Forskning-for-halsa-nr2-2013

Recommendations

Info

TEMA Hjärtinfarkt ” Det sista jag minns är att jag mådde riktigt dåligt. När jag vaknade låg jag under en bokhylla.” INSAMLING PÅGÅR för forskning kring hjärtinfarkt pg 90 91 92-7 bg 909-1927 6 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 Egentligen har Jan Söderqvist alltid gjort allting rätt för att minimera riskerna för sjukdom i hjärta och kärl. Sedan barnsben har han tränat dagligen – i perioder på elitnivå. Han har aldrig rökt, knappt druckit alkohol och har alltid varit noga med vad han äter. Blodtrycket har alltid varit lågt, vilopulsen har legat på ungefär 40 slag i minuten. Lite högt kolesterolvärde kanske, men det har hans båda föräldrar också haft utan att det ställt till problem. Inte så konstigt alltså, att varken han själv eller någon annan kopplade den våldsamma bröstsmärtan till hjärtinfarkt. SMÄRTORNA KOM när Jan, som bor i Malmö, tillsammans med sin dotter var i föräldrahemmet nära Sundsvall och laddade inför Vansbrosimmet. Tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och Lidingöloppet utgör tävlingen En svensk klassiker – något han hade bestämt sig för att göra under året tillsammans med några vänner. − Smärtorna kom sent på kvällen den 7 juli. Två dagar senare var det dags för Vanbrosimningen. Jag hade brutit i Vasaloppet i mars och ville inte upprepa det så jag bestämde att det inte kan vara farligt att simma med en halsbränna. Det märkliga var att så fort jag började simma fungerade kroppen och jag gjorde mina 3 000 meter. Smällen kom senare. Jan hade jobb inplanerade i Falun dagen efter och tog in på hotell. − Det sista jag minns från den kvällen är att jag mådde riktigt dåligt. När jag vaknade låg jag under en bokhylla, men fi ck tag i min telefon och kunde beställa en taxi till akuten i Falun. Det EKG som gjordes där visade stora förändringar, ändå fanns det efter tre dagar i sjukhussängen ingen entydig förklaring till vad som hänt. − Det var ingen som kopplade ihop ”halsbrännan” med det som hände efter simningen. Hjärtmuskelinfl ammation blev den troliga diagnosen, och det var något jag faktiskt också haft i 20årsåldern. Jag blev utskriven och fi ck antiinfl ammatorisk medicin och order att ta det lugnt i tre månader. Han for tillbaka till föräldrahemmet där dottern Elvira väntade hos farmor och farfar. För att hitta på lite kul gick de på hembygdsdag och besökte bagarstugan där en bekant stod och knådade limpor. − Det var varmt och fullt av människor. När allt började snurra och jag höll på att svimma såg bagerskan, som egentligen är sjuksköterska, vad som hände och ryckte in. Jag åkte tillbaka till sjukhuset i Sundsvall för ny utredning och den här gången kunde de konstatera att det hade varit förändringar på mitt EKG redan första gången jag kom in den 8 juli. Jag undersöktes med ultraljud, men en av läkarna insisterade på att jag skulle till Umeå för kranskärlsröntgen. Tack vare honom blev det till slut uppenbart att det var en hjärtinfarkt jag hade haft, för på kranskärlsröntgen syntes tydligt både kärlförträngningarna som orsakat infarkten och skador på hjärtat. HEMMA I MALMÖ igen tyckte Jans dåvarande sambo, som är röntgenläkare, att det där med hjärtinfarkt ändå var ganska osannolikt. Sådant drabbar ju inte en kille som Jan. Men om det osannolika ändå inträff at så borde detta utredas mer grundligt. Så blev det också. Efter en vecka på sjukhuset i Malmö kunde Jan åka hem med tre stentar i de tidigare förträngda kranskärl som nu öppnats med ballongvidgning. De första månaderna tog han det ganska lugnt, men i dag sex år senare tränar han lika mycket som tidigare. Minst en timme varje dag. Han har åkt Vasaloppet och deltagit i Fjällräven Classic (elva mils vandring från Nikkaluokta till Abisko). − Jag lever ett bra liv i dag, utan särskilda restriktioner. Jag vet inte om infarkten var ett undantag, men hoppas att den inte återkommer. Och jag vet heller inte vad jag kunde ha gjort annorlunda. Skillnaden i dag är väl att jag använder mer av min tid åt att göra sådant jag verkligen tycker om, som att vara i naturen, gärna tillsammans med min dotter. En annan skillnad är att jag faktiskt börjat dricka ett glas rödvin ibland! Och i skaff eriet står blodförtunnande samt blodtrycks- och blodfettssänkande mediciner som han ska ta dagligen. I fi ckan fi nns också en liten burk nitroglycerin – ifall det osannolika skulle inträff a igen.
FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-SOFIE MARMINGE Svensk-danskt centrum för hjärtstopp skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett har tillsammans med två danska sjukhus samt Lunds universitet fått 1,2 miljoner euro från EU för att bilda ett gemensamt centrum för hjärtstopp. Centrumbildningen ska stödja samarbete och integration av forskning och utveckling av hjärtstoppsbehandling. Tanken är att det ska bli enklare för forskare att engagera sig i projekt på båda sidor av Öresund. Ett exempel på ett prioriterat forskningsprojekt handlar om att värdera risken för att vissa läkemedel kan leda till hjärtstopp, ett annat ska kartlägga skillnader och likheter i det tidiga omhändertagandet vid hjärtstopp ute i samhället. Fler hjärtsviktspatienter kan få hjälp en ny observationsstudie som gjorts vid Karolinska institutet och som är baserad på kvalitetsregistret RiksSvikt, visar att ACE-hämmare och/eller angiotensinreceptorblockerare (ARB), som är vanliga blodtryckssänkande läkemedel, verkar minska dödligheten i den grupp hjärtsviktspatienter som har så kallad diasto- Din gåva stödjer! lisk hjärtsvikt. Diastolisk hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpfunktion är bevarad, i stället är det hjärtats fyllnadsfas som är störd. Det fi nns få studier som omfattar patienter med diastolisk hjärtsvikt, vilket inneburit att man inte haft tillräckligt bra riktlinjer vad gäller behandlingen av den gruppen. Diastolisk hjärtsvikt är vanligast hos äldre och hos kvinnor. Din gåva stödjer! AKTUELL FORSKNING Kan vatten förebygga diabetes? forskare i lund undersöker nu om man genom att dricka mycket vatten kan minska kroppens utsöndring av hormonet vasopressin som framkallar diabetes. Hormonet reglerar bland annat kroppens salt-vätskebalans. Tidigare har det varit svårt att studera vasopressin, men med hjälp av en ny metod, där man mäter proteinet copeptin som bildas tillsammans med vasopressin, har man nu kunnat gå tillbaka till 16 år gamla prover och kunnat se att höga nivåer av copeptin och därmed av vasopressin ökade risken att insjukna i diabetes med två till tre gånger. Även risken att drabbas av högt blodtryck och fetma ökade med förhöjda halter av hormonet. Nu har forskarna inlett en ny studie där försökspersoner får dricka tre extra liter vatten per dygn. Syftet är att undersöka huruvida sänkta 1 850 kvinnor får varje år hjärtinfarkt trots rena kranskärl. KOL-patienter riskerar farliga infektioner personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, löper inte bara högre risk än andra att få luftvägsinfektioner utan också allvarliga bakterieinfektioner. Det visar en doktorsavhandling som lades fram vid Lunds universitet tidigare i vår. Studierna som ligger till grund för avhandlingen visar att KOLpatienter har betydligt högre förekomst av farliga bakterier som pneumokocker, kolibakterier och vasopressinnivåer leder till förbättrad sockerfrisättning. Din gåva stödjer! gula stafylokocker i blodet än en frisk kontrollgrupp. Pneumokocker kan i värsta fall ge upphov till hjärnhinneinfl ammation och blodförgiftning och gula stafylokocker är den bakterie som förknippas med så kallad sjukhussjuka. Nästa steg blir att ta reda på varför KOL-patienter är mer infektionskänsliga än andra – om känsligheten beror på sjukdomen i sig eller på den kortisonbehandling som är vanlig vid KOL. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2013 7
Page 1 and 2: Forskning för hälsa NUMMER 2/2013
Page 3 and 4: 4 18 NÄR JAG SKRIVER DETTA har tre
Page 5: torer JAN SÖDERQVIST hade visserli
Page 9 and 10: ygga Många drabbas av hjärtinfark
Page 11 and 12: äddar liv FORSKNING FÖR HÄLSA 2/
Page 13 and 14: FOTO ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION ANN-S
Page 15 and 16: Personligt Namn: Fredrik Bäckhed F
Page 17 and 18: I denna del av Testamentskolan beha
Page 19 and 20: sam över den vård och det bemöta
Page 21 and 22: FRISC II heter en svenskledd studie
Page 23 and 24: Forskarporträtt Förfi nad kamerat
Page 25 and 26: tmans utlösande faktorer i 20 år.
Page 27 and 28: STÖD FORSKNINGEN Bli månadsgivare
Page 29 and 30: Så känner du igen STROKE Stroke

Forskning-for-halsa-nr2-2013

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?