Forskning-for-halsa-nr2-2013

Forskning för hälsa 

NUMMER 2/2013 

OPERERAD FÖR 

AORTASTENOS 

Snälla 

tarmbakterier 

bra för hjärtat 

Hjärtstudie 

räddar liv 

TEMA HJÄRTINFARKT 

OCH STROKE 

Vältränade Jan trodde hjärtinfarkten var halsbränna 

DRABBAD UTAN 

RISKFAKTORER

Forskning för hälsa 

NUMMER 2/2013 

OPERERAD FÖR 

AORTASTENOS 

Snälla 

tarmbakterier 

bra för hjärtat 

Hjärtstudie 

räddar liv 

TEMA HJÄRTINFARKT 

OCH STROKE 

Vältränade Jan trodde hjärtinfarkten var halsbränna 

DRABBAD UTAN 

RISKFAKTORER 

Omslagsfoto 

Nils Bergendal 

Forskning 

för hälsa 

chefredaktör och 

ansvarig utgivare 

Ulrica Klettner 

projektledare 

Karin Myhrström 

karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se 

redaktionell projektledning 

Karin Strand, Appelberg 

karin.strand@appelberg.com 

redaktör 

Anne Hammarskjöld, Appelberg 

grafisk form 

Jan Sturestig, Appelberg 

layout 

Lena Palmius, Appelberg 

tryck 

Edita, Västerås 

Citera oss gärna, men ange källan. 

bildades 1904 i kampen mot tuberkulos 

(tbc). I dag är fondens mål 

att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. 

Hjärt-Lungfonden samlar 

in och fördelar pengar till forskning 

samt informerar om hjärt-lungsjukdom. 

Fonden har inga statliga bidrag 

och verksamheten är helt beroende 

av gåvor från privatpersoner och 

företag. 

Hjärt-Lungfonden har 

insamlingskonton pg 90 91 92-7 

och bg 909-1927. 

www.hjart-lungfonden.se 

Adress Biblioteksgatan 29, 

Box 5413, 114 84 Stockholm 

Telefon 08-566 24 200 

fax 08-566 24 229 

Org nr 802006-0763 

ISSN 1653-9753 

2 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 

FOTO: GETTYIMAGES 

Vårlyftet 

Efter en sällsynt lång och kall vinter skalar vi av oss ylletröjorna 

och promenerar i vårsolen. Inte nog med att det är skönt med en 

promenad, motion är också rena medicinen – och alldeles gratis.

4 

18 

NÄR JAG SKRIVER DETTA har tre av årets 

månader gått och jag kan med glädje konstatera 

att vi har haft en fl ygande start på 2013. 

För det första fi ck vi i februari veta att vi får 

totalt 38 miljoner kronor av Postkodlotteriet. 

Av dem går 11 miljoner till ett mycket spännande 

treårigt projekt i Sydafrika, där vår 

forskare Markus Maeurer försöker hitta bot 

mot så kallad multiresistent tuberkulos, det 

vill säga tuberkulos som nuvarande medicinering 

inte rår på. 

LYCKAS DEN HÄR FORSKNINGEN kommer 

den att kunna hjälpa oändligt många människor 

runt om i världen, där svårbehandlad tuberkulos 

blir allt vanligare. Själv tycker jag att 

den här forskningen har ett alldeles särskilt 

värde i och med att det var med bekämpandet 

av tuberkulos som vår historia började en 

gång, för 109 år sedan. Vi hoppas förstås att vi 

ska vara lika framgångsrika nu! 

För det andra har vi nu sjösatt Hjärtsäkra 

Sverige, som går ut på att få arbetsplatser 

att satsa på hjärtstartare och utbildning i 

14 

En flygande start på 2013 

10 

hjärt-lungräddning. Intresset är mycket stort 

från företag runt om i landet och vår förhoppning 

är att hjärtstartare på sikt ska vara lika 

självklara som brandsläckare i samhället. På 

så sätt skulle vi kunna rädda fl er av de 10 000 

som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp. 

FÖR DET TREDJE HAR VI beslutat att nu starta 

det viktiga projektet SCAPIS i Göteborg och 

Malmö/Lund. Det handlar om att ta prover 

på tusentals människor och spara dem för 

framtida forskning. Det ger unika möjligheter 

att forska på utvecklingen av hjärt- och lungsjukdomar. 

Väl medveten att årstiderna skiftar beroende 

på var i landet just du bor, vill jag önska dig 

en fi n vår och så småningom försommar! 

Staffan Josephson 

Generalsekreterare 

INNEHÅLL 

4 Hjärtinfarkt utan riskfaktorer 

TEMA Jan Söderqvist var 42 år, sund och vältränad och utan riskfaktorer. 

Ändå fi ck han en hjärtinfarkt. 

8 Mot målet att förebygga 

TEMA Forskarna försöker på olika vägar hitta de personer som är till 

synes friska men som ligger i riskzonen för hjärtinfarkt. 

10 SCAPIS-studien räddar liv 

TEMA Den stora SCAPIS-studien har pågått i ett år och hittills har det 

gått över färväntan. Hos fem studiedeltagare upptäcktes dessutom 

livshotande sjukdom vid undersökningen. 

14 En cocktail av goda bakterier 

TEMA Fredrik Bäckhed forskar om tarmbakterier och hjärt-kärlsjukdom. 

Snart kanske personer i riskzonen kan behandlas med probiotika. 

17 Det viktiga testamentet 

Vad är giftorättsgods, arvslott och laglott? Forskning för hälsas testamentskola 

reder ut begreppen. 

18 Njuter av livet med ny hjärtklaff 

Lennart Levi drabbades av den i Sverige vanligaste hjärtklaff sjukdomen 

aortastenos. Nu har han fått en ny klaff inopererad. 

22 Startade egna insamlingar 

Mathias Johansson och Chalmers sångkör har en sak gemensam. Båda 

har startat egna insamlingar till förmån för Hjärt-Lungfonden. 

I VARJE NUMMER 

7, 13 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Currykyckling med kokos 

FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 

3

TEMA Hjärtinfarkt 

När Jan Söderqvist 42 år gammal fick bröstsmärtor var tanken på hjärtinfarkt 

så osannolik att varken han eller sjukvården gjorde kopplingen. Han var 

vältränad, med sunda vanor och utan tecken på de klassiska riskfaktorerna 

för hjärt-kärlsjukdom. Ändå hände det osannolika. 

TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO NILS BERGENDAL 

Hjärtinfarkt 

utan riskfak 

4 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013

torer 

JAN SÖDERQVIST hade visserligen aldrig 

haft halsbränna, men tänkte att det kunde 

nog kännas så här? Fast vem hade trott att 

det gjorde så ont i bröstet. Ett samtal till 

jourakuten bekräftade hans misstankar. Säkert 

var det bara halsbränna och inget att oroa sig för, 

men det vore bra om han kom in nästa morgon. 

När den vältränade Jan Söderqvist kliver in på 

akutmottagningen i Sundsvall den 8 juli är det 

fortfarande ingen som misstänker hjärtinfarkt. 

Inga varningslampor blinkar. Han uppfyller inte 

några av riskkriterierna för hjärt-kärlsjukdom. 

Det görs inte ens en analys av hans EKG. Det ska 

dröja fl era dagar innan kopplingen görs. » 


5


” Det sista jag 

minns är att 

jag mådde 

riktigt dåligt. 

När jag 

vaknade låg 

jag under en 

bokhylla.” 

INSAMLING 

PÅGÅR 

för forskning kring 

hjärtinfarkt 

pg 90 91 92-7 

bg 909-1927 


Egentligen har Jan Söderqvist alltid gjort allting 

rätt för att minimera riskerna för sjukdom i hjärta 

och kärl. Sedan barnsben har han tränat dagligen 

– i perioder på elitnivå. Han har aldrig rökt, knappt 

druckit alkohol och har alltid varit noga med vad 

han äter. Blodtrycket har alltid varit lågt, vilopulsen 

har legat på ungefär 40 slag i minuten. Lite högt 

kolesterolvärde kanske, men det har hans båda föräldrar 

också haft utan att det ställt till problem. Inte 

så konstigt alltså, att varken han själv eller någon 

annan kopplade den våldsamma bröstsmärtan till 

hjärtinfarkt. 

SMÄRTORNA KOM när Jan, som bor i Malmö, 

tillsammans med sin dotter var i föräldrahemmet 

nära Sundsvall och laddade inför Vansbrosimmet. 

Tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och 

Lidingöloppet utgör tävlingen En svensk klassiker 

– något han hade bestämt sig för att göra under året 

tillsammans med några vänner. 

− Smärtorna kom sent på kvällen den 7 juli. Två 

dagar senare var det dags för Vanbrosimningen. 

Jag hade brutit i Vasaloppet i mars och ville inte 

upprepa det så jag bestämde att det inte kan vara 

farligt att simma med en halsbränna. Det märkliga 

var att så fort jag började simma fungerade kroppen 

och jag gjorde mina 3 000 meter. 

Smällen kom senare. Jan hade jobb inplanerade i 

Falun dagen efter och tog in på hotell. 

− Det sista jag minns från den kvällen är att jag 

mådde riktigt dåligt. När jag vaknade låg jag under 

en bokhylla, men fi ck tag i min telefon och kunde 

beställa en taxi till akuten i Falun. 

Det EKG som gjordes där visade stora förändringar, 

ändå fanns det efter tre dagar i sjukhussängen 

ingen entydig förklaring till vad som hänt. 

− Det var ingen som kopplade ihop ”halsbrännan” 

med det som hände efter simningen. Hjärtmuskelinfl 

ammation blev den troliga diagnosen, 

och det var något jag faktiskt också haft i 20årsåldern. 

Jag blev utskriven och fi ck antiinfl ammatorisk 

medicin och order att ta det lugnt i tre 

månader. 

Han for tillbaka till föräldrahemmet där dottern 

Elvira väntade hos farmor och farfar. För att hitta på 

lite kul gick de på hembygdsdag och besökte bagarstugan 

där en bekant stod och knådade limpor. 

− Det var varmt och fullt av människor. När 

allt började snurra och jag höll på att svimma såg 

bagerskan, som egentligen är sjuksköterska, vad 

som hände och ryckte in. Jag åkte tillbaka till 

sjukhuset i Sundsvall för ny utredning och den här 

gången kunde de konstatera att det hade varit förändringar 

på mitt EKG redan första gången jag kom 

in den 8 juli. Jag undersöktes med ultraljud, men en 

av läkarna insisterade på att jag skulle till Umeå för 

kranskärlsröntgen. Tack vare honom blev det till 

slut uppenbart att det var en hjärtinfarkt jag hade 

haft, för på kranskärlsröntgen syntes tydligt både 

kärlförträngningarna som orsakat infarkten och 

skador på hjärtat. 

HEMMA I MALMÖ igen tyckte Jans dåvarande 

sambo, som är röntgenläkare, att det där med hjärtinfarkt 

ändå var ganska osannolikt. Sådant drabbar 

ju inte en kille som Jan. Men om det osannolika 

ändå inträff at så borde detta utredas mer grundligt. 

Så blev det också. Efter en vecka på sjukhuset 

i Malmö kunde Jan åka hem med tre stentar i de 

tidigare förträngda kranskärl som nu öppnats med 

ballongvidgning. 

De första månaderna tog han det ganska lugnt, 

men i dag sex år senare tränar han lika mycket som 

tidigare. Minst en timme varje dag. Han har åkt 

Vasaloppet och deltagit i Fjällräven Classic (elva 

mils vandring från Nikkaluokta till Abisko). 

− Jag lever ett bra liv i dag, utan särskilda restriktioner. 

Jag vet inte om infarkten var ett undantag, 

men hoppas att den inte återkommer. Och jag vet 

heller inte vad jag kunde ha gjort annorlunda. Skillnaden 

i dag är väl att jag använder mer av min tid åt 

att göra sådant jag verkligen tycker om, som att vara 

i naturen, gärna tillsammans med min dotter. En 

annan skillnad är att jag faktiskt börjat dricka ett 

glas rödvin ibland! 

Och i skaff eriet står blodförtunnande samt blodtrycks- 

och blodfettssänkande mediciner som han 

ska ta dagligen. I fi ckan fi nns också en liten burk 

nitroglycerin – ifall det osannolika skulle inträff a 

igen.

FOTO ISTOCKPHOTO 

ILLUSTRATION ANN-SOFIE MARMINGE 

Svensk-danskt 

centrum för hjärtstopp 

skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett har tillsammans 

med två danska sjukhus samt Lunds universitet fått 1,2 miljoner euro från 

EU för att bilda ett gemensamt centrum för hjärtstopp. Centrumbildningen 

ska stödja samarbete och integration av forskning och utveckling 

av hjärtstoppsbehandling. Tanken är att det ska bli enklare för forskare 

att engagera sig i projekt på båda sidor av Öresund. Ett exempel på ett 

prioriterat forskningsprojekt handlar om 

att värdera risken för att vissa läkemedel 

kan leda till hjärtstopp, ett 

annat ska kartlägga skillnader 

och likheter 

i det tidiga omhändertagandet 

vid hjärtstopp 

ute i samhället. 

Fler hjärtsviktspatienter kan få hjälp 

en ny observationsstudie som 

gjorts vid Karolinska institutet och 

som är baserad på kvalitetsregistret 

RiksSvikt, 

visar att ACE-hämmare 

och/eller angiotensinreceptorblockerare 

(ARB), 

som är vanliga blodtryckssänkande 

läkemedel, verkar minska 

dödligheten i den grupp hjärtsviktspatienter 

som har så kallad diasto- 

Din gåva 

stödjer! 

lisk hjärtsvikt. Diastolisk hjärtsvikt 

innebär att hjärtats pumpfunktion 

är bevarad, i stället är det hjärtats 

fyllnadsfas som är störd. Det fi nns 

få studier som omfattar patienter 

med diastolisk hjärtsvikt, vilket 

inneburit att man inte haft tillräckligt 

bra riktlinjer vad gäller behandlingen 

av den gruppen. Diastolisk 

hjärtsvikt är vanligast hos äldre och 

hos kvinnor. 

Din gåva 

stödjer! 

AKTUELL FORSKNING 

Kan vatten förebygga diabetes? 

forskare i lund undersöker nu om man genom att dricka 

mycket vatten kan minska kroppens utsöndring av hormonet 

vasopressin som framkallar diabetes. Hormonet reglerar 

bland annat kroppens salt-vätskebalans. 

Tidigare har det varit svårt att studera vasopressin, men 

med hjälp av en ny metod, där man mäter proteinet copeptin 

som bildas tillsammans med vasopressin, har man nu 

kunnat gå tillbaka till 16 år gamla prover och kunnat se att 

höga nivåer av copeptin och därmed av vasopressin ökade 

risken att insjukna i diabetes med två till tre gånger. 

Även risken att drabbas av högt blodtryck och fetma 

ökade med förhöjda halter av hormonet. 

Nu har forskarna inlett en ny studie där försökspersoner 

får dricka tre extra liter vatten per dygn. 

Syftet är att undersöka huruvida sänkta 

1 850 kvinnor 

får varje år hjärtinfarkt trots 

rena kranskärl. 

KOL-patienter riskerar 

farliga infektioner 

personer med kroniskt obstruktiv 

lungsjukdom, KOL, löper inte 

bara högre risk än andra att få 

luftvägsinfektioner utan också 

allvarliga bakterieinfektioner. Det 

visar en doktorsavhandling som 

lades fram vid Lunds universitet 

tidigare i vår. 

Studierna som ligger till grund 

för avhandlingen visar att KOLpatienter 

har betydligt högre 

förekomst av farliga bakterier som 

pneumokocker, kolibakterier och 

vasopressinnivåer leder till förbättrad 

sockerfrisättning. 

Din gåva 

stödjer! 

gula stafylokocker i blodet än en 

frisk kontrollgrupp. Pneumokocker 

kan i värsta fall ge upphov till 

hjärnhinneinfl ammation och blodförgiftning 

och gula stafylokocker 

är den bakterie som förknippas 

med så kallad sjukhussjuka. 

Nästa steg blir att ta reda på 

varför KOL-patienter är mer infektionskänsliga 

än andra – om 

känsligheten beror på sjukdomen i 

sig eller på den kortisonbehandling 

som är vanlig vid KOL. 

FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 7


Mot målet att före 

hjärtinfarkt 

Genom att mäta nivåerna av specifika så kallade biomarkörer i blodet kan 

läkarna redan i dag säga vilka som har en ökad risk att få en hjärtinfarkt. 

Det som saknas är en effektiv och säker behandling. Men forskning pågår. 

TEXT KARIN STRAND FOTO TOBIAS OHLS OCH GETTYIMAGES 

” Utmaningen 

är att hitta de 

till synes friska 

personer som 

är i riskzonen 

innan de 

drabbas.” 

Bertil Lindahl, professor vid 

Uppsala kliniska forsknings- 

centrum (UCR). 


UNDER DE SENASTE två decennierna har 

den akuta vården av hjärtinfarktspatienter 

gjort enorma framsteg och dödligheten 

har minskat dramatiskt. Även 

antalet hjärtinfarkter har minskat, främst på grund 

av minskad rökning och lägre kolesterolnivåer hos 

befolkningen. Men fortfarande är det många som 

drabbas, trots att de inte kan uppvisa de klassiska 

riskfaktorerna som rökning, fetma, diabetes, högt 

blodtryck och blodfettsrubbningar. 

− Utmaningen är att hitta de till synes friska 

personer som är i riskzonen innan de drabbas av en 

infarkt, säger Bertil Lindahl, professor vid Uppsala 

kliniska forskningscentrum (UCR). 

− Forskningen följer flera olika spår och har 

redan kommit långt. Men innan vi kan gå vidare 

och börja testa människor mer rutinmässigt måste 

vi förstå varför dessa personer har en ökad risk för 

framtida hjärthändelser. Först därefter kan vi pröva 

nya behandlingar med syfte att minska risken. 

Ett forskningsspår rör ett protein som heter 

troponin och som har en viktig funktion i hjärtmuskelcellen 

eftersom det reglerar cellens förmåga 

att dra ihop sig och att slappna av. Förhöjda nivåer 

av troponin i blodet är ett tecken på att det finns en 

skada i hjärtmuskelcellerna – en frisk cell läcker 

inte troponin. Vid misstänkt hjärtinfarkt mäter 

man rutinmässigt troponinnivåerna, som är mycket 

höga vid infarkt. 

− Nu har vi så förfinad analysteknik att vi kan 

notera även mycket låga nivåer av troponin och 

studier har visat att de som har nivåer som är lätt 

förhöjda eller som ligger i den övre delen av normalintervallet 

har en ökad risk för hjärtinfarkt och 

andra hjärthändelser som är i nivå med de som har 

diabetes, säger Bertil Lindahl. 

De förhöjda troponinnivåerna signalerar alltså 

att något är fel i hjärtat. Frågan är vad. 

− Nästa steg i forskningen är att hitta mekanismerna 

bakom de förhöjda troponinnivåerna och 

se om de är påverkbara. Man tittar också på andra 

biomarkörer än troponin som även de har visat sig 

kunna signalera förhöjd risk för hjärtinfarkt. 

Kan man kombinera ihop dem kan riskbilden bli 

tydligare, säger Bertil Lindahl. 

Möjligheten att mäta även låga nivåer av troponin 

har redan fått betydelse inom hjärtinfarktsvården. 

Tidigare fick en person som kom till akuten med 

bröstsmärta, men som inte uppvisade förhöjda 

nivåer av de tidigare använda infarktmarkörerna i 

blodet, diagnosen instabil kärlkramp. Nu kan man 

konstatera troponinläckage och därmed en liten 

hjärtinfarkt hos många av dessa patienter, vilket 

innebär att de i dag får effektiv hjärtinfarktsbehandling. 

ETT ANNAT FORSKNINGSSPÅR rör generna - finns 

det genetiska faktorer som påverkar risken för 

hjärtinfarkt? Bertil Lindahl är skeptisk till de självtester 

där man skickar in salivprover och för en dyr 

penning får sitt dna analyserat och svar på om man 

är i riskzonen för olika sjukdomar, men han understryker 

att forskningen är spännande, framför 

allt om man kombinerar kunskaperna om miljöns 

respektive genernas påverkan på riskbilden. 

− Det kan tänkas att vi genom den genetiska 

forskningen blir duktigare på att ge handfasta råd 

till enskilda individer.

ygga 

Många drabbas av hjärtinfarkt trots 

att de inte kan uppvisa de klassiska 

riskfaktorerna. Frågan är vilka 

som riskerar att drabbas och 

hur de ska behandlas. 

Även bildtekniken går stadigt framåt. Magnetkamerorna 

och datortomograferna blir bättre och 

bättre och möjligheten att hitta små förändringar i 

exempelvis åderförfettade kranskärl ökar. 

− Regelmässiga undersökningar, så kallad 

screening, med de här metoderna är inte trolig, däremot 

kan individer som via blodprov visat sig ligga 

i riskzonen undersökas ytterligare med bildteknik, 

säger Bertil Lindahl. 

Men han understryker åter vikten av att hitta 

behandlingar innan man börjar leta efter personer 

med förhöjd risk för infarkt. 

− Den stora utmaningen är att hitta effektiva och 

skräddarsydda åtgärder som med stor precision 

påverkar det riskabla förloppet i hjärtat i gynnsam 

riktning. 

Hur lång tid kan det ta innan den behandlingen 

finns? 

− Minst tio år, förmodligen längre. Här behövs 

stora forskningsinsatser. 

Fotnot: Biomarkörer, eller biologiska markörer, är ämnen i 

kroppen som används som indikator på ett biologiskt tillstånd. 

Vissa biomarkörer signalerar skada i hjärtat och kallas hjärtinfarktmarkörer. 

Förfinad analysteknik 

Den analysteknik som lett fram till att man nu kan mäta mycket låga 

nivåer av troponin i blodet är i princip densamma som den som först 

började användas på 1990-talet. Det som skett sedan dess är att alla 

steg i analysprocessen förfinats. Dessutom har man blivit bättre på 

att välja ut de antikroppar som reagerar på troponinet, så att det 

proteinet blir synligt i blodet. Sammantaget har detta resulterat i att 

man nu kan mäta till och med de mycket låga nivåer av troponin som 

anses utgöra ett normalintervall. 


9


Ett år efter starten: 

SCAPIS-studien 

Första insättningen har gjorts i Sveriges största prov- och bildbank för 

hjärt-, kärl- och lungstudier. Drygt 1 000 göteborgare har undersökt hälsan 

och samtidigt lämnat tusentals prover och närmare två miljoner 

bilder för framtida forskning. Utdelning har det redan blivit – särskilt 

för de fem personer som opererades akut sedan livshotande sjukdom 

upptäckts vid undersökningen. 

TEXT SUSANNA LINDGREN ILLUSTRATION MARIE ÅHFELDT 

STUDIEN, SOM INITIERATS av Hjärt-Lungfonden, 

kallas SCAPIS, Swedish Cardiopulmonary 

Bioimage Study, och är den hittills 

största studien inom hjärta, kärl och lungor. 

Målet är att kartlägga och identifi era individuella 

risker för att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl och 

lunga, som hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp eller 

KOL. Hittills har 1 111 göteborgare i åldrarna 50 

till 65 år från sex olika stadsdelar deltagit i denna 

första pilotstudie. Den första deltagaren klev in på 

Sahlgrenska sjukhusets specialinrättade SCAPISavdelning 

på Alla hjärtans dag, den 14 februari 

2012. Drygt ett år senare kan professor Göran 

Bergström, som är huvudansvarig forskare för studien, 

konstatera att det hittills gått över förväntan. 

− Vi hade känt en viss oro för att testerna var för 

många, för att det skulle ta för mycket tid och att 

folk inte skulle dyka upp, men vem vill inte ha ett 

papper på att man är frisk! Pilotstudien 

har gått planenligt, även om vi under- 

skattat behovet av uppföljande undersökningar 

och det är något vi måste 

tänka på inför framtiden, säger Göran 

Bergström. 

Planen är att piloten ska följas av en storskalig 

SCAPIS där ytterligare 30 000 personer deltar på 

universitetssjukhus i hela Sverige. Beslut om nästa 

steg fattas under våren 2013. Hittills har drygt 500 

män och lika många kvinnor från olika socioekonomiska 

områden av Göteborg nappat på erbjudandet 

att få en gratis och grundlig hälsoundersökning 

och i utbyte lämnat bilder och prover som kan 

Din gåva 

stödjer! 


användas för framtida forskning. Förutom att svara 

på frågor om sin hälsa och sina vanor har de gjort 

konditionstest samt lämnat blodprov för kontroll av 

kolesterol och blodsocker, prover som frysts ner för 

framtida forskning. Vidare har de testat lungfunktionen, 

undersökts med ultraljud och fotograferats 

i den nya datortomografen, eller CT-kameran som 

den också kallas, och sammantaget har testerna 

krävt två halvdagar på sjukhuset. 

− Precis som på bilprovningen var det en del som 

fi ck anmärkningar. 40 procent av deltagarna hade 

provresultat som krävde ytterligare klinisk uppföljning. 

Närmare 200 personer visade fynd som kan 

tyda på hjärtproblem av olika slag, men hittills har 

alla jag talat med varit tacksamma för att de fått 

veta, säger Göran Bergström. 

FÖR DE ALLRA FLESTA av dem räckte det med ett 

brev och en uppmaning att ta kontakt med den 

lokala vårdcentralen för att kolla kolesterolvärdet 

eller blodtrycket. Men några deltagare gick direkt 

från att vara studiedeltagare till att bli patienter. 

− Några fi ck totalt körförbud och fem personer 

har opererats akut. Med den nya CT-kameran upptäckte 

vi tre fall av cancer – två i lungan och ett i 

levern. Vi hittade också ett aortaaneurysm och 

en person har genomgått en kranskärlsoperation 

sedan vi upptäckt förträngningar, säger Göran 

Bergström som gläds åt den positiva bieff ekt som 

studien haft trots att huvudsyftet är ett annat. 

CT-kameran är en donation från Hjärt-Lungfonden. 

Kameran erbjuder det allra senaste inom 

»

äddar liv 


11


” 

Fakta 

Målet för SCAPIS, som står för Swedish 

Cardiopulmonary Bioimage Study, är att 

identifiera individuella risker och förbättra 

individers hälsa genom bättre diagnostik, 

vård och behandling av hjärt- kärl- och 

lungsjukdomar. Studien är initierad av 

Hjärt-Lungfonden som också donerat en 

CT-kamera som erbjuder det allra senaste 

inom röntgenteknik. Donationen som är 

värd 15 miljoner används främst för SCAPIS 

men också för andra forskningsprojekt 

och om den är ledig även för Sahlgrenska 


CT-kameran har gett en helt ny 

dimension till forskningen i och 

med att den gör det möjligt att 

avbilda sjukdomen.” 

Professor Göran Bergström 

röntgenteknik och ger en tydlig avbildning av det 

rörliga hjärtat på kort tid vilket gör att stråldosen är 

60 procent lägre än hos tidigare modeller. 

− CT-kameran har gett en helt ny dimension till 

forskningen i och med att den gör det möjligt att 

avbilda sjukdomen, säger Göran Bergström och förklarar 

att den avancerade avbildningstekniken gör 

att fler detaljer blir synliga, såsom millimeterstora 

förändringar på lungan. Något som lett till att över 

100 deltagare får delta i ett uppföljningsprogram 

med ny CT-undersökning inom sex respektive 24 

månader för att säkert utesluta att det inte rör sig 

om exempelvis begynnande tumörer. 

VID DATORTOMOGRAFIUNDERSÖKNING avbildas 

hjärtats kranskärl och lungorna liksom fördelningen 

av bukfett och underhudsfett samt fettinnehållet 

i levern. Tillsammans med bilderna från 

ultraljudsundersökningen finns nu en bildbank på 

sammanlagt 1 968 048 bilder. Flera tusen av dessa 

har granskats av överläkare i thoraxradiologi 

Agneta Flinck som på en dataskärm visar exempel 

på kranskärl med inslag av plack. 

− Här kan vi se förträngningar men vet inte hur 

mycket blodflödet genom kärlet påverkas, visar 

Agneta Flinck och vrider och vänder på bilden på 

skärmen så att kärlen kan studeras ur olika vinklar, 

ett arbete som visat sig vara tidskrävande. 

− Hade det inte för varit för Göran Bergströms 

otroliga engagemang för vad detta kan betyda för 

sjukhusets patienter. Under 2012 har drygt 

1 000 göteborgare i åldern 50-65 deltagit i 

den första pilotstudien. Planen är att piloten 

efterföljs av en större SCAPIS-studie 

där ytterligare 30 000 personer genomgår 

undersökningar på universitetssjukhus 

över hela landet. Alla röntgenbilder, data, 

och provresultat kommer att lagras i en 

informationsbank som, om den storskaliga 

studien genomförs, blir den största i 

världen. Beslut om uppföljning fattas av 

Hjärt-Lungfonden under våren 2013. 

forskningen hade vi kroknat för länge sedan, säger 

hon med ett leende och återvänder till bilderna. 

Klart är att många av deltagarna i studien med 

tiden kommer att insjukna i olika sjukdomar. 

Eftersom alla deltagare gett sitt medgivande kan 

SCAPIS-teamet årligen stämma av med Socialstyrelsens 

register om det är något som hänt med 

dem. Om och när detta i så fall inträffar kan dessa 

bilder i kombination med de andra proverna, såsom 

de cirka 100 000 blodprover som finns i biobanken, 

visa hur det såg ut före och efter exempelvis en 

stroke. Därmed kan SCAPIS ge svar på varför vissa 

drabbas av sjukdom i hjärta och kärl och andra inte 

och på så sätt hitta metoder för att identifiera högriskgrupper. 

− För mig är SCAPIS-studien en enorm möjlighet 

för våra forskare att förstå och på sikt kunna förutsäga 

hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Vi vet ju att 

nästan hälften av Sveriges befolkning på sikt kommer 

att drabbas av dessa sjukdomar, men tack vare 

SCAPIS öppnar sig plötsligt en möjlighet att bättre 

förstå vilka personer som har en större risk att 

drabbas än andra, säger Hjärt-Lungfondens 

generalsekreterare Staffan Josephson och tillägger 

att studien också kommer att ge en bättre möjlighet 

att ställa diagnos och skapa nya behandlingsregimer. 

− Dessutom hittar vi människor som redan nu 

behöver komma under behandling, vilket ju gör studien 

ännu viktigare. 

CT-kameran ger en 

tydlig och detaljerad 

bild av hjärtat. 

FOTOGRAF/KÄLLA:ANDERS PERSSON FÖR HJÄRT-LUNGFONDEN

FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-SOFIE MARMINGE 

Höga pollenhalter 

astmarisk för ofödda 

höga halter av pollen under graviditetens sista tre månader ökar risken 

för att ett barn ska få astma under det första levnadsåret. Det visar forskning 

vid Umeå universitet. 

Tidigare studier har visat ett samband mellan att vara född under pollensäsongen 

och löpa ökad risk för allergi. Däremot är det få studier som 

tittat på den faktiska pollenförekomsten före och efter födseln. Umeåstudien 

omfattar 110 000 graviditeter i Stockholmsområdet och i analysen 

har man justerat för faktorer som mammans rökning och årstid. 

Enzym hjärtrisk hos diabetiker 

ett enzym kan utgöra en del 

av förklaringen till kopplingen 

mellan typ 2-diabetes och 

hjärt-kärlsjukdom. Forskare vid 

Karolinska institutet har funnit 

att enzymet, som kallas arginas, 

motverkar bildandet av skyddande 

kväveoxid i blodkärlen 

hos diabetessjuka. 

Kväveoxid har en viktig roll i 

blodkärlen. Dels vidgar ämnet 

kärlen, dels fungerar det 

förebyggande så att 

Din gåva 

stödjer! 

Din gåva 

stödjer! 

det inte kan utvecklas plack på 

insidan av kärlväggen. Men hos 

diabetessjuka motverkar alltså 

arginas bildandet av kväveoxid. 

När forskarna tillförde en substans 

som hämmar arginas blev 

blodkärlsfunktionen avsevärt 

bättre hos patienter med både 

typ 2-diabetes och kärlkramp. När 

samma substans tillfördes patienter 

som hade kärlkramp men inte 

typ 2-diabetes var eff ekten 

inte alls lika märkbar och 

hos helt friska sågs ingen 

eff ekt av behandlingen alls. 

Forskarna planerar nu en 

större studie för att bekräfta resultaten 

samt arbetar vidare med 

att utveckla en behandling med 

arginashämmare. 

Tbc ökar i Sverige 

AKTUELL FORSKNING 

antalet fall av tuberkulos i Sverige ökade med 8 procent från 2011 

till 2012 visar statistik från Smittskyddsinstitutet. Det totala antalet 

fall 2012 var 645. I 85 procent av fallen var de sjuka födda utomlands. 

Sverige är ett av de länder i världen som har lägst förekomst av 

tuberkulos, men sjukdomen har ökat sedan 2003. 

Nytt medel mot tbc godkänt 

den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket godkände 

tidigare i år det första nya läkemedlet mot tuberkulos sedan 1963. 

Läkemedlet är verksamt mot den fruktade multiresistenta varianten 

av tuberkulos och kommer att användas i kombination med andra 

läkemedel när inga andra alternativ är möjliga. Multiresistent tuberkulos 

är ett av vår tids stora epidemiska hot. Läs mer om multiresistent 

tuberkulos på sidan 26. 

31 procent 

av Sveriges kommunhus saknar 

hjärtstartare. 

Gastric bypass 

sänker blodtrycket 

fetmakirurgi med metoden 

gastric bypass minskar inte bara 

förekomsten av diabetes och 

hjärt-kärlsjukdom utan ger 

även en långsiktig 

sänkning av 

blodtrycket. Det 

visar forskare vid 

Sahlgrenska akademin 

i Göteborg. 

Högt blodtryck är 

en riskfaktor för 

hjärt-kärlsjukdom, 

bland annat stroke. 

Studien är den 

senaste i en rad som 

ingår i den långa studie som går 

under namnet Swedish Obese 

Subjects, SOS, där patienter som 

genomgått fetmakirurgi och 

annan fetmareducerande behandling 

har följts i upp till 20 år. 

Den nu aktuella studien om 

blodtryck omfattar 4 000 patien- 

ter och visar att gastric bypass ger 

en sänkning av blodtrycket som 

är bestående så länge som tio 

år efter operationen – detta 

trots att patienterna 

äter mer salt än 

de gjorde före 

operation, troligen 

beroende 

på att aptiten 

på salt ökar när 

magtarmkanalens 

anatomi förändras. 

Forskarna tror att 

blodtryckssänkningen 

beror på att 

operationen ger en vätskedrivande 

eff ekt. 

Blodtryckssänkningen gäller 

endast gastric bypasspatienter. 

Patienter som opererats med så 

kallad bandingmetod återgick till 

nästan samma blodtrycksnivå som 

före operationen. 

FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 13

TEMA Stroke 

Tarmbakterier är otroligt 

häftiga, faktiskt bland det 

häftigaste Fredrik Bäckhed 

vet. Hans dröm är att kunna 

förhindra stroke genom att 

blanda till en cocktail av goda 

bakterier som förändrar tarmfl oran. 

TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO PONTUS JOHANSSON 

En cocktail av 

goda bakterier 


INSAMLING 

PÅGÅR 

för forskning kring 

stroke 

pg 90 91 92-7 

bg 909-1927

Personligt 

Namn: Fredrik Bäckhed 

Född: 1973 i Getinge utanför 

Halmstad 

Familj: Hustru och två barn, 

tre och fem år 

Bakgrund: Läste kemi, 

biologi och matte för att bli 

gymnasielärare men valde 

i stället att gå den biomedicinska 

forskarskolan i 

Linköping. Doktorerade i 

mikrobiologi vid Karolinska 

institutet följt av en postdoktoral 

tjänst i St. Louis, 

USA, och medverkade i en 

banbrytande studie kring 

hur tarmfl oran kan påverka 

fetma. Sedan 2012 professor 

i molekylärmedicin vid 

Sahlgrenska universitetssjukhuset 

där han forskat i 

tarmbakterier sedan 2006. 

Forskningsmål: Att ta reda 

på om tarmfl oran är associerad 

med hjärt-kärlsjukdomar 

och om vi kan hitta 

en riskbild och förhindra 

sjukdomarnas utveckling. 

Hobby: Fiske, mest havsöring, 

och tennis. 

Förebild: Min morfar som 

alltid varit lika glad och 

positiv. 

Okänd talang: Allt det morfar 

lärde mig om jakt och 

natur, som att jag är (eller 

kanske var som liten) expert 

på att driva upp fröer. 

ATT TARMBAKTERIERNA ÄR VIKTIGA 

för vårt välbefi nnande är allmänt känt. 

Lika känt är att de kan orsaka sjukdom. 

Eftersom den mänskliga kroppen innehåller 

tio gånger fl er bakterieceller än mänskliga 

celler har var och en av oss en otrolig mängd bakteriegener 

i våra kroppar. Frågan är vilka av dessa 

främmande gener som påverkar vår hälsa och hur. 

Fredrik Bäckhed är nybliven professor och föreståndare 

för Wallenberglaboratoriet för metabol 

och kardiovaskulär forskning på Sahlgrenska sjukhuset 

i Göteborg. Där leder han ett forskarlag på 

20 personer med fokus på olika riskfaktorer för att 

utveckla hjärt-kärlsjukdom. Forskarteamet är redan 

på god väg att hitta några svar. I en nyligen avslutad 

studie, som fått stöd från Hjärt-Lungfonden och 

gjorts i samarbete med forskare på Chalmers, har 

tarmfl oran hos 15 strokepatienter jämförts med 

tarmfl oran hos 15 friska personer. 

− Vi kunde se att de som haft stroke hade en annan 

sammansättning på tarmfl oran än de friska 

personerna. Tarmfl oran hos strokepatienterna hade 

en högre produktion av infl ammatoriska molekyler 

medan den friska tarmfl oran producerade fl er 

antioxidanta molekyler, säger Fredrik Bäckhed. 

RESULTATEN HAR NYLIGEN PUBLICERATS i tidskriften 

Nature Communications. Med nytt forskningsbidrag 

från Hjärt-Lungfonden inleds nu 

en större studie med 50 strokepatienter och 50 

kontrollpersoner och forskarteamet hoppas kunna 

visa om förändringarna i tarmfl oran har skett före 

eller efter stroken. Om tarmfl oran förändras före en 

stroke kan det betyda att de även har hittat en metod 

för att avgöra vem som riskerar att drabbas. 

− Förutom fl er kliniska tester kommer vi dessutom 

att göra parallella djurstudier. Vi har redan 

kunnat se att möss som har bakteriefria tarmar har 

mindre åderförfettning än möss med bakterier i 

tarmarna, säger Fredrik Bäckhed och berättar att 

nästa steg blir att överföra tarmfl oran från strokepatienter 

respektive friska personer i bakteriefria 

möss och se om de utvecklar olika mängd åderförfettning. 

Han kallar gruppens forskning för translationell. 

− Eftersom vi kombinerar klinisk forskning med 

djurforskning. När man studerar människor är det 

lätt att hitta samband, som att du som har den här 

genen eller äter just detta kan utveckla hjärt-kärlsjukdom. 

Men det kan också fi nnas många andra 

faktorer som inte går att kontrollera. I ett djurexperiment 

kan du isolera och studera en specifi k gen. 

Forskning kring tarmfl oran är ett hett ämne. 

Fredrik Bäckhed var själv en av banbrytarna inom 

området. I en studie gjord tillsamman med professor 

Jeff rey Gordon vid Washington University 2004 

kunde han visa en koppling mellan tarmbakterier 

och fetma. Sedan dess har intresset för tarmfl orans 

inverkan på vår hälsa bara vuxit. 

− Vår bakteriefl ora är otroligt spännande. De 

sammanlagda generna i vår tarmfl ora är exempelvis 

100 gånger fl er än de mänskliga generna och 

vi vet att tarmfl orans gener förändras med tiden 

till exempel beroende på vad vi äter och 

vilka mediciner vi tar. Ett problem för 

forskningen har varit att stora delar av 

tarmfl oran inte går att odla, vilket gjort 

det svårt att göra studier i större skala. 

Men ungefär samtidigt som vår amerikanska 

studie publicerades förbättrades tekniken för att 

studera tarmfl orans sammansättning med hjälp av 

moderna metoder att bestämma dess arvsmassa, 

vilket öppnade för nya möjligheter att göra större 

studier. 

Fredrik Bäckhed är övertygad om att det bara är 

en tidsfråga innan vi indirekt kan påverka vem som 

utvecklar stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom och 

diabetes. 

− Drömmen är att vi ska kunna bota patienter genom 

att ändra tarmfl oran. Det skulle vara det abso- 

Din gåva 

stödjer! 

lut häftigaste. Föreställ dig att vi hittar en riskgrupp 

och kan säga att ’ni som har den här uppsättningen 

bakterier har en förhöjd risk för att utveckla stroke’, 

och sätta dem på en bakteriecocktail av probiotika, 

alltså goda bakterier, som gör att de inte insjuknar. 

Det vore fantastiskt. 

DET ÄR INTE BARA KOPPLINGEN mellan tarmfl ora 

och stroke som undersöks av den multiprofessionella 

forskargruppen på Wallenberglaboratoriet. 

Diabetes, barnfetma och överviktskirurgi liksom 

olika födoämnens påverkan av tarmfl oran är andra 

inriktningar. Verksamheten är stor, men fokus är 

det samma; att undersöka hur tarmfl oran påverkar 

kroppens ämnesomsättning och all forskning är 

direkt eller indirekt inriktad på olika riskfaktorer 

för sjukdom i hjärta och kärl. 

− Det gör att de olika projekten hjälper fram 

varandra vilket ger positiva samordningseff ekter. 

Såsom att de analysmetoder vi använde i det första 

Hjärt-Lungfondenprojektet kan användas inom 

andra studier, säger Fredrik Bäckhed och understryker 

vikten av att dra nytta av det material och 

den kunskap som fi nns i och kring Wallenberglaboratoriet. 

I nästa korridor arbetar till exempel Göran 

Bergström som håller i den unika SCAPIS-studien 

som initierats av Hjärt-Lungfonden (se sid 10). 

Om SCAPIS utvidgas är målet att patienterna 

också ska lämna avföringsprov som kan användas 

av Bäckheds forskarteam. 

− Här är en unik möjlighet att undersöka om de 

som lämnat prover till SCAPIS och senare utvecklar 

en stroke hade samma bakteriefl ora i tarmarna 

redan ett eller ett par år tidigare. 


15

Strategi i förändring 

Föra årets delade Hjärt-Lungfonden ut 180 miljoner 

kronor till hjärt-, kärl- och lungforskningen i Sverige. 

Det är fondens Forskningsråd som bestämmer vilka 

forskningsprojekt som ska få bidrag. Processen bakom 

fördelningen är omfattande och i ständig utveckling. 

TEXT KARIN STRAND FOTO TOBIAS OHLS 

TROTS ATT HJÄRT-LUNGFONDEN 

varje år delar ut miljontals kronor 

till forskningen motsvarar de beviljade 

medlen bara cirka 14 procent 

av de ansökta. Därför är det av yttersta 

vikt att fördelningsprocessen är bästa tänkbara 

och att prioriteringarna blir de rätta. 

– Vi arbetar ständigt på att förbättra och 

utveckla fördelningsprocessen, berättar 

Forskningsrådets ordförande professor Jan 

Nilsson. 

En stor förändring som skett under 

senare tid är att det inte längre är den enskilde 

forskaren och dennes självständighet 

som står i fokus, utan snarare den grupp 

forskaren arbetar i. 

– Forskningssamhället har genomgått 

omfattande förändringar. Tidigare arbetade 

man i relativt små grupper – nu sker arbetet 

i större miljöer och man samarbetar i allt 

högre utsträckning både nationellt och internationellt. 

Samarbetet har blivit viktigare än 

den individuella karriären, säger Jan Nilsson 

och tillägger att utvecklingen är bra, både 

för forskningen och för arbetsmiljön. 

– I de stora miljöerna kan varje individ 

ta ett långsiktigt ansvar och då finns det 

plötsligt utrymme för exempelvis barnledigheter, 

vilket i sin tur ger kvinnor större 

möjligheter än tidigare att göra karriär 

inom forskningen. 

Jan Nilsson, professor 

och Forskningsrådets 

ordförande. 


Hjärt-Lungfondens anslag går fortfarande 

till enskilda forskare, men det finns ett 

krav på att denne i sin ansökan ska beskriva 

den egna rollen i arbetsgruppen samt hur 

han eller hon coachar sina yngre forskare. 

Allt vägs in i bedömningen. 

Just de yngre forskarna har under senare 

tid fått allt mer av Forskningsrådets uppmärksamhet 

och i år har man för första 

gången utlyst ett stort anslag som ska gå 

till en särskilt lovande och driftig yngre 

forskare. Anslaget är på 6 miljoner kronor 

i tre år. 

– Vi står inför ett generationsskifte inom 

den medicinska forskningen och vi vill hitta 

sätt att stimulera utvecklingen för yngre 

forskare som hittills haft svårt att konkurrera 

med de etablerade, säger Jan Nilsson. 

Över huvud taget går utvecklingen 

mot att Hjärt-Lungfondens anslag till 

forskarna blir längre och större, detta 

eftersom forskningen i sig är långsiktig 

och bidragen bör löpa under lång tid för 

att bli meningsfulla. 

– I linje med detta ökar vi även antalet 

forskartjänster. Vi ser att det finns ett glapp 

mellan de temporära forskningstjänster 

som nydisputerade forskare ofta får och 

en fast tjänst på en institution. Med våra 

tjänster vill vi överbrygga det gapet, säger 

Jan Nilsson. 

” Vi står inför ett 

generationsskifte inom den 

medicinska forskningen och 

vi vill hitta sätt att stimulera 

utvecklingen för yngre 

forskare.” 

Det är Lena Krantz, familjejurist på Swedbank 

Juristbyrå i Täby utanför Stockholm, 

som håller i Testamentskolan. 

Frågor & svar 

Fråga: Jag är gift sedan trettio år tillbaka 

och har inga barn. Min hustru har två barn 

sedan tidigare. Jag vill inte att min hustru och 

hennes barn ska ärva mig utan jag vill att 

Hjärt-Lungfonden ska få allt jag äger efter 

min död. Är det möjligt? 

Svar: Ja, absolut. Makar har ingen ”laglottsrätt” 

efter varandra och du kan i ett testamente 

förordna att hela din kvarlåtenskap 

ska tillfalla Hjärt-Lungfonden. Din hustru har 

däremot rätt till sin giftorättsandel vilken 

vanligtvis är hälften av ert sammanlagda 

nettogiftorättsgods. 

Fråga: Jag är skild och har två barn. Dessvärre 

har jag ingen kontakt med ett av mina barn 

och vill inte att hon ska ärva mig. Kan jag 

testamentera allt jag äger till endast ett av 

mina två barn? 

Svar: Ja, det kan du i princip göra men din 

dotter som enligt ditt testamente inte ska 

ärva dig kan begära jämkning av testamentet 

för att få ut sin laglott och har då alltid rätt 

att få laglotten. Hennes laglott motsvarar en 

fjärdedel av din totala kvarlåtenskap. 

Fråga: Min yngste son har fått en gåva på 

100 000 kronor av mig. Jag vill inte att gåvan 

ska avräknas på hans arv efter mig den dag 

jag dör. Hur ska jag göra för att åstadkomma 

detta? 

Svar: Det bästa hade varit att du hade skrivit 

in detta i en gåvohandling i samband med att 

du gav gåvan men du kan även upprätta ett 

testamente där du i efterhand förordnar att 

gåvan inte ska utgöra förskott på arv.

I denna del av 

Testamentskolan 

behandlar vi makes 

arvsrätt samt 

begreppen arvslott 

och laglott. 

Arvsrätt, fri förfoganderätt 

och basbeloppsregeln 

Sambor har ingen arvsrätt efter varandra enligt 

lag. Vill man att sambo ska ärva måste man upprätta 

ett testamente. Däremot kan efterlevande 

sambo genom att begära bodelning vid den 

förste sambons död erhålla rätt till hälften av 

sambornas bostad och bohag under förutsättning 

att egendomen är anskaff ad för gemensam 

användning. 

För makar däremot gäller särskilda regler 

för arvsrätten. Om den avlidne maken inte 

efterlämnar några arvingar i första eller andra 

arvsklassen och inte har skrivit testamente (se 

Testamentskolan del 1 i förra numret av Forskning 

för hälsa) ärver den efterlevande maken 

hela kvarlåtenskapen med full äganderätt. 

Arvingarna i tredje arvsklassen har i alltså ingen 

rätt till kvarlåtenskapen om det fi nns en efterlevande 

make. 

Finns det däremot arvingar i första eller andra 

arvsklassen så ärver den efterlevande maken 

hela kvarlåtenskapen med så kallad fri förfoganderätt. 

Fri förfoganderätt innebär att den 

efterlevande maken inte kan testamentera bort 

den ärvda egendomen, utan den ska fördelas 

mellan den först avlidnes legala arvingar vid 

den efterlevande makens död. Detta kallas för 

efterarv och den först avlidnes arvingar kallas 

för efterarvingar. 

Det fi nns dock ett viktigt undantag från denna 

Så här beräknas arvslotten 

efter en avliden gift man 

utan testamente. 

Enskild egendom: 

Giftorättstillgångar: 

Giftorättsskulder: 

Nettogiftorättsgods: 

Sammanlagt nettogiftorättsgods: 

Giftorättsandel (bodelningsandel): 

+ enskild egendom: 

Arvslotten: 

Laglotten (=halva arvslotten): 

Sambors och 

makars arvsrätt 

August 

500 000 kr 

790 000 kr 

110 000 kr 

680 000 kr 

940 000 kr 

500 000 kr 

1 440 000 kr 

720 000 kr 

huvudregel. Efterlämnar den avlidne barn som 

inte är gemensamma med den efterlevande maken, 

så kallade särkullbarn, så ärver dessa hela 

kvarlåtenskapen. Genom testamente kan man 

till viss del ”skriva bort” särkullbarns arvsrätt. 

Det fi nns även en särskild regel i Ärvdabalken 

som ger efterlevande make visst skydd mot 

särkullbarns arvsrätt och det är den så kallade 

basbeloppsregeln. Den innebär att den efterlevande 

maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen 

efter den först avlidne erhålla egendom 

till så stort värde att den tillsammans med den 

efterlevande makens egen egendom motsvarar 

fyra gånger det vid dödsfallet gällande prisbasbeloppet. 

Åberopas basbeloppsregeln av efterlevande 

make medför detta att särkullbarnen 

blir efterarvingar och får vänta på sin rätt till arv 

tills den dag den efterlevande maken avlider. 

Bodelningsandel, arvslott och laglott 

Om ingen av makarna äger enskild egendom 

är all egendom i äktenskapet giftorättsgods. 

Vid den förste makens död ska makarna enligt 

huvudregeln dela lika på makarnas sammanlagda 

giftorättsgods efter det att varje makes 

skulder dragits av från respektive tillgångar. Den 

hälft av det sammanlagda nettogiftorättsgodset 

som den efterlevande maken erhåller kallas 

för giftorätts- eller bodelningsandel medan den 

avlidnes andel av nettogiftorättsgodset kallas 

arvslotten. 

TESTAMENTSKOLAN Del 2 

1 880 00 kr 

Bodelning 

Lotta 

1 200 000 kr 

0 kr 

1 200 000 kr 

940 000 kr 

ILLUSTRATION KJELL THORSSON 

Det fi nns ett undantag från huvudregeln om 

hälftendelning som innebär att efterlevande 

make vid bodelningen kan begära att få behålla 

sitt giftorättsgods odelat vilket får till följd 

att det inte blir någon hälftendelning utan 

vardera sidan behåller sin egendom. Om den 

efterlevande maken är den mest förmögne av 

makarna kan det fi nnas skäl att åberopa denna 

regel för att slippa hälftendelningen och därigenom 

kanske behöva avstå egendom till förmån 

för den först avlidne makens arvingar. Arvslotten 

blir i detta fall mindre än hälften av makarnas 

sammanlagda nettogiftorättsgods. 

Laglotten är alltid halva arvslotten. En bröst- 

arvinge har alltid rätt att få ut sin laglott i arv 

efter sin förälder oavsett vad det står i ett 

testamente. 

Förskott på arv 

Det är inte ovanligt att en person under sin livstid 

ger betydande gåvor till ett eller fl era av sina 

barn eller kanske till välgörande ändamål. Om 

inte något annat föreskrivits betraktas gåva till 

barn eller annan bröstarvinge som förskott på 

arv. Det ska då avräknas på bröstarvingens arv 

till det värde gåvan hade vid gåvotillfället. 

Gåva till annan arvinge än bröstarvinge anses 

inte utgöra förskott på arv under förutsättning 

att inget annat har kommit till uttryck. 

Missade du första delen av Testamentskolan? 

Du hittar den på www.hjart-lungfonden.se. 

Där fi nns även en liten ordlista. 

I nästa nummer av Testamentskolan går vi 

igenom hur man upprättar ett testamente 

och vad man bör tänka på. 


17

Njuter av livet 

med ny hjärtklaff 

Fakta 

Öppen kirurgisk behandling 

med byte av den förträngda 

klaffen till en mekanisk 

eller biologisk klaffprotes 

är den helt dominerande 

metoden för behandling 

av aortastenos. År 2011 

genomfördes 1 410 öppna 

hjärtklaffoperationer i 

Sverige. Därtill kommer ett 

antal kombinationsingrepp, 

exempelvis åtgärder mot 

förmaksflimmer som ofta 

kombineras med ingrepp 

mot mitralklaffen. 

För de patienter 

som bedöms för sköra 

för att klara en öppen 

hjärtklaffoperation 

finns sedan 2008 ett 

alternativ som innebär att 

en förkalkad aortaklaff 

byts ut med hjälp av 

kateterteknik. Ingreppet 

görs enbart på Sveriges 

universitetssjukhus och 

2011 gjordes 209 sådana 

implantationer. 


Lennart Levi drabbades av den vanligaste hjärtklaffsjukdomen 

i Sverige, aortastenos, som innebär att aortaklaffen blir allt 

trängre. Efter den lyckade operationen är han djupt tacksam 

mot läkarvetenskapen. 

TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO TOBIAS OHLS 

PROFESSOR EMERITUS LENNART LEVI, 

82 år, möter Forskning för hälsa i ett soligt 

och sobert konferensrum på sin gamla 

arbetsplats i Riksdagshuset. Han är en 

aktiv och engagerad man som under sitt liv har 

arbetat både som stressforskare och som riksdagsledamot, 

och hans hjärta slår starkt för samhällets 

och individens hälsa. Rent fysiskt bultar hans hjärta 

nu kanske bättre än någonsin, efter en lyckad hjärtklaffoperation 

på Karolinska universitetssjukhuset i 

Solna i september 2012. 

Redan 1988 upptäcktes ett blåsljud på hjärtat vid 

en rutinhälsokontroll. Efter en grundligare undersökning 

kunde läkaren se att vänster hjärthalva var 

förstorad och att aortaklaffen hade en förträngning 

och läckage i kombination. 

– Jag mådde bra, hade inga som helst symptom 

och därför var en operation inte aktuell. I stället 

kom vi överens om att jag skulle komma på årliga 

kontroller med ekokardiogram och ibland även 

arbets-EKG. 

Den här typen av klaffel utvecklas vanligtvis 

gradvis och under lång tid, vilket bidrog till att 

Lennart Levi kände att han ”kunde leva med sitt 

klaffel”, som han själv uttrycker det, och hans hjärtläkare 

var länge av samma mening. 

Tiden gick, undersökningarna som följde visade 

att förträngningen förvärrades. För några år sedan 

var aortaklaffen så trång och stel att hans hjärtspecialist 

föreslog en klaffoperation, trots fortsatt 

symptomfrihet. 

– Hjärtoperationer är omfattande, och jag var väl 

medveten om att en operation alltid innebär en viss 

risk, säger Lennart Levi. 

Han drar ett finger över skjortbröstet för att visa 

var bröstkorgen öppnas. Han berättar att man blir 

kopplad till en hjärt-lungmaskin som övertar hjärtats 

och lungornas funktion under en del av operationen, 

och att den sjuka aortaklaffen skärs bort 

och ersätts med en protes. 

Lennart Levi sköt på operationen lite till, men 

i höstas – 24 år efter att blåsljudet på hans hjärta 

upptäcktes – stod det klart att det faktiskt var dags. 

I vardagen hade Lennart Levi fortfarande inga 

besvär, men vid ansträngning dök det upp ansatser 

till allvarliga rytmrubbningar. Aortaklaffen var nu 

så förträngd att blodet hade svårt att ta sig igenom 

den stela öppningen. 

– Nu var jag väl förberedd och påläst. Jag hade 

hört mig för hos flera kollegor, som nu enhälligt 

tillrådde operation. Jag blev opererad av en skicklig 

kirurg och sövd av en lika kompetent narkosläkare. 

På den stora dagen kände jag mig trygg och mycket 

väl omhändertagen, säger han. 

OPERATIONEN tog drygt fyra timmar. Den skadade 

aortaklaffen ersattes med en biologisk klaffprotes, 

men kirurgen upptäckte även början till ett bråck på 

stora kroppspulsådern som togs om hand på samma 

gång. Den skadade delen av aorta ersattes med 

en konstgjord blodåder, ett så kallad kärlgraft. 

– När jag vaknade upp fungerade smärtlindringen 

mycket bra och jag hade inte särskilt ont. 

Däremot tillstötte en hjärtrytmrubbning, men den 

hävdes på medicinsk väg. Jag är djupt imponerad 

över hur väl allt togs om hand, säger Lennart Levi 

med ett varmt leende. 

Det råder ingen tvekan om att han är djupt tack-

sam över den vård och det bemötande han har fått. 

Han pratar i varma ordalag om kirurgen, narkosläkaren, 

hjärtspecialisten och inte minst om sjuksköterskan 

som tog hand om honom de första 

dygnen på intensiven. 

– Han var en fantastisk människa, fenomenalt 

kunnig, vänlig och hjälpsam. Inte ens mina närmaste 

hade kunnat ta hand om mig på ett bättre 

sätt. 

Kirurgen hade förberett sin patient på att återhämtningen 

skulle ta tid, allt mellan sex och tolv 

månader. 

– Vilket är en ganska lång tid för en 82-åring, 

konstaterar Lennart Levi. 

Men han hade läst en bok av cancerforskaren och 

författaren Georg Klein som efter nästan en lika 

stor hjärtoperation var tillbaka i sitt arbete redan 

efter en vecka. 

– Jag tänkte: Kan han, så kan jag. 

Nu tog återhämtningen längre tid än sju dagar, 

men efter några månader kände han sig nästan helt 

återställd. Sedan dess har Lennart Levi hunnit resa 

till USA, han promenerar, föreläser, diskuterar politik, 

läser goda böcker, skriver, njuter av livet och har 

därtill upptäckt ett nytt glädjeämne: att motionera 

under ledning av Karolinskas duktiga sjukgymnaster 

till popmusik på hög volym. 

Hans hjärta anpassar sig sakta men säkert till den 

nya miljön, där en frisk, smidig klaff protes gör sitt 

jobb och ser till att blodet pumpas genom hjärtat 

precis som det ska. 

Lennart Levi ser fram emot många goda år: 

– Det är en stor upplevelse att genomgå en hjärtoperation. 

Jag är djupt tacksam mot läkarvetenskapen, 

uppskattar livet och försöker se varje ny dag 

som en dyrbar gåva. 

Välkommen skrift om 

hjärtklaff sjukdom 

” 

Det är en stor upplevelse 

att genomgå 

en hjärtoperation. 

Jag försöker se varje 

ny dag som en 

dyrbar gåva.” 

Hjärtklaffsjukdom 

En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar 

Hjärt-Lungfondens serie av skrifter om olika hjärt-, kärl-, och lungrelaterade sjukdomar 

har nu utökats med en som rör sjukdomar och skador i hjärtklaff arna. Klaff el kan 

drabba människor i alla åldrar. Från de allra minsta som föds med klaff el, till den som 

drabbas av en hjärtinfarkt mitt i livet. Den allra vanligaste klaff sjukdomen ger sig dock 

till känna högre upp i åldrarna och yttrar sig i en förträngning på aortaklaff en, så kallad 

aortastenos. Ungefär 2 procent av dem som är över 65 år och 5 procent av alla över 80 år 

drabbas. Den näst vanligaste klaff sjukdomen är läckage på mitralklaff en. 

I skriften om hjärtklaff sjukdom hittar du lättillgänglig information om de vanligaste 

klaff elen och de behandlingsmöjligheter som fi nns i dag. Skriften kan beställas kostnadsfritt, 

antingen via fl iken sist i tidningen, via hemsidan www.hjart-lungfonden.se 

eller telefon 08-566 24 200. 


19

Bomullsfi lt 

Den mjuka och sköna barnfi lten från Lundmyr of 

Sweden i 100 procent bomull är perfekt som gosefi lt. 

Filten har en liten fi cka med ett broderat hjärta där till 

exempel nappen kan förvaras. Storlek: ca 80 x 80 cm 

www.helhjartat.com 

Pris: 249 kr av vilket 10 procent plus 5 kr 

per order går till Hjärt-Lungfonden 


Tips på vårliga saker som ger stöd till forskningen. 

Rustad för vår 

I vår gåvoshop hittar du allt från fi na smycken till tavlor, muggar och 

hotellövernattningar. www.hjart-lungfonden.se/gavoshop 

För hjärtebarnet 

Den röda bodyn från Lundmyr of 

Sweden blir en fi n present till barnet 

eller barnbarnet. Bodyn har 

en extra knapprad i grenen och 

dubbelvikta ärmmuddar, som 

gör att plagget växer med 

barnet. www.helhjartat.com 

Pris: 179 kr av vilka 10 

procent plus 5 kr per order 

går till Hjärt-Lungfonden. 

www.helhjartat.com 

CYKLA LUGNT 

Smycka cykeln med ett vattenavvisande 

sadelskydd och ny ringklocka. 

Både skyddet och ringklockan 

fi nns i rosa och svart. 

www.heartstore.se 

Pris: Ringklocka 225 kr och sadelskyddet 

175 kr av vilka 10 procent går 

till Hjärt-Lungfonden. 

PACKA FÖR PICKNICK 

Den hjärtformade picknickkorgen i stabil 

konstruktion innehåller bland annat kylväska, 

tallrikar, bestick och glas för två. 


Pris: 825 kr av vilka 10 procent går till 

Hjärt-Lungfonden.

FRISC II heter en svenskledd studie som publicerades 

1999. Den förändrade i ett slag vården 

av akut kranskärlssjukdom. 

TEXT KARIN STRAND FOTO ISTOCKPHOTO 

MILSTOLPAR FRISC II-studien 

FRISC II öppnade för 

modern infarktvård 

BALLONGVIDGNING (PCI) är numera 

standardbehandling för patienter med 

kärlkramp och hjärtinfarkt. Tekniken 

att öppna ett kärl med hjälp av en ballong 

introducerades för första gången 1977 i Schweiz 

och i Sverige två år senare. Men användningen av 

ballongvidgning var blygsam under hela 1980-talet. 

Under 1990-talet steg den långsamt till cirka 10 000 

ingrepp per år, för att därefter fördubblas på bara 

fem år. 

Förklaringen till fördubblingen är den vetenskapliga 

studie som går under namnet FRISC II, där 

FRISC står för Fast Revascularisation during InStability 

in Coronary artery disease, som kom 1999. I studien 

ingick närmare 2 500 patienter i Sverige, Danmark 

och Norge med akut kranskärlssjukdom, det vill 

säga hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp. Hälften 

HJÄRTINFARKTSBEHANDLING GENOM TIDERNA 

Sent 1800-tal – Nitroglycerin 

blir det första 

eff ektiva läkemedlet mot 

kärlkramp. En av de första 

användarna, Alfred Nobel, 

var pionjär inom forskning 

och utveckling beträff ande 

nitroglycerin och led 

själv av kärlkramp. 

Sent 1960-tal 

– Hjärtintensivvårdsavdelningar 

med kontinuerlig 

EKG-övervakning 

börjar inrättas på 

sjukhusen. Hjärtstartare 

används vid 

kammarfl immer. 

genomgick ballongvidgning eller bypassoperation 

och hälften fi ck läkemedelsbehandling med 

lågmolekylärt heparin, som blockerar en koagulationsfaktor 

i blodet och alltså motverkar ytterligare 

blodproppar i kranskärlen. 

Studien visade att de patienter som genomgått 

ballongvidgning eller bypasskirurgi hade bättre 

överlevnad och högre livskvalitet än de som behandlats 

med läkemedel. Dessutom visade studien 

att ju tidigare man gjorde ballongvidgning eller bypassoperation, 

desto bättre gick det för patienterna. 

FRISC II-studien leddes av Lars Wallentin, professor 

vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, 

och Uppsala universitet. Han har även genomfört 

fl era studier som har lett fram till dagens vårdrutiner 

vid hjärtinfarkt både vad gäller det akuta skedet 

och den påföljande medicineringen. 

Tidigt 1980-tal – Hjärtinfarktspatienter 

behandlas 

med acetylsalicylsyra och 

betablockerare. 

Sent 1980-tal – Behandling 

med blodproppslösande 

läkemedel, trombolys, börjar 

användas vid hjärtinfarkt. 

Tidigt 1990-tal – Bypasskirurgi 

blir allt vanligare vid hjärtinfarkt 

och instabil kärlkramp. 

ACE-hämmare börjar användas 

vid hjärtinfarkt för att skydda 

mot svikt. 

Sent 1990-tal – Ballongvidgning 

börjar användas vid hjärtinfarkt, 

främst vid de stora sjukhusen. 

Läs hela serien! 

Hela serien 

med milstolpar i 

hjärtforskningens 

historia fi nns 

nu att hämta på 

Hjärt-Lungfondens 

hemsida www. 

hjart-lungfonden.se/ 

milstolpar 

2010-tal – Majoriteten 

av alla hjärtinfarktspatienter 

behandlas med 

ballongvidgning och läkemedelsstent 

samt ett brett 

spektrum av läkemedel 

som avlastar hjärtat och 

motverkar ny blodproppsbildning. 


21

NOTERAT 

Egen insamling 

”Jag vill tacka 

för Bills hälsa” 

för snart ett år sedan förändrades 

livet för Mathias Johansson. Då 

blev han pappa för första gången, 

men lika stor som lyckan var oron 

över beskedet att lille Bill var född 

med ett förstorat hjärta. Familjen 

Johansson fick tillbringa sonens 

första månad på Skånes universitetssjukhus 

i Lund. Senare övertogs 

ansvaret för Bill av sjukhuset i hemstaden 

Helsingborg. Med tiden 

stod det klart att Bill skulle bli helt 

frisk och i dag är han medicinfri och 

en pigg och busig 1-åring som upptäcker 

världen med alla sinnen. 

När chocken och oron börjat lägga 

sig ville Mathias Johansson ge 

något tillbaka till dem han kunde 

tacka för att ett litet barn som 

Bill kan räddas och få ett friskt liv. 

Pappa Mathias ville skänka pengar 

till Hjärt-Lungfondens forskning 

med inriktning på barnhjärtan. Han 

bestämde sig för att auktionera 

ut en matchtröja han själv vunnit 

under ett event för det allsvenska 

fotbollslaget Helsingborg IF. 

på alla hjärtans dag den 14 

februari kunde göteborgarna njuta 

av vacker sång till stöd för Hjärt- 

Lungfonden. Det var två grupper ur 

Chalmers sångkör som sjöng kärleksserenader 

för förbipasserande 

i centrala Göteborg. Den som ville 

kunde också få en serenad sjungen 

speciellt för den egna älsklingen, 

direkt på gatan eller per telefon. 

Chalmers sångkör har funnits 

i drygt 140 år och har i dag 110 aktiva 

medlemmar. Verksamheten 

består av tre delkörer: en dam-, en 

mans- och en blandad kammarkör. 


– Tröjan var signerad av alla 

lagmedlemmar och jag vann den 

på en match jag gick på en tid efter 

Bills födelse, berättar Mathias 

Johansson. 

Han bestämde sig för att auktionera 

ut matchtröjan på Tradera 

och stämde av idén med Hjärt- 

Lungfonden. Mathias Johansson 

tog hjälp av en bekant för att marknadsföra 

insamlingen. 

– Jag är lite bekant med Mattias 

Lindström som spelar i Helsingborg. 

När jag lagt upp tröjan på 

Tradera skickade jag länken till honom. 

Han spred den via Twitter till 

sitt nätverk, och jag gjorde samma 

sak. Mattias engagemang var en 

stor hjälp. 

För att få igång auktionen erbjöd 

sig Mathias Johansson att matcha 

det högsta budet med 500 kronor. 

Det tog några dagar innan budgivningen 

verkligen kom igång, men 

sedan tog det fart. 

– En man i Viken ropade in tröjan 

till sin dotter och det känns roligt 

Skönsång för alla hjärtan 

Respektive kör har sin egen dirigent 

och körerna arrangerar egna och 

gemensamma konserter. David 

Hammarsten är gigmästare och sitter 

i körens styre, som byts ut varje 

år. Körens satsning på Alla Hjärtans 

dag var något nytt. Idén kom från 

konsertmästare Johanna Boman, 

berättar David Hammarsten. 

– Vi ville göra något för välgörenhet 

men hade först ingen självklar 

organisation att stödja. Efter vissa 

efterforskningar kände vi att vi 

ville stödja Hjärt-Lungfonden. Den 

är opolitisk, främjar god hälsa – och 

att ett barn kommer att få glädje 

av tröjan. Det vinnande budet 

blev 1 525 kronor och mina 500 

kronor på det. Sedan hade köparen 

ingen växel så totalt blev det 2 040 

kronor till Hjärt-Lungfonden. Det 

känns jättebra. 

Mathias Johansson njuter av 

varje dag med lille Bill. Och han av- 

så var det ju en bra koppling mellan 

namnet och Alla Hjärtans dag! 

Efter cirka en veckas förberedelser 

uppförde två ensembler vackra 

serenader i det stora köpcentret 

Nordstan. För att informera om insamlingen 

hade varje grupp med sig 

en skylt, och insamlingsbössor från 

Hjärt-Lungfonden. David Hammarsten 

är nöjd med responsen. 

– I Nordstan är det alltid mycket 

folk i rörelse. Det var en utmaning 

att hitta zoner där sången verkligen 

gick fram i en annars ganska 

bullrig miljö, men vi lyckades. 

I dag är Bill en frisk och 

pigg 1-åring. Pappa 

Mathias Johansson har 

samlat in pengar till Hjärt- 

Lungfondens forskning 

om barnhjärtan. 

slutar vårt samtal med ett särskilt 

tack till vårdpersonalen som hjälpt 

familjen. 

– Jag vill tacka doktor Rein Anari 

och all personal vi mötte på sjukhusen 

i Lund och Helsingborg. De har 

varit helt fantastiska och gjort en 

svår tid lättare att bära. Tack vare 

dem är Bill frisk i dag. 

Reaktionerna var också mycket 

positiva. Alla kanske inte stannade 

men många la en slant i bössorna. 

Vi hade jätteroligt och sjöng mellan 

klockan 10 och 15 med avbrott 

för lunch. 

Resultaten av Alla Hjärtans dagserenaderna 

blev, förutom åhörarnas 

minne av den vackra sången, 

855 kronor till Hjärt-Lungfonden. 

Chalmers sångkör har ännu inte 

bestämt om arrangemanget blir en 

tradition men den första erfarenheten 

var mycket positiv, sammanfattar 

David Hammarsten.

Forskarporträtt 

Förfi nad kamerateknik 

Magnetkameratekniken utvecklas 

och förfi nas hela tiden och gör det 

möjligt att i detalj studera hjärtmuskeln 

och hur den påverkas vid 

hjärtinfarkt och kärlkramp. 

TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD 

håkan arheden är professor och 

chef för institutionen för klinisk 

fysiologi vid Skånes universitetssjukhus 

Lund. Han leder ett omfattande 

forskningsarbete med målsättningen 

att utveckla nya metoder 

med magnetkamerateknik, 

MR-kamerateknik, för att förbättra 

klinisk diagnostik och uppföljning 

av behandling vid olika förvärvade 

hjärtsjukdomar. 

Magnetkameratekniken gör det 

möjligt att mäta ett blodfl öde utan 

att störa det. Principen användes 

för tekniska ändamål innan den 

kom i medicinskt bruk, bland annat 

av rymdforskningsinstitutet NASA 

redan på 60-talet. I dag är tekniken 

ett av de mest lovande mätinstrumenten 

för att mäta kroppens olika 

funktioner, och används bland 

annat inom hjärtforskningen. 

Håkan Arhedens forskargrupp 

i Lund var först i Europa med att 

avbilda hjärtinfarkt med magnetkamera. 

En undersökning som i dag 

är avgörande för vissa hjärtingrepp. 

Ändå är MR-tekniken fortfarande i 

sin linda, säger Håkan Arheden. 

– MR-tekniken är mest lovande 

för att den kan mer än andra tekniker. 

Den slog igenom för hjärtundersökningar 

för att den exakt 

kunde avbilda hjärtinfarktens 

omfattning och placering. Tidigare 

kunde man med ultraljud se hur 

hjärtat pumpade. Med MR kan 

man också se hur hjärtat pumpar 

men nu kan man även mäta omfattningen 

av hjärtinfarkten ner till 

enstaka gram, och dessutom se om 

det handlar om en ny eller gammal 

infarkt. Det har inte varit möjligt 

tidigare. 

I dag kan man även mäta hur 

stor del av hjärtat som är hotat av 

den syrebrist i själva hjärtmuskeln 

som uppstår vid infarkt. För den 

typen av undersökning är MR den 

enda teknik som fungerar på en 

levande människa. 

Håkan Arheden kom själv i kontakt 

med MR-tekniken när han under 

sena 90-talet tillbringade två år 

som forskare i San Francisco. I dag 

pågår ett intensivt internationellt 

samarbete mellan forskargrupper 

i USA och Håkan Arhedens grupp 

i Lund. 

I Lund pågår för närvarande tre 

studier för att utveckla och validera 

verktygen för att mäta olika 

behandlingsmetoder för akut och 

kronisk ischemisk hjärtsjukdom, 

det vill säga hjärtinfarkt och kärl- 

Tack 

”Det avancerade 

forskningsarbetet 

är resultatet av 

ett lagarbete som 

omfattar många 

discipliner.” 

kramp. De tre studierna syftar i 

korthet till att: 

Undersöka 100 patienter som 

drabbats av akut hjärtinfarkt 

med avancerad MR-kamerateknik 

under ett halvår för att studera 

hur olika typer av skador på 

hjärtmuskeln påverkar läkningsförloppet. 

Följa 200 patienter med kärlkramp 

och se hur avancerad 

teknik med MR-kamera på 

ett bättre sätt kan identifi era 

patienter som har bäst hjälp av 

operation och de som har bäst 

hjälp av medicin. 

Utveckla nya metoder med MRkamera 

för att förstå hur man 

bäst behandlar hjärtsvikt. 

Håkan Arheden betonar att det 

avancerade forskningsarbetet är 

resultatet av ett lagarbete som 

omfattar många discipliner. 

till alla som köper och 

säljer hjärtepins och 

till er som ger generösa gåvor till 

forskningen. Tack vare er får forskarna möjlighet att 

rädda barn med hjärtfel till längre och friskare liv. 

Varmt tack till våra samarbetspartners: 

pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se 

Din gåva 

stödjer! 

– Forskargruppen består av 30 

personer: läkare, fysiker, matematiker, 

sjukgymnaster och många fl er 

experter. Alla kompetenser behövs 

för att förstå mekanismerna på 

cellulär nivå. Alla som arbetar här 

har sökt sig hit. Vi drivs av glädje 

och jag har hört att vi beskrivs som 

”de som har så roligt”. 

Håkan Arheden och hans forskargrupp 

planerar för ytterligare 

en studie. Den ska handla om hjärtsvikt, 

där utgångspunkten blir att 

kartlägga hur det friska hjärtat 

fungerar och varför det förstorade 

hjärtat inte fungerar. Bland annat 

kommer man att undersöka 

elitidrottare, som har förstorade 

men superfriska hjärtan. Allt för 

att förstå det sjuka och förstorade 

hjärtat. I alla projekt studeras också 

skillnaderna mellan det manliga 

och det kvinnliga hjärtat. 

Årets hjärtepins är designade 

av Prins Carl Philip. 


FOTO ROGER LUNDHOLM 

23

NOTERAT 

? FRÅGA 

OM FORSKNING 

På Hjärt-Lungfondens hemsida 

www.hjart-lungfonden.se 

kan du ställa frågor om forskning 

till professorer som sitter 

med i Forskningsrådet. 

Kan astma övergå till KOL? 

Astmatiker kan få kronisk luftrörsförträngning 

och därmed får liknande 

symptom som personer 

med KOL. Det är dock två olika 

sjukdomar och astmatiker utvecklar 

nästan aldrig kronisk andningsinvaliditet 

vilket är vanligt vid KOL. 

Astmatiker som röker kan förstås 

få KOL. När det gäller icke-rökande 

astmatiker är svaret på din fråga 

nej. 

Professor Kjell Larsson 

Har forskningen visat att man kan 

få KOL utan att röka? 

Man kan få KOL utan att röka. I 

Gå med du också – postkodlotteriet.se 


FOTO MÅRTEN LEVIN FOTO TOBIAS OHLS 

Sverige har närmare 10 procent av 

alla kvinnor med KOL aldrig rökt. 

Vid reumatisk sjukdom kan även 

lungorna drabbas och sjukdomen 

kan ge upphov till en lungfunktionsnedsättning 

som enligt lungfunktionstestet 

(spirometri) mycket 

liknar den man ser vid KOL. 

Professor Kjell Larsson 

Varför får man ont i armen eller 

på andra ställen när man får hjärtinfarkt? 

Det är en intressant fråga. När 

nervsystemet upplever smärta i ett 

inre organ (som till exempel hjär- 

27 miljoner kronor 

till Hjärt-Lungfonden 

Professor Kjell 

Larsson, vänster, 

är specialist på 

lungsjukdomar och 

Professor Jan Nilsson 

är specialist på hjärtkärlsjukdomar. 

tat) förlägger det smärtupplevelsen 

till ett område på kroppen. 

Det kan vara rakt över hjärtat 

men också ut till armarna (mest 

vänster) eller upp mot käkarna. 


Är det farligt när hjärtat slår 

extraslag? 

Enstaka extraslag behöver inte 

alls vara farligt. Ibland kan det 

kännas som om hjärtat hoppar 

över ett slag när det pumpat ut 

en ovanligt stor volym och inte 

hinner fylla sig för nästa slag. 


Hjärt-Lungfonden valdes som förmånstagare till PostkodLotteriet år 2007. Sedan 

dess har vi donerat över 121 miljoner kronor till deras arbete att besegra hjärt- 

och lungsjukdom. 

Nyligen delade vi ut förra årets överskott på hela 1 miljard kronor till de drygt 

40 organisationer som vi stödjer, varav Hjärt-Lungfonden fi ck 27 miljoner. 

Gå med i Lotteriet du också, så bidrar du indirekt med ännu mer pengar till bland 

annat Hjärt-Lungfondens viktiga arbete. Samtidigt har du själv chansen att vinna 

tillsammans med dina lottköpande grannar. 

Forskarporträtt 

Söker as 

Det fi nns ett starkt samband mellan 

astma och pälsdjursallergi. Det 

fi nns också ett samband mellan 

astma och biltrafi k. Det är resultaten 

av två av fl era studier som 

gjorts med utgångspunkt för de 

stora, långsiktiga OLIN-studierna i 

Norrbotten. 

TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD 

Eva Rönmark är professor och 

chef för OLIN-studierna, Obstruktiv 

Lungsjukdom i Norrbotten. OLINstudierna 

startades 1985 och erbjuder 

den ovanliga möjligheten att 

titta på en hel befolkning i stället 

för till exempel redan sjuka personer 

som söker sig till vården. 

Det stora befolkningsunderlaget 

ger bland annat möjligheter att 

jämföra faktorer som kan påverka 

utvecklingen av astma. 

Eva Rönmark forskar kring astma 

och allergi bland barn och unga och 

har varit knuten till OLIN-studierna 

EM-fest 

med fokus på 

kvinnors hjärthälsa 

den 10-28 juli i år spelas fotbolls- 

EM för damer i Sverige. I samband 

med mästerskapet sätter Hjärt- 

Lungfonden i samarbete med 

Svenska Fotbollförbundet, UEFA 

och World Heart Federation fokus 

på kvinnors hjärthälsa. 

Budskapet i kampanjen, som 

går under namnet ”Make a healthy 

heart your goal”, är att en 

aktiv livsstil minskar risken för 

hjärt-kärlsjukdom. Prins Daniel är 

beskyddare för samarbetet kring 

kampanjen. 

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste 

dödsorsaken för kvinnor i 

Sverige. En av riskfaktorerna för 

hjärt-kärlsjukdom är en stillasit-

tmans utlösande faktorer 

i 20 år. Fram till i dag har astman 

ökat i alla åldrar. En del av ökningen 

kan förklaras av en ökad medvetenhet 

hos sjukvården och befolkningen 

vilket gör att även lindrig 

astma i dag diagnostiseras. Men 

det är långt ifrån hela förklaringen 

till att antalet astmasjuka har ökat. 

– Vi ser tydligt att allt fl er barn 

bildar antikroppar, utvecklar så 

kallad sensibilitet, mot exempelvis 

pollen och pälsdjur och därmed 

också har en förhöjd risk att utveckla 

astma. Samtidigt är det 

många med antikroppar som inte 

utvecklar astma eller annan allergisk 

sjukdom, och vad det beror på 

vet vi inte ännu. 

Samtidigt som andelen som får 

astma ökar, har miljön blivit bättre 

tack vare mindre rökning och större 

uppmärksamhet på boendemiljön. 

Den förbättrade miljön kan vara en 

förklaring till att inte fl er sensibiliserade 

verkligen utvecklar astma. 

Make a healthy 

heart your goal 

Cardiovascular disease, which includes heart disease 

and stroke, is the number 1 killer of women worldwide. 

Help to reduce your risk by playing football, 

other sports and being physically active. 

 

 

better, more active life: 

 

tande livsstil och enligt Världshälsoorganisationen, 

WHO, rör sig 

hälften av kvinnorna i Europa för 

lite. I Sverige uppger 47 procent av 

alla vuxna kvinnor att de inte ägnar 

sig åt högintensiv träning som cykling, 

löpning och liknande.* 

En sund livsstil med fysisk 

”Barn som bor 

nära en väg med 

tung trafi k i 

högre grad utvecklar 

symptom 

på astma. Andra 

studier i starkt 

trafi kerade.” 

Eva Rönmark har precis avslutat 

en studie av ungdomar med astma 

som kartlagts mellan att de var 7 

och 19 år. Syftet med studien var 

att se hur det gick för dem under tiden 

från barn till ung vuxen. Resultaten 

visar att 21 procent hade tillfrisknat, 

38 procent hade periodisk 

astma som kom och gick, medan 41 

procent hade kvarstående astma 

aktivitet kan förebygga 

hjärtsjukdom och stroke. 

Många kvinnor skulle kunna 

minska risken att drabbas av 

hjärt-kärlsjukdomar genom 

att idrotta en timme till i 

veckan eller röra sig mer i 

vardagen. Kampanjens fokus på 

bättre hjärthälsa genom fysisk 

aktivitet kommer att prägla tiden 

innan och under EM, och märkas på 

många olika sätt och på fl era orter 

i Sverige. I början av april startar 

en Trophy tour, en turné med EMbucklan 

mellan orterna där EM 

äger rum: Halmstad, Göteborg, 

Kalmar, Växjö, Norrköping, Linköping 

och Solna. Alla volontärer 

som arbetar under EM kommer att 

under hela perioden. I den senare 

gruppen vara det vanligare att man 

var allergisk och att man hade en 

svårare astma i barndomen. 

– Här ser vi också ett starkt 

samband mellan bestående 

astma och pälsdjursallergi. Vi har 

tidigare känt till sambandet men 

den här studien visar tydligt att 

pälsdjursallergi är viktigare än 

erbjudas utbildning i hjärtlungräddning. 

Information 

om hjärt-lungräddning kommer 

dessutom fi nnas med i 

matchprogrammen. 

I och med samarbetet 

erbjuds Fotbollförbundets 

ungdomslag möjligheten att 

sälja GoRed-pins. Varje pin kostar 

40 kronor, varav 10 kronor går till 

laget och 30 kronor till forskning. 

Det lag som säljer fl est pins vinner 

en hjärtstartare till föreningen. 

* Undersökningen utfördes av 

YouGov i Sverige, Danmark, Frankrike, 

Storbritannien och Tyskland, 

mellan den 22 och 26 februari 2013. 

Totalt svarade 6 172 vuxna mellan 18 

och 64 år. 

För mer information om EM och kampanjen ”Make a healthy heart 

your goal”, besök www.hjart-lungfonden.se 

För mer information om lagförsäljningen av GoRed-pins, kontakta 

Lotta Johansson, e-post lotta.johansson@hjart-lungfonden.se 

Din gåva 

stödjer! 

pollenallergi i sammanhanget. 

Ett annat viktigt och aktuellt 

forskningsresultat visar ett tydligt 

samband mellan trafi k och utveckling 

av astmasymptom. 

– Vi har tittat på en grupp skolbarn 

i Luleå, som inte är någon stor 

stad. Studien visar att barn som bor 

nära en väg med tung trafi k i högre 

grad utvecklar symptom på astma. 

Andra studier i starkt trafi kerade 

områden har tidigare visat detta, 

men det faktum att vi har hittat ett 

samband i ett område med relativt 

liten trafi kexponering tyder på att 

vi underskattat eff ekten av trafi kavgaser 

på luftvägshälsan. 

OLIN-studierna är ett pågående 

och långsiktigt arbete. Eva Rönmark 

framhåller att Hjärt-Lungfondens 

stöd betyder mycket för arbetet 

med att lära mer om den heterogena 

folksjukdomen astma, och 

vad som påverkar utvecklingen av 

astma och eventuellt tillfrisknande. 

Forskning 

för hälsa 

FÖRNYAS 

NY 

FORM 

PÅ 

GÅNG! 

under de mer än elva år som 

Forskning för hälsa funnits har 

den ständigt utvecklats och 

förändrats, men i så små steg 

att det knappt har märkts. Nu 

gör vi en lite större förändring 

av tidningen, vilket innebär 

en del nya vinjetter och ett 

delvis nytt utseende. Även i 

fortsättningen erbjuder tidningen 

engagerande läsning i 

form av intervjuer med drabbade 

och forskare, nyheter 

inom forskningsområdet och 

små historiska tillbakablickar. 

Den ”nya” Forskning för hälsa 

landar i brevlådan i början av 

augusti. 


25

NOTERAT 

3 frågor till 

eva hallgren, ägare av butiken 

HeartStore. HeartStore är en 

butik full av hjärtan – allt från 

inredningsdetaljer till smycken 

och böcker. Butiken finns på Haga 

Nygata 18 i Göteborg och på webben. 

Sedan starten 2005 har Eva 

Hallgren ett aktivt samarbete med 

Hjärt-Lungfonden och HeartStores 

postkodlotteriets stöd till Hjärt- 

Lungfonden uppgick till 27 miljoner 

för år 2012. Därutöver får fonden 

tillsammans med Bill & Melinda 

Gates Foundation ett särskilt stöd 

på 11 miljoner kronor för forskning 

avsedd att ta fram en ny behandling 

för resistent tuberkulos. 

Professor Markus Maeurer från 

Karolinska institutet i Stockholm 

är helhetsansvarig för forskningsprojektet, 

som handlar om de 

immunologiska mekanismerna i 

kroppen. 

Genom att använda sig av 

patientens egna benmärgsceller 

hoppas man kunna återställa immunförsvaret 

och begränsa förstörelsen 

av lungvävnad, vilket skulle 

skapa större chanser till överlevnad 

och tillfrisknande. 

Markus Maeurer kommer att 


grundfilosofi är att förmedla och 

sprida det positiva budskap som 

hjärtat symboliserar. 

Hur föddes idén till HeartStore? 

– För mig är det tydligt att 

människor behöver hjärtan av 

alla möjliga skäl och idén föddes 

egentligen redan under 1990-talet, 

Postkodmiljoner till livsviktig forskning 

samarbeta med kollegor från 

Storbritannien och USA och forskningen 

kommer att äga rum i Kapstaden 

i Sydafrika. 

Tuberkulos, eller tbc, är den mest 

spridda smittsamma infektionssjukdomen 

i världen och skördar 

miljontals liv varje år. I västvärlden 

betraktas sjukdomen oftast som 

något som tillhör det förgångna, 

men i fattiga länder med sociala 

missförhållanden och eftersatta 

infrastrukturer är problemet med 

tbc omfattande och man beräknar 

att 1,5 miljoner människor dör i 

sjukdomen varje år. 

Det finns dessutom former av 

resistent tuberkulos, det vill säga 

tbc-former som utvecklat resistens 

mot vissa av de läkemedel som 

används för att bota drabbade. En 

form kallas MDR-TB och är resistent 

när jag drev ett konferenshotell i 

Sörmland. Vi marknadsförde oss 

som en mötesplats med hjärterum, 

och jag började inreda med 

hjärtesaker. Bland annat vaser och 

uppläggningsfat. Gästerna blev 

förtjusta och ville köpa dessa fina 

ting. Dessutom sålde vi mängder av 

Hjärt-Lungfondens pins. Så jag brukar 

säga att HeartStore startade 

i två skåp i Vingåker. Samarbetet 

med Hjärt-Lungfonden går så långt 

tillbaka som 1993, då mitt hotell 

deltog i en insamling i samband 

med Alla Hjärtans dag. 

– När jag lämnade hotellet var 

tiden mogen att starta butiken 

HeartStore. Den första öppnade 

i Stockholm och ett par år senare 

öppnade jag i Göteborg. Mitt liv 

förändrades igen och 2008 valde 

jag att stänga i Stockholm och 

fortsätta i Göteborg och på webben. 

Det har jag inte ångrat. Det 

är nog få som blir så bekräftade i 

sin affärsidé som jag. Det är helt 

fantastiskt. 

Har du själv varit i kontakt med 

hjärt-kärlsjukdom? 

mot två av de mest kraftfulla tbcläkemedlen. 

En ännu svårare form 

betecknas XDR-TB och är resistent 

mot fyra tbc-läkemedel och med 

andra ord ytterst svår att bota. 

Ökningen av resistent tbc är 

alarmerande och vissa länder rapporterar 

att mer än 35 procent 

av de nydiagnostiserade fallen är 

– Nej, inte personligen. Min drivkraft 

är att det känns gott i hjärtat 

att göra något och kunderna uppskattar 

mitt samarbete med Hjärt- 

Lungfonden. Det är något speciellt 

med hjärtan, många av dem som 

kommer in i butiken berättar om 

allt från olycklig kärlek till hjärtsjukdom. 

För inte länge sedan kom 

ett ungt par in och berättade att 

deras nyfödda barn precis skulle 

opereras för sitt medfödda hjärtfel. 

De letade efter en fin present till 

barnet och hittade en här i butiken. 

Det kändes bra och extra bra för 

att prognosen för babyn var den 

bästa tänkbara. 

Hur ser dina kunder på samarbetet 

med Hjärt-Lungfonden? 

– Kunderna tycker detta är jättebra! 

Hjärt-Lungfonden är en god 

organisation och har varit en seriös 

och bra partner från första stund. 

Samarbetet har gjort många uppmärksamma 

på vår webbutik, men 

jag hoppas att ännu fler hittar till 

den fysiska butiken här i charmiga 

Haga i Göteborg. 


resistenta mot läkemedel. Enligt 

de senaste uppskattningarna från 

Världshälsoorganisationen, WHO, 

fanns det 650 000 personer med 

MDR-TB i världen år 2010. Hjärt- 

Lungfondens engagemang i kampen 

mot tbc sträcker sig tillbaka till 

början av 1900-talet då tuberkulos 

var en folksjukdom i Sverige. 

FOTO ISTOCKPHOTO

STÖD FORSKNINGEN 

Bli månadsgivare 

Som månadsgivare bidrar du 

regelbundet med en gåva via ditt 

konto och deltar i vårt långsiktiga 

arbete för att besegra hjärt- och 

lungsjukdomarna. 

För forskningen innebär regelbundna gåvor 

att forskarna kan beviljas fleråriga stöd och 

slipper lägga värdefull forskartid på att söka 

finansiärer. För Hjärt-Lungfonden betyder det 

att administrationen kan minskas och att en 

ännu större del av varje krona går till forskningen. 

För dig betyder det att du genom dina gåvor 

bidrar till att rädda liv. 

1 Hjärt-Lungfonden är en ideell organisation 

med uppgift att samla in och fördela pengar till 

hjärt-, kärl- och lungforskning samt att informera 

om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. 

2 Hjärt-Lungfonden är en fristående organisation 

utan offentliga bidrag. Verksamheten 

finansieras av gåvor och testamenten. 

3 Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och 

viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och 

lungforskningen. 

Trots att Hjärt-Lungfonden årligen delar ut cirka 

180 miljoner kronor kan fonden bara tillgodose 

cirka 14 procent av de sökta medlen. En av fondens 

uppgifter är därför att samla in mer 

pengar. 

Som månadsgivare får du vår tidning 

Forskning för hälsa fyra gånger per år. Du kan när 

som helst ändra eller avsluta ditt engagemang. 

Du blir månadsgivare genom att gå in 

på Hjärt-Lungfondens hemsida 

www.hjart-lungfonden.se, klicka på 

”Ge en gåva”, därefter på ”Privatpersoner” 

och sedan på ”Månadsgivare”. 

Du är också välkommen att ringa 08-566 24 240 

för personlig service. Du kan också mejla 

manadsgivare@hjart-lungfonden.se 

Tack för att du väljer att stödja hjärt-, kärloch 

lungforskningen. 

DET HÄR ÄR HJÄRT-LUNGFONDEN 

4 Hjärt-Lungfonden prioriterar klinisk forskning 

för att de medicinska resultaten snabbt 

ska komma till praktisk användning inom 

sjukvården. 

5 Den forskning som fonden stödjer måste följa 

vissa kriterier. Hjärt-Lungfondens Forskningsråd 

går igenom alla ansökningar och betygsätter 

dem utifrån forskningens kvalitet, projektets 

upplägg och planering samt möjligheten att nå 

ny kunskap. 

6 De sjukdomar som våra forskare inriktar sig 

på att bekämpa är hjärtinfarkt, kärlkramp, 

hjärtsvikt, medfödda hjärtfel, stroke, astma, 

KOL, tbc, sömnapné och andra hjärt- och lungsjukdomar. 

KALENDARIUM 

22 APRIL 

Föreläsning 

Professor Anders 

Jeppsson föreläser om 

hjärtklaffsjukdom. 

Plats: Westmanska 

palatset, Stockholm. 

Tid: 15-16.30. 

Förhandsanmälan: 

08-566 24 210. 

25 APRIL 

Huvudmannamöte 

Hjärt-Lungfondens 

huvudmannamöte. 

16 MAJ 

Medlemsmöte 

Efter medlemsmötet 

föreläser professor 

Anna Norhammar på 

temat diabetes och 

hjärt-kärlsjukdom. 

Plats: IVA, Kungl Ingen- 

jörsvetenskapsakademien, 

Grev Turegatan 

16, Stockholm. 


08-566 24 210. 

Tid: Mötet 16:00, föreläsningen 

cirka 16.30. 

22 MAJ 

Deadline 

Sista ansökningsdag 

för Hjärt-Lungfondens 

stora anslagsomgång. 

Ansökningar kan lämnas 

från 24 april. 

24 MAJ 

Föreläsning 

Professor Anders 

Jeppsson föreläser om 

hjärtklaffsjukdom. 

Plats: Världskulturmuseet, 

Göteborg. 

Tid: 15-16.30. 


08-566 24 210. 

SÅ KAN DU 

GE DITT STÖD 

MINNESGÅVA 

Hedra minnet av en avliden person. Ring 

0200-88 24 00 för personlig service eller beställ 

via hemsidan www.hjart-lungfonden.se 

BLI MÅNADSGIVARE 

Ge regelbundet en gåva till Hjärt-Lungfonden 

via autogiro. 

Ring 08-566 24 240, för personlig service eller 

mejla manadsgivare@hjart-lungfonden.se 

GÅVA 

Du kan när du vill stödja den livsviktiga 

forskningen genom att sätta in valfritt belopp på 

vårt pg 90 91 92-7 eller bg 909-1927. 

Alla bidrag är lika välkomna, stora som små. 

TESTAMENTSGÅVA 

Kontakta testamentsansvariga 

Monica Carlsson, 08-566 24 206, 

testamente@hjart-lungfonden.se 

STARTA EN MINNESFOND 

Hedra en bortgången genom att starta en 

minnesfond på www.hjart-lungfonden.se 

eller kontakta Daniel Edelsvärd, 08-566 24 235, 

daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se 

SKATTEFRI GÅVA 

Öka värdet på din gåva genom att skänka 

aktier eller fast egendom. 

Kontakta Håkan Karlsson, 08-566 24 241, 

hakan.karlsson@hjart-lungfonden.se 

HYLLNINGSGÅVA 

Uppvakta någon med en hyllningsgåva. 

Ring 0200-88 24 00 för personlig service. 

Sms:a HJÄRTA 

Sms:a HJÄRTA till 72 901 så går 50 kronor till 

forskningen. 

FÖR FÖRETAG 

Ge en gåva, ge kampanjstöd eller bli en långsiktig 

partner. Kontakta Sofia Wirsén, 08-566 24 222, 

sofia.wirsen@hjart-lungfonden.se eller 

Karolina Sjöstedt, 08-566 24 225, 

karolina.sjostedt@hjart-lungfonden.se 

Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet 

av Svensk Insamlingskontroll. 90-konto är en garanti 

för att pengarna används på rätt sätt. 

är en fristående organisation 

utan offentliga bidrag. 


27

MAT Alla hjärtans recept 

RECEPT CECILIA MAGNUSSON/ÖRJAN KLEIN FOTO GUNNAR BERGKRANTZ 

ASIATISK MAT har fått ett fast fäste i det svenska 

köket och i livsmedelsaff ärerna fi nns ofta 

hela avdelningar med exotiska såser, chutney, 

nudlar och kryddblandningar. Tack vare sweet 

chilisåsen, som är Asiens svar på ketchup, är 


Näringsinnehåll: 

Energi 432 kcal, fett 13,5 g 

Receptet är hämtat från 

Alla hjärtans recept, sidan 116. 

Med smak 

av Asien 

det lätt att sätta en sydostasiatisk touch på 

kycklingen eller laxen, och med currypasta blir 

det hela ännu kryddigare. Rikligt med grönsaker 

är en självklarhet i de asiatiska rätterna – 

variera med zucchini, paprika och broccoli. 

CURRY- 

KYCKLING MED 

KOKOSMJÖLK 

4 portioner 

4 portioner jasminris 

1 gul lök 

2 vitlöksklyftor 

2 morötter 

200 g sockerärter eller gröna 

bönor 

4 kycklingfi léer, ca 500 g 

1 msk rapsolja 

2 tsk röd currypasta 

4 dl vatten 

2 hönsbuljongtärningar eller 3 

msk koncentrerad kycklingfond 

1 burk lättkokosmjölk 

2 msk mango chutney 

Sweet chilisås 

Salt och peppar 

1 kruka färsk koriander 

Gör så här: 

Koka riset enligt anvisningen på 

förpackningen. 

Skala och strimla löken och 

fi nhacka vitlöksklyftorna. 

Skala morötterna, dela 

dem på längden och skiva 

i sneda halvmånar. Strimla 

sockerärterna eller bönorna. 

Skär kycklingen i mindre bitar. 

Fräs grönsakerna utom 

sockerärterna i olja i en gryta 

eller stor stekpanna. Tillsätt 

kyckling och currypasta och låt 

fräsa en stund. Häll på vattnet 

och smula i buljongtärning, 

alternativt tillsätt fonden. Koka 

på svag värme i cirka 10 minuter. 

Tillsätt kokosmjölk och mango 

chutney, smaka av med chilisås 

och eventuellt salt och peppar. 

Tillsätt till slut sockerärterna 

och låt dem koka med ett par 

minuter. 

Strö över korianderbladen och 

servera med det nykokta riset. 

Hjärt-Lungfonden 

Box 5413 

114 84 stockholm

Så känner du igen 

STROKE 

Stroke är ett medicinskt akutläge och tiden är dyrbar! 

Lär dig, och andra, att känna igen varningssignalerna 

med AKUT-testet! 

ANSIKTE 

ANSIKTET HÄNGER. Förlamning i ansiktet? Le och visa 

tänderna. Om mungipan hänger – RING 112 

KROPPSDEL 

ARMEN FALLER. Förlamning eller känselbortfall i 

ena armen? Lyft armarna och håll kvar i 10 sekunder. 

Om en arm faller – RING 112 

UTTAL 

SPRÅKET SLUDDRIGT. Svårighet att tala och förstå? Upprepa 

meningen ”Det är vackert väder idag”. Om personen 

talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord – RING 112 

TID 

TIDEN ÄR DYRBAR. Varje minut räknas för att rädda liv. 

Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir 

skadorna – RING 112 

VÄNTA INTE – RING OMEDELBART 112 

ILLUSTRATIONER OWE GUSTAFSON 

RIV AV OCH SPARA 

JA TACK, 

JAG BESTÄLLER… 

SKRIFTER (kostnadsfria) 

ex Aortaaneurysm 

ex Astma 

ex Barnhjärtan 

ex Blodtrycket 

ex Diabetes – en kärlsjukdom 

ex Hjärtinfarkt 

ex Hjärtklaff sjukdom 

ex Hjärtrytmrubbningar 

ex Hjärtsvikt 

ex KOL 

ex Kolesterol 

ex Kvinnors hjärtan 

ex Kärlkramp 

ex Plötsligt hjärtstopp 

ex Sarkoidos och lungfi bros 

ex Stress 

ex Stroke 

ex Sömnapné 

ex Tobak 

ex Tuberkulos 

ÖVRIGT 

ex Forskningsrapporten 2012 

ex Hjärtrapporten 2012 

ex Handledning om testamenten, arv och gåvor 

ex Forskning.Framsteg.Hopp – en skrift 

om Hjärt-Lungfonden 

ex Bli månadsgivare – få ett medlemskap 

ex Sundkurs.se 

P Jag vill ha Hjärt-Lungfondens nyhetsbrev som e-post. 

P Jag vill veta mer om hur jag kan spara i Öhman 

Hjärt-Lungfond. 

MITT NAMN OCH MIN ADRESS 

Var god texta! 

Förnamn 

Efternamn 

Gatuadress 

Postnr 

Ort 

E-postadress 

Mobiltelefon 2/13

FRANKERAS EJ 

Mottagaren 

betalar portot 

Svarspost 

110 344 500 

VIK FLIKEN OCH TEJPA HÄR! 

110 05 Stockholm

Forskning-for-halsa-nr2-2013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?