Forskning-for-halsa-nr2-2013

TEMA Hjärtinfarkt
Mot målet att före
hjärtinfarkt
Genom att mäta nivåerna av specifika så kallade biomarkörer i blodet kan
läkarna redan i dag säga vilka som har en ökad risk att få en hjärtinfarkt.
Det som saknas är en effektiv och säker behandling. Men forskning pågår.
TEXT KARIN STRAND FOTO TOBIAS OHLS OCH GETTYIMAGES
” Utmaningen
är att hitta de
till synes friska
personer som
är i riskzonen
innan de
drabbas.”
Bertil Lindahl, professor vid
Uppsala kliniska forsknings-
centrum (UCR).
8 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013
UNDER DE SENASTE två decennierna har
den akuta vården av hjärtinfarktspatienter
gjort enorma framsteg och dödligheten
har minskat dramatiskt. Även
antalet hjärtinfarkter har minskat, främst på grund
av minskad rökning och lägre kolesterolnivåer hos
befolkningen. Men fortfarande är det många som
drabbas, trots att de inte kan uppvisa de klassiska
riskfaktorerna som rökning, fetma, diabetes, högt
blodtryck och blodfettsrubbningar.
− Utmaningen är att hitta de till synes friska
personer som är i riskzonen innan de drabbas av en
infarkt, säger Bertil Lindahl, professor vid Uppsala
kliniska forskningscentrum (UCR).
− Forskningen följer flera olika spår och har
redan kommit långt. Men innan vi kan gå vidare
och börja testa människor mer rutinmässigt måste
vi förstå varför dessa personer har en ökad risk för
framtida hjärthändelser. Först därefter kan vi pröva
nya behandlingar med syfte att minska risken.
Ett forskningsspår rör ett protein som heter
troponin och som har en viktig funktion i hjärtmuskelcellen
eftersom det reglerar cellens förmåga
att dra ihop sig och att slappna av. Förhöjda nivåer
av troponin i blodet är ett tecken på att det finns en
skada i hjärtmuskelcellerna – en frisk cell läcker
inte troponin. Vid misstänkt hjärtinfarkt mäter
man rutinmässigt troponinnivåerna, som är mycket
höga vid infarkt.
− Nu har vi så förfinad analysteknik att vi kan
notera även mycket låga nivåer av troponin och
studier har visat att de som har nivåer som är lätt
förhöjda eller som ligger i den övre delen av normalintervallet
har en ökad risk för hjärtinfarkt och
andra hjärthändelser som är i nivå med de som har
diabetes, säger Bertil Lindahl.
De förhöjda troponinnivåerna signalerar alltså
att något är fel i hjärtat. Frågan är vad.
− Nästa steg i forskningen är att hitta mekanismerna
bakom de förhöjda troponinnivåerna och
se om de är påverkbara. Man tittar också på andra
biomarkörer än troponin som även de har visat sig
kunna signalera förhöjd risk för hjärtinfarkt.
Kan man kombinera ihop dem kan riskbilden bli
tydligare, säger Bertil Lindahl.
Möjligheten att mäta även låga nivåer av troponin
har redan fått betydelse inom hjärtinfarktsvården.
Tidigare fick en person som kom till akuten med
bröstsmärta, men som inte uppvisade förhöjda
nivåer av de tidigare använda infarktmarkörerna i
blodet, diagnosen instabil kärlkramp. Nu kan man
konstatera troponinläckage och därmed en liten
hjärtinfarkt hos många av dessa patienter, vilket
innebär att de i dag får effektiv hjärtinfarktsbehandling.
ETT ANNAT FORSKNINGSSPÅR rör generna - finns
det genetiska faktorer som påverkar risken för
hjärtinfarkt? Bertil Lindahl är skeptisk till de självtester
där man skickar in salivprover och för en dyr
penning får sitt dna analyserat och svar på om man
är i riskzonen för olika sjukdomar, men han understryker
att forskningen är spännande, framför
allt om man kombinerar kunskaperna om miljöns
respektive genernas påverkan på riskbilden.
− Det kan tänkas att vi genom den genetiska
forskningen blir duktigare på att ge handfasta råd
till enskilda individer.