Forskning-for-halsa-nr2-2013

Recommendations

Info

TEMA Stroke Tarmbakterier är otroligt häftiga, faktiskt bland det häftigaste Fredrik Bäckhed vet. Hans dröm är att kunna förhindra stroke genom att blanda till en cocktail av goda bakterier som förändrar tarmfl oran. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO PONTUS JOHANSSON En cocktail av goda bakterier 14 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 INSAMLING PÅGÅR för forskning kring stroke pg 90 91 92-7 bg 909-1927
Personligt Namn: Fredrik Bäckhed Född: 1973 i Getinge utanför Halmstad Familj: Hustru och två barn, tre och fem år Bakgrund: Läste kemi, biologi och matte för att bli gymnasielärare men valde i stället att gå den biomedicinska forskarskolan i Linköping. Doktorerade i mikrobiologi vid Karolinska institutet följt av en postdoktoral tjänst i St. Louis, USA, och medverkade i en banbrytande studie kring hur tarmfl oran kan påverka fetma. Sedan 2012 professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset där han forskat i tarmbakterier sedan 2006. Forskningsmål: Att ta reda på om tarmfl oran är associerad med hjärt-kärlsjukdomar och om vi kan hitta en riskbild och förhindra sjukdomarnas utveckling. Hobby: Fiske, mest havsöring, och tennis. Förebild: Min morfar som alltid varit lika glad och positiv. Okänd talang: Allt det morfar lärde mig om jakt och natur, som att jag är (eller kanske var som liten) expert på att driva upp fröer. ATT TARMBAKTERIERNA ÄR VIKTIGA för vårt välbefi nnande är allmänt känt. Lika känt är att de kan orsaka sjukdom. Eftersom den mänskliga kroppen innehåller tio gånger fl er bakterieceller än mänskliga celler har var och en av oss en otrolig mängd bakteriegener i våra kroppar. Frågan är vilka av dessa främmande gener som påverkar vår hälsa och hur. Fredrik Bäckhed är nybliven professor och föreståndare för Wallenberglaboratoriet för metabol och kardiovaskulär forskning på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Där leder han ett forskarlag på 20 personer med fokus på olika riskfaktorer för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Forskarteamet är redan på god väg att hitta några svar. I en nyligen avslutad studie, som fått stöd från Hjärt-Lungfonden och gjorts i samarbete med forskare på Chalmers, har tarmfl oran hos 15 strokepatienter jämförts med tarmfl oran hos 15 friska personer. − Vi kunde se att de som haft stroke hade en annan sammansättning på tarmfl oran än de friska personerna. Tarmfl oran hos strokepatienterna hade en högre produktion av infl ammatoriska molekyler medan den friska tarmfl oran producerade fl er antioxidanta molekyler, säger Fredrik Bäckhed. RESULTATEN HAR NYLIGEN PUBLICERATS i tidskriften Nature Communications. Med nytt forskningsbidrag från Hjärt-Lungfonden inleds nu en större studie med 50 strokepatienter och 50 kontrollpersoner och forskarteamet hoppas kunna visa om förändringarna i tarmfl oran har skett före eller efter stroken. Om tarmfl oran förändras före en stroke kan det betyda att de även har hittat en metod för att avgöra vem som riskerar att drabbas. − Förutom fl er kliniska tester kommer vi dessutom att göra parallella djurstudier. Vi har redan kunnat se att möss som har bakteriefria tarmar har mindre åderförfettning än möss med bakterier i tarmarna, säger Fredrik Bäckhed och berättar att nästa steg blir att överföra tarmfl oran från strokepatienter respektive friska personer i bakteriefria möss och se om de utvecklar olika mängd åderförfettning. Han kallar gruppens forskning för translationell. − Eftersom vi kombinerar klinisk forskning med djurforskning. När man studerar människor är det lätt att hitta samband, som att du som har den här genen eller äter just detta kan utveckla hjärt-kärlsjukdom. Men det kan också fi nnas många andra faktorer som inte går att kontrollera. I ett djurexperiment kan du isolera och studera en specifi k gen. Forskning kring tarmfl oran är ett hett ämne. Fredrik Bäckhed var själv en av banbrytarna inom området. I en studie gjord tillsamman med professor Jeff rey Gordon vid Washington University 2004 kunde han visa en koppling mellan tarmbakterier och fetma. Sedan dess har intresset för tarmfl orans inverkan på vår hälsa bara vuxit. − Vår bakteriefl ora är otroligt spännande. De sammanlagda generna i vår tarmfl ora är exempelvis 100 gånger fl er än de mänskliga generna och vi vet att tarmfl orans gener förändras med tiden till exempel beroende på vad vi äter och vilka mediciner vi tar. Ett problem för forskningen har varit att stora delar av tarmfl oran inte går att odla, vilket gjort det svårt att göra studier i större skala. Men ungefär samtidigt som vår amerikanska studie publicerades förbättrades tekniken för att studera tarmfl orans sammansättning med hjälp av moderna metoder att bestämma dess arvsmassa, vilket öppnade för nya möjligheter att göra större studier. Fredrik Bäckhed är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan vi indirekt kan påverka vem som utvecklar stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom och diabetes. − Drömmen är att vi ska kunna bota patienter genom att ändra tarmfl oran. Det skulle vara det abso- Din gåva stödjer! lut häftigaste. Föreställ dig att vi hittar en riskgrupp och kan säga att ’ni som har den här uppsättningen bakterier har en förhöjd risk för att utveckla stroke’, och sätta dem på en bakteriecocktail av probiotika, alltså goda bakterier, som gör att de inte insjuknar. Det vore fantastiskt. DET ÄR INTE BARA KOPPLINGEN mellan tarmfl ora och stroke som undersöks av den multiprofessionella forskargruppen på Wallenberglaboratoriet. Diabetes, barnfetma och överviktskirurgi liksom olika födoämnens påverkan av tarmfl oran är andra inriktningar. Verksamheten är stor, men fokus är det samma; att undersöka hur tarmfl oran påverkar kroppens ämnesomsättning och all forskning är direkt eller indirekt inriktad på olika riskfaktorer för sjukdom i hjärta och kärl. − Det gör att de olika projekten hjälper fram varandra vilket ger positiva samordningseff ekter. Såsom att de analysmetoder vi använde i det första Hjärt-Lungfondenprojektet kan användas inom andra studier, säger Fredrik Bäckhed och understryker vikten av att dra nytta av det material och den kunskap som fi nns i och kring Wallenberglaboratoriet. I nästa korridor arbetar till exempel Göran Bergström som håller i den unika SCAPIS-studien som initierats av Hjärt-Lungfonden (se sid 10). Om SCAPIS utvidgas är målet att patienterna också ska lämna avföringsprov som kan användas av Bäckheds forskarteam. − Här är en unik möjlighet att undersöka om de som lämnat prover till SCAPIS och senare utvecklar en stroke hade samma bakteriefl ora i tarmarna redan ett eller ett par år tidigare. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 15
Page 1 and 2: Forskning för hälsa NUMMER 2/2013
Page 3 and 4: 4 18 NÄR JAG SKRIVER DETTA har tre
Page 5 and 6: torer JAN SÖDERQVIST hade visserli
Page 7 and 8: FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-S
Page 9 and 10: ygga Många drabbas av hjärtinfark
Page 11 and 12: äddar liv FORSKNING FÖR HÄLSA 2/
Page 13: FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-S
Page 17 and 18: I denna del av Testamentskolan beha
Page 19 and 20: sam över den vård och det bemöta
Page 21 and 22: FRISC II heter en svenskledd studie
Page 23 and 24: Forskarporträtt Förfi nad kamerat
Page 25 and 26: tmans utlösande faktorer i 20 år.
Page 27 and 28: STÖD FORSKNINGEN Bli månadsgivare
Page 29 and 30: Så känner du igen STROKE Stroke

Forskning-for-halsa-nr2-2013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?