15.05.2013 Views

RIKTIGA MäN - SCA

RIKTIGA MäN - SCA

RIKTIGA MäN - SCA

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ett magasin från sca om trender, marknader och affärer nº 4 2010<br />

toan ingen<br />

skitsak<br />

på krogen<br />

Inkontinens:<br />

petra renar<br />

vattEn mEd sol<br />

Lådan<br />

som tänker själv<br />

pratar om det<br />

En bil<br />

av rätta<br />

virkEt<br />

riktiga män<br />

60 år på börsen ★ vindkraft på fartyg ★ designtävlingen


Mäns inkontinens pratar man<br />

helst inte om. Många lider i det<br />

tysta, trots att det finns god<br />

hjälp att få så att det funkar<br />

med jobb och fritid.<br />

Innehåll N 4 2010<br />

6<br />

det har varit tyst<br />

kring mäns<br />

problem med<br />

inkontinens


20<br />

17<br />

24<br />

27<br />

<strong>SCA</strong> Shape är en tidning från <strong>SCA</strong>, främst riktad till aktieägare och<br />

analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är<br />

intresserade av <strong>SCA</strong>s verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra<br />

gånger per år. Nästa nummer kommer i mars 2011.<br />

Adress <strong>SCA</strong>, Corporate Communications, Box 200, 101 23 Stockholm<br />

Telefon 08 7885100 Fax 08 6788130<br />

04 shape up<br />

Listan på företag vars idéer ska rädda värden,<br />

ett hotell i trädtopparna och länderna där allt färre<br />

duschar – läs mer på Shape up-sidorna.<br />

06 shape cover<br />

Att även män kan bli inkontinenta pratas det inte<br />

mycket om. För många är det skamligt och trots att<br />

god hjälp finns använder de flesta inget skydd.<br />

14–19 trend<br />

Toaletterna bidrar till vilket intryck en<br />

restaurang gör. Skogen blir en allt intressantare<br />

resurs i framtidens material och bränslen.<br />

20 profil<br />

Möt uppfinnaren Petra Wadström som räddar<br />

liv genom att få sol och vatten att samarbeta.<br />

24 utblick<br />

Toalettpapper är en nutida lyx som dessutom<br />

är få i världen förunnat. Här är de alternativa<br />

metoderna för att göra sig ren efter uträttat behov.<br />

27 teknik<br />

En låda som känner av sin omgivande temperatur<br />

och reglerar insidans temperatur därefter – så<br />

funkar den.<br />

30 sca inside<br />

Läs om hur <strong>SCA</strong> transporterar vindkraftverk<br />

till sjöss och vem som vann årets upplaga av<br />

Design Challenge.<br />

34 ekonomi<br />

En <strong>SCA</strong>-aktie från 1950 är värd 67 000 kronor idag.<br />

Shape berättar om aktiens 60 år på börsen.<br />

Ansvarig utgivare Camilla Weiner Chefredaktör Marita Sander<br />

Redaktion Marita Sander, <strong>SCA</strong>, Anna Gullers, Göran Lind och<br />

Kristin Päeva, Appelberg Design Ersan Curuklu, Tone<br />

Knibestöl, Appelberg Tryck Sörmlands Grafiska AB,<br />

Katrineholm Omslagsfoto: Pysse Holmberg<br />

<strong>SCA</strong> Shape publiceras på svenska och engelska. Inlagan trycks på GraphoCote 80 gram från <strong>SCA</strong> Forest Products. Eftertryck endast med <strong>SCA</strong>s tillåtelse.<br />

Redaktionen eller <strong>SCA</strong> delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa <strong>SCA</strong> Shape eller läsa den som pdf på www.sca.com<br />

[4*2010] shape <strong>SCA</strong>*3


SHAPE uP<br />

Pentagon<br />

använder i<br />

genomsnitt cirka<br />

666 rullar<br />

toalettPaPPer<br />

varje dag.<br />

Källa:<br />

toiletpaperworld.com<br />

Visste du att 55 procent av<br />

polackerna är rädda att bli smittade<br />

av sjukdomar när de använder<br />

toaletten på jobbet.<br />

Källa: toalettbarometern<br />

och torK<br />

4*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

126 km/h...<br />

en fågel<br />

Vill du bo nära naturen kan Tree­<br />

BO SOM foto:<br />

hotel i Harads i norra Sverige vara något<br />

för dig. Där kan du bokstavligen bo uppe<br />

i trädtoppar och vara ett med naturen.<br />

Treehotel­projektet är ett samarbete<br />

mellan Skandinaviens främsta designers<br />

och arkitekter och gästerna kan välja<br />

mellan sju olika ”rum” placerade bland<br />

trädkronorna. Ett av rummen, Mirrorcube,<br />

”Spegelkuben” är nästan svår att<br />

hitta bland träden då väggarna är klädda<br />

med reflekterande glas som skapar ett<br />

naturligt kamouflage. Interiören är gjord<br />

i plywood och fönstren ger panoramavy<br />

åt alla håll. För att inte fåglar ska flyga in<br />

i rummet har en infraröd film lagts in i<br />

glaset. Färgen är osynlig för människan<br />

men synlig för fåglarna. ”Spegelkuben”<br />

inrymmer boende för två personer med<br />

en dubbelsäng, toalett, sällskapsrum och<br />

en takterrass. En tolv meter lång bro leder<br />

upp till Spegelkuben.<br />

Läs mer på www.treehotel.se<br />

...är maxhastigheten för världens största berg-<br />

och dalbana gjord av trä. Banan heter Son of Beast<br />

och finns i Kings Island nöjespark i Ohio USA.<br />

Banan är 2 143 m lång.<br />

treehotel


inte duscha<br />

Att duschA eller<br />

41 procent av männen och 33 procent<br />

av kvinnorna i Storbritannien<br />

duschar inte dagligen. 12 procent<br />

tvättar sig bara ordentligt en eller<br />

två gånger i veckan. Det visar en<br />

undersökning på uppdrag av <strong>SCA</strong><br />

toArulls-<br />

konst<br />

Den franska<br />

illustratören<br />

och<br />

konst nären<br />

Anastassia<br />

Elias gör<br />

konstverk<br />

gömda<br />

i tomma<br />

toarullar.<br />

Framtidens<br />

klimatidéer listade<br />

WWF (Världsnaturfonden) har släppt sin årliga lista<br />

över klimatentreprenörerna som kan minska världens<br />

CO 2-utsläpp. Tillsammans har dessa lösningar möjligheten<br />

att minska CO 2-utsläppen med 300 miljoner ton<br />

per år, om de blir globala. Det är fem gånger mer än<br />

Sveriges årliga utsläpp, enligt Håkan Wirtén, generalsekreterare<br />

för WWF i Sverige.<br />

Årets idéer handlar om:<br />

Solenergidrivna kylsystem för hus i varma länder<br />

Värmepump för hus<br />

Vattenrening med alger<br />

”Grönare kemikalier” i förpackningsindustrin<br />

Lagring av CO 2 från bioenergi.<br />

läs mer på www.climatesolver.org<br />

som genomfördes förra året. Dessa<br />

siffror placerar Storbritannien efter<br />

Australien, Mexiko och Frankrike<br />

vad det gäller att vara noga med<br />

den personliga hygienen. Många<br />

verkar dessutom tycka att det är<br />

för jobbigt att tvätta håret regelbundet.<br />

Under 2008 rapporterade<br />

affärskedjan Boots en 45-procentig<br />

ökning för försäljningen av torrschampo.<br />

REnA HändER<br />

RäddAR BARnS liv<br />

Internationella handtvättsdagen<br />

(Global Handwashing<br />

Day) hölls den 15 oktober i år<br />

och fokuserade på barn. Av runt<br />

120 miljoner barn som föds i uländerna<br />

varje år kommer hälften<br />

att bo utan tillgång till bra<br />

sanitära anläggningar – ett hot<br />

både mot deras överlevnad och<br />

utveckling.<br />

Dålig hygien svarar varje år<br />

foto: IStoCkphoto<br />

för omkring 1,5 miljoner diarrérelaterade<br />

dödsfall hos barn under<br />

fem år. Barn drabbas i mycket<br />

högre grad än vuxna av diarrésjukdomar.<br />

I år mobiliserades<br />

miljoner människor i mer än 80<br />

länder på fem kontinenter att tvätta<br />

händerna med tvål.<br />

Läs mer på www.globalhandwashingday.org<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*5


SHAPE covEr<br />

6*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]


mänS<br />

inkontinEnS<br />

- det sista tabut<br />

Manlig inkontinens<br />

är ett av våra sista stora tabun. Många<br />

män som drabbas försöker dölja sina besvär och<br />

anar inte vilken god hjälp som finns att få.<br />

Det är dags att börja prata mer öppet<br />

om inkontinensproblem<br />

för män.<br />

text: SArA BErgqviSt foto: PySSE HolmBErg<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*7


SHAPE covEr<br />

iEuropa och USA har ungefär<br />

var tionde man över 30 år råkat<br />

ut för inkontinensproblem<br />

i varierande grad. Problemet<br />

ökar med stigande ålder. Vid 60 års<br />

ålder är ungefär 5 procent inkontinenta<br />

och vid 85 år runt 25 procent.<br />

Medan kvinnors inkontinens oftare<br />

har varit i fokus har det varit tyst kring<br />

mäns problem. Många män lider i tysthet<br />

och vet inte om att de med enkla åtgärder<br />

kan bli av med sina besvär eller<br />

åtminstone lindra effekterna av dem.<br />

Undersökningar visar att 60<br />

procent av de män som har inkontinensproblem<br />

inte använder något<br />

skydd alls. Vissa köper dambindor<br />

eller i bästa fall inkontinensskydd för<br />

kvinnor, kanske använder de sin frus<br />

produkter.<br />

Men toapapper eller strumpor i<br />

kalsongerna är inte ovanligt, uppfinningsrikedomen<br />

är stor – för många män<br />

är det ett problem man inte nämner vid<br />

namn, än mindre söker för. Inte sällan<br />

leder problemen till depressioner.<br />

– Idag finns så många hjälpmedel<br />

att välja bland att urininkontinens<br />

inte behöver vara ett stort bekymmer,<br />

säger Kerstin Cronwall, uroterapeut<br />

vid Karolinska Universitetssjukhuset i<br />

Stockholm.<br />

En del inkontinensproblem, till exempel<br />

efter en prostataoperation, försvinner<br />

ofta av sig själva efter en tid.<br />

Andra kan opereras bort. Ytterligare<br />

8*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

Idag finns så många<br />

hjälpmedel att välja bland att<br />

urininkontinens inte behöver<br />

vara ett stort bekymmer.<br />

några kan medicineras bort med goda<br />

resultat. För de med problem som kvarstår<br />

finns inkontinensskydd specifikt<br />

utformade för män som tar bort ovälkommen<br />

lukt och som inte syns utanpå<br />

kläderna.<br />

– Man kan till och med ha tajta jeans<br />

på sig utan att det märks, säger Kerstin<br />

Cronwall.<br />

Det finns många orsaker till urininkontinens<br />

hos män. Enligt Jonas<br />

Hugosson, professor i urologi<br />

vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />

i Göteborg,<br />

är den vanligaste orsaken<br />

nervskador, exempelvis<br />

till följd av en stroke eller<br />

nervsjukdomar som Parkinson<br />

och MS. Andra vanliga<br />

orsaker är prostataförstoring och<br />

urinvägsinfekt ioner, men det kan också<br />

handla om sjukdomar i urinblåsan<br />

som blåssten och blåstumör. Rökning,<br />

övervikt och diabetes kan också orsaka<br />

inkontinens.<br />

– På sikt tror jag att vanligaste orsaken<br />

kommer att vara en följd av att man<br />

blivit opererad för prostatacancer. Det<br />

är den absolut vanligaste cancerformen<br />

bland män i västvärlden och som dessutom<br />

fortsätter att öka i frekvens, säger<br />

Jonas Hugosson.<br />

Vid en prostatacanceroperation tas<br />

hela prostatan bort. Så länge prostatan<br />

finns kvar fungerar den som en tryckdämpare<br />

kring urinröret. När den tas<br />

bort blir bara ett hålrum kvar, vilket<br />

kalsong med inbyggt inkontinensskydd – funkar under tajta jeans.<br />

ofta leder till inkontinensproblem direkt<br />

efter operationen. Efter ett halvår<br />

är de flesta återställda igen, men en del<br />

får kvarvarande besvär.<br />

– På sikt har runt 5 procent av männen<br />

allvarligare problem kvar, ytterligare<br />

10 procent behöver regelbundet<br />

använda skydd och 35 procent har problem<br />

vid enstaka tillfällen, säger Jonas<br />

Hugosson.<br />

en del män som fått kvarstående<br />

besvär med inkontinens<br />

efter en prostatacanceroperation<br />

kan bli hjälpta<br />

av en ny operation där de<br />

förses med en konstgjord<br />

slutmuskel kring urinröret.<br />

Många blir också hjälpta av<br />

bäckenbottenträning, enligt Kerstin<br />

Cronwall.<br />

– Men det finns undersökningar som<br />

tyder på att den bästa effekten uppnås<br />

genom en kombination av bäckenbottenträning<br />

och generell fysisk aktivitet.<br />

Jag brukar skicka alla mina patienter<br />

till gymmet, säger Jonas Hugosson.<br />

Han rekommenderar alla som får inkontinensproblem<br />

att genast söka hjälp.<br />

– Det finns så många olika orsaker att<br />

det är viktigt att man blir ordentligt undersökt.<br />

Speciellt gäller det om man börjar<br />

få trängningar, läckage under natten<br />

eller blod i urinen. Då måste man söka<br />

hjälp. Däremot behöver man inte bekymra<br />

sig så mycket för lite efterdropp. Det<br />

råkar nästan alla män ut för ibland.


Lite efterdropp behöver<br />

man inte bekymra sig<br />

för - det råkar nästan alla<br />

män ut för ibland. Men<br />

för de som drabbas av inkontinens<br />

finns bra hjälp<br />

att få så att man kan leva<br />

sitt liv som vanligt på<br />

jobbet och fritiden.


SHAPE covEr<br />

10*<strong>SCA</strong> SHAPE [x*20xx] [4*2010]<br />

inkontinEnS kAn<br />

StörA vArdAgSlivEt<br />

40 procent av männen väntade mer än ett år<br />

innan de uppsökte en läkare för sina problem.<br />

närmare hälften uppgav att inkontinensproblemen<br />

hade negativa effekter på sömnen.<br />

För var femte man innebar det negativa effekter<br />

på arbetsförmågan.<br />

Från 16 procent av männen i Tyskland till 23<br />

procent i sverige kände sig deprimerade.<br />

mellan en tredjedel och hälften upplevde<br />

att den intima relationen med deras partner<br />

försämrats.<br />

För många påverkades det sociala livet. mer<br />

än en fjärdedel av de tyska männen och en<br />

tredjedel av de svenska männen slutade med<br />

fritidsintressen som de tidigare tyckt om att<br />

ägna sig åt.<br />

källa: Tena mens “THe lUTs rePOrT – Paneuropean<br />

insight into male incontinence”<br />

lUTs är en förkortning av lower Urinary Tract<br />

symptoms och betyder nedre urinvägssymptom.<br />

Undersökningen genomfördes bland 1 134<br />

män med inkontinensproblem och 988 kvinnliga<br />

partners i storbritannien, Tyskland, Frankrike,<br />

sverige och italien i februari–mars 2010.<br />

olikA tyPEr<br />

Av inkontinEnS<br />

Trängningsinkontinens. vanligaste sorten av inkontinens<br />

hos män. innebär ett plötsligt och starkt<br />

behov av att kissa som kan göra att blåsan tömmer<br />

sig innan man hunnit till toaletten. en överaktiv<br />

blåsa innebär att man behöver kissa oftare än<br />

normalt och kanske flera gånger på natten.<br />

ansträngningsinkontinens. Ovanligt bland<br />

män. kan förekomma efter prostatacanceroperation<br />

och innebär urinläckage vid fysisk ansträngning<br />

som hosta, skratt, tunga lyft eller träning.<br />

överrinningsinkontinens. ett konstant eller<br />

sporadiskt urinläckage vid förslappad eller uttänjd<br />

urinblåsa.<br />

efterdropp. något som de flesta män råkar ut<br />

för och som oftast inte är något att oroa sig för. en<br />

bra strategi är att ta god tid på sig på toaletten.


PaUl BOOs, 79 år, bor i staden<br />

Sonthofen i södra Tyskland och är<br />

en ovanligt aktiv man. Han cyklar så<br />

länge det inte finns snö och på vintern<br />

åker han längdskidor. Han håller även<br />

föredrag om inkontinens. För sju år sedan<br />

opererades han för prostatabesvär,<br />

och två år senare genomgick han en<br />

ljumskbråcksoperation där bukhinnan<br />

förstärktes med ett plastnät. Metoden<br />

fungerar oftast bra men i Paul Boos fall<br />

skadades vissa nerver och även prostatan<br />

av nätet.<br />

– Jag blev opererad ännu en gång, men<br />

skadorna gick inte att reparera. Efter operationen<br />

blev jag inkontinent till 100 procent.<br />

Jag kunde inte hålla mig alls utan all<br />

urin – runt 2,5 liter om dagen – bara rann<br />

ur mig. Det var oerhört skrämmande och<br />

frustrerande, säger han.<br />

Paul Boos blev remitterad till en<br />

sjukgymnast som lärde honom speciella<br />

bäckenbottenövningar, som i sin tur<br />

stärker de rätta musklerna i underlivet.<br />

I dag har han blivit 70 procent bättre<br />

enbart av träningen.<br />

– Nu för tiden rinner det ut mellan<br />

2,5 deciliter och en halv liter urin om<br />

dagen, beroende på vad jag gör. Nattetid<br />

är det inga problem, däremot på<br />

morgonen har jag svårt att hålla mig, i<br />

synnerhet om jag går och står.<br />

Problemet med läckage har Paul<br />

Boos löst med inkontinensskydd för<br />

män. Han undersökte marknadens<br />

alla produkter innan han hittade den<br />

inkontinensprodukt för män som passar<br />

honom och hans anatomi. Det är<br />

viktigt att skyddet sitter bra för att man<br />

ska få bra livskvalitet, menar han.<br />

– På sjukhuset fick jag det allra<br />

bill ig aste skyddet och det höll verkligen<br />

inte måttet. Det blev genomblött på en<br />

gång. Jag fick prova en inkontinensbyxa<br />

som satt bra, men den prasslade<br />

när jag rörde på mig och jag ville inte<br />

att andra skulle höra vilket problem jag<br />

hade, säger Paul Boos med ett skratt.<br />

Det här med inkontinens är nämligen<br />

en svår sak – i synnerhet för män,<br />

menar Paul Boos. För att hjälpa andra<br />

i samma situation har han startat självhjälpgrupper<br />

för män med inkontinensbesvär<br />

och när de träffas kan de prata<br />

Paul Boos kan<br />

inte hålla tätt. Han är en av<br />

tusentals män som har drabbats<br />

av inkontinens. Men till skillnad<br />

från de flesta i hans situation<br />

är det ingethan tiger<br />

om – tvärtom.<br />

FiFFigA löSningAr<br />

får livet att rulla<br />

text: EliSABEt tAPio-nEuwirtH<br />

om alla tabun och rädslor som finns.<br />

– De allra flesta män med inkontinensbesvär<br />

som jag möter vågar knappt<br />

prata om problemet med sina närmaste.<br />

Många skäms. Majoriteten har<br />

genomgått en prostataoperation och är<br />

i sina bästa år – mellan 50 och 70 år –<br />

och plötsligt har de inte bara problem<br />

med potensen, de kissar dessutom på sig.<br />

I den här regionen där jag bor spelar även<br />

religionen in. Som katolik pratar man<br />

inte om sitt underliv – det är tabu.<br />

– Men det är viktigt att prata, att<br />

lära sig och lära nytt.<br />

PaUl BOOs berättar att många män<br />

inte vågar gå ut efter att de har drabbats<br />

av inkontinens. Det kan börja<br />

läcka urin när som helst – på bion,<br />

teatern, fotbollsmatchen. Man är rädd<br />

att man ska lukta. Då känns det bra<br />

mycket säkrare att stanna hemma, även<br />

om livet blir gråare än förr.<br />

Paul Boos har hittat sätt som gör att<br />

han kan vara så aktiv som han vill. Under<br />

cykelturer och längdskidåkningar läcker<br />

han sällan eller aldrig. Promenader är<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*11


SHAPE covEr<br />

genOm OmFaTTande informationsinsatser<br />

och bra hjälpmedel ska<br />

vardagen förbättras för de många män<br />

som är drabbade.<br />

Sedan några år tillbaka finns utmärkta<br />

inkontinensskydd speciellt utformade<br />

för män. Men få känner till att<br />

de existerar och användningen är låg.<br />

Genom att informera om vilken hjälp<br />

man som drabbad kan få finns stora<br />

vinster att hämta i form av ökad livskvalitet<br />

för många män.<br />

– Många män tror att de är ensamma<br />

om det här problemet. Vi vill visa dem att<br />

det inte behöver betyda världens undergång,<br />

utan att god hjälp finns att få, säger<br />

Katerina Kankova, marknadschef för<br />

TENA Men i Europa.<br />

Inkontinensskydden från TENA<br />

Men finns i flera olika storlekar, beroende<br />

på mängden läckage. I USA finns<br />

12 * <strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

svårare – men han har sina knep:<br />

– Man får vara lite fiffig helt enkelt.<br />

Jag ser till att jag promenerar på ställen<br />

där det finns skogsområden eller buskage.<br />

Om det kommer några droppar smiter<br />

jag snabbt in någonstans och byter<br />

inkontinensskydd. Åker jag på en längre<br />

utflykt packar jag ner mina inkontinensskydd,<br />

extra underkläder och byxor i<br />

en rymlig väska. Och så använder jag<br />

<strong>SCA</strong><br />

bryter isen<br />

I Europa är <strong>SCA</strong> och TENA Men en av de<br />

drivande krafterna för att bryta tabut kring<br />

inkontinens hos män.<br />

de även i form av kalsonger.<br />

– På senare år har fokus på maskulin<br />

utformning ökat, både när det gäller<br />

produkterna i sig och förpackningarna.<br />

Det gör att man upplever det mindre<br />

pinsamt att köpa produkterna, säger Katerina<br />

Kankova.<br />

nUmera HiTTar man inkontinensskydd<br />

även i detaljhandeln. I USA har<br />

det funnits i flera år, medan det i Europa<br />

är ett relativt nytt fenomen. Tidigare<br />

var enda alternativet att göra sina<br />

inköp via vården eller apoteken. En annan<br />

ny satsning handlar om försäljning<br />

via internet. I dagsläget kan man köpa<br />

TENA Men i sju olika länder via internet,<br />

men redan nästa år handlar det om<br />

en fördubbling.<br />

– Vi tror att online­försäljningen snart<br />

har gått förbi den traditionella försälj­<br />

aldrig ljusa sommarbyxor, bara mörka –<br />

om jag skulle läcka så syns det inte.<br />

Paul Boos har till och med skrivit<br />

en bok om sina inkontinensproblem –<br />

en humoristisk bok som han hoppas<br />

hjälper och inspirerar män i samma<br />

situation.<br />

– Med övning, erfarenhet och med<br />

humorn i behåll kan man övervinna<br />

många problem!<br />

TENA Men – ett inkontinenskydd<br />

för män.<br />

ningen. Det här är produkter som passar<br />

mycket bra för nätförsäljning och hemkörning,<br />

säger Lennart Hjält, e­handelsansvarig<br />

på <strong>SCA</strong>.<br />

På många håll samarbetar TENA<br />

Men med olika organisationer för att<br />

sprida kunskap och medvetenhet kring<br />

inkontinensproblem för män. I USA<br />

gjorde man en informationssajt tillsammans<br />

med Men’s Health Network förra<br />

året och i år har ett samarbete inletts<br />

med Prostate Cancer Charity i Storbritannien.<br />

Nyligen gjorde TENA Men dessutom<br />

en omfattande undersökning av hur män<br />

med inkontinens själva upplever sina problem<br />

i samarbete med europeiska organisationen<br />

Men’s Health Forum. Resultatet<br />

finns att läsa i ”The LUTS Report” och<br />

visar att livskvaliteten för många män<br />

med inkontinens sjunker markant.


ANOTHER<br />

INNOVATION FROM<br />

Sure your current underwear works just fine.<br />

BUT WE’VE NEVER STOPPED AT “FINE”.<br />

Depend ® TENA ® Super Plus<br />

• SECURE CUT AND FIT<br />

• COTTONY-SOFT FABRIC<br />

• 40% MORE ABSORBENT<br />

THAN ORIGINAL TENA WOMEN<br />

TRADE UP to underwear that gives you more, without paying more:<br />

new Super Plus Underwear from TENA. Now with a money-back guarantee,<br />

you can try our latest innovation risk-free. Call us at 1.800.781.3298 to<br />

receive a free sample or visit us online at www.TENA.us<br />

The Depend name and trademark are the property of Kimberly-Clark Worldwide, Inc.<br />

Found in aisles where bladder control products are sold. TENA and Serenity are registered trademarks of <strong>SCA</strong> Hygiene Products, A.B.<br />

THE evolution OF<br />

bladder protection


trEnd<br />

14*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

Utsökt mat och fantastisk inredning i all ära, men<br />

om gästen möts av en ofräsch toalett är risken stor att<br />

den aldrig återkommer till restaur angen. Var fjärde<br />

gäst skulle till och med lämna stället omedelbart.<br />

TexT: EvA-LottA SigurdH foto: iStockPHoto ocH SAnnA SkErdén


Smutsiga toaletter<br />

fäLLEr<br />

krögArE<br />

en matgäst lägger stor vikt<br />

vid vilket intryck de får av<br />

restaurangens ”hemlighus”.<br />

Det visar en internationell<br />

undersökning som konsumentanalysföretaget<br />

Harris Interactive gjort. Inne<br />

på toaletten på restaurang Greken på<br />

hörnet i Stockholm hänger kristallkronor<br />

i taket och gästerna erbjuds riktiga<br />

parfymer i samband med toalettbesö­<br />

HELHEtSuPPLEvELSE<br />

Drygt 75 procent av respondenterna<br />

från ett flertal länder<br />

svarade att de inte skulle återkomma<br />

till en restaurang om<br />

toaletten höll dålig standard.<br />

86 procent anser att hygienen<br />

på restaurangen är viktig för<br />

helhetsupplevelsen och 88<br />

procent tycker att toaletternas<br />

hygien speglar hela restaurangens<br />

hygien.<br />

42 procent använder papper<br />

för att slippa vidröra ytorna på<br />

en smutsig toalett.<br />

Undersökningen är gjord på<br />

uppdrag av <strong>SCA</strong> bland 2 175<br />

vuxna amerikaner.<br />

ket. Lite överarbetat kanske kan tyckas,<br />

men krögaren och en av delägarna,<br />

Giannis Giassemis, är övertygad om att<br />

en rejäl investering lönar sig flerfaldigt.<br />

– Allt hänger ihop. Den som får ett<br />

positivt intryck av toaletten upplever<br />

att hela restaurangen är fräsch. Och<br />

tvärtom, säger han.<br />

Allra viktigast är inte helt oväntat<br />

hygienen. Det vittnar både undersökningen<br />

och Giannis Giassemis erfarenheter<br />

om. Men även sådant som dofter<br />

och belysning är oerhört viktigt. Och<br />

då är det inte konstgjorda toalettdofter<br />

som avses, betonar Giannis Giassemis:<br />

– Nej, det ska vara riktiga<br />

parfymer. Dels har<br />

dessa en helt annan doft,<br />

dels ger de besökaren det<br />

där lilla extra, som får<br />

henne att känna sig uppskattad<br />

och utvald.<br />

Sådant ger gott<br />

rykte och gör att<br />

gästerna kommer<br />

tillbaka.<br />

Giannis Giassemis<br />

säger samtidigt<br />

att även god ventila­<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*15


trEnd<br />

tion är ett måste – både av hänsyn till<br />

eventuella astmatiker och för den totala<br />

hygienupplevelsen.<br />

– När det gäller belysningen så bör<br />

det vara samma ljussättning inne på toaletten<br />

som i övriga restaurangen, understryker<br />

Giannis Giassemis. Återigen för<br />

ett sammanhängande intryck av restaurangbesöket.<br />

Giannis Giassemis tror inte det finns<br />

några ”typiska” trender för restaurangtoaletter,<br />

vare sig i Sverige eller<br />

utomlands. Varje ställe vill ha sin egen<br />

stil, såväl i själva restaurangen som på<br />

toaletten.<br />

Däremot har restauranger överlag<br />

skärpt till sig när det gäller att satsa på<br />

hygien och renlighet på toaletterna, något<br />

som inte minst undersökningar och<br />

den ökade mediala uppmärksamheten<br />

bidragit stort till. Idag finns till och<br />

med litteratur på området.<br />

Och en ”rejäl investering” måste inte<br />

nödvändigtvis vara detsamma som<br />

påkostat eller komplicerat, menar Giannis<br />

Giassemis. Med god hygien och<br />

hög mysfaktor behövs exempelvis inga<br />

dyra konstverk på väggarna. Däremot<br />

skadar det inte med lite fantasi.<br />

– Det är så roligt när barnen kommer<br />

springande och vill titta på våra<br />

toaletter, avslutar han.<br />

tork ELEvAtion intAr uSA<br />

Hygien, funktionalitet och estetik<br />

var honnörsorden när <strong>SCA</strong>s nya<br />

serie pappershållare Tork Elevation<br />

introducerades på restauranger och<br />

andra allmänna hygienutrymmen<br />

2009. Och framgångarna lät inte<br />

vänta på sig. Efter bästa betyg från<br />

både krögare och restauranggäster<br />

har nu Tork Elevation lanserats i 90<br />

<strong>SCA</strong>-länder, nu senast i USA i början<br />

av året.<br />

16*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

Den som får ett positivt<br />

intryck av toaletten,<br />

upplever att hela<br />

restaurangen är fräsch.<br />

Många restauranger satsar idag mer på<br />

hygien och inredning. Här toaletten på<br />

”Greken på hörnet”.<br />

Efter drygt ett halvår på marknaden<br />

kan John Drengler, produkt- och<br />

marknadschef, <strong>SCA</strong> Tissue North<br />

America, konstatera att introduktionen<br />

gått över förväntan.<br />

– Den stilrena designen, i kombination<br />

med enkel användning och<br />

skötsel är vårt enkla, men uppenbarligen<br />

lyckade koncept, säger John<br />

Drengler.<br />

Nu står skolor och kontor på tur för<br />

vidare lansering.<br />

Tork Elevation<br />

har designats<br />

av den svenskamerikanskedesignern<br />

Thomas<br />

Meyerhoffer.<br />

Sverige är också<br />

ett av de länder där Tork Elevation<br />

haft störst framgångar, enligt<br />

John Drengler.


skogen<br />

Skogsindustrin står inför en spännande omställning. Från att<br />

Snart med skog i både<br />

skalet och i tanken.<br />

Nya krafter från<br />

främst ha använts till trä och papper skapas nu nya smarta<br />

produkter av skogsråvara. Miljövänliga bränslen är redan<br />

här. Nu kommer också bilar, mediciner och livsmedel.<br />

TexT: Sara BergqviSt foTo: gettY iMageS, iStockPHoto, JoHan olSSon<br />

trend<br />

[4*2010] SHaPe <strong>SCA</strong>*17


trend<br />

Skog i maten – jodå,<br />

förtjockningsmedel<br />

baserade på MFC finns<br />

redan i vissa livsmedel,<br />

främst i Japan.<br />

en sak är säker. Synen på<br />

skogen som råvarukälla för<br />

enbart papper och trävaruprodukter<br />

håller på att<br />

förändras. Skälen är två. Dels finns<br />

ekonomiska vinster att hämta med en<br />

högre förädlingsgrad och bättre resursutnyttjande,<br />

dels handlar det om ökade<br />

drivkrafter att hitta miljövänliga ersättningar<br />

till oljebaserade drivmedel,<br />

18*<strong>SCA</strong> SHaPe [4*2010]<br />

förpackningar, konstruktionsmaterial<br />

och kemikalier.<br />

Det kanske mest spektakulära användningsområdet<br />

handlar om något<br />

som kallas MFC, mikrofibrillär cellulosa,<br />

och som man får genom att<br />

sönderdela cellulosafibrerna i så små<br />

beståndsdelar att man inte ens kan se<br />

dem med vanligt mikroskop. Dessa<br />

småpartiklar kan sedan byggas upp<br />

igen till en oändlig mängd olika material<br />

med olika egenskaper. En som<br />

länge forskat på området är Tom<br />

Lindström, professor på tekniska högskolan<br />

i Stockholm (KTH) och forskningsinstitutet<br />

Innventia.<br />

– Problemet hittills har varit att hitta<br />

framställningsmetoder som är tillräckligt<br />

ekonomiska och energieffektiva.<br />

Men nu börjar vi närma oss metoder<br />

där detta är möjligt i större skala, säger<br />

Tom Lindström.<br />

Mikrofibrillär cellulosa (nanocellulosa)<br />

har många användningsområden,<br />

bland annat utnyttjas dess styrka i<br />

papper och plaster.<br />

Sca i nYa<br />

ProJekt<br />

<strong>SCA</strong> är involverat i en mängd<br />

olika projekt som ska leda till<br />

högre förädlingsgrad och effektivare<br />

utnyttjande av den<br />

stora mängd skogsråvara som<br />

företaget äger.<br />

– De största flödena idag är sågade<br />

trävaror och olika typer av<br />

papper. Nu tittar vi på olika sätt<br />

att utöka vår produktportfölj, säger<br />

Per-Johan Ahlzén, gruppchef<br />

vid <strong>SCA</strong> R&D Centre i Sundsvall.<br />

De forskningsprojekt som pågår<br />

rör sig bland annat om effektivare<br />

förpackningar, nya materialtyper<br />

och nya bränsletyper.<br />

– Mycket handlar om att ersätta<br />

oljebaserade material med<br />

skogsbaserade och att göra dagens<br />

produkter mer resurssnåla.<br />

Ett exempel inom <strong>SCA</strong> Packaging<br />

går ut på att ersätta oljebaserad<br />

EPS-plast med ett miljövänligt<br />

alternativ. Materialet som<br />

är baserat på råvaror från växtriket<br />

ska användas som stötskydd<br />

inuti förpackningar, till exempel<br />

för att skydda ömtåliga elektronikprodukter.<br />

<strong>SCA</strong> har också inlett<br />

samarbeten med andra företag<br />

för att öka kunskapen om hur<br />

MFC kan användas för att skapa<br />

nya produkter.<br />

Ytterligare ett spännande initiativ,<br />

”The Virgin Car”, handlar om<br />

att skapa miljövänliga bilar baserade<br />

på biomaterial i ett samarbete<br />

mellan <strong>SCA</strong>, Volvo och ett antal<br />

andra företag, högskolor och<br />

forskningsinstitut. Mer information<br />

finns på www.biomaterial.se.<br />

Genom att använda mikrofibrillär<br />

cellulosa kan man skapa produkter som<br />

är extremt starka och lätta. Ett utmärkt<br />

användningsområde är som ersättningsmaterial<br />

för plaster i bilar, vilket<br />

ger dubbla miljövinster. Dels får man<br />

material som är miljövänligare i sig, dels<br />

skapas lättare bilar som kräver min­


dre drivmedel. Andra möjliga användningsområden<br />

finns inom livsmedelsindustrin.<br />

Förtjockningsmedel baserade<br />

på MFC förekommer redan och i Japan<br />

används ämnet i en del exklusiva livsmedel.<br />

Dessutom kan MFC med fördel<br />

användas som ingrediens i vissa mediciner<br />

och skönhetsprodukter.<br />

Tom Lindström och hans kollegor<br />

har också tittat på hur MFC kan användas<br />

för att skapa lättare och starkare<br />

papper, filmer och skyddande barriärer<br />

i förpackningar liksom stötskyddande<br />

material i förpackningar som ersättning<br />

för frigolit och EPS­plaster.<br />

– Inom några år kommer de här produkterna<br />

att finnas på marknaden i<br />

större skala, säger Tom Lindström.<br />

ETT ANNAT SPäNNANDE utvecklingsområde<br />

gäller energi och drivmedel.<br />

Redan idag används restprodukter vid<br />

massa­ och trävaruframställning för att<br />

ge värme och ibland även el till hushållen.<br />

Nyligen har man också börjat framställa<br />

dieselersättningar av råtallolja som<br />

är en biprodukt vid massatillverkning.<br />

Mycket handlar om att ersätta oljebaserade<br />

material med skogs baserade.<br />

– Men man ska<br />

heller inte glömma<br />

de utvecklingsmöjligheter<br />

som ligger i<br />

att förbättra och ta fram<br />

nya träprodukter. Utvecklingen<br />

går hela tiden mot bättre<br />

ändamålsanpassning och effektivaretillverkningsprocesser,<br />

säger Lars Wilhelmsson vid<br />

forskningsinstitutet Skogforsk.<br />

källan till nYa Produkter<br />

De fyra kemiska beståndsdelarna i ett träd:<br />

Cellulosa är huvudråvaran i papper.<br />

Omvandlad till mikrofibrillär<br />

cellulosa kan den användas till<br />

konstruktionsmaterial i bilar,<br />

mediciner, skönhetsprodukter,<br />

livsmedel och stärkande material i<br />

papper och förpackningar.<br />

Lignin är det kitt som fäster samman<br />

trädets cellulosafibrer. Kan användas<br />

som bränsle eller bindemedel.<br />

MFC kan användas som<br />

ingrediens i vissa mediciner<br />

och skönhets prod ukter.<br />

Hemicellulosa kan användas till<br />

förtjockningsmedel, olika typer av<br />

skyddande barriärer eller omvandlas<br />

till sötningsmedel som xylitol.<br />

Extraktivämnen som till exempel<br />

kåda finns till för att skydda trädet<br />

mot röta och insektsangrepp.<br />

Har goda medicinska effekter.<br />

Kan också användas till smörersättning<br />

och näringstillskott.<br />

[4*2010] SHaPe <strong>SCA</strong>*19


Profil<br />

Livräddar<br />

Petra Wadströms geniala uppfinning Solvatten<br />

ger rent vatten på platser som saknar elektricitet och hennes<br />

vattendunk kan rädda tiotusentals liv. Dessutom minskar skövlingen<br />

av regnskogar och förutsättningarna ökar för<br />

fattiga människor att försörja sig själva.<br />

rent vatten, vilket de flesta i<br />

väst ser som en självklarhet,<br />

är något över en miljard människor<br />

på jorden inte ens har<br />

tillgång till. Varje år dör 3,5 miljoner<br />

människor av smutsigt dricksvatten.<br />

Över två miljoner är barn.<br />

I stora delar av världen överlever vart<br />

femte barn inte ens sin femårsdag. Brist<br />

på rent dricksvatten och bristande hygien<br />

dödar fler barn än krig.<br />

– Som fyrabarnsmamma vet jag hur<br />

hemskt det är när ens barn blir sjuka,<br />

inget är värre, säger Petra Wadström,<br />

uppfinnaren bakom Solvatten.<br />

– Utan el eller kemiska tillsatser renar<br />

och värmer Solvatten upp till 33<br />

liter vatten per dygn. I många fattiga<br />

länder motsvarar det förbrukningen för<br />

en hel familj.<br />

Att hon är stolt och glad över sin<br />

uppfinning är tydligt, när hon entusias-<br />

20*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

med sol och vatten<br />

TexT: PEr ÖqviSt Bild: SolvAttEn<br />

tiskt berättar vad Solvatten på sikt kan<br />

innebära. Idén fick hon när hon bodde<br />

ett år i Sydney med sin man som hade<br />

forskningsstipendium inom cancerdiagnostisk.<br />

Som konstnär gick hon med<br />

i ett konstnärskollektiv med aboriginska<br />

kvinnor. Men det var som uppfinnare<br />

hon såg hur den starka solen<br />

lyste utan att energin tillvaratogs, och<br />

grubblade över det.<br />

Under resor i Afrika och Asien såg<br />

hon också hur kvinnor tvingades bära<br />

vatten många kilometer och koka det<br />

med ved från skövlad regnskog för att<br />

göra vattnet drickbart.<br />

EftEr att tidigarE ha uppfunnit<br />

Opbra, ett bröstbandage för nyopererade<br />

kvinnor med bröstcancer, Osnodd,<br />

en klämma som hindrar tjuvar från att<br />

stjäla plånböcker ur handväskor, och<br />

en ritplatta med sand, uppfann hon nu<br />

Solvatten.<br />

Den ser ut som en stor bok när man<br />

öppnar den, med två dunkar som fylls<br />

med vatten genom ett filter. Den placeras<br />

i 90 graders vinkel mot solen. Efter<br />

två till sex timmar har vattnet nått 55<br />

grader.<br />

Värmen ihop med solens UV-strålar<br />

renar vattnet och förstör DNA-koden så<br />

att de vattenburna bakterier som ger upphov<br />

till kolera, dysenteri, masksjukdomar,<br />

E-coli och tyfoid inte förökar sig.<br />

I ett försöksprogram finansierat av<br />

FN-organet UN Habitat fick 300 familjer<br />

i Kenya och Nepal, över tusen<br />

personer, prova Solvatten.<br />

– Ett av mitt livs stora ögonblick var<br />

när jag ett år efteråt besökte Kabula i<br />

västra Kenya och fick se att alla efter<br />

försöket var avslutat ännu använde Solvatten.<br />

Med tårar i ögonen fick jag höra<br />

hur de sparat pengar och tid, sluppit gå


i stället för<br />

att lägga<br />

pengar på<br />

ved och<br />

sjukbesök<br />

kunde de<br />

nu köpa<br />

kor.<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*21


Solvatten ser ut som en bok och kan rena upp till 33 liter vatten per dygn.<br />

till sjukhus för tyfoid och salmonella,<br />

och att de använt mindre ved.<br />

– I stället för att lägga pengar på ved<br />

och sjukbesök kunde de nu köpa kor,<br />

bygga hus och till och med starta företag.<br />

Det låter stort, men så var det!<br />

Solvatten används inte bara till att<br />

rena dricksvatten och få fram rent vatten<br />

till matlagning och tvätt av sår.<br />

Rent vatten används också för att<br />

tvätta bebisar och vuxna, att diska med<br />

och till och med tvätta kornas juver<br />

före mjölkning. Vatten som ska kokas<br />

förvärms för att spara ved.<br />

På fem år sparas 50 träd, eller upp till<br />

12 ton koldioxid, för varje Solvatten,<br />

vilket fått företag att satsa pengar för<br />

att klimatkompensera egna utsläpp. På<br />

det sättet kan priset i vissa fall halveras<br />

från 800 till 400 kronor styck.<br />

Petra har haft särskilt fokus på kvinnor<br />

och barn.<br />

22*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

– Demokrati börjar alltid med att<br />

kvinnor får mer tid och har friska barn.<br />

Solvatten sparar i snitt tre timmar per<br />

dag!<br />

Petra Wadström berättar att fattiga<br />

familjer i byar går samman och samlar<br />

ihop pengar. Familjen med störst behov<br />

får första vattenrenaren, sedan köper<br />

man fler efter hand.<br />

Nu iNlEds Ett projekt Kibera, i Nairobi,<br />

ett av världens största slumområden.<br />

Konsekvenser ur miljöperspektiv<br />

studeras men också hur hälsan påverkas<br />

och hur invånare kan starta butiker<br />

och själva sälja Solvatten på lokala<br />

marknader.<br />

Ett projekt finansierat av Tillväxtverket<br />

och UN Habitat i höst ska<br />

också ge 20 000 personer i Burkina<br />

Faso, Mali och Etiopien tillgång till<br />

Solvatten. Under sju år efter Petra<br />

fAKtA<br />

Namn: Petra Wadström<br />

Ålder: 58 år<br />

Yrke: uppfinnare, forskare, företagare<br />

och konstnär<br />

Bor: Villa i Åkersberga norr om<br />

stockholm. sommartorp i stockholms<br />

skärgård.<br />

familj: Maken Calle, cancerläkare<br />

och forskare. fyra barn,<br />

ett barnbarn och en hund.<br />

läser: Bara litteratur om vatten,<br />

fN­rapporter och annat. tråkigt<br />

men viktigt...<br />

utmärkelser: sKaPa­priset<br />

2008. samma år Miljöinnovationspriset.<br />

stipendium från<br />

Konungens Jubileumsfond för<br />

miljö. Världsnaturfondens pris<br />

Climate solver 2009. solvatten<br />

utvald som ett av 130 föremål för<br />

framtiden av smithsonian.<br />

Om jag vann en miljon: då<br />

skulle jag se till att mina barn<br />

slapp studieskulder och köpa<br />

en enkel segelbåt, en dröm jag<br />

haft länge. resten av pengarna<br />

skulle jag satsa på att utveckla<br />

solvatten.<br />

Oväntad talang: att gå balansgång<br />

och klättra i träd. som<br />

ung var jag gymnastiktjej.


demokrati börjar alltid med att<br />

kvinnor får mer tid och har friska<br />

barn. Solvatten sparar<br />

tre timmar per dag.<br />

kom hem från Sydney utvecklade hon<br />

produkten. Alla i familjen hjälpte till<br />

på olika sätt, vilket betyder mycket<br />

för henne.<br />

– Vi står varandra nära. När barnen<br />

var små hade vi en gård med får och<br />

jordbruk. Vi levde enkelt och lärde oss<br />

leva lite närmare naturen. Jag hade min<br />

ateljé under ladan och målade inte bara<br />

själv utan hade konstskola för barn.<br />

– Jag var också Mullelärare och lärde<br />

barn leva nära naturen. Jag var varit<br />

sagotant på biblioteket i Åkersberga<br />

och lärde fångar på Österåkersanstalten<br />

att måla.<br />

PEtra WadströM växte själv upp<br />

som yngsta barnet i en konstnärsfamilj<br />

och hennes konstnärliga bakgrund har<br />

varit till nytta.<br />

– Som konstnär handlar mycket dels<br />

om att förenkla, dels om att ifrågasätta<br />

traditioner och gamla lösningar. Kanske<br />

är det därför Solvatten finns idag.<br />

<strong>SCA</strong><br />

oCH vAttEn<br />

sCa använder stora mängder vatten<br />

för att producera papper och<br />

pappersmassa, men har också ambitiösa<br />

mål vad gäller vatten. det<br />

finns två övergripande vattenmål<br />

för 2005­2010:<br />

Vattenanvändningen inom sCa<br />

ska minskas med 15 procent.<br />

Organiska innehållet i använt<br />

vatten ska minskas med 30<br />

procent.<br />

Vid utgången av 2009 hade vattenanvändningen<br />

minskat med<br />

4,9 procent. det organiska innehållet<br />

i vattnet hade minskat med<br />

40 procent, klart över målet.<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*23


Utblick<br />

USA<br />

Skalade majskolvar och tidningspapper<br />

var vanliga hjälpmedel<br />

för toalettbe sökaren i 1800-talets<br />

amerikanska västern.<br />

24*<strong>SCA</strong> SHAPE [4*2010]<br />

HAwAii<br />

Kokosnötsskal har<br />

använts för mången<br />

hawaiiansk bakdel.<br />

Kineserna var först, men det var amerikanerna som<br />

förvandlade toalettrullen till storindustri.<br />

text: Mattias andersson foto: iStock<br />

FrAnkrikE<br />

I bidéns hemland dominerar<br />

idag pappret, men sköljmetoden<br />

förekommer fortfarande<br />

och anses vara mer skonsam.<br />

GrönlAnd<br />

Före toalettpapperet använde<br />

eskimåerna snö, eller<br />

mossa när sådant fanns att<br />

tillgå.<br />

Från PinnE till<br />

papper på rulle


itAliEn<br />

det Moderna papprets historia<br />

börjar på 200-talet före Kristus i<br />

Kina. En resenär från den muslimska<br />

världen noterade på 800-talet efter<br />

Kristus lätt nedsättande att kineserna<br />

inte var så noga med hygienen och att<br />

de efter toalettbesök inte använde vatten<br />

utan ”bara torkar sig med papper”.<br />

SkAndinAviEn<br />

De gamla vikingarna använde överbliven<br />

fårull. Favorit bland campare<br />

är fortfarande löv.<br />

I det antika Rom användes tvättsvampar<br />

i änden av en pinne. Pinnarna förvarades<br />

i ett kärl med saltvatten. Ull och rosenvatten<br />

var för de mer välbeställda.<br />

ArAb-<br />

världEn<br />

ocH indiEn<br />

Vatten och vänsterhanden är<br />

fortfarande ett vanligt alternativ<br />

i arabvärlden.<br />

AFrikA<br />

Även här används ofta vatten, liksom<br />

tidnings- och katalogpapper,<br />

vilket även i väst var det dominerande<br />

alternativet före toarullen.<br />

Under 1300-talet började kinesiska kejsare<br />

specialbeställa pappersark avpassade<br />

för toalettbruk.<br />

Toaletthygienen domineras under årtusenden<br />

av andra lösningar än papper:<br />

pinnar, stenar, tidningar, överbliven<br />

ull, löv, snö, vatten eller kokosnötsskal<br />

beroende på klimatzon. På 1800-talet<br />

Toarullen har rullat över världen<br />

och används i de flesta länder,<br />

beroende på köpkraft. Genom<br />

historien har alternativen varit<br />

många, några finns ännu kvar.<br />

JAPAn<br />

Japan har det mest högteknologiska<br />

alternativet med ”sprut-toaletter”<br />

som rengör både sig själva<br />

och besökaren. Bland de tidigare<br />

metoderna finns chu-gi, en pinne<br />

avsedd för toalettändamål.<br />

introducerades på bred front specialtillverkat<br />

toalettpapper. Den första toalettpappersrullen<br />

lanserades 1890 av<br />

ett amerikanskt pappersföretag. Även<br />

om rullarna med tiden kom att erövra<br />

världens badrum, var innovatörerna<br />

smått generade och vägrade att sätta sitt<br />

företagsnamn på produkterna.<br />

[4*2010] SHAPE <strong>SCA</strong>*25


Med så små spår<br />

som möjligt<br />

Vi använder inga klorkemikalier. Vi producerar närmare 500 GWh grön el.<br />

Vårt avloppsvatten är så rent att fiskarna trivs i det. Nu tar vi ett till och<br />

satsar 500 miljoner kronor på att ersätta två gamla oljeeldade ugnar med en ny<br />

som eldas med bränslepellets från <strong>SCA</strong> BioNorr.<br />

På det sättet minskar vi utsläppen av koldioxid från fossila bränslen med<br />

80 procent!<br />

Satsningen har fått namnet Bio Loop 2011 och gör att vi kan fortsätta<br />

öka produktionen på Östrands massafabrik – med mindre och mindre<br />

miljöpåverkan.<br />

www.scasundsvall.com <strong>SCA</strong> ÖStrAnd


teknik<br />

Lådan som<br />

styr sin temperatur<br />

En ny<br />

generation förpackningar<br />

kontrollerar temperaturen och anpassar<br />

sig automatiskt efter omgivningen.<br />

Här sker tänkandet inuti<br />

boxen.<br />

TexT: SuSAnnA Lindgren<br />

[4*2010] SHAPe <strong>SCA</strong>*27


vinter som sommar transport-eras<br />

varorna i en ZeoCool-box<br />

i en konstant<br />

temperatur som håller<br />

mellan två och åtta plusgrader. Lådans<br />

innertemperatur är termostatreglerad<br />

och det krävs ingen extern energikälla,<br />

varken före eller under transporten.<br />

Därmed försvinner behovet av kylvätskor,<br />

kylskåp och frysar,.<br />

– Zeocool kan både värma och kyla<br />

innehållet, säger Kavita Somaroo på<br />

<strong>SCA</strong> Cool Logistics i Storbritannien.<br />

Det här är efterfrågat bland företag<br />

som arbetar med läke medel<br />

eller biotekniska produkter som<br />

måste hålla en viss temperatur när de<br />

transporteras från en plats till en annan.<br />

Kavita Somaroo exemplifierar<br />

med företag som arbetar inom klinisk<br />

forskning. Om de behöver sända<br />

prov er från en del av världen till en<br />

annan är det otroligt viktigt att transporten<br />

sker under rätt förhållanden.<br />

Det finns kanske bara ett liknande<br />

prov eller exemplar vilket gör att<br />

28*<strong>SCA</strong> SHAPe [4*2010]<br />

värd et på varan knappt går att översätta<br />

i pengar.<br />

Det finns traditionella typer av temperaturkontrollerade<br />

förpackningar för<br />

alla sorters transporter och krav. Med<br />

isolerande polystyrenförpackningar och<br />

vattenfyllda kylelement kan man för de<br />

flesta varor bygga upp en förpackning<br />

som håller rätt temperatur från dörr till<br />

dörr under ett visst antal timmar.<br />

Men processen kräver att packningsprocessen<br />

följer ett visst givet<br />

mönster och att kylelementen håller en<br />

viss temperatur, vilket kan kräva flera<br />

dagars förberedelser.Detta fungerar<br />

utmärkt för många produkter så länge<br />

transportkedjan rullar på och inga<br />

oförutsedda temperaturförändringar<br />

inträffar. Men för vissa typer av varor<br />

är detta inte tillräckligt. Produkter som<br />

förstörts i transporten kan orsaka kostsamma<br />

förseningar i en ny lansering eller<br />

i värsta fall att produkten förstörs.<br />

– Alla har heller inte möjligheten att<br />

kyla komponenter i kylskåp eller frys<br />

för att få rätt temperatur. Alltså behövdes<br />

en förpackning som inte behöver<br />

WHO skickar<br />

vaccin som måste<br />

förvaras svalt till<br />

svårtillgängliga<br />

områden där det<br />

saknas kylskåp.<br />

kylas i förväg, säger Kavita Somaroo.<br />

– Exempelvis som när WHO skickar<br />

vaccin, som måste förvaras svalt, till<br />

svårtillgängliga områden där det saknas<br />

kylskåp eller annan kylförvaring.<br />

I och med att förpacknigen automatisk anpassar<br />

kylnings- eller värmeprocessen blir<br />

det en försäkring mot det oförutsedda.<br />

Om bOxen av misstag hamnar i ett<br />

kylrum går värmemekanismen igång.<br />

Blir lådan stående på en varm landningsbana<br />

startar kylprocessen. Hur<br />

fungerar det? När termostaten kräver<br />

värme startar en exoterm reaktion – en<br />

kem isk process som avger överskottsenergi<br />

i form av värme. Kylning sker<br />

genom avdunstning eller evaporation<br />

vilket betyder att ett flytande ämne<br />

övergår till gas.<br />

Allt sker automatiskt och inuti lådan,<br />

utifrån hur termostaterna reagerar<br />

på temperaturen i omgivningen. Bästa<br />

garantin för ett en vara ska komma<br />

fram i perfekt skick är att även logistikkedjan<br />

fungerar, poängterar Kavita<br />

Somaroo.


Lådans väggar innehåller<br />

vatten och fungerar genom<br />

att en termostat kontrollerar<br />

hur mycket avdunstning av<br />

vattnet som ska ske.<br />

Värme<br />

utifrån<br />

Så funkAr det<br />

ZeoCool kan både kyla och värma<br />

innehållet för att hålla en jämn innertemperatur<br />

på 2–8˚C i upp till fem dygn.<br />

även vid extremtemperaturer på mellan<br />

35 plusgrader och tio minusgrader<br />

är temperaturen i boxen garanterad i<br />

minst två dygn.<br />

Förpackningen har ytterväggar av<br />

ePs – expanderande polystyren. nyttolastutrymmet<br />

består av sex väggar som<br />

alla innehåller vatten i flytande form,<br />

ungefär som i en traditionell temperaturkontrollerad<br />

förpackning.<br />

KYLFUNKTION<br />

Vatten<br />

förångas<br />

Luftspalten skiftar<br />

beroende på<br />

temperatur.<br />

Ytterlager av folie<br />

Värme avgår i luften<br />

VÄRMEFUNKTION<br />

Värme<br />

Luftflöde<br />

Innerlådan står på ett<br />

bottenmaterial där<br />

överflödig värme kan<br />

transporteras ut.<br />

teknik<br />

Kylning sker genom evaporering<br />

– avdunstning – som styrs av en termostat<br />

placerad i ena sidoväggen.<br />

värmaren styrs av en termostat på<br />

utsidan av boxen, vilket gör att den<br />

kan läsa av och reagera på den omgivande<br />

temperaturen och genereras<br />

genom en kemisk process.<br />

Det finns också möjlighet att<br />

konstant registrera temperaturen<br />

både i och utanför boxen under hela<br />

transporten.<br />

[4*2010] SHAPe <strong>SCA</strong>*29


sca inside<br />

30*<strong>SCA</strong> sHaPe [4*2010]<br />

Säker<br />

klänning<br />

Nordens största karriärmässa<br />

”Career Days”<br />

lockade många besökare<br />

till <strong>SCA</strong>s monter i<br />

Stockholm i september.<br />

De som fick mest<br />

uppmärksamhet vid<br />

<strong>SCA</strong>s monter var de<br />

två modellerna iförda<br />

klänningar tillverkade<br />

av bland annat<br />

trosskydd och Torkpapper.<br />

Detta händer<br />

i magen i veckan<br />

En mobilapplikation som vecka för<br />

vecka berättar vad som händer under<br />

en graviditet har tagits fram av Libero,<br />

<strong>SCA</strong>s varumärke för blöjor. Graviditetskalendern<br />

är framtagen för iPhone och<br />

Android-mobiler i de nordiska länderna.<br />

Applikationen riktar sig till gravida<br />

och uppdaterar den blivande mamman<br />

om vad som händer med kroppen och<br />

barnet under gravid itetens olika stadier.<br />

Läs med gott<br />

samvete<br />

En papperstidning och en<br />

webbtidning släpper ut lika<br />

mycket CO 2 . Det har forskningsinstitutet<br />

Innventia på uppdrag av<br />

Sveriges Tidskrifter kommit fram<br />

till. I studien jämfördes papperstidskriftens<br />

och nättidskriftens<br />

miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.<br />

Både pappers- och webbtidningsläsaren<br />

genererar<br />

årligen 1 kg CO 2 vilket står för<br />

ca 0,1 promille av genomsnittssvenskens<br />

potentiella klimatpåverkan<br />

under ett år.<br />

Den nya graviditetsappen<br />

är enkel<br />

att använda och är<br />

illustrerad med teckningar<br />

signerade<br />

Karoline Lenhult.<br />

Den finns att ladda<br />

ner gratis via<br />

AppStore till din iPhone från<br />

Liberos webbplats.


Före fotbollsmatchen mellan Philadelphia<br />

Union och LA Galaxy i USA<br />

den 7 oktober satte 2 151 fans ett nytt<br />

Guinness-rekord i att tvätta händerna<br />

samtidigt. <strong>SCA</strong> sponsrade rekordet<br />

för att slå ett slag för handhygien.<br />

Alla fans tog lite desinfektionsme-<br />

SEDAN I SOmrAS transporterar<br />

<strong>SCA</strong> Transforest vindkraftverk till<br />

norra Sverige på sina systemfartyg.<br />

Eftersom det ska byggas flera stora<br />

vindkraftsparker under de kommande<br />

åren är det en affär med stor<br />

potential. Med RoRo-fartyg (Roll<br />

on, Roll off), som systemfartygen<br />

också kallas, kan man köra ombord<br />

hela ekipage med delar till vindkraftverk<br />

och leverera dem till hamnar<br />

längs Norrlandskusten.<br />

Att använda <strong>SCA</strong>s systembåtar<br />

för vindkraftverken innebär<br />

många fördelar.<br />

– Det är ett kostnadseffektivt<br />

och miljövän-<br />

Guinness<br />

världsrekord i handtvätt<br />

del på händerna och gnuggade dem<br />

under 60 sekunder till dess att en<br />

representant på plats från Guinness<br />

godkände det nya rekordet. För mer<br />

information, inklusive mer om handhygien<br />

och tips om hållbar utveckling,<br />

gå till www.torkusa.com<br />

Fartyg transporterar<br />

vindkraftverk<br />

ligt sätt som gynnar både oss och<br />

kunden. Dels minskar vägtransporterna,<br />

dels kan vi genom god planering<br />

fylla våra fartyg på vägen norrut<br />

till Sverige. Det gör att vi utnyttjar<br />

vår kapacitet bättre. Dessutom går<br />

våra systemfartyg efter en fast tidtabell,<br />

vilket innebär att tillverkarna<br />

av vindkraftverken kan planera<br />

exakt när verken ska tillverkas och<br />

vara klara för leverans. Det blir inte<br />

heller några skador på vindkraftverken<br />

eftersom vi inte behöver röra<br />

godset vid lastning och lossning, säger<br />

Nils-Johan Haraldsson, marknadschef<br />

för <strong>SCA</strong> Transforest.<br />

design<br />

En förpackning för glödlampor<br />

Lysande<br />

som är ”fat-free”, smart och kostnadseffektiv<br />

vann <strong>SCA</strong>s tävling<br />

Design Challenge. Karin Hartman<br />

och Per Eldénius från Sverige fick<br />

pris för sin förpackning Bright Light<br />

tack vare dess sinnrika enkelhet.<br />

Förpackningen är tilltalande, drar<br />

största möjliga fördel av materialet,<br />

är både en väl genomtänkt sekundärförpackning<br />

och lastpallsförpackning<br />

samt ger kunderna möjlighet<br />

att se och testa produkten<br />

som de ska köpa.<br />

Benjamin Gamillscheg och Hans<br />

Christian Schubell från Danmark<br />

lyckades erövra Kundernas Cup<br />

med sin förpackning BrightPack.<br />

– Det är en slump att båda de<br />

vinnande koncepten är förpackningar<br />

för glödlampor. Det faktum<br />

att det fanns flera bidrag för just<br />

denna produkt måste vara en klar<br />

fingervisning för glödlampsbranschen<br />

att det finns utrymme för<br />

förbättringar, säger Wim Wouters,<br />

<strong>SCA</strong>s designchef i Europa. Årets<br />

tävling fick in mer än 60 bidrag<br />

från hela Europa. Läs mer på<br />

www.scapackaging.com<br />

[4*2010] sHaPe <strong>SCA</strong>*31


Andra numret av <strong>SCA</strong>s hållbarhetstidning<br />

Sense är ute nu. Höstnumrets<br />

fokus handlar om hur man skapar en<br />

hållbar leverantörskedja och finns att<br />

läsa på www.sca.com<br />

lek<br />

<strong>SCA</strong> Americas har donerat 50 000<br />

dollar till en lekplats i Fritse Park i menasha,<br />

Wisconsin, USA. <strong>SCA</strong> Adventure<br />

Play Area invigdes den 1 september<br />

och var en del av restaureringen av ett<br />

populärt fritidsområdet längs vattnet.<br />

Mer<br />

32*<strong>SCA</strong> sHaPe [4*2010]<br />

Är du en lortgris?<br />

Ta reda på hur renlig<br />

du egentligen är genom<br />

att svara på frågorna<br />

i <strong>SCA</strong>s hygientest på<br />

Facebook. Testet består<br />

av tio fråg or med fyra<br />

illustrerade svarsalternativ<br />

som tar upp allt<br />

från rutinerna kring<br />

toalettsitsen till hur viktig<br />

hyg i enen är när du<br />

möter någon du känner.<br />

Gilla <strong>SCA</strong> på Facebook<br />

du också eller gå till<br />

www.sca.com/<br />

hygiene quiz<br />

sca inside<br />

Ny fabrik<br />

i Ryssland<br />

<strong>SCA</strong> öppnade en<br />

ny fabrik för hygienprodukter<br />

i Ryssland<br />

i sept ember i<br />

år. Anläggningen<br />

ligger i Veniov i<br />

Tula-regionen söder<br />

om Moskva.<br />

Där ska produkter<br />

som Liberos barnblöjor<br />

och TENAs<br />

inkontinensskydd<br />

tillverkas för den<br />

ryska marknaden.<br />

Investeringen<br />

uppgår till cirka 85<br />

miljoner euro och är<br />

<strong>SCA</strong>s första fabrik<br />

för lokal tillverkning<br />

av personliga<br />

hygienprodukter i<br />

Ryssland.


Våra produkter gör livet lättare för dig och miljoner andra<br />

människor runtom i världen. Våra råvaror och vårt sätt att<br />

arbeta ingår som en naturlig del i den globala livscykeln.<br />

Våra globala varumärken<br />

www.sca.com


Ekonomi<br />

60 år på b ö r s e n<br />

<strong>SCA</strong> firar i höst 60 år som börsnoterat bolag på Stockholmsbörsen.<br />

Vid introduktionen i september 1950 kostade aktien 130 kronor,<br />

en ansenlig summa som få privatpersoner hade råd med.<br />

Det var HanDelsbanKen som<br />

ägde <strong>SCA</strong> och lät börsintroducera bolaget<br />

i september 1950. <strong>SCA</strong> hade bildats<br />

tjugoett år tidigare, 1929, av Ivar<br />

Kreuger, då en av världens mäktigaste<br />

finansmän. Han skapade en koncern<br />

av ett tiotal fristående skogsbolag som<br />

innefattade skog, sågverk, massafabriker,<br />

verkstäder och kraftbolag. Koncernen<br />

hade 6 500 anställda och omsatte<br />

cirka 100 miljoner kronor.<br />

<strong>SCA</strong>s första år präglades av den internationella<br />

depressionen med sjunkande<br />

priser och minskad export. Börskraschen<br />

i New York 1929 var början<br />

till slutet för Ivar Kreugers imperium<br />

och när han tog livet av sig i Paris 1932<br />

försattes stora delar av hans koncern i<br />

Handelsbanken introducerar<br />

<strong>SCA</strong> på börsen<br />

i september 1950 under<br />

namnet Cellulosa AB.<br />

introduktionspris: 130 kr<br />

1950<br />

34*<strong>SCA</strong> SHAPE [X*20XX]<br />

teXt: AnnikA DAniELSon<br />

konkurs. Sammanbrottet ledde till att<br />

Svenska Handelsbanken så småningom<br />

tog över hela kontrollen av <strong>SCA</strong>.<br />

<strong>SCA</strong> inriktade sig på att producera<br />

pappersmassa och valde trots det bistra<br />

affärsklimatet att bygga Östrands<br />

massa fabrik. Den invigdes 1936 och<br />

blev en av världens största sulfatmassafabriker<br />

med exporterades till USA.<br />

Krigsutbrottet minskade drastiskt<br />

möjligheterna till export för<br />

skogsindustrin och <strong>SCA</strong> tvingades<br />

ställa om produktionen och tillverkade<br />

produkter som gengasved, träkol, trätjära,<br />

terpentin och massa för cellulosasprittillverkning.<br />

Efter andra världskriget ökade <strong>SCA</strong>s<br />

1958<br />

<strong>SCA</strong> börjar producera tidningspapper<br />

och bygger en<br />

pappersmaskin i Ortviken<br />

1965<br />

Nyemission<br />

försäljning och vinster kraftigt. Koncernens<br />

tidigare svaga finansiella ställning<br />

stärktes och gjorde det möjligt för Handelsbanken<br />

att notera <strong>SCA</strong>, då under<br />

namnet Cellulosa AB, på Stockholms<br />

fondbörs 1950. Aktien betingade ett<br />

introduktionspris på 130 kr. På första<br />

handelsdagen omsattes 400 aktier till ett<br />

totalt värde av 69 000 kronor.<br />

– De som köpte aktier då var mest<br />

banker och försäkringsbolag. 130<br />

kronor var en ansenlig summa som få<br />

privatpersoner hade råd med, säger Ulf<br />

Persson, analytiker på Nasdaq OMX<br />

Stockholm.<br />

En del av pengarna som Handelsbanken<br />

fick genom börsnoteringen gick<br />

sannolikt till <strong>SCA</strong>s verksamhet. Men<br />

1967<br />

Fokus på vidareförädling<br />

och papperstillverkningen<br />

ökar. en modern tidningspappersmaskin<br />

– PM 4 – i<br />

Ortviken tas i drift 1967.<br />

1975<br />

<strong>SCA</strong> lägger grunden<br />

till hygienverksamheten<br />

genom<br />

köpet av svenska<br />

Mölnlycke.<br />

60 70 8


En AktiE från 1950 = 67 000 kr<br />

Den som köpte en aktie i sCa<br />

för 130 kronor vid börsintroduktionen<br />

1950 – eller kanske fick<br />

en i dop- eller konfirmationspresent<br />

– och har behållit den<br />

i alla år äger i dag 728 sCaaktier.<br />

Detta efter de splitar som<br />

ägt rum under årens lopp och<br />

förutsatt att personen deltagit<br />

* utdelningen på aktieinnehavet är inte med i beräkningen<br />

först efter 1955 startade en period med<br />

investeringar i större och mer konkurrenskraftiga<br />

fabriker samt mer vidareförädlade<br />

produkter.<br />

Under hela 1960­talet var <strong>SCA</strong>s lönsamhet<br />

mindre tillfredsställande och<br />

1965 gjordes den första nyemissionen.<br />

Den andra skedde 1987. Det året skakades<br />

västvärlden av den stora börskraschen<br />

i New York.<br />

1993 ägDe Den treDje nyemissionen<br />

rum som gav <strong>SCA</strong> 1,4 miljarder<br />

kronor i nya friska pengar från aktieägarna.<br />

Sex år senare, 1999, fick bolaget<br />

in 4,6 miljarder i ytterligare en nyemission,<br />

bolagets fjärde och senaste.<br />

Pengarna har gått till förvärv och även<br />

1987<br />

Börskrasch<br />

i New York,<br />

något som<br />

påverkar även<br />

<strong>SCA</strong>s börskurs.<br />

i de fyra nyemissioner som sCa<br />

gjort sedan 1950. sCas aktie<br />

står i dag (den 16 november) i<br />

102 kronor. 728 aktier är alltså<br />

värda 74 256 kronor. Från den<br />

summan ska dras 7 188 kronor<br />

som det kostat att delta i de fyra<br />

nyemissionerna. slutsumman<br />

blir då 67 068 kronor*.<br />

<strong>SCA</strong> blir europas<br />

ledande hygienproduktsföretag<br />

genom<br />

köpet av tyska PWA.<br />

Nyemission<br />

investeringar i egna bolag.<br />

– <strong>SCA</strong> har växt en hel del under<br />

1980­ och 1990­talen. Vi förvärvade<br />

åtskilliga bolag under 1990­talet och<br />

även i början av 2000­talet, säger Lennart<br />

Persson.<br />

Han började på <strong>SCA</strong> redan 1987 och<br />

har varit finansdirektör de senaste åtta<br />

åren. Successivt har han köpt aktier i företaget<br />

och äger i dag 38 465 <strong>SCA</strong>­aktier.<br />

– Utvecklingen har varit hyfsad.<br />

Vid den senaste finanskrisen 2008<br />

sjönk aktien från cirka 120 kronor<br />

ned till 60 kronor som lägst. Nu ligger<br />

den på 102 kronor så den har inte<br />

återhämtat sig än. Men <strong>SCA</strong>­aktien<br />

är något mer stabil än många andra<br />

aktier, som till exempel IT­aktier,<br />

1995<br />

1990<br />

Förvärvet av brittiska<br />

Reedpack ger<br />

<strong>SCA</strong> en ledande<br />

ställning i europa<br />

inom transportförpackningar.<br />

1993<br />

1999<br />

Nyemission.<br />

4,6 färska<br />

miljarder in.<br />

0 90 00<br />

+51 491%<br />

värdeökning<br />

på en <strong>SCA</strong>-aktie<br />

från 1950.<br />

tack vare att vi har en mer blandad<br />

verksamhet och lite större andel långsiktiga<br />

ägare.<br />

I dag tillhör <strong>SCA</strong> de större företagen<br />

på Stockholmsbörsen. Bolaget är klassificerat<br />

som ett massa­ och pappersbolag,<br />

men tyngdpunkten i verksamheten<br />

ligger sedan ett par år på konsumentprodukter<br />

inom hygienområdet. Största<br />

ägare är Industrivärden, ett bolag inom<br />

Handelsbanksfären, och Handelsbanken<br />

är nu näst största ägare.<br />

unDer 2010 har <strong>SCA</strong>­aktier omsatts<br />

för i snitt 290 miljoner kronor per dag<br />

på Stockholmsbörsen. Det gör <strong>SCA</strong> till<br />

ett av de mest omsatta börsbolagen i<br />

Norden.<br />

2004<br />

<strong>SCA</strong> blir genom<br />

företagsköp störst<br />

inom mjukpapper och<br />

personliga hygienprodukter<br />

i Australien.<br />

Värde på<br />

aktien från<br />

1950: 67 068 kr<br />

2010<br />

[X*20XX] SHAPE <strong>SCA</strong>*35


Vid adressändring eller om ni ej önskar erhålla<br />

Shape meddela den bank/fondkommisionär som<br />

för ert VP-konto.<br />

Returadress:<br />

Strömberg<br />

SE-120 88 Stockholm

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!