TRAVHÄSTAVEL 1.0 - Stall Bredbyn

More documents

Recommendations

Info

Här försöker vi illustrera VAR längden ska sitta på hästen. Främre och bakre motorn får gärna vara lång, men längden ska inte sitta ”i ryggen”. Hästen till vänster är relativt välproportionelig, medan hästen till höger har en väldigt lång och svag rygg. (Foto: <strong>Stall</strong> <strong>Bredbyn</strong>) Om man tänker sälja avkommorna, så ska man även väga in ytterligare tre faktorer när man väljer avelssto. Tänk att just stoet är en långsiktig investering! Stoet bör ha en tilltalande exteriör. På auktioner säljer exteriör och det är svårt (omöjligt) att korrigera många avvikelser via ett hingstval. Tänk i första hand på storleken (inte för liten), inte för lång i ryggen (se bilder ovan), manken (markerad och lång) och korset (sluttande och långt) . Ta hjälp, om du själv inte kan bedöma exteriören. Stoet bör ha en bra morfar. Gärna en elithingst eller listhingst. Det kanske inte har så stor betydelse för potentialen för avkomman, men det påverkar prislappen. Skissa fram en ”katalogsida”. Hur kommer den att se ut när jag ska sälja avkomman? Skulle jag själv vara intresserad av denna avkomma? Finns det gott om nära släktingar som har presterat? Ett bra möderne är viktigt. Ett ”basicråd” när man väljer ett avelssto är att undvika ett sto med hög inavelskoefficient. Det försvårar och begränsar kommande hingstval. För den ”avancerade”, så finns det teorier som går ut på att stoet ofta har hård inavel. Det är dock inget som jag kan rekommendera en nybörjare. Ett ”grundtips” är att undvika hingstar med franskt blod eller ”nya hingstar” på de två-tre första avkommorna. Det är ”säkrare” att gå på beprövade amerikanska hingstar som visat sin duglighet. De första avkommorna är de viktigaste för stoets kommande marknadsvärde. Om stoet visat sig dugligt, så är det sedan inte fel att satsa på franska/franskamerikanska hingstar eller ”nya hingstar”. stallbredbyn.se Del 3 - vilka passar bra ihop? ”Det första avkommorna är de viktigaste för stoets kommande marknadsvärde...” Det är svårt att ge några generella råd. Här får man vara lite detektiv. • Vilka korsningar har fungerat bäst med mitt stos pappa? • Hur rör sig mitt sto, vilken hingsts aktion skulle • komplettera henne bäst? • Vilka exteriöra poänger/brister har mitt sto, vilken hingst skulle komplettera henne bäst? • Temperament och psyke är viktiga faktorer i hingstvalet. Måste jag akta mig för ”hetta”? Eller behövs det tuffhet och hårdhet? Tyvärr är det svårt att få rena fakta på temperament, aktion m.m. Om man kan lägga ner lite kraft på punkterna ovan, så har man en god chans att göra ett så bra hingstval som möjligt. Var inte rädd för att fråga tränare, stuterier och uppfödare, om hingstarna och deras avkommors egenskaper. Tänk dock på att vissa kan vara färgade i omdömet. Gå in på blodbanken.nu och testpara ditt sto med olika hingstar. Titta på korsningarna och se hur mycket inavel det blir. Min egen måttstock är att inavelskoefficienten helst ska vara under 12,5%. Del 4 - vad är viktigt att tänka på i uppfödningen. Jag hävdar att miljön för fölet påverkar hållbarheten mer än härstamningen. Visst finns det undantag som bekräftar regeln, men jag håller mig till generella tankegångar. Redan det dräktiga stoet ska ha tillräckligt med näring att föra över till fostret. Sedan är det fortsatt viktigt att fölungen och det digivande stoet får och ger den näring som krävs. Snåla inte! Det är nu du bygger grunden. Det är viktigt att analysera grovfodret, speciellt eftersom den största delen av unghästens fodergiva består av just 31
32 grovfoder. Kontakta en foderrådgivare, om du är osäker. Det finns ofta bra och gratis rådgivning att få. Rörelse är viktigt för hållbarheten. (Läs artikel på stallbredbyn.se) Det är en fördel om du har ett ungt sto som inte blivit allt för sliten som tävlingshäst. Oftast orkar ett sådant sto röra sig mer, vilket även aktiverar fölungen. Det är också en fördel om unghästen får röra sig i en kuperad hage. Gärna delvis hårt underlag, stenar och diverse ”hinder” som exempelvis stockar. Det ökar hästens kroppsmedvetenhet och benen blir hårdare. Det finns de som drar ett likhetstecken mellan hållbarhet och hingstens ”totala antalet starter”. Det finns inget vetenskapligt samband mellan dessa faktorer. Vad som är ärftligt (dock med låg ärftlighet) är antalet starter som 2-, 3- och 4-åring och till viss del även 5-åring. Miljöfaktorerna anses ha större betydelse. Gör inte misstaget att tro att hästar som ”bara” gjort 25 starter i USA, inte skulle vara hållbara. Oftast har de gjort dessa starter i tidig ålder, i hård konkurrens och under endast ett fåtal säsonger. För att klara av detta krävs både hårdhet och hållbarhet. Se till att hålla koll på benställningarna. Blir det avvikelser, så korrigera så snabbt som det går med regelbunden verkning. Ta hjälp av någon erfaren som kan bedöma vad I ”Det är viktigt att analysera grovfodret, speciellt eftersom den största delen av unghästens fodergiva består av just grovfoder...” som ska göras. Om man väntar för länge med att korrigera är det försent. Ska man sälja avkomman är det viktigare att de första avkommorna hamnar hos framgångsrika tränare, än att få ett högt pris. Resultatet från de första avkommorna påverkar priset på samtliga avkommor som kommer därefter. Blir de två första bra, så kommer det att löna sig! Dessutom kommer det trevliga uppfödarpremier, om avkommorna tävlar bra… Del 5 - avancerade teorier. Jag ska förtydliga att detta är min syn på grunderna för Travhästavel. Det finns mer avancerade teorier för travhästavel. Linje- och inavel är ganska vanligt förekommande och framgångsrikt. Det gäller att skaffa sig en uppfattning om vilka individer som är bättre och sämre att linjeavla på, eftersom det inte bara är de goda anlagen som nedärvs. X-faktoravel är en ännu mer avancerad avelsteori som härstammar från fullblodsaveln. Det finns något som kallas ”X-faktorpositioner” i stamtavlan och man försöker hitta rätt individer både hos far och mor på dessa positioner i 8-9 led tillbaka i stamtavlan. Detta är nog inget att rekommendera för en nybörjare, men alla teorier är intressanta att ta till sig och utvärdera för sig själv om man tror att de fungerar. DRÄKTIGHETSUTFODRINGEN KAN PÅVERKA FÖLETS FRAMTID en undersökning från 2009 visar man att stoets utfodring under dräktigheten påverkar fölets framtida känslighet för hormonet insulin. Tjugo dräktiga fullblodston delades upp i två grupper och fodrades under slutet av dräktigheten med antingen en låg-stärkelsediet eller en diet med hög-stärkelsediet och det visade sig att avkommor till de mödrar som utfodrats med dieten med högt stärkelseinnehåll hade sämre insulinkänslighet än de andra fölen. Detta kan ha avgörande betydelse för fölens framtida ämnesomsättning och hälsa och lär säkert bli föremål för vidare forskning. (Källa: SLU/Foderbladet Häst nr 2/2009) NORRLANDS STÖRSTA HÄSTSPORTBUTIK! Webshop: www.royalhastsport.se BUTIKER Boden Skellefteå Örnsköldsvik Royal Sulkies PEAB-travet Brogatan 29 Solänget Micke Lindqvist 0921-150 50 0910-536 00 0660-73 81 80 070-641 54 24 Royal Puma säkerhetsvagnen • Slagbom • Följsam • Kursstabil
Page 1: 30 TRAVHÄSTAVEL 1.0 Min tanke är

TRAVHÄSTAVEL 1.0 - Stall Bredbyn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?