Migränbladet 88 - Svenska Migränförbundet

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING | Nr 88 | September 2012 

Europeiska Migrändagen 

Migraine Action Day 

12 september sidan 2 

European Headache Alliance sidan 4 

Madrid Manifesto sidan 5 

Vad betyder EU för människor 

med migrän? sidan 7 

3:e Hortondagarna i Kiel sidan 8 

Krönikan: Anders Olauson sidan 12 

Kort om sjukersättning sidan 13 

Mats får lindring av elektroder sidan 14 

PNS: ny läkemedelsfri behandling sidan 15 

Migränförbundet | Banérgatan 55, 115 53 Stockholm | Telefon: 08-660 55 35 | E-post: kansliet@migran.org | Hemsida: www.migran.org

2 

Inbjudan till 

Europeiska migrändagen – Migraine Action Day 12 september 

Migrän är mer än huvudvärk! 

Migränförbundet är en av 22 medlemsorganisationer i paraplyorganisationen 

European Headache Alliance, EHA, som bildades år 2006. 

EHA är initiativtagare till Europeiska Migrändagen, som uppmärksammas 

över hela Europa den 12 september varje år. För 2012 har 

EHA beslutat att temat ska vara ”Migrän är mer än huvudvärk”. 

Migränbladet uppmärksammar Europeiska Migrändagen genom 

att ha ett europeiskt/internationellt tema i det här numret. Det syns 

direkt på första sidan. I numret har vi dessutom presentationer av 

EHA, vilka uppgifter EU har inom områden, som kan vara av betydelse 

för personer med migrän, vad en del av våra systerorganisationer 

gör, en personlig berättelse av en person med migrän från Kanada m.m. 

Migränförbundet arrangerar tillsammans med Migränföreningen i 

Stockholms län flera seminarier och andra aktiviteter på Europeiska 

Migrändagen. Vi startar kl 12 utanför ABF-huset i Stockholm, där vi 

delar ut vår nya folder ”Har du huvudvärk? Det har vi!”, som vi presenterade 

kort i förra numret av Migränbladet. Sen eftermiddag, när 

folk är på väg hem från jobbet, fortsätter vi med utdelningen av vårt 

material. 

Seminarierna fortsätter sedan hela dagen, se det preliminära programmet 

här nedan. 

Europeiska migrändagen i Stockholm 

Fler än 1,4 miljoner människor i Sverige har migrän, och huvudvärk bland barn och unga ökar. 

Många av dessa behöver hjälp och vi vill att de ska få det! 

Svenska Migränförbundet, Migränföreningen i Stockholms Län och ABF arrangerar 

följande program och hälsar alla hjärtligt välkomna. 

PROGRAM 

Dag: Onsdag den 12 september 2012 ACTION utanför ABF-huset: 

Tid: Kl: 12.00–20.45 Utdelning av vår nya folder runt lunch- 

Plats: Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm tid (12–13.30) och mellan ca kl 16–18. 

PROGRAM INNE 

13.30 Migränförbundets ordförande Ingemar Färm hälsar välkommen, presenterar dagens program och berättar om 

Migränförbundet. 

14.00 European Headache Alliance, EHA, ordförande Audrey Craven presenterar EHA och aktuella frågor på 

europanivå. Presentationen är på engelska. 

14.45 Vikten av rehabilitering för personer med huvudvärksproblematik, doktor Bjarne Lembke, föreståndare för 

Migränskolan. 

15.30 Migränyoga – bli fri från huvudvärk med yoga och ayurveda. Per Söder, yogainstruktör, specialiserad 

på medicinsk yoga för personer som lider av migrän och annan svår huvudvärk och författare till boken 

Migränyoga håller en kortare föreläsning och prova-på-övningar. 

16.00 Utställning av hjälpmedel med mera. 

16.45 Visning av TV-inslaget Barn på sjukhus om migrän där Johanna berättar om hur det är att leva med migrän 

som 11-åring. 

17.00– Huvudvärk hos barn och ungdomar. Föreläsning av professor Bo Larsson, Uppsala universitet, och 

18.30 Thomas Airio, leg. sjukgymnast och MSc specialist i pediatrik, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. 

19.00 Föreläsning om migrän av docent Tor Ansved, Neurology Clinic Stockholm AB. 

20.30 Förbundsordförande Ingemar Färm avslutar den Europeiska Migrändagen. 

Programmet visas även på http://www.abfplay.se/video/index • Med reservation för eventuella sena ändringar. 

Migränbladet 3/12

ges ut fyra gånger per år av Svenska 

Migränförbundet (SMIF) och handlar 

om migrän, Hortons huvudvärk och 

annan svår huvudvärk. 

Åsikter framförda i denna tidning delas 

inte nödvändigtvis alltid av Svenska 

Migränförbundet. 

Besöksadress, telefon och telefax, 

se Migränförbundet nedan. 

E-post migranbladet@migran.org 

Ansvarig utgivare 

Ingemar Färm 

Redaktionskommitté 

Ingemar Färm och Helena Elliott 

Grafisk Form 

Ateljé Hunting Flower AB 

Tryckeri 

Danagård LiTHO AB, Ödeshög 

ISSN 1102-6928 

Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifierat 

Omslagsbild Europa 

Sista materialdag för nästa nummer, 

nr 89, är den 21 november. 

Utgivning den 14 december 2012 

Svenska 

Migränförbundet 

Besöks- och postadress 

Banérgatan 55, 

115 53 Stockholm 

Telefon 

08-660 55 35 

Telefontid 

Vardagar 10.30 – 14.00 

Telefax 

08-660 01 77 

E-post kansliet@migran.org 

Hemsida www.migran.org 

Webbansvarig: Helena Elliott 

Ordförande Ingemar Färm 

ordforande@migran.org 

Kansliet 

Ombudsman Helena Elliott 

Administrativ assistent: Yvonne Sandin 

Medlemsavgift 

175 kronor och 50 kronor för 

övriga familjemedlemmar bosatta 

på samma adress 

Plusgiro 52 14 87 -9 

Svenska Migränförbundets symbol 

Lena Wennersten 

Migränbladet 3/12 

ORDFÖRANDEN HAR ORDET 

Det är inte bara mediciner 

Vi har i Migränbladet under årens lopp speglat utvecklingen inom 

vård och behandling. Mediciner/läkemedel spelar en allt mindre 

roll. Rapporterna om ökning av läkemedelsutlöst huvudvärk ger 

ytterligare näring till de diskussionerna. 

Reportaget i sista numret 2011 med Stina Rutberg visade på vilken 

betydelse rädslan för en attack har för det sociala livet. 

Kändisporträtten med Lotta Schelin och Tomas Tranströmer i numret efter visar att migrän 

inte måste vara ett oöverkomligt hinder för framgång. 

I förra numret skrev Bjarne Lembke, ledare för Migränskolan, att många uppfattningar om 

vad som triggar igång ett anfall, t.ex. mat och dryck, kan skapa fobier som är viktigare orsaker 

till anfallen än maten och drycken i sig. 

I det här numret har vi flera inslag om alternativa behandlingar. • På programmet till 

Migrändagen finns både yoga och sjukgymnastik. • De två annonserna i Migränbladet handlar 

om medicintekniska produkter liksom rapporten från den tyska Hortonföreningen på sidan 

8. • Intervjun med Mats på sid 14 och artikeln om PNS på sid 15 ger ytterligare beskrivningar 

av den medicintekniska utvecklingen. • Forskningsnytt på sid 17 handlar om fysisk träning 

som förebyggande mot spänningshuvudvärk. Liknande artiklar har skrivits också om migrän. 

• Brevet från Risa i Kanada på sid 11 belyser motsatsen: ”Om inte mediciner kan hjälpa är det 

alltså fel på mig”. 

Vi ska inte döma eller bedöma, men det är tydligt att våra föreningar intresserar sig mer och 

mer för alternativa behandlingar. Det måste i sin tur bero på att medlemmarna efterfrågar 

sådan information och verksamhet. Jag tycker att det är positivt och vi måste bejaka den tekniska 

och medicinska utvecklingen om den gynnar våra medlemsgrupper. Så satsa på utveckling 

och förändring! 

I 

Vad är och gör Migränförbundet ? 

INNEHÅLL 

2 Tema: Europeiska migrändagen 

3 Ledare 

4 European Headache Alliance 

5 Madrid Manifesto 

6 Spansk migrän-app: eMIGRA 

7 Vad betyder EU för människor 

med migrän? 

8 3:e tyska Hortondagarna i Kiel 

9 Systerorganisationer i Ryssland 

och Nederländerna 

Ingemar Färm, förbundsordförande 

Vi 

* är en ideell demokratisk organisation,religiöst och partipolitiskt obunden. 

* är medlemsstyrda med bas i läns- och lokalföreningar.Medlemmar är människor med migrän 

eller annan svår huvudvärk och deras anhöriga. 

* är en kamratstödsorganisation,som ger gemenskap,råd och stöd. 

* ger ut information om och har verksamhet för olika medlemsgrupper t ex ungdomar,barn 

och äldre 

* stöder migränforskning med bidrag till Hjärnfonden,(www.hjarnfonden.se). 

* arbetar med opinionsbildning för att förbättra villkoren för människor med migrän och 

annan svår huvudvärk. 

Vi är medlemmar i 

* två internationella paraplyorganisationer: European Headache Alliance,EHA (www.e-h-a.eu) 

och World Headache Alliance,WHA (www.w-h-a.org) 

* svenska som Handikappförbundens Samarbetsorgan,HSO (www.handikappforbunden.se), 

HandikappHistoriska Föreningen,HHF (www.hhf.se) och arbetsgivarorganisationen KFO 

(www.kfo.se) 

10 Livsbild: Var med och berätta 

11 Berättelser från andra länder 

12 Krönika: Anders Olauson 

13 Sjukersättning 

14 Mats får lindring av elektroder 

15 PNS: ny läkemdelsfri behandling 

17 Forskningsnytt: Fysisk träning och 

avslappning 

18 Föreningar · Kontaktpersoner 

19 Förbundsnytt 

3

EHA är en paraplyorganisation för nationella migrän- och huvudvärksorganisationer 

i Europa. EHA är också en aktiv medlem i 

European Federation of Neurological Alliances [EFNA], som är 

den Europeiska paraplyorganisationen för alla patientorganisationer 

med neurologiska diagnoser. EHAs ordförande 

Audrey Craven blev nyligen vald till ordförande också i EFNA. 

Enligt sina måldokument ska EHA 

– ge röst åt huvudvärkspatienter i hela 

Europa 

– informera och påverka beslutsfattare om 

huvudvärkssjukdomar 

– arbeta tillsammans med andra organisationer 

för att uppnå målen 

– samordna nationella insatser från patientgrupper 

i Europa 

– främja kunskap och förståelse för migrän 

och andra huvudvärkssjukdomar 

– arbeta för bättre tillgång till rätt diagnos 

och behandling för personer med huvudvärkssjukdomar 

– främja utbildning, forskning och spridning 

av information samt ta fram korrekta 

data om migrän och andra huvudvärkssjukdomar 

Medlemsorganisationer i EHA 

1. AEPAC (Asociación Española Pacientes 

con Cefalea) – Spanien 

2. Alleanza Cefalalgici - CIRNA Foundation 

– Italien 

3. Associazione Italiana per la lotta contro 

le Cefalee (AIC) – Italien 

4. Belgian Migraine Association – Belgien 

5. Dutch Headache Patient Association – 

Nederländerna 

6. Finnish Migraine Association – Finland 

7. German Green Cross – Tyskland 

8. Icelandic Migraine Association – Island 

9. Migraine Action Association – Storbritannien 

10. Migraine Action Luxembourg – Luxemburg 

11. Migraine Association of Ireland – Irland 

12. Norwegian Migraine Association – 

Norge 

13. Swedish Migraine Association – Sverige 

14. Swiss Migraine Action – Schweiz 

15. Serbian Migraine Association – Serbien 

16. Austrian Self-help group for headache 

patients – Österrike 

17. Migraine Trust – Storbritannien 

18. Russian Headache Association – Ryssland 

4 

European Headache Alliance – EHA, www.e-h-a.eu 

19. Danish Migraine and Headache Association 

– Danmark 

20. Association Française Contre L’Aglie 

Vasculaire de la Face – Frankrike 

21. Bundesverband der Clusterkopfschermz-Selbsthilfe-Gruppen 

– Tyskland 

22. Asociatia Headache Society – Rumänien 

EHAs General Assembly 2012 

EHA genomförde sin kongress (General 

Assembly) i juni i år i Dublin. 11 av medlemsorganisationerna 

deltog. Verksamhetsberättelse 

och ekonomi redovisades och styrelsen 

fick ansvarsfrihet. Det gångna årets verksamhet 

hade huvudsakligen handlat om 

Delegaterna i EHA:s 

General Assembly 

2012: Närmast kameran 

till höger ordföranden 

Audrey Craven. 

Längst bort till höger 

Migränförbundets ordförande 

Ingemar Färm. 

– Europeiska Migrändagen i Budapest, 

– Uppvaktningar av EU-parlamentariker 

för att få ett uttalande om migrän, vilket visade 

sig hopplöst. Parlamentet får flera tusen sådana 

förslag om året, vilket lett till att de säger 

nej till nästan alla. 

– Försök att skapa ett europeiskt ”huvudvärksindex”, 

vilket också visar sig vara svårt. 

EHA hade stött projektet, som drevs av en 

konsultfirma, från början men inte haft möjlighet 

att kontrollera genomförandet. EHA 

protesterade därför mot en del slutsatser bl.a. 

att hög alkoholkonsumtion skulle vara en orsak 

till migrän. Indexet saknade dessutom en 

hel del basdata, varför det var svårt att dra 

slutsatser. 

General Assembly valde följande 

styrelse 

Ordförande: Audrey Craven, Irland, 

vice ordförande: Cristina Tassorelli, Italien, 

sekreterare: Wendy Thomas, Storbritannien, 

kassör: Dietmar Krause, Tyskland. 

Övriga ledamöter: Elena Ruiz de la Torre, 

Spanien, Ingemar, Färm, Sverige och Anna 

Sigurdardottir, Island. 

EFNS 16:e kongress i Stockholm 8–11 september 2012 

European Federation of Neurological Societies, EFNS, d.v.s. Europeiska neurologorganisationen 

(professionen) samlas till sin 16:e kongress i Stockholm den 8–11 september. 

På kongressen träffas mer än 5 000 neurologer från hela världen. European Federation 

of Neurologic Associations, EFNA, är den motsvarande patientorganisationen på 

europanivå. 

EFNS-kongressen ska, enligt programmet, erbjuda en plattform för specialister inom 

neurologi att studera den rådande forskningen, klinisk vardag och olika behandlingsformer. 

Ett av seminarierna heter: Drugs in the pipeline for migraine (Migränmediciner 

på väg). Seminariet inleds av Messoud Ashina, från Köpenhamn och John Andrews från 

Kanada, som presenterar sina forskningsresultat. 

Andra medicinska behandlingsformer på väg, Stefan Evers, Münster, Tyskland. 

Inga nya specifika migränmediciner har kommit fram de senaste 20 åren, men det finns 

ett stort ej tillgodosett behov av bättre medicinsk terapi. Under det senaste decenniet har 

nya högt specifika migränmekanismer upptäckts och mediciner som samverkar med 

dessa mekanismer håller på att etableras på marknaden. Under den här workshopen ska 

man presentera och diskutera nya migränbehandlingsterapier. 


Svenska Migränförbundet 

Som ett led i sitt påverkansarbete antog European Headache Alliance (EHA) på 

sin kongress i Madrid den 24 maj 2010 ett intressepolitiskt program, kallat Madrid Manifesto. 

Migränförbundet har översatt programmet och anpassat det till svenska förhållanden och språkbruk. 

Manifestet är ett viktigt måldokument för alla migrän- och huvudvärksorganisationer och kan 

vara ett bra bakgrundsmaterial vid uppvaktningar och kontakter med media. Det finns på förbundskansliet 

i en layoutad form. Ursprungsdokumentet på engelska finns på www.e-h-a.eu. 


Madrid Manifesto 

Så här är det 

• Migrän är en neurologisk funktionsnedsättning i hjärnan. 

• WHO (Världshälsoorganisationen) placerar migrän som den 12e vanligaste funktionsnedsättningen bland kvinnor och den 19e 

vanligaste överhuvudtaget. 

• Migrän påverkar 12–15% av befolkningen. Den kostar EU-ekonomin ungefär €27 miljarder årligen på grund av nedsatt arbetsförmåga 

och förlorade arbetsdagar. 

• Misslyckanden i sjukvårdssystemen att erbjuda effektiva behandlingar till de som behöver dem är den viktigaste orsaken till denna 

samhällsekonomiska börda. 

• En rad effektiva behandlingar finns. Akut behandling minskar funktionshindren under attacken och förebyggande behandling kan 

minska antalet och svårighetsgraden av anfallen långsiktigt. 

Migränförbundet begär att regering och sjukvårdshuvudmän i Sverige ska 

• erkänna migrän som en kronisk, begränsande och handikappande funktionsnedsättning 

• tillhandahålla de resurser och det stöd som behövs för att åstadkomma bästa möjliga huvudvärksvård 

• prioritera upplysning om migrän för allmänheten och huvudvärksutbildning till personalen inom hälso- och sjukvården 

• främja forskning om orsakerna till allvarlig huvudvärk och migrän samt om nya mediciner 

• arbeta för att förbättra livskvalitén för dem som drabbas, särskilt i arbetslivet eftersom det skulle minska frånvaron, förbättra säkerheten 

och öka produktiviteten. 

Detta ska vi uppnå tillsammans under de kommande fem åren 

• Andelen personer med migrän, som är nöjda med bemötande och behandling av deras tillstånd, ska öka till 70% från nuvarande 40% 

(enligt europeiska data). 

• Varje person, som har fått diagnosen migrän, ska få en tydlig förklaring av tillståndet och lämplig behandling vid det första besöket 

hos sjukvården. 

• Alla människor som drabbats av svår huvudvärk ska få korrekt information och det stöd och den trygghet de behöver t.ex. genom 

Migränförbundet och dess medlemsföreningar samt av särskilda huvudvärks-/migränsjuksköterskor. 

• Migrän måste erkännas som en funktionsnedsättning och de som drabbas ska få samma skydd som andra enligt lagarna mot diskriminering 

och om rättigheter i arbetslivet. 

• Ett brett angreppssätt på behandling av migrän och annan svår huvudvärk ska främjas med åtminstone ett fungerande team i varje 

landsting. 

• Ett avsnitt om behandling av svår huvudvärk/migrän ska finnas med i all medicinsk utbildning av allmänläkare. 

• Initiativ och stöd till grundforskning och epidemiologiska studier om svår huvudvärk/migrän ska stödjas av regeringen. 

För att uppnå detta är det nödvändigt med samarbete mellan hälso- och sjukvården, dess personal och Migränförbundet. Migränförbundets 

roll som företrädare för människor med migrän eller annan svår huvudvärk är nödvändig för att ta bort den stigma och 

sociala utestängning, som alla drabbade känner. 

Pålitliga data, som påvisar omfattningen och graden av den mänskliga och samhälleliga bördan av migrän och annan svår huvudvärk, 

är nödvändiga för att kunna påverka politiska beslutsfattares prioriteringar. 

Före slutet av denna femårsperiod ska alla intresserade parter samarbeta för att komma överens om hur resultat ska mätas och utvärderas. 

European Headache Alliance och Svenska Migränförbundet med partners ska årligen utvärdera resultaten av dessa initiativ. 

Europeiska migrändagen 12 september ska erkännas 

som en nationell informationsdag om migrän och annan svår huvudvärk. 

5

6 

eMIGRA 

Vår spanska motsvarighet, Asociación 

Española de Pacientes con Cefalea, har 

tillsammans med telekombolaget Vodafone 

tagit fram en ”migränapp” för mobiltelefoner, 

som kallas eMIGRA. Den beskrivs som ”Monitoring and Self-Control App for patients 

with migraine and headaches.” 

Appen ska presenteras på Europeiska Migrändagen den 12 september i Madrid. Då har en 

patientgrupp under två månader genomfört en kontrollerad test av användbarhet och tillförlitlighet. 

När den är slutförd ska en epidemiologisk studie genomföras och appen marknadsföras 

till migränorganisationerna i Spanien och deras medlemmar. Den 15 februari 2013 planeras 

appen att göras tillgänglig för alla användare. 

VODAFONE Spanien har bett att få uppgifter om personer i andra länder, som kan vara 

kontaktpersoner för en överföring av appen till andra språk. Migränförbundet undersöker 

möjligheten att överföra den för svenskspråkiga användare. 

I den information Migränförbundet har 

tagit del av presenteras fördelarna med 

appen ungefär så här: 1. Patienten kan få en detaljerad beskrivning av varför, hur och när attackerna uppkommer. 2. Patienten kan kontinuerligt 

och i detalj visa läkaren denna beskrivning för en viss tidsperiod. 3. Läkaren kan utarbeta en patientobjektiv och konkret anamnes på 

ett par minuter. 4. Läkare och patient kan gemensamt utarbeta en behandling, som grundas på hur effektiv den är. 5. Appen kan skapa en 

användbar databas för att utvärdera effektiviteten av behandlingsstrategierna. 6. Appen skulle kunna vara av värde för patientorganisationerna 

i deras kontakter med medlemmarna och den medicinska professionen. 

Introduktion av ny terapi 

vid svårbehandlad kronisk migrän 

St. Jude Medical är stolt över att vara först med att erbjuda perifer nervstimulering 

(PNS) av de occipitala nerverna. Vi introducerar denna mer avancerade terapi, 

ej läkemedel, för att hantera svårbehandlad kronisk migrän. I en randomiserad, 

dubbelblind, kontrollerad studie av patienter som lider av kronisk migrän 

(St. Jude Medicals neurostimuleringssystem användes), rapporterade 68% 

av patienterna efter ett år att deras livskvalitet ökat. 1 

För mer information, besök www.sjm.se 

1. Silberstein S, Dodick D, Saper J, et al. The safety and efficacy of peripheral nerve stimulation 

of the occipital nerve for the management of chronic migraine. Poster presented at: 15th Congress 

of the International Headache Society; June 23-26, 2011; Berlin, Germany. 

CE marking does not necessarily indicate regulatory approval status for all markets. Please refer to the instructions for use for a full listing of indications, contraindications, warnings 

and precautions. ST. JUDE MEDICAL, the nine-squares symbol, and MORE CONTROL. LESS RISK. are trademarks and service marks of St. Jude Medical Inc. and its related companies. 

©2012 St. Jude Medical Neuromodulation Division. All rights reserved. 

PNS ad sweden 185x125.indd 1 10/05/12 13:34 


Vad betyder EU för 

människor med migrän? 

Det här numret av Migränbladet har ett europeiskt tema med 

tanke på Europeiska Migrändagen den 12 september. 

Vilken roll har EU för människor med migrän och annan svår 

huvudvärk? Det finns tyvärr ingen EU-policy på migränområdet. 

Vi begränsar oss i artikeln i huvudsak till hälso- och sjukvårdsområdet. 

EHA, EPF och EU 

Vår europaorganisation EHA har försökt få 

EU-parlamentet att anta ett uttalande om 

villkoren för människor med migrän med i 

princip samma innebörd som Madridmanifestet 

(se sidan 5). Parlamentet får tusentals 

förfrågningar om uttalanden varje år och har 

därför beslutat att inte ställa upp på några uttalanden, 

som lanseras utifrån. Genom medlemskapet 

i EPF (se Anders Olausons krönika 

på sidan 12) får EHA möjlighet att framföra 

sina synpunkter på förslag från EU:s olika institutioner. 

De fyra friheterna – viktiga 

också för människor med migrän 

Den viktigaste principen för EU:s arbete är de 

fyra friheterna, fri rörlighet för varor, tjänster, 

kapital och människor. Vi tar i den här artikeln 

fram några exempel på vad det kan betyda 

också för människor med migrän. EU:s 

kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet 

är begränsad, men med hänvisning till de 

fyra friheterna finns dock en del EU-beslut 

inom området. Hälso- och sjukvård är i huvudsak 

en fråga för de enskilda medlemsländerna. 

Fri rörlighet för människor 

Principen innebär att alla medborgare i EU:s 

medlemsländer ska kunna röra sig fritt inom 

EU för att t.ex. studera, arbeta eller söka vård. 

Den har haft särskilt stor betydelse, när det 

gäller att söka arbete eller studera. Om någon 

särbehandlas för att han eller hon kommer 

från ett annat EU-land så är det diskriminering. 

Sen finns det ekonomiska aspekter. Vem 

ska betala studierna och vården? Det är därför 

som EU antagit ett direktiv, som alltså är bindande 

för medlemsländerna, om tillgång till 

sjukvård överallt i EU. 

Tillgång till sjukvård överallt i EU 

De flesta föredrar att få vård nära hemmet, 


men ibland är det lättare eller nödvändigt att 

åka till ett annat EU-land, t.ex. om man bara 

kan få specialistvård utomlands. En EUlag/direktiv 

om patienträttigheter vid utlandsvård 

(http://ec.europa.eu/health/cross_ 

border_care/policy/index_sv.htm) som medlemsländerna 

ska genomföra före 2013, klargör 

rätten att få vård i ett annat EU-land och 

få ersättning för detta. Ett annat initiativ är 

det Europeiska sjukförsäkringskortet som gör 

det lättare för resenärer att få vård om de blir 

sjuka i ett annat EU-land. 

EU-direktivet kommer även att 

– göra det lättare för de nationella hälsovårdsmyndigheterna 

att samarbeta och 

utbyta information om kvalitets- och 

säkerhetskrav för vården 

– se till att mediciner erkänns i andra EUländer 

– bana väg för de europeiska referensnätverk 

där experter från specialistcentrum 

i hela EU kan diskutera bästa vårdlösningar. 

Fri rörlighet för varor och tjänster 

Med hänvisning till principen om fri rörlighet 

för varor och tjänster har EU viss kompetens 

när det gäller läkemedel och hjälpmedel trots 

att hälso- och sjukvård i princip ska skötas av 

medlemsländerna. För att inte hindra den fria 

rörligheten måste samma regler gälla i alla 

medlemsländer när det t.ex. gäller hjälpmedel. 

Ett hjälpmedel, som godkänts i ett EUland 

måste kunna tillhandahållas i alla medlemsländer 

om det uppfyller kraven på säkerhet. 

Läkemedelsområdet är hårdare reglerat 

än många andra områden eftersom det i så 

stor utsträckning handlar om enskilda medborgares 

hälsa och säkerhet. 

Läkemedel 

Alla nya läkemedel måste godkännas innan de 

släpps ut på EU-marknaden. EU fortsätter att 

övervaka att läkemedlen är säkra även efter att 

de har godkänts och släppts ut på marknaden. 

EU:s system för läkemedelsövervakning hjälper 

till att garantera att snabba åtgärder vidtas. 

Om ett läkemedel ger oacceptabla biverkningar 

kan man t.ex. dra in försäljningstillståndet. 

Europeiska läkemedelsmyndigheten i London 

samordnar de vetenskapliga utvärderingarna 

av läkemedlens kvalitet, säkerhet och effekt. 

Hälsoforskning 

Under perioden 2007–2013 anslår EU sex 

miljarder euro till hälsoforskning. Tyngdpunkten 

ligger på 

– att omsätta grundforskningsresultat i kliniska 

tillämpningar 

– att utveckla och godkänna nya behandlingar 

– strategier för hälsofrämjande och förebyggande 

insatser 

– bättre diagnosverktyg och medicinteknik 

– hållbara och effektiva hälso- och sjukvårdssystem. 

FN:s konvention om mänskliga 

rättigheter för människor 

med funktionsnedsättningar 

EU har anslutit sig till FN:s konvention om 

mänskliga rättigheter för människor med 

funktionsnedsättningar, vilket naturligtvis 

också gäller människor med migrän och annan 

svår huvudvärk Konventionen består av 

50 artiklar varav artikel 6 och 7 handlar om 

kvinnor och barn, artikel 25 om hälsa, 26 om 

rehabilitering, 27 om arbete och 28 om social 

trygghet. 

Mer information kan du få på den svenska 

EU-sidan http://europa.eu/index_sv.htm 

7

S 

8 

SYSTERORGANISATIONER 

Rapport från tyska Hortonföreningen 

I förra numret av Migränbladet hade vi ett referat från den tyska 

Hortonföreningens (CSG) tidning. De uppskattade det väldigt 

mycket och vid EHA:s kongress i juni kom vi överens om att de 

skulle skriva en rapport från sin s.k. Hortondag, som vi skulle 

publicera i Migränbladet. Vi har förkortat och redigerat den. 

3:e Tyska Hortondagarna i Kiel (Tyskland) 

Tyska ”Stödgruppen för personer med Hortons 

huvudvärk, CSG”, har i patientakademin 

”Schmerzklinik Kiel” genomfört de 3:e 

tyska Hortondagarna. Neurologer diskuterade 

med patienter om moderna fysiska metoder 

att behandla sådan Hortons huvudvärk, 

som inte är behandlingsbar med läkemedel. 

CSG och professor Göbel berättade för de ca 

hundra intresserade patienterna vad Hortons 

huvudvärk är och hur den kan behandlas på 

traditionellt vis. 

Den första dagen 

Hortonföreningens ordförande Harald Müller 

(bilden) pratade om ovanliga tillstånd hos 

Hortonpatienter. Han berättade om ett initiativ 

från CSG för att få rätt behandling mot 

Horton hos barn, gravida och äldre, där standardmedicinen 

inte fungerar. 

Resten av dagen handlade om psykosociala 

konsekvenser. Hortons huvudvärk påbörjas 

inte av psykologiska problem, men skapar 

sådana. Professor Keidel berättade om annorlunda 

sätt att behandla psykologiska problem. 

Ett sätt är att inte förvänta sig att bli 

frisk och smärtfri utan att ta små steg för att 

skapa bättre förhållanden. 

Vid en gemensam middag med underhållning 

och musik skapade deltagarna många 

kontakter med läkare, CSG:s styrelseledamöter 

och andra drabbade. 

Den andra dagen 

CSG introducerade olika fysiska behandlingsmetoder. 

För var och en av dessa medverkade 

en läkare och 1–3 patienter med erfarenhet 

av dessa metoder. 

DBS, Deep-Brain-Stimulation 

En elektrod sätts genom ett kirurgiskt ingrepp 

in i ett hål i skallen för att passa in i 

hypothalamus. Patienten är vid fullt medvetande 

under operationen. En elektronisk stimulator 

sätts in under huden och kan sättas 

Harald Müller, 

ordförande 

för den tyska 

Hortonföreningen. 

på och stängas av genom en extern kontroll. 

Elektroden kan inte tas bort. 

Claudia Eichhorn, som var den första i 

Tyskland att använda metoden, berättade om 

sina erfarenheter. Ett par veckor efter operationen 

kände hon förbättringar, men sen blev 

det värre och till slut ingen effekt alls. Hon har 

fortfarande en del problem med den. Elektroden 

fungerar som antenn och kan påverkas 

t.ex. av radar på flygplatser, och kan då ge svår 

huvudvärk. 

SCS, Spinal-Cord-Stimulation 

Ett par elektroder sätts in mellan två kotor i 

övre delen av ryggraden. Genom att stimulera 

nerverna som utgår därifrån kan smärtan påverkas. 

En elektronisk stimulator sätts in under 

huden på överdelen av kroppen. Den kan 

sättas på och av genom en extern kontroll. 

Annete Fellner behandlades med den här 

metoden och berättade om sina mycket goda 

erfarenheter. Doktor Kaube berättade att metoden 

är 60 procent effektiv. De flesta negativa 

bieffekterna beror på att elektroderna halkar 

ur, kablarna bryts eller batterierna har laddats 

ur. 

Stimulering/infiltration av ganglier 

Doktor Kaube visade hur och varför man påverkar 

Hortons huvudvärk genom att stimulera 

eller infiltrera vissa ganglier. Ett elektroniskt 

chip sätts genom munnen i ett litet snitt 

ovanför tänderna i överkäken. Den behöver 

inte något batteri eller kablar. Den får sin 

Hortons huvudvärk är en primär neurovasculär 

huvudvärk med allvarlig ensidig smärta följd av 

rastlöshet, och olika symptom i ansiktet. Den inträffar 

i attacker upp till 3 timmar i 1–2 attacker 

per dag i några månader åt gången. ( För mer information 

kontakta Hortonföreningens ordförande, 

emilia.goodwill.keller@gmail.com. ) 

energi av en extern enhet, som kan sätta på 

och stänga av stimuleringen. 

Volker Fey: Ungefär ett år efter implantatet 

minskade de värsta attackerna till 50 procent 

av hur det brukade vara och de små attackerna 

försvann helt. 

ONS/ONI 

Stimulering respektive infiltration av Nervus 

occipitalis / GON (stora occipitalnerven) 

Professor Evers: En elektrod placeras bakom 

skallen i ytterposition av större occipitalnerven 

och en stimulator med kablar placeras 

i bröstområdet. Occiptalnervens och trigeminusnervens 

utgångspunkter ligger nära till 

där stimuleringen av GON ger effekt i trigeminus 

och påverkar Hortonattacken. 

Rüdiger Harbring: Hans ONI gav ingen 

effekt. När han hade lämnat sjukhuset efter 

infiltrationen fick han sin första attack på 

parkeringsplatsen. Han rapporterade, utanför 

ämnesdiskussionen, från sin Botoxterapi. 

Några veckor efter att ha fått några Botoxinjektioner 

runt pannan blev han smärtfri i 

tre månader. 

Edith Dämgen och Jenny Schmidt hade 

fått en ONS och rapporterade att efter flera 

veckor försvann effekten. 

Några kända personer med Hortons 

huvudvärk: 

Franz Kafka, författare 

Thomas Jeffersson, president i USA 

Daniel ”Harry Potter” Radcliffe, filmikon 


Vad händer i andra Migränförbund? 

På EHA:s General Assembly i juni berättade representanter för olika medlemsorganisationer 

vad som är på gång i deras organisationer. På motstående sida 

har vi en rapport från den tyska Hortonföreningen och på sid 5 en artikel 

om den spanska organisationens satsning på en migrän-app. 

Här presenterar vi ytterligare två rapporter. 

Russian Headache 

Association 

www.shkolagb.ru 

Den ryska organisationen har satsat mycket på utbildning och information riktade 

till olika målgrupper. De föreslog att EHA ska bygga vidare på några av de verksamheter, 

som de genomför i Ryssland: 

• Forskning om de ekonomiska förtjänsterna med huvudvärksutbildning för patienter, 

allmänhet, medicinska specialister m fl 

• Överför de mest intressanta resultaten (siffror och fakta) och de mest effektiva 

modellerna av smärtutbildning till informationsmaterial till de olika målgrupperna 

(patienter, läkare, politiker m.fl.). 

• Gör informationen tillgänglig på olika media: e-post, nyhetskanaler, Powerpointpresentationer, 

flygblad m.m. (Sänd informationen till EHA för analys och 

spridning). 

• Föreslå och stöd föreläsningar, workshops och symposier om smärtutbildning 

• Erbjud utbildning för att förbättra kommunikationsskickligheten hos de som 

ska utbilda vid konferenser, där EHA deltar. 


Nederlandse Vereniging van 

Hoofdpijnpatienten 

www.hoofdpijnpatienten.nl 

För den nederländska organisationen är ekonomin ett 

stort problem. Det årliga statsbidraget ska minska från 

€120 000 nu till €35 000 för 2014. Därför måste de dra 

ner på en rad verksamheter. Utgivningen av tidningen 

ska minska från 5 till 4 nr per år. Tryckt information ska 

ersättas av nedladdningsbar från hemsidan och kommunikation 

via sociala media. De ska ta initiativ till och 

medverka i flera projekt med extern finansiering: 

• Slutföra medicinsk standard för ansiktsneuralgi 

• Slutföra medicinsk standard för migrän i arbetslivet 

• Utveckla kvalitetskriterier för huvudvärksspecialisternas 

behandling tillsammans med andra patientgrupper 

• Flera aktiviteter kring problem som migränpatienter 

möter i arbetslivet 

• Utbildningskonferenser för företagsläkare om migränbehandling 

• Program och informationspaket för enskilda arbetsgivare 

om hur man ska förhålla sig till anställda som 

lider av migrän 

Nu Nu Nu Nu finns finns finns finns det det det det ett ett ett ett alternativ alternativ alternativ alternativ till till till till läkemedel läkemedel läkemedel läkemedel 

vid vid vid vid behandling behandling behandling behandling av av av av migrän migrän migrän migrän och och och och annan annan annan annan huvudvärk! huvudvärk! huvudvärk! huvudvärk! 

C E F A L Y ® 

Cefaly ® är den första kraniella analgetiska elektroterapiutrustningen 

med medicinsk ISO-certifiering 

Cefaly ® är en CE-märkt medicinsk utrustning specifikt framtagen för att behandla och förebygga huvudvärk och stresstillstånd 

med neurostimulering. 

Cefaly ® har 3 olika 20-minuterspass: akut, förebyggande och avstressande. Behandlingen har inga bieffekter. 

Cefaly ® har visat sig effektiv för c:a 40% av migränpatienter men har även god effekt vid andra sorters huvudvärk. 

Cefaly ® -användare har också kunnat reducera sin läkemedelskonsumtion, i vissa fall upp till 75%! 

Du kan hyra Cefaly ® i en eller två månader för att testa om behandlingen fungerar för dig. 

Vill Du sedan köpa din utrustning får Du räkna av en del av hyreskostnaden. 

Vill Du hyra en Cefaly ® eller ha mer information, kontakta oss! 

Almedo AB 

Björkvägen 10 Telefon:08 758 25 70 

182 46 Enebyberg Mail:info@almedo.se Hemsida: www.almedo.se 

Cefaly ® verkar via en elektrod direkt 

mot trigeminusnerven. 

9

B 

Var med och berätta! 

Vi har tidigare skrivit hur viktigt det är att känna sin historia. 

Projektet Handikapphistoria i kulturarvet, HAIKU, som 

drivs av Handikapphistorisk förening och Nordiska museet, 

samlar in berättelser om handikapporganisationernas och 

deras medlemmars historia. Livsbild är en del av projektet. 

Du kan berätta själv, läsa vad andra upplevt och diskutera 

berättelserna. Projektledningen läser din berättelse innan 

den publiceras. Sådant som lämnar ut andra personer tar 

de bort. Berättelserna sparas i Nordiska museets arkiv. 

Skriv till www.livsbild.se. 

10 

BERÄTTELSER TILL LIVSBILD 

Hej på er alla migräniker 

Det är fantastiskt att ta del av alla historier. 

Det är skönt att inte känna sig ensam i plågan. 

Min historia är inte så förfärlig som många 

andras, men vill ändå dela med mig av det jag 

på senare tid varit med om. Är idag snart 47 år 

och har haft huvudvärk av olika dignitet i hela 

mitt liv. Är som person väldigt intensiv och 

enormt slagfärdig och kreativ – tills för några 

år sedan. 

Sedan tonåren har jag haft migrän ca två 

dagar i månaden i samband med mens. Detta 

tyckte jag man kunde leva med. För ca 15 år 

sedan fick jag enorma problem med axlar, 

rygg och nacke. Detta var en stressreaktion 

som tog mycket energi. Ju mer jag försökte 

träna bort värken ju mer tilltog den och övergick 

alltmer till migränattacker 1–2 dagar efter 

ett pass. Det blev väldigt påtagligt när jag 

hösten 2007 tänkte att jag skulle börja rida. 

Red varje måndag kväll, det var inget problem 

den stunden, men varje onsdag kom en migränattack 

som varade till torsdag kväll. Detta 

upphörde när jag slutade med ridningen. Historiskt 

har jag tyckt om att löpträna. Efter ridningen 

testade jag löpning då och då, det blev 

samma sak. Migrän två dagar senare. Detta 

har skapat en rädsla för träning hos mig. Har 

prövat både akupunktur (som hjälpte en tid) 

och väldigt mycket kiropraktik. Det gjorde 

ingen skillnad. Det blev en ond cirkel. Skulle 

jag träna fick jag göra det på torsdagar så jag 

kunde ligga hela helgen för att det inte skulle 

gå ut över jobbet. Förra året var jag arbetslös i 

två månader. Mitt mål för den tiden var att 

bryta den onda cirkeln och komma igång att 

träna. Det gick verkligen inte. Migränen höll 

i tre-fyra dagar efter träning. 

Har utöver nämnda typ av migrän haft 

enorma attacker som inte är relaterade till fysisk 

aktivitet. Har fått hormonsprutor sedan 

två år tillbaka. Detta har minskat den hormonella 

migränen, men också gjort att jag gått 

upp ganska mycket i vikt. Det sociala livet har 

varit begränsat och huvudvärken har skapat 

en stress i arbetslivet. När jag började mitt nya 

jobb i september 2011 berättade jag om min 

problematik. Jag är anställd på 80 procent 

och fyller upp resten av tiden till heltid med 

egen verksamhet. För att inte väcka alltför ont 

blod hos arbetsgivaren har vi enats om att när 

jag är hemma för migrän tar jag det som 

kompledighet. Detta har minskat min stress 

vad det gäller frånvaron på jobbet, men det 

har ju också gjort att jag arbetar väldigt mycket 

när jag mår bra för att kompensera den tid 

jag förlorar när jag är dålig. Utöver smärtan så 

ger ju attackerna en enorm trötthet som inte 

försvinner bara för att attacken är över. Ja, det 

är inte lätt alltid ... 

Nu till det jag vill få sagt: 

I november 2011 fick jag en migränattack 

som nästan gjorde mig medvetslös. Den varade 

i flera dagar. Min kusin som är läkare kom 

till mig och sa att det här måste utredas bättre. 

Fick tid på vårdcentralen i kommunen där jag 

bor och träffade en fantastisk läkare. Han frågade 

om jag prövat Feldenkrais. Jag sa att jag 

prövat allt, men inte den medicinen. Det visade 

sig att det var INTE en medicin utan en 

metod som ökar medvetenheten i rörelse- 

Veronica har själv tagit kontrollen 

Vår vice ordförande Angela Glad, förbundets 

representant i projektet: 

Berätta din historia om ditt liv med migrän 

eller Hortons huvudvärk, även anhöriga är 

välkomna att skriva! Med hjälp av dina 

berättelser så lyfter vi fram budskapet om 

att migrän är en neurologisk sjukdom. 

Utnyttja chansen att berätta hur du upplever 

din situation. Din berättelse kan göra 

skillnad! 

mönster, andning och hållning. Med ökad 

medvetenhet lär man sig att få spända muskler 

att slappna av och kroppen att räta ut sig 

utan ansträngning. Hela hållningen och 

kroppen blir mer vilsam och i balans. 

Jag kan bara säga att sedan den 15 november 

har jag fått nytt liv. Genom dessa kurser 

och privata behandlingar har min huvudvärk 

minskat till mindre än en tredjedel av vad det 

var 2011. Försiktigt har jag börjat simträna 

och det funkar. Det kunde jag inte för ett år 

sedan. Försökte mig även på att springa för ett 

tag sedan, men det var kört. Var sjuk i sex dagar 

efter det. Måste ta det lugnt och långsamt. 

Har börjat bjuda hem folk och umgås. Planerar 

semestrar etc. Inser nu hur instängd jag 

varit de senaste åren. En annan markant skillnad 

är att mitt sömnbehov inte är lika stort 

när man inte har ont lika ofta som tidigare. 

Fortfarande får jag hemska migränattacker, 

men de är som sagt inte så många som tidigare. 

För er som har samma bekymmer som 

jag med nacke, axlar och i grunden stress till 

er säger jag bara. Pröva Feldenkrais några 

gånger. Det är det värt ... Funkar det så märker 

man skillnad ganska snabbt. 

Tack för mig 

Elisabeth 

I ett reportage i Tranås Tidning tidigare i år berättar Veronica Hansson från Frinnaryd att 

hon har haft Hortons huvudvärk i mer än tjugo år, de första tio åren utan diagnos. 

Attackerna har tagit kontrollen över hennes liv, men smärtan har varit sju gånger värre. 

Hon medicinerade så mycket att hon fick avgiftas. Men då kom vändningen. 

Företagsläkaren såg till att hon fick kontakt med sjukgymnasten Eva Torphammar. 

Hon visade Veronica att basal kroppskännedom kunde vara en av nycklarna till ett bättre 

liv. Veronica accepterade smärtan och fick därmed också mer kontroll över den och sitt 

liv. Hon jobbade med att hitta det friska i kroppen och fokusera på annat än smärtan. Det 

blev bakslag, men främst goda effekter. Man måste lära sig att hantera den kroniska smärtan, 

säger Eva. 

Veronica tycker att hon fått bra hjälp från arbetsgivare, läkare och försäkringskassan. 


Risa från Kanada 

Cirka tre månader efter att jag emigrerat till Kanada upptäckte jag att de mediciner (en kombination 

av acetylsalicylsyra, paracetamol, koffein och fenacetin) som tidigare hjälpt mig 

plötsligt slutade verka. 

Jag besökte då min familjeläkare som diagnostiserade 

mig med ”vanlig” migrän (utan 

aura). Min neurolog sedan tidigare bekräftade 

diagnosen och förklarade helt enkelt att det 

finns ingenting att göra åt det, vilket lamslog 

mig. Jag hade aldrig upplevt något liknande i 

mitt liv så jag var övertygad om att det måste 

finnas en orsak kring dessa mystiska och plågsamma 

huvudvärkssmärtor. 

Föga anade jag vad som väntade 

Neurologen erbjöd mig förebyggande medicinering 

för resten av mitt liv. Från att ha varit 

en person som haft tillfällig huvudvärk lindrad 

av receptfria läkemedel var för mig det steget 

så ofattbart att jag helt enkelt inte tog det 

till mig. Jag trodde bestämt att både min familjeläkare 

och neurolog hade fel så jag gick i 

flera år sökande efter orsaken till min migrän 

(– vi vet väl alla hur det slutar?). Först fick jag 

T3 och Fiorinal C1/2 som smärtlindring, 

men jag försökte undvika att ta det då jag var 

rädd att bli beroende av det. Jag blev erbjuden 

Sandomigran (pizotifen) och Tryptizol (amitriptylin) 

som migränförebyggande. Det vägrade 

jag också att ta eftersom jag inte trodde 

att den verkliga orsaken till min migrän ännu 

blivit undersökt ordentligt. Jag genomgick 

MÄRKLIGA UPPGIFTER FRÅN DANMARK: 


neurologiska tester vid den här tiden som 

EEG, röntgen av huvudet, t.o.m en speciell 

skanning där jag injicerades med någon sorts 

vätska. Men allt sades vara i sin ordning. 

Men efter ett tag, jag minns inte hur länge, 

gav jag efter och började ta Sandomigran. Jag 

fick veta att så fort medicinen börjar verka 

kommer min migrän att försvinna i ett nafs! 

Onödigt att säga nåt annat här än ... pffft. 

Tryptizol, liksom Luvox, försämrade bara 

min huvudvärk. Åren därpå försökte jag mig 

på många olika migränförebyggande mediciner, 

men inget fungerade på mig. Jag provade 

också selen, Feverfew (mattram) och andra 

örtbaserade saker som jag inte ens kommer 

ihåg namnen på. 

Detta var åren innan triptaner och magnetisk 

resonanstomografi och datortomografi 

kom. Jag fick då många gånger höra: ”Det sitter 

i ditt huvud”, ”Du måste slappna av”, ”Du 

försöker för mycket”, ”Stressa inte så mycket” 

och ”Det är psykosomatiskt”. Av bekvämlighet 

var det lättare att lägga skulden för huvudvärken 

på mig, då jag var en nyinflyttad invandrare 

som knappt talade engelska. Detta 

ökade bara min börda ytterligare. 

Ingen lyssnade när jag samtidigt sa att jag 

är glad och respekterad på jobbet. Jag har 

Migrän är bara inbillning 

Vi fick för en tid sedan ett mail från vår systerorganisation i Danmark. I enkel översättning lyder det så här: 

Kära systerföreningar i Norge och Sverige 

Jag skriver till er för att det är fler och fler danska migräniker som hänvisas 

till en behandling som kallas TERM-modellen. Den går kort beskrivet 

ut på, att de skall acceptera, att deras smärta är inbillad, de fråntas 

sina migränmediciner och smärtstillande, och får i stället antidepressiv 

eller ångestdämpande medicin. Vi är inte nöjda med dettta slags erbjudande. 

Och definitivt inte när kommunen gör klart att migräniker bara 

kan få deras kontantstöd om de tar emot behandlingen. 

BERÄTTELSER FRÅN ANDRA LÄNDER 

massor av vänner och är stolt över mina prestationer. 

Jag är i själva verket lycklig i mitt liv. 

Man menade då att jag är stressad och det är 

det som utlöser migränen? Det är alltså inte 

migränen i sig, det är inte läkarnas ineffektivitet, 

utan det är jag! 

Jag flyttade sedan från Manitoba till British 

Columbia. Jag hoppades att det varmare 

klimatet skulle förbättra migränen. Föga anade 

jag att BC faktiskt kallas Migränens huvudstad 

i Kanada! Så den långa resan från husläkare 

till husläkare, från neurolog till neurolog 

hade börjat igen. Återigen genomgick jag 

olika tester men jag togs åtminstone på allvar 

nu och slapp höra nonsens som ”det är i ditt 

huvud” och ”psykosomatiskt”. Jag hade dock 

en riktigt dålig erfarenhet av min första husläkare 

i British Columbia som behandlade 

mig som en narkoman. Han ville begränsa 

mig till tre Imigran-tabletter per månad. Jag 

har annars varit ganska positiv i allmänhet till 

den hjälp jag fått, i alla fall av majoritet av läkarna. 

Nu, efter trettio år, lider jag fortfarande av 

migrän även om 125 mg Topamax per dag 

hjälper till att minska smärta från svår till uthärdlig. 

Detta är min historia. 

Risa 

TERM-modellen bygger på en forskningsdiagnos som kallas 

”funktionelle lidelser” eller Bodily Distress Syndrome (BDS). 

Har ni erfarenhet av något liknande? 

Vad har ni gjort? 

Många vänliga hälsningar 

Anne Bülow-Olsen, ordförande för Migrænikerforbundet 

Vår fråga till er läsare är nu: Har ni träffat på något liknande? Hör av er i så fall till vår ombudsman Helena Elliott. 

11 

B

KRÖNIKAN 

K 

Anders Olauson är ordförande för European Patients’ 

Forum, EPF. För svenskar är Anders nog mest känd som 

initiativtagare och numera styrelseordförande i Ågrenska 

i Göteborg, som är ett nationellt kompetenscenter för 

ovanliga sjukdomar, ”rare diseases”. 

EPF bildades 2003 och är paraplyorganisation för 55 europeiska 

patientorganisationer bland dem vår europaorganisation 

European Headache Alliance, EHA. Medlemsorganisationerna 

representerar specifika kroniska sjukdomar 

och arbetar på EU-nivå eller är nationella samarbetsorgan 

för patientorganisationer. 

EPF:s vision Säkra att hög kvalitet, jämlik tillgång till vård 

och behandling är tillgänglig för alla medborgare inom EU. 

Jag blev ordförande i EPF därför att jag vill 

göra skillnad i hur samhället fungerar, vår värdegrund 

och det sätt som patienter ser sig själva 

och andra ser oss. Jag vill främja en holistisk 

syn, som grundar sig på deltagande, rättvisa 

och jämlikhet – inte förmynderi och maktrelationer. 

Jämlikhet är integrerad i EPF:s vision. 

Om vi kan utnyttja solidariteten och enigheten 

i ”patientrörelsen” och arbeta tillsammans 

med andra som jämbördiga parter tror 

jag att EPF verkligen kan bidra till en bättre 

framtid för Europas patienter. En grundläggande 

omprövning behövs när det gäller hur 

systemen fungerar för patienter, deras familjer 

och anhöriga. Vi behöver modeller där patienten 

verkligen är i centrum av det som hälso- 

och sociala sektorerna erbjuder, där de kan 

spela en nyckelroll genom delaktighet och 

hälsokunskap. 

Man måste inse att ”one size does not fit 

all”, att patienter har olika behov och utmaningar 

i olika stadier av sina sjukdomar. Om 

delaktighet är den grundläggande förutsättningen, 

startpunkten, höjer det här angreppssättet 

ribban när det gäller kvalitet, säkerhet 

och hållbarhet. Det leder till betydande besparingar 

och bättre användning av resurser 

när patienter kommer att använda sin expertis 

och erfarenhet och bidra till lösningar, som 

12 

Rollen och uppgifterna för 

European Patients’ Forum 

den närmaste framtiden 

verkligen fungerar. Dessutom ger det förnuftigare 

användning av läkemedel och olika 

tjänster, bättre överensstämmelse, högre förtroende 

för teknologiska lösningar och elektroniska 

hälsojournaler etc. 

EPF är nu erkänd som en central samtalspartner 

till EU-institutionerna, när det gäller 

övergripande patienträttighetsfrågor. Vi 

kommer att använda detta förtroende och respekt 

för att driva delaktighet, definierad på 

våra medlemmars villkor. Detta är jag övertygad 

om kommer att bli vår största bedrift de 

kommande åren. Precis som våra syster- och 

medlemsorganisationer över hela Europa 

kommer detta att stödjas av öppenhet i det vi 

gör och hur vi representerar patienter. Vi måste 

visa integritet och uppriktighet i det sätt vi 

agerar och engagerar oss på uppdrag av alla 

patienter med kroniska sjukdomar. Vi har ett 

ansvar som en del av ett bredare civilsamhälle 

att sträva efter ett Europa byggt på delaktighet, 

gemensamma värderingar, kunskap, ledarskap 

och visioner. 

Trender och utmaningar 

Avslutningsvis något om trender och utmaningar 

inom hälsosektorn i Europa den närmaste 

tiden. Utgångspunkten är de utmaningar, 

som vi känner väl till: demografiska 

förändringar med en åldrande befolkning, 

högre förekomst av kroniska sjukdomar, större 

krav på kvalitet och valfrihet från väl informerade 

patienter, ekonomi och hållbarhet för 

hälsosektorn, betydande ojämlikhet i hälsa 

mellan och inom länderna och betydande 

skillnader i tillgången på vård och behandling. 

• Ökat politiskt tryck på förebyggande och 

hälsofrämjande åtgärder. 

• Tydligare erkännande av patienternas rätt 

till delaktighet och medverkan i vården. 

• Ökad rörlighet över nationsgränserna både 

bland hälso- och sjukvårdens personal 

och patienterna. 

• Det kommer en hel rad möjligheter och 

utmaningar genom eHälsa och nya teknologier. 

• Nya, transparenta och skiftande samarbetsformer 

mellan sjuk- och hälsovårdssektorns 

aktörer (patienter, professionen, 

försäkringsbolag, industrin) uppmuntras. 

• Det finns ett erkännande av ökat värde 

(added value) för EU inom områden som 

vårdkvalité, patientsäkerhet och bedömning 

av hälsoteknologi trots att EU:s kompetens 

inom de här områdena är begränsad. 

Anders Olauson, 

Ordförande i European Patients’ Forum, EPF 


Kortfattat om sjukersättning 

Många personer med migrän har problem med att bli trodda av myndigheter och vårdpersonal. De riskerar 

därmed att förlora sina rättigheter i arbetslivet och för sin försörjning. Förbundets juristkonsult Göran 

Rehnby har skrivit den här artikeln om hur systemet med sjukersättning, tidigare förtidspension, fungerar. 

(Redaktionen har tagit bort en del hänvisningar till lagparagrafer.) 

Vi hoppas att artikeln kan vara till hjälp för er som har 

problem med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen 

och sjukvården. Om ni skulle behöva Görans råd och 

stöd i socialförsäkringsfrågor kan ni höra av er till vår 

ombudsman Helena Elliott på vårt kansli. 

Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen 

i stället för en del av pensionsförsäkringen. Ett viktigt syfte 

var att få en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla 

ersättningsfall på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den 

fysiska eller psykiska arbetsförmågan. Detta oberoende av hur lång 

tid nedsättningen beräknades bestå. Några förändringar beträffande 

bedömningen av arbetsförmåga genomfördes inte då. 

Bedömning av arbetsförmåga 

Ett grundläggande villkor för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning 

är att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt 

med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning 

av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. 

För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses 

stadigvarande nedsatt och att åtgärder som berättigar till sjukpenning 

under medicinsk behandling eller rehabilitering inte 

bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. 

Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar den 19 

oktober 2011 prövat begreppet stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. 

Av domarna framgår att fokus vid prövning av 

rätten till sjukersättning ska läggas på frågan om vilka sjukdomsbesvär 

den försäkrade har samt vad utredningen visar om deras 

konsekvens för arbetsförmågan. 

För att utreda och bedöma om arbetsförmågan är stadigvarande 

nedsatt för en försäkrad, måste det först klargöras vad 

Från och med den 1 juli 2008 ändrades 

kriterierna i den numera upphävda Lagen 

(1962:381) om allmän försäkring (AFL) 

för prövning av rätten till sjukersättning 

tills vidare och aktivitetsersättning. Ändringen 

innebar en viss skärpning av kraven 

för att kunna få sjukersättning tills vidare 

eller aktivitetsersättning. Tidsbegränsad 

sjukersättning avskaffades som ersättningsform. 

Lagändringen den 1 juli 2008 innehöll 

övergångsbestämmelser som möjliggjorde 

att Försäkringskassan under en övergångsperiod 

i vissa fall kunde pröva rätten till 

tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning 

och aktivitetsersättning enligt kriterierna 

i lydelsen före den 1 juli 2008. För 


övriga, det vill säga de som inte omfattades av 

dessa övergångsbestämmelser, prövades rätten 

till ersättning i lydelsen från och med den 

1 juli 2008. 

Socialförsäkringsbalken (SFB) ersatte 

den 1 januari 2011 en mängd olika lagar 

inom socialförsäkringsområdet. Införandet 

av SFB innebar inte någon ändring av kriterierna 

för prövning av rätten till sjukersättning 

eller aktivitetsersättning. 

Lagändringen den 1 juli 2008 innehöll 

övergångsbestämmelser som gör att man i vissa 

fall kan pröva rätten till sjukersättning tills 

vidare och aktivitetsersättning enligt de regler 

som gällde före den 1 juli 2008. Det är även 

möjligt att bevilja tidsbegränsad sjukersättning 

för period som har ”från och med-tid” 

Göran Rehnby. 

det handlar om för slags sjukdomsbesvär för den enskilda personen. 

Det måste också finnas information om den försäkrades 

medicinska prognos. Utöver detta ska en bedömning göras 

av om medicinsk rehabilitering kan förväntas förbättra tillståndet 

för den försäkrade. Om förbättring inte bedöms möjlig 

genom medicinsk rehabilitering bör tydlig förklaring till detta 

finnas. 

Nästa steg är att bedöma om det är möjligt att förbättra arbetsförmågan 

med arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. 

Rehabiliteringsåtgärder behöver dock inte rent faktiskt ha vidtagits. 

Det framgår av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 

19 oktober 2011 att varken lagtext eller förarbeten ställer något 

krav på att arbetslivsinriktade åtgärder ska ha vidtagits. Det 

räcker med att sådana bedöms vara utsiktslösa för att kravet på 

en stadigvarande nedsättning ska vara uppfyllt. Det gäller oavsett 

ålder. 

senast juni 2008. Det finns också övergångsbestämmelser 

som gör att man i vissa 

situationer kan bevilja ytterligare perioder 

med tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning 

enligt äldre bestämmelser 

i den upphävda AFL, dock längst till 

och med december 2012. 

Göran Rehnby 

__________ 

Om ni läsare har önskemål om andra 

artiklar eller svar på frågor av våra 

experter – Göran Rehnby, socialförsäkringsfrågor 

och juridik, Anette Carlén, 

arbetsrätt och arbetslivsfrågor i övrigt, 

samt Britt Karls, skolsköterska – hör av 

er till vår ombudsman Helena Elliott, 

helena.elliott@migran.org. 

13

Mats får lindring 

av elektroder 

Mats Åkesson, 54, har haft Hortons huvudvärk så 

länge han kan minnas. I början hade han en till 

två attacker per år, men runt 1995 hände någonting 

och huvudvärken blev mycket värre. 

När Mats började bli sämre fick han ganska snabbt 

remiss till en neurolog som ställde diagnosen 

Hortons huvudvärk. Mats fick Imigransprutor och 

smärtstillande mediciner utskrivna för att behandla 

sin Horton. 

Det fungerade så där. 

Mats blev sedan erbjuden en operation. I början på 2000-talet tackade 

han ja och en nerv som går bakom örat och ner mot käkbenet på Mats 

vänstra sida skars av. 

– Någon trodde att om man knipsade av denna skulle det sluta gå 

smärtsignaler upp i huvudet. Förhoppningsvis gjorde de bara min operation 

för det fungerade inte, berättar Mats. 

Efter operationen blev Mats mycket dålig, han fick sondmatas då 

smärtan på insidan av ärret gjorde att han inte kunde äta. Han fick 

även osteoporos och kotkompressioner. Dessutom förvärrades Hortonhuvudvärken 

vilket ledde till att Mats tvingades öka dosen av 

smärtstillande läkemedel. 

Efter flera svåra år remitterade Mats neurolog honom till en smärtklinik. 

Där provade de att spruta in någon form av blockad och Mats 

kände en viss lättnad i huvudet av det. Då detta hjälpte ville man testa 

nervstimuleringen. 

– Med min erfarenhet av operationer så var jag skeptisk mot detta, 

säger Mats, men jag fick möjligheten att testa med en utanpåliggande 

nervstimulator först så när detta fungerade gav jag mitt godkännande 

att operera in en. Under operationen var jag lokalbedövad och själva 

ingreppet tog cirka 45 minuter. 

Det sitter åtta elektroder i bakhuvudet och på framsidan av axeln, 

under huden, en platta som skickar impulserna. 

Mats har en fjärrkontroll som han sätter igång stimuleringen med 

och man kan själv öka och minska styrkan. Det finns olika program 

som de har ställt in på smärtkliniken. I plattan finns ett batteri som 

räcker cirka tio år och det krävs ett nytt ingrepp för att byta. 

Mats har nu haft sin nervstimulator i ett och ett halvt år och tycker 

att den fungerar rätt bra. Känslan när den är på beskriver han som 

stickande och att det vibrerar lite. Han kör den varje dag i förebyggande 

syfte. 

– Det är behagligt och den är väldigt skön när man har den på, säger 

Mats, den bryter inte attackerna men har gjort att jag dragit ner på 

imigran cirka 75 procent. Så jag vill gärna ha den kvar och det är värt 

att prova om man har mycket ont! 

Idag har Mats kronisk Horton som ger en något lindrigare värk 

men sitter i hela tiden och cirka två Hortonattacker i veckan som pågår 

i fyra timmar vardera. På en skala på 1–10 ligger attackerna på 

9–10 och den kroniska Horton på ca 2–3. Värken sitter alltid på samma 

ställe, ögat är lite svullet och näsan lite täppt hela tiden. 

– Den kroniska Horton är hanterbar, säger Mats, den går att leva 

med! Den hindrar inga resor eller sociala evenemang. Det är själva 

attackerna som gör att jag får ställa in saker. 

14 

Innan en attack kommer blir Mats mer täppt i näsan och vänster 

öga svullnar lite till. Under själva attacken vill han gärna gå, antingen 

hemma där han har en gång i vardagsrummet eller ute om det är ljust. 

Det han allra helst vill är att somna, för att få komma bort men oftast 

är värken så intensiv att det inte går. Han behandlar med smärtstillande, 

triptaner och syrgas, vilket ger lite olika lindring olika gånger. 

Ungefär fyra gånger per år hjälper inget och han blir så dålig att han 

läggs in på sjukhus för att få kortisonbehandling. Cirka två veckor efter 

en kortiosonbehandling mår Mats väldigt bra, då vill han göra saker 

som han inte hunnit med. I takt med att kortisonkuren trappas ner 

kommer allt tillbaka i sina vanliga gängor igen. 

– Oftast får attackerna värka ut, man vet ju att det inte är något livshotande 

eller farligt. Man lär sig att hantera det, säger Mats. 

Människorna i Mats omgivning känner till hans sjukdom. 

– Svårast är det med resor när man ska åka flera stycken och jag vaknar 

med huvudvärk och märker att det här går inte och jag måste ställa 

in, berättar Mats. Det blir väldigt bökigt när det sker på själva resdagen, 

speciellt den dag man ska åka hem. Det går inte att resa om man 

har en riktig attack. Men jag har aldrig fått någon attack på flygplan! 

Mats bokar saker och bokar av om det är så att det inte funkar! 

– Det är bättre att boka istället för att inte boka, säger han. 

Han har också gjort sig av med sitt dåliga samvete och accepterat sin 

situation. 

– Man får lära sig leva med det, tänka på att det går över och att det 

inte är farligt! avslutar Mats. 


PNS 

Det är nog många som redan vet att migrän är 

en av våra vanligaste folksjukdomar. Att det är 

ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas 

av bland annat intensiv huvudvärk som kan 

pågå i timmar eller dagar i sträck. Att hur svåra 

migränattackerna är kan variera mycket 

och att typiska symtom utöver huvudvärk kan 

vara känslighet för ljus, höga ljud och känslotillstånd 

samt illamående och kräkningar. 

Men det är nog något färre som känner till 

att migrän kan vara kronisk och att personer 

med kronisk migrän oftast har migrän eller 

migränliknande symtom fler dagar än de är 

migränfria. Definitionen för svårbehandlad 

kronisk migrän är att man har huvudvärk som 

varar minst fyra timmar per dag och 15 eller 

fler dagar per månad. Den ska orsaka minst en 

måttlig funktionsnedsättning och ej ha svarat 

på behandling med tre eller fler förebyggande 

läkemedel. 

De personer som har diagnosen svårbehandlad 

kronisk migrän kan nu komma 

ifråga för behandling med en ny läkemedelsfri 

metod som heter perifer nervstimulering 

(PNS). 

För insättning av ett sådant system krävs 

ett kirurgiskt ingrepp. Systemet påminner 

både till utseende och funktion om en hjärtpacemaker. 

En stimulator skapar mycket svaga 

elektriska impulser som leds till de nerver 

som ska stimuleras via tunna elektroder under 

huden. 

Vid denna behandling stimuleras nerver i 

det perifera nervsystemet, det vill säga den del 

av nervsystemet som bildar nätverk av 

nervtrådar i kroppen men som inte hör till det 

centrala nervsystemet. Vid behandling mot 


migrän är det de occipitala nerverna i bakhuvudet 

som stimuleras. Neurostimulering stör 

överföringen av smärtsignaler. Vissa personer 

beskriver denna känsla som en varligt masserande 

känsla eller, i vissa fall, helt enkelt frånvaro 

av smärta. 

Metoden har fått europeiskt myndighetsgodkännande 

och underlag för detta var resultaten 

från en studie på kronisk migrän – en 

randomiserad och dubbelblind studie som 

samlade in data från 157 patienter. I genomsnitt 

led deltagarna av huvudvärk 26 dagar 

per månad. 

Exempel på placering av 

stimulator och elektroder. 

en ny läkemedelsfri 

behandling 

Detta är den hittills största kliniska studien 

av PNS som behandling av kronisk 

migrän. I studien användes olika mätinstrument, 

t.ex. frågeformuläret MIDAS (Migraine 

Disability Assessment), subjektiva bedömningsskalor 

och patientdagböcker för 

rapportering av huvudvärkens intensitet, 

frekvens, varaktighet samt användning av 

läkemedel. Efter 12 veckor rapporterade patienter 

i den aktiva gruppen i genomsnitt sju 

färre huvudvärksdagar per månad enligt 

frågeformuläret MIDAS. I kontrollgruppen 

(gruppen som inte fick stimulering) minskade 

antalet huvudvärksdagar endast med en 

dag per månad. Efter tolv veckors stimulering 

hade dessutom den sammantagna funktionsnedsättningen 

i den aktiva gruppen minskat 

med 41 procent enligt MIDAS. Förbättringen 

i kontrollgruppen var bara 13 procent. 

Resultat ett år efter studiestart: 

– 65 procent av patienterna rapporterade utmärkt 

eller god smärtlindring 

– 88 procent uppgav att de skulle rekommendera 

ingreppet till andra 

– 68 procent av patienterna ansåg att de hade 

fått bättre livskvalitet 

– 67 procent var nöjda eller mycket nöjda 

med resultatet av ingreppet 

Detta CE-godkännande är det första myndighetsgodkännandet 

av neurostimulering som 

behandling av funktionsnedsättande symtom 

vid svårbehandlad kronisk migrän. 

Om du är intresserad av att veta mer om 

behandlingen ska du kontakta primärvården 

för att få en remiss till en specialistläkare. 

15

FÖRENINGSNYTT 

Migränföreningen i Jönköpings län 

Välkommen till våra aktiviteter hösten 2012 

24 september 15.00–17.00 

Informationsbord Hoppes Torg 

24 september 18.30–20.30 

Huvudvärkssjuksköterska Ingela Strigell Hådell, Stockholm föreläser och svarar på frågor. 

Lokal: HSO, Barnarpsgatan 33, Jönköping 

8 oktober 18.00–20.00 

Samtalsgrupp startar med Migrän, kännetecken och utlösande faktorer. 

Lokal: HSO, Barnarpsgatan 33, Jönköping 

20 oktober 13.00–20.00 

Besök på Lights in Alingsås 

12 november 18.00–20.00 

Samtalsgruppen fortsätter om läkemedel. Lokal: HSO, Barnarpsgatan 33, Jönköping 

3 december 18.30–21.00 

Julavslutning. Lokal: HSO, Barnarpsgatan 33, Jönköping 

Migränföreningen i Stockholms län 

Vattengymnastik 

Start 21 augusti 15.30 på Svedmyrabadet. (Det går även att hoppa 

in senare under terminen.) 

Anmälan till: kansliet@migrania.se 

Nybörjarkurs i yoga 

Start i Stockholm tisdag den 4 september 18.30–20.00, 

Lidingö onsdag den 5 september 17.00–18.15 och Sollentuna 

onsdag den 5 september 19.30–20.45. 

Anmälan till: per.soder@smartyoga.se 

Den europeiska migrändagen 

Vi deltar i aktiviteterna i ABF-huset på Sveavägen 41 i Stockholm 

den 12 september, som är en gemensam europeisk migrändag. 

Kvinnofrukost med föreläsning 

Lördag 29 september i Migränföreningens lokaler, Liljeholmsvägen 

30, plan 4. 

Vi startar med frukost (till självkostnadspris: 50 kronor) och lyssnar 

sedan på Britt-Inger Loman som skrivit boken ”Det är ju bara 

huvudvärk”. 

Anmälan till föreningens kansli senast torsdag den 27 september: 

kansliet@migrania.se, 08-663 61 05 

Prova på att dreja 

Kom och prova på att dreja och göra egen keramik hos keramiker 

Yvonne Svensson i Mälarhöjden den 11 oktober kl. 13.00– 

16.00, därefter två träffar till. Datum för dessa bestäms av gruppen. 

Anmälan till: kansliet@migrania.se 

Utställning 

Migränföreningen i Stockholms län deltar med en utställning på 

konferensen ”Mångfald och företagande 2012” på Scandic Star 

Hotel, Sollentuna, den 22 oktober kl. 12.00–16.30. 

Läs mer på vår hemsida: www.migrania.se 

16 

Migränföreningen i Kalmar län 

Migränförbundet bjuder in medlemmarna i Kalmar län 

till en föreläsning i Kalmar 

Migrän och annan svår huvudvärk 

Lördag den 15 september 2012 kl. 14.00–16.00 i Länssjukhusets 

samlingssal, Lasarettsvägen i Kalmar 

– Migränförbundet presenteras av Anne Svensson och Birgitta Killgren 

Hultgren 

– Apotekschef Peter Fritzon föreläser om migrän och annan svår 

huvudvärk och svarar på frågor 

– FSO – funktionshindrades samorganisation Rolf Dietman berättar 

hur FSO arbetar och vilka mål man har 

Vi bjuder på kaffe/te och ser fram emot en givande lördagseftermiddag. 

Föreläsningen är gratis men vi uppskattar din anmälan till 

migran@glaho.com. 

Migränföreningen i Värmland 

Ljusstöpning 

Migränföreningen i Gävleborg 

Samtalsgrupp 

Migränföreningen 

i Västra Götalands län 

Information 

om våra föreningsaktiviteter finns på: 

http://vastragotaland.migran.com 

Vår hemsida finns också på 

www.migran.org under rubriken 

”Hitta din förening”: Migränföreningen i 

Västra Götalands län och lokal hemsida. 

Vid frågor: Välkommen att kontakta 

föreningen via Gunnel Mikaelsson, telefon: 

031-93 27 75, mobil: 0702-31 77 14. 

E-post: migran.goteborg@hotmail.com 

eller vastragotaland@migran.org 

Lördag 10 november kl 11.00 

Ljusstöpning i Ingmår Bygdegård, Sunne. 

Vi stöper ljus samt äter gröt och skinksmörgås. 

Anmälan: senast den 4 november till Tina Hedell 0563-724 94, 

varmland@migran.org 

Föreningen planerar att starta en samtalsgrupp i höst. 

Är du intresserad? 

Kontakta Helena Elliot, helena.elliott@migran.org 


FORSKNINGSSNYTT 

Nyhet: 2012-07-05 

Fysisk träning och avslappning 

bäst mot spänningshuvudvärk 

Många svenskar lider av kronisk spänningshuvudvärk. En avhandling 

vid Sahlgrenska akademin har utvärderat de bästa metoderna för att 

lindra huvudvärken – och konstaterar att träning och avslappning är 

bättre än akupunktur. 

Mer än var femte svensk lider av spänningshuvudvärk flera gånger i 

månaden. Omkring var tionde har spänningshuvudvärk varje vecka; 

ungefär 2–3 procent har huvudvärk dagligen. Detta gör spänningshuvudvärk 

till den vanligaste formen av huvudvärk i befolkningen – och 

i sin kroniska form också en av de mest svårbehandlade. 

Bästa metoderna kartlagda 

Doktoranden Elisabeth Söderberg vid institutionen för neurovetenskap 

och fysiologi, Sahlgrenska akademin, har i sin avhandling undersökt 

vilka metoder som är mest effektiva för att lindra kronisk huvudvärk, 

både med avseende på värkens intensitet och antal huvudvärksfria 

perioder samt andra symtom som muskelömhet och generell livskvalitet. 

Avslappning gav flest friska dagar 

Totalt fick 90 patienter med kronisk huvudvärk prova fysisk träning, 

avslappningsövningar respektive akupunktur. Försöken visade att 

samtliga metoder hjälpte, men att patienter som gjorde avslappningsövningar 

hade flest huvudvärksfria dagar. Vid en uppföljning sex månader 

senare var det också gruppen som gjorde avslappningsövningar 

som mest förbättrat sin sömn. 

Brittiska råd om migrän och fysisk träning 

Den brittiska tidskriften Migraine News 

från National Migraine Centre hade en 

artikel i augusti i år av dr. Elrington 

om samma sak som avhandlingen vi 

presenterar här ovan. Lätt anekdotiskt 

kopplade de artikeln till OS i London. 

Har OS stimulerat dig att börja träna? 

Så här skriver de (i vår översättning 

och något förkortade version). 

Träning rekommenderas ofta som en strategi 

för att reducera antalet migränattacker. De 

stödjande vetenskapliga bevisen är dock begränsade. 

De möjliga fördelarna med fysisk 

träning för att förebygga migränattackerna är 

många, särskilt om det leder till minskad medicinförbrukning. 

Den har uppenbara andra 

positiva hälsoeffekter som att stärka den fysiska 

hälsan, välbefinnande och sömn liksom 

sänkt blodtryck, kolesterol och vikt. Avbruten 

sömn, depression, hjärtproblem och övervikt 

har alla kopplats till migrän så fysisk trä- 


ning kan vara en generell metod för att minska 

migränattacker om du gör det på rätt sätt. 

Många människor med migrän är oroliga 

för att påbörja fysiska träningsprogram eftersom 

de tror att det kan starta attacker. Och 

visst, många har erfarenhet av att ovan ansträngning 

och intensiv fysisk träning kan påskynda 

en attack så det är viktigt att vara medveten 

om ens egna välbefinnandenivåer. 

Påbörja träningen gradvis under flera 

veckor. Värm alltid upp före och slappna av 

efter. Stretcha både före och efter för att motverka 

muskelspänningar. Idealt är att träna 

samma tid varje dag så att kropp och hjärna 

gradvis vänjer sig vid den regelbundna träningen. 

Uttorkning och sänkt blodsockerhalt är 

viktiga migräntriggers så försäkra dig om att 

du har druckit ordentligt med vätska innan, 

under och efter träningen. Ät mat med långsam 

förbränning t ex bananer eller fiberrik 

müsli åtminstone en timme före träningen. 

Migränbladet avser att då och då 

under rubriken Forskningsnytt 

publicera artiklar om aktuella forskningsprojekt. 

Den här artikeln har 

vi hämtat från Sahlgrenska akademin. 

– Men framför allt visar resultaten att fysisk träning har god effekt 

på kronisk huvudvärk av spänningstyp, vilket vetenskapligt inte tidigare 

bevisats. Vid en uppföljning av patienterna ett halvår efter behandlingen 

var det till exempel gruppen som tränade som mest ökat 

sin generella livskvalitet, säger Elisbeth Söderberg. 

Minskar muskelömhet 

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att avslappningsträning ger 

fler huvudvärksfria perioder och fler huvudvärksfria dagar, medan 

fysisk träning och avslappning ger bättre välbefinnande och minskar 

muskelömhet. 

För patienter med kronisk huvudvärk av spänningstyp är dessa metoder 

därför att rekommendera framför akupunktur, säger Elisabeth 

Söderberg. 

De vanligaste utlösande faktorerna bakom spänningshuvudvärk är 

enligt avhandlingen stress och dålig ergonomi. 

Avhandlingen Chronic tension-type headache. Treatment with 

acupuncture, physical training and relaxation training försvarades 

vid en disputation den 15 juni. 

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/28485 

Kontakt: Elisabeth Söderberg, institutionen för neurovetenskap och 

fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, tel. 0304- 

540 09, elisabeth.soderberg@neuro.gu.se 

Det bästa sättet att se några förändringar 

orsakade av din nya hälsosamma stil är alltid 

att föra dagbok. 

17

FÖRENINGAR – Kontaktpersoner 

Medlemsföreningar – basen i förbundets arbete 

Basen i Migränförbundet är medlemsföreningarna.I princip finns 

det en förening i varje län.Det finns en riksförening (Hortonföreningen) 

och en lokalförening (Headvig i Alingsås).På den här 

sidan presenterar vi samtliga föreningar med ordförande och 

kontaktuppgifter till denne.Vi redovisar också föreningar under 

bildande.Utförligare kontaktuppgifter för föreningarna finns på 

vår hemsida www.migran.org. 

18 

Förbundets medlemsföreningar 

Länsföreningar 

• Blekinge 

Ordförande: Angela Glad,Karlskrona, 

0455-108 38, 

blekinge@migran.org 

• Dalarna 

Ordförande: Suzanne Brostedt Lind,Färnäs, 

0250-362 13, 

dalarna@migran.org 

• Gotland 

Förening saknas. 

Ingen startaktivitet planerad ännu. 

• Gävleborg 

Under bildande. 

Kontaktpersoner: Britt-Inger Loman,Gävle, 

bi@loman.se, 

Helena Elliott, helena.elliott@migran.org 

• Halland 

Ordförande: Gerd Johansson, 

035-309 46, 

halland@migran.org 

• Jämtland 

Nedlagd 2011. 

Ingen återstart planerad ännu. 

• Jönköpings län 

Ordförande: Anne Svensson, 

0513-300 29, 

anne.svensson@telia.com 

Lokalförening 

HEADvig i Alingsås 

Ordförande: Christina Sandh, 

kontaktperson: Ingrid Olausson,Sollebrunn, 

0322-453 64,headvig@migran.org 

Riksförening 

Hortonföreningen i Sverige 

Ordförande: Emilia Goodwill Keller, Hässelby, 

0708-66 66 35, 

emilia.goodwill.keller@gmail.com 

• Kalmar län 


Kontaktpersoner: Anne Svensson, 

anne.svensson@telia.com och 

Angela Glad, blekinge@migran.org 

• Kronoberg 

Ordförande: Björn Möller, Växjö, 

0477-316 91,0702-82 85 97, 

kronoberg@migran.org 

• Norrbotten 


Kontaktpersoner: Birgitta Killgren Hultgren, 

birgittahultgren2@gmail.com och 

Anna-Karin Carlsson,0702-36 35 43, 

carlsson.anna-karin@telia.com 

• Skåne 

Ordförande: Leif Stålhammar, Ystad, 

0768-26 72 70, 

skane@migran.org 

• Stockholms län 

Ordförande: Britta Hjort Ekström 

0739-23 44 26, 

kansliet@migrania.se 

Förbundsstyrelsen prioriterar stödet till föreningarna och bildandet 

av nya föreningar.I de län där det inte finns någon förening idag är målet 

att bilda en förening före årets slut.I många län är avstånden stora,vilket 

försvårar deltagandet i föreningarnas aktiviteter.Styrelsen vill därför 

stödja bilandet av lokalföreningar.För att underlätta detta söker förbundsstyrelsen 

kontaktpersoner över hela landet,som vill bidra till start av 

lokalföreningar. 

• Södermanland 

Ordförande: Eva Wallin, 016-12 77 69,0709-53 56 71, 

eva.wallin46@gmail.com, 

sodermanland@migran.org 

• Uppsala län 

Kontaktperson: Helena Elliott,08-660 55 35 

uppsala@migran.org 

Vill du bli 

kontaktperson? 

• Värmland 

Ordförande: Tina Hedell, Munkfors, 

0563-724 94, 

varmland@migran.org 

• Västerbotten 

Inbjudningsmöte hösten 2012. 

Kontaktperson: Julia Willig, 

jk.willig@gmail.com 

• Västernorrland 


Kontaktperson:Annika Söderberg,0702-70 65 63 

vasternorrland@migran.org 

• Västmanland 

Ordförande: Camilla Andersson, Västerås, 

021-41 04 87, 0705-37 88 43, 

vastmanland@migran.org 

• Västra Götaland 

Ordförande: Gunnel Mikaelsson, Kullavik, 

031-93 27 75, mobil:0702-31 77 14, 

vastragotaland@migran.org 

• Örebro län 


Kontaktperson: Ingemar Färm, 

ingemar.farm@telia.com 

• Östergötland 


Kontaktperson: Ingemar Färm, 

ingemar.farm@telia.com 

Om du vill hjälpa till att bilda en förening på din ort hör av dig till vårt kansli, 

ombudsman Helena Elliott,helena.elliott@migran.org.Du blir då vår kontaktperson.Du 

kommer att få allt stöd du behöver från förbundet.Du kommer 

att få uppgift om vilka fler,som är medlemmar på din ort.Du kommer at få hjälp 

av förbundskansliet att kontakta dem.Vid lämpligt tillfälle bjuder vi sen in till en 

föreläsning,en självhjälpsgrupp eller annan verksamhet. 


FÖRBUNDSNYTT 

Förbundets nya informationsbroschyr 

Förbundets nya informationsbroschyr 

”Har du huvudvärk? Det har 

vi!” är tryckt och kan beställas. 

I förra numret av tidningen presenterade 

vi förbundets nya informationsbroschyr 

”Har du huvudvärk? Det har vi!”. 

Den är nu tryckt och föreningarna har 

fått information om att och hur den kan 

beställas. Om du vill ha ett enstaka exemplar 

hör av dig till din förening. 

Det är en samlingsbroschyr i A5-format 

på 8 sidor. Broschyren beskriver 

övergripande alla medlemsgrupper, orsaker, 

symptom och behandling. Den 

ska kunna användas som vårt första informationsmaterial 

i alla sammanhang. 

Vill någon sen veta mer så får vi hänvisa 

till förbundet och våra föreningar, facklitteratur 

och olika hemsidor. 

Har du synpunkter på broschyren så 

tar vi gärna emot dem för förbättringar 

till nästa upplaga. Kontakta vår ombudsman 

Helena Elliott, 

helena.elliott@migran.org 

Förbundet planerar att starta ett projekt om varför huvudvärk 

ökar bland barn och ungdom och vad vi skulle kunna göra för att 

motverka det. En teori, som lanserats ofta är att det handlar om informationsstress. 

Många barn och ungdomar är ständigt uppkopplade 

mot nätet via mobiler, surfplattor eller datorer. De spelar 

spel, skickar SMS, twittrar och är aktiva på facebook. Utöver 

det är det krav från familjen, skolan och deltagande i idrotts- och 

andra fritidsaktiviteter. De får sällan möjlighet till avkoppling och 


50 kronor i 

medlemsavgift för 

nya medlemmar 

1 september– 

31 december 2012 

Som vi berättade om i förra numret 

av Migränbladet så beslutade stämman 

i maj att bifalla två motioner – 

en om avgiftshöjning och en om 

medlemsregistret. 

Med anledning av stämmans beslut 

har förbundsstyrelsen den 17 

augusti beslutat att göra en följdändring, 

när det gäller medlemsavgiften 

för årets sista månader. 

Den som inträder som ny medlem 

i förbundet den 1 september– 

31 december betalar 50 kronor i 

medlemsavgift för 2012. 

För 2013 betalas sedan den ordinarie 

avgiften 200 kronor respektive 

50 kronor för familjemedlem. 

Ständigt uppkopplad – aldrig avkopplad – ingen tid för återhämtning 

återhämtning, som är jätteviktigt både när det gäller huvudvärk och 

många andra sjukdomar. 

Vi behöver fakta, exempel och personer som kan berätta om sina erfarenheter 

som underlag till vår projektansökan. Skicka ett e-postmeddelande 

till vår ombudsman Helena Elliott, helena.elliott@migran.org, 

med det som du kan bidra med. Förbundet kommer att arrangera ett 

brainstormingmöte senare i höst kring utkast till ansökan. Datum är 

inte klart än men vill du delta på det så hör av dig till Helena. 

Alla förtroendevalda och frivilliga medarbetare (volontärer) är 

GRATIS OLYCKSFALLSFÖRSÄKRADE 

genom Migränförbundets medlemskap i arbetsgivarorganisationen KFO 

Försäkringen omfattar volontärer/frivilliga medarbetare och förtroendevalda som för en 

ringa eller ingen ersättning alls gör frivilliga insatser för förbundet eller våra medlemsföreningar. 

Mer information kan ges av kansliet samt på förbundets hemsida. 

Försäkringen ger ett ekonomiskt skydd vid olycksfall. Det kan till exempel gälla utslagna 

tänder, vårdkostnader eller sönderslagna glasögon. Försäkringen ger dessutom ersättning 

för bestående men. Försäkringen gäller vid olycksfallsskada som inträffar under verksamhetstid, 

samt resa till och från denna verksamhet. Ersättningarna gäller: Akutersättning, 

Sjukhusvård, Tandskadekostnader, Resekostnader (hemmet, skola, arbetsplats), Ärr, Skadade 

kläder och glasögon, Kris, Medicinsk invaliditet, Dödsfall på grund av olycksfallsskada. 

19

POSTTIDNING B 

Avsändare 

Svenska Migränförbundet (SMIF) 

Banérgatan 55, 115 53 STOCKHOLM 

Klipp här 

 

BEGRÄNSAD 

EFTERSÄNDNING 

Vid definitiv eftersändning återsänds 

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK 

Jag vill bli ny medlem i Migränförbundet 

Där kan jag få råd,stöd och hjälp (se mer på www.migran.org) 

Som medlem i Migränförbundet får du 

* tidningen Migränbladet 4 ggr per år 

* råd och stöd av förbundets experter:läkare,huvudvärkssjuksköterska, 

jurist,arbetsrättsexpert och skolhälsovårdspersonal 

* gemenskap med andra i samma situation som du själv i aktiviteter, 

som din förening erbjuder 

* möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i slutna e-postnätverk 

för olika grupper som Hortonnätverket,Ungdomsnätverket samt för 

ungdomar,äldre och föräldrar 

* information och nyheter om migrän och annan svår huvudvärk samt 

om sådant som händer i samhället och som kan påverka din situation 

genom vår hemsida www.migran.org 

* möjlighet att påverka föreningens och förbundets inriktning och 

verksamhet 

* en plattform för att delta i diskussioner och påverka samhället för 

medlemmarnas bästa,t ex när det gäller hälso- och sjukvård,arbete, 

skola och socialförsäkringar. 

Namn:.............................................................................. 

Adress: ........................................................................... 

.................................................................................... 

Postnr/ort: ......................... ........................................ 

Telefon: ............................................................................ 

E-postadress: ................................................................... 

Några uppgifter om mig själv (frivilliga): 

Jag har Jag är intresserad av 

Migrän 

att hjälpa till med 

Hortons huvudvärk ............................................ 

Spänningshuvudvärk ............................................ 

Annan huvudvärk ............................................ 

Jag är ............................................ 

Anhörig ............................................ 

Skickas till: Svenska Migränförbundet, Banérgatan 55, 115 53 Stockholm eller kansliet@migran.org 

Medlemsavgift för nya medlemmar 1 sep–31 dec: 50 kr 

Barn- och ungdomsfonden ................... kr 

Frivilligt bidrag till Migränförbundet ................... kr 

...................................................................................................................... 

...................................................................................................................... 

...................................................................................................................... 

...................................................................................................................... 

521487-9 

Svenska Migränförbundet 

........................................................................................................ 

........................................................................................................ 

........................................................................................................

Migränbladet 88 - Svenska Migränförbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?