Migränbladet 86 - Svenska Migränförbundet

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDETS MEDLEMSTIDNING | Nr 86 | Februari 2012 

Menstruationsrelaterad 

migrän sid 4 

Botox sid 6–7 

Världsstjärnor på 

olika planhalvor sid 10–11 

Tema ”Vem bestämmer?” sid 13–15 

Krönika: Varför ska man 

känna sin historia? sid 12 

Migränförbundet | Banérgatan 55, 115 53 Stockholm | Telefon: 08-660 55 35 | E-post: kansliet@migran.org | Hemsida: www.migran.org

I sitt pressmeddelande inför utdelandet av 

stipendierna skriver Hjärnfonden: 

”90 procent av det vi vet om hjärnans 

funktion har vi lärt oss de senaste 15 åren. 

Behovet av ytterligare forskning är stort. 

Därför delar Hjärnfonden ut över 6 miljoner 

kronor i stipendier till unga hjärnforskare 

runt om i Sverige. Stipendierna gör det möjligt 

att självständigt driva sin forskning framåt, 

något som annars är svårt eftersom de första 

åren efter disputation är svåra att finansiera.” 

”Hjärnfondens stipendier betyder mycket då mer än var tredje 

svensk drabbas någon gång under sitt liv av en hjärnsjukdom. Ju 

fler vetenskapliga genombrott som görs, desto tidigare kan rätt 

Intervju med Hjärnfondens förste 

ordförande Kjell-Olof Feldt 

Varför var du med 

och drog igång Hjärnfonden? 

– Det var två skäl. Dels 

ville jag göra något helt 

annat och viktigt, när jag 

lämnade det politiska livet. 

Dels har vi i släkten 

flera personer med olika 

hjärnsjukdomar. 

Vilket var motivet för 

att starta Hjärnfonden? 

– Staten hade börjat dra 

ner på anslagen till medicinsk 

forskning och 

många neurologiforskare började bli oroliga för 

hjärnforskningens framtid. Samtidigt såg vi 

2 

(www.hjarnfonden.se) 

Migränförbundets ordförande 

Ingemar Färm i samtal med 

Kjell-Olof Feldt 

Torsdagen den 19 januari hade Hjärnfonden bjudit in till förhandsvisning 

på Fotografiska Museet i Stockholm av bilder ur Lennart Nilssons nya 

film ”En smart sak — en film om hjärnan”. Samtidigt presenterades 

Hjärnfondens 22 stipendier som avser forskning på heltid under ett år. 

Lennart Nilsson och Hjärnfondens 

generalsekreterare Gunilla Steinwall. 

diagnoser ställas och fler hjärnsjukdomar förebyggas, 

behandlas eller botas. Vi har stora 

förhoppningar på våra stipendiater”, säger 

Hjärnfondens generalsekreterare, Gunilla 

Steinwall. 

Stipendierna är på 280 000 kronor. Hjärnfondens 

vetenskapliga nämnd garanterar att 

de forskare som får Hjärnfondens stipendier 

eller anslag tillhör den svenska forskareliten. 

• 

I Sverige finansieras mindre än hälften av 

forskningen av offentliga medel. Hjärnfonden är fristående utan 

några bidrag från varken stat eller kommun och utgör därför en viktig 

kugge i finansieringen av den övriga hälften. 

hur Cancerfonden och 

Hjärt-Lungfonden fick 

ihop mycket pengar till 

forskningen inom de 

områdena. 

När startade 

Hjärnfonden? 

– Tillsammans med 

bland annat Lennart 

Widén startade vi 1993 

en förening, som vi kallade 

Hjärnfonden. 1995 

blev det en insamlingsstiftelse. 

I princip så som 

den ser ut idag. Själv var 

jag ordförande från 1993 till 2010 och 

är idag hedersordförande. 

Kommentar av förbundsordförande 

Ingemar Färm om utvecklingen 

av migränforskningen 

Mycket av den medicinska forskningen i 

Sverige finansieras av fonder som Hjärnfonden. 

Migränförbundet stöder Hjärnfonden 

genom årliga bidrag. Enskilda 

medlemmar skänker också pengar till fondens 

konto för migränforskning. Förbundet 

överlämnade för ett antal år sedan hela 

kapitalet i vår forskningsfond till Hjärnfonden. 

Det var ett klokt beslut. Det hade 

krävts för mycket av förbundet att hantera 

en forskningsfond på rätt sätt själva. 

Inget av Hjärnfondens stipendier gick i 

år till någon som forskar om migrän. Det 

beror inte på att Hjärnfonden valt bort 

området migrän. Det beror på att det inte 

är populärt att forska om migrän i Sverige. 

Överhuvudtaget är migrän en väldigt 

undanskymd hjärnsjukdom, trots att den 

drabbar så många personer, ca 450 000 

med allvarlig migrän. Jag har deltagit i flera 

konferenser som Socialstyrelsen, Dagens 

Medicin m fl har arrangerat och kan 

konstatera att migrän finns nästan aldrig 

med. Socialstyrelsens nationella riktlinjer 

omfattar inte migrän. Öppna jämförelser, 

som ska ge underlag för landstingens arbete 

med olika sjukdomar, finns inte för migrän. 

Jag tog upp det här med Hjärnfondens 

generalsekreterare Gunilla Steinwall och vi 

ska senare i vår träffas för att prata om insatser 

för att öka uppmärksamheten kring 

migrän. Gå gärna in på Hjärnfondens 

hemsida, där finns en hel del material om 

migrän. 

Migränbladet 1/12

ges ut fyra gånger per år av Svenska 

Migränförbundet (SMIF) och handlar 

om migrän, Hortons huvudvärk och 

annan svår huvudvärk. 

Åsikter framförda i denna tidning delas 

inte nödvändigtvis alltid av Svenska 

Migränförbundet. 

Besöksadress, telefon och telefax, 

se Migränförbundet nedan. 

E-post migranbladet@migran.org 

Ansvarig utgivare 

Ingemar Färm 

Redaktionskommitté 

Ingemar Färm och Helena Elliott 

Grafisk Form 

Ateljé Hunting Flower AB 

Tryckeri 

Danagård LiTHO AB, Ödeshög 

ISSN 1102-6928 

Tryckt på Arctic Paper, miljöcertifierat 

Omslagsbild Ingemar Färm 

Sista materialdag för nästa nummer, 

nr 87, är den 8 maj. 

Utgivning den 31 maj 2012 

Svenska 

Migränförbundet 

Besöks- och postadress 

Banérgatan 55, 

115 53 Stockholm 

Telefon 

08-660 55 35 

Telefontid 

Vardagar 10.30 – 14.00 

Telefax 

08-660 01 77 

E-post kansliet@migran.org 

Hemsida www.migran.org 

Webbansvarig: Helena Elliott 

Ordförande Ingemar Färm 

ordforande@migran.org 

Kansliet 

Ombudsman Helena Elliott 

Administrativ assistent: Yvonne Sandin 

Medlemsavgift 

175 kronor och 50 kronor för 

övriga familjemedlemmar bosatta 

på samma adress 

Plusgiro 52 14 87 -9 

Svenska Migränförbundets symbol 

Lena Wennersten 

Migränbladet 1/12 

ORDFÖRANDEN HAR ORDET 

Inför en solidaritetsskatt 

Måndagen den 16 januari skrev regeringens utredare om avgifter 

inom vårdområdet, Bo Könberg, på DN Debatt. Han förordade 

höjda avgifter och eventuellt en sammanslagning av de olika högkostnadsskydden. 

Samma dag intervjuades både jag och vår ombudsman Helena 

Elliott i Rapport om vad vi tyckte om förslaget, se mer på vår hemsida 

www.migran.org. I stort sett återgav inslaget i Rapport det vi hade framfört. Men en sak 

utelämnades. Jag föreslog att man borde införa en Solidaritetsskatt för att finansiera läkemedel 

för människor med svåra kroniska sjukdomar som t ex kronisk migrän och också kunna sänka 

vårdavgifterna för den gruppen. Varför då? 

Grundprincipen för avgifter för dem som är drabbade är i princip orättvis. Varför ska de som 

är drabbade av en kronisk sjukdom eller annan funktionsnedsättning också drabbas av extra 

kostnader? Jag vet att man resonerar om risk för överutnyttjande om man inte har avgifter. Man 

har till och med talat om självrisk som i försäkringar. Det är cyniskt. Vem väljer att ha migrän 

och ta mediciner varje dag för att skattebetalarna subventionerar medicinen? Jämför med riskkapitalbolagens 

överföringar av skattefinansierade vinster inom vård och omsorg! Jämför 

miljarderna och se vem som kostar skattebetalarna mest och till ingen nytta för medborgarna. 

Ingen vet vem som drabbas härnäst. 

Det finns bara en rimlig och rättvis princip och det är att vi alla betalar en gemensam försäkringspremie. 

Kalla den solidaritetsskatt eller obligatorisk solidaritetsförsäkring om det 

smakar bättre. 

Ingemar Färm, förbundsordförande 

I 

Vad är och gör Migränförbundet ? 

Vi 

* är en ideell demokratisk organisation,religiöst och partipolitiskt obunden. 

* är medlemsstyrda med bas i läns- och lokalföreningar.Medlemmar är människor med migrän 

eller annan svår huvudvärk och deras anhöriga. 

* är en kamratstödsorganisation,som ger gemenskap,råd och stöd. 

* ger ut information om och har verksamhet för olika medlemsgrupper t ex ungdomar,barn 

och äldre 

* stöder migränforskning med bidrag till Hjärnfonden,(www.hjarnfonden.se). 

* arbetar med opinionsbildning för att förbättra villkoren för människor med migrän och 

annan svår huvudvärk. 

Vi är medlemmar i 

* två internationella paraplyorganisationer: European Headache Alliance,EHA (www.e-h-a.eu) 

och World Headache Alliance,WHA (www.w-h-a.org) 

* bland annat Handikappförbundens Samarbetsorgan,HSO (www.handikappforbunden.se), 

HandikappHistoriska Föreningen,HHF (www.hhf.se) och arbetsgivarorganisationen KFO 

(www.kfo.se) 

INNEHÅLL 

3 Ledare 

4 Menstruationsrelaterad migrän, 

en artikel av Anette Björkqvist 

6 Botox för hollywoodstjärnor 

och/eller migränpatienter 

8 Från några systerorganisationer 

9 Föreningsnytt 

10 Världsstjärnor på olika planhalvor 

men har en gemensam – Lotta 

Schelin och Thomas Tranströmer 

12 Krönika: Varför ska man känna sin 

historia? 

13 Tema: Vem bestämmer? 

Arbete och försörjning 

16 Referat 

18 Medlemsföreningarnas kontakter 

19 Förbundsnytt 

20 Om Svenska Migränförbundet och 

medlemsansökningsblankett 

3

Menstruationsrelaterad 

Utifrån vetenskapliga artiklar ger jag här en 

kortfattad överblick av kopplingen mellan 

migrän och menstruationscykeln. Vetenskapen 

skiljer på äkta menstruell migrän och 

menstruationsrelaterad migrän. Äkta menstruell 

migrän uppkommer endast i samband 

med menstruation och då inom intervallet två 

dagar före den första blödningsdagen och 

fram till och med den tredje menstruationsdagen 

i minst två av tre menstruationscykler. 

Östrogen, prostaglandin och 

serotonin 

Migrän i samband med menstruation förekommer 

hos nära 60 % av de kvinnor som 

uppger att de har migrän. Migränen uppkommer 

även av samma orsaker som för migrän 

som inte är kopplad till menstruationscykeln. 

Det kan till exempel vara för lite eller 

för mycket sömn, väderomslag, oregelbundna 

måltider, viss mat och dryck, alkohol, träning, 

ingen träning eller oro. En ytterligare mycket 

viktig utlösande faktor specifikt för menstruationsrelaterad 

migrän är med stor sannolikhet 

minskningen av östrogenhalten i blodet 

innan menstruationen. 

Förmodligen är även de snabba förändringarna 

av östrogenhalten under menstrua- 

4 

HORMONER OCH MIGRÄN 

Till Migränbladet kommer det ofta frågor om 

sambandet mellan hormoner och migrän. 

I det här numret presenterar vi en artikel 

av frilansjournalisten Anette Björkqvist och 

insänt material från några medlemmar. 

tionscykeln i sig en faktor för att migränanfallet 

triggas igång. Forskarna anser att det är positivt 

med långvarigt höga eller låga nivåer av 

östrogen, men att plötsliga, snabba förändringar 

i östrogenhalten kan utlösa ett migränanfall. 

Det är förmodligen också så att det 

snabba östrogenfallet på något sätt, som ännu 

inte är belagt, påverkar blodkärlen så att de 

blir mer mottagliga för andra faktorer. 

En av de faktorerna är prostaglandiner, ett 

syraämne som man tror kan ge upphov till 

neurologisk inflammation och som även förhindrar 

utsöndring av norepinepherine, ett 

ämne som bland annat har till uppgift att 

motverka neurologisk inflammation. Prostaglandiner 

påverkar genom att nivåerna ökar 

tre gånger så mycket under dagarna efter ägglossning 

och ännu mer under menstruationen. 

För vissa kvinnor har icke-steroida antiinflammatoriska 

läkemedel visat sig vara effektiva 

som behandling av menstruationsrelaterad 

migrän. 

Ärftlighet och andra orsaker 

Forskarna har också hittat ärftliga orsaker för 

uppkomsten av menstruationsrelaterad migrän. 

Genetiskt, ärftliga faktorer i genen som 

binder östrogen har visat sig ha betydelse för 

Pojkar och flickor drabbas i ungefär lika hög 

grad av migrän. När de kommer i puberteten 

förändras bilden och migrän blir dubbelt så 

vanligt hos kvinnor som hos män. 

Hormonförändringar är med stor sannolikhet 

en betydande orsak till den här skillnaden 

mellan könen. 

ökad anfallsfrekvens. Samma ärftlighet finns 

när det gäller receptorgenen för könshormonet 

progesteron. Även här bidrar ärftligheten 

till fler migränanfall. Det verkar dock som om 

östrogenet spelar en större roll för uppkomsten 

av menstruationsrelaterad migrän än progesteron. 

Hormonella förändringar är inte den enda 

orsaken till menstruationsrelaterad migrän. 

Sambanden är komplexa, bland annat kan 

nämnas att även nedsatt ämnesomsättning av 

serotonin antas ha betydelse för den här typen 

av migrän. För många kvinnor ökar migränanfallen 

i samband med klimakteriet. Under 

den här perioden som kan pågå i över tio år, 

uppkommer sporadiska svängningar i hormonnivåerna 

samtidigt som den absoluta nivån 

av hormonerna sjunker. 

Behandlingsformer 

Flera olika behandlingsformer används vid 

menstruationsrelaterad migrän. Ofta används 

samma typ av medicinska preparat både 

för akut behandling och korttidsbehandling. 

Vanliga läkemedel är triptaner och ickesteroida 

antiinflammatoriska preparat. Som 

förebyggande behandling används till exempel 

betablockerare, antidepressiva läkemedel 

Jag heter Anette Björkqvist 

och är frilansjournalist. Tidigare har jag arbetat på Sveriges 

Television, på framförallt barn- och vetenskapsredaktionerna. 

Utbildning: TV-linjen på Kaggeholms folkhögskola och 

Poppius journalistutbildning. Läser nu Medicin för journalister 

på Karolinska Institutet. Arbetar även som kundaliniyogalärare. 

Jag har haft migrän sedan jag var tolv år. Då var det ingen på 

vårdcentralen som förstod att det var migrän jag led av. Det dröjde 

därför ända till jag var 25 år och själv bad att få komma till en 

neurolog, som jag fick rätt diagnos. Jag har på senare tid förstått 

att den migrän jag har är hormonellt betingad och kopplad till 

menstruationscykeln. 


migrän 

och hormonbehandlingar. Även p-piller används som 

förebyggande behandling. Ibland kan även livsstilsförändringar 

vara nödvändiga. Regelbundna mattider, 

sovtider och regelbunden motion har visat sig ge positiva 

effekter för vissa patienter. 

Att behandla migrän som beror på menstruationscykeln 

är ofta en utmaning. De karakteristiska symtomen 

på migrän kopplad till menstruation är ofta förbisedda 

och många kvinnor som lider av menstruationsrelaterad 

migrän har inte fått rätt diagnos. För vissa 

kvinnor fungerar akut behandling under pågående 

migränanfall, medan andra behöver förebyggande behandling. 

Slutsatser 

De slutsatser som går att dra är att det är komplicerat 

att diagnostisera menstruationsrelaterad migrän. Att 

skriva en migrändagbok under tre månader är en bra 

metod för att hitta mönster och därmed underlätta diagnos. 

Det är också viktigt att prova ut vilken behandling 

som ger bäst resultat för att minska problemen i 

varje enskilt fall. 

Anette Björkkvist 

Det är bara huvudvärk Beställ boken genom att skicka ett 

meddelande till mig, bi@loman.se. Skriv ditt namn och adress 

så skickar vi boken till din brevlåda. Boken kostar 250 kronor 

plus frakt och du betalar via en faktura som vi skickar med. 


HORMONER OCH MIGRÄN 

Hej! Jag är 42 år och har haft migrän sedan jag fick mitt första barn. 

Under ca tolv år har jag haft tydlig hormonrelaterad migrän med anfall en till 

två dagar före mens och ibland ett när mensen håller på att sluta. Det har oftast 

varit hanterbara anfall och jag har tagit Orudis-kapslar. 

För ett och ett halvt år sedan ändrade migränen karaktär efter ett par mellanblödningar. 

Jag hade nu migrän ca åtta gånger i månaden och fick förra 

sommaren diagnosen utmattningssyndrom. Mina migränanfall kommer nästan 

uteslutande runt mens och fram till ägglossning (har fört huvudvärksdagbok 

i ca fyra månader till min neurolog). Sedan jag blev utmattad har jag nästan 

alltid en kraftig spänningsvärk i övre delen av nacke och ibland bakhuvud 

samtidigt som jag har migrän. Jag känner ofta en stor ömhet och smärta i 

ansiktet också under och efter attackerna. Detta gör att det har varit svårt att 

hitta rätt medicin. Har prövat Botox och Topimax förutom akut medicin som 

Zomig och Orudis. 

Migränen har blivit mycket handikappande i sig och i kombination med 

utmattningen. Jag kan inte arbeta mer än halvtid och har ett mycket begränsat 

socialt liv. Jag praktiserar lite mindfullness dagligen och tar korta promenader. 

Har kontakt med sjukgymnast. Jag har försökt rehabilitera mig men känner en 

viss uppgivenhet efter så många olika försök. Vad ska jag göra? 

Vänliga hälsningar, Åsa MF 

Migrän i din ålder? 

Den kommentaren får jag ofta när jag talar om att jag fortfarande lider av 

migrän. Under en stor del av mitt liv hade jag också förhoppningen att bli fri 

från min plåga när mensen försvann, inte minst eftersom en nära anhörig 

slapp sin migrän i just den åldern. När migränmotorn fortsatte att jobba 

också efter menopausen, satte jag min tro till alla de som sa att ”bara du slutar 

jobba så blir det mycket bättre”. 

Nu har jag varit ålderspensionär i snart tio år och migränen stör fortfarande 

min livskvalitet i hög grad. Nu börjar väl hoppet falna och jag tycker att 

det känns jobbigt att så ofta behöva förklara att det nog inte är så att alla slipper 

sin migrän ”i mogen ålder”. 

Vad som ändå hänt är att de värsta anfallen, då när man står och håller om 

huvudet och ber om nåd, ja de kommer väldigt sällan. I stället är stunderna 

utan huvudplåga korta och mycket sällan förekommande. Till en viss gräns 

har jag väl anpassat mig och accepterat att bättre än så här blir det inte, men 

hoppet det ger jag nog aldrig upp riktigt, tack och lov. 

Det värsta med att tillhöra skaran äldre med migrän tycker jag nog är att 

läkare och andra inom vården inte känner till att vi finns. Något som också 

har bekräftats vid otaliga samtal med ”systrar och bröder” under mina år som 

aktiv i migränsammanhang. Känslan av att inte bli trodd är något av det värsta 

man kan råka ut för, och det gäller också vår grupp. 

Är också du en av oss ”gamlingar” med migrän? 

Hör då gärna av dig till oss i Migränförbundet och berätta hur du har det. Vi 

har diskuterat att bilda en grupp av något slag, kanske i form av ett nätverk, 

där vi kan stötta varandra. På sikt hoppas vi också via olika kanaler kunna nå 

ut till bland annat läkare inom primärvården, och på så sätt få förståelse för 

vår sjukdom. Ring till 08-660 55 35 eller skriv till kansliet@migran.org. 

Birgitta Killgren Hultgren, 

vice ordförande i Migränförbundet 

5

Botox för Hollywoodstjärnor 

Måns Å 

Jag läste ert utskick om att läkemedelsverket har godkänt 

Botox för behandling av migrän. Jag har under drygt ett 

år fått Botox och har varit i stort sett symtomfri sedan 

dess. När jag säger ”i stort sett” så är det för att jag brukar 

få migrän av alla sprutorna som sätts på ”migränställen”. 

Det händer ibland att jag får förtecken till migrän 

som tidigare oftast blev migrän, då brukar jag ta 500 mg 

Pronaxen och då har det heller inte utvecklats till migrän. 

Jag lider även av spänningshuvudvärk på grund av att 

centrat i hjärnan som styr ögonmusklerna har skadats. 

Detta har jag haft under drygt 20 år och äter därför 

Citodon. Det börjar med att ögonmusklerna blir spända 

som en kramp, sedan kryper spänningen upp över pannan 

och längs med tinningen och blir en fullbordad huvudvärk. 

Efter det att jag började med Botox så vandrar inte 

spänningen från ögonen eftersom paralyseringen av Botox 

klipper av spridningen. Det har gjort att jag kunnat 

minska Citodon-behandlingen från 2-3 tabletter/dag till 

1-2 och ibland kan jag klara en hel dag utan Citodon. 

Att spänningshuvudvärken har halverats är ju bara 

något jag får på köpet, men det har varit minst lika viktigt. 

6 

För ett antal år sedan diskuterades mycket 

ett preparat, Botox, som när man sprutade 

in det på olika ställen i ansiktet hjälpte till 

att släta ut rynkor. Det fick stor uppmärksamhet 

därför att en del filmstjärnor och 

modeller använde preparatet ur skönhetssynpunkt. 

Botox visade sig ha en positiv 

bieffekt på en del personer. De blev av med 

sina migränattacker. Sen dess har det prövats 

av neurologer i många länder på deras 

eget ansvar. Det har dock tagit lång tid att 

få det officiellt godkänt av respektive länders 

läkemedelsverk. I december förra året 

kom godkännandet i Sverige. 

Det bör läggas till dels att Botox är gjort 

med ett av världens farligaste gifter och att 

den medicinska säkerhetskontrollen därför 

är extra viktig, dels att Botox används i medicinsk 

behandling av andra sjukdomstillstånd 

som t ex spasmer av olika slag. 

I ett mail till de medlemmar som har en epostadress 

skrev Helena Elliott: 

”Läkemedelsverket i Sverige har godkänt 

BOTOX® som förebyggande behandling av 

huvudvärk hos vuxna som lider av kronisk 

migrän (huvudvärk i minst 15 dagar per må- 

nad, varav minst åtta dagar med migrän) 

och som har svarat otillräckligt eller är intoleranta 

mot profylaktiska migränläkemedel. 

Vi tänkte skriva om denna behandlingsform 

i Migränbladet nummer 86 som 

kommer i februari 2012. I och med detta 

önskar vi komma i kontakt med personer 

som har testat och blivit hjälpta av denna 

behandling.” 

Gensvaret blev stort. Vi fick 27 svar. Vi 

publicerar en del av dessa här nedan. Först 

tar vi några positiva och sedan några som 

är negativa eller tveksamma: 

Natalie H 

Jag blev under lite knappt ett års tid behandlad 

med Botox mot min migrän på neurologmottagningen 

på Växjö lasarett. Det hade 

en otrolig effekt på mig. Från att ha huvudvärk 

(både migrän, spänningshuvudvärk 

och tablettframkallad huvudvärk) nästintill 

dagligen gick jag till att få 1-3 tillfällen i 

veckan, ibland gick jag hela veckor utan en 

enda huvudvärksdag. Svåra migränanfall 

fick jag nästan aldrig. 

Men efter ungefär nio månader började 

tyvärr effekten klinga av och efter ytterligare 

några månader gjorde vi ett längre uppehåll i behandlingen för att börja på nytt 

i våras detta år. Men sprutorna hade då ingen effekt längre. Innan jag påbörjade 

behandling med Botox hade jag gått hos flera olika läkare mot min migrän 

och provat alla möjliga mediciner, både triptanmediciner och en hel uppsjö 

med förebyggande men det har inte varit många som haft någon vidare effekt. 

Jag har haft migrän sedan barnsben och sedan jag gick i gymnasiet har den 

varit något som kommer på besök flera dagar i veckan (jag är nu 26 år gammal). 

Jag har även gått hos kiropraktor, fått massage och kraniosakral terapi mot min 

migrän, men inget har haft någon effekt förutom de Botox injektioner jag fick. 

Jag var också under något år sjukskriven på 25 % för min migrän när den var 

som värst. 

Emma R 

Jag heter Emma och jag har mycket riktigt provat på Botoxinjektion mot migrän och spänningshuvudvärk 

med mycket god effekt. Jag provade på behandlingen på grund av av att jag läst 

mycket om det och att patienter med migrän och spänningshuvudvärk blivit hjälpta av det. 

Behandlingen gjorde jag på en “skönhetsklinik” i Malmö som heter Stureplanskliniken. Jag 

betalade ca 4 000 kr för behandlingen vilket jag betalade själv eftersom min neurolog sagt till 

mig att Botoxbehandling i detta syfte endast gjorts på försök och absolut inte är någon godkänd 

behandlingsform som kan rekommenderas till huvudvärkspatienter. Detta gjorde att jag själv 

sökte upp kliniken och berättade att jag ville prova . På grund av priset har jag tyvärr inte gjort 

någon mer behandling. 

Om denna behandling nu blir godkänd för spänningsvärk och migrän och att man rentav 

kanske kan få Botox på recept från sin neurolog är ju det en fantastisk möjlighet för oss som är 

drabbade av denna envisa och handikappande huvudvärk. 


och/eller Migränpatienter 

Här kommer svar från 

några, som är negativa 

eller tveksamma: 

Eva M 

Jag har genom Migränklinik i Göteborg, Carl 

Dahlöf, fått pröva Botox – dock utan att bli det minsta 

hjälpt. Jag vill i alla fall skriva detta brev för att 

meddela att i den statistik som Carl Dahlöf då förde 

blev 50 % av patienterna hjälpta. 


Gitte 

Jag har provat detta 2 

gånger och blev inte 

hjälpt av det ... bara 

fattigare ... ler. Gitte 

Ing-Marie A 

Jag fick Botoxinjektioner den 20 september i 

år, men tyvärr fick jag ingen hjälp av detta, däremot 

en hel del biverkningar som jag har fått 

stå ut med. Jag börjar märka att “giftet” håller 

så sakteliga på att gå ur kroppen, och biverkningarna 

avtar, men det tar tydligen 3 månader 

innan det försvinner helt. Så här i efterhand 

ångrar jag att jag inte tog reda på lite mer 

om Botox, men nu har jag iallafall provat. 

Anna B 

Jag har provat Botoxbehandling, men blev tyvärr inte 

hjälpt av det. Jag trodde att jag var ganska ensam 

om att inte bli hjälpt av Botox, men på er sida på 

Facebook visade det sig vara fler som inte fått önskat 

resultat. 

Hoppas ni hittar någon att intervjua som haft 

god effekt av behandlingen. Hittar ni ingen via utskicket 

så hjälper säkert neurologen Håkan Löfving 

till att ni får komma i kontakt med någon. Han behandlar 

många i Göteborg med Botox mot migrän. 

Migränförbundets migränsjuksköterska 

Ingela Strigell Hådell 

Ingela är sjuksköterska och en av förbundets rådgivare sedan flera 

år. Hon har själv migrän. Utöver kunskaper om migrän har hon 

också kunskaper både som hjärtsköterska och diabetessköterska. 

Just nu arbetar Ingela som skolsköterska. Du kan nå henne både 

på telefon, telefontid onsdagar kl 18–20, tel 08-660 55 35 och på 

e-post: huvudvarkssjukskoterska@migran.org 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

S 

European Headache Alliance, EHA är de europeiska migränorganisationernas paraplyorganisation. Migränförbundet är medlem liksom 

den danska och den nederländska (holländska), vars tidningar vi presenterar här. 

8 

SYSTERORGANISATIONER 

Från några systerorganisationer 

Den danska systerorganisationen 

Migraene & Hovedpineforeningen 

Det danska förbundet ger liksom vi ut en 

medlemstidning, som kommer ut fyra gånger 

per år. De har en medlemsavgift på 175 Dkr, 

alltså något högre än avgiften till Migränförbundet. 

Genom medlemskap kan man 

också få rabatter på en del behandlingar. Ordföranden 

Hanne Johansen berättar i sin spalt 

att föreningen fyllde 15 år förra året, dvs drygt 

fem år yngre än svenska Migränförbundet. 

Den stora artikeln i det här numret hand- 

Utskick av Migränbladet nr 85 till alla europeiska Migränförbund 

Förra numret av Migränbladet skickade vi som en pdf-fil till alla europeiska migränförbund åtföljt av en enkel beskrivning på engelska av 

artiklarna i tidningen. Initiativet blev mycket väl mottaget. Det nederländska (holländska) förbundet svarade med en gång och gav en 

sammanfattning på engelska av innehållet i senaste numret. 

Den nederländska systerorganisationen Nederlandse Vereniging van Hoofdpijnpatiënten 

Det nederländska förbundets tidning ges ut 

fem gånger per år och är en proffsig tidning på 

44 sidor med en upplaga på 8 000 exemplar. 

Tidningens namn HOOFDZAKEN är dubbeltydigt 

= Huvudsaken. I varje nummer pre- 

www.hoofdpijnpatienten.nl 

lar om Børne hoved pinecentret (Barnhuvudvärkscentret) 

på Herlev Hospital. 

På centret tar man emot ca 200 barn och 

unga (3–18 år) för utredning och behandling. 

Väntetiden är 5 månader. Diagnosen ställs av 

ett tvärfackligt team. När det är klart görs ett 

skräddarsytt behandlingserbjudande upp. 

I artikeln skriver man att det fortfarande 

finns mycket fördomar om barn och huvudvärk. 

Därför lägger man stor vikt vid att berätta 

för barnet att man erkänner hans/hennes 

smärta och tar den på allvar. 

Om barnet har mer än fyra anfall per månad 

sätter man in förebyggande medicinsk 

behandling, som kan pågå ett år innan man 

fasar ut den. En del i behandlingen är att gå 

igenom barnets kost-, sov- och andra levnadsvanor. 

I övrigt finns en artikel om överförbrukning 

av mediciner och vilken information 

senteras ett företag eller verksamhet, som också 

heter HOOFDZAKEN, t ex en frisersalong 

eller ett gym. 

Omslaget: För varje år väljer tidningen ett 

tema. 2011 var det foton av ansikten bakom 

en mask för att symbolisera migränens ”gömda” 

natur – som patient är du där men ändå 

inte. 

En tre sidor lång berättelse om en amerikansk 

kvinna, som inte fick sin medicin mot 

hormonrelaterad migrän trots att den hade 

fungerat för henne, när hon bodde i Frankrike. 

En stor del av tidningens innehåll består av 

brev eller frågor från medlemmar ofta med 

svar av en neurolog. Tidningen har haft en 

tävling bland läsarna med önskemål om berättelser 

om hur man hanterar sin migrän. De 

bästa bidragen publiceras i tidningen. 

som finns om riskerna. En annan artikel beskriver 

”Kognitiv Plus Terapi & Traening”. 

Två sidor i tidningen innehåller läsarbrev. Två 

artiklar informerar om samhällsorganens och 

konsultföretags rådgivningsverksamhet till 

sjuka och förtidspensionärer. 

www.hovedpineforeningen.dk 

Tidningen skriver om webbsidor, där man 

kan få tips om hur man kan minska huvudvärk 

utan mediciner. En artikel från en medlem 

handlar om hennes kamp för att bekämpa 

effekterna av för mycket mediciner. 

En lång artikel av en neurolog handlar om 

”facial neuralgia” (trigeminusneuralgi), en 

mycket plågsam form av ansiktshuvudvärk, 

som kan triggas igång av olika ansiktsrörelser 

som till exempel att tala eller äta. (En artikel 

på svenska om detta finns förresten på 

en finsk hemsida http://facial-neuralgia.org 

/Finland/esitesv.html.) 

Andra artiklar i tidningen handlar om 

– nedskärningen av statsbidraget med 

€85000 

– kända migränforskare 

– migrän hos barn (liknade perspektiv som 

beskrivs i den danska artikeln) 

– ett möte med en rådgivande grupp kring 

huvudvärk, arbete, arbetsförmåga och 

sjukförsäkring. Det känns igen från den 

svenska debatten. 


FÖRENINGSNYTT 

Migränföreningen i Skåne 

Årsmöte 

Medlemmarna i Migränföreningen i Skåne län kallas härmed till årsmöte. 

Tid: Lördagen den 10 mars 2012, kl 13.00 

Plats: Restaurang Telegrafen, Norra Storgatan 14, Helsingborg 

Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid årsmötet. 

Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. 

Välkomna! Styrelsen 

Migränföreningen i Västra Götalands län 

Årsmöte 

Migränföreningen i Stockholms län 

Årsmöte 

29 mars kl 18.00 i Migränföreningens lokaler, 

Liljeholmsvägen 30, plan 4, Stockholm. 

Övrigt vårprogram 

• Föreläsning om andningens betydelse för hälsan, 

22 februari kl 18.00 hos Människans Resurser 

AB, Hantverkargatan 42 B, Stockholm. 

• Studiebesök på Vidarkliniken i Järna 21 april kl 

13.00. 

• Må bra-kryssning till Åland, 24 april kl 18.00 till 

25 april kl 15.30 med föreläsningar och provapå-behandlingar. 

För mer information om aktiviteter och studiecirklar 

– se vår kalender på vår hemsida: www.migrania.se 

Migränföreningen i Södermanland 

Årsmöte 

Välkommen till årsmöte i Migränföreningen i Södermanland 

onsdagen den 28 mars klockan 18.30 på 

Kungsgatan 10 i Eskilstuna. 

Vi kommer att bjuda på förfriskningar med tilltugg. 

Välkommen! Läs närmare på vår hemsida. 


Migränföreningen i Jönköpings län 

Årsmöte 

Medlemmarna i Västra Götalands län kallas härmed till årsmöte. 

Tid: Onsdagen den 14 mars 2012 klockan 19.00. 

Plats: Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg, rum Prinsen. 

Sedvanliga årsmöteshandlingar tillhandahålles vid årsmötet. Medlemmar som önskar få 

årsmöteshandlingarna per post, vänligen kontakta föreningen via Gunnel Mikaelsson, 

kontaktuppgifter se nedan. Vi bjuder på kaffe/te och goda bullar. 

Välkomna! Styrelsen 

Aktuell information 

Våra föreningsaktiviteter kan ni läsa om på http://vastragotaland.migran.com under 

rubriken ”Kalender”. Vår hemsida finns också på www.migran.org under rubriken 

”Hitta din förening”: Migränföreningen i Västra Götalands län och lokal hemsida. 

Vid frågor: Välkommen att kontakta föreningen via Gunnel Mikaelsson, telefon 

031-93 27 75, mobil 0702-31 77 14, E-post: migran.goteborg@swipnet.se eller 

vastragotaland@migran.org 

Måndag den 19 mars. Helena Elliott på förbundskansliet besöker oss 

och berättar om sitt liv med migrän. 

Övrigt vårprogram 

• Tisdag den 21 februari Qi-gong. 

Helen och hennes vänner tar med oss på en avslappningsresa. 

• 7 maj Våravslutning. 

Vi träffas i Fjällstugan på Jönköpings höjder. 

Migränföreningen i Halland 

Årsmöte 

Migränföreningen i Norrbotten 

Årsmöte 

Välkommen till årsmöte11 april 2012, kl 18.30. 

Studieförbundet Vuxenskolan, Nygatan 11, 

Luleå. 

• Samtalsgrupp startar i Luleå 29 februari 2012. 

• Föreläsning om barn med migrän och annan 

svår huvudvärk planeras under våren 2012. 

• Information och anmälan till samtalsgrupp och 

föreläsning, Anna-Karin Carlsson, carlsson.anna-karin@telia.com 

• Informationsträff i Älvsbyn planeras under våren 

2012. 

Kontaktperson: Ingmarie Öhgren, 0702-83 97 91, 

ingan47@hotmail.com 

Medlemmarna i Migränföreningen i Halland kallas härmed till årsmöte. 

Tid: Tis den 13 mars kl 18:30 

Plats: Stålgatan 30 

Sedvanliga årsmötesförhandlingar tillhandahålles vid årsmötet. Styrelsen är fulltalig så 

du behöver inte oroa dig för att bli invald. Vi bjuder på smörgåstårta. 

Anmälan till Gerd Johansson, tel 035-309 46 senast den 27 februari. Välkomna! 

Migränföreningen HEADvig 

i Alingsås 

Årsmöte 

27 februari, kl 18.30. 

Vårens händelser 

Badet: varje tisdag kl 20.00, 10 

januari–17 april. 

Caféträff: 29 mars, Deli Deli, kl 18.00. 

Promenad med fika: 24 april, samling 

framför Nolhaga slott, kl 18.30. 

Våravslutning: hos SigBritt, 8 maj, 

18.30. 

Mer info: 0322-453 64, 0513-300 29, 

headvig@migran.org 

Migränföreningen i Dalarna 

DET ÄR JU BARA HUVUDVÄRK 

Välkommen att höra författaren Britt- 

Inger Loman tala om sin bok ”Det är ju bara 

huvudvärk” och hennes erfarenheter av 

att leva med migrän. 

Tid: Lördag 21 april 2012 kl. 14.00. 

Plats: Skomakargatan 5 i Borlänge, Studieförbundet 

Vuxenskolans lokal som ligger 

bredvid Kupolen, det är samma ingång 

som till Friskis & Svettis. 

Vid förfrågningar: Studieförbundet 

Vuxenskolan i Borlänge 0243-224 190 eller 

Suzanne Brostedt Lind 0250-36213 

Alla hälsas hjärtligt välkomna! 

Migränföreningen Dalarna 

i samarbete med SV. 

9

Världsstjärnor på olika planhalvor 

Lotta Schelin 

har koll på bollen 

2011 års Diamantboll går till en världsspelare som med sin speciella 

lyskraft inspirerat omgivningen och stått för avgörande insatser när det 

som mest behövts. 

Intervju av Helena Elliott 

Lotta Schelin, 27, fotbollsstjärnan som i 

många år lidit av migrän och spänningshuvudvärk 

blir bara bättre och bättre. 

Lotta började spela fotboll när hon var sex 

år, som sjuttonåring gjorde hon allsvensk debut 

och vid tjugo års ålder inleddes hennes 

spel i landslaget. 2006 fick hon sin första diamantboll 

och 2008 skrev Lotta på ett proffskontrakt 

med den franska klubben Lyon. 

Samtidigt blev hennes huvudvärksproblematik 

värre och värre. Besvären med huvudvärk 

startade redan på högstadiet och hon minns 

speciellt ett kraftigt migränanfall från slutet 

av gymnasietiden. 

Jag satt och skulle göra ett matteprov 

med fruktansvärd värk, jag kommer inte ihåg 

vad jag skrev men minns att jag hela tiden höll 

koll på var papperskorgen fanns, utifall att..., 

berättar Lotta. 

2007–2009 var en jobbig tid för Lotta, 

hon hade huvudvärk fem dagar av sju. Det var 

tungt en längre period då huvudvärken kom 

alldeles för mycket och ofta. 

Jag hade så mycket huvudvärk under 

många, många år – en dag orkade jag inte liksom. 

Det satte sig mentalt, jag tvingades ta 

tabletter varenda dag, vaknade varje morgon 

och mådde skit. Ett enda långt molande som 

tog musten ur mig, berättar Lotta. 

Till slut blev det en sorts depression. Det 

påverkade mig. Egentligen är jag positiv på alla 

sätt och vis men det var jag inte då, fortsättar 

hon. 

I samband med EM 2009 fick Lotta flera 

rejäla migränattacker. Hon har plågats av migrän 

under nästan alla mästerskap hon deltagit 

i. Inför en av matcherna gick det så långt 

att hon kom för sent till samlingen, eftersom 

hon bara låg. Lotta tog sina tabletter, var lite 

halvsnurrig, men lyckades ändå göra två mål 

och Sverige vann! 

Precis som för många andra med huvud- 

10 

värksproblematik tog det tid för Lotta att få 

diagnos. Jag visste ju inte vad det var och jag 

började tro att det kunde vara en hjärntumör. 

Jag vände mig till läkarna runt landslaget men 

fick ingen direkt stöttning, det tog väldigt 

lång tid innan jag fick hjälp. Det är lättare att 

komma med ett knä man har ont i eller en fot 

som är bruten, berättar hon. 

På hösten 2009 fick Lotta kontakt med en 

huvudvärksklinik som fanns i Göteborg. Efter 

att ha fört huvudvärksdagbok och gjort en 

utredning kunde de ställa Lottas diagnos, 

spänningshuvudvärk och migrän. 

Äntligen visste Lotta vad det var och hon 

kunde då starta sin behandling. 

Nu är det mycket bättre, huvudvärken är 

under kontroll, säger Lotta. Det kan vara lite 

olika i perioder, jag kan ha en vecka som är 

lite jobbigare och sedan två veckor som är 

bättre. Jag har uppskattningsvis huvudvärk 

två till tre dagar av sju, fortsätter hon. 

När Lotta får frågan om och hur huvudvärken 

påverkat henne svarar hon: 

I perioder har det varit väldigt jobbigt 

och jag har inte kunnat hålla den nivå jag önskat 

på fotbollen. I träningssammanhang påverkas 

främst huvudspelet. Jag gör alltid allt 

vad jag kan men när det gäller att stå och nöta 

nickar så fungerar det inte vilket kan vara 

svårt för tränare att förstå. Ibland har jag nästan 

fått köra ändå för att sedan kunna visa på 

hur dålig jag blir. 

Jag kan heller inte hålla samma nivå på 

styrketräningen som mina lagkamrater, jag 

blir stel och får sedan problem med huvudet. 

Det värsta är inte de gånger jag blir liggande 

under dagen utan det som är värst för mig är 

den där ständiga huvudvärken som man har 

varje dag och som gör att man inte orkar med 

till slut. Så det är klart att huvudvärk påverkar 

ens vardag väldigt mycket, men man får göra 

det bästa av det, jag tycker att jag lyckats vän- 

Lottas tips 

Ta hjälp, våga gå till alternativa 

behandlingar, till exempel osteopati, 

naprapati, massage. Se till att få 

diagnos – det är viktigt att få koll på 

vad det är, att gå och oroa sig är ju 

ofta en del i huvudvärken. Det blir 

ju betydligt värre när man inte 

har koll. 

Namn: Lotta Schelin, 

Ålder: 27 år 

Bostadsort: Lyon i Frankrike 

Klubb: Olympique Lyonnais 

Tröjnummer: 8 

Plats i laget: Forward 

da på den dåliga trenden och kunnat få det att 

gå åt rätt håll. 

Hon har valt att avstå från förebyggande 

medicinering men tar migränmedicin vid 

behov. Hennes främsta utlösande faktor är 

spänningar som sätter sig i nacken och bakom 

ögonen. För att lätta på dessa spänningar 

har Lotta en sjukgymnast som hjälper till att 

stretcha nacken, hon använder regelbundet 

en massagekudde på huvud, nacke och rygg. 

Hon går också till en osteopat hemma i 

Frankrike och enligt hennes uppfattning var 

det han som fick det att vända. 


– men de har en gemensam 

Tomas Tranströmer: 

”Huvudvärken 

är det rum 

jag måste bo kvar i” 

Så trött att jag blivit magnetisk . Så skrev Tomas Tranströmer i sin 

dagbok efter att ha rest kors och tvärs i Sverige och utlandet, varit på 

möten och diktuppläsningar, och hemma i Västerås väntade intensiva 

arbetspass. Han unnade sig inte den nödvändiga återhämtningen. 

Han hade migrän sen ungdomsåren och högt blodtryck men tog inte 

varningssignalerna på allvar. 

Den 28 november 1990 drabbades han av en stroke. Han kunde efter 

det inte skriva så mycket, mest korta haiku-dikter. Han reste ändå runt 

i världen på bokmässor och hyllningsceremonier. Hans dikter har översatts 

till ett 60-tal språk. 

I prosadikten Huvudvärkens hus skriver han 

så här om sin migrän: 

”Jag vaknade inne i huvudvärken. Huvudvärken 

är det rum jag måste bo kvar i för att 

jag inte har råd att betala hyra någon annanstans. 

Det värker i håret så att det grånar. Det 

värker inne i den gordiska knuten, hjärnan, 

den som vill så mycket åt olika håll. Värken är 

också en halvmåne som hänger i den ljusblå 

himlen, färgen försvinner från ansiktet, näsan 

pekar nedåt, hela slagrutan vrids nedåt mot 

den underjordiska strömmen. Jag flyttade in i 

ett hus som byggdes på fel plats, det finns en 

magnetisk pol strax under sängen, strax under 

huvudkudden, och när väderleken slår om 

ovanför sängen så laddas man. Gång på gång 

försöker jag föreställa mig att en himmelsk 

Lotta är idag så van vid sin huvudvärk och 

det är sällan hon behöver hoppa över träning 

eller match. Ibland kan hon till och med känna 

sig bättre efteråt eftersom cirkulationen 

kommit igång och spänningar börjar släppa. 

Då Lotta har värk lyckas hon nästan alltid få 

den att släppa med sin medicin så hon hinner 

bli redo inför match. Efter match kan dock 


kotknackare nyper till med ett mirakelgrepp 

om halskotorna, något som en gång för alla 

ska rätta till livet. Men huvudvärkens hus är 

inte moget för avskrivning ännu. Först måste 

jag bo därinne en timme, två timmar, en halv 

dag. Jag sa först att den var ett rum, ändrar sen 

till att den är ett hus, men frågan är om den 

inte är en hel stad. Trafiken kryper outhärdligt 

sakta. Löpsedlarna hängs ut. En telefon 

ringer.” 

Det är naturligtvis djupt orättvist mot 

Tomas Tranströmer att bara uppehålla sig vid 

det som handlar om hans migrän. Vi gör det 

ändå för att vi tror att det kan ge en ingång till 

våra medlemmar att läsa mer av och om honom. 

Den här artikeln har sitt ursprung i en 

värken ibland slås på igen, speciellt om hon 

gått upp i många nickdueller. 

Att det går åt rätt håll för Lotta kan man 

verkligen skriva under på. Man kan sammanfatta 

det som att Lotta nu har bättre bollkontroll, 

både på planen och mellan axlarna, vilket 

tydligt visat sig under 2011. Hon har 

minskat sina huvudvärksdagar från fem till 

Namn: Tomas Tranströmer 

Ålder: 80 år 

Bostadsort: Västerås 

Ursprungligt yrke: Psykolog 

Debuterade: 1954 med diktsamlingen 

17 dikter 

Fick utnämningen ”Professors 

namn” av regeringen 7 april 2011 

Nobelpriset i litteratur: 2011 års 

Nobelpris i litteratur går till en 

av vår tids viktigaste poeter, 

Tomas Tranströmer, med motiveringen 

”... för att han i förtätade, 

genomlysta bilder ger oss ny 

tillgång till det verkliga”. 

recension i Unionens tidning Kollega av 

Staffan Bergstens bok ”Tomas Tranströmer – 

Ett diktarporträtt”, utgiven av Albert Bonniers 

förlag. Innehållet i vår artikel har vi 

hämtat ur Staffan Bergstens bok. 

två dagar i veckan, vunnit ligaguld och UEFA 

Women’s Champions League tillsammans 

med sitt klubblag Lyon, tagit hem VM-brons 

med landslaget och tilldelats Diamantbollen, 

priset för årets främsta kvinnliga fotbollsspelare. 

Stort grattis Lotta, till alla dessa fantastiska 

prestationer och Migränbladet önskar dig 

fortsatt lycka till. 

11

K 

12 

KRÖNIKAN 

Från och med föregående nummer har vi en krönika 

i Migränbladet, skriven av en person, som är aktiv 

i samhällsdebatten men som inte behöver vara 

medlem i Migränförbundet. Vi hoppas att krönikorna 

kommer att väcka diskussion och handling. 

Åsikterna i krönikan är författarens egna. 

Den här krönikan är skriven av 

Margareta Persson, projektledare i ett forskningsprojekt, 

HAIKU, om historien för människor 

med olika funktionsnedsättningar. Margareta har 

tidigare bland annat varit ordförande i Handikappförbunden, 

HSO, och folkhälsoutredare. 

Migränförbundet är aktivt delaktigt i projektet 

genom styrelseledamoten Angela Glad. 

Varför ska man 

känna sin historia? 

Varför är det bra att veta hur andra människor 

med olika funktionsnedsättningar betraktats 

tidigare? Och hur de bemöts nu? Handikapphistoria 

i kulturarvet – HAIKU – är ett arvsfondsprojekt 

som handlar om detta. Det drivs 

av HandikappHistoriska Föreningen och 

Nordiska museet i nära samarbete med funktionshinderrörelsen. 

I korthet är syftet att 

synliggöra hur livet sett ut och ser ut för människor 

med olika funktionsnedsättningar och 

få med de berättelserna i samhällets allmänna 

historia. 

Om vi ser på hur det har varit, så är det de 

samhällsklasser som haft en synlig historia 

med familjeporträtten på väggen, som också 

haft störst makt. Den historia vi ofta har läst 

har handlat om maktens historia, hur har 

kungarna sett ut. Under senare tid har man 

börjat intressera sig för det arbetande folkets 

historia och för kvinnornas historia. Men 

fortfarande finns mycket litet skrivet om hur 

människor med olika funktionsnedsättningar 

har haft det. 

Vilken är Migränens historia? 

Jag kan bara gissa hur det skulle vara att ha migrän. 

Men jag kan ändå misstänka att dagens 

situation ur ett socialt perspektiv för den som 

har migrän i vissa avseenden har rötter långt 

bak i tiden. Det har alltid funnits föreställningar 

om människor som har ont, som drar 

sig undan, ”nu har hon gått till sängs igen” 

osv. Synen på arbete, synen på att ”göra rätt 

för sig” eller synen på vad en kvinna i en borgerlig 

eller i en arbetarklassmiljö tillåtits göra 

eller inte göra – allt påverkar hur man betraktar 

sjukdom av olika slag. 

Vad är normalt? Vad är avvikande? 

Synen på sjukdomar eller funktionsnedsättningar 

varierar över tid. Det är i allra högsta 

grad ett resultat av de kulturella och politiska 

värderingar som råder vid en viss tidpunkt. 

Ibland kan man acceptera/respektera en 

funktionsnedsättning och ge personen möjlighet 

till ett liv som är anpassat efter de individuella 

förutsättningarna –men oftast har 

man inte gjort det. I dagens samhälle säger vi 

med ord att alla människor har lika värde. I 

praktiken ser inte samhället och politiken ut 

så. Och det bottnar förmodligen i gamla föreställningar, 

hur vi människor betraktar det 

som ”avviker” från det ”normala”. 

Därför tror jag att även personer med mi- 

grän har all anledning att fundera över hur 

människor med migrän behandlats och betraktats 

av samhället tidigare. Då kan man lättare 

begripa varför man behandlas som man 

gör i dag, t.ex. när det gäller sjukskrivning eller 

situationen på arbetsplatsen. Den som förstår 

bakgrunden har lättare att hitta argument 

för de frågor man driver, då vet man vad det 

kanske ordlösa motståndet består av. 

Vårt projekt kommer att påverka landets 

museer att mer aktivt belysa funktionshinderperspektivet 

än tidigare. Vi startar i 

månadsskiftet februari-mars en webbinsamling 

av livsberättelser, www.livsbild.se. Där 

hoppas vi att många kommer att delta och berätta 

sin historia. Dessa berättelser kan alla läsa, 

man kan kommentera dem och de kommer 

att arkiveras på Nordiska museet. Kanske 

kommer de att bidra till en ny syn på välfärdssamhällets 

framväxt? Eller ge styrka åt alla 

medlemmar i funktionshinderrörelsen när 

man arbetar för bättre villkor? Den som känner 

sin historia blir starkare. 

Margareta Persson, 

projektledare HAIKU 


VEM BESTÄMMER? 

Arbete och 

försörjning 

Det finns fortfarande många fördomar och 

okunnighet om migrän. Vi brukar säga att 

det tar minst tio år att få rätt diagnos. Under 

tiden har den drabbade utöver sin migrän, 

smärta och oro också haft långa perioder av 

sjukskrivning. Återgången i arbete har ofta 

varit kantad av besvikelser som omplacering 

till sämre uppgifter, missad befordran, 

sämre löneutveckling och kanske till slut 

uppsägning på formellt tveksamma grunder. 

Stöd till rehabilitering har funnits bara 

för ett fåtal. 

Saltsjöbadsandan – 

fack och arbetsgivare styr tillsammans 

Sverige har tillsammans med några andra 

nordeuropeiska länder ett system för ar- 


I förra numret påbörjade vi en serie, som vi kallar ”Vem bestämmer?” 

Då skrev vi om lagar och myndigheter, som styr hälso- och sjukvården. 

Den här gången handlar det om arbete och försörjning. Syftet med temat 

är att göra våra medlemmar till kunnigare medborgare och patienter, 

som kan ställa krav på samhället. 

betsmarknaden, som skiljer sig från många 

andra länder. Hos oss är det fack och arbetsgivare, 

som bestämmer mycket, men inte 

allt. Bakgrunden är de omfattande strejkerna 

och lockouterna mellan första och andra 

världskriget, som ledde fram till det s.k. 

Saltsjöbadsavtalet. En följd av den Svenska 

modellen är t ex att det inte finns någon 

lagstiftad minimilön i Sverige. Minimilönen 

bestäms i avtal mellan fack och arbetsgivare. 

Idag talar t o m Fredrik Reinfeldt om 

den Svenska modellen, som framgångsrik 

och som regeringen inte vill ändra på. 

Inkomsten styr sjukpenning och pension 

Sambandet mellan ”Arbete och försörjning” 

syns tydligt i socialförsäkringssyste- 

Vilka är arbetsmarknadens parter? 

(www.svensktnaringsliv.se) Svenskt Näringsliv bildades 2001 och är 

den ledande företrädaren för det svenska näringslivet. Organisationen 

bildades genom en sammanslagning av Svenska Arbetsgivareföreningen, 

SAF, och Sveriges Industriförbund. De 49 medlemsorganisa- 

men. Vi ska den här gången inte behandla 

de systemen annat än A-kassan och en del 

andra samband mellan arbete och socialförsäkringar. 

En tydlig koppling mellan arbete 

och socialförsäkringarna gäller ersättningsnivåerna. 

I Sverige är de flesta socialförsäkringsförmåner 

kopplade till den inkomst 

man har. I många andra länder finns bara en 

enhetlig grundersättning. Påbyggnader får 

den enskilde sköta själv genom privata försäkringar. 

Det finns en mycket viktig bieffekt 

av den Svenska modellen – den motverkar 

svarta inkomster. Har du inte någon 

rapporterad inkomst får du bara grundnivåerna 

i sjukförsäkring, föräldraförsäkring 

och pension t ex. 

ARBETSGIVARSIDAN Det finns ett stort antal arbetsgivare inom näringsliv, stat, landsting och kommuner samt den ideella och kooperativa 

sektorn. De flesta är anslutna till en arbetsgivarorganisation, som i sin tur är ansluten till en huvudorganisation, 

varav vi presenterar fyra inom fyra olika samhällssektorer. 

(www.arbetsgivarverket.se) Arbetsgivarverket är en medlemsstyrd 

statlig arbetsgivarorganisation. Medlemmar är 250 myndigheter, 

affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga 

(www.skl.se) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- 

och intresseorganisation. Den driver medlemmarnas intressen 

och erbjuder dem stöd och service. Medlemmar i SKL är Sveriges 290 

– Arbetsgivarorganisationen KFO 

(www.kfo.se) KFO är arbetsgivarorganisation för i huvudsak kooperativa 

företag och ideella organisationer. KFO bildades 1943 och har 

idag 3 700 medlemsföretag som tillsammans har nästan 87 000 an- 

tionerna, arbetsgivarförbund och branschorganisationer, har sammantaget 

drygt 60 000 medlemsföretag med omkring 1,5 miljoner 

anställda. 

området. Tillsammans utvecklar de och samordnar den statliga arbetsgivarpolitiken 

och tecknar kollektivavtal för 245 000 anställda. 

kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, 

Skåne och Västra Götaland. 

ställda. Migränförbundet är medlem i KFO. KFO har ett nära samarbete 

med Arbetsgivaralliansen, som är arbetsgivarorganisation för 

många andra ideella organisationer, www.arbetsgivaralliansen.se 

13

14 


ARBETSTAGARSIDAN Liksom på arbetsgivarsidan finns det ett mycket stort antal arbetstagar-/fackliga organisationer. De flesta av dem 

är anslutna till någon av de fackliga huvudorganisationerna, LO, TCO och SACO. 

– Landsorganisationen i Sverige 

(www.lo.se) LO är ett samarbete mellan fjorton svenska fackförbund. 

”Vi är undersköterskor och bilmekaniker. Vi jobbar i restauranger och 

vi står i butiker. Du hittar oss på skolbespisningar, på dagis och i fabriker. 

Totalt är vi drygt 1,5 miljoner människor. På sätt och vis kan man 

– Tjänstemännens centralorganisation 

(www.tco.se) TCO är centralorganisation för 15 fackförbund och 

samlar ca 1,2 miljoner människor. TCO är partipolitiskt obunden och 

ståndpunkterna bygger på grundläggande demokratiska värderingar. 

– Sveriges akademikers centralorganisation 

(www.saco.se) Saco består av 23 självständiga fackförbund och yrkesförbund 

och är den samlande organisationen för Sveriges akademiker. 

Tillsammans är vi över 600 000 akademiker som är studenter, forska- 

– Privattjänstemannakartellen 

(www.ptk.se) PTK är 26 förbund, i samarbete, från såväl TCO som 

SACO, med cirka 700 000 medlemmar i privat tjänst. Tillsammans 

skapar vi nytta för våra medlemmar. PTK är en förhandlings- och sam- 

DET LOKALA FACKET 

ÄR VIKTIGT 

I slutändan är det de lokala fackklubbarna på 

arbetsplatserna, som ska se till att den enskilda 

arbetsgivaren skriver under de centrala avtalen 

och som sen övervakar att de följs. God 

kontakt med det lokala facket är alltså 

mycket viktigt för den som får problem 

med sin arbetsgivare. 

HUVUDAVTAL ELLER 

HUVUDÖVERENSKOMMELSER 

Det finns en rad huvudavtal, som är en slags 

norm för andra mer avgränsade avtal. Inom 

det kommunala området t ex finns Huvudöverenskommelsen 

(HÖK), som innehåller 

förhandlingsprotokoll, löneavtal och allmänna 

anställningsvillkor samt förslag till lokalt 

löneavtal (LOK) m m. Det har slutits mellan 

säga att vi finns på nästan varenda arbetsplats i landet. I facket jobbar 

vi tillsammans för ett bättre arbetsliv. Vi förhandlar med arbetsgivarna 

om löner, arbetsmiljö och arbetstider.” 

TCOs uppgift är att med utgångspunkt i arbetslivet ge röst åt professionella 

och välutbildade människors krav på trygghet och välfärd. 

re, egenföretagare eller anställda. Sacos förbund företräder yrkes- och 

examensgrupper från hela arbetsmarknaden, inklusive egenföretagare. 

FÖRHANDLINGSORGANISATIONER 

LO är en förhandlingsorganisation, som samordnar medlemsförbundens avtalskrav och är part i förhandlingar om övergripande huvudavtal. 

Förhandlingar om löner och arbetsvillkor sköter fackförbunden med motsvarande organisationer på arbetsgivarsidan. Det innebär dels att ett 

fackförbund kan förhandla med många olika arbetsgivarorganisationer och dels att många fackliga organisationer samverkar i förhandlingar 

mot enskilda arbetsgivarorganisationer. På tjänstemannasidan förhandlar inte huvudorganisationerna TCO och SACO. I stället har det bildats 

ett antal förhandlingsorganisationer, som har medlemmar både från TCO och SACO. 

(www.ofr.se) OFR är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation 

för femton fackliga organisationer med medlemmar inom offentlig 

sektor. Tillsammans representerar de drygt 555 000 medlem- 

verkansorganisation. Vi samarbetar inom förhandlingar, utbildning 

och information. 

mar. Inom OFR samråder och samarbetar förbunden i gemensamma 

frågor. OFR är den fackliga organisation som representerar flest medlemmar 

inom både det kommunala och statliga området. 

SKL och ett antal fackförbund t ex Kommunal, 

Vision (f d SKTF), Ledarna, SSR, AkademikerAlliansen, 

Lärarförbundet och Lärarnas 

Riksförbund, Läkarförbundet och Vårdförbundet. 

Motsvarande avtal finns inom 

andra sektorer. 



MIGRÄNFÖRBUNDETS EXPERTER I föregående nummer skrev vi om vår juristkonsult Göran Rehnby och vad han 

kan hjälpa till med. I det här numret presenterar vi vår nya arbetslivsexpert, Anette Carlén. Den som vill ha stöd av våra experter 

måste vända sig till vårt kansli, ombudsman Helena Elliott, som sen slussar vidare. Kontaktuppgifter se sid 2. 

Anette! Vem är du? 

Jag har läst personalekonomi, företagsekonomi, nationalekonomi, 

delar av PA-linjen och 20 poäng i arbetsrätt. I 

28 år arbetade jag på SL, Storstockholms lokaltrafik. 

Under de åren hann jag arbeta med allt inom administration. 

Avslutade min “karriär” inom SL som personalchef 

på SL Bansystem. 

Jag blev erbjuden en projektanställning som förhandlare 

hos fackförbundet SKTF. Skulle stanna ett halvår men 

blev kvar i nästan 12 år, slutade för 1,5 år sen då jag fick ett 

erbjudande om avtalspension. 

Mina huvudsakliga arbetsuppgifter inom SKTF var 

förhandlingar, både på lokal och central nivå. Har alltid 

förhandlat medlemsärenden vilket betyder att jag stött på 

i stort sett alla typer av problem som kan uppkomma mellan arbetsgivare och arbetstagare. Har 

aldrig varit med om att någon medlem i dessa situationer mått bra vare sig fysiskt eller psykiskt. 

Hade migrän som liten och framförallt under tonåren men den har med åldern planat ut och 

blivit mer av en ständigt återkommande huvudvärk. Kan drabbas fortfarande men tack och lov 

mer sällan. Kommer däremot mycket väl ihåg min mammas ständiga kamp med sina migränanfall 

genom hela livet och allt vad det innebar för henne. 

A-KASSAN 

Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig. 

Den är i princip den tydligaste kopplingen 

mellan arbete och försörjning, 

utöver löneförhandlingarna. Under 

senare år har försäkringen försämrats. 

Nu betyder risken för arbetslöshet 

inom olika områden att avgifterna blir 

högre. Det har lett till att många, som 

har stort behov av A-kassan i stället har 

lämnat den. Principen borde vara den 

omvända – hög risk för arbetslöshet 

borde leda till lägre avgifter och därmed 

hög anslutningsgrad. Det är ju 

dem som har störst behov av en stark 

A-kassa. 

Arbetslöshetskassorna sköter arbetslöshetsförsäkringen 

och betalar ut 

arbetslöshetsersättning. Sedan mer än 

100 år har det skett i samverkan med 

de fackliga organisationerna. De 30 

A-kassorna är specialiserade i branscheller 

yrkesområden. De samverkar genom 

Arbetslöshetskassornas Samorganisation 

(SO). 

Medlemmarnas avgifter till A-kassan 

täcker kassornas administrationskostnader 

och avgifterna till staten. 3,3 

miljoner medlemmar står via sina 

medlemsavgifter för ca 45–50 procent 

av kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen. 


Jag är sextio år och har fyra 

vuxna barn, två barnbarn och 

ett bonusbarnbarn. 

LAGSTIFTNING PÅ ARBETS- 

MARKNADSOMRÅDET 

En del av arbetsmarknadslagstiftningen har gamla 

anor. Redan i slutet på 1800-talet kom de första lagarna 

om arbetarskydd. 1919 kom den första arbetstidslagen 

– 8 timmars arbetsdag. 1938 kom den första 

semesterlagen – 2 veckors semester. Båda lagarna 

har sedan utvidgats. ATP-reformen 1960 gav alla 

människor som har haft ett arbete en garanterad 

pensionslösning. 

Under lång tid sköttes arbetsmarknadspolitiken 

av arbetsmarknadens parter. Under 1970-talet blev 

det en stark facklig kritik mot att arbetsgivarna hänsynslöst 

sa upp äldre personer. Efter en massiv opinionsbildning 

kom det som kallades äldrelagarna 

men som sen blev en mer generell lagstiftning. 1971 

40-timmarsveckan, 1974 Lagen om anställningsskydd 

LAS, 1977 Medbestämmandelagen MBL, 

1978 5 veckors semester och ny arbetsmiljölag. 

Diskrimineringslagen 

2009 beslutade riksdagen om en diskrimineringslag. 

Lagen ska motverka diskriminering på grund av t ex 

kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, 

Eftersom arbete och försörjning 

hänger ihop gör vi åter en kort presentation 

av vår juristkonsult. 

Göran Rehnby har arbetat som 

jurist på Riksförsäkringsverket och 

Försäkringskassan och som lärare i 

vardagsjuridik. Som juristkonsult åt 

förbundet ska han dels stödja förbundet 

i en del frågor med juridiska 

aspekter men också kunna hjälpa 

enskilda medlemmar med råd och 

stöd t ex inför ett överklagande. 

sexuell läggning, ålder. Lagen innehåller diskrimineringsförbud 

som gäller: arbetslivet, 

utbildning, arbetsförmedling, start eller bedrivande 

av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, 

medlemskap i vissa organisationer, varor, 

tjänster och bostäder, allmän sammankomst 

och offentlig tillställning, hälso- och 

sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, 

studiestöd, värnplikt 

och civilplikt, offentlig anställning. En diskrimineringsombudsman 

inrättades för att se till 

att lagen följs. 

Rätten att överklaga 

I nästan all lagstiftning finns möjlighet att 

överklaga beslut. Vi har inte utrymme här att 

beskriva på vilka grunder man kan överklaga 

och hur man gör. Det är både enkelt och komplicerat. 

I grunden har vi en Förvaltningslag, 

som ska se till att myndigheterna hjälper medborgarna 

att få rätt beslut. Å andra sidan räcker 

det inte att överklaga – man måste också 

veta vilka skäl och argument man kan använda 

för att få rätt. 

VÅR TRYGGHET I 47 år har Folksam givit ut mer än 3 miljoner exemplar av handboken 

Vår trygghet. I den finns på ett enkelt och tydligt, men ändå detaljerat sätt beskrivet socialförsäkringssystemen, 

hälso- och sjukvård, funktionsnedsättningar, tandvård, studier, bostäder, arbete, 

familjepolitik, pensionssystemet och socialtjänsten. När det gäller arbete finns all lagstiftning 

presenterad liksom arbetsmarknadspolitiken. I Migränbladet kan vi inte skriva allt. Den som vill 

veta mer kan skaffa sig boken Vår trygghet. 

15

R 

Föreläsning hölls den 19 november 2011. Neurologen 

Ulf Frejvall talade om migrän hos barn 

och vuxna. Den karismatiska Britt-Inger Loman 

berättade om sin bok ”Det är ju bara huvudvärk”. 

Det var fösta gången vi i föreningen anordna 

en föreläsning och det var varit en lång upptäcktsresa 

med många nya erfarenheter. Föreläsningen 

gjorde vi i samarbete med Region Halland och 

Stadsbiblioteket i Halmstad. 

Anne Svensson, kassör i förbundet, hjälpte oss 

att presentera migränföreningen och – förbundet 

och att presentera våra föreläsare. 

Ulf pratade om skillnader mellan barn- och 

vuxenmigrän och hur barns migränattacker kan 

vara från endast en timme och lika gärna sitta på 

båda sidorna av huvudet. Inte desto mindre ska 

man ta barns migrän på allvar! 

Så vad är migrän? Vi fick en historisk överblick 

över hur man sett på sjukdomen genom århundradena 

fram till dagens rön om migrän som en 

neurologisk sjukdom, snarare än sjukdom i blodkärlen. 

Ulf visade en bild på två skallar med uppborrade 

hål, som eventuellt skulle kunna ha varit 

försök att lindra smärta i huvudet. Skönt att den 

medicinska utvecklingen gått vidare! 

Att det finns många olika läkemedel att ta 

till, är vi alla väl medvetna om men hur fungerar 

de och vad kan vi förvänta oss av den nya utlovade 

medicinen? Ulf fick många frågor att svara 

på om just det, från de ca 50 lyssnare som deltog 

idag. 

16 

REFERAT 

Föreläsning i Halmstad 

Migränföreningen i Stockholms län deltog 

i år för första gången på Skolforum. 

Mässan var välbesökt, cirka 11 800 personer 

under de tre dagar den varade. 

Intresset för våra broschyrer och böcker, barnboken ”Vardagshjältar” 

och den nyutgivna ”Frågor och svar om huvudvärk 

hos ungdomar och unga vuxna”, var mycket stort. 

Dessutom märkte vi att det fanns ett stort behov att få prata – 

och det kunde vi ju tillmötesgå. Det var personer som själva 

hade migrän eller var föräldrar eller lärare till barn med migrän 

och spänningshuvudvärk. Mässan bekräftade verkligen våra 

åsikter att personer med migrän som jobbar i skolan och förskolan 

har en verkligt svår och jobbig situation. Som alltid när 

vi pratar med migrändrabbade lär vi oss också något nytt! 

Text: Kerstin Svedberg. Foto: Yvonne Sandin 

Britt-Inger gjorde succé med sin bok 

och det var många huvuden som nickade 

igenkännande och i samförstånd när hon 

läste upp stycken från sin bok. Som Britt- 

Inger sa: ”Man vill ju se att man inte är helt 

ensam och galen med sina tankar.” 

Efter föreläsningens två mycket korta 

timmar, tackades Britt-Inger, Anne och 

Ulf av med var sin bukett i vackra höstfärger 

och publiken var rörande överens om 

att man gärna hade velat höra mer. Detta 

tar vi i styrelsen självklart till oss och kommer 

att försöka anordna fler föreläsningar 

nästa år! 

Text av Renata Horakova. 

Foto: Noomi Hägg 

Fullsatt i Blekinge 

Uppskattad föreläsning om migrän och 

annan huvudvärk i Ronneby Brunn 

måndag 17 oktober, föreläsare överläkare 

Håkan Johansson, Karlskrona Regionssjukhus 

samt Svenska Migränförbundets 

huvudvärkssjuksköterska Ingela Strigell 

Hådell. Lokalen var fullsatt med engagerade 

åhörare som ställde många frågor. 

Migränföreningen på Skolforum 


Föreläsning om barnmigrän 

Som en avslutning på vårt 

fleråriga barnprojekt 

anordnades en föreläsning 

om migrän och spänningshuvudvärk 

hos barn den 8 

november på Sachsska 

barnsjukhuset i Stockholm. 

HORTONFÖRENINGEN 

En god fortsättning på det nya 

året tillönskas alla medlemmar 

i Hortonföreningen! Vi 

hoppas att det blir ett år med 

många goda upptäckter och 

framsteg inom Hortonforskningen. 

Kanske kommer vi i 

alla fall ett steg i rätt rikting 

med hjälp av den europeiska 

enkätundersökning som 

kommer att påbörjas i mars. 

Andreas Odeborn, som är 

produktchef på Linde Healthcare 

och som inriktar sig på 

Hortonpatienternas behov, 

berättar mer om denna undersökning 

här till höger. 

Sköt om er i den halkiga 

vintern! 

Med vänlig hälsning 

Styrelsen 


Cirka 20 personer hade hörsammat vår inbjudan 

att lyssna på neurologen Kerstin Sars Zimmer 

och sjukgymnasten Thomas Airio, båda verksamma 

vid Sachsska barnsjukhuset och specialister 

inom barnhuvudvärk. 

De båda föredragshållarna kompletterade varandra 

perfekt. Kerstin redogjorde för olika huvudvärkstyper, 

hur de yttrar sig hos barn, genomförda 

undersökningar om huvudvärk hos barn, utlösande 

faktorer och farmakologisk behandling. 

Europeiskt initiativ för att utvärdera 

effekterna av Hortons huvudvärk 

Organisationen Eurolight är ett EU-finansierat projekt 

som har fokus på att kartlägga effekterna av olika 

typer av huvudvärk i Europa och nu har turen kommit 

till Hortons huvudvärk. Under våren startar en 

studie som pågår under två månader med planerad 

start 1 mars. Studien genomförs via en webb-enkät 

där alla Hortonpatienter i Europa är välkomna att 

delta. Linde Healthcare stödjer studien genom att bekosta 

översättningar till nio europeiska språk, bland 

annat svenska, finska, norska, danska. Projektledare 

på Eurolight är Dr. Colette Andrée vid Center of 

Public Health Research, Luxemburg. 

Studien har som mål att utvärdera den fysiska, 

känslomässiga och socioekonomiska effekten av Hortons 

huvudvärk samt patientnöjdhet när det gäller 

sjukdomsbehandlingen. Resultaten kommer att hjälpa 

till att få en bättre förståelse av Hortons huvudvärk 

som ett allvarligt hälsoproblem och att uppskatta bör- 

REFERAT 

Thomas belyste de mer praktiska aspekterna av 

hur det är för barnen att leva med huvudvärk i 

vardagen och, framför allt, vad man kan göra för 

att förbättra sin situation. Föreläsningen avslutades 

med avspänningsövningar och frågestund. 

Barnboken ”Vardagshjältar” och ungdomsboken 

”Frågor och svar om huvudvärk hos 

ungdomar och unga vuxna” delades ut. Böckerna 

kan beställas från förbundets kansli, telefon 

08-660 55 35 eller e-post kansliet@migran.org. 

dan som Hortons huvudvärk medför. Den inhämtade 

informationen kommer också att bidra till utvärderingen 

av behoven för en optimal sjukdomsbehandling 

och i slutändan att förbättra behandlingsmöjligheter 

och livskvalitet för personer som lider av 

Hortons huvudvärk. Resultaten från studien kommer 

att användas i publiceringar i allmänna och vetenskapliga 

tidskrifter samt i rapporter till den Europeiska 

kommissionen. 

Som patient är det anonymt och enkelt att delta. 

En länk till frågeformuläret på Eurolights hemsida 

samt mer information om studien kommer att finnas 

på Hortonföreningens hemsida samt www.hortons.se 

senast den 1 mars då studien startar. 

Mer information om Eurolight och deras arbete med 

huvudvärk hittar du på www.eurolight-online.eu 

Andreas Odeborn, produktchef Linde Healthcare 

Förslag i Europaparlamentet om ett uttalande om migrän [Översättning och förklaringar: Ingemar Färm.] 

Efter en uppvaktning i höstas av ett antal EU-parlamentariker från EHA (European Headache Association, vår europaorganisation), utarbetades 

nedanstående deklaration. Det kan ta tid innan något händer, vilket är vanligt i EU-sfären. EU-dokument är inte alltid lätta att förstå, men 

deklarationen ska läsas så här: Vänsterspalten inleds med ordet Eftersom och sen räknas ett antal fakta upp. Högerspalten börjar med orden 

begär parlamentet (med liten begynnelsebokstav), som alltså är en följd av de fakta man räknat upp. 

Eftersom 

A. migrän är den vanligaste hjärnsjukdomen 

B. 12–15% av Europas befolkning har migrän, 

4–5% kroniskt (mer än 15 dagar per 

månad), 

C. migrän klassas av WHO som den 12:e 

viktigaste orsaken till funktionsnedsättningar 

I världen bland kvinnor och den 19:e överhuvudtaget, 

D. migrän kostar EU-ekonomin ungefär 27 

miljarder EUR varje år i minskad produktivitet 

och förlorade arbetsdagar, 

E. migränens börda är fysisk, psykologisk, 

social och ekonomisk, 

F. hälso- och sjukvårdens misslyckande med 

att erbjuda effektivt stöd/behandling till de 

drabbade är det mest betydelsefulla skälet till 

denna börda 

begär parlamentet 

1. att Kommissionen och Rådet ska: 

– erkänna migrän som en funktionsnedsättning 

och försäkra de drabbade att de ska 

erhålla lika skydd under nationell och 

europeisk funktionshinder- och arbetsmarknadslagstiftning 

– främja forskning om orsaker till och behandling 

av migrän 

– uppmuntra bildandet av och stöd till befintliga 

migrän-/huvudvärks patientorganisationer 

2. att medlemsstaterna inför en fungerande 

lagstiftning för att skydda rättigheterna för 

människor med migrän 

3. att parlamentets ordförande får instruktioner 

att föra deklarationen – tillsammans 

med namnen på dem som undertecknat den – 

till Rådet, Kommissionen och medlemsstaterna. 

17 

R

FÖRENINGAR – Kontaktpersoner 

Medlemsföreningar – basen i förbundets arbete 

Basen i Migränförbundet är medlemsföreningarna.I princip finns 

det en förening i varje län.Det finns en riksförening (Hortonföreningen) 

och en lokalförening (Headvig i Alingsås).På den här 

sidan presenterar vi samtliga föreningar med ordförande och 

kontaktuppgifter till denne.Vi redovisar också föreningar under 

bildande.Utförligare kontaktuppgifter för föreningarna finns på 

vår hemsida www.migran.org. 

18 

Förbundets medlemsföreningar 

Länsföreningar 

• Blekinge 

Ordförande: Angela Glad,Karlskrona, 

0455-108 38, 

blekinge@migran.org 

• Dalarna 

Ordförande: Suzanne Brostedt Lind,Färnäs, 

0250-362 13, 

dalarna@migran.org 

• Gotland 

Förening saknas. 

Ingen startaktivitet planerad ännu. 

• Gävleborg 

Under bildande. 

Kontaktpersoner: Britt-Inger Loman,Gävle, 

bi@loman.se, 

Helena Elliott, helena.elliott@migran.org 

• Halland 

Ordförande: Gerd Johansson, 

035-309 46, 

halland@migran.org 

• Jämtland 

Nedlagd 2011. 

Ingen återstart planerad ännu. 

• Jönköpings län 

Ordförande: Anne Svensson, 

0513-300 29, 

anne.svensson@telia.com 

Lokalförening 

HEADvig i Alingsås 

Ordförande: Ingrid Olausson,Sollebrunn, 

0322-453 64, 

headvig@migran.org 

Riksförening 

Hortonföreningen i Sverige 

Ordförande: Emilia Goodwill Keller, Hässelby, 

0708-66 66 35, 

emilia.goodwill.keller@gmail.com 

• Kalmar län 


Kontaktpersoner: Anne Svensson, 

anne.svensson@telia.com och 

Angela Glad, blekinge@migran.org 

• Kronoberg 

Ordförande: Björn Möller, Växjö, 

0477-316 91,0702-82 85 97, 

kronoberg@migran.org 

• Norrbotten 


Kontaktpersoner: Birgitta Killgren Hultgren, 

birgittahultgren2@gmail.com och 

Anna-Karin Carlsson,0702-36 35 43, 

carlsson.anna-karin@telia.com 

• Skåne 

Ordförande: Leif Stålhammar, Ystad, 

0768-26 72 70, 

skane@migran.org 

• Stockholms län 

Ordförande: Britta Hjort Ekström 

0739-23 44 26, 

kansliet@migrania.se 

Förbundsstyrelsen prioriterar stödet till föreningarna och bildandet 

av nya föreningar.I de län där det inte finns någon förening idag är målet 

att bilda en förening före årets slut.I många län är avstånden stora,vilket 

försvårar deltagandet i föreningarnas aktiviteter.Styrelsen vill därför 

stödja bilandet av lokalföreningar.För att underlätta detta söker förbundsstyrelsen 

kontaktpersoner över hela landet,som vill bidra till start av 

lokalföreningar. 

• Södermanland 

Ordförande: Eva Wallin, 016-12 77 69,016-35 46 97, 

eva.wallin46@gmail.com, 

sodermanland@migran.org 

• Uppsala län 

Ordförande: Lisa Swing, Uppsala, 018-32 44 51, 

uppsala@migran.org 

Vill du bli 

kontaktperson? 

• Värmland 

Ordförande: Tina Hedell, Munkfors, 

0563-724 94, 

varmland@migran.org 

• Västerbotten 

Inbjudningsmöte våren 2012. 

Kontaktperson: Julia Willig, 

jk.willig@gmail.com 

• Västernorrland 

Förening saknas. 

Ingen startaktivitet planerad ännu. 

• Västmanland 

Ordförande: Camilla Andersson, Västerås, 

021-41 04 87, 0705-37 88 43, 

vastmanland@migran.org 

• Västra Götaland 

Ordförande: Gunnel Mikaelsson, Kullavik, 

031-93 27 75, mobil:0702-31 77 14, 

vastragotaland@migran.org 

• Örebro län 


Kontaktperson: Ingemar Färm, 

ingemar.farm@telia.com 

• Östergötland 


Kontaktperson: Ingemar Färm, 

ingemar.farm@telia.com 

Om du vill hjälpa till att bilda en förening på din ort hör av dig till vårt kansli, 

ombudsman Helena Elliott,helena.elliott@migran.org.Du blir då vår kontaktperson.Du 

kommer att få allt stöd du behöver från förbundet.Du kommer 

att få uppgift om vilka fler,som är medlemmar på din ort.Du kommer at få hjälp 

av förbundskansliet att kontakta dem.Vid lämpligt tillfälle bjuder vi sen in till en 

föreläsning,en självhjälpsgrupp eller annan verksamhet. 


FÖRBUNDSNYTT 

Kallelse till Svenska Migränförbundets förbundsstämma 

den 12 maj 2012 

Härmed kallas till förbundsstämma enligt stadgarnas krav, se mer i särskild information till varje förening. 

Plats: Skärgårdshotellet, Kaptensgatan 2 i Nynäshamn 

Motioner till stämman ska vara skriftliga och inlämnade till förbundsstyrelsen senast 60 dagar före stämman, det vill säga senast 13 mars. 

Anmälan Föreningarna ska anmäla sina ombud och ersättare senast 60 dagar före stämmans början, det vill säga senast 13 mars. 

Stämmohandlingar Stadgeenliga stämmohandlingar kommer att tillsändas samtliga anmälda ombud 30 dagar före stämman. 

Migränförbundets svar på enkät om apoteksreformen 

Statskontoret skickade ut en enkät till bl a olika ”patientorganisationer” med frågor om hur vi uppfattat effekterna av apoteksreformen. 

I enkäten används begreppet ”receptförskrivna läkemedel eller varor”. I sammanställningen nedan har vi förenklat det och andra begrepp. 

För att få ett underlag skickade vi frågorna vidare till de medlemmar, som vi har mail-adresser till. Så här svarade vi: 

Enligt Migränförbundets bedömning 

– finns receptförskrivna läkemedel i ganska liten utsträckning i apotekens lager då våra 

medlemmar frågar efter dem 

– har apotekens lagerhållning av de receptförskrivna läkemedel som våra medlemmar 

använder blivit sämre jämfört med tiden före 1 juli 2009 

– får våra medlemmar i ganska hög utsträckning tillgång till receptförskrivna läkemedel 

inom 24 timmar från det att de frågat efter dem på ett apotek 

– är tiden det tar för våra medlemmar att få sina receptförskrivna läkemedel, när de 

måste beställas hem av ett apotek, jämfört med perioden före 1 juli 2009, i stort sett 

desamma 

– använder många av våra medlemmar receptförskrivna läkemedel regelbundet, på 

grund av de sjukdomar som är gemensamma för dem 

– får våra medlemmar i ganska hög utsträckning god information och rådgivning 

gällande läkemedel, läkemedelsanvändning och egenvård på apoteken. Det har inte 

förändrats sedan före 1 juli 2009. 


Övriga kommentarer: 

– Många medlemmar upplever att lagerhållningen 

blivit sämre vilket orsakar 

problem, speciellt för patienter med 

licenspreparat. Att hanteringen är 

knuten till enskilt apotek och därmed 

den specifika apotekskedjan gör att 

tillgången försämrats. 

– Då migränläkemedel är dyra är det 

många medlemmar som har avbetalningsavtal. 

Detta har nu försämrats i 

och med att de olika apotekskedjorna 

knyter egna avtal. Som avtalskund är 

man då hänvisad till en apotekskedja. 

Temat i nästa nummer blir: 

Barn, föräldrar, unga och skolan 

Vi vill ha in bidrag från er läsare. Egna upplevelser, åsikter, tips. Har ni foton också är det bra. Skicka till vår ombudsman Helena Elliott 

per e-post: helena.elliott@migran.org eller posta till: Migränförbundet, Banérgatan 55, 115 53 Stockholm. 

19

POSTTIDNING B 

Avsändare 

Svenska Migränförbundet (SMIF) 

Banérgatan 55, 115 53 STOCKHOLM 

Klipp här 

 

BEGRÄNSAD 

EFTERSÄNDNING 

Vid definitiv eftersändning återsänds 

Jag vill bli medlem i Migränförbundet 

Där kan jag få råd,stöd och hjälp (se mer på www.migran.org) 

Som medlem i Migränförbundet får du 

* tidningen Migränbladet 4 ggr per år 

* råd och stöd av förbundets experter:läkare,huvudvärkssjuksköterska, 

jurist,arbetsrättsexpert och skolhälsovårdspersonal 

* gemenskap med andra i samma situation som du själv i aktiviteter, 

som din förening erbjuder 

* möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i slutna e-postnätverk 

för olika grupper som Hortonnätverket,Ungdomsnätverket samt för 

ungdomar,äldre och föräldrar 

* information och nyheter om migrän och annan svår huvudvärk samt 

om sådant som händer i samhället och som kan påverka din situation 

genom vår hemsida www.migran.org 

* möjlighet att påverka föreningens och förbundets inriktning och 

verksamhet 

* en plattform för att delta i diskussioner och påverka samhället för 

medlemmarnas bästa,t ex när det gäller hälso- och sjukvård,arbete, 

skola och socialförsäkringar. 

Namn:.............................................................................. 

Adress: ........................................................................... 

.................................................................................... 

Postnr/ort: ......................... ........................................ 

Telefon: ............................................................................ 

E-postadress: ................................................................... 

Några uppgifter om mig själv (frivilliga): 

Jag har Jag är intresserad av 

Migrän 

att hjälpa till med 

Hortons huvudvärk ............................................ 

Spänningshuvudvärk ............................................ 

Annan huvudvärk ............................................ 

Jag är ............................................ 

Anhörig ............................................ 

Skickas till: Svenska Migränförbundet, Banérgatan 55, 115 53 Stockholm eller kansliet@migran.org 

Medlemsavgift, 175 kr Familjemedlem, 50 kr 

Barn- och ungdomsfonden ................... kr 

Frivilligt bidrag till Migränförbundet ................... kr 

...................................................................................................................... 

...................................................................................................................... 

...................................................................................................................... 

...................................................................................................................... 

521487-9 

Svenska Migränförbundet 

........................................................................................................ 

........................................................................................................ 

........................................................................................................

Migränbladet 86 - Svenska Migränförbundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?