Forskning-for-halsa-nr2-2013

Recommendations

Info

Njuter av livet med ny hjärtklaff Fakta Öppen kirurgisk behandling med byte av den förträngda klaffen till en mekanisk eller biologisk klaffprotes är den helt dominerande metoden för behandling av aortastenos. År 2011 genomfördes 1 410 öppna hjärtklaffoperationer i Sverige. Därtill kommer ett antal kombinationsingrepp, exempelvis åtgärder mot förmaksflimmer som ofta kombineras med ingrepp mot mitralklaffen. För de patienter som bedöms för sköra för att klara en öppen hjärtklaffoperation finns sedan 2008 ett alternativ som innebär att en förkalkad aortaklaff byts ut med hjälp av kateterteknik. Ingreppet görs enbart på Sveriges universitetssjukhus och 2011 gjordes 209 sådana implantationer. 18 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 Lennart Levi drabbades av den vanligaste hjärtklaffsjukdomen i Sverige, aortastenos, som innebär att aortaklaffen blir allt trängre. Efter den lyckade operationen är han djupt tacksam mot läkarvetenskapen. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO TOBIAS OHLS PROFESSOR EMERITUS LENNART LEVI, 82 år, möter Forskning för hälsa i ett soligt och sobert konferensrum på sin gamla arbetsplats i Riksdagshuset. Han är en aktiv och engagerad man som under sitt liv har arbetat både som stressforskare och som riksdagsledamot, och hans hjärta slår starkt för samhällets och individens hälsa. Rent fysiskt bultar hans hjärta nu kanske bättre än någonsin, efter en lyckad hjärtklaffoperation på Karolinska universitetssjukhuset i Solna i september 2012. Redan 1988 upptäcktes ett blåsljud på hjärtat vid en rutinhälsokontroll. Efter en grundligare undersökning kunde läkaren se att vänster hjärthalva var förstorad och att aortaklaffen hade en förträngning och läckage i kombination. – Jag mådde bra, hade inga som helst symptom och därför var en operation inte aktuell. I stället kom vi överens om att jag skulle komma på årliga kontroller med ekokardiogram och ibland även arbets-EKG. Den här typen av klaffel utvecklas vanligtvis gradvis och under lång tid, vilket bidrog till att Lennart Levi kände att han ”kunde leva med sitt klaffel”, som han själv uttrycker det, och hans hjärtläkare var länge av samma mening. Tiden gick, undersökningarna som följde visade att förträngningen förvärrades. För några år sedan var aortaklaffen så trång och stel att hans hjärtspecialist föreslog en klaffoperation, trots fortsatt symptomfrihet. – Hjärtoperationer är omfattande, och jag var väl medveten om att en operation alltid innebär en viss risk, säger Lennart Levi. Han drar ett finger över skjortbröstet för att visa var bröstkorgen öppnas. Han berättar att man blir kopplad till en hjärt-lungmaskin som övertar hjärtats och lungornas funktion under en del av operationen, och att den sjuka aortaklaffen skärs bort och ersätts med en protes. Lennart Levi sköt på operationen lite till, men i höstas – 24 år efter att blåsljudet på hans hjärta upptäcktes – stod det klart att det faktiskt var dags. I vardagen hade Lennart Levi fortfarande inga besvär, men vid ansträngning dök det upp ansatser till allvarliga rytmrubbningar. Aortaklaffen var nu så förträngd att blodet hade svårt att ta sig igenom den stela öppningen. – Nu var jag väl förberedd och påläst. Jag hade hört mig för hos flera kollegor, som nu enhälligt tillrådde operation. Jag blev opererad av en skicklig kirurg och sövd av en lika kompetent narkosläkare. På den stora dagen kände jag mig trygg och mycket väl omhändertagen, säger han. OPERATIONEN tog drygt fyra timmar. Den skadade aortaklaffen ersattes med en biologisk klaffprotes, men kirurgen upptäckte även början till ett bråck på stora kroppspulsådern som togs om hand på samma gång. Den skadade delen av aorta ersattes med en konstgjord blodåder, ett så kallad kärlgraft. – När jag vaknade upp fungerade smärtlindringen mycket bra och jag hade inte särskilt ont. Däremot tillstötte en hjärtrytmrubbning, men den hävdes på medicinsk väg. Jag är djupt imponerad över hur väl allt togs om hand, säger Lennart Levi med ett varmt leende. Det råder ingen tvekan om att han är djupt tack-
sam över den vård och det bemötande han har fått. Han pratar i varma ordalag om kirurgen, narkosläkaren, hjärtspecialisten och inte minst om sjuksköterskan som tog hand om honom de första dygnen på intensiven. – Han var en fantastisk människa, fenomenalt kunnig, vänlig och hjälpsam. Inte ens mina närmaste hade kunnat ta hand om mig på ett bättre sätt. Kirurgen hade förberett sin patient på att återhämtningen skulle ta tid, allt mellan sex och tolv månader. – Vilket är en ganska lång tid för en 82-åring, konstaterar Lennart Levi. Men han hade läst en bok av cancerforskaren och författaren Georg Klein som efter nästan en lika stor hjärtoperation var tillbaka i sitt arbete redan efter en vecka. – Jag tänkte: Kan han, så kan jag. Nu tog återhämtningen längre tid än sju dagar, men efter några månader kände han sig nästan helt återställd. Sedan dess har Lennart Levi hunnit resa till USA, han promenerar, föreläser, diskuterar politik, läser goda böcker, skriver, njuter av livet och har därtill upptäckt ett nytt glädjeämne: att motionera under ledning av Karolinskas duktiga sjukgymnaster till popmusik på hög volym. Hans hjärta anpassar sig sakta men säkert till den nya miljön, där en frisk, smidig klaff protes gör sitt jobb och ser till att blodet pumpas genom hjärtat precis som det ska. Lennart Levi ser fram emot många goda år: – Det är en stor upplevelse att genomgå en hjärtoperation. Jag är djupt tacksam mot läkarvetenskapen, uppskattar livet och försöker se varje ny dag som en dyrbar gåva. Välkommen skrift om hjärtklaff sjukdom ” Det är en stor upplevelse att genomgå en hjärtoperation. Jag försöker se varje ny dag som en dyrbar gåva.” Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärt-Lungfondens serie av skrifter om olika hjärt-, kärl-, och lungrelaterade sjukdomar har nu utökats med en som rör sjukdomar och skador i hjärtklaff arna. Klaff el kan drabba människor i alla åldrar. Från de allra minsta som föds med klaff el, till den som drabbas av en hjärtinfarkt mitt i livet. Den allra vanligaste klaff sjukdomen ger sig dock till känna högre upp i åldrarna och yttrar sig i en förträngning på aortaklaff en, så kallad aortastenos. Ungefär 2 procent av dem som är över 65 år och 5 procent av alla över 80 år drabbas. Den näst vanligaste klaff sjukdomen är läckage på mitralklaff en. I skriften om hjärtklaff sjukdom hittar du lättillgänglig information om de vanligaste klaff elen och de behandlingsmöjligheter som fi nns i dag. Skriften kan beställas kostnadsfritt, antingen via fl iken sist i tidningen, via hemsidan www.hjart-lungfonden.se eller telefon 08-566 24 200. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 19
Page 1 and 2: Forskning för hälsa NUMMER 2/2013
Page 3 and 4: 4 18 NÄR JAG SKRIVER DETTA har tre
Page 5 and 6: torer JAN SÖDERQVIST hade visserli
Page 7 and 8: FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-S
Page 9 and 10: ygga Många drabbas av hjärtinfark
Page 11 and 12: äddar liv FORSKNING FÖR HÄLSA 2/
Page 13 and 14: FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-S
Page 15 and 16: Personligt Namn: Fredrik Bäckhed F
Page 17: I denna del av Testamentskolan beha
Page 21 and 22: FRISC II heter en svenskledd studie
Page 23 and 24: Forskarporträtt Förfi nad kamerat
Page 25 and 26: tmans utlösande faktorer i 20 år.
Page 27 and 28: STÖD FORSKNINGEN Bli månadsgivare
Page 29 and 30: Så känner du igen STROKE Stroke

Forskning-for-halsa-nr2-2013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?