KS 2012-02-28 kallelse - Höganäs kommun

KALLELSE/FÖRSLAG TILL PROTOKOLL 

KOMMUNSTYRELSEN 

HÖGANÄS 

KOMMUN 2012-02-26 

--_._------ ------------- 

2 (37) 

lS.Redovisning av uppdrag om försäljning av marken där A-schaktet finns samt uppdrag att 

ta fram förslag på hur A-schaktet kan tillvaratas och marknadsföras, s.405418 

19. Egenproducerad vindkraft, J.419426 

20. Uppdrag åt samhällsbyggnads förvaltningen att åtgärda skador till följd av stormen "Berit" 

hösten 2011, s.427432 

21.Utvidgning av verksamhetsområden för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen, 

JA33438 

22. Utredning avseende digital möteshantering utifrån ett verksamhetsperspektiv, s.439446 

23.Revisionsrapport 2011 - Granskning av överförmyndarnämndens verksamhet, s.447464 

24.Ändring av kommunstyrelsens behörighetsbeslut, s.465466 

25.Svar på motion om uttnaningsrätt, s.467472 

26. Svar på motion avseende vikande elevantal för Kullagymnasiet, s.473476 

27. Svar på motion avseende beredning för medborgardialog för ökad demokrati, s.477482 

2S.Redovisning av utskottens ärenden, s.483484 

29.Kommunstyrelsens anmälningsärenden, s.485492 

Höganäs 2012-02-21 

Peter Kovacs (M) 

Ordförande 

HÖGANÄS KOMMUN 

26382 Höganäs • 042-33 71 00· kommunen@hoganas.se 

WWW.HOGANAS.SE 

------

HÖGANÄS 

KOMMUN 2012·02·28 



Interna kontrollplaner för 2012 inklusive risk- och väsentlighetsanalyser för 

kommunledningskontoret, samhällsbyggnads förvaltningen, fastighetsförvaltningen, 

kultur- och fritids förvaltningen och räddningstjänsten, 

Byggnadsnämndens beslut den 26 januari 2012, § 32, 

Utbildningsnämndens beslut den 14 december 2011, § 126, 

Överföttnyndarnämndens beslut den 7 december 2011, § 83. 

Kotnnlunstyrelsens beslut 

ArbetJ1itJkottets o"h kZ/ltZ/r- o"h jritidsutskottetJJiirslag: 

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets och kultur- och fritidsutskottets 

förslag 

att godkänna kommunledningskontorets, satnhällsbyggnadsförvaltningens, 

fastighetsförvaltningens, räddningstjänstens och kultur- och fritids förvaltningens 

uppföljningar av 2011 års interna kontroll, 

att anta kommunledningskontorets, samhällsbyggnads förvaltningens, 

fastighetsförvaltningens, räddningstjänstens och kultur- och fritidsförvaltningens 

planer för intern kontroll för 2012. 

forslag: 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

att godkänna nämndernas uppföljning av 2011 års interna kontroll, 

att godkänna samtliga nämnders interna kontrollplaner för 2012. 

Beslutet ska skickas till 


26382 Höganäs • 042-33 71 00· kommunen@haganas.se 


4 (37)

TJÄNSTESKRIVELSE 


HÖGANÄS 2012-02-20 

KOMMUN Dnr KSj2011j817 

Kommunledningskonlorel 

UPPFÖLJNING AV INTERN KONTROLL 2011 

Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen har, utöver att leda och samordna förvaltningen av kommunens 

angelägenheter och utöva uppsikt över nä=ders verksamhet, också ansvaret för att 

kommun övergripande reglementen, regler och policy upprättas. 

Till grund för intern kontrollarbetet har kommunfullmäktige antagit ett reglemente 2007-05- 

03 § 62. Varje nä=d har fatt i uppdrag att ta fram internkontrollplaner för sina respektive 

verksamhetsområden. 

Intern kontrollplanerna skall årligen revideras och omprövas inför kommande år. I samband 

med att årsredovisningen behandlas i styrelsen/nämnden skall den kontrollansvarige 

förvaltnings chefen lä=a en rapport över den interna kontrollen. Nämnden ska vidare 

överlämna plan för innevarande år till kommunstyrelsen senast den 31 januari och samtidigt 

rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen för det gångna året. 

Alla nä=der har behandlat både uppföljning av intern kontrollplanen 2011 och intern 

kontrollplanen för 2012 och godkänt dessa. 

Arbetet med den interna kontrollen 2011 har bedrivits utifrån de riktlinjer som är fastställda. 

Alla kontrollmoment är genomfÖrda och där brister har mttats har förvaltningen kommit 

med förslag till förbättringar som har godkänts av respektive nämnd. Exempel på 

förbättringsområden är redovisningen av representation som är ett årligt återkommande 

problem och betalning av kommunens leverantörsfakturor som inte alltid betalas i rätt tid. 

Uppföljningen har också bland annat visat att kommunen har god skattemässig kontroll av 

dess leverantörer och att tillgängligheten till kommunens växel är hög. 

Beslutsunderlag 

Respektive nä=ds godkända uppföljning. 

Kommunlednillgskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta 

att godkänna uppföljningen av 2011 års interna kontroll, 

att överlämna uppföljningen av 2011 års kontroll för samtliga nä=der till 

kommunfullmäktige för godkännande. 




Herman Crespin 

Kommunchef/T j ekonomichef

I HÖGANÄSKOMMUN 

HÖGANÄS 

KOMMUN 

() 

(J 

i) 

) 

UN§3 

AU§3 

Utbildningsnämnden 

Intern kontroll 2012 

Otdföranden föredtog ätendet gällande intem kontroll 2012, bilaga 12:3. 

Blad 4(19) 

PROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

2012-02-02 

Ordfötanden yrkade 

att planen för intern kontroll fastställs enligt, bilaga 12:3, med ändting i planen från fem 

till tio interna/externa teptesentationet. 

Arbetsutskottet beslöt att föreslå utbildningsnämnden 

att planen föt intern kontroll fastställs enligt, bilaga 12:3, med ändting j planen från fem 

till tio interna/ extema representationet. 

UN§3 

Ordföranden föredtog ärendet gällande intem kontroll 2012, bilaga 12:3. 

Ordföranden yrkade 

att planen för intern kontroll fastställs enligt, bilaga 12:3, med ändring j planen från fem 

till tio intema/ extema representationet. 

Utbildningsnämnden beslöt . 

alt planen för intern kontroll fastställs enligt, bilaga 12:3, med ändting j planen frlin fem 

till tio interna/externa reptesentationer. 

I Utdtagsbestyrkande

HÖGANÄS 

KOMMUN 

INTERN KONTROLLPLAN FÖR UTBIILDNINGSNÄMNDEN 2012 

Rutin Priori- Rutin- Kontrollmoment Kontrollmedel/ f Kontrolltet 

ansvarig rekvens ansvarig 

Interll- resp. 9 Assistent Kontrollera rutin Tio Förvaltning 

extern kring intern- och intexna/ externa sekonom 

representatio 

n 

extern representation. representationer. 

Rutin för 8 Ansvarig Kontrollera att En förskola eller Nämndssek 

utrymning av chef skolan eller förskolan skola. reterate 

enhet vid ex, uppfyller alla 

brand 

kriterier. 

Introduktion 9 Ansvarig Kontrollexa att Fem nyanställda Personalstra 

av nyanställda chef rutinerna kring teg 

nyanställda 

genomförs. 

Avvikelserapport 

till 

Förvaltnings 

chef 

Förvaltnings 

chef 

Förvaltnings 

chef 

Kontroll 

utförd 

Sign. 

Avvikelser 

2012-01-18 

Dm 2012jlJTBOOS-3 

Åtgärder

Ärendehanter 12 Nämndss Kontrollera Fem diarieförda Assistent Förvaltnings 

mg - diariet elaeterare diarieföringen. handlingar chef 

Hantering av 12 Personals Kontrollera att Fem anställningar. Assistent Förvaltnings 

anställnIDgsin trateg anställningsinformati chef 

formation 

on hanteras korrekt 

och att alla 

handlingar finns 

tillgängliga. 

Efterkontroll 9 Förvaltni Kontrollera rutin En gång/år Assistent Förvaltnings 

av ngsekono kring efterkontroll av jämföra inbetalda chef 

barnomsorgsa m bamomsorgsavgifter avgifter med 

vgifter 

hushållets 

inkomst. 

Systematisk 9 Ansvarig Kontrollera att ett Kontrollera två Pers·omustra Förvaltnings 

arbetsmiljäar chef systematiskt arbetslag. teg chef 

bete 

arbetsmiljöarbete 

sker. 

Registerkontr 12 Rektor Kontrollera att rutin Fem utdrag UI Nämndssek Förvaltnings 

all (polisens för registerkontroll belastningsregistre reterare chef 

belastningsreg följs. t. 

ister)


INTERN KONTROLLPLAN MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN 2011 UPPFÖLJNING 

Rutin Kontrollmoment Kontrollmedel/ Kontroll- Kontroll Anmärkning Avvikelser Åtgärder 

frekvens ansvarig utförd 

Sign. 

Årende- Uppföljning av att Granska fem Miljöchefen Rutinen fungerar enligt 

registrerings- ätenden registreras på slumpmässigt rutinbeskrivningen. [] 

rutiner ett korrekt sätt. utvalda ärenden Rutinen fungerar med 

varje k--varta!. äri behov av 

utveckling. 

Dol.-umente1:2.9 

rutinbeskrivning 

saknas. 

O 

Rutiner kring Uppfyllande av Kontinuerligt Miljöchefen Rutinen fungerar enligt Beslut i överklagade Bevakas i ärendeföreläggande 

fonnkrav för 

och sakprövning i 

under året. rutinbeskrivnlngen 

Rutinen fungerar med 

O ärenden skickas in te från 

prävningsinstans över 

hanteringen, dvs. ärenden 

avslutas inte fönän ev. 

överklagade överinstans, är i behov av utveckling länsstyrelsen varför beslut vunnit laga kraft 

ärenden bevakning av 

överklagade ärenden 

Dokumenterad 

rutinbeskrivning 

uppföljning försvåras. 

[] 

eller avslutats. Kontroll 

sker löpande genom 

m.m. saknas. utdrag av ärendelistor och 

genomgång av dessa. 

O 

O 

.

Samtliga Fortlöpande Kontinuerligt Miljöchefen Rutinen fungerru:: _ D Rutinhandbok inte Idar, Ett koncept till 

rutiner. dokumentation, 

revideringar och 

under året Rutinen fungerar med 

äri behov av 

D forst 2012. Rutinen 

olämplig som sådan, avset 

rutinhandbok har tagits 

.fram under året 2011 och 

kompletteringar av utveckling. ett genomfö:rande. avses slutföras 2012. 

rutinbeskrivningar 

diir det är möjligt för 

Dokumenterad 

rutinbesktivning D 

att minska sårbarhet saknas. 

vid sjukdom och 

nyanställningar. 

Avvikelser 

0

Socialförvaltningen 

Redovisn1n avenomförd intern kontroll 2011 

Rutin Rutin- Kontrollmoment 

Hantering av Resp Att hanteringen av vårdtagarnas privata 

vårdtagarnas enhetschef medel följer antagen rutin. 

privata medel på in6m vård och 

vårdboende omsorg 

Kommentar: 

Kontrollerna genomfördes i fonn av oanmälda besök. Vid dessa besök fick 

anställd personal visa hur kontanthanteringen fungerar. Alla delar av den 

fastställda rutinbeskrivningen kontrollerades. 

Kontrollen visar att det överlag fungerar bra. På vissa enheter fanns det 

enskilda avvikelser från riktlinjerna. Dessa berodde främst på att personal inte 

själva hade läst underlaget för detta arbete utan arbetade utifrån muntliga 

instruktioner. 

Socialnämnden 2012-02-01 

Kontrollmedel Rutinbeskrivning 

o frekvens 

Stickprov på Ekonom Soc chef Privata medel på 

samtliga enheter vårdboende 

någon gång (SN 2010-03-24) 

under året 

Arunärkning: 

Rutinen fungerar men är i behov av utveckling. 

I ett fall saknades en skriftlig överenskommelse mellan brukare/ godman 

och enhet. Vid två enheter var det fler än bara kontaktpersonen som 

skötte brukarens kassa. Vid tre enheter saknades korrekt förteckning 

över vilka som hade tillgång till kassaskåpet med kontanterna. Vid tre 

enheter saknades det löpnummer på kvitton, dock fanns det kvitton hos 

alla enheter. 

Rutin för avstämning med tillhörande blankett som ska göras årligen är 

bristfillig hos samtliga enheter. Dock stäms kassorna av hos alla, då med 

egen rutin. 

Två enheter saknar den bilaga som ska fyllas i när hanteringen av 

kontanterna avslutas. 

Åtgärd: 

Samtlig personal skall infonneras om reglerna för hantering av kontanta 

med! på vårdboende. 

(fl 

Z 

....... 

N 

o 

f-' 

N 

....... 

N 

-.J 

1


Redovisnin av en omförd intern kontto1l2011 

Rutin R.utin- . KontroIlmoment 

Individuell Resp Att genomförandeplan har upprättats 

genomförande- enhetschef inom 4 veckor efter verkställt beslut 

plan inom vård och avseende hemvård och vårdboende 

omsorg 

Kommentar: 

Enligt rutin ska en individuell genomförandeplan (IGP) ha upprättats inom 

inom 4 veckor. 

Biståndsbeslut Boende- Att plats i särskilt boende har erbjudits 

avseende särskilt samordnare inom 2 månader från beslutsdatum 

boende 

Kommentar: 

KontröIlmedel 

o frekvens 

Avvikelse 

rapport till 

Rutinbeskrivning 

Samtliga beslut Bistånds- Soc chef Socialförvaltningens 

per år 

handläggare för 

"Lathund för 

Anmärkning: 

resp vårdtagare 

individuell 

genomförandeplan". 

Finns på intranätet. 

Avvikelser mot rutinen har konstaterats. 

Det finns rutiner både hos biståndshandläggare och enhetschefer. De har 

inte fungerat fullt ut. Det finns inte IGP hos alla och det har inte alltid 

blivit gjort inom 4 veckor. 

Åtgärd: 

Det skickas en automatisk bevakning avseende IGP till biståndshandläggare 

och enhetschefer. 

Samtliga beslut Enhets chef för Soc chef Servicedeklaration 

per år biståndsenheten 

Anmärkning: 


8 stycken har inte fått vårdboende inom 2 mån. Handlar om tillgång och 

efterfrågan, periodvis har vi haft många som väntat på boende. Lediga 

lägenheter under 2011 sammanlagt 94 st. 99 st har blivit erbjudna. Väntat 

i snitt 35 dagar från beslut till erbjudande. 58 st från korttiden. 40 st från 

bostaden. 1 från sjukhus. 3 från annan kommun. 10 personer har tackat 

nej. Lägenheterna har i snitt stått tomma i 19 dagar. 

Åtgärd: 

Förbättra processen, från när lägenheten blir ledig till inflyttning. Finns 

rutiner kring detta men de behöver ses över. 

Socialnämnden 2012-02-01 2


Redovisnin lvenomförd intern kontroll 2011 

Rutin Kontrollinoment 

Omflyttningskö B()ende- Att de vårdtagare som så önskar har 

för flytt från ett samordnare erbjudits plats i annat vårdboende 

vårdboende till ett i 

annat inom I 

kommunen I 

! 

Kommentar: 

Boendesamordnaren upprättar en lista över vårdtagare som önskar byta 

boende. Vid ledig plats erbjuds vårdtagaren möjlighet att byta. 

9 personer har önskat byta boende. 5 har blivit erbjudna att byta men valt att 

tacka nej. 

Mat som serveras Resp kock/ Att mat som serveras på vårdboende 

på vårdboende k6kerska och i hemvården är vällagad, 

och i hemvården I näringsriktig, smakar gott och ser 

aptitlig ut. Implementera kostpolieyn. 

Kommentar: 

Kostchefen har gjort stickprovskontroller 3 ggr under hösten på Vikhaga, 

Nyhamnsgården och Väsbyhemmet samt en gång på Sälgen. Kontrollen har 

innefattat smakprovning och kontroll av temperatur. 

Det förs regelbundet diskussioner med kockar och kostombuden beträffande 

kostens kvalite. 

Uppföljning av klagotnål och förändringar av konsistens och kvalite har gjort 

med telefoninte1-vjuer 'med vårdtagarna. 

Ny kostpolicy har implementerats under året. 

Implementering av nytt kostdataprogram har påbörjats under hösten 2011. 

Pga förskjutning i implementeringen av kostdataprogrammet har fullständiga 

näringberäkningar inte kunnat göras. 

Kontrollinedel 

o frekvens 

Samtliga beslut 

per år 

Enhetschef för Soc chef 

biståndsenheten 

Anmärkning: 

Rutiner fungerar enligt rutinbeskrivning. 

Stickprov Kostchef Soc chef 

enkäter 

Anmärkning: 

Rutinen fungerar men är i behov av utveckling. 


Servicedeklaration 


Åtgärd: 

Fortsatt uppföljning av kosten är en viktig uppgift för den nya 

kostorganisationen. 



Redovisnin enomförd intern kontroll 2011 

Rutin KontrolImoment 

Individuell RFsP Att alla vårdtagare har erbjudits en 

aktivitet för enhetschef för individuellt efterfrågad aktivitet minst 

personer på vårdboende en gång per vecka. 

vårdboende 

Kommentar: 

Enheterna har skriftligt fått redovisa om vårdtagarna erbjudits individuell 

efterfrågad aktivitet och gett exempel på aktiviteter. Arbetet med 

individuella aktiviteter har utvecklats och enheterna erbjuder nu detta. Näx 

det gäller svårt dementa kan det vara svårt att veta vad vårdtagaren 

efterfrågar utan häx får personalen i samråd med anhöriga tolka vad som 

efterfrågas. 

Hygien- Resp Att hygienföresktifterna följs 

föreskrifter enhetschef! 

sjuksköterska 

inom vård och 

omsorg 

Kommentar: 

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska har under våren gjort oanmälda besök på 

enheterna och kontrollerat hur hygienföresktifterna följs. 

, 

KontrolImedel 

o frekvens 

1 ggr/år 

Vård- och Soc chef 

omsorgs chef 



Anmärkning: 

Rutiner fungerar enligt rutinbesktivning. 

Alla vårdtagare har erbjudits en individuellt efterfrågad aktivitet minst en 

gång per vecka. 

Stickprov 2 MAS Soc chef Riktlinjer enl HSL. 

ggr/år Finns på intranätet. 

Anmärkning: 

Rutinen fungerar men äx i behov av utveckling. 


Delar av momenten i rutinen efterlevs inte av personalen. T.ex. används 

ringar, lös naglar och klockor vilket strider mot föreskrifterna. 

Påföljder vid avvikelser mot föreskrifterna har inte meddelats. 

Atgärd: 

Förtydliga hygienombudens ansvar. 

Förtydliga vilka regler som ska gälla inom LSS. 

Förtydliga påföljder vid avvikelse från rutinen. T.ex. kan påföljderna 

förtydligas i hygienföreskrifterna samt vid nyanställningar. 



Redovlsnin av en omförd intern kontroll 2011 

Rutin Korittollmoment 

Nybesök inom Social- Att väntetiden för nybesök inte 

individoch sekreterarei överstiger två veckor 

familjeomsorg reception 

Kommentar: 

Socialsekreterare i ekonomienbeten för regelbunden statistik. 

Ansökan om LSS- Att LSS-handläggare har tagit kontakt 

insats en! LSS handläggare med sökande inom 14 dagar efter att 

ansökan inkommit 

Kommentar: 

Kontroll har gjorts genom intervju med LSS-handläggare som gått igenom 

dokumenterade ansökningar. 

Handläggning av LSS- Att beslut om insats har gjorts inom tre 

ansökan om handläggare månader efter att ansökan har gjorts 

insats en! LSS 

Kommentar: 

Intervju med LSS-handläggare. 

Konttollmedel 

o frekvens 

Samtliga nybesök 

per år 

IFO ILSS-chef Soc chef 

Anmärkning: 

Rutinen fungerar enl rutinbesktivning. 

Samtliga IFO ILSS-chef Soc chef 

ansökningar per 

åt 

Anmärkning: 

Rutinen fungerar enl rutinbesktivning. 

Samtliga IFO ILS S-chef Soc chef 

ansökningar per 

åt 

Anmärkning: 

Rutinen fungerar med några få undantag. 




Serncedeklaration 

Fördröjning har förekommit i några ärenden pga. att kompletterande 

handlingar (t. ex. läkarintyg) ej inkommit i tid. 



Redovisnin enomförd intern kontroll 2011 

Rutin Ko:ti.ttollmoment 

Avtal med Resp Innehåll, omfattning, uppsägningstider 

externa enhetschef och ersättnings nivå 

institutioner inomIFO 

inom individoch 

familjeomsorg 

Kommentar: 

Avd chef har tillsammans med enhetscheferna konttollerat externa 

placeringar under2011. 

Avtal med Resp Innehåll, omfattning, uppsägningstider 

externa enhetschef och ersättnings nivå 

institutioner inomLSS 

inomLSS 

Kommentar: 

Avd chef har granskat samtliga avtal inom LSS beträffande uppsägningstider 

och ersättningsnivåer. 

Beslut om Social- Att uppföljning av 

familjehems- sekreterare/ familjehemsplaceringar har gjorts 

placering familjehem 

Kommentar: 

I rutinen ingår: 

1. Regelbundna besök i familjehemmet, minst var tredje månad, 

2. Regelbundna samtal med barnet, minst var tredje månad, 

3. Regelbunden kontakt med biologiska föräldrar och anhöriga 

4. Regelbunden handledning av familjehemmet, 

5. Övervägande av vården var sjätte månad. 

Kontrollmedel 

o frekvens 

Samtliga avtal 

per år 

IFO /LSS-chef Soc chef 


Anmärkning: 

Rutinen fungerar enligt rutinbeskrivning. 

Placeringar har skett enligt upphandlade avtal som gjorts i samarbete 

med Kommunförbundet Skåne. 

Samtliga avtal IFO /LSS-chef Soc chef 

per år 

Anmärkning: 

Rutinen fungerar enligt rutinbeskrivning. 

Samtliga p er år Enhetschef Soc chef Rutinbeskrivning för 

familjehems- 

I placeringar 

Anmärkning: 

Rutinen fungerar enligr rutinbeskrivning 

Under 2011 fanns totalt 24 familjehemsplaceringar. 

Rutinerna har fungerat i samtliga placeringar. 

Åtgärd: 


Socialförvaltningen - intern kontrollplan 2012, förslag 

Rutin Rutin-ansvarig Konttollmoment Kontrollmedel o Kontroll Avvikelse Rutinbeskrivning 

frekvens ansvarig rapport till 

Hantering av Resp enhetschef Att hanteringen av vårdtagarnas Stickprov på samtliga Ekonom Soc chef Privata medel på 

vårdtagarnas inom vård och privata medel följer antagen rutin. enheter någon gång vårdboende 

privata medel på omsorg under året (SN 2010-03-24) 

vårdboende 

Individuell Resp enhetschef Att genomförandeplan har Samtliga beslut per år Bistånds- Soc chef Socialförvaltniogens 

genomförande- inom vård och upprättats inom 4 veckor efter handläggare för rutiner för 

plan omsorg. verkställt beslut. resp vårdtagare genomförandeplan. 

Finns på inttanätet. 

Individuell Resp enhetschef Att upprättande av Samtliga beslut per år LSS-handläggare Soc chef Socialförvaltniogens 

genomförande- inom LSS genomförandeplan har påbörjats 4 för resp rutiner för 

plan veckor efter verkställt beslut. vårdtagare genomförandeplan. 

Finns på inttanätet. 

Biståndsbeslut Boende-samordnare Att plats i särskilt boende har Samtliga beslut per år Enhetschef för Soc chef Servicedeklaration 

avseende särskilt erbjudits inom 2 månader från bistånds-enheten 

boende. beslutsdatum. 

Omflyttniogskö Boende-samordnare Att de vårdtagare som så önskar Samtliga beslut per år Enhetschef för Soc chef Servicedeklaration 

för flytt från ett har erbjudits plats i annat bistånds-enheten 

vårdboende till ett vårdboende 

annat inom 

kommunen 

Mat som serveras Resp kock/ Att mat som serveras på Stickprov Kostchef Soc chef Servicedeklara tian 

på vårdboende kokerska vårdboende och i hemvården är enkäter 

och i hemvården vällagad, näringsriktig, smakar gott 

och ser aptitlig ut. Implementera 

kostpolicyn. 

Individuell Resp enhetschef för Att alla vårdtagare har erbjudits en 1 ggr/år Vård- och Soc chef Servicedeklaration 

aktivitet för vårdboende individuellt efterfrågad aktivitet omsorgschef 

personer på minst en gång per vecka. 

vårdboende 

Hygien- Resp enhetschef/ Att hygienföresktiftema följs Stickprov 2 ggr/ år MAS Soc chef Riktlinjer enI HSL. 

föresktifter sjuksköterska inom Finns på inttanätet. 

vård och omsorg 

1

Socialförvaltningen - intern kontrollplan 2012, förslag 

Rutin Rutin-ansvarig Kontrollmoment Kontrollmedel o Kontroll Avvikelse Rutinbeskrivning 

frekvens ansvarig rapport till 

HSL- Resp enhetschef! Att dokumentationen är gjord enl Slumpmässig kontroll MAS Soc chef Riktlinjer enl HSL. 

dokumentation HSL-personal inom riktlinjerna. av journaler Finns på intranätet. 

vård och omsorg 2ggr/år 

Avvikelsehantering Resp enhetschef! Att avvikelsehanteringen gjord enl 2ggr/år MAS Soc chef Riktlinjer enl HSL. 

HSL-personal inom riktlinjerna. Finns på intranätet. 

vård och omsorg 

Frihetskränkande Resp enhetschef/ Att dokumentationen är gjord enl 2 ggr/år MAS Soc chef Riktlinjer enl HSL. 

skyddsåtgärder för HSL-personal inom riktlinjerna. Finns på intranätet. 

vårdtagare vård och omsorg 

ochLSS 

Brandskydd Resp enhetschef Att det finns brandskydds ansvarig 1 ggr/år Personal- Soc chef Uppdaterad lista. 

med adekvat kompetens på resp sekreterare 

enhet. 

Nybesök inom Social-sekreterare/ Att väntetiden för nybesök inte Samtliga nybesök per IFO /LSS-chef Soc chef Servicedeklaration 

individoch reception överstiger två veckor år 

familjeomsorg 

Ansökan om insats LSS-handläggare Att LSS-handläggare har tagit Samtliga ansökningar IFO /LSS-chef Soc chef Servicedeklaration 

enl LSS kontakt med sökande inom 14 per år 

dagar efter att ansökan inkommit 

Handläggning av LSS-handläggare Att beslut om insats har fattats Samtliga ansökningar IFO /LSS-chef Soc chef Service deklaration 

ansökan om insats inom tre månader efter att per år 

enlLSS ansökan har gjorts 

Avtal med externa Resp enhetschef Innehåll, omfattning, Samtliga avtal per år IFO /LSS-chef Soc chef 

institutioner inom inomIFO uppsägningstider och 

individoch ersättni1lgsnivå 

familjeomsorg 

Avtal med externa Resp enhetschef Innehåll, omfattning, Samtliga avtal per år Admchef Soc chef 

institutioner inom tillsammans med uppsägningstider och 

LSS avd chef inom LSS ersättningsrllvå 

Beslut om Social-sekreterare/ Att uppföljning av Samtliga per år Enhetschef Soc chef Rutinbeskrivning för 

familjehems- familjehem familjehemsplaceringar har gjorts familjehemsplaceringar 

placering 

2


INTERN 

inom 3 dagar. 

UPPFÖLJNING



HÖGANÄS 2012-01-31 

KOMMUN Dnr KS/2011/B17 

._---_ ..... --_._-- 

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 

PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2012 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

Kommunstyrelsens förvaltningar (kommunledn1ngskontoret, satnhällsbyggnadsförvaltningen, 

fastighetsförvaltningen, räddningstjänsten och kultur- och ftitidsförvaltningen) har med 

utgångspunkt i 2011 års interna kontrollplan tagit fram förslag till 2012 års interna 

kontrollplan. Flera kontroller behålls i 2012 års plan på grund av atr rutinerna behöver 

utvecklas och följas upp eller är föremål för förändringar så att upp följning anses nödvändig. 

Flertalet kontroller som gjorts utan anmärkning har tagits bort för att ersättas av andra där 

rutinen bedöms som meningsfull ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Exempel på nya 

kontroller är att undersöka ärendens beredningskvalite och dopningskontroller. 


Kommunstyrelsens förvaltningars föreslagna interna kontrollplaner för 2012. 

Kommun1edningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta 

att anta kommunstyrelsens förvaltningars förslag till 2012 års interna kontroll. 


26382 Höganäs • 042-33 7100· kommunen@hoganas.se 



Kommttnthef/Tf kommtlnchef 

___ o _____ • ___ • __ ••• _. _____________ •• _ • __ --""


INTERN KONTROLLPLAN FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012 

Rutin . Priaritet 

Rutinansvarig 

... . I 

Kontrollmoment KontroIlmedel & 

frekvens- 

. . 

Kontroll 

ansvarig 

Avvikelse 

rapport till 

.. 


... . 

E-poS"t adresser 6 Administrativ chef Kontrollera att e-post Kontrollera e-posten Ulrika] Administrativ Rutin för att avsluta e-post konto 

kontot är avslutat och en månad efter Persson chef när ansmllning upphört. 

stängt. anställd slutat. 

Kontrollera 3 

anstiillda som slutat. 

Avslutningssamtal 6 Administrativ chef Kontrollera att Kontrollera med Susanne Bitriidande Rutin för avslutning;samtlll. 

a \"slu tningssamtal anstiilld stra.....: innan Sanden Samhällsbyggn 

genomförts. personen slutll.! att adschef 

avslutnlngsamtal är 

gjord! eller ev. 

inbokat. 

Planbesked 9 Planarkitekt Kontrollera att Granskning av 5 U1lriknJ Planchef Planbesked j rätt i tid 

planbesked sker inom slumpmässigt Persson 

lagstadgad tid 4 mån. planbesked i diariet. 

Kontroll av latrin 9 Ingrid Larsson Kontrollera att kirlen Granskning av 3 Kund- Renållnlngsche Rutin för tömning och debitering. 

abonn,-,nung! Kundservice töms och att man slumpmässigt utva.l&l service 

tömning. debiterar rätt avgift. stickprov. assistent 

Uppdatering ay 9 Tommy Lindvall Kontrollera att Gmnskning av 3 Maria Biträdande Anläggningsregistret 

anläggningsregiS"tret. anläggningsrcgistret slumpmässigt utvalda Solenlind samhälls- överensstämmer med verkligheten. 

blir korrekt stickprov. byggnadschef


RISK- OCH VÄSENTLIGHETSANALYS 

Rutin, Kommunledningskontoret 

Inköp och beställning, ramavtal. 

Kontroll av småfakturor 

Intern och extern representation 

Kontroll av att leverantörsfakturor betalas i tid. 

Datanätverkets användarkonto 

Tillgänglighet 

Beredningskvalite 

Lönerapportering efter tjänstgöringsrapport. 

Kontroll av ändring av grunddata. 

Kontroll av LAS 

VÄSENLIGHET Påverkan på verksamheten om fel 

uppstår: 

1 Försumbar 

är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen 

2 Lindrig 

uppfattas som liten av såväl intressenter som konununen 

3 Kännbar 

uppfattas som besvärande får intressenter och kommun 

4.Allvarlig 

är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa 

Risk Väsent- Prioritet 

lighet 

2 3 6 

3 3 9 

3 4 12 

3 4 12 

3 4 12 

3 3 9 

3 4 12 

2 4 9 

3 3 9 

. 

3 3 9 

RISK Sannolikhetsnivåer för fel 

l Osannolik 

risken är praktiskt taget obefintlig att fel skall uppstå 

2 Mindre sannolik 

risken är mycket liten att fel ska uppstå 

3 Möjlig 

det finns risk för att fel ska uppstå 

4 Sannolik 

det är mycket troligt att fel ska uppstå 

1


RISK- OCH VÄSENTLIGHETSANALYS 

Rutin Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012 Risk Väsent- Prioritet 

lighet 

E-post adresser 3 2 6 

Avslutningssamtal 3 2 6 

Intern-respektive extern representation 3 3 9 

Planbesked 3 3 9 

Kontroll av latrin abonnemangl tömning 3 3 9 

Uppdatering av anläggningsregister 3 3 9 

Rutin, Fastighetsförvaltningen Väsentlighet Risk Prioritet 

.. l . . 

Intern- resp. extern representation 3 3 9 

Besiktningar av EN (el) 2 3 6 

Utbetalning driftbidrag till idrottsplatser 3 3 9 

Egenkontroll i kök 3 3 9 

2

HÖGAL,


RISK- OCH VÄSENTLIGHETSANALYS FÖR BYGGNADSNÄMNDEN 2012 

Rutin Risk Väsent- Prioritet 

lighet 

Ärenderegistreringsrutiner. [Uppföljning av att ärenden 

registreras på ett korrekt sätt.] 3 3 9 

Bygglovsprocessrutin JLEAN]. [Genomgång av inkomna 

ärenden för effektiv hantering, enhetliga bedömningar och 4 4 16 

korrekt tolkning av lagstiftning.] 

Balansrutiner. [Översyn över avslutade, pågående, påbörjade 

och forväntade bygglovsärenden.] 1 4 4 

Delegationsrutiner. [Uppföljning av delegationsbeslut 

överensstämmer med delegationsordningen.] 1 4 4 

Debiteringsrutin. [Identifiering av förbättringsområden.] 

3 4 12 

Adrolnistrativa rutiner efter beslut (såväl delegations- som 

nämnds beslut). 2 3. 6 

Arkiveringsrutiner. 

1 4 4 

Rutiner kring föreläggande och övet!dagade ärenden. 

[Uppfyllande av formkrav för sakprövning i överinstans, 2 4 8 

bevakning av överklagade ärenden m.m.] 

Rutiner kring byggnadsnämndens arbete. 2 3 6 

Ekonomitutin; uppföljning. [Årsredovisning, delårsrapport 

och sammanställning av beräknade intäkter och kostnader 1 4 4 

för innevarande år.] 

Kassarutin, kontanthantering. [IZontroll av löpande 1 4 4 

avstämningar. Kontroll av attester.] 

Samtliga rutiner. 

• [IZartläggning av nuvarande rutiner. 3 3 9 

• Bedömning av nuvarande rutiners lämplighet. 

• Fortlöpande dokumentation, revideringar och 

kompletteringar av rutinbeskrivningar där det är 

möjligt för att minska sårbarhet vid sjukdom och 

nyanställningar.] 

1

I HÖGANÄSKOMMUN 

HÖGANÄS 

KOMMUN 

o 

\ ) 

) 

UN§126 

AU§ 89 


Redovisning av intern kontroll 2011 

Förvaltningschefen redogjorde för Redovisning av intern kontto1l2011, bilaga 11:126. 

Blad 12(14) 

PROTOKOLL 

Sammanträdesdatum 

2011-12·14 


att godkänna redovisningen av intern kontroll 2011, bil..:a 11:126 

att utbildningsförvaltningen påminner samtliga attestansvariga om kommunens krav på 

att bl.a. syfte och deltagarförteckning alltid ska finnas innan attestering sker vid 

intern- och externrepresentation 

att utbildnings förvaltningen meddelar enheternas attestansvariga att de om tveksamheter 

finns om hur representation ska redovisas samråder med utbildningsförvaltningen. 

ON § 126 

Ordföranden redogjorde för Redovisning av intern kontto1l2011, bilaga 11: 126A. 

Ordförande yrkade beslut enligt arbetsutskottets förslag. 

Utbildningsnämnden beslöt 

att godkänna redovisningen av intern kontto1l2011, bilagll 11:126A 

att utbildnings förvaltningen påtninner samtliga attestansvariga om kommunens krav på 

att bLa. syfte och deltagarförteckning alltid ska finnas innan attestering sker vid 

intern- och externrepresentation 

att utbildningsförvaltningen meddelar enheternas attestansvariga att de om tveksamheter 

finns om hur representation ska redovisas samråder med utbildningsförvaltningen. 

fläB.-AJutdragsbestyrkande


UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Intern kontroll 2011 - kontroll rapport 

2011-11-23 

Dm 2011/UTB148-1 

Ansökan om skolgång 

J ag har kontaktat skolassistenten på Lerbergsskolan och begärt in de fem sista Ansökan om 

skolgång. Fem ansökningar har inkommit. 

Intem- resp. extem representation 

Intern respektive extern representation ska kontrolleras genom att slU!npmässigt välja ut fem 

fakturor. Nedan redovisas kort om fakturan uppfyller de krav förvaltningen har: 

Skola Faktura Fakturanummer Deltagarlista Syfte Rätt moms 

Eric Ruuth Anno 1793 20748 Nej Nej Ja 

Tornlycke Malvagården 111 Ta Ta Ta 

Bruks Tegel i 3511 Ja Nej Ja 

Rydebäck 

Nyhamn Borgen AB 1726 Nej Ta Ta 

Kullagymnasiet Fredric och 1652 Ja Ja Ja 

Frida 

Restauranger 

AB 

Av dc fem fakturoma som valdes ut, var det två som hade deltagarlista, syfte och rätt 

momsredovisning. På de övriga tre fakturoma saknades det antingen deltagarlista eller syfte. En 

av dem saknade dessutom båda delarna. Samtliga hade dock rättmomsredovisning. 

Introduktionssamtal 

Kontroll att introduktions samtal med nyanställda genomförts. 

Metod: Personalstrateg valde ut fem anställningsinformationer, för nyanställda från olika enheter 

och kontaktade rektor för att fråga om introduktionssamtal ägt rum. 

Inga avvikelser i utförda introduktionssamtal har funnits, samtliga fem kontrollerade 

introduktionssamtal har genomförts. 

Livsmedelsutbildning 

Kontrollrnomentet innebär att granska så att personal som hanterar livsmedel genomfört 

relevanta livsmedelsutbildningar. Processen genomförs genom att plocka fram fem slU!npmässigt 

utvalda inom kostorganisationen. Kursen som ska ha genomgåtts hålls av Antici1nex vartannat år 

och senast var under hösten 2011. De fem slumpmässigt utvalda personema genomgick alla 

livsmedelsutbildningen. Det bör tilläggas att all personal inom kostorganisationen genomgick 

utbildning. Dessutom har personal inom bamomsorg som hanterar livsmedel genomgått 

utbildningen. Slutsatsen blir att inga avvikelser kan rapporteras.

Lönesamtal 

Kontroll av att lönesamtal med anställd genomförts. 

Metod: Personalstrateg valde ut fem anställda slumpvis på två enheter och kontaktade den 

nännas te chefen för att fråga om lönesamtal ägt rum under året. 

Inga avvikelser i utförda lönesamtal har funnits, samtliga fem kontrollerade lönesamtal har 

genomförts. 

Pedagogisk lunch 

Två av kommunens enheter kontrollerades vid lunchtid för att se om de följde reglerna för 

pedagogisk måltid. Nyhamn: At med barnen: 11. At ej med barnen: 13. 

Registerkontroll 

Jag har kontaktat skolassistenten på Jonstorpsskolan och begärt in de fem sista 

Anställningsinfonnationerna där det tagits utdrag ur polisens belastningsregister. 

Fem Anställningsinfonnationer har inkommit, endast ett utdrag har bifogats med hänvisning till 

att de finns i personalakterna på personalkontoret. 

Har kontaktat personalsekreteraren för att få de fyra resterande utdragen. 

Tre av fyra utdrag ur belastningsregistret kom från personalkontoret, det fjärde finns inte på 

personalkontoret. 

Avvikelse som har upptäckts är att rutan som ska kryssas i när man lämnat utdrag från 

polisregistret endast var ifyllt på en anställningsinfotlnation. 

Vårdnadsbidragets ansökningsprocess 

Kontrollera att sökande lämnat in korrekta ansökningshandlingar. 

Metod: Personalstrateg valde slumpvis ut fem ansökningar till vårdnadsbidraget som inlämnats 

under året. Inga avvikelser i har funnits, korrekta handlingar var inlämnade i samtliga 

ansökningar. En ansökan har dock avslagits pga. villkoren inte uppfylldes.

HÖGANÄS 2012-02-28 

KOMMUN 



----------------------------- 

KS/2012/71 

§ 

ÅRSREDOVISNING 2011 FÖR G W NYMBERGS STIFTElSE FÖR 

HÖGANÄS STAD 

5 (37) 

Sammanfattning av ärendet 

N ordea Bank AB fick under 2011 i uppdrag att förvalta kapitalet i G.W. Nymbergs stiftelse för 

Höganäs stad. I uppdraget ingår att ta fram en årsredovisning som sedan ska granskas av 

auktoriserad revisor. Ernst & Young är valda som revisor för stiftelsen för åren 2011-2014. 

Repmentanter)iir Nordea Bank AB kommer till sammanträdet och )iiredrar årsredovisningen. 


Revisionens yttrande den XX februari 2012 (lämnas på sammanträdet), 

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 14 febluati 2012, § 26 (e;ji,sterat), 

Arsredovisning 2011 för G.W. Nymbergs stiftelse för Höganäs stad, inkommen den 13 

februari 2012, 

Kommunledningskontorets, ekonomiavdelningen, tjänsteskrivelse den 31 januari 2012, 

Ytterligare underlag 

Utkast till årsredovisning 2011 för G.W. Nymbergs stiftelse för Höganäs stad. 

Kommunstyrelsens beslut 

Forslag: 

Kommunstyrelsen beslutar 

att godkänna årsredovisningen )iir20 11 )iir G. Tv: Nymbergs stiftelse )iir Hiiganäs stad, 

att anmäla årsredovisningen till kommiinfiillmäktige. 


--------------------- 


26382 Höganös • 042-33 71 00 • kommunen@haganas.se 


---------------- 

ks3

GW NYMBERGS STIFTELSE FÖR HÖGANÄS STAD 

802426-1870 


ARSREDOVISNING 2011 

Sida 1 av 11



Förvaltningsberättelse 

Beskrivning av verksamheten 

Höganäs Kommun i egenskap av förvaltare för G W Nymbergs Stiftelse för Höganäs 

Stad får härmed avlämna årsredovisning för verksamhetsåret 2011 

Den 27 augusti 2008 avled G W Nymbergs dotter Inga-Lisa Ahlefeldt-Laurvig 

Lausanne i Schweiz. 

Stiftelsen bildades den 1 januari 2009 då hälften av kapitalet i G W Nymbergs 

stiftelse, tillsammans med ansvaret för ett av de två huvudändamålen i dess urkund, 

överlämnades till Höganäs kommun att förvaltas som en egen stiftelse med namnet G 

W Nymbergs stiftelse för Höganäs Stad i enlighet med donatorns vilja. 

Stiftelsen har till ändamål att förvalta det ursprungliga donationskapitalet samt att 

utdela behållen avkastning att användas till något för staden nyttigt ändamål och 

till stadens bästa. Med avkastning förstås räntor, utdelningar och därmed jämförliga 

inkomster men icke värdestegringar eller kursvinster. 

Under året har 1 700 000 kr utbetalats till Höganäs kommun för att användas i 

enlighet med ändamålet. 

Förmögenhet 

Marknadsvärdet av stiftelsens förmögenhet var enligt nedan: 

Eget kapital, bokfört värde 

Skillnad mellan bokfört värde och 

marknadsvärde på värdepapper 

Eget kapital, marknadsvärde 

2011-12-31 2010-12-31 

52428404 

260571 

52688975 

Stiftelsens resultat och ställning i övrigt framgår av följande resultat- och 

balansräkning med tillhörande noter. 

Sida 2 av 11 

55312460 

5579568 

60892028

Fem år i sammandrag 

Resultaträkningen 2008 2009 2010 2011 

Intäkter 

Aktieutdelningar 1497810 1 059798 1146916 1 147795 

Fondutdelningar O O O 475214 

Räntor 673329 713784 758251 445307 

Optionspremier 568924 O O O 

Summa 2740063 1 773582 1 905167 2068315 

Kostnader 

Förvaltningskostnader -70843 -136843 -177070 -163 875 

Netto intäkter 2669220 1 636739 1 728097 1 904440 

Utdelat belopp O O 1 600000 1 700000 

I % av förra årets överskott 0% 0% 98% 98% 

Genomsnitt 5 år 

Flerårsöversikt Ar ( kr) 2008 2009 2010 2011 

Tillgångar marknadsvärden 

Aktier O 25620765 31925741 29044419 

Obligationer O 10758550 10273790 O 

Fonder O 17021948 16512191 23256231 

Bankmedel O 917172 26048 509027 

Kortfristiga placeringar O O 1 991 486 O 

Övriga fordringar O 166702 188598 O 

Summa O 54485137 60917854 52809677 

Skulder 

Beviljade ej utbetalda bidrag O O O -64836 

Diverse skulder O -15825 -25825 -55866 

Summa O -15825 -25825 -120702 

Nettoförmögenhet O 54469312 60892029 52688975 

Sida 3 av 11

GW NYMBERGS STIFTELSE FOR HOGANÄS STAD 


RESU L T ATRÄKNING 

Intäkter 

Aktieutdelningar 

Fondutdelningar 

Räntor 

Kostnader 

Förvaltningskostnader 

Resultat före realisationsresultat 

Omplaceringsresultat 

Redovisat årsresultat 

Not 2011 2010 

1 147795 1 146916 

475214 O 

445307 758251 

2068315 1 905167 

1 -163875 -177 070 

-163875 -177 070 

1 904440 1 728097 

2 -1423660 215950 

Sida 4 av 11 

480780 1 944047



Balansräkning 

TILLGANGAR 

Anläggningstillgångar 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier 

Obligationer m m 

Fonder 

Summa anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

F örutbetalda kostnader och 

upplupna intäkter 

Kortfristiga placeringar 

Bank 

Summa omsättningstillgångar 

Summa tillgångar 

Not 2011-12-31 2010-12-31 

3 28840078 29109746 

3 O 10161 585 

3 23200000 13860824 

52040078 53132153 

4 O 188598 

Sida 5 av 11 

O 188598 

O 1 991 486 

509027 26048 

509027 2206132 

52549105 55338285



EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Stiftelsekapital 

Värdesäkringsfond 

Fritt eget kapital 

Disponibla medel 

Kortfristiga skulder 

Beviljade ej utbetalda bidrag 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 

Summa eget kapital och skulder 

Not 2011-12-31 

5 

37046676 

13477 288 

50523964 

1 904440 

1 904440 

6 64835 

6 55866 

120701 

52549105 

Ställda säkerheter och ansvarsförbildelser inga 

Sida 6 av 11 

2010-12-31 

37046676 

14900947 

51 947624 


1 728096 

1 636740 

25825 

1 662565 


inga



Noter med redovisningsprinciper och boksluts kommentarer 

Allmänna redovisningsprinciper 

Arsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (ARL) och 

bokföringsnämndens allmänna råd. 

För att ge en mer rättvisande bild, är resultaträkningens uppställningsform anpassad till 

stiftelsens verksamhet 

Värdering av värdepapper 

Långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde minskat med 

eventuell nedskrivning och är kollektivt värderade då syftet med placeringarna är 

att uppnå riskspridning. I de fall marknadsvärdet understiger bokfört värde görs 

nedskrivning till det lägre värdet. 

Obligationer 

Obligationer, klassificerade som anläggningstillgång, redovisas till upplupet 

anskaffningsvärde d v s inklusive periodiserad över-/underkurs. Över- / underkurs i 

förhållande till nominellt värde periodiseras jämt över kvarvarande löptid. 

Räntefonder 

I de fall räntefonder är en del av den långsiktiga värdepappersportföljen klassificeras 

innehavet som anläggningstillgång. Är innehavet i stället en tillfällig placering 

klassificeras det som omsättningstillgång. Karaktären i form av genomsnittlig duration 

ska även vägas in vid bedömningen av klassificeringen. 

Räntefond klassificerad som anläggningstillgång redovisas till anskaffningsvärde. 

VinsUförlust vid avyttring redovisas som realisationsresultat. 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 

Förmögenhet 

Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärdet 

Och övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. 

Anslag 

Beviljade anslag redovisas direkt mot fritt eget kapital (disponibla medel). 

Eget kapital 

Eget kapital delas i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av 

stiftelsekapital (ursprungligt donationskapital) och ackumulerat realisationsresultat 

som ej är tillgängligt för utdelning. Observera att uppdelningen mellan stiftelsekapital 

och ackumulerade realisationsresultat vid stiftelsens bildande motsvarar dess andel i 

den ursprungliga stiftelsen, G W Nymbergs stiftelse. 

Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade medel och årets 

resultat. 

Den del av årets resultat som avser realisationsvinst / förlust avsätts till bundet 

eget kapital. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och 

är tillgängligt för utdelning. 

Sida 7 av 11



Not 1 

Förvaltningskostnader 

Bokföringsarvode 

Revisionsarvode 

Förvaltningsarvode 

Övriga kostnader 

Tillsyns- registerhållningsavgift 

Summa 

Not 2 

Omplaceringsresultat 

Realisationsvinster aktier 

Realisationsvinster obligationer 

Realisationsvinster fonder 

Summa realisåtionsvinster 

Realisationsförluster aktier 

Realisationsförluster obligationer 

Realisationsförluster fonder 

Summa realisationsförluster 

Redovisat omplaceringsresultat 

2011 2010 

22500 20000 

12550 35000 

92584 121 245 

35416 O 

825 825 

163875 177070 

2011 2010 

1222162 1584370 

100350 917 

1 680956 

3003468 1 585287 

3023826 1226610 

69991 142727 

1333311 

4427128 1 369337 

-1423660 215950 

Sida 8 av 11



Nol3 


Långfristiga värdepapper 

Ingående anskaffningsvärden 

Tillkommande tillgångar 

Avgående tillgångar 

Arets periodisering över/underkurs 

Utgående bokfört värde 

2011-12-31 

53 132 153 

56148332 

-57240407 

O 

52040078 

Specifikation över värdepapper 2011-12-31 

Svenska aktier Antal 

Alliance Oil Company 9434 

Atlas Copco A 8981 

Autoliv Inc SDB 2449 

Boliden 15934 

Electrolux B 7697 

Ericsson B 38040 

Hennes & Mauritz B 12385 

Hexagon B 10530 

Husqvarna B 17 255 

Lundin Mining SDB 32103 

Lundin Petroleum AB 4173 

MedaA 12000 

NCC B 8387 

Nordea 44985 

Sandvik 19369 

SEBA 34319 

SKF B 10379 

SSABA 11 602 

SwedbarikA 11 775 

Tele2 B 10306 

TeliaSonera 25050 

Volvo B 24640 

Summa 

Fonder 

Andelar 

Inst Aktiefonden Världen 86088,3841 

Inst Räntefonden kort plac Sverige 101379,1501 

Inst Räntefonden lång plac Sverige 47737,2895 

Summa värdepapper 

Sida 9 av 11 

2010-12-31 

52300363 

15770196 

-14938348 

-58 

53132153 

Bokf.värde 

803999 

1 072 662 

890765 

1 409696 

897421 

3559736 

1617707 

991 964 

560492 

709076 

677 946 

740964 

949723 

3255462 

1 612458 

1 588374 

1 087293 

1 128580 

1 051 944 

1 360396 

1 099038 

1 774382 

28840078 

Bokf.värde 

7740000 

10 300 000 

5160000 

23200000 

52040078 

Markn.värde 

808966 

1 329188 

916416 

1 601 367 

844361 

2678016 

2740801 

1 083537 

547156 

835962 

706072 

859200 

1 014827 

2395451 

1 635712 

1 375849 

1511182 

703661 

1049741 

1 379973 

1 171 589 

1 855392 

29044419 

Markn.värde 

7737805 

10332147 

5186279 

23256231 

52300650



Not 4 

Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 

Periodiserad ränta 

Summa 

Not 5 

Eget kapital 

Belopp vid årets ingång 

Redovisat årsresultat 

Omföring av omplaceringsresultat 

Aterförd nedskrivning 

Beslutade ej utbetalda anslag 

Utbetalda anslag 

Belopp vid årets utgång 

Stiftelsekapital 

37046676 

37046676 

Sida 10 av 11 

2011 2010 

o 188598 

o 188598 

Värdesäkrings- Disponibla 

fond medel 

14900948 1 728096 

480780 

-1 423660 1423660 

O O 

-28096 

-1 700000 

13477 288 1904440



Not 6 

Upplupna kostnader 

och förutbetalda intäkter 

Beslutade ej utbetalda anslag 

Skuld Höganäs kommun 

Tillsyns- registerhållningsavgift 

Revisionskostnad 

Summa 

Höganäs 2012- 

Peter Kovacs 

2011 

64835 

35416 

1650 

18800 

120701 


Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits 2012- 

Magnus Helmfrid 

Auktoriserad revisor 

Sida 11 av 11 

2010 

1 636740 

O 

825 

25000 

1 662565


KOMMUN 



KS/2011/852 

§ 

ÄGARKOMMUNERNA TILL NORDVÄSTRA SKÅNES RENHÅLLNINGS 

AB:S FÖRSLAG TILL NYTT MÅL 2020 


Ägarkommunerna till Nmdvästta Skånes Renhållnings AB (NSR) har lämnat förslag till 

övergripande mål 2020 för avfallshanteringen i Skåne Nordväst. 

Utredaren Eva-Marianne Ntlsson från Helsingborgs stad kommer till Jammantradet od) injormerar om 

ji/rslaget. 


Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 14 februari 2012, § 27 (e;jilsterat), 

Förslag (från ägarkommunerna till NSR) på tjänsteskrivelse med bilaga; 

1- Förslag till övergripande mål 2020 för avfallshanteringen i Skåne Nordväst. 


Fo'rslag: 

KommunJtyrelJen ji/rriJJår kommunfullmäktige beJluta 

att 



26382 Höganäs • 042-33 7l 00· kommunen@hoganos.se 


--------- 

6 (37) k S Lj

KOMMUN 

Kommunstyrelsens förvaltning 

avdelningen 

Handläggare 

2011-10-28 

Förslag till beslut för avfallssamverkan inom Skåne Nordväst 

samt förslag till nya ägardirektiv för NSR AB, Dnr 

Bakgrund 

Hösten 2010 beslutade de nordvästskånska kommunema och de tre 

renhållningsbolagen som ägs av kommunerna i Skåne Nordväst att samverka 

med uppdraget; 

• att för Skåne Nordväst arbeta fram en gemensam vision 2020 och 

långsiktiga mål för avfallsverksamheten i en kretsloppsplan, samt en 

konkret handlingsplan för att nå målen. 

• att gemensamt utveckla avfallssystem med fokus på kund- och 

miljönytta som bidrar till att vi får utveckling och kontroll av 

kvaliteten på service och tjänster samt en sund konkurrens. 

• att aktivt arbeta för en avfallsminimering genom att bland annat 

vända dagens fördelning av intäkter där 80 procent kommer från 

mottaget avfall och 20 procent av förädlat avfall till att 80 procent av 

intäktema ska komma från förädlat avfall. 

• att renhållningsbolagens roll blir att via sin verksamhet främja 

regional tillväxt och utveckling för näringsliv. 

Ärendet 

I enlighet med tidigare beslut föreligger nu bilagt förslag, bilaga 1, till 

övergripande målsättning för avfallshanteringen som utgår ifrån följande 

. områden: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Avfallsminimering 

Materialåtervinning 

Avgifta kretsloppen 

God arbetsmiljö och hygien 

Kostnadseffektivitet 

God service 

Ovanstående områden ska optimeras med syfte att ge största möj liga 

samhällsnytta och uppfylla ovanstående tidigare beslut. 

För genomförande krävs samordning och samarbete av vissa funktioner i 

enlighet med redovisat förslag, bilaga 2. 

l

KOMMUN 


avdelningen 

Handläggare 


I tidigare beslut ingick också att ta fram ett förslag till synkroniserade 

ägardirektiv för renhållningsbolagen i regionen. Förslag till nya 

synkroniserade ägardirektiv för NSR enligt bilagt förslag, bilaga 3 samt 

uppdaterad bolagsordning, bilaga 4. 

Förslag till beslut 

Kommtillstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

att godkänna bilagt förslag till övergripande målsättning för 

avfallshanteringen, bilaga 1. 

att godkänna förslag till samordning och samarbete kring funktioner 

enligt bilagt förslag, bilaga 2. 

att godkänna bilagt förslag till ägardirektiv för NSR AB, bilaga 3. 

att godkänna bilagt förslag till bolagsordning för NSR AB, bilaga 4. 

Ort datum 

Ordförande 

Kommundirektör 

2

2011 

Förslag till övergripande mål 2020 för avfallshanteringen i Skåne 

Nordväst 

I vår avfallsdefinition utgår vi ifrån EU:s avfallshierarki, med 

avfallsminimering nedan avses restavfall, dvs avfall som inte kan återbrukas, 

återvinnas eller energiutnyttjas. 

Föreslagna mål är i linje med miljömålsberedningens förslag till nya nationella 

miljömål. 

• Avfallsminimering, ha/vera mängden ca 500 kg/invånare - ca 300 

kg/invånare 

• Materialåtervinning, ha/vera fe/sortering ca 200kg/inv - ca 100 

kg/invånare 

• Avgifta kretsloppen halvera mängden farligt avfall 3 kg/hushåll-l,S 

kg/hushåll 

• God arbetsmiljö och hygien, halvera antalet arbetsskador 

• Kostnadseffektivitet, halvera kostnaden . 

• God service, halvera antalet kundklagomål 

IL') !2{Al! orL 

Bilaga 1

KOMivIlT0T 


avdelningen 

Handläggare 


Förslag till beslut för avfallssamverkan inom Skåne Nordväst 

samt förslag till nya ägardirektiv för NSR AB, Dnr 

Bakgrund 

Hösten 2010 beslutade de nordvästskånska kommunerna och de tre 

renhållningsbolagen som ägs av kommunerna i Skåne Nordväst att samverka 

med uppdraget; 

• att för Skåne Nordväst arbeta fram en gemensam vision 2020 och 

långsiktiga mål för avfallsverksamheten i en kretsloppsplan, samt en 

konkret handlingsplan för att nå målen. 

• att gemensanIt utveckla avfallssystem med fokus på kund- och 

miljönytta som bidrar till att vi får utveckling och !controll av 

kvaliteten på service och t j änster samt en sund konkurrens. 

• att aktivt arbeta för en avfallsminimering genom att bland annat 

vända dagens fördelning av intäkter där 80 procent kommer från 

mottaget avfall och 20 procent av förädlat avfall till att 80 procent av 

intäkterna ska komma från förädlat avfall. 

.• att renhållningsbolagens roll blir att via sin verksamhet främja 

regional tillväxt och utveckling för näringsliv. 

Ärendet 

I enlighet med tidigare beslut föreligger nu bilagt förslag, bilaga 1, till 

övergripande målsättning för avfallshanteringen som utgår ifrån följande 

. områden: 

• Avfallsminimering 

• Materialåtervinning 

• Avgifta kretsloppen 

• God arbetsmiljö och hygien 

• Kostnadseffektivitet 

• God service 

Ovanstående områden ska optimeras med syfte att ge största möjliga 

samhällsnytta och uppfylla ovanstående tidigare beslut. 

För genomförande krävs samordning och samarbete av vissa funktioner i 

enlighet med redovisat förslag, bilaga 2. 

1

KOMMLl'T 

Kommlillstyrelsens förvaltning 

avdelningen 

Handläggare 


I tidigare beslut ingick ocbå att ta fram ett förslag till synkroniserade 


synkroniserade ägardirektiv för NSR enligt bilagt tiSrslag, bilaga 3 samt 



KommunstyTelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 


avfallshanteringen, bilaga l. 





Ort datum 

Ordförande 


2


KOMMUN 

§ 

KALLelSE/FÖRSLAG Till PROTOKOll 



ÄGARKOMMUNERNA TILL NORDVÄSTRA SKÅNES RENHÅLLNINGS 

AB:S FÖRSLAG TILL NY BOLAGSORDNING 


Ägarkommunerna till Nordvästra Skånes Renhållningsförbund AB (NSR) har lämnat förslag 

till ny bolagsordning. 

Utredaren Eva-Marianne NiIHon från HelJingborgr rtad kommer flll Jammanträdet oth informerar om 

flirslaget. 


Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 14 februari 2012, § 27 (ejjusterat), 

Förslag (från ägarkommunerna till NSR) på tjänsteskrivelse med bilaga; 

3- Förslag till ny bolagsordning. 


Fifrslag: 

Kommunstyrelsen flireslår kommunfullmäktige beJluta 

att 



263 82 Höganös • 042-33 71 00 • kommunen@hoganas.se 


8 (37) !< J to

KOM"vlCN 


avdelningen 

Handläggare 


I tidigare beslut ingick också att ta fram ett förslag till synl-c!oniserade 


synkroniserade ägardirektiv för NSR enligt bilagt torslag, bilaga 3 samt 

uppdaterad bolagsordning. bilaga el. 









Ort datum 

Ordförande 


2

Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) Reg.nr. 556217-4580 

Regionalt avfallsbolag för nordvästra Skåne 

Bolagsordning: 

Antagen vid extra bolagsstämma 

Ändrad vid ord. bolagsstämma 





1982-06-03 

1984-04-13 

1991-05-24 

1992-05-22 

1995-05-12 


Avser aktiebolag, vars aktier äges av ett antal kommuner. Särskilt konsortialavtal träffas 

mellan kommunerna. 

BOLAGSORDNING 

§ I Bolagets firma är Nordvästra Skånes RenhålInings Aktiebolag (NSR). 

§ 2 Styrelsen har sitt säte i Helsingborgs kommun, Skåne län. 

§ 3 Bolaget skall ha till föremål för sin verksamhet att mottaga och behandla avfall för 

delägarkommunerna och att bedriva därmed sammanhängande regional 

verksamhet. Verksamheten skall i huvudsak bedrivas för eller tillsammans med 

delägarkommunerna. 

§ 4 Bolaget skall genom samverkan med aktörer på marknaden och 

delägarkommunerna utveckla en avfallshantering som syftar till att värna den 

globala miljön, det regionala näringslivet och den lokala servicen, genom att vara 

enkel, flexibel och milj öanpassad. 

§ 5 Aktiekapitalet skall utgöra lägst 2 500 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. 

§ 6 Antalet aktier skall vara lägst 2 500 och högst 10 000 stycken. 

§ 7 Styrelsen skall bestå av lägst nio och högst nitton ledamöter och lika många 

suppleanter. 

Styrelsens ordförande och övriga ledamöter samt suppleanter väljes årligen på 

årsstämma lör tiden intill dess nästa årsstän1Illa har hållits. 

§ 8 Räkenskapsår är I januari - 31 december. 

§ 9 För granskning av bolagets årsredovisningar jämte räkenskaperna samt styrelsens 

och i lörekommande fall verkställande direktörens förvaltning utses en revisor 

med en suppleant, vilka båda skall vara auktoriserade. 

Revisorn och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämman som hålls 

under det fj ärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 

l (2)

N ordvästra Skånes RenhålInings AB (NSR) Reg.nr.556217-4580 

§ 10 För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall 

kommunfullmäktige i Helsingborgs stad utse en lekmannarevisor med en 

suppleant. 

§ Il Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna 

tidigast sex (6) veckor och senast två (2) veckor före stämman. 

§ 12 Årsstämma hålles en gång årligen före juni månads utgång. 

Därvid skall följande ärenden förekomma: 

1) Val av ordförande vid stämman. 

2) Upprättande och godkännande av röstlängd. 

3) Godkännande av dagordning. 

4) Val aven eller flera justeringsmän. 

5) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 

6) Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisoms 

granskningsrapport. 

7) Beslut 

a) om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, 

b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den 

fastställda balansräkningen, 

c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören. 

8) Fastställande av arvode åt styrelse, revisorer och lekmannarevisorer. 

9) Bestämmande av antalet styrelseledamöter och suppleanter. 

10) Val av ordförande i styrelsen och övriga styrelseledamöter samt suppleanter. 

11) Val aven revisor och en revisorssuppleant i förekommande fall. 

12) Anmälan av kommunfullmäktiges val av lekmannarevisor och suppleant för 

denne. 

13) Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagsslagen eller 

bolagsordningen. 

2 (2)

KOM'YIlTN 


KommunstyTelsens förvaltning 

avdelningen 

Handläggare 

I tidigare beslut ingick också att ta fram ett forsIag till synkroniserade 

igardirektiv för renhållningsbolagen i regionen. Förslag till nya 

synkroniserade ägardirektiv for NSR enligt bilagt förslag, bilaga 3 samt 






att godkänna forslag till samordning och samarbete kring funktioner 

enligt bilagt forslag, bilaga 2. 



Ort datum 

Ordförande 


2

Förslag till nya Ägardirektiv NSR 

Eva-Marianne Nilsson, Patrik Johansson 

Förslag m:3 2011 

Genom att pro aktivt arbeta för ett kretsloppskluster kan avfall bli insatsvara i regionen i fo= 

av råmaterial, energi, konstruktionsmaterial eller näringsämne. Med detta höjs 

resurseffektiviteten i regionen och medför minskat behov att bryta jungfrulig råvara. 

Bolagets verksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att de s.k. Teckal-undantaget i Lagen om 

offentlig upphandling uppnås, det vill säga att kontroll- och verksamhetskriteriet ska vara 

uppfYllt. Dä=ed kan ägarkommunerna ingå avtal med bolaget utan föregående upphandling. 

Beträffande kontroll-kriteriet är detta uppfYllt eftersom samtliga ägare är offentliga 

myndigheter. Vad gäller verksamhets kriteriet får bolaget inte mer än i marginell omfattning 

bedriva annan verksamhet än den som betjänar och som är beskriven tmder rubriken 

bakgrund, stycke tre. 

Kvalitet/Miljö 

Bolaget ska följa EU:s avfallshierarki vilket innebär att avfall ska hanteras utifrån sina 

egenskaper och avfallet ska, i följande ordning; minimeras, återanvändas, återvinnas som 

material, återvinnas som energi och i sista hand deponeras. Detta ska ske med ett 

resurseffektivt användande av bolagets resurser och samverkan med andra aktörer i syfte att 

erbjuda god service, ekonomisk rationalitet och värna om miljön. 

Bolaget ska arbeta för ökad insamlingssamverkan och ökat regionalt samarbete i enlighet med 

det kommunala ändamålet. 

Samordning av avfallshanteringen ska ske på ett sådant sätt att bolaget skapar effektiva och 

flexibla system som ger så låg miljöbelastning som möjligt genom att: 

• förebygga uppkomsten av avfall 

• vara tillgängliga, enkla och funktionella för användaren 

• minska spridningen av giftiga ämnen 

• öka materialåtervinning och dä=ed bidra till att minska mängden förbrukad råvara 

• vara kostnadseffektiva 

• återvuma energi och därmed bidra till att minska energianvändningen i samhället 

• kunna utvecklas utifrån nya krav i framtiden 

Ägarkommunerna har beslutat om en gemensam kretsloppsplan vilken beskriver 

. målsättningar bolaget har att uppfylla till 2020. 

Riskexponering 

Lämnande av ensidiga förbindelser såsom ställande av säkerhet, borgensförbindelse etc får 

inte ske utan ägarkommuners medgivande. 

Om bolaget ska ta nya lån eller öka sin upplåning ska en av ägarna särskilt utsedd 

tjänstemannagrupp, ekonomiska delegationen, lämna ett skriftligt yttrande som underlag för 

beslut i styrelsen. 

Bolaget har ett ansvar för att tydligt informera sina ägare om aktuell riskexponering i 

verksamheten. 

Ekonomi 

2



Förslag nr:3 2011 

Verksamheten ska bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt ekonomiskt hållbara 

principer. Bolaget måste skapa de ekonomiska utrymmen som behövs för att kunna fullfölja 

ägarkommunernas intentioner avseende det kommunala ändamålet. 

Då verksamheten till huvudsaklig del riktar sig till ägarkommunerna och inte bolaget ska 

belastas med räntekostnader för utförda uppdrag åt kommunerna sker fakturering kvartalsvis i 

förskott. 

Vid ägarkommuns ställande av borgen för bolaget skall avgift enligt Sveriges Kommuners 

och Landstings (SKL) riktlinjer utgå till berörd ägarkommun. 

Nyckeltal. 

Nettokostnaden, uttryckt i absoluta tal, ska minska från 2010 års nivå på 842 miljoner 

till 421 miljoner 2020. Nettokostnader ska justeras för sommargäster. I nettokostnaden 

ingår kostnader för insamling, transport, återvinning och behandling samt övriga 

kostnader kopplade till bolagets hantering av hushållsavfall. 

Bolaget ska ha en soliditet på minst 15 %. 

Reglering av taxor 

Taxor gentemot renhållningskollektivet ska beredas i särskilt utsedd ijänstemannagrupp, 

ekonomiska/tekniska delegationen, före berörd kommunstyrelses beslut om förslag till taxor 

till fullmäktige. Information om ändrade taxor ska lämnas i god tid för varje ägarkommuns 

egen budgetberedning. Fullmäktige behöver inte fatta beslut om taxehöjningen är lägre än den 

allmänna kostnadsutvecklingen enligt KPI (basår 1980). 

Forskning och utveckling 

Såsom framhålls i det kommunala ändamålet ska bolaget skapa förutsättningar för utveckling 

av nya metoder kring avfallshantering och återvinning i samarbete med universitet och 

regionalt näringsliv. Syftet är att stärka den regionala tillväxten och utvecklingen samt skapa 

miljömässiga förbättringar. 

Den forskning och utveckling som ska bedrivas ska ha klart uttalad inriktning och tydliga mål. 

Det ska finnas syfte, budget och förväntad utveckling samt uppföljning och återrapportering 

av forsknings- och utvecklingsarbetet till bolaget och ägarkommunerna. 

Ägarsamråd 

Ägarsamrådet är ett beredande organ och har till syfte kunna samråda och agera som en 

värdeskapande ägare genom strukturerad dialo g med representanter från respektive 

ägarkommun med mandat att företräda ägarkommunen i strategiskt viktiga frågor. 

Företrädesvis ska kommunstyrelsens ordförande med biträde av tjänsteman representera 

ägarkommunen i samrådsorganet. Medlemmar ur bolagets styrelse bör inte representera 

ägarkommun i samrådsorganet. Kallelse till ägarsamråd ska ske minst två gånger per år, ett 

strategiskt möte på hösten i samband med ägardialog med bolagets ledning samt ett vid 

bolagets årsstämma. Ytterligare möten kan hållas vid behov eller på initiativ från någon av 

ägarkommunerna. Sarnrnankallande är Helsingborgs stad. 

3



Förslag nr:3 2011 

• Ingående av avtal/överenskommelser vilka, oavsett kontraktsvärde, är av strategisk 

eller principiell betydelse. 

• Beslut om avyttring av betydande del av verksamheten. Med betydande avses del av 

strategisk eller principiell betydelse, eller som överstiger tio procent av omsättningen. 

• Beslut om avfallsplan. 

• Beslut om renhållningsordning. 

• Taxehöjningar utöver index. 

Frågor vilka kräver kvalificerad majoritet på bolagsstämma 

• Ändring av det kommunala ändamålet och föremålet för bolagets verksamhet. 

• Beslut om nya delägare. 

• Beslut om ändring av bolagets aktiekapital samt utgivning av aktierelaterade 

instrument. 

Med kvalificerad majoritet förstås att beslutet omfattas av ägare till minst två tredjedelar 

av samtliga av bolaget utgivna aktier. 

Uppföljning 

I koncernens förvaltningsberättelse ska uppgifter lämnas om hm styrelsen och verkställande 

direktör anser att ändamålet med bolagets verksarnhet, enligt ägardirektivet, förverkligats 

under året. 

Löpande samråd och informationsskyldighet 

Styrelsen ska i sin planering beakta ägarkommunernas tidplan för rapportering av bokslut, 

delårsrapporter och övrig information som ska lämnas. . 

Bolagets ledning är skyldig att på ägarkommunernas begäran informera samtliga 

ägarkommunerna om bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga utveckling. Bolaget ska 

kunna redovisa hm intäkter och kostnader fördelas mellan å ena sidan hanteringen av 

hushållsavfall enligt det kommunala ansvaret och å andra sidan övrig verksamhet. Bolaget ska 

också kunna redovisa principerna för hm denna fördelning har gjorts. haformationen kan 

länmas vid sammanträde som samtliga ägarkommmler kallas till eller skriftligt om så krävs 

till samtliga ägarkommuner. 

Bolaget är dessutom löpande skyldigt att informera sina ägare om väsentliga händelser i 

verksamheten och i frågor som eventuellt kan bli föremål för fullmäktiges ställningstagande. 

Vid ägardialogen ska bolagets ledning presentera och få godkänt en plan för 

verksamhetsuppföljning och den löpande återkopplingen och rapporteringen till 

ägarkommunerna. 

Som moderbolag i aktiebolagsrättslig koncern svarar bolaget för att direktiv som gäller 

moderbolaget även i tillämpliga delar gäller för dotterbolag. 

Detta ägardirektiv skall, efter fullmäktiges godkännande, antas på bolagsstämma i bolaget och 

i dess dotterbolag. 

5




Egen verksamhet 

Ordförande: Peter Kovacs (M) 

Förvaltningschef: Herman Crespin 

. 

Bokslut Budget Bokslut Avvikelse 

(tkr) 2010 2011 2011 

Totalt 5 844 9 021 8 354 666 

Politisk verksamhet 5 844 9 021 8 354 666 

Investeringar 10265 2774 7491 

Verksamhet 

Kolntnunstyrelsen är ansvarig för beredning av ärenden till kOlnmunfulhnäktige. Styrelsen har ett 

övergripande ansvar för Höganäs kOlnmuns utveckling och samordning av kOlnmunens 

verksamheter. Styrelsen har 11 ledamöter och salnmanträder 11 gånger per år. 

Viktiga händelser 

Medborgare 

Information har lämnats i Höganäsbilagans alla (12?) nutnmer under 2011. 

Medarbetare 

Under året har personalavdelningen arbetat med personalrelaterade frågor inom styrelsens olika: 

förvaltningar. 

Utveckling 

Under kOlnmunstyrelsen har fyra nya utskott införts; planutskott, miljöutskott, utskott för 

näringsliv och marknad samt kultur- och fritidsutskott 

Under hösten har Ernst & Young genomfört en utvärdering av den nya politiska organisationen. 

Ekonomisk analys 

Avvikelsen mot budget beror till stor del på att Keramiskt Center inte har fått lika stort bidrag 

som budgeterat. 

Framtiden 

Det har beslutats att införa digitala handlingar för kOlnmunstyrelsen arbetsutskott och 

planutskottet. Utvärdering kOlnmer att göras 2014 angående en eventuell implementering för hela 

kommunstyrelsen.



Personalavdelningen har anordnat arbetsmiljöutbilclring för politiker, arbetsplatsombud och 

chefer. De har även varit ett stöd för verksamheterna gällande resultat och uppföljning av den 

medarbetarenkät som gjordes under 2010. 

Utveckling 

I början av juni togs kommunens nya cliarie- och ärendehanteringssystem Platina i bruk. Kansliet, 

som är motorn i att anpassa Platina för kommunens hehov, har påbörjat arbetet med att styra 

kommunens utveckling framåt mot dels modem och effektiv nämnds- och ärendeadministration, 

dels kvalitets säkrade ändamålsenliga rutiner och processer. 

Kommunleclringskontoret har även medverkat i framtagandet av ett avtal med 

folkparksföreningen gällande en framtida exploatering av Julivallen och folkparksornrådet. 

Utifrån uppdraget att samarbeta med näringslivet har två fokusgrupper bildats; Visit Höganäs 

som samarbetar kring turism och F öretag och Handel som arbetar med företagsetableringar och 

utveckling. Uppdraget har varit att utveckla och marknadsföra Höganäs för boende, besökare, 

inflyttade och företagare tillsammans med näringslivet i Höganäs. 


Kommunledningskontoret visade ett överskott på 1,2 mnkr. Detta förklarades bund annat av att 

tjänsten som kommunchef tillförordnats ekonomichefen, innebat att personalbudgeten för 

kommunchefen inte använts. Som en följd av att investeringen för det nya arbetsnätet inte blev 

gjord har även kapitalkostnaderna blivit lägre inom projektet "Intern och extern 

informationshantering". Överskottet inom arbetsmarknadsåtgärder berodde på att kommunen 

har fått högre anordnarbidrag än budgeterat. Inom avdelningen för näringsliv och marknad 

berodde överskottet på en vakant tjänst. 

Projektet "Intern och extern informationshantering" är i uppstartsfasen när det gäller införandet 

av kommunens nya arbetsnät. Under hösten har en kravspecifikation tagits fram och upphandling 

kommer ske i början av 2012. Avvllielsen i investeringsbudgeten berodde på att en stor del av 

investeringsprojektets budget kommer användas i samband med införandet av arbetsnätet. 

Framtiden 

Kansliet kommer att prioritera arbetet med att all ärendehantering till kommunstyrelse och 

kommunfullmäktige och att mötesadministrationen ska ske i Platina samt också införande av ett 

webb-cliarium. 

Kommunikationsavdelningen kommer under 2012 att arbeta vidare med att implementera den 

grafiska profilen och att skapa kunskap om kommunikationspolicyn och vad den innebär.



VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 

Samhällsbyggnadsförvaltning 

Skattefinansierad verksamhet 

Ordförande: Peter Kovacs (M) 

Förvaltningschef: Kerstin Nilermark 

Bokslut Budget Bokslut 

(tkr) 2010 2011 2011 

Totalt 43041 56322 57856 

Fysisk planering 2094 6992 10966 

Gator och vägar 27544 29894 24890 

Parker 14 156 14219 13074 

Exploatering - 2132 2386 

Kommunikationer - l 225 924 

Gemensamma funktioner -329 l 860 5615 

Investeringar 6638 19529 18727 

Avvikelse 

-1 534 

-3974 

5004 

l 145 

-254 

301 

-3755 

802

Mål 

Mål 

Gott bemötande och god 

service till medborgaren. 

Skapa och underhålla ytor 

för lek, idrott mm. Skapa 

mötesplatser för de yngre i 

det centrala Höganäs. 

Medarbetaren ska känna att 

de kan påverka sm tjänst,lön 

och utveckling. 

Cheferna ska känna sig 

tillfreds i sin roll, att de har 

tid [ör sina medarbetare och 

samticligt kunna utveckla 

verksamheten präglad av 

helhetssyn. 

Citygruppen; stärka handel 

och stadskärna. Arets 

stadskärna 2015. 

Bygga ut gång och 

cykelvägar, attraktiva 

badplatser med god service 

och hög standard. 



Hur mäter vi? 

Medborgarenkät, antal nöjda i % 

Träffa 

referensgrupp/ungdomsråd. Upprustning 

av minst en lekplats 

om året. 

Inom tre år ska alla medarbetare 

ha en inclividuell utvecklingsplan. 

Medarbetarenkäter, 

näjdhetsindex. 


näjdhetsilldex. 

Alla nya chefer ska erbjudas att 

gå en ledarskapslrurs och ett 

mentorsprogram. 

En gaturumsfärnyelse per år. 

Häjrung av total kvalitetsnivå 

utifrån fastställda kvalitetskrav på 

kommunens badstränder. Mäta 

antal meter gång och cykelvägar. 

Medborgarenkät 

Kommentar JU tvärderin O" 

En gemensam reception har 

inrättats för att ge medborgarna 

bättre service. Enligt 

medborgarenkäten anser 72 

procent av medborgarna att de är 

nöjda eller mycket nöjda med 

bemötande och service. 

En lekplats i form aven båt har 

byggts vid Kvickbadet. Skateparken 

vid Kullagymnasiet har påbörjats 

och invigs i juni 2012. Utformning 

har skett i samarbete med 

skateboardförenin ens u domar. 

Önskan om att minst 35 procent av 

medarbetarna ska ha en individuell 

utvecklingsplan uppnås. 2013 ska 

motsvarande siffra vara 100 

procent. Inga mätbara resultat för 

tillfållet eftersom nästa 

medarbetarenkät örs först 2012. 

Alla nya chefer har erbjudits att gå 

en ledarskapskurs eller ett 

mentorsprogram. Alla chefer har 

genomgått arbetsmiljöutbildning. 

I korsningen väg 111 /Ljungvägen 

har en ny cirh .. ulationsplats byggts, 

vilken har blivit en ny attraktiv 

entre till staden. Även korsningen 

Lexikonvägen/Pål Anders väg har 

byggts om till en mer tilltalande 

och trafiksäker trafiklösning. 

Kvaliteten har höjts med 

ombyggnad vid Kvickbadet och ny 

brygga vid Fågelviken. Standarden 

har även höjts på tångrensningen. 

En gång- och cykelväg i 

Nyharnnsläge har f:i.rdigställts samt 

å en del av Bruks atan.



Sjöeronaparkens restaurering kommer att slutföras under 2012. Ny park för spontanidrott kommer att 

ersätta fotbollsplanerna på Sjäcrona. Detta är ett led l att höja attraktiviteten på övre.

HÖGANÄS 

KOMMUN 

UN§l 

AU § 1 

HÖGANÄSKOMMUN 


Bokslut 2011 

,- l ___ .. _____ _ 

l, J 

UN§ 1 

?012Q2 L ! 

Blad 2(19) 

PROTOKOLL 

Sammanttädesdatum 

2012-02-02 

Förvaltllingsekonomen föredrog det preliminära bokslutet 2011. Det kan fortfarande ske en del 

smärre förändringar men preliminärt ser resultatet ut att bli -3,6 miljoner kronor. 


att godkänna bokslut 2011. 

Förvaltllingschefen föredrog bokslut 2011. Budgetutfallet för 2011kommer att bli -3,68 mnk. 

Ordföranden yrkade 

att godkänna bokslut 2011, enligt bilaga 12:1. 

att föreslå kommunstyrelsen att ge fastighetsförvaltllingen i uppdrag att upprätta en 

underhålls- och renoveringsplan för de byggnader och lokaler Utbildningsnämnden 

hyr samt 

att föreslå kommunstyrelsen att ge fastighetsförvaltllingen i uppdrag att åtgärda och se 

över de brister gällande lokaler som nämns i enheternas bokslut. 

Utbildningsnämnden beslöt 

att godkänna bokslut 2011, enligt bilaga 12:1. 

att föreslå kommunstyrelsen att ge fastighetsförvaltllingen i uppdrag att upprätta en 

underhålls- och renoveringsplan för de byggnader och lokaler Utbildningsnämnden 

hyr samt 

att föreslå kommunstyrelsen att ge fastighetsförvaltllingen i uppdrag att åtgärda och se 

över de brister gällande lokaler som nämns i enheternas bokslut.

) 

) 

) 



Ett arbete med att införa HÖK 10 påbörjades under 2011 och under 2012 kommer förvaltningen 

att genomföra HÖK 10 inom sex arbetslag. HÖK -10 är ett avtal som innebär att lärare ska 

arbeta 40 timmar per vecka samt ytterligare fem timmars förtroendearbetstid med syfte att höja 

elevers måluppfyllnad. 

Utfallet av 2010 års medarbetarundersökning visade tydligt på att stress finns bland medarbetare i 

förvaltningen och under 2011 har arbete med att förebygga stress påbörjats. 

utveckling 

Ett arbete med att utveckla ett digitalt uppföljnings- och analysverktyg påbörjades under 2011 

och förväntas vara klart under januari 2012. Syftet med verktyget är att skolledare och huvudman 

bättre ska kunna analysera exempelvis elevers meritvärden och förskolegruppers storlek. 

En översyn av förskolornas utemiljö har skett och resulterat i att en satsning på 500 tkr vilket 

genomfördes under 2011 för att höja kvaliteten på utemiljön på förskolorna. 

Kompetensutbildning har skett inom de nya styrdokumenten såsom skollag och läroplaner. 

Förvaltningen och IT-enheten arbetar tillsammans med IT ansvariga på respektive enhet för att 

möjliggöra användandet av läromedel i digital form. 

Dokumentationskravet har ökat vilket innebär övergång till olika digitala system såsom Platina. 

Det pågår även en upphandling av elevplattform för kommunikation mellan elever, lärare och 

vårdnadshavare. 

Ekonomisk ana1ys 

Den totala budgeten för utbildningsförvaltningen överskreds med 3 680 tkr. Nedan presenteras 

kortfattat större avvikelser: 

Intäkterna till förvaltningen blev högre än förväntat och resultatet hamnade på knappt 4,7 mnkr 

bättre än budgeterat. Detta beror på ökade intäkter för barnomsorgsavgifter med 1,2 mnkr samt 

att försäljning av verksamhet till annan kommun och dtiftbidrag från stat och andra myndigheter 

landade på 2,3 mnkr bättre än budgeterat. Utöver detta var det många mindre poster som bidrog 

till det positiva resultatet. 

Totalt överskreds personalbudgeten med knappt 6,6 mnkr, varav verksamhetsområdet F-9 

överskred budget med 3,5 mnkr och beror bland annat på fler barn/ elever i kommunala 

verksamheten än budgeterat. En annan förklating är att medarbetare går på 

lärarlyft/ förskollärarlyft och lönekostnaderna tas av förvaltningen, medan intäkterna från staten 

landar under kategorin intäkter. Gymnasieverksarnheten gick över personalbudget med 1,3 mnkr. 

Att budgeten inte hölls beror på att gymnasieprogram håller på att avvecklas och att personal 

måste behållas för att kunna dtiva verksamhet för de elever som är kvar. Även de totala 

vikariekostnaderna har ökat inom förvaltningen jämfört med föregående år med knappt 1,5 

mnkr. Ersättningarna till nämndsledamöter överskred budget med 0,3 mnkr och beror på 

förändrade regler kring ersättningarna samt kompetensutveckling i samband med ny nämnd. 

De externa kostnaderna för 2011 blev 1,1 mnkr lägre än budgeterat, varav F-9 hade ett överskott 

på 3,9 mnkr, vilket framförallt beror på lägre kostnader till fristående och interkommunala 

enheter än budgeterat. Fler barn/ elever än beräknat har varit inskrivna på kommunala skolor och 

förskolor, vilket innebär att kostnaderna externt blivit 5,2 mnkr lägre än budget. Inom

) 



gymnasieverksatnheten blev däremot kostnaderna 3,7 mnkr sämre än budgeterat varav 2,5 mnkr 

beror på mer kostnader till fristående och interkommunala enheter. Vuxenutbildningen gjorde ett 

överskott med 0,8 mnkr och beror framförallt på att utbildningar som planerats inte startats upp. 

Interna intäkter och kostnader överskred budget med knappt 2,8 mnkr och kapitalkostnaderna 

blev 0,2 mnkr högre än beräknat. Interna intäkter och kostnader innefattar lokalhyror, lokalstäd, 

IT -kostnader etc. 

Totalt hade förvaltningen en investeringsbudget på 2,5 mnkr att förfoga över under 2011. Utfallet 

landade på knappt 2,6 mnkr. Fördelningen blev 1,7 mnkr i inventarieanskaffning och 0,9 mnkr i 

infrasttukturssatsning. Av inventarierna som anskaffades avsågs 0,5 mnkr i inventarieanskaffning 

till nya förskoleavdelningar. Även en infrasttukturssatsning på förskolan har skett med 0,2 mnkr. 

Inom övriga F-9 området satsades 1,2 mnkr till inventarier och inom gymnasieverksarnheten 

gjordes en IT -satsning på cirka 0,7 mnkr. 

Framtiden 

Förvaltningen kommer framöver att fortsätta arbetet med att implementera den nya skollagen 

och läroplanerna som riksdag fattat beslut om, vilket kommer att påverka enheterna. Bland annat 

kommer det att införas en ny lednings organisation för att verkställa skollagens nya krav och som 

kommer att påverka huvudmannens organisation samt rektor och förskolechefers titulaturer. Det 

har också införts krav på lärarlegitimation som är ett arbete som kommer få stor fokus framöver. 

Även handledning av verksarnhetsförlagd utbildning är något nytt och innebär att förvaltningen 

kommer arbeta medutbildning av egen personal. 

En omsättningsplan för hur äldre förskolelokaler ska ersättas har arbetats fram, och arbetet med 

att genomföra utbyten av förskolelokaler kommer att fortskrida under 2012 och framåt. Det 

kommer också behövas nya förskolor för att täcka behoven framöver av förskoleplatser i 

kommunal regi. Arbetet med nyproduktion av skolor i Viken och Jonstorp kommer också att 

fortskrida. Vad gäller utveckling av utemiljöer är det ett arbete som kommer att intensifieras på 

både skolor och förskolor framöver. 

Från och med 2012 kommer en ny förstärkt elevhälsoorganisation att sjösättas. En ny 

elevhälsochef är rekryterad. Tanken är att den nya elevhälsoorganisalionen bättre ska kunna leva 

upp till skollagens nya krav. 

Fokus inom utbildning kommer framöver att ligga på bedömning och måldialog samt hur 

betygssättning ska ske enligt den nya betygsskalan. 

Ny digital elevplattform för att förbättra den pedagogiska dialogen mellan elev -lärarevårdnadshavare. 

Ä ven utökade krav i läroplanen på digital kompetens hos eleverna kommer att 

medföra ökade krav på digitala hjälpmedel (datorer). Något förvaltningen strävar mot att satsa på 

framöver. Likadant är det många nya läromedel som är baserade på att det finns tillgång till 

digitala hjälpmedel. Ett IT -system som kommunen i helhet infört är Platina, som är ett 

dokumentationssystem, där förvaltningen avser att utbilda berörda medarbetare inom.

) 

) 

) 

Delårsbokslut 2011 

Verksamhet 

En stor del av vår kraft har gått till implementeringen av skola 2011. Vi har haft studiedagar, 

planeringsdagar, läst in böcker, skapat utökade arbetslagsmöten där vi diskuterat ny läroplan 

och kursplan och köpt in en mängd material från skolverket. Vi har också varit på konferenser 

som kompetensutvecklat oss i tolkningar av de nya styrdokumenten. 

Men vi har också utvecklat våra egna styrdokument. Under våren ledde en process fram till att 

vi tog fram Bruksskolans kunskapssyn. Alla pedagoger var med och formulerade vår tolkning av 

vilken syn på kunskap vi står för. Senare under hösten tog vi fram nya arbetsplaner med 

utgångspunkt från Utbildningsförvaltningens ledstjärna "Hela barnet - hela vägen". Vi kallar den 

Framtidsbild Bruksskolan och den tillsammans med kunskapssyn och vår ledstjärna bildar vår 

nya Ledningsdeklaration. 

Bruksskolan har också fokuserat verksamheten på fortsatt förebyggande värdegrundsarbete (se 

vår Likabehandlingsplan) och på en uttveckling av ledarskapet i barngrupp. Det är en 

fortsättning på arbetet med att skapa effektiva arbetslag. Men nu med individen 

(läraren/pedagogen) i centrum. 

Läs vidare om vår verksamhet i vår kvalitetsredovisning som ligger på vår hemsida. 

Personal 

Förskolornas personal har under året haft några längre sjukskrivning som har ersatts med 

vikarier. Under hösten utökades personalstyrkan, först med 2, 75 och i december med 

ytterligare 80%. Orsaken till det var att vi öppnade två nya avdelningar. Bruksskolans personal är 

fortsatt intakt till stora delar. Vi har några som gått tillbaka till ordinarie tjänst och vi har flyttat 

en fritidpedagogog/tidiglärare (Ina Holm) från Väsby till Fritids i C-huset. Detta på grund av att 

vår dramapedagog fick jobb i annan kommun. 

Några medarbetare har varit långtidssjukskrivna vilket medfört att vikarier har satts in under 

kortare och längre tid. Under våren hade vi två extra elevassistenter och under hösten en 

elevassistent som vi inte budgetterat. Minskade anslag till barn i behov av särskilt stöd gjorde 

att de ekonomiska marginalerna krympte men samtidigt minskade korttidssjukskrivningarna 

vilket kompenserade den utökade personalstyrkan. 

På grundskolan har vi legat rätt vad gäller antal tjänster vilket är viktigt för att minimera risken 

för negativ budget. Även förskolan klarade ramarna men här måste vi påpeka att gränsen är 

nådd för snäva ramar. Sett till antal barn bör förskolanförst och främstfd ökade 

personalresurser även om grundskolan också behöver vidgade ramar om vi ska kunna fortsätta 

att leverera goda resultat i förhållande till det förväntade!


En av de långtidssjukskrivna är vår vaktmästare vilket skapat en del praktiska problem. 

Glädjande nog har vi lyckats engagera en vikarie som klara av att fylla upp luckan på ett bra 

sätt. samtidigt vill vi påpeka att vi fått minskade anslag till vaktmästartjänsten. Ett anslag som 

redan tidigare var lågt. 0,7 tidigare och enligt nya fördelningspriciper nu 0,57 tjänst! 

Precis innan denna rapport skrevs anställde vi (den nya elevhälsan är ännu inte på plats) en 

ny skolsköterska. Även denna tjänst är neddragen från 0,6 till 0,5. Och även detta beroende 

på principen att enbart fördela efter antal elever på skolan! 

Barn/elever 

Precis som förra året ser vi en liten ökning av elevantal på grundskolan och något större på 

förskolan med utökningen av två nya avdelningar. Det ger ingen anledning att öka 

personalantal på grundskolan men med nyinflyttning i våra upptagningsområden kan det bli 

aktuellt inom en snar framtid. Bruksskolan kommer att ha en plats som kommunalt alternativ 

i centrum även över tid. 

Samtidigt måste vi göra läsare uppmärksamma på att vi har behov av personal som kan stödja 

barn i behov av särskilt stöd. Vi tycker att viss omfördelning eller utökning av 

områdesresurserna borde göras. Av de tre faktorer man använder för beräkning är 

Bruksskolan i två av dem den skola som bäst skulle behöva stöd. Vi har de lägst utildade 

föräldrarna, flest antal åtgärdsprogram och flest antal pojkar (som är en av 

beräkningsfaktorerna). 

Lokaler 

Förskolornas lokaler som tillhör de äldre - Peter Lundhs förskola och framförallt Väsby 

förskola har kontinuerliga behov av att rustas upp. En del av behoven har Fastighetsskötaren 

kunnat tillfredsställa men det finns fortfarande behov av ommålning inomhus. 

Bruksskolan består av tre "hus" vad gäller grundskolan. A-huset som huserar åk 7-9 

wxpedition mm är äldst och behöver ständigt restaureras. Det blåser in genom ytterdörrar, vi 

har ett tveksamt låssystem, och lokalerna är inte anpassade efter den moderna skolan. 

Charmfaktor och atmosfär finns men i det praktiska arbetet uppstår problem. 

B-huset (åk 3-6) som är betydligt modernare har ändå brister. Och det gäller framförallt 

golven där plattorna med jämna mellanrum ger vika och lossnar. Vi har också haft problem 

med översvämning i B-hus källaren på grund av gamla brunnar utanför byggnaden. 

\ C-huset där vi har verksamhet för barn från förskoleklass till och med åk 2 är egentligen inte 

/ 

anpassade efter skola/Fritids. Det är uppställda paviljonger som är svåra att

) 

) 

Bokslut 2011 

Jonstorpsenheten Budget Bokslut Förbr% Prognos 

VERKSAMHETENS INTÄKTER -45 -93 >100% 

Personalkostnader 38008 36536 96,1% 

Övriga externa kostnader 1883 1790 95,1% 

Interna intäkter O -9 

Interna kostnader 8313 9838 >100% 

Kapitalkostnader 312 312 >100% 

Resultat 48472 48375 99,8% O 

Volymavstämning Budget VT Utfall VT Budget HT Utfall HT 

Förskola 1-3 år 63 65 53 50 

Förskola 4-5 år 60 53 60 56 

Pedagogisk omsorg (familjedaghem) 64 60 64 60 

Fritidshem 170 180 187 190 

Förskoleklass 45 46 54 53 

Är 1-6 301 300 299 303 

Är 7-9 131 132 129 126 

Summa 834 836 846 838

\ 

; 

Bokslut 2011 

Verksamhet 

Skolåret har inneburit mycket arbete med ny läroplan och skollag. De nyutbildade processledarna 

har lett skolans olika utvecklingsgrupper i detta arbete. Även fritidshemmet har arbetat med 

förändringar i den nya läroplanen och skollagen. Planeringen av skolans utbyggnad har fortsatt 

under hela året i samarbete med konsulter och arkitekter. Skolans olika planeringsgrupper utgör 

bollplank för arkitekterna i framtagandet av ritningar. 

Förskolorna har tillsammans sju avdelningar, vilket svara mot det behov av omsorg som funnits 

under året. Personalen arbetar med implementering av reviderade läroplanen. Även 

familjedaghemmen utvecklar sitt arbete enligt förskolans reviderade läroplan. Ny samverkans 

form har provats mellan barn i S årsverksamhet och skolans f-klass, s.k. Kompisträffar. Syftet är 

att skapa en mjuk övergang mellan Förskola till förskoleklass. Samverkansformen gäller både 

fristående som kommunal verksamhet. 

Lokaler 

Jonstorps förskola från 70-talet är i stort behov av upprustning. Fönsterbågar ruttnar. Brädor i 

yttertak, ledstänger och staket likaså. Det undermåliga uppvärmningssystemet och isoleringen av 

lokalerna ger väldigt kalla lokaler vintertid och väldigt varma sommartid. Utemiljön är 

totalrenoverad och är nu i bra skick. 

Arbetsmiljön i F-S-husen är fortfarande dålig eftersom trängseln är stor och lokalerna nedslitna. 

Upphandling av entreprenör för skolutbyggnaden är klar och detaljritningar för fritidsgård, 

elevhälsa, matsal och lektionssalar är i princip klara. Markarbete på grusplanen har påbörjats 

sedan i december. 

Elever/barn 

Pedagogisk omsorg har under året förlorat totalt 4 barn men har till våren många i kö. Antalet 

inskrivna barn i fritidshemmen har ökat med 7 barn gentemot budget. Förskolan har tappat 6 

barn. I grundskolan har vi haft 1 elev mer än budgeterat. Vi har 32 elever från Helsingborg och 

Ängelholm. 

Personal 

Generellt har vi välutbildad och kompetent personal, liten personalomsättning och låg 

sjukfrånvaro. Vill dock lägga in en brasklapp om stressen på Jonstorpsskolan. Resultatet från 

) gjorda undersökningar visar att personalen arbetar under hårt tryck och att detta skulle kunna 

leda till drastiskt högre sjuktal än vad vi har nu. Vissa avhopp och pensioneringar har medfört att 

vi under det gångna året anställt två nya fritidspedagoger, en ny förskollärare två lärare och en ny 

rektor med områdesansvar. 

Ekonomi 

Jonstorpsskolan går med ett mindre pluss vid årets slut. Förklaringarna kring detta kan vara 

många men den allt överskuggande anledningen är att vi inte haft någon högre sjukfrånvaro. 

Vidare har vi på årsbasis inte haft mer än marginellt fler barn än budgeterat. Tilltänkta inköp av 

t.ex. ny kurslitteratur har fått vänta då förlagen inte är klara med anpassning till Lgrll. 

------------------------------------------

) 

\ 

) 


Lerbergsenheten 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Personalkostnader 

Övriga externa kostnader 

Interna intäkter 

Interna kostnader 

Kapitalkostnader 

Resultat 

Volymavstämning 

Förskola 1-3 år 

Förskola 4-5 år 

Pedagogisk omsorg (familjedaghem) 

Fritidshem 

Förskoleklass 

År 1-6 

År 7-9 

Summa 


. UTBILDNINGSNÄMNDEN 

2011 '·02- n t 

JJnr!!:!.?-Jl-h 0.1\.:..'1 

Budget Bokslut Förbr % 

-5 -364 >100% 

34217 35111 >100% 

1551 1909 >100% 

O -116 >100% 

9756 10310 

12 12 >100% 

45530 46862 >100% 

Prognos 

Budget VT Utfall VT Budget HT Utfall HT 

82 84 82 

79 

53 53 53 57 

25 26 25 21 

170 170 175 209 

43 43 45 50 

238 241 231 240 

119 121 126 125 

730 738 737 781 

O

) 


Verksamhet 

Inom alla verksamheter har vi arbetat med att implementera de nya styrdokumenten. 

Förskolan har en välfungerande verksamhet trots stora barngrupper och ökade volymtimmar. 

Efterfrågan av placering i Pedagogisk omsorg fortsätter att minska. Sårbarheten ökar med mindre 

personalgrupp vid t.ex. långtidssjukdom. 

Vi har ett gott rykte och i år har avgångsklasserna lämnat med ett högt meritvärde, 233 

Den goda stämningen och vår profil har säkert varit bidragande till de 15-20 elever som valt 

Lerbergsenheten. 

Fritidshemmen erbjuder en mycket bra verksamhet och barnen stannar kvar upp i åldrarna. Detta 

innebar att vi fick utöka verksamheten under hösten med 0,7 åa. 

Personal 

Svårighet att rekrytera förskollärare, matte/NO lärare, musiklärare. Vi lyckades anställa 5 

förskollärare till vt. -12. Fyra av dessa är nyutexaminerade och ska under introduktionsperioden ha 

handledning aven mentor. Detta kräver utbildning och resurser som tas från barn/ elevgruppen 

och ännu en arbetsuppgift för förskolechef resp. rektor. 

Ny skolag och reviderad läroplan för förskolan ökar trycket på förskollärarna och höjer kraven på 

mer planeringstid och tid för dokumentation. Detta gäller också för förskoleklass och 

fritidshemspersonal som ofta arbetar i flera verksamheter. 

Måste till en lösning på vikarie problematiken så vi inte genom LAS konverterar in personal utan 

behörighet. Det blir svårt att rekrytera behörig personal framöver och därför bör vi göra vad vi kan 

för att behålla den personalstyrka vi har. Kommunen bör se över lönenivån för våra pedagoger. Ett 

flertal söker sig till grannkommuner, där de fått högre lön. 

Barn/elever 

Lerbergsenheten fortsätter att öka inom alla åldrar. Trycket från de yngsta kommer att märkas in i 

skolan inom några år. Inte bra att vi inte får full täckning för alla inflyttade barn. Det innebär att i 

inflyttningsområden som t.ex. Lerberget får barn/elever sämre ekonomiska förutsättningar. 

lokaler 

Förskolan gjorde åter en provisorisk lösning för våra femåringar jan.-2011 för att kunna erbjuda 

plats till alla barn i kön. Inför hösten 2011 får vi ännu en gång flytta femåringar till lokaler som inte 

är byggda för förskoleverksamhet. Den nya två avdelningsförskolan blir inte klar förrän april 2012. 

Utbyggnad av bostäder i området kräver en parallell planering av förskoleplatser och skola. 

Skolans lokaler har inför hösten 2011 omfördelas för nya behov 

Saknar en översikt över hur enhetens lokaler ska underhållas och renoveras. Större barn/ 

) elevgrupper ställer också krav på underhåll och nyanskaffning av inventarier. 

Övrigt 

Första halvåret har vi följt budgetplaneringen. Inför hösten har vi anställt personal och startat 

verksamhet beräknat på volymer och nyckeltal. Den föreslagna summan för reglering av volymer 

täcker inte det. Vi har under hösten anställt 0,5 åa extra för vår femårsgrupp. Ytan och 

ventilationen i de provisoriska lokalerna och brist på inhägnad utemiljö kräver ett 

personalkrävande arbetssätt. 

Kostnaden för IT och telefon har ökat från 72 000 kr 2010 till 216 000 kr 2011. Kostnaden för adm. 

datorer kan vi inte påverka och bara marginellt avgöra omfattning på. 

Kraven i läroplanerna på "använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, 

kommunikation, skapande och lärande" innebär en stor investeringskostnad. En uppsättning 

bärbara datorer till 25 elever kostar ca 100000 kr. 

Även förskolorna har behov av fler datorer till undervisningen och för personalen. 

Under 2011 har vi betalt 39 000 kr för olika miljökostnader som tillfälliga tillstånd för våra 

provisoriska förskolelokaler och årliga tillsynskostnader. 

Många "kring kostnader" (t.ex telefonkostnader, serviceavtal), som ska täckas av den låga 

elev/barnpengen!

- 

) 

) 

) 

) 


Nyhamnsenheten Budget 

VERKSAMHETENS INTÄKTER -211 

Personalkostnader 30478 

Övriga externa kostnader 1807 

Interna intäkter O 

Interna kostnader 7032 

Kapitalkostnader 25 

Resultat 39131 

Volymavstämning BudgetVT 

Förskola 1-3 år 56 

Förskola 4-5 år 49 

Pedagogisk omsorg (familjedaghem) O 

Fritidshem 138 

Förskoleklass 44 

Är 1-6 221 

Är 7-9 109 

Summa 617 

Bokslut Förbr% Prognos 

-320 >100% 

30155 98,9% 

1733 95,9% 

-7 

7598 >100% 

29 >100% 

39190 100,1% 

Utfall VT Budget HT Utfall HT 

55 54 

49 46 

O O 

140 143 

43 37 

224 227 

106 110 

617 617 

HÖGANÄS KOMMUf\!] 

UTBILDNINGSNÄM ND E,· 

O 

56 

40 

O 

155 

33 

231 

108 

623

) 

) 


Verksamhet 

Enheten är i full gång med att implementera de nya styrdokumenten i alla verksamheter. 

Genom vårt arbete med elevdelaktighet och målstyrning ser vi arbetet som en vidareutveckling 

på detta. 

Förskolan har en mycket bra verksamhet och gott rykte. Barnantalet ökar nu under hösten vilket 

ger stora barngrupper och ökat tryck på ekonomi och personal. 

Våra avgångsklasser lämnade skolan med full måluppfyllelse och de bästa resultat vi sett. Vi 

släppte fyra språkelever från språkklassen och även de gick vidare till riksgymnasiet i Örebro. 

Fritidshemmet erbjuder en mycket bra verksamhet och vi är glada för ett ökat besöksantal på 

fritidsgården. 

Personal 

Nya skollagen och läroplanen betyder nya utmaningar för personalen. Speciellt på förskolan 

finns en stort behov av mer planeringstid för personalen. 

Vi har haft stora svårigheter att rekrytera musiklärare. Under hösten har vi löst det genom 

samarbete med Eric Ruuth. Vi ser en tendens att ha ett dåligt sökunderlag vid rekrytering och ser 

ett behov aven tydlig personalstrategi i kommunen. Löneutvecklingen för lärare måste vara 

konkurrenskraftig så vi kan rekrytera och behålla vår duktiga personal. Rätt rekryteringen är a 

och o till en bra verksamhet och blir billigare i längden. 

Barn/elever 

Barn- och elevantalet ökar generellt. Svårigheten för bl.a. förskolorna är att budgeten inte följer 

ökningen i den utsträckningen den behöver. Vi vill inte behöva vänta med att ta in nya barn i 

verksamheten för vi inte har ekonomi till nyanställning. 

Vi ser en tendens att föräldrar väljer Nyhamnsskolan utfrån vårt rykte att vara duktiga med barn 

i behov av stöd. Det senaste året har vi fått 6 elever (åk 8-9) med mycket stora behov vilket gör 

att resurserna inte räcker till och vi förväntas klara av att få eleverna att nå målen på en väldigt 

kort tid. Vi ser även att elevhälsan är underdimensionerad p g a att vi har många språkbarn. 

Lokaler 

Under våren har flera lokaler på skolan sanerats efter fuktproblem. Under hösten ska vi 

genomföra en stor enkätundersökning för att klargöra om elever, personal och föräldrar tycker 

att inomhusmiljön förbättrats. Undersökningen görs på uppmaning av Arbetsmiljöverket. 

Fortfarande har vi luktproblem och misstanke om fuktproblem i våra lokaler. 

Vi ser fram emot nybyggnationen aven förskola med fyra avdelningar som kan ersätta 

Stinsängens fsk och samtidigt öka antalet barnplatser. 

På grund av ökat elevantal i de yngre årskurserna har vi omdisponerat lokalerna och flyttat upp 

åk 2 i stora skolan. Detta har dock fått till följd att de äldsta eleverna har färre salar och få flytta 

runt mer. 

Även om samarbetet kring våra fastigheter blivit mycket bättre saknar vi en underhållsplan för 

våra lokaler. 

Övrigt 

Under våren har vi följt budget men förskolan har gått över budget och det har vi täckt upp med 

resurser ur fritidshemmets budget. Under hösten går förskolan underbemannade och kommer 

att nyanställa utifrån volym och nyckeltal. Därmed kommer inte den föreslagna summan att 

räcka. 

----------------_. __ .-------._--------_._------

) 


Verksamhet 

Skolverksamheten krymper p g a att barnkullarna minskat. Antalet yngre barn har ökat och det 

är fullt på alla tre förskolorna. 

Personal 

Ökat antal barn i förskolan i förhållande till tilldelat budget har inneburit att vi måst utöka 

antalet personal. Personalomsättningen är låg. 

Barn/elever 

Barnen/eleverna trivs bra i våra verksamheter och har nått mycket goda resultat utifrån sina 

förutsättningar. 

Med de medel som Tornlycke tilldelats har vi inte kunnat garantera att alla elever fått det stöd 

de har rätt till. 

Lokaler 

Vi ser fram emot att lokalerna för Brorsbacke och Siöcrona förskolor ersätts av nya och att det 

inte dröjer för länge. 

Övrigt 

Intraprenadformen har varit positiv för enheten 

Lars-Göran Hallden 

rektor med områdesansvar

) 


Verksamhet 

Svenska som andra språk, Modersmål och Introduktionsklasser: 

Modersmålsundervisning. I ett par språk har modersmålsundervisningen upphört p g a för få elever. 

Några nya språk har istället tillkommit (spanska och persiska) 

Kommunen har har f n undervisning eller studiehandledning i 16 språk. 

Antalet elever i Introduktionsklasserna varierar men blir ganska konstant över tid. 

Särskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg: 

Särskoleverksamheten består f n av 20 elever, varav 10 är placerade i särskolan och 10 i 

träningsskolan. Elever i träningsskolan är mer resurskrävande och eleverna klarar sig inte utan 

individuellt stöd. 

Sex sär- och träningsskoleelever har skolverksamhet i annan kommun. 

Personal 

Nya krav i skollagen kommer att innebära stora kompetensutvecklingskostnader för att Höganäs 

kommun ska kunna fortsätta bedriva särskoleverksamhet på hemmaplan. Jag har i maj 2011 skrivit 

separat skrivelse om detta till nämnden. 

Barn/elever 

Lokaler 

Ändamålsenliga lokaler för de båda introduktionsklasserna finns fortfarande inte att tillgå på 

Tornlyckeskolan. Verksamheterna fanns inte inplanerade vid skolans tillkomst. 

Ej heller finns bra lokaler för modersmålsverksamheten. 

Övrigt 

Det gemensamma utfallet för kommungemensamma verksamheter som Tornlycke ansvarar för har 

gett ett visst överskott vid årets slut. Studiehandledningen på modersmål tar tid att bygga upp 

(organisation, hitta och anställa lämplig personal etc). Den verksamheten hör heller egentligen inte 

till modersmålsundervisningen utan faller inom ramen för rektors ansvar för "det stöd eleven har 

rätt till". Samma med verksamheten i introduktionsklasserna. 

Lars-Göran Hallden 

Verksamhetssansvarig för 

Svenska som andra språk 

Modersmålsundervisning, 

Introduktionsklasser och 

grundsärskolan 

Eva Hugosson 

Verksamhetsansvarig för 

Resursskolorna Lotsen och 

Kompassen 

Britt Thell 

Verksamhetsansvarig för 

Öppna förskolan

) 

) 

) 

) 


Verksamhet 

Förskola: Många barn behövde barnomsorgsplats i jan,febr. Som tur var fanns platser lediga i en 

del barngrupper . Nya barn placerades och totalt blev det 181 barn som fick plats. På grund av 

ytterligare behov av platser gjordes en omdisponering av lokalerna på så sätt att 

dagbarnvårdarlokalen på Svanebäcks förskola fick utnyttjas till resterande barn som stod i kön. 

Dessa barn var övervägande l-åringar och denna lokal var ej lämplig för heldagsomsorg för små 

barn. Vi flyttadede äldre barnen från Svanebäcks småbarnsavd till denna dbv-Ioklal. Allt var frid 

och fröjd personal och föräldrar mycket nöjda. Problem uppstod dock när de små barnen skulle 

inskolas på Svanebäcks småbarnsavd. Nya inskolningar och många barn allt för tung belastning 

för både personal och befintliga barn. En i personalgruppen blev sjuk av överansträngning och 

rehabilitering fortgår. Detta har kostat oss en hel del extra resurser. 

I övrigt har verksamheten löpt på med god kvalitet och med mycket nöjda föräldrar och personal. 

Detta framgår tydligt av Qualisutvärderingarna som redovisades under våren. 

Grundskola: 

Under vårtermien 2011 intensifierades implementeringsarbetet med nya styrdokument samtidigt 

som den ordinarie verksamheten pågick. Ett nytt arbete som pedagogerna är mycket positiva till 

men som ger en del frustration över att tiden inte räcker till. Vikenskolans medverkan i Skolverkets 

matteprojekt är mycket positvt men kräver mycket extra arbete av personalen och konkuransen 

om gemensam planeringstid har varit frustrerande för hela skolan. 

Processledarna har drivit implementeringsprocessen dels i arbetslagen men även i ämnesspecifika 

grupper. Extra tid och insatser som t.ex vikarier för att lösgöra personalen, har varit nödvändigt för 

att förbereda för nya styrdokumnent. Processledarnas roll i implementeringsarbetet har varit 

extremt viktigt och deras förberedelsetid och aktiva arbete har inneburit extra kostnader för 

enheten. 

Beslutet att år 6 ska ha betyg föranledde oss att göra en omorganisation av tillhörighet till år 4-6 

och inte som tidigare i Maximalen. Omflytt av elever med nya grupperingar och ett nytt 

ansvarsområde för Midimalens pedagoger har inneburit exta kostnader som påverkat 

bUdgetresultatet negativt. 

För att klara av att uppnå kursplanemålen i de nya styrdokumenten kommer omfattande 

investeringar av nytt materiel att behövs kommande år. Bland annat musik, fysik och teknik saknar 

skolan idag undervisningsmateriel. 

Personal 

Förskola: Till den provisoriska barngrupp som startades i dagbarnvårdarnas lokal anställdes 1,7 åa. 

Vi var också tvungna att periodvis vid inskolningarna utöka personalen på den befintliga 

småbarnsavd. Eftersom behov av barnomsorgsplatser varierar mycket mellan vår och höst är det 

svårt att hålla en jämn tjänstefördelning. Brist på förskollärare gör också att vi är försiktiga att 

släppa dem då behov av platser ofta är stort i januari. 

Fortbildning för personalen har bedrivits iNTA-kurser, leDP-kurs och Ped. nätverk under våren. 

Men framförallt ägnades implementeringen av förskolans läroplan stort utrymme. För att 

personalen skulle kunna gå ifrån och föra diskussioner i arbetslagen har ett utökat vikariebehov 

varit nödvändig. Vi har varit tvunga att sätta in vikarier för att säkerställa barnens och föräldranas 

trygghet. Vikarieanskaffningen var nödvändig bl.a. på grund av att våra höga volymtimmar, 

vilket tidigare meddelats förvaltningen. T.e.x när det är de ped.nätverken har vi många barn kvar 

vid den tid på eftermiddagen och vikarier måste sättas in. Vi orkar med mycket och har höga 

ambitioner för att hålla god kvalitet men det finns dock en gräns för både barn och personal. Vi får 

inte blunda för den smygande ohälsa som breder ut sig bland personalen.

) 

) 


Grundskola: Ovanligt höga vikariekostnader med anledning av implementeringen. 

Flera ämnesnätverksledare som har kompenserats med ledighet innebär sämre kvalitet för 

eleverna med obehörig personal samt mindre kontinuitet detta i sin tur påverkar arbetsron. 

4 pedagoger har deltagit i lärarlyftet på SO%/var. Kraven på pedagogeran att 

kompetensutveckla sig ,samtidigt upprätthålla ett arbete, har visat sig vara påfrestande. 

en pedagog har valt att sluta helt, en hoppat av utbildningen och en sjukskriven för 

överbelastning. 

Pedagogernas stress och frustration över att inte hinna med har givit effekter som att gå ner i 

tjänst och en längre sjukskrivning. 

Det finns allvarliga tecken bland pedagogerna på att arbetsbelastningen är hög. 

Goda pedagoger med hög ambitionsnivå att göra ett bra jobb har påverkat mångas hälsa. 

Fler elever, pensionsavgångar ,Iärarlyftet och flytt till annan ort och arbete innebar en mycket 

ansträngd rekryteringsprocess under våren. 13 nya anställningar gjordes förutom kurator, 

skolsköterska och rektor. Den gemensamma personlplaneringen i förvaltningen måste kunna 

effektiviseras och med mindre oro. De senaste åren har vi inte fått den övertalighet som 

befarats utan tvärtom behövt anställa. 

Fler elever generarar fler personal. Nya matsalsmöbler, personalskåp, större kylskåp, 

utrustning i personalrummet, fler telefoner och arbetsplatser är bara några av extra kostnader 

som följer. 

Ledningsresursen på Vikenenheten har under många år varit underdimensionerad i 

förhållande till elevantal. Under året fick vi en utökning av ledningen men som inte var 

finansierad i budgeten. En kostnad som påverkat vår budget negativt. Arbetsbelastningen för 

ledningen på skolan blev märkbart mindre, positivt! 

Barnlelever 

Förskola: Tilldelad budget för vårterminen beräknat på 188 barn och vi hamnade på 189 

barn. Allt borde vara under kontroll om inte förutsättningarna hade varit annorlunda. Se ovan. 

Den extra barngrupp som startades på Svanebäcks förskola krävde mer personal än om barnen 

hade placerats i befintliga grupper. Hade våra volymtimmarvarit lägre kunde detta varit helt 

möjligt men inte med dessa höga vistelstider. 

Ped.omsorg:Färre föräldrar har önskat pedagogisk omsorg denna termin. Flera av barnen har 

fått syskon och därmed minskning av barntimmarna. Vi ser en tydlig minsknng när det gäller 

efterfrågan på ped.omsorg. En verksamhet som är oerhört sårbar vid förändring i 

barngrupperna. Vi ser också ett problem framöver att kunna leva upp till allmän förskola för 3åringar 

i den ped. omsorgen. Här föreligger behov av diskussion för det fortsatta arbetet. 

Grundskola: En extra ordinär insats gjordes med att skapa en liten undervisningsgrupp med 4 

elever från år 6. Skolsituationen var ohållbar för pedagoger och elever. 2 resurspedagoger 

anställdes på heltid för att helt koppla ifrån dessa elever från övriga skolan. Undervisningen 

skedde i Mixens fritidshems lokaler med föräldras godkännande. I resterande klass gavs 

handledning och ett systematiskt arbete genomfördes för att förbättra arbetsmiljön för 

personal och elever. Positiva effekter har vi sett vid höstterminsstarten för alla inblandade 

elever utom en som även under hösten haft extra

) 


stödinsatser av 20 h/v. Insatsen har gett önskad effekt och nu vid vårterminens start klarar 

eleven sig själv. 

Vi gläds speciellt åt mycket lyckade resultat för ett par nya elever med extrema sociala 

svårigheter att få en hel del godkända betyg i år 9. Detta med mycket insatser i samarbete med 

alla berörda inom olika verksamheter, systemiska möten. Redovisade insatser har påverkat 

budgetens slutresultat negativt men framtiden ser ljusare ut för eleverna som fick stöd i tid. 

Lokaler: 

Förskola: Komplettering med ljuddämpande bord, matta och hyllor införskaffades till 

dagbarnvårdarlokalen ca 1O.000:-(med godkännande från Peter) . Eftersom dagbarnvårdarna 

inte hade tillgång till lokalen inköptes en laptop till en av dbv. 

I övrigt när det gäller lokaler saknas fortfarande duschmöjligheter på Vikens Ry förskola hus L 

Behov av fler vagnar till utökningen av de små barnen inköptes. 

Grundskola: 

Lokalbrist råder på skolan. För att lätta på trycket i väntan på en ny skolbyggnad, har en ny 

paviljong ställts på gården. Här har 90 elever från Midimalen söder sina undervisningslokaler. 

Mycket irritation uppstod bland föräldrar, personal och elever när inte paviljongen var klar i tid. 

Inredning, uppkoppling och i ordningsställande drog ut på tiden och extra tid för pedagoger, 

olika lösningar med lokaler och material påverkade arbetsron för många. 

Paviljongerna är tyvärr inte anpassade logistiskt för att fungera med arbetssättet i Midimalen 

söder. 

Vikenskolans ojämna årskullar av elever gör att vi varje år måste flytta och anpassa efter 

ändrade förutsättningar inom huset, vilket påverkar arbetsbördan och budgeten negativt. 

Med anledning av mängden elever i Decimalens verksamhet F-år 3,har en extra städning/dag av 

toaletterna varit en lösning som kostat. Vi står inför problemet HT 2012 att elevantalet ökar 

ytterligare i Decimalen och nya lösningar för kapprum bl.a måste fixas, extra kostnader för 

skolan. Slöjdsalar och NO-salar måste anpassas till ett större elevantal och nya krav i 

kursplanerna. Förslag på ändringar är inlämnade till förvaltningschefen under hösten. 

Idrottshallen är den lokal som är mest utnyttjad på Vikenskolan. Varje timme på dagen används 

den av våra elever och uthyrd varje kväll och helg till olika föreningar. 

Detta har satt sina spår. Vid senaste säkerhetsbesiktningen redovisades åtgärder som 

kostnadsberäknade till 210.000 kr. Hälften av dessa blev klara under hösten men mer är att 

göra för att kvaliten och säkerheten ska vara bra. Vi har bl.a. investerat i en ljudanläggning som 

täcker de 2 hallarna. 

Övrigt 

Förskola: Sammanfattningsvis har 2011 varit en mycket kreativ och kvalitativ period för 

förskolorna i Viken. En omfattande fortbildning och utökning av de små barnen har en 

nödvändig vikarieanskaffning och personalförstärkning gjort att vi förbrukat mer än vad som 

tilldelats. Vi känner oss väl rustade för att möta de nya krav som ställs på oss framöver. 

Fritidsgården: Under våren var det extremt stökigt på fritidsgården. Många elever i årskurs 6 

fick tillgång till gården men tog inte ansvar i den utstäckning som behövdes. Utanför gården var 

tillhåll och gängbildningar som orsakade mycket förstörelse på skolan. En personalförstärkning 

blev nödvändig då arbetsmijön var ohållbar. 

Ekonomi: Är 2011 har varit ett mycket ansträngt budgetår med olika problem som måste lösas.

) 

) 


,---------------'---------_._----- 

En personalförstärkning blev nödvändig då arbetsmijön var ohållbar. 

Ekonomi: Är 2011 har varit ett mycket ansträngt budgetår med olika problem som 

måste lösas. Vikenenheten har ett negativt slutresultat i budgeten men med hänvisning 

till redovisade insatser som vi bedömt vara nödvändiga finns det en skälig förklaring. 

Viken 20120126 

Mai-Lis Johansson 

RektorjOmrådeschef 

Karin Karringer 

Förskolechef 

I 

.. _J

) 

) 

) 

Bokslut 2011 

Verksamhet: Under året har vi arbetat konsekvent för att klara minskningen av elevunderlaget. Fler elever 

fortsätter att välja interkommunala lösningar. Skolans satsningar på internationalisering fortsätter och 

utvecklas. Internationaliseringen har vi kunnat genomföra tack vare att vi beviljats medel för sökta projekt. 

Om vi inte beviljas medel utifrån eller tillförs medel för internationalisering kommer vi att ha mycket svårt 

att fortsätta i den omfattning som vi nu gör. Skolans inre arbeta har under hösten starkt präglats av nya 

marknadsföringsinsatser samt ett strategiskt kvalitetsarbete. Effektivisering av personalkostnader har 

genomförts under hösten men hela utfallet kan inte utläsas förrän i februari 2012. Verksamhetsanslaget 

harfortsatt att minska vilket innebär stora begränsningar i inköp av läromedel, teknisk utrustning m m. 

Inom verksamhetsanslaget skall rymmas många "fasta kostnader" oavsett hur många elever som går på 

skolan. Detta får stora konsekvenser när verksamhetsanslaget är beräknat utifrån antalet elever och med 

denna beräkningsgrund ständigt sänks. Vi har en ny Gymnasieskola med kurser/ämnen som är mycket 

mera omfattande än tidigare och som kräver nya läromedel. Förra budgetåret minskades 

verksamhetsanslaget med 20% och delta året 15%. 

Det blir snart omöjligt att bedriva kvalitativt bra undervisning om vi inte har möjlighet att köpa in de 

läromedel som krävs!! 

Personal: Antalet lärartjänster har under hösten minskat med 5,5 årsarbetare. Anpassningar har i 

huvudsak gjorts i form av 2,0 tjänst - pensionsavgång, 1,75 tjänst - ej start av program. Resterande 1,75 är 

justering av tjänstgöringsgrad samt kurser som ej startar i den nya gymnasieskolan. Kostnader för 

uppsägningar ligger kvar under hela året och avslutas jan-12. Anpassningar av tjänster inom 

administrationen har genomförts från den 15/9-11. Anpassningen av skolledartjänster från 3,0 tjänst till 

2,5 tjänst har genomförts 1/11-11. Från den 15/9 harvi anställt en lärare för de ensamkommande 

flyktingbarnen. 

Barn/elever: Antalet elever som har valt att läsa på KulIagymnasiet är det samma som föregående år trots 

att vi minskat utbudet med tre program, vilket ändå kan ses positivt. Vårt mål är alt fler elever skall stanna 

kvar i kommunen. 

lokaler: Fastigheten är i behov aven kraftig upprustning. Underhållsplan saknas och någon mera 

omfattande underhåll har inte gjorts på många år. Klassrummen upplevs som ålderdomliga och tråkiga av 

eleverna. En rejäl uppfräschning och modernisering av skolan behöver göras. Detta framkommer också i 

den marknadsundersökning som är gjord av Brand elinie. 

ÖVrigt: Kullagymnasiets underskott blev något mindre än prognosen under året..



Möjligheten att tillgodose behovet av trygghet och sociala kontakter i ordinarie boenden bör 

utvecklas. Utveckling av hemvård möjliggör att äldre kan bo kvar hemma i ordinärt boende 

längre. Tillgängliga bostäder och fortsatt satsning på olika former av 

trygghetsboenden/ seniorboenden innebär att främst personer med omfattande vårdbehov 

kommer efterfråga plats i vårdboende. 

Demensvården behöver utvecklas för dementa såväl inom vårdboende och som i ordinärt 

boende. Stöd till anhöriga är en viktig del i detta arbete. 

Mötesplatser, cafeer och träffPunkter bör utvecklas ytterligare såsom samarbetet med ideella 

organisationer bör tillvaratas och stimuleras. Fortsatt fokus på bemötande, etik och det sociala 

innehållet i omsorgs arbetet är angelägen. 

På sikt, med bland annat stora pensionsavgångar, finns ett stort behov av nyrekrytera personaL 

Insatser behöver göras för att öka intresse och status för vårdyrkena, inte minst för att attrahera 

ungdomar och manlig personaL 

Senaste befolkningsprognosen visar att antalet personer över 85 år i kommunen inte kommer att 

öka nämnvärt de kommande 10-15 åren för att därefter åter öka. Det bedöms mycket angeläget 

att kommunen arbetar med att skapa förutsättningar för att möta den kraftiga ökningen av antalet 

äldre som därefter kommer att ske.


KOMMUNLEDNINGSKONTORH 

Verksamhet 

Överförmyndamämnden har enligt lag att under länsstyrelsens kontroll utöva tillsyn över 

fÖi1nynderskap, förvaltarskap och godmanskap i kommunen. Tillsynen ska garantera rätten åt 

personer som inte kan ta hand om sig själva, förvalta sin egendom eller på annat sätt tillvarata 

sina rättigheter. I detta ingår bland annat rekrytering av gode män och fÖlvaltare. Nämndens 

uppgift är också att ge tillstånd till vissa rättshandlingar samt att lämna in ansökningar och 

yttranden till domstol. 

Viktiga händelser 

Medborgare 

De senaste åren har verksamheten fått ökad arbetsbelastning på grund av fler åtaganden och mer 

komplicerade sådana. Vidare har trycket på överförmyndarnämndens administration ökat 

väsentligt med anledning av beslutet att ta emot ensamkommande flyktingbarn, som samtliga ska 

erhålla en god man. Det har även inneburit betydande utbildningsinsatser för såväl handläggare 

som förtroendevalda. 

Medarbetare 

Kommunkansliet har genom viss omfördelning av arbetsuppgifter från och med augusti månad 

skjutit till personalresurser till överförmyndarnämndens expedition för att möta den 

arbetsanhopning som skett och för att kompensera det ökade tl)'cket som de ensamkommande 

flyktingbarnen innebär. Socialnämnden har även marginellt skjutit till resurser. 

Utveckling 

Under 2010 var ärendeökningen sex procent och under 2011 har ärendetillströmningen fortsatt 

att öka. Denna utveckling förväntas fortgå, vilket gör att det finns ett ständigt behov av fler gode 

män. 


Med anledning av vad som ovan beskrivits under viktiga händelser beräknas 

överförmyndamämndens budget överskridas med 54 tIer. 

Framtiden 

Överförmyndarnämnden står inför en bl)'tningstid med den ökande tillströmningen av nya 

ärenden. Utan exttaresurser kan rättsäkerheten för våra mest utsatta medborgare inte garanteras.

Mål 



Mål 

Effektiv hantering av 

inkomna ärenden. 

med och 

know-how vid utveclding 

och utformning av attraktiva 

mötesplatser för yngre. 

de kan påverka sin tjänst, lön 

och utveckling 

ska känna sig 

tillfreds i sin roll, att de har 

tid med sina medarbetare 

och samtidigt kunna utveckla 

verksamheten präglad av 

f tämja samarbetet med andra 

kommuner och aktörer inom 

byggnadsnämndens 

verksamhetsområde. 

,,,,,kti' v arkitektur, sunda 

hus och goda boendemiljöer, 

Hur mäter vi? 

Kompletta delegationsärenden: 

Nämndsärenden: 

Personligt avtalat besök hos 

handläggare: 

Handläggningstiden skall mätas i 

ärendehanterlngssystemet. Med 

reservation för andra 

myndigheters 

handläggningstider. 

Medborgarenkät, andel kunder 

som anser att man får tylig 

information och tydliga beslut. 

av antalet 

projekt där medverkan sker. 

tre 

ha en individuell utvecklingsplan. 


näjdhetsindex 

Alla nya chefer ska erbjudas att 

gå en ledarskllpskurs och ett 

291 st 

92 st 

Ej fört statistik 

Stundtals har handläggningstiden varit 

ca 8-10 veckor på grund av 

arbetsanhopning och personalbrist. 

Från och med den 2 maj och 

införandet av ny plan- och bygglag 

finns ett lagktav som anger att beslut i 

lovärenden ska lämnas inom 10 veckor 

från det att fullständiga handlingar 

inkommit. 

park har beviljats, 

Informa tionsträffar med elever vid 

Kullaskolan har genomförts. 

Kurser i PBL har genomförts, och 

uppfOljning kommer att ske under 

2012. 

har deltagit i ett 

mentorsprogram. 

Chefskurs har erbjudits och 

genomförts. 

uppnåtts genom deltagande i 

olika inspektörs- och handläggarträffar, 

Det är ett fortgående arbete som är 

återkommande i alla bygglovsärenden. 

Vid rekrytering har kunnandet om god 

arkitektur lyfts fram t ex vi. film på



Verksamhet 

Myndighetsutövning utgör den centrala delen i verksamheten och regleras i huvudsak av 

speciallagstiftning. . 

Viktiga hände1ser 

Medborgare 

Från och med den 1 januari ingår bygglovsavdelningen i Samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Stationsbyggnadens annex drabbades av översvämning i februari, vilket medförde att avdelningen 

flyttades. Arkivet blev svårtillgängligt och samordning av arbetet försvårades. Tillbakaflytt till nya 

lokaler i direkt anslutning till huvudingången skedde i slutet av augusti. Receptionen blev gemensam 

för hela Samhällsbyggnadsförvaltningen. Avdelningen var ifatt med handläggning av inkomna ärenden 

efter sommaren. 

Medarbetare 

En ny plan- och bygg lag trädde ikraft den 2 maj. Den nya lagen innebar stora förändringar inom 

bygglovsverksamheten och nya rutiner med ökad arbetsbelastning som följd. I juni förstärktes 

avdelningen med en ny byggnadsinspektör. Bygglovsarkitekten bytte arbetsgivare i augusti och i 

oktober anställdes en ny bygglovsarkitekt. Stadsarkitekten slutade i december och rekrytering pågår. 

Förstärkning av avdelningen har skett med handläggare dels under sommaren och dels sedan sen 

höst. 

Utveckling 

Handläggningstiderna ökade under våren som konsekvens av att avdelningen suttit i provisoriska 

lokaler. Ärendemängden har minskat med 13 % jämfört med föregående år, något som kan hänga· 

ihop med sämre ekonomiska tider. 


Resultatet visade ett underskott på 75 tkr. Den politiska verksamheten överskred sin budget med 

nästan 0,3 mnkr. Detta främst beroende på det ökade deltagandet i byggnadsnämnden och 

arbetsutskottet samt seminarium i samband med en ny mandatperiod och utbildningar i ny lagstiftning. 

Framtiden 

Avdelningens mål är att införa digitala handlingar. 

Med flera nya medarbetare ser vi möjligheter till positiv utveckling av avdelningen mot gemensamma 

mål. 

Inom kommunen är många stora bostadsprojekt på gång, då flera detaljplaner vunnit laga kraft. Det 

innebär att den minskande trenden i inkomna ärenden kan bli kort.

HÖGANÄS 2012.02.28 

KOMMUN 

KAllELSE/fÖRSLAG TILL PROTOKOLL 


"""--'-'''--'''-'-- 


§ 

ÅRSREDOVISNING FÖR AB HÖGANÄSHEM 2011 SAMT DIREKTIV 

TILL OMBUD VID ÅRSSTÄMMA 2012 


Kotnmunledningskontorets ekonomiavdelning har överlämnat AB Höganäshems 

årsredovisning för år 2011. 

Peter Kovacs (M) är vald till kotnmunens ombud vid bolagsstätnman med AB Höganäshem 

till och med 2015 med Ulf Molin (C) som ersättare. 


Kotnmunledningskontorets, ekonomiavdelningen, tjänsteskrivelse, registrerad den 20 


AB Höganäshems årsredovisning för 2011, inkotnmen 16 februari 2012. 


Fo'rJlag: 

Kotnmunstyrelsen föreslår kotnmunfullmäktige besluta 

att vid AB Höganäshems årsstätnma 2012 uppdra följande åt kotnmunens ombud: 

1. föreslå att resultat- och balansräkningen för 2011 fastställs, 

2. föreslå bifall till revisorernas förslag om ansvarsfrihet för den verkställande 

direktören och styrelsen, 

3. besluta om vinstutdelning med 62 475 kronor, 

4, föreslå att den återstående ansamlade vinsten 65 582 981 kronor balanseras i ny 

räkning. 

att lägga årsredovisningen till handlingarna. 

Beslutet ska skickas till . 

HÖGA NÄS KOMMUN 

263 82 Höganäs • 042-33 71 00 • kommunen@hoganas,s8 


11 (37) k J' /

Styrelsen och verkställande direktören för 

AB Högall1läs!hlem 

ORG NR 556104-9551 

får härmed avge 

. ARSREDOVIS!NING 

för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2011 

Innehåll 

Förvaltningsberättelse 

Resultaträkning 


Kassaflödesanalys 

Noter 

Sida 

2 

11 

12 

14 

15

Å 

AB Höganäshem, arg nr 556104-9551 ;,;:;;;;;;;. 

F d Bankhuset,.Jonstorp 

Förstudie och planarbete har påbörjats för att bygga till och om f d Bankhuset med ca 20 - ... , . 

lägenheter. Förhandlingar pågår med kommunen om att förvärva fastigheten. Byggstarten är 

planerad till 2013. 

Sjöerona 

Under2010 gjordes en utredning som visade att bostadsområdet Sjöcrona har stora brister i 

bostadsmiljön och att livslängden för de tekniska installationerna närmar sig sitt slut 

Höganäshems styrelse beslutade att rivning och nybyggnation är det klokaste och ekonomiskt 

mest fördelaktiga alternativet. Byggnation avseende nybyggnation av de första tre huskropparna 

(etapp 1) totalt 48 lägenheter pågår och de första 16 lägenheterna i denna etapp färdigsUllldes vid 

årsskiftet. Byggnationen av etapp 1 beräknas vara avslutad under våren 2012. 

Etapp 2 avser rivning och nybyggnation av två huskroppar (24 lägenheter) beräknas starta under 

andra halvåret 2012. 

Utredning om hur resterande del av området ska bebyggas i framtiden görs tillsammans med 

kommunen efter rivning av de två sista huskropparna (etapp 3). Bolagets förhoppning är att man i 

etapp 3 kan bygga betydligt fler bostäder än vad som tidigare har funnits i området. 

Om bygg nation 

Nya Långaröd 

AB Höganäshem har byggt en egen undercentral för fjärrvärme samt varmvatten tilllägenhetema 

på Nya LångafÖd. Undercentralen var placerad i en av de huskroppar som såldes till Jefast 

2010-12-30. Projektet innebär alt den gamla undercentralen har delats och försörjningen till 

Högnilshems hyresgäster hanteras numera av Höganäshem. 

Övriga ombyggnationer 

Höganäshem fortsätter med inre underhåll i fastigheterna. 20 (65) badrum har byggts om till 

duschrum, innefattande byte av sanitetsporslin samt heikakIing, vidare har 30 (39) kök fått höjd 

standard. 17 (14) balkonger har glasats in och 52 (O) lägenhetsdörrar har bytts till säkerhetsdörrar. 

Entreprenören för leverans och montering av balkonginglasningar har under hösten beslutat att 

aweckla sin verksamhet. Högnäshem har en upphandling på gång och beräknar alt ha en ny 

entreprenör klar till våren 2012. 

Loka/enheten 

Ilokalenheten har följande ombyggnader genomförts: 

• På Storgatan 35 C har en handikapptoalett byggts till en lokalhyresgäst. 

• I Tivolihuset har ett nytt kök byggts till Tivolisalens hyresgäster och ett nytt gemensamt 

kontor till Höganäshems bovärdar. 

• I Fyrkanten har installation av frånluftsvärmepump slutförts, vidare har innertaket tätats 

och isolerats. 

Skalskyddsprojekt 

Skalskyddet innebär att entreportar och dörrar till källargångar är låsta och öppnas med en 

data bricka, en s k tagg. Installation av skalskydd har medfört att det blivit betydligt färre antal 

besök av obehöriga till fastigheterna. Under året har ingen installation av skalskydd genomförts. 

Cirka 20 % av bostadSbolagets fastighetsområden är anslutna till skalskydd. 

Fastighetsförvaltning 

Underhåll 

Höganäshem fortsätter att satsa på att underhålla fastigheterna. Delta gäller i ännu högre grad de 

närmsta åren eftersom flera fastigheter byggts mellan 1960-1975. Installationerna närmar sig slutet 

av sin livslängd och kommer successivt att behöva ersättas med nya installationer. 

Under 2011 har statusinventering av fastighetsbeståndet slutförts. Inventeringen ska ligga till grund 

för bedömning av vilken fastighet som ska underhållas först och vilka energibesparingar som kan 

Sida 5 av Z1

-·-Driftskostnader 

Driftskostnaderna uppgick till 27,5 (39.4) mkr, vilket motsvarar 269 (340) kr! m 2 _ 

Å 

AB Höganäshem, org nr 556104-9551 H ...... = 

Underhflffskostnader 

Planerat underhåll uppgick under året till 18.9 (25,5) mkr, detta motsvarar 186 (222) kr! m 2 _ 

Kostnader för akut underhåll uppgick till 7,1 (7,5) mkr. vilket motsvarar 69 (65) kr! m 2 • - 

Fastighetsskatt 

Fastighetsskatten uppgick till 2,2 (2,4) mkr, vilket motsvarar 22 (21) kr! m 2 • 

Investeringar 

Under 2011 uppgick totala investeringar till 67.5 (18,4) mkr varav investeringar i byggnader och 

mark 67,4 (18,2) mkr samt maskiner och inventarier till 0,1 (0.2) mkr. 

Fastigheternas värde 

AB Höganäshem har genomfört en intem bedömning av fastighetsbeståndets värde. Beräkningen 

visar aU de färdigställda fastigheternas bedömda marknadsvärde med god marginal överstiger 

såväl fastigheternas bokförda värde som taxeringsvärde_ 

Bolaget bedömer att det inte finns någon enskild färdigställd fastighet vars marknadsvärde 

bestående understiger bokfört värde. 

Nyckeltal 

Hyresintäkter (tkr) 

Balansomslutning (tkr) 

Soliditet (%) 

Antal lägenheter 

Hyra per m 2 (Igh) 

Förslag till vinstdisposition 

2007 

85783 

328022 

12,4 

1497 

804 

Till bolagsstammans förfogande står 

följande vinstmedel: - 

Balanserad vinst 

Arets vinst 

Totalt 

62876277 kr 

2769179 kr 

65645456 kr 

2008 2009 2010 2011 

93449 97983 100510 92234 

362437 372 866 427980 432065 

11.8 12,2 18.9 19,5 

1556 1556 1388 1372 

866 886 911 937 

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras 

så alt: 

Till aktieägaren utdelas 

I ny räkning balanseras 

Totalt 

62475 kr 

65582981 kr 

65645456 kr 

Sida 10 av 21

RESULTATRÄKNING 

Belopp i tkr------ -- ---- -- - -- 

A 

AB Höganäshem, org nr 556104-9551 ,:;;p;;;;;;, 

Not 2011 2010 

1 

RÖRELSENS INTÄKTER 

Hyresintäkter 2 92234 100510 

Vinst vid försäljning av mark 2766 

Övriga rörelseintäkter 575 764 

Summa 95575 101274 

RÖRELSENS KOSTNADER 

Underhålls- och driftskostnader 3 -55732 -67373 

Övriga exlerna kostnader 4, 5 -6090 -29304 

Personalkostnader 6 -7109 -7226 

9- 

Avskrivningar 13 -9504 -9704 

Övriga rörelse kostnader 21 -1741 -12 

Summa -80176 -113619 

RÖRELSERESULTAT 15399 -12345 

RESULTAT FRAN FINANSIELLA INVESTERINGAR 

Vinst vid försäljning av andelar i dotterbolag 58332 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 7 870 42 

Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -12066 -10921 

Summa -11196 47453 

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 4203 35108 

Avsättning till periodiseringsfond 20 -1200 -600 

Aterföring av periodiseringsfond 20 800 2300 

Resultat före skatt 3803 36808 

Skatt på årets resultat -1034 -532 

ARETS RESULTAT 2769 36276 

Sida 11 av 21

Not 7 - Ränteintäkter och liknande resultatposter 

Räntor bankmedel 

Övriga finansiella intäkter ... 

Summa 

Not 8 - Räntekostnader och liknande resultatposter 

Räntekostnader 

Räntebidrag 

Övriga finansiella kostnader 

Summa 

Not 9 - Byggnader och mark 

Ingående anskaffningsvärden 

Inköp 

Omföring 

Under året avslutad ny-, till- och ombyggnad 

Försäljning 

Utrangering pga rivning 

Bidrag 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 

Ingående avskrivningar enligt 

plan 

Försäljning 

Utrangering pga rivning 

Arets avskrivningar enligt plan 

Utgående ackumulerade avskrivningar 

Utgående planenligt restvärde 

Taxeringsvärde, byggnader och mark 

A 

AB Höganäshem, org nr 556104-9551 .. ..,.h •• 

2011 

870 

870 

2011 

12195 

-139. 

10 

12066 

2011-12-31 

458787 

8126 

-48 

4018 

-1 852 

469031 

-117246 

111 

-8774 

-125909 

343122 


2010 

22 

20 

42 

2010 

11 119 

-203 

5 

10921 

2010-12-31 

448614 


31159 

-22801 

-1080 

458787 

-116450 

8101 

-8897 

-117246 

341541 

563683

ARS REDOVISNING 2011 

för Höganäs Energi AB 

arg. nr 556440-2401 

Styrelsen och verkställande direktören för Höganäs Energi AB får härmed avge 

årsredovisning för räkenskapsåret 1/1 2011 - 31/12 2011 

FÖRVALTNINGSBERATTELSE 

Höganäs Energi AB är ett av Höganäs kommun helägt aktiebolag, som bedriver eldistribution 

på ett lokalt elnät och tillhandahåller en digital infrastruktur för datakommunikationstjänster i 

Höganäs kommun. r dotterbolaget Höganäs Energi Handel AB med org. m 556218-7749 

bedrivs för närvarande ingen verksamhet. 

Ar 2011 

Elnät 

Ar 2011 blev ett år där vi kan skönja en viss återhämtning efter finanskrisen. Flera 

nyexploateringsprojekt startade upp såsom Tjörröds industriområde, Riksbyggen iJonstorp, 

småhusbebyggelse i Arild, kommunala tomter i sydöstra Lerberget, flerbostadsprojektet Oden 

& Balder samt inkoppling av den nya reA -butiken. r Viaköp har vi tillsammans med 

kommunens avloppsarbeten lagt ner kabel inför framtida rivningar av luftlinjen. 

Våra planerade arbeten med ytterligare nedgrävning av MöJlelinjen och Kullenbergstorpslinjen 

blev försenade p g a den långa vintern. Dessa arbeten flyttas till 2012. 

Totalt har vi investerat 5.614 tkr i elnätet under året. Vi har haft väldigt få och korta avbrott i 

nätet under året, som ett resultat av många års förbättringsarbete. 

Digital infrastruktur 

Den beslutade satsningen med att bygga "Fiber till alla" har fortsatt under året och de kunder 

som har möjlighet att ansluta sig har fått nya erbjudanden. Fortfarande upplever vi ett svagt 

intresse att ansluta sin fastighet. Under hösten arbetade vi fram ett nytt koncept som bygger på 

månadsavgift för anslutningen istället för en engångsavgift. Erbjudandet fick stor 

uppmärksamhet och kommer att utvärderas i börj an på 2012, inför en eventuell fortsättning. 

Ny teknik har gjort inträde i kommunen, och det är det nya mobila datanätverket 4G har 

kopplats upp i 6 st master, varav vi har anslutit 5 st av dessa via vårt fibernät. Det innebär att 

Höganäs Kommun ligger långt fram i utbyggnaden av 4G nätverket. 

Vår visningsanläggning i våra lokaler har används ett flertal tillfalie för intresserade. Under 

hösten har vi också anställt vår första fibertekniker för hjälp med projektering och 

fiberarbeten. Allt eftersom omfattningen ökar med dessa arbeten har vi funnit det ekonomiskt 

och praktisk möjligt till denna förstärkning av egen personal. 

Totalt idag har ca 3.000 hushåll, fördelat mellan ca 1.900 lägenheter och 1100 småhus, 

möjlighet till en fiberanslutning. Under året har vi investerat 5.847 tkr i optonätet.

Internt 

Under året har vi verkligen bott in oss i våra nya lokaler som fungerar förträffligt för vår 

verksamhet. En ny arbetsledare anställdes i början på året som resursfördelare, ett beslut som 

grundade sig på vårt tidigare beslut om organisationsförbättringar. Allt för att bättra på 

effektiviteten genom att arbeta enklare och tydligare. Under hösten anställde vi en ny 

kundtjänstmedarbetare som ersättare för en som började på vårt systerföretag Höganäs Hem. 

Tyvärr lämnade en duktig och mångårig medarbetare oss väldigt snabbt efter en kort 

sjukdomsperiod och en alltför tidig död. 

Under året har vi också tagit fram en Risk och sårbarhetsanalys, vilken är ett kontrollprojekt 

från Energimyndigheten för att säkerställa att vi lever upp till samhällets ökade krav på 

elförsörjningen. Imapportering var den 30 juni 20 Il. 

I början på året var det mycket arbete med den omfattande och nya elnätregleringen som 

skall gälla i framtiden. Vi gjorde ett grundligt och gediget arbete för att komma så rätt som 

möj ligt med vår intäktsram, en intäktsram som skulle vara skälig och rimlig och fungera som 

ett tak för möjliga intäkter i framtiden. Tyvärr hanterades ansökan efter en schablonmetod av 

Energimyndigheten och den utlovade individuella bedömningen uteblev. Samtidigt infördes 

anpassningsregler under en period av 18 år, vilket medför en stor risk för förseningar i 

framtida nödvändiga investeringar. Vi beviljades en intäktsram som låg 11 % under vår sökta 

intäktsram och 29 % under schablonens intäktsram. 

Historiskt har våra elmontörer åkt två i varje bil, bl a med tanke på risker med ensamarbete. 

Numera har både arbetsmetoder och materialutveckling gjort att detta är ineffektivt, varför vi 

idag har en bil meden montör. Vid större projekt eller då säkerheten kräver fler montörer 

planeras det givetvis för det. 

Under hösten genomfördes den första uppgraderingen av vårt kundinforrnationssystem (KIS) 

sedan införandet 20 lO. Arbetet gick bra och en del små förbättringar har erhållits. 

Ett intensivt arbete under året har bedrivits för att integrera Höganäs Fjärrvärme i Höganäs 

Energis administrativa system. Idag körs både mätinsamling och kundinforrnationssystemen i 

befintliga system hos Höganäs Energi. Under sommaren började vår nyrekryterade 

"fjärrvärrneansvarig", en tjänst som bildades i Höganäs Energi AB för att ta om 

fjärrvärrneaffåren. 

Resultat 

Arets resultat 8.054 tkr är över budget (5,374 tkr) och det beror på flera orsaker. 

Arets första kvartal var kallt, men vi klarade vår abonnemangs gräns. Dessa båda faktorer 

ökade vår nettoomsättning, samtidigt som våra kostnader för transitering från överliggande 

nät höll sig någorlunda stabila. 

Lägre energipris under året på osäkrade volymer har medfört lägre kostnader för nätförluster 

jämfört med budget. Nätförluster från tidigare perioder har reglerats under året, vilket också 

minskat kostnader för nätförluster jämfört med budget. 

Övriga intäkter är totalt 906 tkr högre än budget vilket bl.a. beror på en större omfattning av 

externa arbeten än förväntat. 

Anslutningsavgifter har både inom elnät och opto under perioden varit högre än budgeterat 

(elnät 507 tkr, opto 176 tkr). 

Vi har haft lägre kostnader för personal bl.a. beroende på att fjärrvärrneansvarig började först 

under sommaren 20 l l. 

Investeringstakten blev något lägre än förväntat varför avskrivningarna blev 267 tkr mindre 

än budget. 

2

Framtid 

Elnät 

Långsiktigt ser vi i vår investeringsplan fortsatt stora investeringar beroende på en samtidig 

utrangering av nätstationer som byggdes på 60- och 70-talet. Idag är dessa för dåliga med 

avseende på skick och säkerhet, eller för små effektmässigt eller kanske felplacerade med 

tanke på den utbyggnad som har skett sedan de byggdes. I arbetet med den nya 

elnätregleringen beräknades vårt värde (nyanskaffningsvärde, ej att förväxla med bokfört 

värde) på elnätet till ca 850Mkr. Värdet ger också en indikation på framtida nödvändiga 

reinvesteringar med tanke på fysisk och ekonomisk livslängd. 

Vi genomför stora reinvesteringar under det kommande året, där ibland finns två nya 

transformatorer till fördelningsstationen i Viken. Dessa byts ut p g a att effekten inte räcker 

till beroende på den kraftiga utbyggnaden i Viken under senare år. Utöver detta kommer vi att 

byta ut fördelningsstationen i Mjöhult, som har fallit för ålderstrecket. Endast dessa två stora 

arbeten har kostnadsberäknats till ca 12 Mkr. Till det kommer ca 3 Mkr för att ansluta 3 st 

vindkraftverk utanför Ingelsträde. Ett tredje vindkraftverk kommer att anslutas i Björekeröd, 

vilket det förbereddes för i samband med de två första verken. Vi ser också en liten uppgång i 

anslutning av nybyggnadsprojekt. Totalt beräknas det att investeras för 20 Mkr i elnätet under 

året. 

Digital infrastruktur 

Den framtagna-aff

Interna projekt under det kommande året 

Förutom våra investeringar i våra olika affärsområden finns alltid en del förändringar eller 

förbättringar att genomföra internt. Ibland kommer kraven utifrån såsom förändrade lagkrav 

eller myndighetsbeslut, men till det har vi alltid förbättringar som kommer inifrån, alltså från 

oss själva. Här är lite exempel på interna projekt under nästa år. 

• Översyn och framtagning av nya processor för våra interna mellanhavande mellan 

kundtj änst och teknik. 

• Hur möter vi kunden i framtiden? Vi har både Nordisk slutkundsmarlmad och "En 

kontakt mot kunden" att ta hänsyn till. Skall vi införa elhandelsavtal i vår verksamhet 

för att behålla kundkommunikationen? 

• Ny upphandling av leverantör för elmaterial och förändrat och förbättrat lagersystem. 

• För att förenkla och förbättra månadsrapporteringen kommer QlickView att införas 

även för Höganäs Energi. (Idag för Höganäs Fjärrvärme) 

• Slutföra utredningen angående ett eller två bolag i framtiden, samt att genomföra 

åtgärder efter beslut. 

Personal 

Höganäs Energi AB har idag 28 anställda, varav 19 män och 9 kvinnor. Genomsnittlig ålder 

och anställningstid för anställd är 43 år respektive 14 år. Under bolagets verksamhetstid, 20 

år, har 23 personer slutat genom pensionsavgång. 

Sjukfrånvaro 2011-0 l-O 1--12-31 

Totalt Män Kvinnor 

Ordinarie arbetstid 62673 42387 20286 

Sjukfrånvaro, timmar l 393 889 504 

Sjukfrånvaro, % av total 2,22 1,41 0,81 

Sjukfrånvaro, % av grupp 

Andel sj ukfrånvaro längre än 60 dagar, 

2,10 2,48 

% O O O 

Sjukfrånvaro 20 l O-O l-O 1--12-31 

Totalt Män Kvinnor 

Ordinarie arbetstid 62240 43064 19 176 

Sjukfrånvaro, timmar 1542 l 003 539 

Sjukfrånvaro, % av total 2,48 1,61 0,87 

Sjukfrånvaro, % av grupp 

Andel sjukfrånvaro längre än 60 dagar, 

2,33 2,81 

% O O O 

4

Energiomsättning 

Under 2011 levererades till våra kunder totalt 250,5 GWh (277,8 GWh 2010). Total 

inleverans över mottagningsstationen uppgick under året till 246,3 GWh (285,2 GWh). Från 

vindkraftverken i Stureholm, Glirnminge, Nyhamnsläge, Lönhult, Täppeshus och Gunnestorp 

har levererats 18,6 GWh (8,3 GWh). Högsta effektuttaget inträffade under januari och 

noterades till 65,2 MW (74,5 MW). 

Omsättning och resultat 

2011 2010 2009 2008 

Nettoomsätting, kkr 64312 64539 58595 55242 

Rörelseresultat efter avskrivningar enl plan, kkr 7959 3770 7092 4885 

Resultat före bokslutsdispositioner o skatter, kkr 8055 3768 7079 4781 

Räntabilitet på totalt kapital (%) 5 2 4 3 

Räntabilitet på eget kapital (%) 7 4 7 5 

Kassalikviditet (%) 233 167 152 162 

Soliditet (%) 64 62 59 56 

*Nyckeltalsdefinitioner 

Räntal:5ilitefpå tOtalt l

Styrelse och företagsledning under året har varit 

ORDINARIE LEDAMÖTER: 

Per Sellden, ordf6rande 

larma Nieminen, v ordf6rande 

Margareta Engkvist Björkenhall 

Lars-Inge Persson 

Bengt SilfVerstrand 

STYRELSESUPPLEANTER: 

Natalie Svensson 

Christian Witt 

Richard Sandström 

Lennart Lindblad 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR: 

Benny Ulmestig 

REVISOR: Ernst & Young 

ANSVARIG: Magnus Helmfrid, aukt rev 

LEKMANNAREVISOR: 

Bertil Mellström 

LEKMANNAREVISORSSUPPLEANT: 

Bonny Fridlund 

Vinstdisposition 

Till bolagsstämmans förfogande står: 

Balanserade vinstmedel 22 158 106,20 kronor 

Arets fOrlust -206,24 kronor 

Summa 22 157899,96 kronor 

S t yre Isen föreslår att 

till ägaren utdelas 

i ny räkning överföres 

l 611 000,00 kronor 

20 546 899,96 kronor 

6

Höganäs Energi AB 

RESULTATRÄKNING 

Belopp i kkr 

Not 2011 2010 

RÖRELSENS INTÄKTER 

Nettoomsältning 64312 64539 

Anslutningsavgifter 1 801 1 064 

Aktiverat arbete för egen räkning 3391 2665 

Övriga intäkter 1 9684 10616 

Summa rörelseintäkter 79194 78884 

RÖRELSENS KOSTNADER 

Råvaror och förnödenheter -28822 -34241 

Övriga externa kostnader -11404 -12194 

Personalkostnader 2 -18 618 -16993 

Av- och nedskrivningar av materiella 

och immateriella anläggningstillgångar 3 -12 391 -11 686 

Summa-rörelsekostnader -71 235 -75 114 

Rörelseresultat 7959 3770 

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 

Ränteintäkter 351 89 

Räntekostnader -255 -91 

Övriga finansiella intäkter 

Summa finansiella intäkter och kostnader 96 -2 

Resultat efter finansiella poster 8055 3768 

BOKSLUTSDISPOSITIONER 

Avskrivning utöver plan 3 -1664 -2821 

Bokslutsdispositioner -7664 -2821 

Resultat efter bokslutsdispositioner 391 947 

Arets skatlekostnad 4 -391 O 

ARETS RESULTAT O 947 

l


BALANSRÄKNING 

Belopp i kkr 

Not 2011·12·31 2010·12·31 

TILLGANGAR 


Immateriella anläggningstillgångar 5 

Licenser 539 705 

Summa immateriella anläggningstillgångar 539 705 

Materiella anläggningstillgångar 6 

Anläggningar 124614 124 552 

Markanläggning 2 102 2214 

Inventarier 2256 2423 

Summa materiella anläggningstillgångar 128972 129189 


Aktier i dotterbolag 

Höganäs Energi Handel AB 1 000 1 000 

Andelar .. .. 38 38 

Summa fil)ansiella anläggningstillgångar 1038 1 038 

Summa anläggningstillgångar 130549 130932 

Omsättningstillgångar 

Varulager 

Varulager 1984 1 692 

Summa varulager 1984 1692 

Fordringar 

Kundfordringar 8685 10 125 

Skattefordringar 1 410 1 525 

Övriga fordringar 4 507 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 9844 11 924 

Summa fordringar 19943 24081 

Kassa och bank 

Kassa och ban k 18733 10986 

Summa kassa och bank 18733 10986 

Summa omsättningstillgångar 40660 36759 

SUMMA TILLGANGAR 171 209 167691 

8


Kassaflödesanalys, kkr 

Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat före finansiella poster 

Av- och nedskrivningar 

Förändring av pensionsskuld 

Erhållen ränta 

Erlagd ränta 

Betald in komstskatt 

Ökning/minskning varulager 

Ökning/minskning kundfordringar 

Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar 

Ökning/minskning leverantörsskulder 

Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 

Kassa:flödefråhdehlöpai1de verksamheten 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investeringar i materiella och immateriella 

an lägg n i ng stiligångar 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Utbetald utdelning 

Förändring av långfristig upplåning 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 

Not 

Arets kassaflöde 12 

Likvida medel vid årets början 

Likvida medel vid årets slut 

10 

2011 2010 

7959 3770 

12392 11 686 

307 -631 

20658 14825 

351 89 

-255 -91 

-416 

20754 14407 

-292 1 

1 440 1 512 

2583 -2323 

-3 116 2988 

-1 240 -8 199 

20129 8386 

-12 008 -13 942 

-12 008 -13942 

-375 -375 

-375 -375 

7746 -5931 

10986 16917 

18733 10986

NOTER 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Arsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och 

Bokföringsnärnndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciperna 

är oförändrade i jämförelse med föregående år. 

Bolagets tillgångar och skulder har upptagits till anskaffuingsvärde respektive 

nominellt värde om ej annat framgår av not nedan. 

Aktiverat arbete för egen räkning 

Avser arbetade timmar och material från lager. Projektredovisning 

tillämpas. Timpriset är beräknat på kostnader för arbetslön, 

jour- och beredskapsersättning, sociala avgifter, handverktyg, 

tvätt och arbetsledning m m. 

Belopp i kkr 

Not I. Övriga rörelseintäkter 

Gatubelysning 

Optoverksamhet 

Övrig sidoordnad verksamhet 

Övriga intäkter 

Summa övriga intäkter 

Not 2. Personalkostnader 

Antal anställda 

Heltidsanställda 

Deltidsanställda 

Antal kvinnor 

Antal män 

Medeltal anställda under året 

Kvinnor 

Män 

Löner och andra ersättningar 

Styrelse och VD 

Övriga anställda 

Sociala kostnader 


Övriga 

I sociala kostnader ingår arbetsgivaravgifter på löner, 

löne- och avkastningsskatt samt förändring av pensionsskuld. 

11 

2011 

I 031 

] 865 

2503 


9684 

2011 

28 

O 

9 

19 

31 

Il 

20 

II 817 

l 062 

10755 

5806 

564 

5242 

2010 

1422 

3507 

4405 

I 282 

10 616 

2010 


9 

20 

31 

lO 

21 

II 560 

970 

10 590 

4479 

519 

] 960

Not 2. Personalkostnader forts 

Varav pensionskostnader 


Övriga anställda 

Kapitalvärde av pensionsutfastels. 

Fd VD 

AVgångsvederlag 

VD-avtal är utformat som tillsvidareförordnande. 

Vid VDs egen uppsägning utgår lön under 

uppsägningstiden, som är sex månader. 

Vid uppsägning från bolagets sida gäller arton 

månaders uppsägningstid med [ön. 

Not 3. Avskrivningar 

Avskrivningar enligt plan 

[mmateriella an[äggningstillgångar 

Licenser 

Summa immateriella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

E[distributionsan[äggningar 

Optonät 

Markan[äggningar p,å annans fastighet 

Transportmede[ 

Maskiner 

Övriga inventarier 

Summa materiella anläggningstillgångar 

Summa avskrivningar enligt plan 

Avskrivningar utöver plan 

A vskri vningama för anläggningar övertagna från kommunen 

har beräknats på restvärden vid övertagandet. Avskrivning 

på nyanskaffningar från [992 har beräknats med nedanstående 

avskrivningstider 

Licenser 

Transportmedel och maskiner 

ADB-utrustning 

Utrustning o instrument opto 

Övriga inventarier 

Eldistributionsanläggningar 

Optonät 

Byggnader och mark 

Anskaffningsåret tillämpas avskrivning fr o manskaffningsmånad 

2011 2010 

2272 

304 

1968 

7044 

2011 

Not 4. Årets skat!ekostnad 

Beräknad skatt på årets resultat redovisas som skattekostnad för året. Skillnaden me !lan 

beräknad skatt och inbetald F -skatt tas upp i balansräkningen som en skattefordran. 

12 

[9[ 

191 

9624 

[ 775 

IIJ 

300 

262 

126 

12200 

\2 391 

7664 

5 år 

5 år 

3 år 

3 år 

10 år 

20 år 

20 år 

20 år 

1228 


946 

7114 

2010 

178 

178 

9325 

I 586 

38 

272 

[72 

[ [5 

11508 

11 686 

2821

Not 5. Immateriella anläggningstillgångar 

Anläggningsvärde 

2011 2010 

Immateriella anläggningstillgångar 

Licenser 

Ingående anskaffningsvärde 950 570 

Arets investeringar 25 380 

Utgående anskaffningsvärde 975 950 

Ingående ackumulerade avskrivningar -245 -67 

Årets avskrivningar -191 -178 

Utgående ackumulerade avskrivningar -436 -245 

Bokfört värde 539 705 

Not 6. Materiella anläggningstillgångar 

Anläggningsvärde 

20B 2010 


Inventarier 

Transportmedel 

[ngående anskaffningsvärde 4979 4657 

Arets investeringar 483 322 


Ingående ackumulerade avskrivningar -4304 -4032 

Arets avskrivningar -300 -272 



Maskiner, ADB-utrustning 

Ingående anskaffningsvärde 2597 2414 

Årets investeringar O 183 


Ingående ackumulerade avskrivningar -2323 -2 198 

Årets avskri vningar -118 -125 



Installationer på annans fastighet 

Ingående anskaffningsvärde 

720 

Årets investeringar O 720 


Ingående ackumulerade avskrivningar 

-48 

Arets avskrivningar -144 -48 


Bokfört värde 528 672 

13

Not 6. Materiella anläggningstillgångar forts. 

Årets investeringar 2011 2010 

Transportmedel 483 322 

Maskiner, ADB-utrustning O 183 

Installationer, annans fastighet O 720 


Anläggningar 

Mottagnings- och fördelningsstationer 101 

Högspänningsledningar 1003 3784 

Transformator- och nätstationer l 626 862 

Lågspänningsledningar 2884 2204 

Optokabelnät 5848 2647 

Förbättringsutgifter, annans fastighet O 2252 

Summa investeringar 11983 13 561 

Not 7. Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 

2011 2010 

November och december månaders del av 

januari- och februaridebitering (nät- och effektavgifter) 8979 10668 

Utfört arbete 20 Il faktureras januari 2012 384 

Utfört arbete 2010 faktureras januari 20 Il 405 

Fakturor som avser 2012 betalda 2011 228 

Fakturor som avser 20 II betalda 20 I O 674 

Övrigt 253 177 

Summa förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 9844 11 924 

Not 8. Eget kapital 

Förändring av eget kapital Aktie- Reserv- Balanserat Arets 

kapital fond resultat resultat 

Belopp vid årets ingång 5000 7691 21 586 947 

Vinstdisposition enligt beslut av 

årets bolagsstämma 947 ·947 

Utdelning -375 

Arets resultat O 

Belopp vid årets utgång 5000 7691 22 158 O 

Not 9. Pensionsskuld 

2011 2010 

Pensionsskuld enligt beräkning från KP A. 9 145 8839 

15

HÖGANÄS 

KOMMUN 2012-02-28 

KAllELSE/FÖRSLAG TILL PROTOKOLL 


KSj2012jl17 

§ 

ÅRSREDOVISNING FÖR HÖGANÄS FJÄRRVÄRME AB 2011 SAMT 

DIREKTIV TILL OMBUD VID ÅRSSTÄMMA 2012 


Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har överlämnat Höganäs Energi AB:s 

årsredovisning för 2011. 

Peter Kovacs (1\'1) är vald till kommunens ombud vid bolagsstämman med Höganäs 

Fjärrvärme AB till och med 2015 med Ulf Molin (C) som ersättare. 


Kommunledningskontorets, ekonomiavdelningen, tjänsteskrivelse, registrerad den 20 


Höganäs Fjärrvärme AB:s årsredovisning för 2011, inkommen den 20 febtuat12012. 


Pärs/ag: 


att vid Höganäs Fjärrvärme AB:s årsstämma 2012 uppdra följande åt kommunens 

ombud: 

1. föreslå att resultat- och balansräkningen för 2011 fastställs, 

2. föreslå bifall till revisorernas förslag om ansvarsfrihet för den verkställande 

direktören och styrelsen, 

3. föreslå att den ansamlade förlusten 6 295 564 kronor balanseras i ny räkning. 

att lägga årsredovisningen till handlingarna. 



26382 Höganös • 042-33 7l 00· kommunen@hoganos.se 


13 (37) K er IJ

ÅRSREDOVISNING 20 Il 

för Höganäs Fjärrvärme AB 

arg. nr 556659-0021 

Styrelsen och verkställande direktören får Höganäs Fjärrvärme AB får härmed avge 

årsredovisning för räkenskapsåret III 2011 - 31112 2011 

FÖRVALTNINGSBERATTELSE 

Ägarförhållanden 

Höganäs Fjärrvärme AB ägs idag till 100 % av Höganäs Kommun, organisations- nummer 

2120001165, Bolagets verksamhet består i att bygga ut och leverera fjärrvärme i Höganäs. 

Verksamheten startade under 2005. 

Ar 2011 

Verksamhetsinriktning och viktiga händelser 

Bolaget ska tillhandahålla miljövänligt producerad fjärrvärme till kunder i Höganäs centralort. 

Avtal om leverans av spillvärme har tecknats med Höganäs AB som utvinner spillvärmen från 

rökgaser i produktionsanläggningar. 

Bolaget har under 20 Il som tidigare fått huvuddelen av sin energi från Höganäs Sweden AB i 

form av spillvärme. När deras leveranser inte räcker till, eldas det med bioolja eller naturgas i 

produktionsanläggningen. Under början av året var efterfrågan på bioolja mycket hög, varför 

tillgången på bioolja begränsades och priset på marknaden nästan fördubblades. Höganäs 

Fjärrvärme eldade under denna period med naturgas, samtidigt som spillvärmeleveranserna 

från Höganäs Sweden AB var goda. Under hösten har spillvärmeleveransen minskat drastiskt 

och spetslasteldning har skett med bioolja. Den varma vintern har medfört ånyo tillgång på 

bioolja till normala priser. 

Under året har det inte skett någon ny expansion av nätet. En viss förtätning har dock skett, 3 

fastigheter och l villakund har anslutits. Dessutom har en servis dragits fram till K v Hälsan. 

Totalledningslängd är idag ca 19 km och det finns 137 fastigheter och 79 villor inkopplade. 

Miljöinformation 

Panncentralen är tillståndspliktig enligt miUöbalken. Miljöpåverkan utgörs väsentligen av 

utsläpp till luft. Under normal drift täcks värmebehovet huvudsakligen av spillvärme som inte 

ger några utsläpp. Vid kall väderlek och vid reservdrift är bolagets verksamhet beroende av 

panncentralen, där kan bioolja alternativt naturgas förbrännas. 

Höganäs Fjärrvärme AB:s verksamhet bidrar till ca 12 000 ton/år mindre utsläpp av 

koldioxid ifrån olja och naturgas, trots att spetslasten till viss del varit naturgaseldning.

Omsättning och resultat 

Resultatet efter finansnetto för räkenskapsåret uppgår till I 087 kkr (-532). Det redovisade 

resultatet är ca 575 tkr bättre än budget och förklaras av till största delen aven lång och kall 

period i början på året. Av resultatet är 244 tkr återbetalning av skatt för naturgaseldning 

under 2010. 

Framtid 

Framtida utveckling och prognos 

Förutsatt att spillvänneleveranserna från Höganäs Sweden AB ligger på en normal omfattning 

kommer bolaget framåt visa acceptabel vinst, detta oavsett om fortsatt utbyggnad av 

verksamheten sker. Ett starkt positivt resultat i början av året verkar vara en framgångsfaktor 

för Höganäs Fjärrvänne AB, med utgångspunkt från 20 I O och 20 II då 

spillvänneleveranserna sviktat mot årens slut. Under 2012 förändras avtalsvillkoren angående 

spillvärme och detta kommer också att verka i en gynnsam riktning resultatmässigt. 

Planerade anslutningar under 2012: 

• Huvudkontor och C-labb hos Höganäs Sweden AB 

• Kv Balder (NCC) 

• Kv Linden (Veidekke) 

Energiomsättning 

Under 20 II har 49 864 MWh (57 239) producerats till fjärrvännenätet. Produktion har skett 

genom eldning i panncentral, s.k. spetslast eldning med 6 540 MWh (14 130) motsvarande 13 

% (24) och resterande med spillvänne 43324 MWh (43 108) motsvarande 87 % (76). 

Investeringar 

Vid årets slut uppgick Höganäs Fjärrvärme AB:s hittills genomförda investeringar till 170 

Mkr varav 17,5 Mkr utgörs av medel ifrån Klimatinvesteringsprogrammet (KLIMP I). 

Organisation 

Höganäs Fjärrvänne AB har inga anställda. Samtliga tjänster som krävs för att driva 

verksamheten köps in från Höganäs Energi AB och externa leverantörer. 

2

Styrelse och företagsledning har under året varit 

ORDINARIE LEDAMÖTER: 

Per Sellden, ordförande 

larmo Nieminen, v ordförande 

Lars-Inge Persson 

Bengt Silfverstrand 


STYRELSESUPPLEANTER: 

Natalie Svensson 

Christian Witt 

LEKMANNAREVISOR: 

Steinar Hagfoss 

LEKMANNAREVISORSSUPPLEANT: 

Bonny Fridlund 

REVISOR: Ernst & Young 

ANSVARIG:Magnus Helmfrid, aukt. rev. 

Förslag till behandling av ansamlad förlust 

Till årsstämmans förfogande står följande (kronor): 

Ansamlad förlust 

Arets vinst 


1087312 

-6295564 

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten, 6 295 564, överförs i ny räkning. 

Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och 

balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 

3

Höganäs Fjärrvärme AB 

Resultaträkning 

20Il-0/-0/ 20/0-0/-0/ 

Belopp i kkr Not -20//-12-3/ -20/0-12-3/ 

Nettoomsättning 25872 28900 

25872 28900 

Rörelsens kostnader 

Råvaror och förnödenheter -7415 -12491 

Övriga externa kostnader 

Avskrivningar av materiella och 

-5203 -5047 

immateriella anläggningstillgångar -8875 -8752 

Rörelseresultat 4379 2610 

Resultat från finansiella poster 

Räntekostnader och liknande resultatposter 2 -3292 -3 142 

Resultat efter linansiella poster 1087 -532 

Skatt på årets resultat 

Arets resultat 1087 -532 

4



Belopp i kkr Not 20//-/2-3/ 20/0-/2-3/ 

TILLGÅNGAR 


Immateriella anläggningstillgångar 

Koncessioner, patent, licenser, varumärken 

samt liknande rättigheter 2 20200 23623 



Byggnader och mark 3 5765 6 161 


Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 88822 91537 

Pågående nyanläggningar och förskott 

avseende materiella anläggningstillgångar 6 173 

94725 97871 

Summa anläggningstillgångar 114925 121494 

Omsältningstillgångar 

Varulager m m 

Råvaror och förnödenheter 255 126 

255 126 

Korl/ristigafordringar 

Övriga fordringar 7 3 169 3680 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 3332 4276 

6501 7956 

Kassa och bank 

Summa omsättningstillgångar 6756 8082 

SUMMA TILLGÅNGAR 121681 129576 

5

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 9 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 

Ansamladforlllst 

Balanserat resultat 

Arets resultat 

Långfristiga skulder 

Övriga skulder 10 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 

Övriga skulder Il 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 

Belopp i kkr 

Ställda säkerheter 

Ansvarsförbindelser 

20000 

20000 

-7383 

1087 

-6296 

13 704 

84000 

84000 

3260 


1689 

23977 

121681 

2011-12-31 

6 

Inga 

fnga 

20000 

20000 

-6851 

-532 

-7383 

12617 

94000 

94000 

5255 

16190 

1514 

22959 

129576 

2010-12-31 

Inga 

Inga


Kassaflödesanalys 

Belopp i kkr 

Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före 

förändringar av rörelsekapital 

Kassafläde frånfärändringar i rörelsekapital 

Ökning(-)lMinskning(+) av varulager 

Ökning(· )/Minskning(+) av rörelse fordringar 

Ökning(+)/Minskning(-) av rärelseskulder 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 

Årets kassa flöde 

Likvida medel vid årets början 

Likvida medel vid årets slut 

2011-01-01 

-2011-12-31 

7 

1087 

8875 

9962 

9962 

-129 

1455 

-8982 

2306 

-1656 

-650 

-2306 

2010-01-01 

-2010-12-31 

-532 

8752 

8220 

8220 

-26 

-2406 

-5615 

173 

-173 

-173

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 

BeLopp i kkr om inget annal anges 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och 

Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden 

har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets 

rekommendationer 

Värderingsprinciper m m 

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat 

anges nedan. 

Immateriella tillgångar 

Övriga immateriella tillgångar 

Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde 

minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för internt genererad goodwill 

och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer. 

Tillkommande utgifter 

Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar 

de framtida ekonomiska fördelarna som överstiger den ursprungliga bedömningen och utgifterna 

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. 

A vskrivnmgar 

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med restvärde. 

Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i 

resultaträkningen. 

Följande avskrivningstider tillämpas: 

rorvärvade immateriella tillgångar 

Anslutningsavgift/utvinning av spillvänne 

Naturgasanslutning 

Licenser kartsystem 

Nvtt;andeDeriod 

10 år 

10 år 

5 år 

Anslutningsavgift för tillgång till sk. spillvänne utgör en strategisk investering för bolaget och 

avskrivningstiden är anpassad till avtalstid för leverans av värme 

8

Not 1 Räntekostnader och liknande resultatposter 

2011-01-01 

-2011-12-31 

Räntekostnader, övriga -3292 

-3292 

2010-01-01 

-2010-12-31 

-3 142 

-3 142 

Not 2 Koncessioner, patent, licenser, varumärken och liknande rättigheter 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 

Nyanskaffningar 

Ackumulerade avskrivningar enligt pLan 


Arets avskrivning enligt plan 

Redovisat värde vid periodens slut 

Not 3 Byggnader och mark 


In- och utgående ackumulerade anskaffningsvärden 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 


Arets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden 

Redovisat värde vid årets slut 

2011-12-31 2010-12-31 

34991 34991 

650 

35641 34991 

-II 368 -7360 

-4073 -4008 

-15441 -11368 


2011-12-31 2010-12-31 

10 

7945 7945 

7945 7945 

-I 784 -I 387 

-396 -397 

-2 180 -1784 

5765 6 161

Not 4 Inventarier 








2011-12-31 

142 

142 

-4 

-4 

138 

NotS Maskiner och andra tekniska anläggningar 

2011-12-31 



107369 


1688 

109057 


Vid årets bärjan 

-15832 


-4403 



88822 

Not 6 Pågående nyanläggningar och rdrskott avseende immateriella 

och materiella anläggningstillgångar 2011-12-31 


173 

Omklassificeringar 

Investeringar 

Redovisat värde vid periodens slut 

-173 

11 

2010-12-31 

2010-12-31 

106010 

1359 

107369 

-Il 485 

-4347 

-15 832 

91537 

2010-12-31 

1359 

-l 359 

173 

173

Not 7 Övriga fordringar 

Momsfordran 

Fordran Höganäs Energi AB 

Fordran Öresundskraft AB 

Övrigt 

Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Upplupen fjärrvärmeintäkt 

Övriga poster 

Not9 Eget kapital 

Belopp vid årets början 

Överföring föregående års resultat 

Arets resultat 

Vid årets slut 

Not 10 Övriga skulder, långfristiga 

Aktiekapital 

20000 

20000 

Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagen 

Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen 

Not 11 Övriga skulder, kortfristiga 

Beviljad checkräkningskredit 

Checkräkningsskuld 

Kortfristig del av långfristiga skulder 

Förskott KLIMP-bidrag 2 

Moms-skuld 

Övrigt 

2011-12-31 


359 

3 169 

2011-12-31 

3090 

242 

3332 

Ansamlad 

förlust 

-6851 

-532 

2011-12-31 

-7383 

44000 

40000 

2011-12-31 

12 

26000 

5469 

10 000 

2717 

831 

Il 


2010-12-31 

256 

3419 

5 

3680 

2010-12-31 

4120 

156 

4276 

Arets 

resultat 

-532 

532 

1087 

1087 

2010-12-31 

2010-12-31 

54000 

40000 

26000 

l3 445 

2717 


16190




KOMMUN DnrKS/2012/87 KOMMUNFULLMÄKTIGE 


PERSONALPOLICY 


Personalpolicyn har setts över och reviderats för att anpassas efter ett modernt tilltal och 

tidsenligt sätt att se på personalen och dess utveckling. Personalpolicyn vilar på samma 

grundvärderingar om människors lika värde som den tidigare policyn. Däremot har den nya 

policyn ett enklare och tydligare tilltal. Personalpolicyn beskriver vidare vad det är som gör 

Höganäs kommun attraktivt som arbetsgivare samt vad som förväntas av arbetsgivaren och av 

ledarskapet i kommunen. Det har även tagits fasta på och förtydligats vad som förväntas av 

den enskilde medarbetaren. Genom personalpolicyn klargörs vilka rättigheter och skyldigheter 

man har som anställd och att det är arbetsgivarens skyldighet att förtydliga dessa för den 

anställde. Koncernledningen har ställt sig bakom förslaget till ny personalpolicy. 


Kommunledningskontoret, personalavdelningen, tjänsteskrivelse den 6 februari 2012. 

Ytterligare underlag i ärendet 

Kommunstyrelsens tidigare beslut gällande personalpolicy, från den 20 januari 2005, § 8 . 

Förvaltningens namn/ avdelningens namn förslag till beslut 

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 

att anta det nya förslaget på personalpolicy i Höganäs kommun, att gälla från den l april 

2012 (ersätter kommunstyrelsens tidigare beslut från den 20 januari 2005, § 8) . 


263 82 Höganäs • 042-33 7l 00 • kommunen@hoganos.se 

WWW.HOGANAS.5E 

Hennan Crespin 

Kommunchif 

10trolina Håkansson 

HR-chif

PERSONALPOlICY 

Det här är en policy för dig som antingen arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka 

arbete här. Personal policyn är ett övergripande ide- och styrdokument som gäller för kommunens 

samtliga arbetsplatser och syftar att ge vägledning i vår personalpolitik. 

Höganäs kommun växer! Trots det är vi en liten kommun och att arbeta i en mindre kommun kan 

sammanfattas med orden: närhet ger helhet. I Höganäs arbetar vi nära varandra där samarbete 

mellan olika yrken är viktigt. 

Det finns många skäl till att arbeta i Höganäs kommun - det viktigaste är att du som anställd får 

arbeta med meningsfulla uppgifter - ett arbete att vara stolt över. Kommunal verksamhet spelar en 

viktig roll i kommunens framväxt genom att ge service av god kvalite inom många 

verksamhetsområden. Vi ska göra det så bra som möjligt för så många som möjligt och vi ska vara 

proffs i livets alla skeden! Det är ett uppdrag som aldrig tar slut. Detta uppdrag i kombination med 

omvärldens förändringar ställer krav på de kommunala verksamheterna. Genom omvärldsbevakning 

och ett aktivt regionalt nätverk håller vi oss därför uppdaterade och öppna för influenser vilket 

säkerställer oss ett bra underlag till gemensamma prioriteringar.

MÄL OCH PROFILOMRÄDEN 

Vår personalpolitik bygger på vårt kommungemensamma mål: 

Kommunen ska vara en attraktiv, jramåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av 

delaktighet och engagemang med en individualiserad syn på medarbetaren. 

För att uppfylla målet ovan myntades två ledord: kommunikation och koncerntanke. Men vad 

betyder det i verkligheten? I arbetet med att ta fram en personalpolicy har personalavdelningen haft 

dialog med många personer i olika forum. Dessa tre profilområden har utkristalliserats i processen - 

och därför har vi valt att strukturera policyn utifrån: 

Den goda arbetsplatsen 

Förnyelse och utveckling 

Attraktiva anställningsvillkor 

Arbetsgivare, chefer och medarbetare hör ihop och är varandras förutsättningar för att lyckas. Vi är 

helt enkelt varandras arbetsmiljö. Därför är ovannämnda profilområden uppdelade i såväl 

arbetsgivarens ansvar som chefens och medarbetarens. Vad förväntas av mig som arbetsgivare, chef 

eller medarbetare under respektive profilområde? För oss i Höganäs kommun är det viktigt att var 

och en ger sitt bidrag till helheten.

Den goda arbetsplatsen 

I Höganäs kommun anser vi att arbetsglädje är något som skapas tillsammans. Därför vill vi ha 

arbetsplatser där medarbetarna har likvärdiga möjligheter, rättigheter och skyldigheter och ett 

arbetsklimat som kännetecknas av öppenhet, respekt och kamratskap. 

Visionen om den goda arbetsplatsen präglas av våra ledord - kommunikation och koncerntanke - 

som uppmuntrar till ett tydligt ledarskap som förutsätter delaktighet och engagemang. För att 

upprätthålla samt utveckla verksamhetens kvalitet krävs därmed att medarbetarnas kunskap och 

ideer tas till vara i dialogbaserade arbetsformer. Vi strävar ständigt efter att alla som arbetar i 

Höganäs kommun ska känna tillfredställelse med det vi uträttar. En god arbetsmiljö, såväl fysisk som 

psykosocial, är en förutsättning för detta. 

Som arbetsgivare ska Höganäs kommun ... 

genom samverkansavtalet säkerställa att alla medarbetare har möjlighet till påverkan och 

inflytande via bland annat medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar 

främja hälsa och säkerhet genom att säkerställa en god arbetsmiljö 

arbeta för att motverka samtliga former av diskriminering 

Som medarbetare i Höganäs kommun ska du ... 

ta ansvar för din möjlighet till inflytande och vara delaktig i syfte att utveckla verksamheten 

bemöta dina medmänniskor med respekt 

ta ansvar för ett gott samarbete och bidra till ett bra arbetsklimat 

delta i verksamhetens utformning och aktivt söka information/kunskap om verksamhetens 

mål och resurser 

Har du en ledarbefattning i Höganäs kommun ska du även ... 

inse värdet och syftet med samverkan och ansvara för att skapa förutsättningar för att 

samverkan ska ske 

vara tillgänglig för dialog med medarbetare 

ansvara för mångfalds- och jämställdhetsfrågorna 

bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete

Förnyelse och utveckling 

Genom att utveckla medarbetarnas kompetenser i takt med de utmaningar som både medarbetarna 

och organisationen står inför, ökar både tillfredsställelsen i arbetet och kvaliteten på kommunens 

service. Därför uppmuntrar kommunen alla sina medarbetare till kompetensutveckling, intern 

rörlighet, fritidsstudier och tar tillvara lärande som sker i det dagliga arbetet. Medarbetarsamtalen är 

det främsta verktyget för att chef och medarbetare i dialog ska identifiera önskemål om utveckling. 


erbjuda kompetensutveckling så att medarbetare är rustade för att möta verksamhetens 

krav 

Som medarbetare i Höganäs kommun ska du .•. 

ta vara på lärsituationer och dela med dig av din kunskap och erfarenhet 

ta initiativ för att utvecklas i arbetet och använda din kompetens för utveckling av 

verksamheten 

bidra med konstruktiv kritik som leder till utveckling 


ansvara för att medarbetarsamtal ska genomföras minst en gång per år med alla 

medarbetare induvidiellt 

i kommunikation med medarbetarna vara lyhörd för utökad kompetens efter verksamhetens 

behov 

göra ditt bästa för att uppmärksamma den enskilda medarbetarens potential 

och använda denna på bästa möjliga sätt 

identifiera nätverk och använda dem för att få in nya ideer i organisationen

Attraktiva anställningsvillkor 

Vi anser att attraktiva anställningsvillkor främst handlar om goda förmåner, arbetstid och lönepolitik. 

Vi ser positivt på att skapa möjligheter till förskjuten arbetstid, deltid, distansarbete, förändrat 

arbetsinnehåll eller arbetsbyte. Kommunens lönepolitik ska främja måluppfyllelse och bidra till att vi 

kan rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Lönepolitiken måste vara konsekvent 

och välförankrad för att lönesättningen ska fungera som ett incitament för effektivitet och kvalitet. Vi 

tillämpar en lönepolitik som bygger på en individualiserad medarbetarsyn och som speglar ett 

positivt samband mellan lön, motivation och goda prestationer. 


ha en löneprocess som tydliggör sambandet mellan arbetsresultat och löneutveckling 

genomföra utbildningsinsatser om lönepolitik, lönekriterier, individuell lönesättning och 

lönesamtal 

utifrån verksamhetens behov och förutsättningar ge möjlighet till önskad tjänstgöringsgrad 

arbeta för ett hållbart arbetsliv med fokus på att upprätthålla balansen mellan privatliv och 

arbetsliv 

Som medarbetare i Höganäs kommun ska du ... 

arbeta för att uppfylla de mål som gäller inom din verksamhet 


ansvara för att alla medarbetare känner till verksamhetens mål och i dialog konkretiserar 

uppdraget så att arbetstiden används effektivt 

följa upp arbetsresultat så att kopplingen till lön blir tydlig

PERSONALPOLICY2005 

KS-bilaga 2/2005 

1 (4) 

Personalpolicyn beskriver Höganäs kommuns grundläggande värderingar, mål och aktiviteter 

för att behålla och utveckla kommunens anställda och för att locka nya medarbetare. Basen är 

kommunens verksamheter och dess värden för kommunens medborgare. Att vara anställd i 

Höganäs kommun innebär, liksom hos andra arbetsgivare, också en hel del skyldigheter: att 

utföra det arbete man är anställd för, att följa ordnings- och arbetsmiljöregler, att samarbeta 

och vara lojal (arbeta i enlighet med kommunens och respektive verksamhets mål och 

förutsättningar). 

GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR 

Höganäs kommun utgår från en grundsyn om alla människors lika värde och att vi har rättvisa 

förhållanden mellan individer och grupper. Ingen ska diskrimineras på grund av etnisk 

bakgrund, religion, rysiskt eller psykiskt funktionshinder, ålder, kön eller sexuell läggning. 

Höganäs kommun ska uppfattas som en arbetsplats! arbetsplatser 

• där vi tillsammans gör goda arbetsinsatser 

• där varje anställd blir respekterad som individ 

• där varje medarbetare ser sin roll i helheten 

• som står för hög professionalism 

• fri! fria från mobbning och utfrysning 

• som ger god service 

Höganäs kommun ska i sin egenskap av arbetsgivare 

• bry sig om sina anställda. 

• stimulera och stödja de anställda och låta de anställda utnyttja sin kompetens. 

• uppmuntra de anställdas utveckling. 

• se det som naturligt och utvecklande med anställda i olika åldrar, med jämn 

könsfördelning och med anställda med olika etnisk, kulturell och språklig bakgrund. 

• respektera den anställdes integritet. 

• underlätta för funktionshindrade att finna sin! en roll i organisationen. 

• .lyssna på ocll ta tillvara de anställdas synpunkter och engagemang. 

• ha ledare som uppfattar sig och uppfattas som goda lagledare som 

uppmuntrar goda arbetsinsatser. 

• vara öppen för nya ideer och tankar. 

• ha en aktiv personalpolitik där beslut, handlingsplan, genomförande och resurser följs åt. 

• verka för goda kontakter mellan anställda och politiker. 

• ta tillvara de lokala fackliga företrädarnas roll, kompetens och bidrag till verksamhets- och 

arbetslivsutveckling. 

MÅL 

Rekrytering 

• Kommunen har vid varje tillfille god handlingsberedskap att rekrytera rätt anställd. 

• Andra arbetsuppgifter i kommunen ska ses som en naturlig utveckling, arbetsgivare och 

anställd har ett gemensamt ansvar för att anställd ska vara anställningsbar vid förändring 

av organisationen. 

• Anställda hat adekvat kompetens.

• Ant,'llet anställda med utländsk bakgrund bör minst motsvara andelen i Höganäs 

befolkning 

• Underlätta anställning av personer med funktionshinder 

Ledarskap 

Våra ledare har ödmjukhet och tolerans. Våra ledare har adekvat kompetens för sina uppgifter. 

Ledarna ska vägleda och stimulera medarbetarna, bidra till att laganda, engagemang 

och arbetsglädje bibehålls/ ökar. Ledarna utvecklar sin verksamhet tillsammans med medarbetarna 

och stimulerar sina medarbetare till utveckling. Kommunen arbetar ständigt med att 

ge medarbetare möjlighet till att utvecklas till ledare. Ledare har en positiv inställning till 

arbetsbyte inom kommunen. Våra ledare har en positiv inställning till anställdas deltagande i 

förvaltningsövergripande projekt. 

Arbetsmiljö 

Höganäs kommun ska ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt en arbetsorganisation 

som är utformad så att de anställda som så önskar ska kunna arbeta heltid. Chefer/ 

arbetsledare ska ha kompetens att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. 

De anställda ska ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Friskvård 

I-Iöganäs kommun ser friskvård för de anställda som en investering och stimulerar till 

aktiviteter för all personal. 

Arbetsformer och inflytande 

På varje arbetsplats kan anställda påverka sin situation, delta i verksamhetens utformning och 

utveckling, bli sedda som individer och erkända för sin kompetens. De anställda ska känna att 

det är meningsfullt och stimulerande att gå till jobbet. 

Lön 

Lönen speglar den anställdes kompetens, arbetsresultat, ansvar och utveckling. 

Kompetensutveckling 

Kompetensutveckling är ett naturligt inslag inom alla verksamheter, ett av de viktigaste 

inslagen vid medarbetarsamtal och arbetsplats träffar. 

Arbetstid 

Varje anställd som så önskar ska beredas heltid samt, så långt verksamheten tillåter, kunna 

anpassa förläggning av arbetstid till individuella behov. 

Fritidsverksamhet 

Kommunen stödjer initiativ och verksamheter som utvccldar kommunanställdas samhörighet. 

Personalinformation 

Kommunen ger snabb och korrekt information genom många informationskanaler. 

Informationen präglas av öppenhet och lyhördhet. Alla anställda ges möjlighet att ta del av 

informationen i kommunens intranät. 

Introduktion 

Nyanställda känner sig välkomna och förstår sin roll i den kommunala verksamheten. 

Introduktionen består dels aven kommunövergripande del och dels aven del som är ett 

personligt utarbetat introduktionsprogram. 

2 (4)

ÅTGÄRDER 

Rekrytering 

• Fortsatt utveckling av rekryteringsdelen på kommunens hemsida. 

• Arbete med att öka kontakter med studerande genom projektarbeten och uppsatser 

• Ta fram handlingsplan för att förbättra och utöka mottagande av praktikanter inom 

prioriterade yrkesområden 

• 1\nalysera vilken kompetens kommunen behöver 2010-2015 

• I enlighet med handikapplanen genom stöd och samverkan underlätta anställning av 

personer med funktionshinder. 

• Planera och genomföra åtgärder för att öka mångfalden bland kommunens anställda. 

Ledarskap 

• Genomföra program för blivande ledare i samarbete med andra kommuner. 

• Prioritera åtgärder för att minska ohälsotalen 

• Mentorskap och handledning för ledare 

• Utveckla former för internrekrytering och karriärplanering 

Arbetsmiljii 

• Utveckla rutiner för konsekvens bedömningar av arbetsmiljörisker vid förslag till 

förändringar 

• Fortsatta satsningar på rehabilitering av långtidssjukskrivna bl a genom speciella 

rehabiliteringsgrupper i samarbete med olika aktörer 

• Arbetsmiljöutbildningar 

• Insatser för att underlätta för äldre anställda att stanna kvar i anställning (age 

management) 

Friskvård 

• Fortsätta friskvårdsprogrammet inkl möjlighet till subventionerad hälsoundersökning, 

undersöka möjligheter att aktive", ännu fler anställda genom t ex friskvårdsombud/hälso 

ombud 

Arbetsformer oth inflytand, 

e Utbildningsinsatser för att utveckla arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal 

Lön 

• Utbildningsinsatser om lönepolitik, individuell lönesättning och lönesamtal. 

Kompetenstltvetkling 

• Fånga upp behov av kompetensutveckling över förvaltningsgränserna, genomföra 

utbildning väsentlig för verksamhet och utveckling inom personella och ekonomiska 

möjligheter. Aktuella behov: utbildning om lönepolitik, arbetsplats träffar, urval vid 

rekrytering, om arbetsgivarrollen för nya chefer, seminarier om kvalitet, jämställdhet och 

mångfald, arbetsmiljöutbildningar. 

• Utveckla individuella kompetensutvecklingsplaner 

• Inventera anställdas kompetens 

• Undersöka införande av utbildniugskontrakt vid mer omfattande kompetens satsningar 

3 (4)

Arbetstider 

• Arbeta för att deltidsanställda kan få den sysselsättnings grad de önskar. 

Fritidsverksamhet 

• Bidra till att förnya och utveckla personalföreningar. 

Persona/information 

• Fortsatt utveckling av personalinformationen Högaktuellt och intranät. 

Introduktion 

• Fortsätta att genomföra central inttoduktionsträffar. 

• Fortsätta att utveckla arbetsplats baserade introduktionsprogram där beskrivning av faror, 

risker och möjligheter till utrymning vid brand är viktig del. 

4 (4)




KOMMUN Dnr KS/2012/88 KOMMUNFUllMÄKTIGE 

-----_.-._--- 


LÖNEPOLITIK 


Lönepolicyn, tidigare lönepolitiken, har setts över och reviderats för att anpassas efter ett 

modernt tilltal och tidsenligt sätt att hantera lön, löneutveckling, lönesättning och 

lönespridning i Höganäs kommun. I dokumentet framgår även vilka lönekriterier som ska 

gälla för alla medarbetare samt fyra tydliga ledarkriterier som ska gälla för alla chefer med 

personalansvar. Lönekriterierna togs fram på ett ledarforum våren 2011. Koncernledningen 

har också ställt sig bakom förslaget. 

De största förändringarna i förslaget till ny lönepolicy är att det tydligt framgår att 

utgångspunkten är kommunikation och koncerntänkande. Koncerntäl1kande på så sätt att 

lönekriterierna och ledarkriterierna ska vara de satn1na i hela organisationen. Kommunikation 

därför att policyn betonar det ansvar ledarna har att kommunicera lönekriterierna och 

lönesättningen med varje enskild medarbetare. 


Kommunledningskontoret, personalavdelningen, tjänsteskrivelse den 6 februari 2012.: 


Kommunstyrelsens tidigare beslut gällande lönepolitik från den 14 oktober 2004, § 176 . 

Förvaltningens namn/ avdelningens namn förslag till beslut 


att anta det nya förslaget tilllönepolicy för Höganäs kommun, att gälla från den l april 

2012 (ersätter kommunstyrelsens tidigare beslut från den 14 oktober 2004, § 176) . 


26382 Höganäs • 042-33 71 00· kommunen@hoganos.se 


------_._-_._-------_. -- 


kommunchef 

Kamlina Håkansson 

HR-chef

LÖNEPOLITIK 

Reviderad 2012-01-25 

Ledarskapet har betydelse och medarbetarskapet gör skillnad. 

Målet med Höganäs kommuns lönepolitik 

Höganäs kotntnun ska vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas 

av delaktighet och engagemang med en individualiserad syn på medarbetaren. Lönepolitiken är 

ett verktyg för att nå våra ambitioner och ska bidra till att vi kan rekrytera, behålla och utveckla 

kompetenta medarbetare. 

Vi som arbetar i Höganäs kotntnun ska ge kotntnuninvånarna bästa möjliga service utifrån mål 

och tillgängliga resurser. Lön är en ersättning för utfört arbete och utgångspunkten är att lönen 

ska vara individuell och differentierad, bygga på välkända kriterier och avspegla uppnådda mål 

och resultat. Lönen ska därför stimulera den som vågar prova nya lösningar, har ett konstmktivt 

ifrågasättande, tar ansvar för ekonotn1ska resurser och ständigt arbetar med medborgarfokus. 

Vår lönepolitik ska vara tydlig, lätt att förstå och bidra till ett positivt samband mellan lön, 

motivation och ett gott resultat. För att uppnå detta arbetar vi för att den lönepolitiska dialogen 

ska ske i en öppen och förtroendeskapande samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund och 

anställda. 

Ambitionen är att lönepolitiken ska vara begriplig och känd av samtliga anställda så att lönerna 

upplevs som riktiga, rättvisa och satta på logiska grunder. Lönesättning är även ett viktigt 

leclningsinstrument för arbetet med verksatnhetsutveckling och utgör därför en viktig 

chefsuppgift .. Cheferna ska vara engagerade i lönesättningen och ta ansvar för att lönepolitiken är 

känd av medarbetarna. 

Höganäs kotntnun är en (1) arbetsgivare. Personal anställs inte aven enskild enhet utan av 

Höganäs kotntnun, vilket innebär att lönepolitiken och dess tillämpning är gemensam för hela 

kotntnunen. 

Lönebegreppet 

Individu· 

I ÄnoY'\nlit 

\/-:::Jr! 

Lönen är ett resultat av ovanstående tre delar. Den individuella prestationen bygger på hur 

medarbetaren utför sina arbetsuppgifter utifrån liinekriterierna som beskrivs längre fram. 

Lönepolitiken bygger på vad medarbetaren utför i sin yrkesroll, det vill säga vilka arbetsuppgifter 

som ingår och på huruvida yrkesrollen är konkurrensutsatt på den rådande arbetsmarknaden. 

I Än

Grundkrav 

När man har skrivi.t under sitt anställnings avtal har man också lovat arbetsgivaren att man som 

anställd ska 

• utför det arbete man är anställd för 

• följa ordningsregler 

• följa arbetsmiljöregler 

• samarbeta 

• vara lojal 

Detta gäller för hela den svenska arbetsmarknaden, och så även för oss i Höganäs kommun. 

Tillsammans med den anställningsinformation den anställde får vid anställning i Höganäs 

kommun följer ett förtydligande av detta som en kompletterande information. 

Skulle någon anställd inte uppfylla grundkraven innebär det ett brott mot anställningsavtalet och 

ska inte hanteras som en lönefråga utan som en arbetsrättslig fråga. Har man hanterat detta som 

en arbetsrättslig fråga men utan förändring från den anställde, ska det få konsekvenser även vid 

lönesättning. Man kan å andra sidan inte hävda att man ska ha en hög löneutveckling för att man 

är bra på att följa exempelvis ordningsregler. Eftersom detta är grunden i varje anställning, och 

tydliggjort, finns inget av ovanstående med som ett individuellt lönekriteriurn. 

Anställningsavtal 

Lönel

Riktlinjer för lönesättning vid nyanställning 

Huvudprincipen är att ansvarig chef är ansvarig för att sätta lönen. Chefen väger samman 

ekonomiskt utrymme, rekryteringsläge och konsekvenser för övriga anställda inom arbetsplatsen. 

Lön för nyanställda i en viss befattning kan variera inom intervallen ingångs lön till 90:e 

percentilen. Variationen beror på särskilda arbetsuppgifter, särskild kompetens eller 

omvärldsfaktorer. 

En jämförelse med redan anställda i liknande befattningar görs och hänsyn tas till den 

erfarenhet som förvärvats inom samma verksamhet eller i liknande verksamhet utifrån 

nedanstående faktorer: 

• självständighet 

• särskild kunskap och kompetens utöver yrkes krav 

• personlig lämplighet 

• svärighet att rekrytera tjänsten, marknadsläget, omvärldsfaktorer 

• löneläget i tidigare anställning i yrket samt lönespännvidden för befattningen i Höganäs 

kommun ska beaktas. 

Detta är det enda tillEillet då en bedömning av lön görs i förskott. För större grupper ger 

personalavdelningen rekommendationer på ingångslöner. Vid lönesättning av nyckelbefattningar 

ska avstämning ske med personalavdelningen för att behålla kommunens lönebild. 

Personalavdelningen tar kontinuerligt fram statistik för alla yrken. I samband med 

internrekrytering till likvärdig befattning med motsvarande befogenheter och ansvar behålls 

lönen. Vid byte av befattning inom kommunen sker lönesättning enligt den nya befattningens 

löneläge, befogenheter och ansvar. Intern konkurrens med lön som medel får inte förekomma. 

Följande principer gäller vid den årliga löneöversynen 

Lönen ska vara ett styrmedel. Prestationer utöver förväntad prestation ska löna sig och synas på 

den löneutveckling alternativt lönenivå som medarbetaren har. En medarbetare som presterar 

högt år efter år har redan en lönenivå som harmonierar med prestationen och kan därför inte 

räkna med en fortsatt hög löneutveckling. Är det någon som inte presterar vad som förväntas vid 

en anställning i kommunen ska det resultera i ingen eller mycket liten löneutveckling. 

Som chef i Höganäs kommun måste du våga stå för dina och kommunens värderingar gentemot 

dina medarbetare. Det är svårt att vara helt objektiv. Därför är det bättre med en tydlig subjektiv 

bedömning än en oklar objektiv värdering. 

Det är viktigt att komma ihåg att det är lönenivån på den nya lönen som speglar medarbetarens 

prestation och inte lönepåslaget. Vi eftersträvar en god lönespridning (minst 30 %) grundat på 

våra lönekriterier och den individuella lönesättningen. 

Enligt de centrala avtalen görs en översyn av samtliga medarbetares löner. Förutsättningarna 

regleras i de centrala avtalen och i de överläggningar som görs lokalt med respektive facklig 

organisation. Kommunfullmäktige fördelar mellan generell löneökning och utrymme för särskilda 

satsningar med hänsyn till avtal, ekonomi och andra bedömningar. Koncernledningen fastställer 

regler och strategiska satsningar mellan olika yrkesgrupper samt vidarebefordrar information till 

sina berörda chefer. Respektive chef har, inom fastställda ramar och regler, huvudansvar för 

löneöversyn för sina medarbetare. Personalavdelningen svarar för omvärldsbevakning och 

samordning, fungerar som förhandlingsledare samt representerar kommunen som arbetsgivare 

vid olika förhandlingar. HR -chefen ansvarar för kollektivavtalen.

Högre nivå 

innebär 

Befogenhetsnivå 

Ansvarsnivå 

Fler arbetsuppgifter på 

samma nivå innebär 

Bilden beskriver synen på vad det är i arbetet som ger högre lön - och vad som inte gör det. 

Lönekriterier 

Lönen ska spegla medarbetares sätt att uppfylla arbetets krav och stimulera till förbättringar av 

verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Speciell vikt läggs vid våra övergripande 

lönektitetier som är följande: 

Prestation och resultat 

• kompetens, skicklighet, engagemang, flexibilitet 

• hur man löser sina uppgifter och ekonomiskt ansvar 

• bra reslutat och ett bra bemötande. Med andra ord professionell och kommunikativ i sin 

yrkesroll. 

Utveckling, f6rnyelse och initiativförmåga 

• förmåga att förändra syn- och arbetssätt 

• initiativrikedom, förändringsbenägenhet, förnyelseförmåga 

Helhetssyn 

• koncerntänkande - ta ansvar även för helheten 

• ansvarstagande för sin roll och verksamhet 

• ansvar utöver grundläggande krav 

För att kriterierna ska fungeta måste de dislmteras på varje arbetsplats och förarucras i respektive 

verksamhet. 

För personal med arbetsledande befattningar värdesätts därutöver ledarskapet och fullgörandet av 

arbetsgivarrollen. Vad detta innebär ståt att läsa i våta ledarkriterier (Se bilaga 1).

Lön vid andra tillfällen 

Förändrade arbetsuppgifter och ansvarsområden ska normalt ingå i den årliga löneöversynen. 

Undantag är övergång till nytt yrke (se lön vid nyanställning). Lönetillägg kan tillätnpas för 

tnedarbetare sotn får uppdtag under begränsad tid sotn i väsentlig grad avviker från ordinarie 

arbetsuppgifter och bedötns tner kvalificerade än ordinarie arbete. 

Den löpande kotnpetensutvecklingen sotn innebär att utföra andta arbetsuppgifter föranleder inte 

lönetillägg. 

Andta tänkbara undantag ska hanteras tillsatntnans tned HR-chefen. 

Hur uppnår vi vår lönepolitik? 

Viktigaste tillfillet för att omsätta lönepolitiken är vid samtal tnellan chef och tnedarbetare där 

tnålet är att tnedarbetaren ska förstå grundema för sin lön. 

Lönesatntal ska genotnföras (en gång per år individuellt)! Lönesatntalet ska ha föregåtts av ett 

medarbetarsarntal i vilket lönekriterierna har diskuterats. I sarnband med löneöversynen ska 

chefen värdera medarbetarens prestation och bidtag till verksamhetens mål utifrån de 

lönekriterier sotn gäller för kotntnunen och verksamheten. F ör att nå lönepolitiken behöver 

chefema uppmärksamma följande: 

• Kotntnunens anställda ska ha individuella och differentierade löner. 

• Lönen ska spegla sambandet mellan tnål, resultat och lön. 

• Goda arbetsprestationer ska premieras. Vad som är goda arbetsprestationer har sin grund 

i verksanilietens mål och i lönekriteriema. 

• Chefer ska genomföra årliga medarbetar- och lönesatntal. Se bilaga 2. 

• Medarbetare ska känna till vad sOm förväntas av dem och vilka lönelctiterier som påverkar 

lönen. 

• Chefens ansvar för lönesättning gäller både för tillsvidare- och tids begränsat anställda. 

Lönekartläggning 

Personalavdelningen genomför lönekartläggningar av lönema i syfte att upptäcka, åtgärda och 

förhindta osakliga löneskillnader pä grund av kön. Resultatet av kartläggningen och analysen 

beaktas inför varje löneöversyn. Löneskillnader fär inte bero på kön, ålder, etnisk tillhörighet, 

religion, sexuell läggning eller funktionshinder. 

Arbetsvärdering 

Arbetsvärdering sker med hjälp av ett formaliserat systetn för att uppskatta vilka krav arbetet 

ställer i olika typer av befattningar. 

Fyra huvudornråden ligger till grund för arbetsvärderingen 

• kunskaper (det man har förvärvat genom utbildning) 

• färdigheter (det tnan de facto kan utföra) 

• ansvarstagande (utför det som förväntas) 

• arbetsförhållanden (fysiskt, psykiskt och socialt)

Bilaga 1 

Ledarkriterier Höganäs kommun 

Reviderade 2012 

Ser till helheten i kommunen - koncerntänkande 

Inser när fokusering på eget verksamhetsområde ska övergå till att se på helheten. Utgår från vem 

du arbetar för samt deltar i kommungemensamma aktiviteter, till exempelledarforum. 

Har ständigt fokus på verksamhetens resultat - pengar, kvantitet och kvalitet 

Utgår i allt arbete från vem du arbetar för och vilket uppdrag du har. Du har ständigt fokus på 

verksamhetens ekonomi och på hur brukare, kommunmedborgare med flera uppfattar 

verksamheten. Du fångar upp signaler till förbättringar och förändringar och gör tillsammans 

med medarbetarna något åt det. I kriterierna ligger också att ständigt arbeta med 

omvärldsbevakning, vårda och utveckla kontakter utanför kommunen, vara nyfiken på samhällets 

utveckling i Nordvästra Skåne, i Öresundsregionen, i Europa och i världen, samt att försöka föra 

tillbaka det man lärt sig till kommunen. 

Kommunicerar med medarbetarna och brukarna 

Medarbetarna vet och märker vad du vill. Du representerar arbetsplatsen och kommunen på ett 

trovärdigt och positivt sätt. Ser till att det finns många mötesplatser, använder ny teknik för att 

kommunicera men inser att det viktigaste är den personliga kontakten. 

Arbetar ständigt för att stödja och utveckla sina medarbetare 

Med hjälp av arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och vardagssamtal ser du till att stötta och 

utveckla medarbetarna. Du har ett hälsofrämjande förhållningssätt samt visar respekt för 

medarbetarnas olikheter och behov.

Bilaga 2 

Medarbetar- och lönesamtal 

Medarbetarsamtal och lönesamtal hör ihop. Medarbetarsamtalet kallas ibland även för 

utvecklings samtal. Det är ett längre samtal med ett framåtblickande och utvecklande innehåll. 

Medarbetarsamtalet bör innehålla: 

• Uppföljning av året som gått 

• Inventering av arbetsmiljön 

• Mål och planering inför det konunande året 

• En individuell utvecklingsplan 

• Genomgång av lönekriteriema 

Lönen ska ha en verklig koppling till arbetsresultatet vilket ska förklaras under lönesamtalet. Inför 

lönesamtalet ska chefen värdera medarbetarens arbetsprestationer utifrån lönekriteriema och 

utifrån de mål man kommit överens om vid medarbetarsamtalet året innan. Lönesamtalet bör 

innehålla: 

• Bedömning av individuell prestation utifrån, 

o yrkesskicklighet 

O utvecklingsförmåga 

O förmåga att nå mål och goda resultat 

o förmåga att planera, organisera och följa upp arbetet. 

• Beskrivning av lönesättningsprinciper 

Avslutning av lönesamtalet sker när medarbetaren får det slutliga beskedet om lön. 

I Höganäs kommun kan man ha medarbetarsamtal och lönesamtal vid samma tillfille. Det viktiga 

i det fallet är att det tydligt framgår att det är två olika samtaL Man kan exempelvis ta en kort paus 

efter medarbetarsamtalet innan man fortsätter med lönesamtalet. Det kan också vara så att det 

skiljer flera månader mellan de olika samtalen. Då är det viktigt att det tydligt framgår att 

lönesamtalet är en uppföljning av medarbetarsamtalet. Medarbetar-/lönesamtal sker alltid 

individuellt, aldrig i grupp.

• • 

LONEPOLITIK 

(fastställd av kommunstyrelsen 2004-10-14) 

Vad är målet med Höganäs kommuns lönepolitik? 

Höganäs kommuns mål är att lönen ska spegla medarbetares sätt att uppfylla arbetets krav 

och stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produk-tivitet och kvalitet. 

För att uppnå målet ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda 

mål och resultat. Den ska stimulera den som vågar prova nya lösningar, har ett 

konstruktivt ifrågasättande, tar ansvar för skattemedel och ständigt arbetar med 

kundfokus. 

Vilka grundläggande principer för lönesättning ska vi utgå från? 

För att säkra kommunens personalförsörjning följer arbetsgivaren kontinuerligt lönenivån 

för motsvarande arbetsinsatser, främst i Nv Skåne. Aven andra aspekter än lön vägs in i 

bedömningarna. Lönesättning ska vara könsneutral. 

Vi utgår från att anställda utför det arbete man är anställd för, följer ordnings- och 

arbetsmiljöregler, samarbetar och är lojal. Utöver detta lägger vi vid våra bedöm-ningar 

speciell vil,t på prestationer och resultat, väger in anställdas kompetens och 

kompetensutveckling, skicklighet, flexibilitet, engagemang och ansvar utöver grundläggande 

krav. 

För personal med arbetsledande befattningar värdesätts därutöver ledarskapet och 

fullgörandet av arbetsgivarrollen. 

Hur uppnår vi detta? 

Inom större yrkesgrupper tar arbetsgivaren fram mer detaljerat underlag för individuell 

och differentierad lönesättning. 

Viktigaste tillfallet för att omsätta lönepolitiken är vid samtal mellan chef och anställd där 

målet är att anställd ska förstå grunderna för sin lön. 

Ansvar och befogenheter 

Löneöversyn 

Kommunstyrelsens arbetsutskott ger, med hänsyn till avtal, ekonomi och andra 

bedömningar direktiv om ramar och ev prioriteringar. 

Förvaltningschefsgruppen fastställer spelregler och intern fördelning. 

Respektive chef har, inom fastställda ramar och regler, huvudansvar för löne-översyn. 

Personalavdelningen svarar för omvärldsbevakning och samordning och fungerar som 

förhandlingsledare samt representerar kommunen som arbetsgivare vid förhandlingar. 

Personalchef ansvarar för kollektivavtalen 

Lön vid nyanställning 

Huvudprincipen är att ansvarig chef, enligt den policy som gäller för respektive förvaltning, 

är ansvarig för att sätta lönen. Chefen kan väga samman ekonomiskt utrymme, 

rekryteringsläge och konsekvenser för övriga anställda inom arbetsplatsen. 

För större grupper ger personalavdelningen rekommendationer på ingångslöner. Vid 

lönesättning av nyckelbefattningar ska avstämning ske med personalavdelningen. 

Personalavdelningen tar kontinuerligt fram statistik för alla yrken.

Intern konkurrens med lön som medel får inte förekomma. 

Lön vid andra tillfällen 

Förändrade arbetsuppgifter och ansvarsområden ska normalt ingå i den årliga löneöversynen. 

Undantag är övergång till nytt yrke, se lön vid nyanställning. Andra tänkbara undan-tag 

ska hanteras tillsammans med personalchef.

Utredning om gemensam 

organisation för räddningstjänsten i 

Skåne Nordväst 

December 2011 

Eva Lagbo Bergqvist 

1

PUBLIC 

PARTNER 

representanter man har i kommunalforbunden. Kommunallagen innehåller en bestämmelse 

om att varje medlem i ett kommunalförbund ska vara representerad i den beslutande 

forsamlingen, fullmäktige eller direktion med minst en ledamot och en ersättare. Med 

fullmäktige kan alla, eller i vart fall de flesta partier i medlemsfullmäktige få en ledamot. 

Väljs direktionsmodellen är det mindre sannolikt. Samverkan kan sägas ha ett pris på så sätt 

att alla partier som är representerade i medlemmarnas fullmäktige inte alltid kan ha en 

ledamot eller ersättare. Ledamöterna i de fullmäktige som är medlemmar i ett 

kommunalförbund kan ställa frågor och interpellationer om förbund som är organiserade med 

direktion. 

Kommunalförbunden är underkastade de regler som finns i kommunallagen om revision. 

Förbundsordningen ska ange på vilket sätt och vilken av förbundsmedlemmarna som ska utse 

revisorer som avger rapport till medlemmarnas fullmäktige. 

3 Situationen i kommunerna idag 

Kommunerna i Skåne Nordväst har tillsammans knappt 320 000 invånare på en yta om drygt 

2 500 kvadratkilometer. Drygt tre fjärdedelar bor i kustkommunerna Båstad, Helsingborg, 

Höganäs, Landskrona och Ängelholm. Hallands-Väderö har ingen bofast befolkning men 

gästas sommartid av sommarboende och turister. Ven har en bofast befolkning på cirka 400 

personer som även den ökar kraftigt sommartid. De närmaste 10 åren beräknas befolkningen i 

Skåne Nordväst öka med 18 000 invånare (Källa: Region Skåne). 

7

kommunerna om samverkanseffekten ska tas ytterligare steg bl a vad gäller effekten av 

gemensamt fattade beslut. Flera av kommunerna lyfter också fram att ett organisatoriskt 

närmande till varandra inom räddningstjänsten stödjer visionen om att Skåne Nordväst år 

2020 ska upplevas som en sammanhängande stad. 

Det finns några farhågor som delas av flera kommuner vad gäller bildandet av ett eventuellt 

kommunalförbund. Bland dessa finns en oro för att den lokala närvaron och närheten till den 

egna kommunens övriga förvaltningar och sammanhang äventyras vid en eventuell 

förbundsbildning. En annan är att det inte blir en vinna-vinnalösning mellan 

storstadskommunen och småstadskommunen där alla medlemskommuner oavsett storlek får 

del av vinsterna med en samordnad organisation. Det finns också farhågor kring att 

inflytandet från medlemskommunen blir alltför begränsat. 

3.2 Organisation och uppdrag per kommun 

Kommunens uppgifter enligt LS0 1 ska fullgöras aven eller flera nämnder. Den vanligaste 

politiska hemvisten för räddningsijänsten i landet är kommunstyrelsen. Tre av kommunerna, 

Helsingborg Landskrona och Svalöv har en egen räddningsnämnd. Räddningsnämnden i 

Helsingborg tillsattes inför 20 Il. I resterande kommuner är kommunstyrelsen 

räddningsnämnd. 

Räddningstjänsternas uppdrag tar sin utgångspunkt främst från LSO, LBE, LEH samt Lag om 

åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor den sk 

Sevesolagstiftningen. 

Kommunledningarna och förvaltningarna har erfarenhet av olika arbetssätt och ser på 

räddningstjänstens roll lite olika. Detta ger att räddningstjänstens roll i kommunernas samlade 

arbete inom krishantering, skydd mot olyckor, förebyggande säkerhets- och trygghetsarbete 

skiljer sig åt. 

Flera av kommunerna i Skåne Nordväst delar sedan flera år räddningschef med varandra. 

Bjuv, Landskrona och Svalövs kommuner har gemensam räddningschef liksom Klippan och 

Åstorp samt Ängelholm och Örkelljunga. 

Sammantaget finns det vid räddningstjänsterna i Skåne Nordväst 522 ijänster, varav 102 kan 

räknas som administrativa tjänster 2 , 172 tjänster är heltidsanställd utryckningspersonal och 

248 tjänster är deltidsanställd utryckningspersonal. Se bilaga 5. 

Merparten av stationerna ägs av respektive kommun. I Skåne Nordväst finn två övningsanläggningar 

en i Helsingborg och en i Landskrona. Några.av kommunerna nyttjar 

övningsanläggningen i Revinge i Lunds kommun. Vidare finns det i området en 

13kapll§ 

2 Till kategorin administrativa tjänster räknas räddningschef samt andra ledningsfunktioner. 

12

"!PUBLIC 

Ilij PARTNER 

ledningscentral i Helsingborg och en räddningscentral som är gemensam för Ängelholm och 

Örkelljunga. I Höganäs finns sedan 1996 en mindre ledningscentral (Re 90). 

Det finns 19 anläggningar i regionen som omfattas av 2 kap. 4§ i Lagen (SFS 2003:778) om 

skydd mot olyckor, 10 av dessa anläggningar återfinns i Helsingborg. Se bilaga 3. 

Fyra kommuner har heltidsstyrkor; Helsingborg, Höganäs, Landskrona och Ängelholm. 

Sammantaget har dessa kommuner sex heltidsstyrkor. I Skåne Nordväst kommuner finns 

totalt 15 deltidsstyrkor. Se bilaga 2,4 och 8. 

Dimensioneringen av heltids- och deltidsstyrkorna skiljer sig åt mellan kommunerna. 

Helsingborg har man valt att bemanna med 1+4. I Höganäs har man differentierad bemanning 

dagtid med 1+1+3 på heltid och 0+5 på deltid samt nattetid och helg med 1 + 1 + 1 på heltid och 

0+5 på deltid. I Landskrona 1+1+6 och i Ängelholm 1+1+3. Även när det gäller 

deltidsbemanningen finns olikheter mellan kommunerna. Styrkorna består av l + 2 brandmän 

till l + 5 brandmän. 

3.2.1 Bjuvs kommun 

Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten i Bjuvs 

kommun har ett utvecklat samarbete med kommunerna Landskrona och Svalöv, vilket 

regleras genom civilrättsliga avtal. Kommunerna har en gemensam räddningschef, gemensam 

riskingenjör samt verksamhetsansvariga inom räddningstjänstens uppdrag. Avtalen reglerar 

samarbete inom såväl den operativa som den förebyggande verksamheten och omfattar alla 

verksamhetsansvariga i Landskronas räddningstjänsts organisation som ska kvalitetssäkra att 

Bjuvs räddningstjänst är uppdaterad. Bjuv erlägger 520 Tkr per år för dessa tjänster inklusive 

tillgång till insatsledare. Se Landskrona kommuns organisation för räddningstjänsten under 

avsnitt 3.2.6. 

Räddningstjänstens uppdrag baseras på LSO, LBE och LEH samt följande gemensamma 

verksamhetsrnål med Landskrona och Svalöv: 

• Öka trygghets- och sakerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv 

• Antalet som skadas eller omkommer pga olycka ska minska 

• Fastighetsägare och verksamhetsutävare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt 

brandskyddsarbete 

• Räddningstjänsten ska upplevas som en aktiv och stödjande samarbetspartner 

• Vid olyckshändelse ska Räddningstjänsten inom godtagbar tid bryta den negativa 

händelseutvecklingen så att skadan inte förvärras 

• Vi ska alltid stödja den drabbade 

• Efter en insats ska vi utvärdera vårt arbete och ta lärdom av erfarenheterna 

• Räddningstjänstens personal ska spegla samhällets sammansättning och vara minst 95% 

långtidsfriska 

• Öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar 

Bjuvs kommun har en brandstation som finns i Bjuv vilken räddningstjänsten hyr av 

kommunens fastighetskontor. 

13

I Räddningsnämnd/KS 

I Kommunchef I 

I 

I Chef Samhällsskydd I 

Räddningsjänst 

Säkerhetssamordning och 

brottsförebygga nde 

Folkhälsa 

Miljö 

Hållbar utveckling 

Energi- och 

klimatrådgivning 

Tunnelstillsyn 

Figur: Räddningstjänstens organisation i Båstad. 

Räddningstjänsten har 5,0 administrativa tjänster (0,5 räddningschef, 1,0 operativ chef, 1,0 

materialförvaltare, 1,0 brandförman, 1,0 brandinspektörlsäkerhetssamordnare samt 0,5 

assistent). Totalt [mns 41 deltidsanställda brandmän. 

I Båstads kommun finns tre brandstationer med tre deltidsstyrkor. Brandstationen i Båstad 

utgör även arbetsplats för den administrativa personalen. Brandstationerna i Båstad och 

Förslöv ägs av kommunen. Brandstationen i Torekov ägs aven privat fastighetsägare (Protor). 

Modellen för bemanning är att all personal förutom insatsledare i utryckning är 

deltidsanställd. Insatsledarberedskapen upprätthålls av operativ chef och 

brandinspektörlsäkerhetssamordnare som är dagtidsanställda på räddningstjänsten 

tillsammans med insatsledaie från Laholms kommun genom avtal. Bemanningen i styrkorna 

är i Båstad 1 styrkeledare + 4. brandmän, Förslöv 1 st yrke ledare + 2 brandmän och Torekov l 

styrkeledare + 2 brandmän. 

Verksamhetsområde Samhällsskydd erhåller support från stödverksamheter i kommunen 

såsom personal, ekonomi, IT, reception, kommunikation/information, företagshälsovård, 

kontorsservice, fastighetsservice, upphandling mm. Den sammanlagda volymen av dessa är 

svår att uppskatta. 

3.2.3 Helsingborgs stad 

Helsingborgs stad har sedan 20 Il en egen räddningsnämnd (fem ledamöter och tre ersättare) 

med egen förvaltning, Brandförsvaret. 

15

1.:' 11 PLIBLIC 

L!jPARTNER 

3.2.5 Klippans kommun 

Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten i Klippans 

kommun har ett utvecklat samarbete med Ästorps kommun vilket regleras med civilrättsligt 

avtal. Avtalet omfattar gemensam räddningschef. Klippan erlägger 369 Tkr per år för tjänsten. 

Det samordnande ansvaret fdr kommunens säkerhetsarbete åligger kommunstyrelsen. Varje 

förvaltning och bolag ansvarar för skydds- och säkerhetsarbetet inom sitt område enligt LSO 

och LEH, samt utser ett eller flera säkerhetsombud. Samordningsfunktionen ligger på 

kommunens kris och säkerhetssamordnare. Räddningstjänsten har produktionssamarbete med 

kommunens kris- och säkerhetsamordnare. Gemensam tillsyn sker med miljökontoret. 

Räddningstjänstens uppdrag baseras bl a på LSO, LBE och LEH samt gemensamma 

verksamhetsmål med Ästorps kommun: 

• Att 90 % av kommunens invånare skall nås av livräddande styrka inom 20 minuter 

• Under året skall 3 större olycksundersökningar genomföras 

• Budgeten skall hållas och vid befarad avvikelse skall åtgärder vidtas 

• Avdelningens/enhetens ekonomi skall diskuteras vid minst tre arbetsplatsträffur under året 

• Samtliga anställda ska ha ett individuellt skriftligt uppdrag med möjlighet till utveckling 

• Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund 

• Under året skall kommunens riskanalys gällande skydd mot olyckor samt extraordinära 

händelser uppdateras. Uppdatering skall ske i samverkan med kommunens kris och 

säkerhetssamordnare samt övriga förvaltningar 

• Under året skall 50 bostadstillsyner genomföras 

Räddningsnämndi 

KS 


Räddningschef Kris/säkerhet 

Figur: Räddningstjänstens organisation i Klippan. 

I Klippans kommun finns två brandstationer med två deltidsstyrkor. Brandstationerna i 

Klippan och den i Ljungbyhed (en bostadsrätt) hyr räddningstjänsten av kommunfastigheter. 

Räddningstjänsten har 4,3 administrativa tjänster (D,5 räddningschef, 0,8 assistenttjänst samt 

3 heltidsanställda både adm/operativt varav l stfräddningschef och 2 insatsledare). Totalt 

finns 39 deltidsanställda brandmän. 

19

ledningsgrupp 

Räddningschef 

Stf 

Räddningschef 

Verksamhets- Myndighets- Kommun- 

Operativa och utöving och Extern service övergripande 

insatser utvecklingsstöd rådgivning säkerhet och 

beredskap 

Figur: Räddningstjänstens organisation i Landskrona vilken är stödjande för Svalövs och 

Bjuvs kommuner via särskilt avtal. 

I Landskrona stad finns en heltidsstyrka. Modellen för bemanning är att styrkan är 

dimensionerad efter rådande riskbild och efter genomtänkt arbetsbedömning vid trafikolyckor 

på motorväg och bostads brand för att på ett effektivt sätt kunna genomföra en insats med bra 

arbetsmiljö. Styrkan i Landskrona består aven insatsledare som delas med Bjuv och Svalöv, l 

styrkeledare och 6 brandmän. Bemanningen i styrkan l styrkeledare + 7 brandmän. 

Landskrona kommun har en brandstation som finns i Landskrona vilken räddnings1jänsten hyr 

av kommunen. Det finns vidare två brandvärn belägna vid Glumslöv och Ven. 

Räddningstjänsten har 5, 75 administrativa tjänster 3 (1,0 räddningschef, 1,0 Stfräddningschef, 

1,75 kanslistladm/ekonom och 2;0 förebyggarelkrishantering). Totalt finns 42 heltidsanställda 

brandmän fördelat på tre skift. 

De tre anläggningarna vid Viarps flygfält, Yara AB och Haldex omfattas av 2 kap §4 i LSO 

och där särskilda krav ställs på att det vid anläggningen finns en skälig beredskap som 

kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. 

Personalavdelningen stödjer räddningstjänsten med HR och personaladministration, juridik 

gällande avtal och upphandlingar, diarium samt företagshälsovård. Den sammanlagda 

volymen är svår att uppskatta. 

3.2.7 Svalövs kommun 

Politiskt leds räddningstjänsten i kommunen av bygg-, trafik- och räddningsnämnden. (5 

ledamöter och 5 ersättare). Räddnings1jänsten i Svalövs kommun har ett utvecklat samarbete 

med kommunerna Bjuv och Landskrona, vilket regleras genom civilrättsliga avtal. 

Kommunerna har en gemensam räddningschef, gemensam riskingenjör samt 

verksamhetsansvariga inom räddningstjänstens uppdrag. Avtalen reglerar samarbete inom 

såväl den operativa som den förebyggande verksamheten och omfattar alla 

verksamhetsansvariga i räddningstjänsten Landskronas organisation som ska kvalitetssäkra att 

3 Av dessa ingår det i två av tjänsterna att ingå i funktionen vakthavande brandingenjör i Nordvästra 

Skåne. 

21

Av de totalt 19 brandstationerna, bedöms merparten vara av god standard. För sex av 

stationerna uppges däremot att det finns ett omfattande eller visst behov av renovering. 

Lokalkostnaderna föreslås att de lyfts ur den ekonomiska beräkningen och görs till en fråga 

fdr respektive kommun att hantera med en fordran att respektive kommun ska tillhandahålla 

ändamålsenliga lokaler. Av bilaga 2 framgår lokalkostnader samt större planerade 

investeringsbehov. 

Vanligt är att spegla de ekonomiska måtten fdr räddningstjänsten i relation till invånarantal. 

Detta ger inte alltid en rättvisande bild då invånarantalet inte är en given indikator på nivån på 

de resurser som avsatts till verksamheten. För att ge nyanser åt bilden har mått också tagits 

fram per kvadratmeter landyta samt per tätortsgrad 9 • 

Den genomsnittliga kostnaden fdr kommunerna i Skåne Nordväst uppgick år 2010 till 639 

kronor per invånare, 79 Tkr per kvadratmeter landareal samt 237 Tkr per tätortsgrad. Vid en 

jämfdrelse mellan kommunerna framkommer skillnader. Helsingborg och Landskrona är de 

kommuner som i samtliga tre mått ligger över genomsnittet fdr kommungruppen. 

Nettokostnad Kr per inv Kr per kvm Kr per tätortsf!rad Invånare LandareaI Tätortsgrad 

Bjllv 398 50862 64481 14841 116 91,5 

Bästad 665 43578 136691 14278 218 69,5 

Helsingborg 688 256936 931 866 129 177 346 95,4 

Höganäs 597 102083 165727 24637 144 88,7 

Klippan 599 26260 132708 16515 377 74,6 

Landskrona 683 202 128 309783 41724 141 92 

Svalöv 619 21026 123 867 13 242 390 66,2 

Åstorp 461 73 118 111 658 14737 93 60,9 

Ängelholm 617 57447 298526 39394 423 81,4 

Örkellj unga 696 20872 97525 9631 321 68,7 

Summa: 639 79175 237283 318176 2569 78,9 

Tabell: Nettokostnad 2010, Mnkr,jördelatper invånare, landareal (kvm) samt tätortsgrad. 

Skuggad yta anger värde under genomsnittet. 

4 Möjliga effekter på kort och lång sikt 

Vinsterna vid ett fdrdjupat samarbete är främst en minskad sårbarhet samt en möjlighet tiII att 

skapa en gemensam identitet samt ökad kompetens och högre kvalite i verksamheten rdr att 

möta ökade krav från allt fler medborgare i en expansiv region liksom ökade krav från 

lagstiftaren. 

9 Tätortsgrad beskriver tätorts befolkningens andel av befolkningen i hela kommunen. En tätort 

definieras som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre 

ån 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. 

28

4.1 Önskvärda effekter av ett kommunalförbund 

Nedan ges en sammanfattande bild per kommun utifrån vad som framkommit vid intervjuer 

och avstämningar avseende önshärda effekter av ett framtida kommunalförbund för Skåne 

Nordväst. 

Bjuv 

• Svarar upp mot visionen för Skåne Nordväst. 

• Lokala skillnader bejakas utifrån ett medborgarperspektiv. 

• Fungerande kontakt mellan medlemskommunen och förbundet. 

• Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Större uthållighet i en större 

organisation om vakanser uppstår. 

Båstad 

• Samverkan med kommuner utanför Skåne Nordväst. 

• Det regionala perspektivet säkerställs. 

• Bättre styreffekt i en gemensam organisation av fattade beslut. 

• Bli en mer uthållig organisation genom att klara vakanser samt bredare spets på 

tillgänglig kompetens. 

• Fortsätta att arbeta med det breddade uppdraget, Samhällsskydd, som innefattar 

hälsa/trygghet/säkerhet. 

• Behålla den lokala närvaron och servicen till kunder och övriga kommunala 

verksamheter. 

• Behålla nuvarande styrkor. 

• Fortsätta samarbetet med Laholms kommun. 

• Vi Iar ut mer av de satsade resursema vilket ger en bättre service till kundema. 

Helsingborg 

• Ett konkret projekt som kan stödja visionen för regionen. Regionnytta framför 

kommunnytta. 

• Lättare att få en samsyn i en gemensam organisation i jämförelse med dagsläget med 

förankring i 10 kommuner. En styming som utgår från medborgaren i fokus. 

• Utifrån det breddade uppdraget kunna arbeta med fler frågor än vad som regleras 

genom lag om skydd mot olyckor. 

• Lättare att leda vad gäller personalförsörjning. Minskad sårbarhet vid 

pensionsavgångar. Ökad tillgång till spetskompetens. 

• Upphandlingsfrågoma blir rationellare. 

Höganäs 

• Stärker det regionala varumärket. 

• Ökade kvaliteter för medborgare och personal. 

30

iIl'\':lJ!,· 

",!!' 'I PUBLIC 

PARTNER 

• Ödmjukhet från den stora kommunen gentemot de mindre. Bejakar olikheter i 

kommunerna. Påverkan säkerställs vad gäller den enskilda kommunens 

självständighet. Fungerande dialog och kommunikation med den enskilda kommunen. 

Bättre styreffekt i en gemensam organisation av fattade beslut. 

• Starkare inom området kompetensfårsörjning. Möjliggör fler karriärvägar får 

personalen. 

• Starkare motpart gentemot staten. 

• Fungerande krisledning får den enskilda kommunen. 

• Kostnadsbesparingar på lång sikt. 

KlippanJAstorp 

• Ett tydligt kundperspektiv med fokus satt på fårebyggande arbete. 

• Småstaden och storstaden drar båda nytta av kommunalfårbundet. Arbetet sker nära 

den enskilda kommunen. 

• Likriktning i regionen vad gäller operativt och fårebyggande arbete. Bättre styreffekt i 

en gemensam organisation av fattade beslut. Gemensam identitet. 

• Ökat fokus på det förebyggande arbetet. Kunna få kraft i att ändra arbetssätten. 

• Kompetensfårstärkning genom tillgång till specialister. 

Landskrona 

Svalöv 

• En fungerande ägarstyrning. En fungerande målstyrning. Tydligt ledningssystem från 

fårbundsdirektion ut till den enskilda medarbetaren. 

• Nyttjande av specialistkompetens från medlemskommunerna får att borga får en 

professionell hantering av stödprocesser så som ekonomi, personal, IT etc. Lättare att 

rekrytera kompetenser. 

• Respekt får varandras behov och lyhördhet får varandras skillnader. Samverkan med 

kommuner utanför Skåne Nordväst. 

• Nyfiken och öppen attityd bland medarbetarna. Kundfokus/medborgarperspektiv. 

• Besparingspotential vad gäller administrativa funktioner. Mer rationella investeringar. 

• Möjliggörare för att infria visionen får Skåne Nordväst. 

• Större grad av kundfokus. Ett medborgarperspektiv . 

• Fungerande kontakt mellan medlemskommunen och fårbundet. Ödmjukhet från de 

större kommunerna gentemot de mindre. Samverkan med kommuner utanfår Skåne 

Nordväst. 

• Bättre styreffekt i en gemensam organisation av fattade beslut. Bättre möjligheter att 

forma en modern räddningstjänst. Bättre fårutsättningar att organisera den gränslösa 

samverkan. Likformig och transparant myndighetsutövning. 

31

• De rationaliseringar som kan göras inom de administrativa funktionerna kan nyttjas 

för att stärka upp funktioner, processer, projekt där resurserna bedöms vara knappa. 

För att farhågorna och fördelarna ska kunna avvärjas respektive infrias är det angeläget att 

enas kring ett antal principiella utgångspunkter till grund för synen på ett organisatoriskt 

nännande. Vidare är det viktigt att också enas kring vilka aktiviteter som ska prioriteras i 

arbetet med att förbereda driftsättningen av ett kommunalförbund som erbjuder medlemskap 

för samtliga kommuner i Skåne Nordväst. 

Nedan presenteras ett antal principiella utgångspunkter som föreslås ligga till grund för 

bildandet av ett kommunalförbund för Skåne Nordväst. 

• Kommunalförbundet ska vara en aktiv aktör som stödjer visionen för regionen. 

• Genom kommunalförbundet fonnas en ny organisation som tar utgångspunkt från 

uppdraget för förbundet inbegripande medlemskommunens särskilda behov. 

• Kommunalförbundet ska ha en öppen inställning till att erbjuda medlemskap för 

kommuner som önskar ett framtida medlemskap efter att förbundet bildats. 

• Samarbetet med andra kommuner utanför Skåne Nordväst ska bejakas liksom 

samarbetet med de kommuner i Skåne Nordväst som inte väljer att ingå som 

medlemmar i kommunalförbundet. 

• Vid ett bildande av ett kommunalförbund är en viktig uppgift att fonnulera en målbild 

för vad medlemskommunerna vill med sitt förbund och förankra den hos alla berörda i 

medlemskommunen. Grundtanken är att ett kommunalförbund ska hålla samman 

utvecklingsarbetetoch stödja framförallt kommunala verksamheter i deras arbete. Det 

innebär däremot inte att kommunalförbundet ska ta över andra kommunala 

verksamheters ansvar. 

• En central del i förbundsordningen är vilken befogenhet som överförs till kommunalförbundet. 

Varje eventuell ändring av ansvarsfördelningen måste beslutas genom 

ändring av förbundsordningen av samtliga medlemmar. Det är därför viktigt att det i 

genomförandearbetet som vidtas inför en förbundsbildning görs ett grundarbete per 

kommun för att klargöra vilka uppdrag den enskilda kommunen vill ombesörja själv 

respektive de uppdrag som ska åligga förbundet att utföra. 

• Kommunalförbundet ges befogenhet att ansvara för räddningstjänst enligt lag om 

skydd mot olyckor samt vidgade befogenheter utifrån respektive medlemskommuns 

egna behov. 

• Medlemskommunernas respektive ambitioner vad gäller bemanning av utryckande 

styrkor accepteras och lyfts in i kommunalförbundet. 

34

Bilaga 2 Lokalkostnader, fordon och avskrivningstider 

Lokalkostnader Utfall Budget Antal Ev renoveringsbehov 

(Mnkr) 2010 2011 stationer 

Biuv 0,5 0,5 l station Stationen är nyrenoverad. 

Båstad 0,9 0,9 3 stationer Det finns ett omfattande behov av 

renovering och energibesparande 

åtgärder i de tre brandstationerna. 

Helsingborg 15,1 15,5 5 stationer En ny citystation, omfattande 

utryckande verksamhet, är under 

projektering, 

Höganäs 2, l 2,2 1 station Ett renoveringsbehov finns vid 

2 värn brandvämen. 

Klippan 0,7 0,8 2 stationer Det finns ett visst behov av renovering. 

Landskrona 2,7 2,7 l station Det finns inget renoveringshehov av 

2 värn stationen. 

Svalöv 1,0 l, l 2 stationer Stationerna är nyrenoverade. 

2 värn 

Åstorp 0,6 0,7 1 station Det finns ett visst behov av renovering. 

l värn 

Ängelholm 4,3 4,4 l station Det finns inget renoveringsbehov . 

3 räddningsvämsdepåer 

Örkelljunga 0,2 0,2 2 stationer Det finn behov av renovering av 

personalutrymmen i Skånes Fagerhult. 

Summa: 28,1 29,0 19 stationer 

10 värn 

Större investeringsbehov vad gäller Avskrivningstider 

fordon de närmaste åren 

Bjuv - 10 år för släckbilar och 15 år för tankbil 

och höjdfordon 

Bästad En släckbil till Förslöv (4,0 Mnkr) och två Tyngre fordon - 10år och personbilar - 

FIP-fordon (0,7 Mnkr) Sår 

Helsingborg Två lastväxlare under den närmaste Två höjdenheter har köpts in med 

treårsperioden 4.4Mnkr. Om fyra till sex år avskrivningstid på 20 år. 

tre släckbilar 12,2 Mnkr, 

Höganäs Upphandlar just nu släckbil med leverans år Höjdfordon 20 år övriga tunga fordon 

2012, Nytt höjdfordon planerat ti112014. lO år 

Klippan Chassi tankbil 1,4 Mnkr, befaIsfordon 0,65 Tyngre fordon 10 år fdrutom 

Mnkr under den närmaste treårsperioden. höjdfordon 20 år 

Landskrona SIäckbil2013 10 år för släckbilar och 15 år för tankbil 

och höjdfordon 

Svalöv Svalöv upphandlar just nu tankbil med 10 år för släckbilar och 15 år för tankbil 

leverans år 2012, En släckbil ska och höjdfordon 

renoveras/uppdateras 2012, Tankbil och 

renoverad släckbil2012. 

Åstorp Tankbil 2,700 Mnkr, BefMsfordon 0,35 Tyngre fordon 10 år 

Mnla den närmaste treårsperioden. 

Ängelholm Släck-/räddningsbil total 3,5 Mnkr 2011- Tyngre fordon 10 år 

2012, tankbil total 3,2 Mnkr fördelar på 

2014-2015 

Örkelljunga Höjdfordonet i Örkelljunga är ålderstiget> lO år 

30 år gammalt. 

39

':!PlIBLIC 

L"\) PARTNER 

Bilaga 4 Heltids- och deltidsstyrkor och dess bemanning 

Station Heltidsstyrka Deltidsstyrka 

Biuy Billv - 6 (I +5) 

Bästad Bästad - 5(1+4) 

Förslöv - 3 (1+2) 

Torekov - 3(1+2) 

Helsingborg Bårslöv 5 (1+4) - 

Gäsebäck 5 (l +4) - 

Berga 5 (1+4) - 

Vallåkra - 5 (1+4) 

Allerum - 3(1+2) 

Höganäs Höganäs 5-3 (1+1+3) dagtid 5 (0+5) 

(1+1+1) natt/helg 

Klippan Klippan - 6 (1+5) 

Ljungbyhed - 5 (1+4) 

Landskrona Landskrona 7 (1+ 1+6) - 

Svalöv Svalöv - 5 (1+4) 

Röstånga - 3 (1+2) 

Åstorn Ästorn - 6 (1+5) 

Än-';;'lholm Ängelholm 571+1+3) 411+3) 

Örkelljunga Örkelliunga - 571+41 

Skånes- - 5 (1+4) 

Fagerhult 

Summa: 6 heltidsstYl'kol' 15 deltidsstyrkor 

41

PUBLIC 

PARTNER 

Bilaga 6 System för administration och utryckningsverksamhet 

Administrativa system System för 

utrvckningsverksamheten 

Bjuv • Aditro • Daedalos 

• Personec 

• Ekonorna ror (Aditro) 

Båstad • Ärendehantering och personalhantering: LP A Daedalos • Daedalos 

• Lönehantering: Aditro Personec självservice 

• Fakturahantering: Aditro fuköp och faktura 

Hclsingborg • Uppföljning sker i A+ och Q1ikview • Daedalos 


Klippan 

• Leverantörsfakturor hanteras i E-fakt och Spindel 

• Budget görs i Excel 

• Kundfakturor skapas i A+ och ifweb 

• Lönehantering: Personec 

• WinLas - lasdagar m,m 

• Adato - rehab 

• Diabas - diariesystem 

• Daedalos - ärendehanteringssystern rör förebyggande 

• Lönehantering: Personec 

• Ärendehantering: Platina 

• Personalplanering: Daedalos och Excel 

• Ekonomi: A+ 

• Fakturering: Basware IP 

• Uppföljning: Qlikview 

• Kart G1S: Geosecma 

• Lönehantering: Personec Care tom 111231 from 120101 

• 

• 

Daedalos 

Care tom 11123 l from 

Dacdalos 120101 Daedalos 

• Platina (begränsad omfattning) 

• Raindance 

Landskrona • Heroma, Stratsys, Adata, Daedalos, ALP, Prelima och 

Flexcite 

• Daedalos 

Svalöv • Raindance, ekonoma, groupwise, självservice tillsammans • Daedalos 

med HBG (löner), diabas 

Åstorp • Lönehantering: Personec, Care tom 111231 from 120101 • Care tom 111231 from 

Daedalos, Raindance l20lO1 Daedalos 

Ängelholm • Time Care och Självservice samt något mer för 

löneutbetalningar 

• Core används fdr 

utryckningsverksamhet och 

• 

• 

Ärendehantering: Evolution och Core se även pkt 6.2. 

Personalplanering: Excel fil/filer, är även på gång att 

använda Time Care 

förebyggande, mm. 

· Fakturahantering: Raindance samt får utgående vissa 

underlag från Care, EOS (beslutsstödsystem) får 

uppfåUning av budget 

• etc: Trio som intemtelefonkatalog och telefonhänvisning, 

Office 2010. 

Örkelljunga • Lönehantering: Time Care och Självservice samt något • Core används rur 

mer får löneutbetalningar utryckningsverksamhet och 

• Ärendehantering: Core se även pkt 6.2. fårebyggande mm 

· Personalplanering: Excel fil/filer, samt Time Care 

• Fakturahantering: Raindance samt får utgående vissa 

underlag från Core 

• etc: Office 

44


• Avtal om vattendykarinsatser med Helsingborg stad. Avtalet gäller för perioden 2008-0 l-O 1-2008-12- 

31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. 

• Avtal med Larmtjänst avseende restvärdeshantering. Avtalet gäller perioden 1996-01-12---1998-12- 


• Avtal med SOS Alarm avseende utalarmering. Avtalet gäller perioden 2003-11-01---tv. 

• Avtal med Helsingborgs stad om medverkan i skötsel av kommunens automatiska 

brandlarmanläggningar. Avtalet gäller perioden 2006-01-0 l---tv. 

• Avtal avseende sotning och brandskyddskontroll med SIMAB sam gäller perioden 2006-06-26---2011- 

10-31. 

• Avtal om slangvård med Ängelholms kommununder perioden 2002-01-01---2003-0 l-O l. Avtalet 

förlängs därefter ett år i taget. 

Klippan 

• Avtal med Åstorps kommun avseende gemensam räddnings chef. Avtalet löper tillsvidare med ett års 

uppsägningstid. Kostnad 369 Tkr per år. 

• Avtal avseende sotning med LJ-sot tom 20 15. 

Landskrona 

• Avtal med Svalövs och Bjuvs kommuner avseende gemensam räddningschef, riskingenjör och 

insatsledare. Intäkt 1.040 Tkr per år. 

• Avtal om vattendykarinsatser med Helsingborg_stad. 

Avtal med F.lck angående ambulans på Ven. 

Sv.löv 

• Avtal med Landskrona kommun avseende gemensam räddningschef, riskingenjör och insatsledare. 

Landskrona kvalitetssäkrar Bjuvs räddningstjänst. Kostnad 520 Tkr per år. 

• Avtal med Ängelholms kommun avseende slangvård. Avtalet förlängs ett år i taget. 

Åstorp 

• Avtal med Klippans kommun avseende gemensam räddningschef. Avtalet löper tillsvidare med ett års 

uppsägningstid. Intäkt 369 Tkr per år. 

• Avtal avseende sotning med U-sot. 

Ängelholm 

• Sotningsavtal med SIMAB som gäller under perioden 2006-06-26 -2011-10-31. 

• Avtal med Banverket avseende sanering efter jämvägsolycka. Avtalet gäller perioden 2004-04-30- 

2005-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. 

• Gemensam räddningschefrned Örkelljunga kommun. Avtalet gäller 2002-03-01 - 2008-03-01 . Avtalet 

förlängs två år i taget. Intäkt ca 600 Tkr per år 

• Avtal om slangvård med Svalöv, Hög.näs och Örkelljunga under perioden 2002-0 l-O 1 - 2003-0 l-O l. 

Avtalet förlängs därefter ett år i taget. 

47

t.,lPlIBLIC 

1. 1 PARTNER 

• Avtal med Larmtjänst avseende restvärdeshantering. Avtalet gäller perioden 1996-01-12 - 1998-12- 


• Avtal med PEAB avseende hjälp vid räddningsinsatser. Avtalet är tecknat 2004 och gäller tills vidare. 

• Avtal med Kristianstads kommun avseende nödlarm. Avtalet är tecknat 2002 och gäller tills vidare. 

• Avtal med SOS Alarm avseende utlarmning. Avtalet gäller perioden 2006-10-04 - 20 10-10-31. 

• Avtal med Luftfartsverket avseende fyllning av luftflaskor. Avtalet gäller under perioden 2005-09-01 

- 2006-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget, nuemar med Ängelholm Helsingborg Airport. 

• Avtal med skytteenheten. Avser kostnader för och principer för utnyttjande, gäller perioden 2006-07- 

O l - 2007-12-3 l. Avtalet förlängs därefter ett är i taget. 

• Avtal med Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp och 

Örkelljunga avseende luftkuddar för tunga fordon. Avtalet gäller under perioden 2006-07-01 - 2009- 

12-3l. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. 

• Gränslös räddningstjänst Laho1ms kommun gällande frän 1998-07-01 och tillsvidare. 

• Slangvårdsavtal med Svalöv, Höganäs och Örkelljunga kommuner. 

Örkelljunga 

• Avtal avseende sotning med LJ-sot. 

• Avtal avseende gemensam räddningschef, olycksf6rebyggande verksamhet, övningsplanering, 

insatsledare mm med Ängelholms kommun. Avtalet gäller 2002-03-01-2008-03-01. Avtalet 

förlängs två år i taget. Kostnad ca 600 Tkr per år. 

Avtal avseende restvärde med Larmtjänst. Avtalet galler 1996-01-12 - 1998-12-31. Avtalet förlängs 

ett år i taget. 

• Avtal med PEAR avseende hjälp vid räddningsinsatser. Avtalet tecknades 2004-06-0 l och gäller tills 

vidare. 

• Avtal kring nöd larm med Kristianstads kommun. Avtal tecknades 2002 och gäller tills vidare. 

• Avtal med SOS Alarm avseende utlarmning. Avtalet gäller perioden 2006-10-04 - 2010-10-31. 

• Avtal med Ängelholms kommun avseende slangvård. Avtalet gäller perioden 2002-01-01 - 2003-0 l 

O 1. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. 

Gränslös räddningstjänst Laholm, Markaryd, Hässleholm och Perstorps kommuner. 

48

c;!PlIBLIC 

ILI PARTNER 

Bilaga 8 Karta med stationsstruktur 

fj. S.tation med deltidsbemanfl,ng 

O Station med heltidsbernannill§ 

49


KOMMUN 



§ 

UPPDRAG ATT SÄLJA FlUNDRARP 1 :46 I ARILD (POSTHUSET I 

ARILD) 



Höganäs kommun äger fastigheten Flundrarp 1:46 i Arild (},rilds Posthus). I huset bedrivs 

ingen kommunal verksamhet utan huset används av Arilds byalag. Posten AB har tidigare 

disponerat en lokal i huset för postboxar. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade för egen del vid sitt sammanträde den 10 januari 

2012 att uppdra åt chefen för fastighetsförvaltningen att återkomma till arbetsutskottet med 

aktuell lista över fastigheter som kommunen äger, men där det inte bedrivs kommunal 

verksamhet. Kommunstyrelsen beslutade den 24 januari 2012 enhälligt att ärendet skulle utgå 

från dagordning och behandlas igen den 28 februari 2012. 


Skrivelse till Höganäs kommun från Arilds byaråd, inkommen den 21 februari 2012, 

Kommunstyrelsens beslut den 24 januari 2012, § 3, 

Skrivelse från Arilds byalag (daterad 27 november 2010/2011), 

Brevväxling mellan Höganäs kommun och Arilds byalag perioden 30 oktober 2011 till 13 

november 2011, 

Värdeutlåtande från Svefa AB;' daterat den 9 november 2011, 

Nytt förslag på hyreskontrakt mellan Höganäs kommun och Arilds byalag 

Brevväxling mellan Höganäs kommun och Arilds byalag perioden 9 september 2011 till 21 

september 2011, 

Fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse den 19 september 2011 med bilaga 1: ArbetsPM 

skolhuset i Arild (daterat 30 maj 2011) och bilaga 2: ArbetsPM 2 Skolhuset i Arild (daterat 1 

augusti 2011), 

Skrivelse till Höganäs kommun från Arilds byalag den 29 augusti 2011 angående synpunkter 

på framtaget PM, 

Skrivelse till Arilds byalag från Höganäs kommun den 28 augusti 2011 angående synpunkter 






Skrivelse till Höganäs kommun från Arilds byalag den 29 april 2011 angående utkastet till 

hyresavtal för Skolhuset (posthuset), 

Skrivelse till Arilds byalag från Höganäs kommun, den 7 april 2011 med förslag på 

hyresavtal, 

Minnesanteckningar från möte mellan Arilds byaråd och kommunstyrelsens arbetsutskott 

den 28 april (2009?). 




17 (37) KSIS-


KOMMUN 



Ytterligare underlag 

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 10 januari 2012, § 2. 


Forslag: 

Kommunstyrelsenfilmlår kommtmfullmäktige besluta 

att ... 





18 (37)

HÖGANÄS 

KOMMUN 2012-01-24 

PROTOKOLL 


KSj2012j36 

§3 

UPPDRAG ATT SÄLJA FLUNDRARP 1 :46 I ARILD (POSTHUSET I 

ARILD) 


Höganäs kommun äger fastigheten F1undrarp 1 :46 i Arild (Arilds Posthus)_ I huset bedrivs 

ingen kommunal verksamhet utan huset används av Arilds byalag. Posten AB har tidigare 

disponerat en lokal i huset för postboxar. 

7 (33) 

Arbetsutskottet beslutade för egen del vid sitt sarrunanträde den 10 januari 2012 att uppdra åt 

chefen för fastighetsförvaltningen att återkomma till arbetsutskottet med aktuell lista över 

fastigheter som kommunen äger, men där det inte bedrivs kommunal verksamhet. 


Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 10 januari 2012, § 2. 


Kommunstyrelsen beslutat enhälligt 

att ärendet ska utgå och behandlas den 28 februari 2012_ 


Fastighetsförvaltningen

Förslag 

Sedan alternativet överlåtelse genom köp inte nlnnit acceptans hos byborna såvida köpeskillingen inte 

skulle bli symboliska l kr, har Byahusgtuppen och Arilds Byalags styrelse enats om följande förslag: 

Ett 24 årigt nyttjanderättsavtal upprättas mellan Höganäs kommun, såsom lagfaren ägare till 

fastigheten, och Arilds Byalag alt, Arilds Bygdebolag. Nyttjanderättsavtalet omfattar hela 

fastigheten" I nyttjanderättsavtalet åtar sig Ar'Uds Byalag alt, Arilds Bygdebolag att, under 

nyttjanderättsperioden, kostnadsfTitt fOr Kommuuen, förvalta fastigheten" Någon ersättning för 

upplåtelsen utgår' inte annat än ror täckande av sådan statlig fastighetsskatt, som kommunen 

över tid kan komma att behöva erlägga för fastigheten i sin egenskap av lagfaren ägare. Arilds 

Byalag ansöker hos Boverket om statligt bidrag till samlingslokaler på ca 1,5 milj. kr för 

renovering av byggnaderna på fastigheten" Ansökan inlämnas före den 31 dec. 2010, dock under 

förutsättning att Höganäs Kommun innan dess beslutat svara fOr 30 % avansökningsbeloppet, 

vilket utgör Bover'kets villkor för att behandla ansökan. 

Fördelar med denna konstruktion: 

• Kommunen har e .. bjndits en långsiktig lösning där ansvaret fOr drift, skötsel och 

undCI'håll helt övertas aven organisation för byborna dvs" Arilds Byalag alt. Arilds 

Bygdebolag. Denna lösning skulle, efter utvärdering, kunna stå som modell fOr övriga 

byars byahus" 

• För byborna innebär detta en lösning, som fimnstår som långsiktigt ekonomiskt hållbar och 

där byborna själva råder över vilka investeringar som ska göras och i vilken takt dessa ska ske, 

under förutsättning att förändringarna inte strider mot gällande plan. 

Byahusgtuppen har' tagit fram någta planaiternativ föl' hur fastigheten skulle ktmna renoveras och 

disponeras (se bilaga 2,3) samt en gt'ov ekonomisk kalkyl. Kostnaderna blir omfattande och 

understiger inte 1,5 miljoner kronor, vilket innebär att statliga bidrag för samlingslokaler framstår 

som nödvändiga Den ekonomiska kalkylen behöver genomgå en noggrann bearbetning, som 

omedelbart inleds om kommunen finner nämnda lösning intressant. Efter godkännande bifogas 

kalkylen ansökan om bidrag föt samlingslokal 

Vi hoppas verkligen att vi, med kommunens benägna bistånd, ska lyckas klara av att få behålla det 

gamla Skolhuset Genemtioner med betydligt sämre ekonomi har klarat det i över 120 år så det borde 

vam möjligt också för oss i den häl' generationen, 

Atild den 27 november 20 l O 

Arilds byalag 

Claes Ståhle 

Ordförande 

Bil. ritning31 

Arilds Byalags skrivelse till HK eKS 

Byahusgtuppen 

Göran Olden 

Sammankallande 

2011-11-27

HAISvefa 

Höganäs Flundrarp 1 :46 

Bilagor 

Bilaga l: 

Bilaga 

Bilaga 

Foton 

Officiellt utdrag ur Fastighetsregistret inklusive kartor 

Allmänna villkm fÖl värdeutlåtande 

Build on the power of our network 11.1 Over 300 Offices worldwide wwvy naiglobal com 

Svafa AB 

Södra Långgatan 25 

Box 17122, 200 10 Malmö 

Tel +46 (O) 40 660 81 40 

Fax +46 (O) 40 660 59 40 

www naisvefa se 

Orgnr: 556514-3434 

Styrafsens säte: Stockholm

HAISvefa 2011-11-09 3(5) 

2 Objektsbeskrivning 

2.1 Väl'deringsobjekt och omgivning 

Bebyggd småhusfastigbet 

Fastigheten är belägen i Arilds tätort. Gatuadressen i\1' Stora Vägen 58. Se kartor bilaga l 

Omgivningen utgörs huvudsakligen av villabebyggelse. Service finns näIma:;! i Höganäs. 

2.2 Rättsliga förhållanden m m 

l bilaga återfums ett officiellt utdrag ur Fastigbetsregistret. Av denna bilaga fiamgår bl a: 

l. Lagfaren ägare 

2 Adressuppgifter. 

3 . Planforhållanden .. 

4 

5 

6 

GemensamhetsanHiggningar. 

Servitut ro m. 

Inteckningar 

7. Taxeringsuppgifter 

Ordemummel': 142345 

Höganäs F lundrarp 1:46 

2.3 Areal, tomt och byggnadsbeskrivning 

F astigbeten ha! en areal av 852 kvadratmeter Tomten består fiämst av . På tomten fmus även. F astigheten är 

ansluten till kommunalt vatten och avlopp 

Huset har tidigar'e fungerat som postkontO! . Huset är fortfarande uppdelat i en lokaldel och en bostad Boytan . 

uppgår till 98 kvadratmeter, biytan till 85 kvadratmeter (taxeringsuppgift) 

Hustyp 

Grundläggning 

Stomme 

Fasadmater ial 

Fönster 

Yttertak 

Uppvärmnings system 

ll>-plan fiiliggande. Mindre källamtrymme. 

Murad källargrund och krypgrund. 

Gammal tegelJkorsvirkesstomme i delar av huset. Del av huset hat möjligen 

trästomme. 

I räpaneL Panelen består av masonitskivor med påspikade reglar 

2-glaslänste!. 

I egelpannol'. 

Vattenburen värme. Äldre oljepanna Oljetank finns i källaren.

HAISvefa 2011-11-09 

Rumsbeslaivning 

Kök 

Sanitet 

Underhåll 

ÖVJiga byggnader 

4(5) 

Ordemummer: 142345 

Högantis F Itmdrarp 1:46 

P Ian l: kök J vardagstUm, paruuum, duschrum, två ha Har och uteIum. Den gamla 

posthusdelen innehåller f d postlokal, rum för postboxar samt skrubb med 

toalettutrymme . 

Källarplan: källaren består av ett rum där oljetanken är placerad .. 

På vlndsplanet finna ett sovnun, i ÖVligt äI vinden oinredd 

Utrustat med spis och spisfläkt, kyl och frys .. Enklare skåpinredning. 

Vid entn;n finns ett duschrum med wc, tvättställ och duschplats Plastmatta och 

våttape!. I anslutning till postlokalen fillllS toalettnllll .. I vättmaskin fillllS i 

uthusbyggnaden 

Huset är i behov aven genomgripande renovering FÖl att kunna användas som 

enfami\jsbostad krävs en ombyggnation och anpassning av planlösningen. 

Äldre garagebyggnad av enkelt utförande. Före detta bykhus och dass uppfört med 

mutad stomme och putsad fasad under papptak. 

2.4 Ombyggnadsmöjligheter 

Huset är kulturskyddat och har åsatts beteckningen "q" vilket innebär att det inte får rivas eller förvanskas Vid 

en -ombyggnation måste stora hänsyn tas _ Interiören är i och fÖl sig inte skyddad, men det skulle ändå inte gå att 

bara blåsa ut huset helt. Vid samtal med stadsantikvarien Hemik Ranby har framkommit att det inte är: otänkbart 

med kupor på ovanplanet mot havet - om de kan utfotmas utan att det blir en konflikt med bevarandevärdena

HAISvefa 

Kompetens som får värden att växa 

Höganä' Flundlarp 1:46

HAISvefa 


Höganäs Flundrarp 1:46

HAISvefa 


Utsikt från forstutrappen

URSPRUNG . • • • 

Källa: Lantm.!leriel; ALLMÄN+TAXER1NG HÖGANÄS FLUNDRARP 1:46 

NAl Svefa Orollninggatan 78 3 tr 10366 STOCKHOLM Tel: 06-441 1550 

Akt 

12·BRU-AVS203 

Sidan 2 av 5 

2011_10-2516:39

nll: Kovacs Peter 

Ämne: SV: Skolhuset i Arild 

Prioritet: Hög 

Hej o tack för Ditt snabba svar 

Nja, det Du sa var att vi skulle göra en önskelista och den var inte begränsad till något specifikt utan snarare tvärt om 

specificerade Du det så att HK inte avsåg att lägga sig i hur vi disponerade pengarna, vilket naturligtvis var ett viktigt 

tillägg enligt min minnesbild. Att det sedan kan komma att handla om något där HK har ett ägarintresse eller annan 

möjlighet att påverka ss t ex. hamnen en badplats eller något sådant blir ju en annan sak. Där måste naturligtvis HK 

konsulteras och få en möjlighet att påverka. 

Så ser jag definitivt på innebörden av vad Du sa eller. ? Om HK skulle ha vetorätt till alla våra förslag blir anslaget 

vardeiöst eftersom det ju är bybo ma o dess företrädare som måste få rada över sin egen utveckling Infrastrukturella 

förändringar, husbyggen etc ar ju i allmänhet så styrda av lagar och förordningar som kräver tillstånd planändringar 

etc. att Kommunen måste involveras 

Hoppas att Du kan hålla med om denna tolkning 

Hälsningar och trevlig helg önskar 

Claes 

Claes Ståhle 

Ordf. i Arilds Byalag 

Stora Vägen 45 

26373AR1LD 

SWEDEN 

Phone +46 42 35 20 99 

Mobile +46 705 35 2032 

E-mail claes.stahle@telia.com 

Frän: Kovacs Peter [mailto:peter.kovacs@hoganas.se] 

Skickat: den 9 september 201114:48 

Till: 'Claes K Ståhle' 


Hej 

I stort helt enligt min minnesbild med ett undantag. 

Punkten 5:4 försäljning rakt av med återinvestering av halva beloppet i Arild 

Vad pengarna skall användas till i Arild måste gemensamt förhandlas fram Infrastruktur, hus eller andra besående 

värden. Men i samråd med kommunen Arild får alltså inte helt själv bestämma vad pengarna skall användas till. 

Kan vi enas om detta? 

Med vänlig hälsning 

Peter 

Frän: Claes K Ståhle [mailto:claes .. stahle@telia .. com] 

Skickat: den 9 september 2011 14: 18 

Till: Kovacs Peter 


Prioritet: Hög 

Bäste Peter! 

Jag vill först och främst uppriktigt tacka Dig för att Du tog Dig tid att diskutera vårt kära Skolhus än en gång innan det 

är för sent. Jag tycker vi hade en bra och uppriktig genomgång av läget och vilka förutsättningar för fortsatta 

diskussioner som finns för att komma fram till en för alla acceptabel lösning 

Innan jag sätter mig ner med styrelse och husgrupp vill jag be Dig vidimera innehållet i min beskrivning om vad vi kom 

fram till Hinner Du göra det innan Du går för helgen vore jag Dig mycket tacksam. 

1. KFs beslut för 3-4 år sedan att sälja fastigheter där HK inte har någon verksamhet står faal. Dat bekräftades 

att det som återgavs i pressen nämligen att en cykelväg mellan Farhult och Höganäs skulle kunna finansieras 

med pengar från försäljningar av dessa hus bl. a skolhuset i Arild ingick i beslutet. PK lovade att han inte 

2

Med vänliga hälsningar 

Claes 

Claes Ståhle 

Ordf i Arilds Byalag 

Stora Vägen 45 

26373 ARILD 

SWEDEN 

Phone +46 42 35 20 99 

Mobile +46 705 35 20 32 

E-mail claes stahle@telia"com 

4

Till kommunstyrelsen. 

Angående Skolhuset i Arild 

Undertecknade lämnade vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 2011-06-14 en 

sammanfattande redovisning kring de frågeställningar som under senare tid förevarit kring 

det s k skolhuset i Arild .. Förutom den muntliga genomgången förelåg från undertecknades 

sida ett kortfattat dokument, " ArbetsPM skolhuset i Arild", vid utskottets behandling av 

frågan, 

Frågan om Byaföreningens i Arild möjligheter och resurser för att under längre tid få 

rådighet över kommunens skolfastighet för föreningsverksamhet har prövats med många 

varianter .. Inledningsvis diskuterades ett köp till marknadspris, köp till halva marknadspriset 

med "ägarförbehåll", hyra på kortare tid med anpassad hyra efter föreningars hyra på andra 

orter i kommunen, I maj månad avvisade föreningen sistnämnda hyresalternativ och 

återkom med förslaget att föreningen får disponera fastigheten under i vart fall 24 år utan 

att erlägga någon köpeskilling och ej heller hyra., Därutöver förutsätts att kommunen ställer 

sig bakom en bidragsansökan till Boverket avseende upprustning av fastigheten med ett 

belopp om 1..500,000 kronor varav kommunen skall bidra med 450,000 kronor ( 30 %)" 

Vid utskottets möte fick undertecknade ånyo uppdraget att diskutera med företrädare för 

föreningen om en möjlighet att lösa föreningens lokalbehov och pröva om skolhuset ändå 

kunde vara alternativet, I anledning av uppdraget mötte vi företrädare för föreningen den 

2011-07-04 för samtal om andra alternativ än de som tidigare varit vid handen, 

För att säkerställa att vi uppfattat föreningens synpunkter korrekt tillställde undertecknade 

föreningen dokumentet "ArbetsPM2 skolhuset i Arild", daterat 2011-08-01.. Den 2011-08-29 

svarade föreningen och framför i svaret en bred bild över frågor om posthuset samtidigt som 

föreningen bekräftar att föreningens önskemål vid mötet uppfattats korrekt. 

Frågan om att försälja posthuset grundas på ambitionen att frigöra den ekonomi som finns i 

husets värde jämte fastighetens driftskostnader eftersom fastigheten ej längre används till 

någon verksamhet som kommunen bedriver, Samtidigt har kommunen ambitionen att 

stödja föreningsverksamhet i kommunens olika delar,. Frågan blir som alltid hur stort kan 

stödet vara till denna funktion och vilka alternativ kan utvecklas. 

Som vi tidigare redovisat i frågan anser vi att det är nödvändigt för en fastighets byggnad att 

det finns en långsiktig strategi med dess användning och att den underhålls kontinuerligt., 

Om kommunen inte är beredd att prioritera föreningen i Arild med värdet av posthuset utan 

annat lägre belopp är det enligt vår mening den bästa lösning att fastigheten omgående 

försäljs och att byalagets/föreningslivets behov av lokaler tillgodoses på annat sätt, 

Behovsbedömningen kan mycket väl grundas på byalagets önskemål i tillämpliga delar,

ArbetsPM skolhuset i Arild. 

Under lång tid har frågan om det s k skolhuset i Arild varit aktuell.. Kommunen har inte på 

många år använt huset för egenverksamhet och frågan om försäljning av fastigheten har 

aktualiserats vid flera tillfällen sedan flera år utan att leda fram till handling, Frågan har även 

flätats samman med frågan om försäljning av andra fastigheter som ägs av kommunen i 

vilka fastigheter kommunen ej driver egen verksamhet" 

I samband med att kommunstyrelsens arbetsutskott senast beslutade om att bereda frågan 

om försäljning av huset i Arild framfördes begäran från Byalaget i Arild att få förfogande över 

huset, Inledningsvis kontaktades ks ordförande i frågan som uppfattades som en begäran att 

byalaget skulle få förtur att köpa huset" Efterhand kom frågan att röra sig om möjligheterna 

till att överlåta fastigheten till halva marknadsvärdet och att kommunen på något sätt skulle 

tillförsäkras rätten att återfå halva marknadsvärdet i händelse av att Byalagets verksamhet 

skulle upphöra" En marknadsvärdering pekar på ett värde mellan 3,5-5,0 miljoner kronor för 

fastigheten" Sensommaren 2010 uppdrogs åt Per Sellden att konstruera ett avtal på sådan 

grund, Under hösten 2010 träffades parterna för att närmare pröva en lösning på sätt som 

formulerats i uppdraget, 

Byalagets inställning fram på senhösten formulerades så att Byalaget inte hade möjlighet att 

finansiera fastighetsförvärv till någon del. Byalaget framförde ett förslag om att Byalaget 

skulle vederlagsfritt få hyra fastigheten I 24 år, kommunen skulle medverka till att stödja en ' 

ansökan om stöd till ombyggnad av skolhuset om 1,5 miljoner kronor till Boverket och 

kommunen skulle själv svara för 30% dvs 450,000 kronor av ombyggnadskostnaden och 

staten av resterande belopp, 1.050,000 kronor, 

Vid en träff under senvintern I år med närvaro av flera representanter för Byalaget, 

Hamnföreningen ,ks ordförande med flera togs ytterligare ett förslag till lösning av 

Byalagets lokalfråga fram, Ett mindre hus vid tennisbanan skulle uppföras på kommunens 

mark" Vid mötet framfördes frågan om lämpligheten aven sådan placering fram och flera 

alternativ kom att diskuteras .. Parterna enades om att kommunen skulle ta fram ett förslag 

på lämpligt mindre hus och lämplig plats, Under tiden frågan utreddes skulle Byalaget på 

korttidsavtal (sk rivningskontrakt) få hyra Posthuset" 

Den 22/3 träffades representanter för Byalaget Per Sellden och Jarmo NIeminen för att gå 

igenom grunderna för ett sådant avtal.. Utgångspunkten för korttidsavtalet skulle baseras på 

hur andra föreningar fått hyra av kommunen" 

Den 7/4 tillställdes Byalaget ett avtalsförslag innefattande att Byalaget betalar kommunen 

50,000 kr per år I hyra för fastigheten under fyra år och sedan upphör avtalet med den 

meningen att kommunen kan fullfölja sin intention att sälja fastigheten Vid denna tidpunkt 

förutsätts att Byalagets lokalfråga kunnat lösas på annat sätt, Föreningen erhåller samtliga

intäkter för uthyrning som lågt räknat bör inbringa 10 veckors sommaruthyrning il 5000 

kronor, veckoslut och helger ca 20,000-30 .. 000 kronor som tillsammans med hyra från posten 

ger en årlig intäkt i storleksordningen 110,,000 kronor .. Dessa intäkter täcker såväl 

driftskostnader som hyreskostnad för Byalaget, Kommunen förutsätts svara för yttre 

underhåll, fastighetsavgift (Skatt) och försäkring som hyran täcker, 

Den 17/5 kommer svar på avtalsförslaget, Byalaget har sammanträtt och anger att 

föreningen ej vill betala hyra, att avtalstiden bör vara 24 år, att föreningen ej vill ta några 

risker ekonomiskt( uteblivna hyresintäkter, krav på åtgärder i fastigheten e t c l" Byalaget 

återkommer med sitt förslag om att få disponera fastigheten utan köpeskilling eller hyra och 

att kommunen biträder med ansökan till Boverket om 1,5 miljoner samt svarar för 

finansiering av 30 % av kostnaden .. 

Frågan har således kommit in i en återvändsgränd Byalaget är övertygat om att lösningen 

med Posthuset på begärda villkor är lösningen på Byalagets lokal behov .. Kommunen har inte 

tidigare i något sammanhang givet ett så omfattade ekonomiskt stöd till motsvarade 

föreningsverksamhet varför Byalagets begäran inte blir möjlig att tillgodose med mindre än 

stora ekonomiska konsekvenser ur "rättvisesynpunkt" för kommunen, 

Vi föreslår att frågan slutligt bereds med ett möte med företrädarna för Byalaget och att 

kommunstyrelsen därefter ger direktiv om försäljningsfrågan. 

Höganäs 2011-05-30 

Per Sellden larmo Nieminen 

Bilaga" Byaföreningens svarsskrivelse,

ArbetsPM 2 skolhuset i Arild. 

Den 14 :e juni lämnade undertecknade till kommunstyrelsens arbetsutskott en redovisning 

och föredragning av beslut, förvaltning och önskemål rörande det s k Posthuset i Arild 

Kommunen har inte på många år nyttjat fastigheten för egenverksamhet och därför har 

frågan om försäljning av fastigheten aktualiserats. 

Under år 2010/11 har en begäran från Byalaget i Arild om att långsiktigt få ha rådighet över 

huset diskuterats, Som framgår av bilagt" ArbetsPM skolhuset i Arild", daterat 2010-05-30, 

har villkoren för föreningens rådighet över fastigheten prövats utifrån flera utgångspunkter, 

Vid sammanträdet den 14 juni konstaterades att Byalagets önskemål om villkor för att få 

förfogande över fastigheten och kommunens resursfördelningsmöjligheter inte var förenliga, 

Samtidigt uttalades en stark vilja att söka tillgodose Byalagets lokalbehov och undertecknade 

fick ånyo uppdraget att pröva förutsättningarna för en lösning, 

Undertecknade träffade företrädare för Byalaget den 4/7" Inledningsvis utvecklade Byalaget 

skälen till att det avtalsförslag Byalaget erhållit den 7/4 inte var möjligt att acceptera .. 

Posthuset har i närtid ett starkt underhållsbehov vad gäller byggnaden och dess 

uppvärmningssystem , Vidare har byggnaden brister vad gäller toalett och inte minst 

tillgänglighet.. Med dessa grundförutsättningar och med utgångspunkten att byggnaden bör 

byggas om vad avser rumsdisponering för att kunna tillgodose Byalagets lokalbehov har 

inte Byalaget ekonomisk möjlighet att överta byggnaden i befintligt skick, Enligt Byalagets 

mening ligger därför lösningen i att kommunen biträder med att söka om ett statligt bidrag 

hos Boverket om 1,5 miljoner kronor och att kommunen svarar för 30% eller 450000 kr av 

detta bidrag, 

Att kommunen dels avstår från Posthusets hela värde och därutöver bidrar med ytterligare 

medel för upprustning av fastigheten avviker från den resursprioritering kommunen gör till 

andra byalag i kommunen Byalaget i Arild var väl bekant med detta förhållande ävensom att 

fråga om resurstillskott till byalagen alldeles nyligen prövats och avvisats av 

kommunfullmäktige 

I syfte att komma vidare i frågan uttryckte Byalaget följande önskemål, 

1 En förstudie om lokalförsörjning i Arild genomförs av kommunen som grundas på 

uppdragsdirektiv utarbetade i samråd med föreningarna i Arild 

2., Uppdragsdirektiven grundas på en vision; "Bra för boende och besökare i Arild" 

3, I förstudien infogas en tidsplan som beskriver stegen och tidsplanen fram till en 

färdig lokalförsörjningslösning .. 

4, Posten inbjuds även fortsättningsvis vara hyresgäst i Posthuset 

5" Arilds Byalag får fortsätta att vederlagsfritt hyra Posthuset på samma villkor som 

tidigare fram till annat lokalaiternativ står till förfogande,

Frågan om hur Posthuset långsiktigt skall hanteras bör snarast bli föremål för avgörande, 

Ingen byggnad som inte kontinuerligt och i rätt tid underhålls förlorar i värde, posthuset är 

dessutom en vacker byggnad som väl passar i sin miljö" Om kommunen är beredd att 

prioritera mer resurser till byalagen i kommunen kan Posthuset vara ett lokalaiternativ för 

föreningsverksamhet, Finns inte den prioriteringen långsiktigt är det enligt undertecknades 

mening bättre att så snart en alternativiokai kan erbjudas att Posthuset försäljs och att 

Byalagets önskemål prövas utan PDsthuset SDm långsiktigt alternativ, 

Höganäs 2011-08-01 

Per Sellden Jarmo Nieminen 

Bilaga, ArbetsPM skolhuset i Arild

Bilaga till hyreskontmkt 

I.. Hyresvärden svarar endast för det yttre underhållet på byggnaden .. 

2.. Hyresgästen utför och bekostar samtliga skätsel- och drift kostnader.. 

Bilaga,3 till hyreskontrakt 

nr 16AmeIIan 

Höganäs Kommun, 

fastighetsförvaltningen 

och Arilds Byalag 

,3, Hyresgästen forbinder sig att hyra ut i andra hand till Posten AB, Lokal och Fastighet 

enligt bilagda förslag .. 

4.. Lokalen I"ar' hyras ut i andra hand för att främja utvecklingen i Arild, exempelvis för 

utställningm och korttidsuthyrning av lägenhet. 

5.. Detta hyresavtal gäller endast under förutsättning att bilagda "Överenskommelse om 

avstående från besiktningsskydd -lokal undertecknas., 

Höganäs 2011-04- 

H5ganäs Kommun 

Fastighetsförvaltningen 

Jarmo Nieminen 

Arilds Byalag

Inledning 

Syfte 

Detaljplanens huvudsyfte är att pröva en ny tillbyggnad till Bruksgården. I detaljplanen 

ändras även kvartersmarksbestämmelse till en användning anpassad till bebyggelsens 

kulturvärden. För ny tillbyggnad prövas en omfördelning av byggrättszonen inom 

fastigheten, där viss byggrätt tas bort. I detaljplanen införs skydds- och varsamhetsbestämmelser 

för byggnader och byggnadsverk med kulturmiljövärden. 

Bakgrund 

Ägaren till fastigheten Valkyrian 4 har 2011-02-09 inkommit med förfrågan om 

planläggning av den aktuella fastigheten. Orsaken är att en tillbyggnad och grundlig 

renovering av byggnaden krävs för att verksamheten ska kunna fortsätta i samma 

lokaler. Intentionen, från fastighetsägaren, är också att kunna öppna upp byggnaden 

med ett konsttum för att göra IJndengruppens konstsamling tillgänglig för allmänheten 

vid speciella tillfillen. 

Planutredning om detaljplaneläggning av fas tighet Valkyrian 4 upprättades 2011-03-01. 

Kommunstyrelsen uppdrog 2011-04-05 åt planavdelningen att genomföra planprocess 

för rubricerad detaljplan. 

Samrådsförslag upprättades 2011-08-30 och planutskottet beslutade 2011-09-20 §49, att 

godkänna föreslagen detaljplan inför samråd. 

Samråd genomfördes mellan 2011-10-25 och 2011-11-15. Möjligheten att ställa frågor 

till ansvarig handläggare, utanför ordinarie arbetstid, ordnades den 25 oktober. 

Planförfarande och planprocess 

Planen genomförs med normalt planförfarande. Planen drivs med mål att nå ett 

antagande under första kvartalet 2012. 

Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB 

Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig 

användning av med mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken. 

2

Planområdet 

PIanområdet ligger norra änden av Gruvtorget och söder om den gamla banvallen och 

Skolgatan. I öster angränsar fastigheten till Ptins Carlsgatan. 

Markägoförhållanden 

Fastigheten Valkytian 4 är i privat ägo. 

Behovsbedömning 

En behovsbedömning har genomförts och ingått som en del i upprättade 

samrådshandlingar. Efter genomfört samråd har behovsbedömningen godkänts och 

resultatet är att ett genomförande av detaljplanen, enligt intentionerna i 

sarnrådsförslaget, inte medför betydande miljöpåverkan, som skulle innebära att 

miljöbedömning med miljökonsekvensbesktivning krävs enligt 4 kap 34§ plan- och 

bygglagen, eller 6 kap 12§ och 13 § miljöbalken. 

3

Planförhållanden 

Översiktliga planer 

Området är avsett för tätortsbebyggelse i ÖP 2002. 

Riksintressen 

Riksintresse för kulturmiljövård 

I den upprättade kultur- och byggnadshistoriska utredningen som upprättats 2010, har 

det konstaterats att: 

"Genom sitt läge mitt i ett riksintresse, sin tydliga knytning till Hoganäs utveckling som bruksort och 

indtlstristad och sin 200-åriga byggnadshistoria har Bmksgården tydliga kulturhistoriska värden och 

måste anses representera ett av kärnvärdena inom riksintresset. Bruksgårdens utseende mot Grtlvtorget 

är en omiJtlig del av den enhetliga torgmiljön. De kulturhistoriska värdena är vidare knutna till 

bruksamhällets styrelJeflmktioner, viktiga personer i Hoganäs utveckling och speglar också de olika 

byggnadstekniker och byggnadsmaterial som varit kntttna till HoganäJbolaget - sandsten från 1]o'rriJ"d, 

tegel, askesten, hiigandstakpanno0 keramikdekorationer m. m n. 

Den förslagna förändringen bedöms inte påverka riksintresset negativt. 

Riksintresse för högexploaterad kustzon 

PIanområdet ligger inom riksintresset för högexploaterad kustzon. Den föreslagna 

förändringen bedöms inte påverka riksintresset. 

Detaljplaner 

Den aktuella fastigheten är detaljplanelagd med "detaljplan för Gruvtorget m.fl" från 

1985. Planen medger kontor i två och ett halvt plan för huvudbyggnaden och kontor i 

en våning för flygelbyggnaden. Byggnadsarean för flygelbyggnaden är 600m 2 , 

huvudbyggnaden avgränsas av prickmark. Huvudbyggnaden har bevarandebestämrnelser 

och en förändring av befintlig byggnad får inte vidtas om den förvanskar dess yttre form 

eller allmänna karaktär. Ny bebyggelse får inte uppföras, men befintlig får ersättas om 

den skulle förstöras genom katastrof eller olycka. 

Tomtindelning 

För aktuell fastighet finns det en tomtindelning från 1949 som, med införande av den 

nya plan- och bygglagen är en integrerad del av gällande detaljplan, ersätts i samband 

med ny planläggning. 

4

Förutsättningar 

Bebyggelse och riksintresset för kulturmiljön 

Enligt plan och bygglagen 2 kap, 6§ 

"Vid planlCiggning odJ i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas 

och placeraspå den avsedda marken på ett sätt som är ICimpligt med hänsyn till 

l. stads· och landskapsbilden, natttr· odl kttlttlrvärdena på platsen och intrwet aven god 

helhetsverkan, " ... " Vid planlCiggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets 

särskilda historiska, kttltflrhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Andringar och 

tillägg i bebyggelsen ska gö'ras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. " 

Fastigheten ingår i riksintresset för Höganäs övre. Riksintresset omfattar Gruvtorget 

och de omgivande kvarteren samt Sjöcronas park med Tivolihuset, delar av 

Tivolivången och delar av kvarteret Eric Ruuth. Höganäs övre utgör en av Höganäs 

stads två historiska kärnor och anses vara en av de bäst bevarade bruksrniljöerna i 

Skåne. Värdet ligger såväl i stadsplanen som i enskilda byggnader. Rutnätsplanen vid 

Gruvtorget lades ut 1802 och inkluderar en rad äldre offentliga byggnader med stora 

kulturhistoriska, samhälls historiska och arkitektoniska värden som Stadshotellet, 

Klockhuset, ett antal olika skolor samt Tivolihuset. I riksintresset ingår också bostäder 

som speglar den sociala strukturen inom gruvsamhället och Höganäsbolagets 

engagemang i bostads frågor. 

Arbetsplatser/Nuvarande markanvändning 

Stora delar av verksamheterna runt Gruvtorget har på senare år omvandlats till bostäder. 

En utbyggnad av Bruksgården innebär att den nuvarande användningen som kontor 

också kan fortsätta i framtiden men ävengöra det möjligt för annan anpassad 

verksamhet. I projektet med att bygga ut Bruksgården ingår en omfattande renovering 

av den befintliga byggnaden som ska att säkerställa de kulturhistoriska värdena ut· och 

inväncligt. 

Tillgänglighet 

I kommunens hanclikappsplan, antagen den 18 december 2008, anges de mål och 

åtgårder som gäller för att tillgodose kommunens tillgänglighetskrav som ska tillämpas i 

plan området. Vid byggloVEansökan prövas byggnadens tillgänglighet och vilka 

funktioner som måste vara på vilka plan. 

5

Byggnadskultur och gestaltning 

Det har utförts en kultur- och byggnadshistorisk utredning inför om- och tillbyggnad av 

Bruksgården, upprättad 2010-12-01. Nedan presenteras ett utdrag från denna. 

Ur kultur- och byggnadshistorisk utredning inför om- och tillbyggnad av 

sammankornsthuset, Intressenternas hus, disponentbostaden, Bruksgården. 

Bmksgårdens byggnadshistoria enligt tillgängliga källor, ritningar och litteratJfr 

1802 Stadsplanen för Ryd (Höganäs Övre) läggs ut. 

1805 Till Torgets norra sida förläggs det s. k. "Sammankomsthuset" med boningsrum 

för bolagsmännen. Det är ett envånings grundmurat tegelhus med 11/2 alns (90 

cm) huggen sandstensfot, i grundplan 31 x 20 alnar (18,4 x 11, 9 m) och med en 

fritrappa av huggen sandsten med 4 steg på varje sida. Huset rymmer en sal och 

fem rum i bottenvåning samt fYra rum på vinden, som genom en trappa av 

timmer och plank står i förbindelse med bottenvåningens forstuga. Där jämte 

fanns åtskilliga ekonomiutrymmen. Bland detaljerna i huset märks 18 

spegeldörrar med mässingshandtag, rummens med vitlimmade papper klädda 

loftbrädor samt rektangulära och runda fönster. 

I förbindelse med denna byggnad uppfördes vid kvarterets västra sida ett 

grundmurat sandstenshus som inrymde tre bostadsrum, ett kök med engelsk 

spisinrättning och stekugn samt brygghus och spiskammare. Sammankomsthuset 

blev inom kort utöver bostad för besökande bolagsmän också bostad för 

stenkolsverkets förvaltnings chef (styresman). Mått jämförelser visar att 

ursprungshusen (huvudbyggnad och köks flygel) ingår i nuvarande byggnad. 

1810 Byggnaden och kökslängan redovisas på John Stawfords karta. 

1841 Då taket på huvudbyggnaden var bristfilligt bestämdes att bygga till en 

övervåning och upplåta den nuvarande sängkammaren och förmaket till 

direktionen vid dess besök i Höganäs. På grund av fuktskador kunde inte 

målning och tapetsering fullbordas förrän följande år. 

1844 Byggnaden och kökslängan redovisas på karta med en förbindelse dem emellan. 

1852-53 Byggnaden avbildas dels av Nils Månsson Mandelgren, dels på en tapet. På 

bilderna redovisas Bruksgården som en tvåvånings vitputsad byggnad med 

trekantig frontespis och tegeltak. Fasaden har en enlel midjelist och gesimser. 

Fönstren är sexdelade. Köksflygeln når ändra fram till torget, har oputsad 

sandstensfasad, helvalmat sadeltak och en gavel med ett fönster och 

fönsterluckor mot torget. 

1865 Aven xylografi av E. Nay i Illustrerot lidende framgår att huvudbyggnaden har två 

skorstenar i nock och trekantsfrontespis över fasadens mitt omfattande tre 

fönsteraxlar. 

1867 På !VJrta öfver Höganiis stenkolsverks egor framgår att köksflygeln nu förlängts mot 

norr och går ända bort till Skolgatan. En mindre tillbyggnad redovisas på 

norrfasadens västra del, motsvarande den gårds frontespis som finns idag. 

6

1888 På en karta från detta är situationen densanuna som 1867. 

1889 Ake Nordenfelt blir Höganäsbolagets disponent. Sannolikt genomförs en mängd 

förändringar under hans tid i huset, bland annat får huset sin röda farg och sin 

tasaddekor. 

1891 Styrelseprotokoll berättar att trappan i byggnaden, som nu kallas 

Disponentbyggnaden, skall ändras. Sannolikt är det den idag beflntliga svängda 

huvudtrappan som blir resultatet. 

1892 Ett förslag till ombyggnad presenteras. Detta innebär ombyggnad av 

Bruksgården till italiensk villa i tre våningar med karyatidburna balkonger och 

flackt tak. I förslaget ingår också två envåningsflyglar på ömse sidor om 

byggnaden. Dessa har uppglasade fasader, välvda fönster och är av 

vinterträdgårdskaraktär. Endast flyglarna kommer att genomföras av förslaget. 

1897 Enligt ett fotografi daterat 1897 har flyglarna nu byggts efter förslaget från 1892. 

I övrigt har den rakt avslutade frontespisen med tre fönster tillkommit. 

Fasaddekoren med pelare vid entren, kvaderindelningen i bottenvåningen, 

listverk m. m. är i stort sett som idag. Med den västra flygeln förstörs den 

sydligaste delen av den gamla kökslängan. Den övriga delen byggs in i nya 

ekonomitillbyggnaden. Fönstren är av korsposttyp. 

1900-talets början Flyglarna byggs på till två våningar. De får flacka helvalmade plåttak 

(bild i Hardenby 1987), s. 32-33. 

1911 En bild från gårdssidan visar att den ser ut som idag, inklusive burspråk, pergola 

m. m. Dock finns också en utvändig trätrappa från andra våningen. Trädgården 

går i romantisk stil med slingrande grusgångar. Från 1910-11 finns interiörer från 

Ake N ordenfelts arbetsrum samt köksavdelningen. 

1920 Planritning i byggnadsnämndens arkiv, ritningsbistoriska samlingen, Valkyrian 4. 

Köksflygeln har fått utbyggnader mot väster, dels en gång, dels ett rum. Aven 

flygbild från 1947 framgår alt dessa byggnadsdelar är träklädda och sannolikt av 

träkonstruktion och verandakaraktär. Sannolikt är även köksflygelns mot öster 

påbyggda pärlspontskupa från denna tid. 

1935 På et! bygglov från delta år är flyglarna uppförda till två våningar. De stora 

vinterträdgårdsfönstren i bottenvåningen har ersatts av rakslutna fönster kring 

dörrar. 

1936 Förändring av "klubblokalerna" med biljardrum (västra flygelo). 

Byggnadsnämndens arkiv, ritningsbistoriska samlingen. 

1937 Bygglov för garage (1935:83). 

1961 Byggnaden börjar benämnas Bruksgården. Bygglov för ändring (1961:21). 

1986 En stor del av ekonomiflygeln (brygghus m. m.) rivs (1986:648). 

1988 Bygglov för ändringar (1988:674/866). 

7

Sammanfattningsvis har Bruksgården en tvåhundraårig byggnadshistoria. Olika årsringar 

har lagts till vid olika tillfallen medan ytterst få tagits bort, men undan dag av 

rivningsarbetena på 1980-talet. I byggnaden finns delar och kontinuitet tillbaka till 1805, 

även om det är påbyggnaden 1841 och om- tillbyggnader under perioden 1890-1920 

som väsentligen sätter sin prägel på byggnaden. Till interiöra ytskikt präglas byggnaden 

idag av 1980-tal, även om äldre spegeldörrar, snickerier, spisar, trappor m. m. flnns kvar. 

Gator och trafik 

Infart till kvarteret sker över Gruvtorget. 

Parkering 

Parkering sker idag på den västra delen inom den egna fastigheten. 

Teknisk försörjning 

Kommunalt vatten och spillvatten samt ledningar för dagvatten, fjärrvärme, tele, el och 

gas flnns i omgivande gator. 

Störningar 

Från och med sommaren 2003 flnns miljökvalitetsnormer för sex typer av ämnen i luft. 

De är kvävedioxider och kväveoxider, partildar (PMlO), bensen, svaveldioxid, bly och 

kolmonoxid. 

Höganäs kommuns miljökontor har 2002 - 2005 och 2009 genomfört mätningar av 

luftens kvalitet vid mätpunkt i Höganäs centralort. Kompletterande mätningar finns från 

Kullaberg avseende kväve- och svaveldioxid. Genomförda mätningar i Höganäs 

kommun visar värden för kväveoxid, svaveldioxid och bensen som inte överskrider 

miljökvalitetsnormerna. För bly och kolmonoxid är värdena generellt långt under 

normen. Värdet för partiIdar i luft överskrider inte normen enligt mätningar från 2009. 

Förändringar, planens innehåll 

Planförslag 

Förslaget innebär en ändring av kvartersmarksbestämmelse, och en omfördelning av 

byggrättszoner, vilket gör det möjligt att skapa en tillbyggnad på ca: 200m 2 • Införa 

skydds- och varsambetsbestämmelser för de byggnader och byggnadsverk som omfattas 

av riksintresset för kulturmiljön. Tillbyggnaden regleras med utformnings bestämmelser 

så att den visar hänsyn till befintlig huvudbyggnad. 

Kvartersmarksbestämmelse 

Tidigare kvartersmarksbestämmelse medgav kontor och den nya bestämmelsen Q 

medger en användning anpassad till byggnadens kulturvärden. Detta utesluter inte 

pågående kontorsverksamhet utan ger istället möjligheten för annan användning av 

byggnaden, så länge dessa är anpassade till byggnadens kultunniljövärde. 

Tillbyggnadens utformnings bestämmelser 

Anpassningskrav ställs på tillbygganden till Bruksgården, med hänsyn till riksintresset 

för kulturmiljön. Tillbyggnaden får inte dominera uttrycksmässigt över huvudbyggnaden 

och därför ska nockhöjden vara synligt lägre än huvudbyggnaden, ca: 0,3 meter i vertikal 

led. 

8

Tillbyggnaden ska utformas med en lyhördhet med områdets och Btuksgårdens karaktär 

vad gäller val av larg och material. 

Skydds- och varsamhets bestämmelser 

Med anledning av riksintresset för kulturmiljön införs varsamhetsbestämmelser så att all 

bebyggelse och byggnadsverk samt anläggningar tar hänsyn till och behandlar platsen 

utifrån riksintresset för kulturmiljön kring Gtuvtorget. 

För att skydda riksintresset för kulturmiljön införs skyddsbestämmelser för 

Btuksgården, muren mot Prins Carlsgatan och Skolgatan och för garagebyggnad i 

hörnet Prins Carlsgatan och Skolgatan. 

I mötet mellan tillbyggnad och befintlig byggnad får det genomföras åtgärder i befintlig 

byggnad som är nödvändiga utifrån ett helhetsperspektiv. Detta får prövas i ansökan om 

bygglov. 

Bestämmelse för mark som inte får bebyggas 

Bestämmelsen för "mark som ej får bebyggas" är av hänsyn till riksintresset och hänsyn 

till kulturmiljövärdena för Btuksgården. De befintliga byggnader, som finns inom 

bestämmelsen för "mark som ej får bebyggas", får finnas kvar men ej uppföras igen om 

stomkonstruktionen rivs. 

Administrativa frågor 

Som ett led i att säkerställa riksinttesset för kulturmiljön införs utökad lovplikt vid 

ändring av fasader, fönsterbyten och färgsättning. 

F ör att förhindra att stomkonstruktionen tar skada vid rivning av befintliga tillbyggnader 

och vid ny tillbyggnad till huvudbyggnaden, vilkoras bygglov och rivningslov mot att det 

genomförs lämpliga säkerhets- och skyddsåtgärder, som t ex en utredning kring hur 

stomkonstruktionen ser ut för huvudbyggnaden och hur flyglarna är förankrade till 

huvudbyggnad. 

Detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. 

Detaljplanens genomförande 

FastighetsräUsliga frågor 

Med genomförandet av detaljplanen måste det ske en fastighetsreglering mellan 

kommun och fastighetsägare till Valkyrian 4, eftersom byggnadsverk som ska skyddas i 

detaljplan ligger delvis utanför fastighetsgräns. 

Valkyrian 4 

Ett område om ca 12 kvm överförs från kommunens fastighet I-Iöganäs 36:16 till 

Valkyrian 4 genom fastighetsreglering, se fig l på kartan nedan. Kostnader för 

markområdet samt kostnader för kommande lantmäteriförrättning bäres av exploatören. 

Markens värde bestäms i kommande lantmäteriförrättning. 

Fastigheten I-Iöganäs 36:16 (kommunens mark) 

Genom fastighetsreglering överföres ett markområde om ca 12 kvm från kommunens 

fastighet Höganäs 36:16 till Valkyrian 4. 

9

Organisatoriska åtgärder 

Tidsplan 

Detaljplanen framtas under hösten 2011 för att nå ett antagande under första kvartalet 

2012. 

Genomförandetid 

Genomförandetiden är fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. 

Ansvarsfördelning 

Kommunen är huvudman för den allmänna VA -anläggningen. Plan området ingår i dess 

verksamhetsområde. 

Höganäs Energi AB är huvudman för eldistributionen. PIanområdet ingår i dess 

områdeskoncession. 

E.ON Gas AB är huvudman för distribution av gas till området. 

Höganäs Fjärrvärme AB är huvudman för utbyggnad av fjärrvärme i området. 

Avtal 

Planavtal är upprättat mellan beställare och kommun 2011-07-25. 

Konsekvenser av planens genomförande 

Föreslagen detaljplan avviker inte från gällande översiktsplan. 

Föreslagen tillbyggnad sker inom riksintresset för kulturmiljö och bedöms vara förenlig 

med detta intresse. 

Föreslagen detaljplan sker inom riksintresset för högexploaterad kustzon men bedöms 

inte påverka riksintresset. 

En tillbyggnad till Bruksgården och en ändrad användning av kvartersmarken bedöms 

som en god stadsutveclding och främjar ett långsiktigt användande av byggnaderna i 

kulturmiljön. 

Föreslagna skydds och varsamhets bestämmelser bedöms säkra riksintresset för 

kulturmiljön. 

Ny detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. 

Medverkande tjänstemän: 

Planarkitekt Daniel Axelsson 

Stadsarkitekt Christer Thors tens son 

Stadsantikvarie Henrik Ranby 

PLANAVDELNINGEN 

Nlila Sladic 

Planchef 

11 

Daniel Axelsson 

Planarkitekt

Inledning 

Syfte 

Detaljplanens huvudsyfte är att pröva en ny tillbyggnad till Bruksgården. I detaljplanen ändras även 

kvartersmarksbestämmelse till en användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. För ny 

tillbyggnad prövas en omfördelning av byggrättszonen inom fastigheten, där viss byggrätt tas bort. I 

detaljplanen införs skydds- och varsamhets-bestämmelser för byggnader och byggnadsverk med 

kulturmiljövärden. 

Bakgrund 

Agaren till fastigheten Valkyrian 4 har 2011-02-09 inkommit med förfrågan om planläggning av den 

aktuella fastigheten. Orsaken är att en tillbyggnad och grundlig renovering av byggnaden krävs för 

att verksamheten ska unna fortsätta i samma lokaler. Intentionen är också att kunna öppna upp 

byggnaden med ett konstrum för att göra Lindengruppens konstsamling tillgänglig för allmänheten 

vid speciella tillfillen. 

Planutredning om detaljplaneläggning av fastighet Valkyrian 4 upprättades 2011-03-01. 

Kommunstyrelsen uppdrog 2011-04-05 åt planavdelningen att genomföra planprocess för 

rubricerad detaljplan. 

Samrådsredogörelse 

Utifrån planutredning upprättades samrådsförslag den 30 augusti 2011. 

I enlighet med kommunstyrelsens planutskotts beslut 2011-09-20 § 49, har samråd genomförts. 

Samrådstiden var under tiden från den 25 oktober till den 15 november 2011. 

Kungörelse om samråd var införd dagtidning och på kommunens hemsida. Direkt inbjudan utgick 

till myndigheter, berörda kommunala förvaltningar samt sakägare enligt fastighetsförteckning och 

sändlista. 

För direkt kontakt med ansvarig handläggare utanför ordinarie arbetstid, med möjlighet att ställa 

frågor och framföra muntliga synpunkter, ordnades den 25 oktober .. 

Inkomna skrivelser 

Under och i anslutning till samrådstiden har 9 skrivelser inkommit från förvaltningar, myndigheter 

samt privatpersoner. Nedan tas dessa upp i den ordning de kommit planavdelningen tillbanda. 

Eventuella kommentarer är markerade som kursiv text. 

Skanova (2011-10-18) ingen etiman. 

Höganäs Energi AB (2011-10-25) ingen erinran. 

Lantmäteriet (2011-10-18) Lantmäteriet anser att de fastighetsrättsliga frågorna som tas upp i 

genomförandedelen behöver förtydligas så att fastighetsägare förstår konsekvenserna och vilka 

åtgärder (lantrnäterihandlingar m.m) som planförslaget medför. 

Kommentar: Den fastighetsreglering som sker melfan kommllnen och fastighetsägare fli,. Valkyrian 4 

blir tydligare beskriven i planbeskrivningen. 

2

Lindengruppen (2011-11-09) I förslaget till ny detaljplan för Valkyrian 4 i Höganäs är nockhöjden 

begränsad till 10 meter. Tillbyggnaden, i Lindengruppens förslag, har en nockhöjd som något 

överstiger 10 meter. I detta förslag är fortfarande nockhöjden för tillbyggnaden lägre än 

huvudbyggnaden för Bruksgården. 

Eftersom tillbyggnaden får svårt att tillmötesgå annan myndighets krav, om bl.a. tillgänglighet inom 

mn nockhöjd 10 meter, erinrar Lindengruppen om en ändring av bestämmelsen till ett krav på en 

nockhöjd, för tillbyggnaden, som är lägre än huvudbyggnadens. 

Kommentar.' Synpunkten tillgodoses. Syftet med en nOi"khöjdsbestdmmelse dr att tillbyggnadens 

nockhöjd ej får äverstiga Broksgårdens nockhöjd. Den bedämning som kommunen gär att 

tillbyggnaden ska vara synligt lägre än huvudbyggnaden och det bedäms vara c'a 0,3 meter. 

Planbestämme/se pr hiigsta nOi"khöjd ändras i granskningsjiirslaget. 

E.ON Gas Sverige AB (2011-11-10) E.ON har en servisledning för natur- och biogas in till 

fastigheten. Gällande energigasnormer för servisledningen giiller, angående plantering och 

skyddsavstånd till ledning. För att tydliggöra gasledningen rekommenderar E.On att den ritas in i 

grundkartan. Om servisledningen hamnar inom körytor kan ledningen behövas sänkas. Innan arbete 

påbörjas i närheten av ledningen bör E.On kontaktas för ledningsvisning. Kostnader för flytt, 

sänkning eller att ledningen omges av skyddsåtgärder svarar exploatören för kostnaderna. 

Kommentarer. Synpunkten tillgodoses. Det lyfts in ett avsnitt om gasledningen i genomfdrandekapitlet 

i planbeskrivningen, men gasledningen redovisas inte i gmndkartan och det finns ingen möjlighet att 

tillgodose det kravet i plankartan, eftersom den informationen inte tillMr gmndkartans innehålL 

Kultur- och fritidsförvaltningen (2011-11-14) förvaltningen ser positivt på intentionerna att öppna 

ett konstrum för att göra konstsamlingen tillgänglig. I övrigt ingen erinran. 

Trafikverket (2011-11-14) har inget att invända. 

Räddningstjänsten (2011-11-14) har inget att erinra under förutsättning att: Tillgängligheten för 

räddningstjänstens fordon vid en eventuell räddningsinsats beaktas. 

Länsstyrelsen (2011-11-16) Förslaget strider inte mot de intressen som Läns s tyrelsen har att bevaka 

enligt 11 kap 10 § plan- och bygglagen (SFS 2011:900). 

3

Räddningstjänsten (2012-01-23) har inget att erinra under förutsättning tidigare samrådssynpunkter 

beaktas. 

Sammanfattning av samråd och det fortsatta arbetet 

Inget inkommet yttrande ändrar planens syfte och huvuddrag. Följande redaktionella ändringar görs 

inför antagande: 

I Plankarta: 

Det införs ett villkorande av att lämpliga skydds- och säkerhetsåtgärder genomförs så att 

stomkonstruktion för huvudbyggnad ej tar skada, innan bygglov och rivningslov kan medges. 

I Planhandling: 

Förtydligande varför fastighetsreglering måste ske i planens östra gräns. 

Förtydligande av syftet med detaljplanen. 

Ett stycke införs som förtydligar vad villkorsbestämrnelse för rivningslov och bygglov innebär. 

Kvarstående erinringar 

Inför antagande finns inga kvartstående erinringar. 


Mila Sladic 

Planchef 

Daniel Axelsson 

Planarkitekt 

s

PROTOKOLL 

KS PLAN UTSKOTT 

HÖGANÄS 

KOiV1MUN 2012·02·14 

KS/2011j518 

§15 

AVSLAG PÅ ANSÖKAN OM PLANÄNDRING FÖR NOSHÖRNINGEN 

141 HÖGANÄS 


] efast AB har genom Hans Laufeld AB Byggkonsult den 12 augusti 2011 inko11llIlit till 

planavdelningen med ansökan om detaljplaneändrillg för fasligheten Noshörningen 14 inom 

verksamhetsområdet Tjörröd. Sedan 2001 bedriver Friskis & Svettis idrottsverkaamhet inom 

fastigheten med stöd av tillfälligt bygglov. Syftet med planändringen är att möjliggöra 

iruottsverksamhet även efter det tillfalliga bygglovet. Om möjligt önskar ]efast AB även 

behålla möjligheten till nuvarande markanvändning. 

För att utreda förutsättningarna för önskad planändrillg har planavdelningen tagit fram en 

planutredning. Planutredningen visar att önskad planändting inte är möjlig, då den skulle 

strida mot gällande detaljplan för omkringliggande fastigheter, som medger störande 

verksamheter, industri och lager med skyddsavstånd till bostäder 50-400 m samt 

transformatorstation. Införandet av bestämmelser i detaljplan som möjliggör 

iruottsverksamhet skulle innebära en begränsning av utvecklingsmöjligheter för övriga 

verksamheter inom Tjörröds verksamhetsområde. Tjörröd ät idag det enda område i 

Höganäs som kan rymma verksamheter som inte kan placeras intill bostäder. I gällande 

översiktsplan och i förslaget till fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby är området 

angett som verksamhetsområde. 


Samhällsbyggnads förvaltningens, planavdelning, tjänsteskrivelse den 6 februari 2012, 

Planutredning, daterad den l februari 2012. 

Kommunstyrelsens planutskotts beslut 

Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 

att avslå ansökan om detaljplaneändring för fastigheten Noshörningen 14 i Höganäs, 

att upplysa fastighetsägaren att tidsbegränsat bygglov enligt nuvarande lagstiftning inte 

kan medges efter 2012. 



I SIGNATUR kvV ft,- a:1) 

6 (8)

2012-02-01 PLANUTREDNING FÖR NOSHÖRNINGEN 14 

med mera. I områdets västra del, längs Gärdesgatan och Verkstadsgatan, har ett antal butiker av 

typen "oudet" etablerat sig. Fokus ligger på design men här finns även "bok-oudet" och "sponoudet". 

I anslutning till utredningsområdet ligger Mölle fiskrökeri med servering. 

I väster gränsar utredningsområdet till ett område med friliggande bostäder längs Kullavägen 

(väg 111). Norr om området är marken obebyggd fram till återvinningsområdet. I öster gränsar 

området till obebyggd jordbruksmark och i söder till rekreationsområdet Ärtan och Bönan. 

Området är i princip utbyggt, bortsett från 14 000 kvadratmeter öster om Smältaregatan. 

RÖD MARKERING: NoshiJrningen 14 i gällande planområde 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 3


4 

VERKSAMHETER INOM UTREDNINGSOMRÅDET 

A- och B-verksamherer kräver tillstånd. C-verksamheter kräver ime tillstånd men är anmälnings 

pliktiga. U-verksamheter kräver varken tillstånd eller anmälan men miljö balkens regler gäller i 

stor utsträckning även för dessa. 

1. Jaguaren 1 

2. Jaguaren 2 

3. Jaguaren 3 

4. Jaguaren 4 

Jaguaren 5 

Noshörningen 2 

5. Noshörningen 12 






Noshörningen 21 


Tjörröd 2:26 

12. Tjörröd 2:27 



16. Tjötröd 2:31 



Tjörröd 2:4 

19. Tjörröd 6: 12 

20. Tjörröd 6: 10 

Tjörräd 7: 153 

21. Häganäs 33:16 

Vianor däckverkstad 

Snickeriverkstad 

Industrihotell 

Lager (ska flytta) f d bussgarage och båttillverkning 

ej bebyggd 

ej bebyggd 

Lager 147 

Höganäs bilverkstad AB 

Friskis & Svettis, Medicast (kontor), Fysiokliniken i Kullabygden AB 

Primo AB 

Hemefa AB (konkurs inledd) 

Trädgårdsapoteket (hudvårdsprodukter, lager) 

ej bebyggd 

Byggnads AB KRosenkvist 

ej bebyggd 

Häganäsmäbler, FritzelI tryckeri 

Byggfirma m m 

(O BS! inom fastigheten men utanför planområdet finns: 14. Mölle 

Fiskrökeri, C-verksamhet, (förpackning av livsmedel), 

Livsmedelsverksamhet) 

Per Ekroth fick ett föreläggande om att utföra 

MIFO-inventering senast 2011-12-01. Kan vara f d skrotupplag, men 

används numera som uppställningsplats för gamla båtar och större 

maskiner. Ej aktiv verksamhet. 

Bilskrotanläggning, U-verksamhet 

Muratis Mutandis, lagerbyggnad för husbyggnation m m, även lagring 

av båtar etc. 

Materia Compacta, C-verksamhet, (förpackning av livsmedel), med 

förpackning av naturläkemedel och Natumin Pharma, ett mindre 

experimendaboratorium för salvor, U-verksamhet. 

Förorenade massor? 

Små industrier, utbildning, restaurang, U-verksamheter 

Små industrier, U-verksamheter 

ej bebyggd 

Jehovas vittnen samlingslokal 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN


6 

NOSHÖRNINGEN 14 - FRISKIS & SVETTIS M FL 

Noshörningen 14 är lokaliserad i södra delen av Tjörröds industriområde. Fastigheten är cirka 

10 000 kvm och infart sker från Smältaregatan. På fastigheten finns en större byggnad (cirka 

2300 kvm) i ett plan och i anslutning till denna en mindre byggnad som rymmer panncentral 

och skyddsrum. Huvudbyggnaden har tidigare använts som lager. 

På fastigheten Noshörningen 14 bedriver idrottsföreningen Friskis & Svettis träningsverksamhet 

med bland annat gymnastiksalar och gym. Friskis & Svettis i Höganäs har cirka 2700 medlemmar 

(2010) och föreningen uppskattar det totala antalet besök per år till 100 000. År 2010 var 

24 % av föreningens medlemmar under 18 år eller över 65 år. Träningspassen är öppna för barn 

från 12 år (mellan 10 och Il år tillsammans med en vuxen). Gymmet är öppet för ungdomar när 

de fyllt 16 år (mellan 12 och 15 år tillsammans med en vuxen). Dagtid finns Rera träningspass 

som riktar sig specifikt till seniorer. I en del av lokalerna finns även sjukgymnastik. 

Inom fastigheten finns även Medicast huvudkontor. Företaget importerar gjutgods. 

Inom fastigheten finns parkeringsplatser men hyresgäster på fastigheterna mittemot Oaguaren 

3 och 4) får ibland problem med infart och lastning när besökare till Friskis & Svettis parkerar 

längs Smältaregatan. 

PLANFÖRHÅLLANDEN 

GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN 

I Översiktsplan for Höganäs kommun ÖP 2002 (laga kraft 2002-11-25, aktualitetsförklarad 201 O) 

anges aktuellt område som befintligt industriområde - "ett verksamhetsområde som ska rymma 

allsidiga möjligheter för verksamhetsetablering" . 

En förändring inom utredningsområdet från befintlig markanvändning till idrottsanläggning 

saknar alltså stöd i översiktsplanen. 

FÖRSLAG TILL FÖP FÖR HÖGANÄS OCH V ÄSBY 

I förslag till Fördjupning av översiktsplanen (FÖPj for Höganäs och Väsby (samrådstid 2011-03- 

07-2011-04-03) anges området som befintlig bebyggelse. Lite längre norrut pekas ett nytt verksamhetsområde 

ut. Sydöst om Tjörröd anges ett större område som ny stadsdel på lång sikt samt 

ny stadsdel på kort sikt. En försrudie kring ny sträckning av väg 111 och väg 112 ska tas fram 

under år 2012 där även tillfarten till Tjörrödsområdet och Höganäs 

AB ska studeras. 

En förändring inom utredningsområdet från befintlig markanvändning till idrottsanläggning 

saknar tydligt stöd i förslaget till fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby. Förslaget 

till nytt verksamhetsområde i norra delen av Tjörröds snarare förstärker områdets karaktär 

som industri- och verksamhetsområde med inslag av handel. 

UTVECKLlNGSSTRA TEG lER 

I fårslag till FÖP för Höganäs och Våsby framgår att de Resta målpunkrer får idrott, fritid och 

kultiur i Höganäs är samlade söder om Kullavägen och i ett stråk öster om Höganäsvägen (se 

karta). Den utvecklingsstrategi som föresläs innebär att verksamheter som är publika målpunkter 

främst ska lokaliseras rill ett nord-sydligt och ett öst-västligt stråk. 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. HÖGANÄS KOMMUN


BESLUT OM BYGGLOV 

Friskis & Svettis verksamhet inom Fastigheten Noshörningen 14 bedrivs sedan 200 l med stöd 

av tillfilligt bygglov eftersom markanvändningen strider mot gällande detaljplan. Bygglovet gäller 

fram till 2013-02-27, se nedan. 

För Noshörningen 14 beviljades tillfälligt bygglov för ändrad användning av del av industribyggnad 

till gymnastiklokaler m m 2001-05-30 i avvaktan på annan permanent lösning. Lovet 

förlängdes 2002-05-21, att gälla i fem år till 2007-05-31. 

Tillfälligt bygglov för ytterligare del av byggnaden att användas som gymlrehablokal beviljades 

2004-04-29, att gälla till 2007-05-31. 

Förlängning av tillfilligt bygglov för ovanstående beviljades 2008-02-27, att gälla i fem år till 

2013-02-27. 

Ytterligare del av byggnaden beviljades tillfälligt bygglov 2009-02-23, att gälla till 2013-02-27. 

ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 

TILLGÅNG TILL MARK FÖR VERKSAMHETER I HÖGANÄS OCH VÄSBY 

I samband med framtagandet av förslag till FÖr for Höganäs och Väsby har en översyn gjorts 

av områden för verksamheter. Kommunens nuvarande bestånd av kommunal mark för verksamheter 

bedöms räcka drygt i 20 år om efterfrågan är densamma. Om kommunen fortsätter sälja 

mark i dagens takt beräknas den räcka i 15 år. 

Karta över pågående markanvändning. 

Ur Förslag till flrdjupning av 

översiktsplanen (FÖP) for Höganäs 

och Väsby 2011. 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 9


10 

l. HÖGANÄS 

Rymmer framförallt Höganäs AB och Caldery Nordic ABs verksamheter. Glest exploaterade 

delar finns men de kan inte ses som expansionsytor så länge området används av Höganäs AB 

för eget bruk. 

2. KVARTERET RÖRET 

Rymmer huvudkontoret för Höganäs AB, lokaler för Räddningstjänsten och industriell verksamhet. 

Men här finns även lokaler för småhantverk, butiker och festlokaler och en omvandling 

i den riktningen är att vänta. 

3. TJÖRRÖDS VERKSAMHETSOMRÅDE 

r princip utbyggt i de södra delarna, bortsetr från 14 000 kvadratmeter öster om Smältaregatan. 

En ny detaljplan i de norra delarna (Detaljplan for Höganäs 33: 1 m fl1284-P439 6/10) möjliggör 

nyetablering av småindustri samt ytterligare handel inom Höganäs Design Oudet. 

4. STEGLINGE VERKSAMHETSOMRÅDE 

Det verksamhetsområde med industriell verksamhet som expanderat mest under de senaste 20 

åren. 

5. PÅLSTORP 

Status quo har förelegat inom området de senaste 20 åren, fram till rCAs etablering av livsmedelsb 

utik 2011. 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. HÖGANÄS KOMMUN


SAMMANFATTNING 

Att endast ändra den del av detaljplanen som omfattas av Noshörningen 14 (i enlighet med 

Jefasts önskemål) är inte möjligt. Om bestämmelse om idrottsändamåliäggs till nuvarande bestämmelser 

skulle detta innebära att planbestämmelsen stred mot befintlig bestämmelse J2: Industri 

och lager med skyddsavstånd till bostäder 50-400 m samt transformatorstation. 

Om nuvarande planbestämmelse tas bort och ersätts med bestämmelse om idrottsändamål innebär 

det att planbestämmelserna J1 och J2 blir verkningslösa för några av de kringliggande fastigheterna. 

Verksamheter inom Detaljplan för Tjörröds industriområde riskerar även att inte 

kunna ra tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Verksamheterna inom Tjörröd är idag inte så störande 

som gällande detaljplan medger, men enligt Boverkets allmänna råd 1995:5, Bättre plats 

for arbete, ska bedömningar av risker för miljöstörningar göras utifrån gällande planer, inte utifrån 

pågående användning. 

En permanentning av idrottsverksamheten skulle alltså innebära en begränsning av utvecklingsmöjligheterna 

för Tjörröds verksamhetsområde. Tjörröd är idag det enda område i Höganäs som 

kan rymma verksamheter, vilka inte kan placeras intill bostäder. I gällande översiktsplan är området 

angett som verksamhetsområde och detta förändras inte i och med förslaget till fördjupad 

översiktsplan för Höganäs och Väsby. 

Idag ligger Friskis & Svettis relativt långt från övriga målpunkter i Höganäs. I den handels utredning 

som tagits fram i arbetet med fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby påpekas att 

en alternativ strategi för Höganäs centrum behöver utvecklas. En sådan skulle kunna vara att dra 

nytta av centrums kvaliteter som mötesplats - med restauranger, kultur, utbildning och kommunal 

service. Verksamheter som drar till sig många besökare ger då ett underlag for detaljhandel. 

Friskis & Svettis kan vara en sådan verksamhet. 

Sammantaget är Noshörningen 14 inte en lämplig placering av Friskis & Svettis verksamhet. 

FÖRSLAG TILL BESLUT 

. Att ansökan om detaljplaneändring för fastigheten Noshörningen 14 avslås. 

Att Friskis & Svettis verksamhet omlokaliseras senast 2021. 


Mila Sladic 

Planchef 

Johanna Kaaman 

Planarkitekt 

Bilaga: Ansökan om planändring beträffande kv Noshörningen 14, Höganäs, 2011-08-12 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGA NÄS KOMMUN 11

PROTOKOLL 

KS ARBETSUTSKOTT 

HÖGANÄS 

KOMMUN 2012-02-14 

8 (12) 

KS/20l1/297 

§ 28 

REDOVISNiNG AV UPPDRAG OM FÖRSÄLJNING AV MARKEN DÄR 

A-SCHAKTET FINNS SAMT UPPDRAG ATT TA FRAM FÖRSLAG PÅ 

HUR A-SCHAKTET KAN TlLLVARATAS OCH MARKNADSfÖRAS 


Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 24 maj 2011 att uppdra åt den tf 

kommlillchefen att tillsätta en tjänstemannagrupp för utredning av hur gruvan på Tjörröd 

(A-schaktet) och dess möjligheter bäst kan tillvaratas. Kommunstyrelsen behandlade sedan 

gruppens utredning den 4 oktober 20110ch beslutade att ställa sig positiva till en försäljning 

av marken där gruvan (A-schaktet) finns och uppdra åt tfkommunchefen och 

exploaterings chefen att arbeta fram ett förslag till köpeavtal med lYIarcus Pettersson (som 

visat intresse för marken) gällande ovanstående fastighet. 

Kommunchefen redogör i sin sktivelse att Marcus Petterson inte längre är intresserad av att 

köpa marken efter vad som framkommit i plan utredningen. Kommunchefen föreslår också i 

sin sktivelse att samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritids förvaltningen får i 

uppdrag att skyndsamt ta fram ett förslag på hur fastigheten där gruvschaktet ligger på kort 

och medellång sikt ska tillvaratas och marknadsföras. 


Kommunledningskontorets, ekonomiavdelningen, registrerad den 2 februari 2012, 

Planutredning för fastigheten Tjörröd 2:26 m fl, daterad den 27 september 2011. 

Förslag till beslut på sammanträdet 

Ulf Molin (C) yrkar bifall till ordförandens förslag till beslut att föreslå kommunstyrelsen att 

uppdra åt samhällsbyggnadsförvalt:ningen samt kultur- och fritids förvaltningen att skyndsamt 

ta fram förslag på hur marken där gruvschacket ligger ska tillvaratas och marknadsföras. 

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 

att uppdra åt samhällsbyggnads förvaltningen samt kultur- och fritids förvaltningen att 

skyndsamt ta fram förslag på hur marken där gruvschacket ligger ska tillvaratas och 

marknadsföras. 

B eslutet ska skickas till 


I SIGNATUR Iv :.{f--..

HÖGANÄS 

KOMMUN 2012-02-28 

att 

att 

KALLElSE/FÖRSLAG TILL PROTOKOLL 


finansiera anslaget på 27 mnkr med medel ur kommunens likviditet, 

uppma åt kommunstyrelsen, när vindkraftverket är i bruk, att minska 

fastighetsförvalmingens miftsbudget som följd av minskade elkosmader, 

att frågan om anpassning till "grön el" av kommunens resterande e!förbrukning ska 

behandlas när vindkraftverket är i bruk, 

23 (37) 

att uppma åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av det tematiska tillägget vad 

avser industrimark i kommunen som kan bedömas som lämplig för vindkraftverk. 



26382 Höganäs • 042-33 71 00· kammunen@hoganas.se 


---",---,-"",---------

Inköp av ett vindkraftverk av Solid Vind AB 

Alla priser är exkl moms 

Återbealning av energiskatt 

Produktion 4,8 Gwh/år 

Inflation 0% 

Kostnader från vindkraftverket 

Avskrivning och ränta 

Investering -27000000 

2012 2013 2014 2015 2016 

Avskrivning antal år 20 -1350000 -1350000 -1350000 -1350000 -1350000 

Ränta 4% -1080000 -1026000 -972 000 -918000 -864000 

Driftkostnader 

Serviceavtal Inflation 0% -313 040 -313 040 -313 040 -313 040 -313 040 

Försäkring mot skador och driftstopp Inflation 0% -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 

Tillsyn och underhåll Inflation 0% -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 

Nätavgift Inflation 0% -56000 -56000 -56000 -56000 -56000 

Balansansvar och mätning Inflation 0% -60000 -60000 -60000 -60000 -60000 

Fastighetsskatt Inflation 0% -18816 -18816 -18816 -18816 -18816 

Arrende Inflation 0% -133056 -133056 -133056 -133056 -133056 

Avvecklingskostnad 

Rivning 

Intäkter från vindkraftverket 

Försäljning av energi Inflation 0% 0,50 2400000 2400000 2400000 2400000 2400000 

Återbetalning av energiskatt från staten Fast pris 0,291 1396800 1396800 1396800 1396800 1396800 

Elcertifikat - intäkt Fast pris 0,173 830400 830400 830400 830400 830400 

Nätnytta - intäkt Inflation 0% 0,02 96000 96000 96000 96000 96000 

Vinst 1512288 1566288 1620288 1674288 172& 288 

I 

, ,

Inköp av ett vindkraftverk av Solid Vind AB 

Alla priser är exkl moms 

Återbealning av energiskatt 

Produktion 4,8 Gwh/år 

Inflation 

Kostnader från vindkraftverket 

Avskrivning och ränta 

Investering 

2017 2018 2019 2020 2021 2022 20n 2024 

Avskrivning antal år -1350000 -1350000 -1350000 -1350000 -1350000 -1350000 -1350000 -1350000 

Ränta -810000 -756000 -702000 -648000 -594000 -540000 -486000 -432000 

Driftkostnader 

Serviceavtal -313 040 -313 040 -313 040 -313 040 -313 040 -313 040 -313 040 -313040 

Försäkring mot skador och driftstopp -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 

Tillsyn och underhåll -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 -100000 

Nätavgift -56000 -56000 -56000 -56000 -56000 -56000 -56000 -56000 

Balansansvar och mätning -60000 -60000 -60000 -60000 -60000 -60000 -60000 -60000 

Fastighetsskatt -18816 -18816 -18816 -18816 -18816 -18816 -18816 -18816 

Arrende -133056 -133056 -133056 -133056 -133056 -133056 -133056 -133056 

Avvecklingskostnad 

Rivning 

Intäkter från vindkraftverket 

Försäljning av energi 2400000 2400000 2400000 2400000 2400000 2400000 2400000 2400000 

Återbetalning av energiskatt från staten 1396800 1396800 1396800 1396800 1396800 1396800 1396800 1390800 

Elcertifikat - intäkt 830400 830400 830400 830400 830400 830400 830400 830400 

Nätnytta - intäkt 96000 96000 96000 96000 96000 96000 96000 96000 

Vinst 1782288 1836288 1890288 1944288 1998288 2052288 2106288 2160288

HÖGANÄS 2012.02.28 

KOMMUN 

KALLELSE/fÖRSLAG TILL PROTOKOLL 


25 (37) 

att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltillngen att upphandla entreprenör för att reparera 

Höganäs hamn, Arilds hamn, Vikens hamn, Mölle hamn och samtliga hamnars 

inlopp till en kostnad om 3) mnkr, 

att kostnaderna för ovanstående reparationer tas upp som en extraordinär kostnad i 

bokslutet 2011 alternativt belastar sarnhällsbyggnadsförvaltningens resultat 2011, där 

det finns etr överskott på ca 2,5 mnkr. 




WWW.HOGANAS.SE

PROTOKOLL 


HÖGANÄS 



§18 

UPPDRAG TIll SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ATT 

ÅTGÄRDA SKADOR TIll FÖLJD AV STORMEN "BERIT" HÖSTEN 2011 


Kommunstyrelsen beslutade den 29 november 2011, § 246, att uppdra åt 

samhäUsbyggnadsfötvaltningen att vidta nödvändiga reparationer av kommunens hamnar 

orsakade av stormen "Berit" den 27 november 2011. Kommunstyrelsen beslutade även att 

uppdra åt samhäUsbyggnadsförvaltningen att återkomma till kommunstyrelsen med 

redovisning av kostnaderna för åtgärderna. 

SamhäUsbyggnadsförvaltningen har lämnat en sammanställning av uppskattade skador och 

kostnader efter stormen. Vid årsskiftet 2011/2012 hade vidtagna åtgärder, såsom röjning av 

tång, sten och skräp på gator, trasiga juldekorationer, skador på träd och i skogar samt 

undersökningar av hamnar kostat 515 !kr. Efter besiktning av kommunens anläggningar har 

samhäUsbyggnadsfötvaltningen uppskattat återstående behov av reparationer och 

återställning till 695 !kr. Reparationerna av hamnpirar och hamnanläggningar uppskattar 

samhäUsbyggnadsförvaltningen till 3,7 mnkr. 


SaniliäUsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 januari 2012. 


Kommunstyrelsens beslut den 29 november 2011, § 246 (dur KS/2011/795) 


Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 

att uppdra åt samhäUsbyggnadsfö1valtningen att utföra nedanstående åtgärder och 

reparationer till en kostnad om 695 !kr; 

Aterställning av sittplats och dagvattenutsläpp vid Fäladsvägen i Viken, reparation av 

badbryggan i Viken, återuppbyggnad av gångväg längs golfbanan meUan 

Golfbanegränd och Sillörsgränd, komplettering av stenskoning på 

Strandriddarevägen/ Sege!vägen/ Kustvägen med flera, reparationer av plattsättning, 

trädäck och stegar vid Kvickbadet, reparation av brygga vid Revet iJonstorp, 

anskaffning av ny busskur till Södåkra, lagning av växtbus på 

markbyggnadsavdelningen samt lagning av gångväg längs havet meUan Höganäs 

Lerberget och Lerberget -Golfbanegränd, 

I SIGNATUR /.:./ re tt-p 

8 (15;

HÖGANÄS 

KOMMUN 


Tjänsteskrivelse 

Dnr KS/2012/32 



SAMMANSTÄLLNING AV UPPSKATTADE 

SKADOR OCH KOSTNADER EFTER STORMEN 27 

NOVEMBER 2011 

BESKRIVNING AV ÄRENDET 

Den 27 november 2011 drabbades Höganäs kommun aven storm, som medförde 

omfattande skador på främst kommunens hamnar, men också på badbryggor, trädäck, 

stenskoning längs kustnära vägar samt stora skador på gångvägen mellan Höganäs och 

Viken. Akuta åtgärder saltes in omedelbart för att bland annat röja upp tång, sten och skräp, 

som spolats upp på kommunens gator. Dykare sattes in för att besiktiga skadorna på 

hamnarna under vattenlinjen. Fram till årsskiftet 2011/2012 hade åtgärderna kostat ca 515 

000 kr. Se bilaga 1. 

Efter besiktning av kommunens anläggningar har Samhällsbyggnadsförvaltningen uppskattat 

att återstående behov av reparationer och återställning efter stormen kommer att kosta 

ytterligare ca 695 000 kr. Se bilaga 2. 

Skadorna på hamnpirar och hamnanläggningar är besiktigade både ovan och under 

vattenlinjen med hjälp av dykning och filmning. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppskattar 

att reparationerna av kommunens hamnar kommer att kosta ca 3 700 000 kr. Se bilaga 3. 

Värst drabbades Vikens hamn och bäst klarade sig Höganäs hamn. 

FÖRSLAG TILL BESLUT 

Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta: 

att uppdra åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra de åtgärder och reparationer som 

finns beskrivna i bilaga 2. 

att uppdra åt Samhällsbyggnadsförvaltningen alt upphandla entreprenör för alt reparera 

kommunens hamnar enligt bilaga 3. 

att kostnaderna för ovan tas upp som en extraordinär kostnad i bokslutet 2011 alternativt 

belastar Samhällsbyggnadsförvaltningens resultat 2011, där det finns ett överskott på ca 2,5 

mnkr. 

SAMHÄllSBYGGNADFÖRVALTNINGEN 


BitrSamhällsbyggnadschef 



l (l)


KOMMUN 




§ 

UTREDNING AVSEENDE DIGITAL MÖTESHANTERING UTIFRÅN ETT 

VERKSAMHETSPERSPEKTIV 


Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2011, § 203, att uppdra åt 

kommunledningskontorets kansliavdelning att redovisa de verksambetsmässiga 

förutsättningarna för en övergång till digitala handlingar, kallelser och protokoll, inklusive 

eventuellt ökad support inom IT -enheten. 

Kansliavdelningen har lämnat en utredning i ärendet. I utredningen redovisas 

mötesadministrationen idag samt kostnader för digitala utskick med laptop eller I-pad. Sedan 

utredningen skrevs har leverantören av den beskrivna "app:en" meddelat att de har tekniska 

problem som de håller på att utreda. 

Kanslichefen föreslår, om intresse finns att införa digitala utskick med stöd aven läsplatta 

innan "app:en" är färdig, att ledamöterna och ersättarna använder sig aven gratis "app" så 

länge för att kunna läsa och anteckna i kallelser och protokoll. Den här lösningen kräver att 

ledamöterna och ersättarna sparar ner kallelsen från gemensamma mappar i Outlook 

alternativt från den sanunanträdesportal som kansliavdelningen arbetar med att införa. 

Kanslichefen upplyser också om att'alla ledamöter och ersättare behöver ha ett I-tunes konto 

kopplat till sin I-pad för att det ska fungera. 


Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 31 januari 2012, § 17, 

Kommunledningskontorets kansliavdelning: Utredning avseende digital möteshantering . 

utifrån ett verksamhetsperspektiv, daterad den 23 januari 2012. 


A1-betstltskottets forsla g: 

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag 

att samtliga ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott och planutskott så 

fort det är möjligt, som ett pilotprojekt, övergår från pappersutskick av kallelser och 

handlingar till digitala utskick (papperstItskick görs till de ledamöter som vii! fram til! och med 

Jimi 2012), 

att - tinder fort/tsättning av bes!tlt om info'randet av digjtala tltskick - uppdra åt 

kommunledningskontorets IT-enhet att införskaffa I-pads med tillhörande SIM-kort 

till ledamöter/ ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott och planutskott. 

Kostnaden för inlcöpet och den årliga trafikkostnaden ska finansieras med medel ur 

kommunstyrelsens anslag för egen verksamhet, 




27 (37) kJ 22


KOMMUN 



KS/2011 /672 

§ 

REVISIONSRAPPORT 2011 - GRANSKNING AV ÖVERFÖRMYNDAR 

NÄMNDENS VERKSAMHET 


Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Höganäs kommun 

granskat överfönnyndarnämndens verksamhet. Gjorda iakttagelser har sammanställts i 

rapporten Granskning av ijverformyndarnämndens verksamhet. Syftet med granskningen har varit 

att belysa nämndens styrning och uppföljning. Granskningen omfattade även hur 

rekryteringen av gode män går till. 


Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut, daterat den 20 februari 2012, 

Överförmyndarnämndens beslut den 7 december. 2011, § 82, 

Revisionsrapport 2011: Granskning av överförmyndarnämndens verksamhet (oktober 2011). 


Kommunfttllmäktiges presidiums fiirslag: 


att föreslå överfönnyndarnämnden att göra en översyn av nuvarande reglemente, 

att lägga rapporten till handlingarna. 





29 (37)): J 23

Höganäs kommun 

Granskning av Överförmyndarnämndens 

verksamhet 

Josabelh Alfsdotter, oklober 2011 

ElI ERNST & YOUNG 

Quality In Everything We Do

21 ERNST & YOUNG 

Quality In Everything We Do 

Innehåll 

Sammanfattning ................................................................................................................... 2 

1. Inledning ...................................................................................................................... 3 

1.1. Bakgrund ................................................................................................................. 3 

1.2. Syfte och avgränsning ............................................................................................. 3 

1.3. Revisionsfrågor. ....................................................................................................... 3 

1.4. Revisionskriterier ..................................................................................................... 3 

1.5. Metod ...................................................................................................................... 3 

2. Lagar, förordningar och riktlinjer .............................................................................. 4 

2.1. Lagstiftning som reglerar överförmyndarnämndens verksamhet.. ............................ 4 

2.2. Interna riktlinjer och mål för verksamheten ............................................................... 5 

2.3. Iakttagelser och kommentar. .................................................................................... 6 

3. Överförmyndarens verksamhet ................................................................................. 7 

3.1. Överförmyndarnas uppdrag ..................................................................................... 7 

3.2. Överförmyndarens organisation ............................................................................... 7 

3.3. Länsstyrelsens tillsyn ............................................................................................... 8 

3.4. Nämndens ersättning ............................................................................................... 8 

3.5. Iakttagelser och kommentar ..................................................................................... 9 

4. Dokumentation .......................................................................................................... 10 

4.1. Akter ...................................................................................................................... 10 

4.2. Arsräkningar och sluträkningar .............................................................................. 10 

4.3. Iakttagelser och kommentar ................................................................................... 11 

Bilaga 1 ............................................................................................................................... 12 

Bilagor: 

Bilaga 1 Intervjuade personer 

1

S!I ERNST & YOUNG 

Quality In fverything We Do 

1. Inledning 

1.1. Bakgrund 

Enligt föräldrabalken 19 kap väljs av kommunfullmäktige en överförmyndare eller överförmyndarnämnd 

för varje kommun. Överförmyndarnämnden (gäller även överförmyndare) skall 

enligt 16 kap föräldrabalken utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. 

Länsstyrelsen i sin tur skall utöva tillsyn över överförmyndares och överförmyndarnämnders 

verksamhet. 

I Höganäs kommun är verksamheten organiserad i en överförmyndarnämnd med tre ordinarie 

ledamöter och tre ersättare. Nämndens administration sköts av kommunkansliet, överförmyndarexpeditionen. 

Verksamheten är ekonomiskt sett relativt liten men har inte blivit föremål 

för djupgranskning under de senaste åren. 

1.2. Syfte och avgränsning 

Ernst & Young har genomfört en granskning av överförmyndarens (ÖFN) verksamhet genom 

att undersöka nämndens styrning och uppföljning. Granskningen syftar även till att granska 

vilka kontroller som görs när gode män rekryteras samt hur deras arbete följs upp. Granskningens 

ska ge revisorerna ett underlag för att uttala sig om verksamheten. 

1.3. Revisionsfrågor 

Utifrån syftet med granskningen besvaras följande revisionsfrågor: 

Hur sker ÖFN:s ärendehantering? 

- Här avses hur de administrativa rutinerna för hur ärenden och handlingar registreras, 

men också vilka rutiner överförmyndarnämnden har för granskning av förteckningar, 

årsräkningar och sluträkningar. 

Vilken ersättning utgår till nämndens ledamöter? 

Vilka resultat har Länsstyrelsens tillsyn av ÖFN:s verksamhet gett? 

Hur sker rekrytering av gode män och förvaltare och hur säkerställs att behövande i 

kommunen tilldelas god man? 

Vilket stöd ges till de gode männen i deras arbete? 

Hur ser tillgängliga resurser ut? 

1.4. Revisionskriterier 

Revisionskriterierna i denna granskning utgörs av tillämpliga delar av föräldrabalken samt 

kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för verksamheten. 

1.5. Metod 

Granskningen sker genom dokumentstudier och intervjuer med överförmyndarnämndens 

ordförande och ansvarig handläggare samt andra tjänstemän i kommunen med insyn i verksamheten. 

Därutöver granskas åtta exempel där nämnden granskat ställföreträdarnas redovisningar. 

Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 

3

go ERNST & YOUNG 


2. Lagar, förordningar och riktlinjer 

2.1. Lagstiftning som reglerar överförmyndarnämndens verksamhet 

Överförmyndarfunktionen är reglerad i främst föräldrabalken (1949:381), förkortad FB, och 

förmynderskapsförordningen (1995:379). 

Förtroendevalda överförmyndare med myndighetsuppgift 

Kommunfullmäktige i varje kommun väljer en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd 

för varje mandatperiod. Från och med den 1 juli 2006 kan två eller flera kommuner enligt 19 

kap. 1 och 5 §§ FB även bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden 

är en kommunal myndighet med ansvar för tillsynen av ställföreträdare (gode män, förmyndare 

och förvaltare). Överförmyndarnämnden kan uppdra åt kommunala tjänstemän att avgöra 

vissa ärenden. 

Tillsättning av ställföreträdare 

Tingsrätten fattar enligt 11 kap. FB beslut om att anordna godmanskap för vuxna. Den som 

ansökan avser ska ges tillfälle att yttra sig om så kan ske. Innan rätten anordnar godmanskap 

ska den även inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsa. 

Rätten ska vidare, samtidigt som den anordnar godmanskap, förordna en god man att 

utföra uppdraget. 

Överförmyndarnämndens tillsynsansvar 

Överförmyndarnämnden ska utöva tillsyn över förmyndarnas, de gode männens och förvaltarnas 

verksamhet. Detta tillsynsansvar omfattar en skyldighet att kontrollera att huvudmannens 

tillgångar i skälig omfattning används för huvudmannens nytta. 

I 12 kap. 5 § FB och förmynderskapsförordningen ställs krav på dokumentation i överförmyndarnas 

verksamhet. En central del av dokumentationen är ställföreträdarnas fortlöpande 

redovisning av deras ekonomiska förvaltning av huvudmännens egendom. Denna dokumentation 

är en viktig grund för både överförmyndarens och länsstyrelsens tillsyn. Före den 1 

mars varje år ska ställföreträdaren i en årsräkning till överförmyndaren redovisa sin egendomsförvaltning 

under det föregående året. 

Ställföreträdarna är skyldiga att lämna de uppgifter överförmyndarnämnden behöver för sin 

tillsyn. Överförmyndaren får förelägga om vite för att få en ställföreträdare att fullgöra denna 

skyldighet. Frågor om utdömande av vite prövas av tingsrätten. Överförmyndaren kan entlediga 

en god man eller förvaltare som har utfört sitt uppdrag på ett felaktigt sätt eller som har 

visat sig vara olämplig för sitt uppdrag. 

Enligt 16 kap. 1 § FB ska huvudmannens tillgångar placeras så att det finns tillräcklig trygghet 

för tillgångarnas bestånd och för en skälig avkastning. Pengar som har satts in på spärrade 

konton får endast tas ut efter samtycke från överförmyndarnämnden. 

Straffansvar inom överförmyndarfunktionen 

Överförmyndarnämnden och ljänstemän vid överförmyndarnämndens kanslier kan dömas för 

tjänstefel om de med uppsåt eller av oaktsamhet har åsidosatt vad som ingår i deras uppgift. 

Straffet är böter eller fängelse. 

4

§1J ERNST & YOUNG 


Även ställföreträdare är straffansvariga och kan bli ersättningsskyldiga eller dömas till böter 

eller fängelse om de agerar vårdslöst med huvudmannens tillgångar, lämnar osanna uppgifter 

eller förtiger sanningen i förteckningar, årsräkningar osv. eller slutligen förskingrar tillgångar. 

Kommuner kan enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen bli skyldiga att ersätta huvudmän för skada 

till följd av överförmyndarnas fel eller försummelse vid sin myndighetsutövning. En förutsättning 

är dock att huvudmannen i sådana fall kan bevisa att ställföreträdaren har kunnat 

förskingra på grund av att överförmyndaren har brustit i sitt ansvar att granska ställföreträdaren. 

Vidare är kommuner skyldiga att kompensera huvudmän för ren förmögenhetsskada 

som orsakats av att överförmyndaren har lämnat felaktiga upplysningar eller råd till ställföreträdare 

om till exempel placering av huvudmannens pengar. 

2.2. Interna riktlinjer och mål för verksamheten 

Kommunfullmäktige antog den 9 maj 1996 ett reglemente för överförmyndarnämnden. Av 

reglementet framgår att överförmyndarnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet 

med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller 

förordning samt övriga bestämmelser i reglementet. Detta innebär tillsyn över förmyndares, 

förvaltares och gode mäns ekonomiska förvaltning och personliga omvårdnad om huvudmannen. 

Information till allmänheten om nämndens verksamhet ingår också i nämndens 

uppgifter. Aterrapportering om verksamheten ska ske till kommunfullmäktige regelmässigt. 

Kommunfullmäktige har fastställt kommungemensamma och nämndsspecifika mål. Fem mål 

finns uppställda för överförmyndarnämnden. Mer information om och tillgänglighet till överförmyndarnämndens 

service ska ges och nya gode män och förvaltare ska genomgå en 

grundutbildning. Vidare ska kommunens invånare som uppfyller kriterierna för anordnande 

av godmanskap få ansökan om godmanskap överlämnad till tingsrätten inom två månader 

från ansökan inkom till nämnden. Nämnden ska aktivt medverka till att en förening för gode 

män och förvaltare bildas. Slutligen ska granskning av årsräkningar vara slutförd den 30 juni 

varje år. Till målen finns information om hur måluppfyllelse ska mätas. 

Av måluppföljningen för 2010 framgår att ett mål ej var uppfyllt och ett i huvudsak uppfyllt. 

Nämnden ansågs inte ha uppnått målet om bildandet aven förening för erfarenhetsutbyte 

mellan gode män och förvaltare. Målet att granskning av årsräkning ska vara slutförd den 30 

juni ansågs i huvudsak uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att endast ett fåtal årsräkningar 

inte var genomgånga i tid och att dessa dels bestod av årsräkningar som inkommit efter den 

30 juni 2010 (bl a efter vitesförelägganden), dels sådana där nödvändiga kompletteringar inte 

inkom förrän efter 30 juni (kompletteringskrav kan inte förenas med vite). Enligt uppgift är 

situationen med granskning av årsräkningar liknande i år. Nämnden tog i maj 2011 beslut om 

tre vitesförelägganden. Efter detta inkom de försenade årsräkningarna, dock ofullständiga 

varmed kompletteringar var nödvändiga. Till följd av detta hann nämnden ej med granskningen 

i tid. 

Vi har även tagit del av de verksamhetsmål som fastställts för åren 2012-2014. Bland annat 

finns ett mål framtaget för hanteringen av förordnandet av god man till ensamkommande 

flyktingbarn. Det framgår även att verksamheten de senaste åren fått ökad arbetsbelastning 

på grund av fler åtaganden mer komplicerade ärenden, vilket innebär att det finns behov av 

fler gode män. 

Gällande överförmyndarnämndens internkontrollarbete finns en plan framtagen för år 2011. 

Av tidigare planer framgår dock att interkontrollarbetet innehåller samma kontrollmoment 

sedan år 2008. De båda kontrollmomenten, rutinen för årsräkning samt genomförande av 

utbildning av nya gode män, är utförda 2010 och avrapporterades till nämnden utan anmärk- 

5

§]J ERNST & YOUNG 


ning. Ingen riskanalys har framtagits för verksamheten 2011. Enligt uppgift ska arbete med 

att ta fram en riskanalys påbörjas under hösten 2011. 

2.3. Iakttagelser och kommentar 

Vi noterar alt det finns mål för överförmyndarverksamheten samt en plan för hur dessa ska 

uppnås. Vi bedömer målen som adekvata. 

Ernst & Young har i tidigare rapport rekommenderat kommunen att genomföra en systematisk 

riskanalys för verksamheten samt ta fram en förnyad internkontrollplan. Det är positivt att 

ett arbete med detta inletts. 

6

§1J ERNST & YOUNG 


3. Överförmyndarens verksamhet 

3.1. Överförmyndarnas uppdrag 

Överförmyndarna ska se till att ställföreträdare, bl.a. gode män, sköter sina åtaganden gentemot 

huvudmännen enligt gällande regler. Överförmyndarnas verksamhet är statligt reglerad 

verksamhet som genomförs av kommunerna. Överförmyndarnas beslut påverkar enskildas 

personliga förhållanden och är därför myndighetsutövning mot enskilda. Överförmyndarna 

ska värna och ta till vara huvudmännens intressen så att de inte riskerar att drabbas av rättsförluster. 

Ställföreträdarnas insatser gentemot den enskilde medborgaren är avgörande för hur överförmyndarfunktionen 

uppfyller sitt ändamål. Överförmyndarnas roll är här av central betydelse. 

De är de enda som har direkt insyn i, och ansvar för, hur åtagandet sköts gentemot den 

enskilde. 

Överförmyndaren och det gemensamma kansliet bedriver myndighetsutövning och står under 

tillsyn av Länsstyrelsen. Överförmyndarens verksamheter består dels av att rekrytera 

ställföreträdare till personer som enligt beslut i tingsrätten ska ha god man och dels av att 

utöva tillsyn över ställföreträdarna. Det är också överförmyndarens uppgift att vid behov byta 

gode män. Då ett uppdrag avslutats entledigas den gode mannen av överförmyndarnämnden. 

Om godmanskap ska upphöra är det tingsrätten som fattar beslut. 

Överförmyndaren ska administrera och se till att överförmyndarverksamheten bedrivs på ett 

ändamålsenligt sätt. Granskningen och kontrollen av de gode männens ekonomiska redovisningar 

är en stor del i det administrativa arbetet. Under avsnitt 4 nedan redogörs för kontrollen 

av de gode männens redovisningar. 

3.2. Överförmyndarens organisation 

Överförmyndarverksamheten leds aven överförmyndarnämnd som består av tre ordinarie 

ledamöter och tre ersättare utsedda av kommunfullmäktige. Höganäs kommun har en överförmyndarhandläggare 

som ansvarar för den dagliga förvaltningen. Utöver den heltidsanställde 

handläggaren finns en assistent som sedan 1 augusti 2011 avsätter en mindre del av 

sin deltidsljänstgöring till löpande arbete på överförmyndarnämndens kansli. Kommunen 

hade vid granskningstillfället också en jurist med god insyn i verksamheten. 

Överförmyndarnämnden uppges ha god dialog med socialförvaltningen och andra förvaltningar 

som kan tänkas ha kontakt med personer i behov av god man. Däremot bedriver 

verksamheten inget uppsökande arbete för att säkerställa att behövande i kommunen tilldelas 

en god man. Nämnden ingår i ett nätverk med de övriga nordvästskånska kommunerna 

men deltar inte i några samverkansdiskussioner. 

Under 2010 hanterades 289 ärenden varav gode män-ärenden utgjorde 149 stycken. Per 

den 27 september 2011 har kommunen enligt uppgift 104 gode män och förvaltare. Av dessa 

är det en som har nio uppdrag, en med sju uppdrag, en med sex uppdrag och tre med fem 

uppdrag. Övriga har fyra uppdrag eller färre. Enligt kommunens regler är antal uppdrag per 

god man maximerat till tio stycken. Kommunen har enligt uppgift som ambition att rekrytera 

ytterligare gode män så att ingen ska ha fler än tre-fyra uppdrag. 

7

S!J ERNST & YOUNG 


En delegationsordning finns upprättad för överförmyndarnämnden och antogs den 7 mars 

2007. Av delegationsordningen framgår beslutande i angiven ordning. Ordningen fungerar 

enligt uppgift väl. 

Rekrytering av gode män sker genom personkännedom och intresseanmälningar på eget 

initiativ. Enligt lagstiftningen ska en god man vara "en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig 

man eller kvinna". När kontakt med en intresserad har upprättats görs kontroller med polisens 

belastningsregister, hemkommunens socialregister och Kronofogdemyndighetens register. 

Dessa kontroller av ställföreträdarna görs då den gode mannen anlitas första gången. 

Därefter görs inga kontroller av ställföreträdarna. 

Överförmyndarhandläggaren genomför en intervju med varje ny god man eller ställföreträdare. 

Vid detta tillfälle ges allmän information om uppdraget. Om handläggaren finner den sökande 

lämplig, sker ett möte mellan ordföranden i nämnden, huvudmannen och den gode 

mannen. 

De gode männen erbjuds stöd för att genomföra sitt uppdrag genom att överförmyndarhandläggaren 

tillhandahåller kurslitteratur. Dessutom får de gode männen i det inledande skedet 

en lathund i vilken de viktigaste aspekterna av uppdraget framgår. Överförmyndarhandläggaren 

ger därutöver också löpande ett visst stöd till ställföreträdarna genom att hänvisa till regelverk 

och praxis. 

Varje år tillhandahåller överförmyndarnämnden en intern utbildning för ställföreträdarna. 

Rekryteringen av gode män finns enligt uppgift dokumenterad. För varje god man finns en 

akt upprättad i vilken mannens intresseanmälan, lämplighetsintyg och kontroller mot polisens 

belastningsregister, kronofogdemyndigheten och socialförvaltningen finns dokumenterade. 

Vidare finns dokumentation om den information den gode mannen fått vid besök hos överförmyndarhandläggaren 

samt fortlöpande information om till exempel deltagande i kurs och 

utbildning. 

Ersättning till förmyndare, förvaltare och gode män utgår enligt taxa. De arvoderas enligt tre 

ersättningsnivåer; 9, 12 och 18 % av ett basbelopp beroende på uppdragets svårighetsgrad. 

Ersättning för kostnader betalas ut mot uppvisande av kvitto och milersättning utgår enligt 

statliga normer. 

3.3. Länsstyrelsens tillsyn 

Den 23 september 2010 genomförde Länsstyrelsen i Skåne län en inspektion av överförmyndarnämnden 

i Höganäs kommun. Länsstyrelsen konstaterade efter att ha granskat ett 

antal akter att det var mycket god ordning i akterna samt att de var överskådliga och välskötta. 

Länsstyrelsen framhöll även det föredömliga i organisationsformen nämnd och tjänstemän. 

Det har i granskningen inte framkommit att det finns några anmälningar till Länsstyrelsen. 

3.4. Nämndens ersättning 

Ordföranden och vice ordföranden erhåller årligen ett arvode om 5 respektive 2,5 procent av 

vad kommunalrådet har i arvode. För övriga ledamöter utgår ett arvode med 504 kr per bevistat 

sammanträde som varar upp till fyra timmar, och 1008 kronor om sammanträdet varar 

längre än så. 

8

SJJ ERNST & YOUNG 



Kontrollerna inför rekrytering bedörns sorn väl avvägda. Vi anser dock att samma kontroller 

kan och bör göras löpande av ställföreträdarna, kanske genom årliga stickprov. En god man 

kan vara verksam en lång tid efter det att kontrollerna är genomförda och händelser kan inträffa 

vilket skulle kunna omvärdera dennes lämplighet för uppdraget. 

Vi noterar att ställföreträdarna av överförmyndarnämnden erbjuds ett stöd för utförandet av 

sitt uppdrag. Överförmyndaren granskar ställföreträdarnas arbete och räkenskaper. Därför 

kommer den rådgivande/informerande rollen i yrkesutövningen att med nödvändighet få 

genomföras med försiktighet. Vår uppfattning vid intervjuerna var att denna insikt var väl förankrad 

vid kansli och nämnd. 

9

S!J ERNST & YOUNG 


4. Dokumentation 

4.1. Akter 

Överförmyndaren i Höganäs använder datastödet ÖFS för ärendehantering. Datastödet är 

speciellt utvecklat för överförmyndarverksamhet och ger möjlighet att följa inkomna handlingar 

i ärendet, lägga in bedömningar samt följa upp enskilda ärenden eller verksamheten i 

stort. 

För varje huvudman upprättas en akt där samtliga dokument som rör huvudmannen förvaras. 

Dokumenten i akterna ligger i kronologisk ordning med det senaste dokumentet överst. En 

förteckning över vilka dokument som förvaras i akten finns alltid. 

Överförmyndarhandläggaren och assistenten har rätt att godkänna årsräkningar på delegation. 

En stickprovsgranskning av slumpvis utvalda akter har skett vilken visat att det råder 

god ordning i överförmyndarens akter. 

4.2. Arsräkningar och sluträkningar 

Samtliga gode män ska senast den första mars, året efter det att uppdraget utförts, lämna in 

en årsräkning per uppdrag till överförmyndaren. I årsräkningen ska alla intäkter och utgifter 

som rör huvudmannen redovisas, årsbesked från bank ska bifogas. Kontoutdrag och kassabok 

ska bifogas om så begärs. Överförmyndaren kan därutöver begära in kvitton och andra 

underlag för transaktioner om bedöms vara nödvändigt. Om godmanskapet aven eller annan 

anledning skulle upphöra ska en sluträkning lämnas till överförmyndaren senast en månad 

efter upphörandet. 

I slutet av varje räkenskapsår skickar överförmyndaren hem ett brev till samtliga gode män 

där de informeras om att de ska skicka in en årsräkning. 

En rutinbeskrivning för granskning av årsräkning finns framtagen där det framgår vilka kontroller 

som ska göras av den ekonomiska redovisningen. 

Samtliga årsräkningar och sluträkningar granskas. Vid granskningstillfället kontrolleras följande: 

att årsräkningen är undertecknad av den gode mannen, 

att ingående tillgångar och skulder stämmer mot förteckning eller föregående 

års utgående tillgångar och skulder 

att redovisade inkomster stämmer mot bilagor. 

att redovisade utgifter stämmer mot verifikationer och att de är rimliga jämfört 

med föregående år 

att utgående tillgångar och skulder stämmer mot bilagor. 

att likvida medel stämmer, via kassakontroll 

Därutöver utförs i enskilda fall ytterligare granskningsåtgärder. 

Med bock eller med direkt hänvisning till numrerad bilaga finns dokumenterat vad som 

granskats avseende varje årsräkning. Däremot används ingen checklista vid granskningen. 

Efter avslutad granskning noteras det på årsräkningen/sluträkningen om den är granskad 

med eller utan anmärkning samt datum för granskningen tillsammans med granskarens signatur. 

10

§JJ ERNST & YOUNG 

Qua/ity In Everything We Do 

Granskningen av de flesta årsräkningar brukar vara klar under juni månad och därefter erhåller 

de gode männen sitt arvode. 


Vi bedömer alt det råder god ordning gällande överförmyndarverksamhetens dokumentation 

och verksamhet i övrigt. En väl utformad riskanalys för överförmyndarverksamheten skulle 

underlätta nämndens övergripande arbete med intern kontroll. 

Höganäs den 5 oktober 2011 

Josabeth Alfsdolter 

11

§!J ERNST & YOUNG 


Bilaga 1 

Personer som blivit intervjuade eller på annat sätt bidragit med information till granskningen: 

Karin Runfors - överförmyndarhandläggare 

Inga-Maj Hult - ordförande överförmyndarnämnden 

Torsten Rosin - kanslichef, ledning och utveckling 

Helena Göransson - Kommunjurist 

12

PROTOKOLL 


HÖGANÄS 


§ 20 

SVAR PÅ MOTION OM UTMANINGSRÄTT 

II (151 



Inger Nilsson M, Emma Wennerholm (\1) och Mikael Nilsson (V) har i motion yrkat att 

kommunfullmäktige beslutar att ett informationsmöte för kommunanställda och allmänhet 

genomförs där utmaningsrätten förklaras, att varje nämnd, innan den beslutar sig för om en 

utmaning ska antas eller nagon annan privatisering genomföras, göra en konsekvensanalys 

som innehåller en undersökning vad anställda och brukare anser om privatiseringen och att 

hänsyn ska tas till de åsikter som framkommer vid undersökningen när nämnden fattar sitt 

beslut samt att resultatet av nämndens undersökning alltid delges kommunfullmäktige 

oavsett vilket beslut nämnden fattar angående utmaningen. 

Kommunstyrelsens ordförande har i sitt yttrande föreslagit att morionen ska avslås. 


Kommunstyrelsens ordförandes yttrande den 9 januari 2012, 

Inger Nilsson M, Emma Wennerholm M och Mikael Nilsson M: Motion om 

utmaningsrätt. 

F örslag till beslut på sammanträdet 

Lennart Nilsson (S) yrkar att arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå 

kommunfullmäktige bifalla motionen. 

Ulf Molin (C) yrkar bifall till ordförandens förslag att arbetsutskottet föreslåt 

kommunstyrelsen föreslå kommunfulhnäktige att avslå motionen. 

Besluts gång 

Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar att 

föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. 

Omröstning begärs. Arbetsutskottet föreslår följande beslutsgång: 

Ja-röst för ordförandens förslag att avslå motionen. 

Nej-röst för Lennart Nilssons (S) förslag att bifalla motionen. 

Omröstningsresultat 

Med 5 ja-röster för ordförandens förslag - Peter Kovacs (M), Anders Ståhl (M), Solweig 

Adam Stjemvall (M), Ulf Molin (C) och Göran Olsson (FP) - och 1 nej-röst för Lennart 

Nilssons (S) förslag - Lennart Nilsson (S)- beslutar arbetsutskottet att föreslå 

kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen.


KOMMUN 



------_._._-------------------_ .... _----- 

§ 

SVAR PÅ MOTION AVSEENDE VIKANDE ELEVANTAL FÖR 

KULLAGYMNASIET 

KS/2011/702 


Sven Augustsson (S), Alexander Harich (S) och Per-Ake Sahlin (S) har i motion yrkat att 

kotnmunfulhnäktige ger utbildningsnämnden i uppdrag att till kotnmunfulhnäktige redovisa 

den problemställning som finns för Kullagymnasiet angående vikande elevantal samt att inga 

åtgärder vidtas innan kommunfulhnäktige fått frågan om vikande elevantal nä=are belyst. 

Kotnmunstyrelsens ordförande har i sitt yttrande föreslagit att motionen ska anses besvarad. 


Kotnmunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 31 januari 2012, § 21, 


Sven Augustsson (S), Alexander Harich (S) och Per-Ake Sahlin (S): Motion om vikande 

elevantal Kullaskolan, in1wmmen den 31 oktober 2011. 


Arbetsutskottets fiirslag: 

Kotnmunstyrelsen föreslår kommunfullinäktige besluta 

att anse motionen besvarad. 





-------_.--- ----------- 

33 (37) j( J 2{;'

PROTOKOll 


HÖGANÄS 

KOMMUN 2012-01-·31 

§ 21 

SVAR PÅ MOTION AVSEENDE VIKANDE ELEVANTAL FÖR 

KULlAGYMNASIET 

i 3 (15) 



Sven Augustsson (S), Alexander Harich (S) och Per-Ake SahJin (S) har i motion yrkat att 

kommunfullmäktige ger utbildningsnämnden i uppdrag att till kommunfullmäktige redovisa 

den problemställning som finns för Kullagymnasiet angående vikande elevantal samt att inga 

åtgärder vidtas innan kommunfullmäktige fått frågan om vikande elevantal närmare belyst. 

Kommunstyrelsens ordförande har i sitt yttrande föreslagit att motionen ska anses besvarad. 



Sven Augustsson (S), Alexander Harich (S) och Per-Ake Sahlin (S): Motion om vikande 

elevantal Kullaskolan, inkommen den 31 oktober 2011. 

Förslag till beslut på sammanträdet 

Lennart Nilsson (S) yrkar bifall till ordförandens förslag till beslut att anse motionen 

besvarad. 



att anse motionen besvarad. 



I SIGNATUR J( t:-. le- ;1#t



Datum 


Yttrande över motion - Vikande elevantal Kullaskolan. 

Dm 


Sven Augustsson (S), Alexander Harich (S) och Per-Ake Sahlin (S) har i en motion inkommen 

2011-10-31 yrkat att utbildningsnämnden ska redovisa den problemställniog som finns för 

Kullagymnasiet angående vikande elevantal till kommunfullmäktige och att inga åtgärder 

vidtas innan kommunfullmäktige fått frågan om vikande elevantal närmare belyst. 

Kullagymnasiet och dess framtid belystes ingående under den allmänpolitiska debatten i 

kommunfullmäktige den 2011-11-17. Där framkom bL a att skolan har en bra verksamhet idag 

och att det finns en bred majoritet för att ha en gymnasieskola i kommunen. 

Kommunstyrelsen kommer tillsammans med Utbildningsnämnden inom kort att ta initiativ till 

marknadsföring av Kullagymnasiet i syfte att öka antalet elever som söker till skolan. 

Med anledning ovanstående anser jag att motionen ska anses besvarad. 

Peter Kovacs 

Kommunstyrelsens ordförande 

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 

Peter Kovacs 

Höganäs kommun. 263 82 Höganäs Tel 042-33 71 95 • F>L" 042-33 75 74 

Mobil 070-979 71 95 

E-post peter.kovacs@hoganas.se • Internet www.hoganas.se

Folkpartiet liberalerna 

I SKL:s skrift "11 tankar om medborgardialog i styrning" tas det upp ett antal områden som kan vara 

viktiga att ta ställning till innan man börjar med medborgardialoger som en del av styrningen. 

Ambitionen är att skriften ska underlag för intressanta diskussioner och hjälp på vägen i arbetet att 

utveckla dialogen med medborgarna för att stärka demokratin och öka effektiviteten i kommunen. 

Låt Höganäs kommun gå i spetsen! 

Regeringen och demokratiminister Birgitta Ohlsson står bakom ett projekt för att uppmuntra 

kommuner och landsting att utveckla olika former för medborgardialog. I höst satsas en halv miljon 

kronor. Under de kommande tre åren avsätts totalt 3,5 miljoner kronor. 

Satsningen sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Bland annat kommer SKL 

att erbjuda utbildning för tjänstemän och politiker, förmedla forskarkontakter samt visa på 

framgångsrika exempel från systematiskt arbete med medborgardialog. Målet är att det efter tre år 

ska finnas kommuner och landsting som arbetar med aktivt medborgarinflytande och som kan visa 

upp beslut där insamlade synpunkter finns med i underlaget. 

Höganäs kommun, med sin vision att växa och vara attraktivt för både vuxna, näringsliv och 

ungdomar, bör gå i spetsen för medborgardialog och på så sätt stärka vår kommun och dess 

invånare. Detta kan stärka tilltron till den politiska processen och överbygga många hinder. 

Med anledning av detta yrkar Folkpartiet Liberalerna i Höganäs: 

Att 

Att 

Louise Stjernquist 

Referenser: 

uppdra åt den parlamentariska gruppen att ta fram ett fullständigt underlag för ett 

medborgardialogprojekt i likhet med Region Skånes beredningar för medborgardialog 

ovanstående underlag ska redovisas för kommunstyrelsen senast maj 2012 för 

ställningstagande 

httD ://www.skane.se/sv IDemo krati/Sa-ka n-d U-Dave rkal 

httD://WWw.skl.se/vi arbetar med/demos/demokratiutveckling 

httD://WWw.skl.se/vi arbetar med/demos/demokratiutveckling/medborgardialog/om medborgardi 

alog


KOMMUN 



36 (37) 

§ 14 Godkännande av detaljplan för del av Stubbatp 39:2 och Stubbatp 39:3 i Viken 

inför samråd 

§ 16 Godkännande av sanarådsytttande avseende ny rillståndsansökan för Höganäs 

SwedenAB 

§ 17 Planutskottets informationsärenden 

BU 2012-01- XX--XX 


------------------------------------------------cc---c 


263 82 Höganäs • 042-33 7l 00 • kommunen@hoganas.se 

WWW_HOGANAS.SE 

---------------------- -----------------------------------------


KOMMUN 


KOMMUNSTYRElSEN 

§ 

ANMÄLNINGSÄRENDEN 


Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 31 januari 2012, § 23, 

Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 13 februari 2012, § 5 (ejjusterat), 

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 14 februari 2012, § 29 (ejjiMerat). 


Arbetsutskottets/ Kulttlr- och fritidStltskottets fljnlag: 

Kommunstyrelsen beslutar 

att anmäla nedanstående till kommunfullmäktige: 

Socialnämnden: Kvartalsrapport 3: Anmälan om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § 

och rapportering enligt 16 kap 6f § SoL samt beslut enligt 9 § och rapportering enligt 

28 f-g §§ LSS (KS/2011/10) 

Socialnämnden: Kvartalsrapport 4: Anmälan om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § 

och rapportering enligt 16 kap 6f§ SoL samt beslut enligt 9 § och rapportering enligt 

28 f-g §§ LSS (KS/2011/1O) 

att lägga följande delegations beslut till handlingarna: 

Kultur- och fritidschefens delegationsbeslut: Beviljande av bidrag till Höganäs 

Simsällskap för Höganäs Swim Meet (3 540 kr) (IZS/2012/62) 

Kultur- och fritidschefens delegationsbeslut: Beviljande av bidrag till Mjöhults 

byaförening för föredrag om trädgård och trädgårdsskötsel (2 000 kr) (IZS/2012/80) 

Kultur- och fritids chefens delegationsbeslut: Beviljande av bidrag till Kullens 

Konstnärsförening för utställningen New York, New York (15 000 kr) 

(IZS/2012/90) 





37 (37) K S 21

TJÄNSTESKRIVElSE 

Klicka här för att ange text. 

HÖGANÄS 2012.02.08 

KOMMUN DnrKS/2012/90 

KULTUR· OCH FRITIDS FÖRVALTNING 

UTSTÄLLNING KRAPPERUPS KONSTHALL 


..... _---- 


Ansökan har inkommit från Kullens Konstförening 2 februari 2012. Kullens konstförening söker 

15 000 kronor i projektbidrag från Höganäs kommun. Kullens konstförening bildades 1944 och 

utställningen på Krapperups konsthall besöks av ca 30 000 personer varje år. Föreningen är en ideell 

förening med ca 2700 medlemmar vilket gör den till en av Sveriges största fristående 

konstföreningar. 

I sommar arrangeras en stor utställning med svenska konstnärer boende och verksamma i USA, 

mellan 14 juli och 19 augusti. Utställningen förväntas locka en stor publik och kommer 

fÖ1:hoppningsvis inspirera, locka till debatt och komplettera väl det öVi'iga konst-och kulturutbudet i 

sommar. Övrig finansiering sker genom inträde samt eget anslag. 


Kultur- och fritids förvaltningen, tjänsteskrivelse den 8 februari 2012. 


Ansökan från Kullen Konstförening. 

Kultur- och fritidsförvaltningen .beslutar 

att bevilja 15 000 kr i projektbidrag 




Kultur- och frdidschef Anneli SJÖ'borg 

Fiirvaltningschef

KS 2012-02-28 kallelse - Höganäs kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?