SÄKERHETSRAPPORT 2009 - SSAB

More documents

Recommendations

Info

Säkerhetsrapport, SSAB Tunnplåt AB, Metallurgi Luleå 2 Översiktligt om drift och produktion 2.1 Produktionens olika delar SSAB:s verksamhet i Luleå har idag som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i Borlänge. En översiktsbild över produktionsflödet ges i Figur 2. De främsta råvarorna för produktionen utgörs av stenkol och järn i pelletsform. Råvaror Koksverk Råjärn Råstål Förädling Stålämnen Slutprodukt Figur 2. Principskiss över produktionsflödet vid tillverkningen av stål vid SSAB Luleå. 2.2 Tillverkning av koks Koks behövs i masugnen för att få ut järn ur järnmalmen. En mindre mängd köps in som färdig koks, men huvudsakligen tillverkar SSAB egen koks i sitt koksverk i Luleå av importerat stenkol. Vid koksningen, som är en torrdestillation utan lufttillförsel, avdrivs flyktiga föreningar som gas, s.k. rågas. Kyltorn Koksbatterier Gasrening Gasklocka Figur 3. Principskiss över processen i koksverket (se texten). Revisionsdatum: 2009-03-24 5
Säkerhetsrapport, SSAB Tunnplåt AB, Metallurgi Luleå Processen drivs batchvis vid en temperatur på cirka 1000 grader C och tar normalt 16-18 timmar. Den färdiga koksen trycks ut på en släckvagn och kyls med vatten (Figur 3). Efter kylningen transporteras den färdiga koksen vidare med band till masugnen. Gasen renas i flera steg. Den renade koksgasen används som bränsle för bl.a. uppvärmning av koksugnarna. Vid reningen utvinns flera ämnen som säljs som råvaror till annan industri, såsom råbensen. Andra biprodukter i processen är koksgrus, svavel och tjära. 2.3 Masugnsprocessen För att järnmalmen ska bli järn måste syrehalten sänkas, dvs. malmen reduceras. Detta sker genom upphettning i en masugn tillsammans med koks och kolpulver, varvid kolet förenas med syret i malmen till en gas som strömmar upp genom ugnen (Figur 4). Järnmalmspellets och koks tillförs upptill i masugnen och het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån. Blästerluften värms upp i tegeltorn (cowprar) som fungerar som värmeväxlare och i sin tur är uppvärmda av koks- och masugnsgas. Till blästerluften sätts extra syrgas så att den därmed både värmer och reducerar malmen. Lagren med malmpellets reduceras långsamt till järn och sjunker efter hand ner genom masugnen. Temperaturen stiger längre ner och slutligen smälter järnet och droppar ner i ugnens botten. Där tappas det ut i speciella vagnar, s.k. torpedos för transport till stålverket. Upptill i masugnen tillsätts även kalk, olika tillsatsämnen och järnhaltiga restprodukter som stoft, hyttsot m.m. Detta görs för att råjärnet ska få rätt kvalitet och för att man ska ta tillvara restprodukter från andra delar av processen. Kalken funktion är att bilda slagg till vilken föroreningar från råjärnet binds. Slaggen tappas ut i slaggskänkar som tippas på ”hyttslaggtippen” och kyls med vatten. Av hyttslaggen görs senare hyttsten. Huvuddelen av den bildade masugnsgasen förs efter rening till Lulekraft där den omsätts i värme- och elenergi. En viss kvantitet masugnsgas går åt till att värma cowprarna (Figur 4). Revisionsdatum: 2009-03-24 6
Page 1 and 2: SÄKERHETSRAPPORT 2009 ENLIGT LAG (
Page 3 and 4: Flik 1 Administrativa uppgifter Fli
Page 5 and 6: Säkerhetsrapport, SSAB Tunnplåt A
Page 9: Säkerhetsrapport, SSAB Tunnplåt A
Page 21 and 22: Tabell 92. Konsekvensklasser för e
Page 25 and 26: 7 Förebyggande åtgärder Säkerhe
Page 31 and 32: Bilaga 2:1
Page 40 and 41: 3 Sammansättning/information om be
Page 42 and 43: 8 Begränsning av exponeringen/ per
Page 44 and 45: Ekotoxdata från produkt 3971 LC50
Page 46 and 47: T F Riskinformation 48/23/24/25 45
Page 48 and 49: Säkerhetsdatablad 1 Namnet på äm
Page 50 and 51: 7 Hantering och lagring Hantering S
Page 52 and 53: 43 45 Skyddsinformation 36 37 38 39
Page 54 and 55: Stänk i ögon Skölj genast med st
Page 56 and 57: Svavelväte CAS-nr = 7783-06-4 Ekot
Page 58 and 59: Säkerhetsdatablad 1 Namnet på äm
Page 60 and 61:
Bildar med luft explosiva blandning
Page 62 and 63:
Säkerhetsdatablad 1 Namnet på äm
Page 64 and 65:
71-43-2 Bensen 0,5 1,5 - - 3 9 NGV
Page 66 and 67:
Produktens innehåll av koloxid oxi
Page 68 and 69:
Säkerhetsdatablad 1 Namnet på äm
Page 70 and 71:
Färglös gas. Smältpunkt (CO) -20
Page 72:
Bilaga 2:9
Page 78 and 79:
Innehåll SSAB Tunnplåt AB, Luleå
Page 80 and 81:
2.2 För ämnet kolmonoxid SSAB Tun
Page 82 and 83:
SSAB Tunnplåt AB, Luleå RAPPORT 6
Page 84 and 85:
Scenario 1 Nivå over marken (m) 70
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Scenario 5 Nivå över marken (m) 1
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Scenario 15 Nivå över marken (m)
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
4 Slutsatser Masugnsgas - Kolmonoxi
Page 104 and 105:
Säkerhetsrapport, SSAB Tunnplåt A
Page 106 and 107:
Revisionsdatum: 2009-03-24 Säkerhe
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123:
show all

SÄKERHETSRAPPORT 2009 - SSAB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?