alarmering 

Rutiner för varning och alarmering vid ett skadescenario framgår av respektive 

vaktinstruktion. 

Pärm Vaktinstruktioner finns i larmcentral Västra Vakten. 



6 Nödlägesledning 

Nödlägesledningens och stödfunktionernas medlemmar framgår av larmlistor som 

förvaras i larmcentral Västra Vakten. 

6.1 Ledningscentral 

Om inte annat anges i samband med alarmering etableras ledningscentral på SSAB:s 

Brandstation. Alternativ ledningscentral är styrelserum huvudkontor. 

6.2 Nödlägesledningens uppgifter 

De ledningsmedlemmar som först anländer upprättar förbindelser med 

skadeplatsledning, myndigheter etc. 

Nödlägesledningens uppgift är att: 

• Insamla, bearbeta och bedöma information och behov av åtgärder 

• Föreslå åtgärder till skadeplatsledning samt lämna information internt och externt 

Staben, som anpassas efter nödlägets art, svarar för: 

• Lägesuppföljning - Registrera utvecklingen av nödläget och räddningsarbetet 

• Händelsedokumentation 

• Samband 

• Information 

• Kontakter med myndigheter 

• Övrigt som underlättar räddningsinsatserna 

• Organisera avlösning av personal 

• Bedöma behov av evakuering. 

Kommentar: Beslut om evakuering tas av räddningstjänsten. 

• Besluta om eventuella övriga åtgärder t ex sanering 

• Inkalla specialist- och arbetsgrupper efter behov 

6.3 Information 

Informationsansvarig utarbetar i samråd med nödlägesledningen förslag till 

information till anställda, allmänhet och massmedia avseende nödlägets utveckling, 

åtgärder mm. 

Utsändande av varningsmeddelande till allmänheten (VMA), vid svåra nödlägen, 

beslutas och utförs av räddningstjänsten och/eller polischef. 

Information till anhöriga sker i samråd med personalavdelning och företagshälsovård. 



6.4 Kommunikation 

Nödlägesledningens kommunikation med larmcentral, skadeplatsledning, 

myndigheter etc. sker via det fasta telefonnätet eller via mobiltelefon. 

Kommunikationsradio för samband med Räddningstjänsten Luleå finns i: 

• SSAB:s brandbilar 

• SSAB:s servicebilar brand 

• Rondbil för vägvisning 

• Gaskontrollantfordon 

• Rökdykarradio, 5 st. 

• Bärbar för insatsledare 

• Västra Vakten, larmcentral 

7 Skadeplatsledning 

Den aktiva skadeplatsledningen utövas i samråd mellan räddningsledaren eller den 

som i hans ställe har befälet och den eller de personer vid SSAB som 

nödlägesledningen utser. 

Räddningsledaren har huvudansvaret för räddningsverksamheten. 

Skadeplatsledningens uppgift är att inom skadeområdet organisera och samordna 

tillgängliga personella och materiella resurser. 

Beställningar av ytterligare resurser sker via nödlägesledningens stab. 

8 Insatsresurser samt utrustning i beredskap 

8.1 Organisation och utrustning 

För den första räddningsinsatsen finns inom verksområdet en brandstation med en 

dagtidsgående brandskyddsorganisation. (Anm. Med dagtid avses helgfri måndag - 

fredag kl. 07-16). Organisationen, vars huvudsakliga uppgift är det förebyggande 

brandskyddsarbetet, består av Brandskyddsledare och tre brandskyddskontrollanter 

med skilda ansvarsområden. Vid olycka organiseras resursen som en 1+3 styrka i 

form av insatsledare och tre brandmän för en första akut skadebegränsande insats. 

SSAB Tunnplåt har två brandbilar och tre servicebilar. Annan utrustning är 

motorspruta, skumsläckaraggregat och andningsskydd. I anläggningarna finns fasta 

släcksystem installerade. Dessutom finns ett stort antal brandsläckare utplacerade 

inom verksamheten. 

Utöver den dagtidsgående brandskyddsorganisationen finns dygnet runt resurser för 

larmidentifiering, larmförmedling, upplåsning av el-utrymmen, skadebegränsande 

avstängningar (el och gas), 1:a hjälpen, vägvisning och avspärrning av riskområde i 



form av gaskontrollant, ronderande väktare, elektriker samt 1:a hjälpen utbildad 

personal. 


Driftledaren bistår med anläggningskännedom, aktiverar och leder utrymning samt 

vidtar anläggnings- och miljöskyddande aktiviteter. 

Uppgiften för den egna insatsstyrkan är att om möjligt göra en första räddnings- och 

släckningsinsats samt att vägleda och informera kommunens räddningstjänst. 

Brandlarmscentraler finns i Västra Vakten och på den egna brandstationen. Ett 

överordnat brandlarmssystem finns installerat med brandlarmspresentation på båda 

dessa platser. Avsikten är att Västra vakten direkt ska kunna förmedla information 

om brandlarm till utryckande styrka oavsett tid på dygnet. För samtliga 

brandlarmssektioner har kopplats information om tillhörande insatsplan. Västra 

Vakten kan därför ge direktinformation om larmadress och specifik insatsplan vid 

larm. 

Alla larm går till Västra Vakten. Väktaren svarar för samband med egen brandstation, 

driftorganisation, gaskontrollant, elektriker, ronderande väktare och utryckande 

räddningstjänst/ambulans. Västra Vakten har kommunikationsradio för direktkontakt 

med utryckningsfordon. 

Västra Vakten är bemannad dygnet runt under årets alla dagar. Personalen utgörs av 

SSAB-anställda med väktarutbildning. Vid sjukdom och under semestrar inhyrs 

ersättare från vaktbolag. 

Väktarnas uppgift är att vid larm av olika slag agera enligt fastställda rutiner. 

Rutinerna finns i särskild pärm med sökregister för olika händelser. All personal 

utbildas för att kunna operativt hantera de olika funktionerna i lokalen t ex, 

telefonväxel, larmdator, brandlarmscentral, överordnat larmsystem, 

passagekontrollsystem. Vid behov tar vakten hjälp av ronderande väktare, 

gaskontrollant, bevakningsledare eller säkerhetschef. De två senare informeras/kallas 

vid allvarligare händelser via telefon till bostad/mobiltelefon. 

De väktare som anlitas från vaktbolag har genomgått utbildning/träning för att 

självständigt sköta teknisk utrustning resp. hitta i vaktinstruktionen. 

De insatsresurser som kan komma att engageras är: 

Räddningstjänsten Luleå, som består av tre enheter placerade i Luleå, Gammelstad 

och i Råneå, med backup från räddningstjänsterna i Boden, Piteå, Älvsbyn samt från 

Östra Norrbotten. 

Kemresursdepån i Gammelstad som är en av landets sju utlokaliserade 

kemresursdepåer. 

MSB:s resurser för omfattande insatser, främst för skumsläckning, finns med 

närmaste enhet i Sundsvall. 

För sanering av utsläpp engageras lokala miljösaneringsföretag. Dessutom finns 

saneringsresurser vid räddningstjänsten i Piteå. 

Länsar för begränsning av utsläpp finns vid den lokala räddningstjänsten och hos 

kustbevakningen. 

Alarmering av externa resurser sker via SOS-alarm eller vid enklare saneringsbehov 

via direktkontakt med saneringsföretag. 



8.2 Insatsplaner 

Insatsplaner finns för företagets anläggningar. 

Insatsplanerna beskriver översiktligt anläggningar, vägnät och brandposter. Till varje 

anläggning finns insatsvägar beskrivna. Planerna beskriver även särskilda risker i 

form av kemikalier, brandfarliga varor, el-anläggningar etc. 

I utformningen av insatsplanerna har säkerhetschef, brandskyddskontrollanter, 

representanter för respektive verksamhet/anläggning och kommunens räddningstjänst 

deltagit. 

Pärmar Insatsplan omfattar områdets sju kvarter och finns bl.a. i larmcentral Västra 

Vakten, på egen och på kommunens brandstation samt i egna och i kommunens 

utryckningsfordon. 

Insatsplanerna utgör planer alternativt underlag för planer enligt 3 kap. 6 § 

Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor och har godkänts till innehåll och 

utformning av den kommunala räddningstjänsten. 

9 Identifierade risker 

För identifiering och analys av risker i verksamheten används Luleå Risk 

Management. Vid riskanalys av verksamheterna identifieras scenarier med allvarliga 

konsekvenser för människa, anläggning och miljö. För hantering av identifierade 

riskscenarier upprättas åtgärdsplaner för förebyggande och begränsning av skada. 

Vid behov utarbetas specifika insatsbeskrivningar i form av beredskapsplaner. 

Aktuella identifierade riskscenarier är: 

• Explosion i gasledningssystem koksverk 

• Utsläpp/brand i bensenanläggning 

• Utsläpp av masugnsgas 

• Utsläpp/brand/explosion LD-gas 

• Brand/explosion i gasolanläggning 

Beskrivning av de åtgärder som skall vidtas vid olyckshändelse framgår av 

larminstruktioner och planer för första insats som förvaras i larmcentral Västra 

Vakten. 

Detaljerade scenariospecifika beredskapsplaner för nödläge finns. Planerna 

uppdateras i samband med övning av nödläge. 

10 Utbildning 

Personer med aktiva roller i räddningsinsatser ges intern och/eller extern utbildning. 

SSAB:s brandskyddskontrollanter genomgår årliga övningar för att upprätthålla 

kompetens för hantering av företagets generella och specifika risker. 



11 Övning 

Definierade olycksscenarier med stora konsekvenser på människa, anläggning och 

miljö skall ha övats minst vart tredje år. 

För att hålla den framtagna planen för räddningsinsatser samt de detaljerade 

beredskapsplanerna för nödläge aktuella finns rutin för övning av nödläge. 

Övning genomförs för att öva de resurser som kommer att engageras vid en olycka 

samt för att pröva de rutiner som ligger till grund för en effektiv räddningsinsats. 

Övning liksom planering och utvärdering sker i samverkan med Räddningstjänsten 

Luleå men kan i vissa fall även omfatta övriga delar av samhällets räddningsresurser. 

Övning kan bestå av storskalig fältövning på plats med de resurser som engageras vid 

en olycka. Övning kan även vara en funktionsövning eller en så kallad 

”skrivbordsövning” av ett tänkt olycksscenario där ett mindre antal resurser 

engageras men där kritisk larmutrustning och rutiner och instruktioner för larm och 

insats prövas. 

Vid övningar deltar utomstående observatör. Observatör har checklista på övningens 

totala omfattning och dokumenterar funktioner, brister och eventuella avsteg från 

övningsplan. 

Dokumentation av ”händelse- och aktivitetsförloppet” under övningen utgör grund 

för revidering av aktuell beredskapsplan för nödläge.

SÄKERHETSRAPPORT 2009 - SSAB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?