Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA
03.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA

Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA

Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
sca.com

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

<strong>Ställ</strong> <strong>krav</strong> <strong>på</strong> <strong>kvalitet</strong><br />

<strong>när</strong> <strong>du</strong> <strong>gallrar</strong><br />

Bark i brödet ny het trend<br />

Kampen mot granbarkborrar fortsätter<br />

Träna i din skog<br />

EN TIDNING FRÅN <strong>SCA</strong> SKOG » NR 1 2011

LEDAREN<br />

Älg- och insektsmat eller<br />

värdefull råvara?<br />

I de fl esta fall präglas skogs<strong>när</strong>ingen av<br />

hälsosam konkurrens. Alla försöker att bli<br />

lite bättre än sina konkurrenter <strong>på</strong> service<br />

till privata skogsägare, skogsvårds<strong>kvalitet</strong>,<br />

transporter och en lång rad andra områden.<br />

Ibland dyker det dock upp frågor som kräver<br />

samverkan mellan aktörer som normalt<br />

sett konkurrerar.<br />

Just nu fi nns det åtminstone två stora<br />

frågor <strong>på</strong> bordet som kräver att skogsbrukets<br />

aktörer med liv och lust hugger i<br />

och drar åt samma håll; granbarkborreangreppen<br />

i mellersta Norrland och älgskadorna<br />

som inom stora områden ligger <strong>på</strong><br />

för höga nivåer.<br />

Granbarkborrens härjningar i Medelpad<br />

och delar av Ångermanland och Jämtland<br />

hör till de värsta som drabbat regionen.<br />

Enorma ekonomiska värden har redan gått<br />

förlorade för skogsägarna. Om utvecklingen<br />

inte hejdas är risken stor att barkborrarna<br />

förökar sig och att vi efter sommaren ser<br />

ännu större skador.<br />

2<br />

INNEHÅLL<br />

Nicklas har koll <strong>på</strong> Västerbottens<br />

privata skogar ............................... 3<br />

GrAnbArkbOrreläGet<br />

Åtta kommuner utlysta till<br />

bekämpningsområde ................... 4<br />

<strong>SCA</strong> samlar sina resurser<br />

mot granbarkborren ..................... 5<br />

Hans ck avverka en<br />

värdefull nyckelbiotop .................. 6<br />

Ovanlig åtgärd för <strong>SCA</strong>................. 7<br />

Virkesmarknad med många<br />

frågetecken ................................... 8<br />

temA GAllrInG<br />

<strong>Ställ</strong> <strong>krav</strong> <strong>när</strong> <strong>du</strong> <strong>gallrar</strong> ................. 8<br />

Satsning <strong>på</strong> <strong>kvalitet</strong> ger resultat ... 10<br />

Camilla väljer att inte gallra<br />

sin skog ...................................... 11<br />

oMslagsFoto: peter lilJa<br />

Skogsstyrelsen samordnar nu information<br />

till privata skogsägare för att förmå så<br />

många som möjligt att leta efter angripen<br />

skog. Nästa steg blir att sågverken, skogsägareföreningen<br />

och <strong>SCA</strong> sätter in så stora<br />

resurser som möjligt för att avverka bestånd<br />

som riskerar att bli yngelhärdar.<br />

Kampen mot barkborrarna medför en<br />

lång rad praktiska problem. Insikten om<br />

vad som väntar om vi misslyckas i vårt<br />

samarbete, gör förhoppningsvis att vi tillsammans<br />

kan stoppa den krypande och fl ygande<br />

vågen av illasinnade baggar.<br />

Skogsbruket har ända sedan 1980­talet<br />

misslyckats med att reglera älgstammen och<br />

betesskadorna till en rimlig nivå. Nu kommer<br />

ett nytt system för viltförvaltning där<br />

beslutsprocessen förändras och markägarna<br />

förhoppningsvis får ett större infl ytande än<br />

tidigare. Om detta också ska leda till att<br />

jägarna skjuter fl er älgar krävs att markägarsidan<br />

skickar gemensamma signaler om<br />

vad viltförvaltningen syftar till.<br />

Skogens nlir kräver sina proffs .. 12<br />

Följ med till örngömslet .............. 15<br />

Ökad pro<strong>du</strong>ktion<br />

i Gällö – slutsågat i Stugun ......... 18<br />

Bob Persson tror <strong>på</strong> Jämtland ... 19<br />

Nödbrödet som blivit trend ........ 20<br />

Skatta lagom .............................. 22<br />

Hotad skalbagge gynnas<br />

av högstubbar ............................ 24<br />

Nya föreskrifter för<br />

virkesmätning ............................. 25<br />

Teamwork lyfter<br />

skogsentreprenörer .................... 26<br />

<strong>SCA</strong> i Västerbotten satsar<br />

<strong>på</strong> ökade virkesköp .................... 27<br />

Skogen är bästa<br />

träningslokalen ........................... 28<br />

Skogen är också bra för själen ... 31<br />

Mats Sandgren<br />

VD <strong>SCA</strong> SKOG<br />

Till skillnad mot barkborrefrågan kräver<br />

älgproblemet också samverkan med ytterligare<br />

en part, jägarkåren. Min förhoppning<br />

är att skogsägare och jägare kan nå en samsyn<br />

kring att vi som tycker om att jaga älg<br />

i dag, inte har rätt att beröva kommande<br />

generationer den stora nytta som de kan<br />

ha av värdefull växtlig skog – och en älgstam<br />

i balans med fodertillgången.<br />

DIN SKOG<br />

Upplaga: 34 500<br />

Adress: <strong>SCA</strong> Skog AB, 851 88 Sundsvall<br />

tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75<br />

hemsida: www.scaskog.com<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com<br />

redaktör:<br />

Anna Bergek tel 060-19 31 35<br />

anna.bergek@sca.com<br />

pro<strong>du</strong>ktion: Fryklunds, Sundsvall<br />

tryck/repro: Sörmlands Gra ska<br />

Tryckt <strong>på</strong> <strong>SCA</strong>s GraphoCote 80 g.<br />

Omslag Lumipress Art 150 g.<br />

Tidningen distribueras gratis till personer<br />

som äger skog i något av de fyra nordligaste<br />

länen. Om <strong>du</strong> inte får tidningen idag, men<br />

vill ha den i fortsättningen, går det bra att<br />

meddela detta per brev eller telefon.<br />

Du kan också skicka e-post till:<br />

anna.bergek@sca.com

Nicklas har koll<br />

<strong>på</strong> Västerbottens<br />

privata skogar<br />

Avverkningsnivåerna i Västerbottens privata<br />

skogar är långsiktigt hållbara. I vissa områden<br />

går det till och med att öka virkesuttagen kraftigt<br />

under den kommande 100-årsperioden.<br />

Det visar jägmästarstudenten Nicklas Karlsson<br />

i sitt examensarbete vid SLU.<br />

Vad har <strong>du</strong> ägnat dig åt i ditt examensarbete?<br />

– Jag har tagit fram möjliga framtida avverkningsnivåer<br />

för olika områden i Västerbottens län.<br />

Vad har <strong>du</strong> kommit fram till för resultat?<br />

– Det ser bra ut för de fl esta områden. Avverkningsnivåerna<br />

har hittills inte legat för högt någonstans.<br />

I Lycksele, Malå och Norsjö kan man faktiskt öka avverkningsnivån<br />

successivt och om cirka 40­50 år nå upp<br />

till en beräknad ökning med 70 procent jämfört med<br />

dagens nivå, och ändå bevara det långsiktigt hållbara<br />

skogsbruket. I Dorotea, Åsele, Vilhelmina, Skellefteå,<br />

Sorsele och Storuman fi nns också stor potential att<br />

öka avverkningarna.<br />

Finns det områden med sämre resultat?<br />

– Ja, i kustområdena. I Bjurholm, Vännäs, Nordmaling,<br />

Umeå, Robertsfors och Vindeln går det inte att öka<br />

ut tagen mer. Där ligger man i dag ganska precis <strong>på</strong> den<br />

nivå som gränsar till ett långsiktigt hållbart skogsbruk.<br />

Varför är det viktigt att ta reda <strong>på</strong> det här?<br />

– Det är viktigt för att inte överavverka skogen. Tar man<br />

ut mer skog än det växer till blir inte skogsbruket långsiktigt<br />

hållbart.<br />

Hur kom <strong>du</strong> fram till dina resultat?<br />

– Jag har gjort analyser och beräkningar <strong>på</strong> material från<br />

Riksskogstaxeringens årliga inventeringar.<br />

Skogsporträttet<br />

Examensjobbet har utförts <strong>på</strong> uppdrag av <strong>SCA</strong> Skog.<br />

Varför nappade <strong>du</strong> <strong>på</strong> det här ämnet?<br />

– Jag tyckte det var ett intressant ämne, för jag bor själv<br />

i Västerbotten och har sett att det är många kalhyggen<br />

och fått känslan av att det avverkas hårt. Generellt sett<br />

är vi nog många som tror att det ligger till så.<br />

Du tar examen till våren, vad ska <strong>du</strong> göra sedan?<br />

– Jag vill gärna jobba med skogsskötseluppgifter, skogsvård<br />

eller naturvård, men har inte riktigt bestämt mig än<br />

för vad. Viktigast är att skaffa ett jobb som man trivs<br />

med.<br />

TexT: AnnA Bergek<br />

FoTo: rolF höjer<br />

Nicklas Karlsson<br />

Skogsporträttet<br />

Namn: Nicklas Karlsson.<br />

Ålder: 26.<br />

Bor: Studentlägenhet i Umeå. Hus i hemorten Västra<br />

Ormsjö utanför Dorotea.<br />

Familj: Gråhunden Victor.<br />

Gör: Läser sista terminen <strong>på</strong> jägmästarprogrammet vid<br />

Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå.<br />

3

Åtta kommuner utlysta<br />

till bekämpningsområde<br />

Skärpta regler kring virkeshantering i skogen har införts i åtta kommuner<br />

i Medelpad, Jämtland och Ångermanland. Syftet är att bekämpa skadeinsekten<br />

granbarkborre, som orsakat stora skador <strong>på</strong> regionens skog.<br />

Över 13 000 privata skogsägare berörs av de hårdare reglerna.<br />

4<br />

Fakta Granbarkborre<br />

Foto: Mattias sparF/skogsstyrelsen<br />

Kampen mot granbarkborrarna fortsätter.<br />

Strax före jul beslutade Skogsstyrelsen<br />

att inrätta bekämpningsområde<br />

i Sundsvall, Timrå, Ånge, Sollefteå,<br />

Kramfors, Härnösand, Bräcke och<br />

Ragunda kommuner. Mer än 13 000<br />

privata skogsägare berörs därmed av<br />

speciella regler under 2011.<br />

De särskilda regler som gäller är:<br />

I vanliga fall får 5 m3sk/hektar skadade råa granar finnas kvar<br />

i skogen efter till exempel storm<br />

eller snöbrott. Nu skärps den<br />

regeln till att max 3 m3 •<br />

sk/hektar<br />

får ligga kvar. Detta gäller granar<br />

med en diameter över 15 cm.<br />

Granbarkborren är en 4-5 mm lång skalbagge som förekommer<br />

i hela landet. Den är en av de mest fruktade insekterna<br />

i skogsbruket. Om granbarkborrarna blir många kan de<br />

angripa och döda bestånd av frisk, stående granskog och<br />

orsaka stora ekonomiska förluster för markägarna.<br />

Under sommaren 2010 avverkades runt 400 000 m 3 sk<br />

angripen skog i Medelpad. Allvarliga skador upptäcktes<br />

även i Ångermanland och Jämtland. Därför beslutade Skogsstyrelsen<br />

strax före jul att inrätta ett bekämpningsområde<br />

med striktare regler för virke i skogen. Beslutet om bekämpningsområde<br />

gäller under 2011 och omprövas årligen.<br />

•<br />

•<br />

I vanliga fall får granvirke som<br />

avverkats före 15 juni ligga kvar<br />

i skogen fram till 1 augusti. Nu<br />

måste det forslas till terminal,<br />

in<strong>du</strong>stri eller <strong>på</strong> annat sätt göras<br />

oanvändbart som yngelmaterial<br />

för granbarkborrar senast 15 juli.<br />

Rått granvirke som avverkas mellan<br />

15 juni och 15 september ska<br />

vara utkört ur skogen inom 5<br />

veckor.<br />

Skaffa dig kunskap<br />

Syftet med reglerna är att minimera<br />

granbarkborrens chanser till förökning.<br />

Skadeinsekten förökar sig<br />

gärna i vindfällen och kvarlämnat<br />

virke under sommaren. På sensommaren/hösten<br />

sprider den nya generationen<br />

sig vidare till nya träd.<br />

– Det är mycket viktigt att varje<br />

skogsägare skaffar sig kunskap om<br />

sitt skogsbestånd och tar reda <strong>på</strong><br />

om hon eller han har skador eller<br />

skog i riskzonen, säger Anna Marntell,<br />

distriktschef vid Skogsstyrelsen<br />

i södra Västernorrland.<br />

Den som upptäcker skadade<br />

bestånd bör försöka få en avverkning<br />

till stånd under mitten av maj fram till<br />

mitten av juli, för att få ut virket ur<br />

skogen innan insekterna går vidare<br />

till nya träd.<br />

Niklas Åberg, lagansvarig vid<br />

Anna Marntell, Skogsstyrelsen.<br />

Skogsstyrelsen, råder alla skogsägare<br />

att inventera sin skog och besluta<br />

om eventuella åtgärder senast under<br />

mars månad, för att hinna få åtgärderna<br />

utförda under sommaren.<br />

– Annars kan det vara svårt att få<br />

tag i maskinresurser. Det tar också sex<br />

veckor innan man får <strong>på</strong>börja en åtgärd<br />

efter att man lämnat in sin avverkningsanmälan,<br />

säger Niklas Åberg.<br />

Annorlunda naturhänsyn<br />

I vissa av granbarkborrens kärnområden,<br />

som Östavall i Ånge, ger<br />

Skogsstyrelsen rådet att vid avverkningar<br />

ta bort alla granar grövre än<br />

15 cm i diameter. Det innebär att man<br />

prioriterar naturhänsyn annorlunda,<br />

och att till exempel <strong>när</strong> skyddande<br />

träd lämnas vid en bäck blir det andra<br />

träd än gran.<br />

– Men tänk <strong>på</strong> att lämna låga högstubbar<br />

av gran. Det berikar den biologiska<br />

mångfalden och gynnar granbarkborrarnas<br />

naturliga fiender, som<br />

olika barkbockar och andra rovinsekter,<br />

säger Anna Marntell.<br />

AnnA Bergek

<strong>SCA</strong> samlar sina resurser<br />

mot granbarkborren<br />

<strong>SCA</strong> kommer i år att avsätta stora maskinresurser för avverkning<br />

av granbarkborreskadad skog. Bolagets egen skog och privata<br />

skogsägares skog är lika högt prioriterade.<br />

– Granbarkborrarna känner inte av några fastighetsgränser.<br />

Det här är ett gemensamt problem för alla skogsägare som vi<br />

måste lösa tillsammans, säger Jörgen Bendz, virkeschef vid <strong>SCA</strong><br />

Skog.<br />

Under fjolåret hittade <strong>SCA</strong> runt 2 500<br />

hektar insektsskadad skog <strong>på</strong> sina ägor<br />

i Medelpad, Jämtland och Ångermanland.<br />

Nya skadade områden upptäcks<br />

kontinuerligt och i dagsläget har <strong>SCA</strong><br />

runt 1 000 000 m3 VÄRMLANDS<br />

LÄN<br />

fub angripen skog<br />

som måste avverkas och transporteras<br />

bort före 15 juli. Det är <strong>när</strong>mare en<br />

fjärdedel av <strong>SCA</strong>s hela årliga avverkning<br />

<strong>på</strong> det egna skogsinnehavet.<br />

– Skadorna kommer att öka hela Säe<br />

tiden, så länge vi inte fått bukt <strong>på</strong> gran­<br />

Arvika<br />

Bengtsfors<br />

Sälen<br />

Klarälven<br />

Torsby<br />

Karlstad<br />

Vänern<br />

Gäddede<br />

Mora<br />

Mariestad<br />

Vilhelmina<br />

Falun<br />

Borlänge<br />

Ludvika<br />

Dorotea<br />

Avesta<br />

barkborrarna. Det går inte att blunda för<br />

det här problemet, säger Jörgen Bendz.<br />

Illa i Ångermanland<br />

När larmet om granbarkborrar kom<br />

i fjol bedömdes problemet vara störst<br />

i Medelpad. Nu konstaterar Jörgen<br />

Bendz att <strong>på</strong> <strong>SCA</strong>s marker är Ångermanland<br />

lika hårt drabbat.<br />

– Förmodligen är det lika illa i de<br />

privata skogsägarnas skog i Ångermanland.<br />

Karlskoga<br />

Malgomaj<br />

•<br />

Siljan<br />

ÖREBRO<br />

LÄN<br />

Örebro<br />

bräcke<br />

•<br />

Köping<br />

ragunda<br />

ånge<br />

Att inrätta ett bekämpningsområde är en ovanlig åtgärd. Sist vi hade bekämpningsområde<br />

i Mellannorrland var i skiftet mellan 1970- och 80-talet. Även då var<br />

det granbarkborren som hotade skogen.<br />

Lycksele<br />

<strong>SCA</strong> ser <strong>på</strong> utbrottet av granbarkborrar<br />

ur ett landskapsperspektiv.<br />

Insekterna sprider sig oavsett fastighetsgränser<br />

och därför är det viktigt<br />

att alla skogsägare får hjälp att avverka<br />

angripen skog.<br />

– För att göra en så bra skogsskyddsinsats<br />

som möjligt kommer vi<br />

troligen att hugga angripen skog i två<br />

omgångar. Det gäller både vår egen och<br />

privat skog. Först tar man det akuta<br />

<strong>på</strong> vintern eller våren, för att rädda<br />

virkesvärdet. Sedan tar man omkringliggande<br />

skog <strong>på</strong> sommaren eller hösten,<br />

då man även får med sig insekterna<br />

ut ur skogen, säger Jörgen Bendz.<br />

Sandviken Gävle<br />

Västerås<br />

Hjälmaren<br />

Katrineholm<br />

Fins<strong>på</strong>ng<br />

VÄSTERBOTTENS<br />

LÄN<br />

•<br />

Dalälven<br />

Enköping<br />

Mälaren<br />

Eskilstuna<br />

AnnA Bergek<br />

Skutskär<br />

UPPSALA<br />

LÄN<br />

Uppsala<br />

Nyköping<br />

lven<br />

GrAnbArkbOrreläGet<br />

Sollefteå<br />

VÄSTMANLANDS<br />

LÄN<br />

SÖDERMANLANDS<br />

LÄN<br />

•<br />

•<br />

Sundsvall•<br />

timrå<br />

•<br />

kramfors<br />

härnösand<br />

•<br />

Umeälven<br />

bekämpningsområde<br />

läs mer <strong>på</strong> nästa sida:<br />

Skogsägare förlorade<br />

över 100 000 i virkesintäkt<br />

Sigtuna<br />

Södertälje<br />

Östhammar<br />

Norrtälje<br />

Umeå<br />

Ålands<br />

hav<br />

STOCKHOLM<br />

STOCKHOLMS LÄN<br />

59<br />

Öster-<br />

5<br />

sjön

Hans fi ck avverka en värd<br />

Det går fort <strong>när</strong> granbarkborren slår till och stora summor står <strong>på</strong> spel.<br />

Hans Häggblom och hans familj förlorade mer än 100 000 kronor <strong>på</strong> bara<br />

ett halvår.<br />

Dessutom fi ck familjen grönt ljus från Skogsstyrelsen att avverka en an gripen<br />

nyckelbiotop.<br />

Hans Häggblom ser bekymrad ut <strong>när</strong> han<br />

pulsar genom snön i sin skog i Sörbygden i<br />

östra Jämtland. Skogen är grov och skulle<br />

i vanliga fall glädja en skogsägare. Men <strong>på</strong><br />

bara ett halvår har en stor del av timret<br />

förstörts av granbarkborrar. På en del träd<br />

syns bara insekternas ingångshål, <strong>på</strong> andra<br />

stammar har barken fl agnat helt. Insekterna<br />

har förvandlat prima grantimmer till brännved<br />

och Hans, som äger skogen tillsammans<br />

med sin mamma och syster, är minst sagt<br />

bedrövad.<br />

– Det är inte roligt att släppa de här<br />

dimensionerna till fl istuggen, säger han.<br />

Skrämmande snabbt<br />

I februari 2010 skrev familjen kontrakt med<br />

<strong>SCA</strong> om att avverka det cirka 15 hektar stora<br />

Skogsägaren Hans Häggblom och <strong>SCA</strong>s virkesköpare Kent Hansson är båda bestörta över granbarkborrens<br />

härjningar <strong>på</strong> skogen i Sörbygden.<br />

6<br />

beståndet. Men skogsbilvägen i området håller<br />

bara för vinterkörning och avverkningen<br />

planerades till nästkommande vinter.<br />

När <strong>SCA</strong>s virkesköpare Kent Hansson<br />

besökte området hösten 2010 för att planera<br />

avverkningen gjorde han en otäck upptäckt.<br />

Under sommaren hade granbarkborrar härjat<br />

i skogen och träden hade fått allvarliga<br />

skador. På en del ställen var mellan 60 och<br />

70 procent av träden döda.<br />

– Det är skrämmande att skogen förstörs<br />

så snabbt. Det är en oerhörd förlust för markägaren,<br />

säger Kent Hansson.<br />

Angripen nyckelbiotop<br />

Kent informerade Hans om vad som hänt och<br />

tog även kontakt med Skogsstyrelsen för att<br />

få råd om hur de skulle hantera angreppet.<br />

Skogsägare – håll utkik!<br />

tecken som tyder <strong>på</strong> granbarkborrar:<br />

• Ingångshål. Granbarkborren gör små,<br />

runda ingångshål, cirka 2-3 mm i<br />

diameter, i barken <strong>på</strong> de träd som<br />

angrips.<br />

• Ymnigt kådfl öde. En angripen gran kan<br />

kåda mycket.<br />

• Borrmjöl. När granbarkborren tar sig in<br />

i trädet bildas borrmjöl, som man ofta<br />

kan se längst ner <strong>på</strong> stambasen eller<br />

liggande <strong>på</strong> barkfl agor.<br />

• Färgskiftning. En angripen gran får ofta<br />

en ljusare grönfärg, innan den övergår i<br />

rödaktig och slutligen grå ton.<br />

• Granar vars bark lossnar <strong>på</strong> senhösten<br />

eller året efter angrepp.<br />

Var särskilt vaksam <strong>på</strong> färska vindfällen,<br />

äldre granskog i trakter med angrepp,<br />

hyggeskanter och nygallrade granbestånd.<br />

När Skogsstyrelsens konsulent Gullik Nilsson<br />

besökte området komplicerades fallet<br />

ytterligare. Gullik upptäckte nämligen en<br />

nyckelbiotop <strong>på</strong> cirka tre hektar, med många<br />

äldre granlågor och rödlistade arter som ullticka,<br />

rosenticka och lappticka.<br />

– Det var så hög klass <strong>på</strong> den att den skulle<br />

ha blivit ett biotopskyddsområde, då markägaren<br />

får ersättning och den är skyddad för<br />

all framtid, säger Gullik Nilsson.<br />

Dessvärre var nyckelbiotopen redan an ­<br />

gripen av granbarkborre. Och att sätta den<br />

under bevakning och se vad som hände fram<br />

till sommaren var inget alternativ, eftersom<br />

vägen inte håller för en akut sommaravverkning.<br />

Efter noggrant övervägande gav Gullik<br />

Nilsson därför grönt ljus för att avverka<br />

nyckelbiotopen, i samband med den stora<br />

avverkningen nu i vintras.<br />

– Det kändes inte roligt, för mitt jobb<br />

handlar ju delvis om att skydda höga naturvärden.<br />

Men nyckelbiotopen bestod av gammal<br />

grov gran och risken var stor att den<br />

skulle bli helt angripen av granbarkborre. Då

efull nyckelbiotop<br />

skulle det inte vara en nyckelbiotop längre<br />

och därför var det mer värt att bekämpa<br />

granbarkborren, förklarar Gullik Nilsson.<br />

Håll koll<br />

Hans Häggblom blev lättad över beskedet.<br />

Han hade inte velat lämna en yta med tre hektar<br />

gammal granskog kvar, som med stor risk<br />

hade blivit en härd för nya granbarkborrar.<br />

– Under andra förutsättningar hade jag<br />

inte haft något emot att lämna den. Men jag<br />

tycker vi kom fram till en bra lösning nu,<br />

säger Hans.<br />

Nu hoppas han att avverkningen ska<br />

ha hejdat angreppen <strong>på</strong> fastigheten. Skogen<br />

betyder mycket för honom. Till våren ska han<br />

ha barkborrefällor <strong>på</strong> hygget, i hopp om att<br />

kunna minska antalet insekter.<br />

Han uppmanar alla andra skogsägare att<br />

vara vaksamma vad gäller granbarkborrar.<br />

– Håll koll! Men det är inte lätt att se tecknen<br />

och det är svårt för det går så fort, säger<br />

Hans.<br />

TexT: AnnA Bergek<br />

FoTo: Per-Anders sjöquisT<br />

Ovanlig åtgärd för <strong>SCA</strong><br />

Det är mycket ovanligt att en nyckel biotop avverkas. De flesta virkesköpande<br />

bolag har nämligen lovat att inte avverka sådana värdefulla områden.<br />

För <strong>SCA</strong> vållade därför nyckel biotopen i Sörbygden en del huvudbry.<br />

En nyckelbiotop är ett område med höga<br />

naturvärden. Ofta innehåller den mycket död<br />

ved och har inte varit utsatt för några skogsbruksåtgärder.<br />

Nyckelbiotoperna är inte skyddade i lag men<br />

de flesta virkesköpande bolag har genom sina<br />

miljöcertifieringar lovat att inte avverka dem.<br />

Samråd med Skogsstyrelsen<br />

<strong>SCA</strong>, som är anslutet till miljöcertifieringen<br />

FSC, övervägde därför noga hur man skulle<br />

göra med nyckelbiotopen i Sörbygden. Skogs­<br />

Granbarkborrarna har lyckats förstöra en stor del av grantimret i det fina beståndet. Skogsägaren<br />

Hans Häggblom och hans familj har förlorat över 100 000 kronor i virkesintäkter.<br />

vårdslagens <strong>krav</strong> om att skydda skogen mot<br />

insekter vägdes mot <strong>krav</strong>et från FSC om att<br />

inte avverka nyckelbiotoper.<br />

– Det finns ett starkt stöd i skogsvårdslagen<br />

för att vi måste rädda virkesvärden och<br />

skydda skogen från insekter. I och med att det<br />

nu är ett bekämpningsområde lägger det också<br />

ett extra tryck <strong>på</strong> att agera. Men utan samråd<br />

med Skogsstyrelsen hade det inte varit okej att<br />

avverka den, säger Ola Kårén, skogsekolog <strong>på</strong><br />

<strong>SCA</strong> Skog.<br />

<strong>SCA</strong> har informerat sin miljörevisor om<br />

GrAnbArkbOrreläGet<br />

läget med granbarkborrar och att vissa<br />

bekämp ningsåtgärder riskerar att krocka med<br />

<strong>krav</strong>en i FSC. Ola Kårén tror att FSC kommer<br />

att ha förståelse för läget.<br />

Svårt beslut att fatta<br />

Gullik Nilsson, skogskonsulent <strong>på</strong> Skogsstyrelsen,<br />

var den som gav klartecken om att<br />

avverka nyckelbiotopen. Han tycker också att<br />

det var ett svårt beslut att fatta.<br />

– Men det känns rätt. Hejdar vi inte granbarkborren<br />

så riskerar fler områden med<br />

höga naturvärden att bli angripna, säger Gullik<br />

Nilsson.<br />

AnnA Bergek<br />

7

8<br />

mArknAdSläGe<br />

Oron i Nordafrika <strong>på</strong>verkar efterfrågan <strong>på</strong> sågade trävaror.<br />

Virkesmarknad med<br />

många frågetecken<br />

Såväl efterfrågan <strong>på</strong> virke som utbudet från skogsägarna<br />

återhämtade sig rejält under 2010. Under årets sista<br />

månader var aktiviteten <strong>på</strong> virkesmarknaden riktigt hög.<br />

2011 ser ut att kunna bjuda <strong>på</strong> utmaningar av allehanda<br />

slag för svensk skogsin<strong>du</strong>stri.<br />

– Vi är glada över att fl er skogsägare<br />

än någonsin under fjolåret<br />

gav oss förtroendet att köpa deras<br />

virke. För första gången köpte<br />

<strong>SCA</strong> mer än tre miljoner kubikmeter<br />

virke. Det bekräftar att vår<br />

satsning <strong>på</strong> heltäckande service<br />

och höga timmerpriser uppskattas<br />

av skogsägarna, summerar <strong>SCA</strong>s<br />

nye virkeschef Jörgen Bendz.<br />

Stora fl öden av barrmassaved<br />

När det gäller utvecklingen under<br />

våren kommer virkesmarknaden i<br />

mellersta Norrland under åtminstone<br />

det första halvåret helt att<br />

präglas av granbarkborreproblemen.<br />

– I början av 2011 var fl ödena<br />

av barrmassaved normala, men vi<br />

väntar oss en ökning till följd av<br />

stora avverkningar i granbarkborrarnas<br />

s<strong>på</strong>r. Dessutom fi nns<br />

ett tryck <strong>på</strong> gallring vilket kommer<br />

att späda <strong>på</strong> detta ytterligare,<br />

säger Jörgen Bendz.<br />

Turbulent <strong>på</strong> många sätt<br />

Trots att de fem största trävarupro<strong>du</strong>centerna<br />

i Europa; Sverige,<br />

Finland, Tyskland, Ryssland och<br />

Österrike, under 2010 ökade sin<br />

pro<strong>du</strong>ktion med 6­7 procent är<br />

lagersituationen ännu något så <strong>när</strong><br />

under kontroll. Många sågverk<br />

valde att begränsa pro<strong>du</strong>ktionen<br />

kring jul och nyår, vilket gjorde<br />

att balansen mellan tillgång och<br />

efterfrågan kunde hållas. Osäkerheten<br />

i Västeuropa och USA tyngs<br />

ännu av att antalet byggstarter är<br />

mycket lågt, samtidigt som oron<br />

i Nordafrika präglar marknaden<br />

för trävaror av furu.<br />

Kronan hämmar exporten<br />

Till problemen med granbarkborrar,<br />

oro i Afrika och svajig efterfrågan<br />

<strong>på</strong> trävaror kan också läggas<br />

en ovanligt stark svensk krona. Den<br />

gör svenska exportvaror dyrare <strong>på</strong><br />

världsmarknaden och gynnar konkurrenter<br />

i de länder vars valutor<br />

sjunkit i förhållande till kronan.<br />

– Trots den osäkerhet som<br />

råder tror vi <strong>på</strong> en god efterfrågan<br />

<strong>på</strong> alla sortiment. När fl era andra<br />

aktörer valde att sänka sina timmerprislistor<br />

i slutet av förra året<br />

höll vi fast vid våra. Det är timret<br />

som främst skapar skogsägarens<br />

netto, därför vill vi hålla en hög<br />

och jämn nivå, säger Jörgen Bendz.<br />

rolF edsTröm<br />

FoTo: mATs WigArdT<br />

<strong>Ställ</strong> kra<br />

Samtidigt som Hanna Engström mäter diametern <strong>på</strong> trädet, spanar<br />

hon efter skador up<strong>på</strong>t stammen.

v <strong>när</strong> <strong>du</strong> <strong>gallrar</strong><br />

GAllrInGb<br />

temA<br />

Du får pengar i fi ckan direkt, samtidigt som <strong>du</strong> ökar det framtida värdet <strong>på</strong> din skog.<br />

Det gör gallring till ett av de svåraste och viktigaste momenten i skogsskötseln.<br />

– <strong>Ställ</strong> <strong>krav</strong> <strong>på</strong> <strong>kvalitet</strong> <strong>när</strong> <strong>du</strong> <strong>gallrar</strong>. Det är i gallringen <strong>du</strong> skapar det framtida<br />

beståndet, säger Hanna Engström, som i fjol granskade <strong>SCA</strong>s gallringar <strong>på</strong> Norrbottens<br />

skogsförvaltning.<br />

Gallring blir allt viktigare i dagens skogsbruk.<br />

Stora områden skog uppnår en ålder som kan<br />

vara lämplig för gallring de <strong>när</strong>maste åren, både<br />

<strong>på</strong> privat mark och bolagsmark. Samtidigt är<br />

det ett av de svåraste momenten av skogsskötsel.<br />

För att gallringen ska vara lönsam gäller det att<br />

avverkningsarbetet är effektivt. På samma gång<br />

är det viktigt att maskinförarna håller hög <strong>kvalitet</strong><br />

och gör ett genomtänkt urval av träd, så att de<br />

som står kvar är raka, oskadade stammar.<br />

Satsa <strong>på</strong> <strong>kvalitet</strong><br />

– Grundprincipen i gallring är att fl ytta över tillväxten<br />

<strong>på</strong> utvalda stammar i beståndet. Det viktiga<br />

är alltså inte vad man tar ut vid en gallring,<br />

utan vad som blir kvar. Som skogsägare bör man<br />

tänka <strong>på</strong> att inte plocka ut för mycket pengar<br />

utan satsa <strong>på</strong> <strong>kvalitet</strong>, säger Hanna Engström.<br />

Hon vet vad hon pratar om, efter att under<br />

fjolåret ha granskat hela 127 gallringar som <strong>SCA</strong><br />

gjort <strong>på</strong> Norrbottens skogsförvaltning. Syftet var<br />

att upptäcka brister och snabbt återkoppla till det<br />

avverkningslag som gjort gallringen.<br />

Hanna har undersökt följande faktorer <strong>när</strong> hon<br />

granskat gallringar:<br />

• Grundyta, det vill säga arean av alla stammar<br />

i brösthöjd per hektar. Grundytan ger ett mått<br />

<strong>på</strong> om man tagit ut lagom många träd eller<br />

inte i gallringen.<br />

• Andel skadade stammar. Det är viktigt att<br />

minimera skador <strong>på</strong> kvarvarande stammar i<br />

en gallring, eftersom skador gör att trädet lätttare<br />

kan bli angripet av röta och svamp. Skador<br />

kan också minska tillväxten och försämra<br />

<strong>kvalitet</strong>en inför en slutavverkning. Men det<br />

är omöjligt att undvika skador helt <strong>när</strong> man<br />

går in och <strong>gallrar</strong>. Enligt <strong>SCA</strong>s riktlinjer bör<br />

an delen skadade träd vara max 5 procent. Ett<br />

träd räknas som skadat <strong>när</strong> det har en skada<br />

större än en tändsticksask.<br />

• Stickvägsbredd. Stickvägarna (där skotaren<br />

gått fram) bör max vara 4,2 meter breda i<br />

normal terräng.<br />

• Stickvägsavstånd. Avståndet mellan stickvägarna<br />

bör vara mellan 25 och 30 meter.<br />

•<br />

S<strong>på</strong>rbildning. S<strong>på</strong>ren i marken där skotaren<br />

gått fram bör inte vara djupare än 10 cm <strong>på</strong><br />

mer än 5 procent av s<strong>på</strong>rsträckan.<br />

Goda resultat<br />

Hannas sammanställning visar <strong>på</strong> goda resultat,<br />

särskilt <strong>när</strong> det gäller stickvägsavstånd och stickvägsbredd.<br />

Andelen skador ligger under 5 procent<br />

då <strong>SCA</strong> gallrat <strong>på</strong> privat skog i Norrbotten<br />

och s<strong>på</strong>rbildning är sällsynt.<br />

När det gäller grundyta fi nns dock förbättringar<br />

att göra. Den grundyta som fanns kvar<br />

efter gallringarna var ibland för låg.<br />

– Generellt sett <strong>gallrar</strong> vi för hårt <strong>på</strong> egen<br />

skog. Det är inte bra, för man ska ju lämna kvar så<br />

mycket träd som marken kan bära för att riktigt<br />

utnyttja markens potential. Men <strong>på</strong> privat skog<br />

är det skogsägarna som bestämmer hur mycket<br />

som ska tas ut och där kan vi bara göra enligt<br />

deras önskemål, säger Hanna.<br />

9

Hon vill ändå rekommendera privata<br />

markägare att inte gallra för hårt, för att inte<br />

förlora i framtida tillväxt <strong>på</strong> den skog som<br />

står kvar. De träd som blir kvar vid en hård<br />

gallring är också mer utsatta för vind och risken<br />

är större att de bryts eller blåser omkull.<br />

Kräv <strong>kvalitet</strong><br />

Hanna Engström uppmanar också skogsägare<br />

att ställa <strong>kvalitet</strong>s<strong>krav</strong> <strong>på</strong> det företag<br />

som ska utföra gallringen. Ett erfaret och<br />

ambitiöst gallringslag är den bästa vägen för<br />

en lyckad gallring.<br />

– Det krävs en speciell metodik för att<br />

kunna fälla och upparbeta träd utan att<br />

skada stammar som står kvar, säger Hanna<br />

Engström.<br />

TexT: AnnA Bergek<br />

FoTo: Per PeTTersson<br />

Satsning <strong>på</strong> <strong>kvalitet</strong> ger resultat<br />

Utbildningar, uppföljningar och stick-<br />

prov. De senaste åren har <strong>SCA</strong> jobbat<br />

hårt för att höja <strong>kvalitet</strong>en <strong>på</strong> sina<br />

gallringar.<br />

Det har gett goda resultat – bland<br />

annat har skadenivån sjunkit från 7<br />

till 3 procent.<br />

För fyra år sedan bestämde sig <strong>SCA</strong> Skog<br />

för att göra en kraftsatsning för att höja <strong>kvalitet</strong>en<br />

i sina gallringar.<br />

– Vi hade varit bra <strong>på</strong> att mäta pro<strong>du</strong>ktiviteten<br />

men sämre <strong>på</strong> att mäta <strong>kvalitet</strong>, och<br />

den hade därför blivit ojämn, berättar Mag­<br />

10<br />

tänk <strong>på</strong> det här tips till dig som ska gallra<br />

•<br />

•<br />

Fundera över <strong>när</strong> <strong>på</strong> året <strong>du</strong> ska göra gallringen.<br />

Sommartid får <strong>du</strong> ofta mer pengar<br />

för virket, men vintertid minskar risken för<br />

s<strong>på</strong>rbildning och skador. Å andra sidan kan<br />

det vara svårt för skördarföraren att se <strong>på</strong><br />

vintern, <strong>på</strong> grund av mörker och mycket<br />

snö. Resonera med din virkesköpare.<br />

Fundera <strong>på</strong> gallringsstyrkan, det vill säga<br />

hur mycket <strong>du</strong> ska ta ut i gallringen. Var<br />

noggrann med att inte ta ut för mycket<br />

virke. Lämna i stället kvar så många träd<br />

som marken kan bära – annars förlorar <strong>du</strong><br />

i tillväxt. Det finns gallringsmallar som visar<br />

•<br />

•<br />

Vid gallring flyttar <strong>du</strong> över tillväxten <strong>på</strong> utvalda stammar i beståndet. ”Utifrån det <strong>du</strong> har,<br />

fråga dig själv hur <strong>du</strong> vill att beståndet ska se ut efter gallringen”, tipsar Hanna Engström,<br />

anställd vid <strong>SCA</strong> i Norrbotten och själv privat skogsägare i Överkalix.<br />

hur stor grundyta som bör vara kvar efter<br />

en gallring beroende <strong>på</strong> markens bördighet.<br />

Din virkesköpare kan visa dig.<br />

Underröj beståndet om det är mycket<br />

underväxt, då ser skördarföraren bättre och<br />

kan göra ett bättre urval. Men städa inte i<br />

onödan – djur och fåglar mår bra av lagom<br />

med underväxt.<br />

Var försiktig med att gallra granskog som är<br />

äldre än 80 år. Äldre granar i nygallrad skog<br />

blir känsligare för skador som till exempel<br />

granbarkborre.<br />

nus Andersson, skötselspecialist vid <strong>SCA</strong><br />

Skog.<br />

Granskar både privat och egen skog<br />

Numera görs därför en heltäckande gallringsuppföljning<br />

inom <strong>SCA</strong> varje år, där<br />

företaget med hjälp av stickprover granskar<br />

<strong>kvalitet</strong>en <strong>på</strong> gallringar gjorda <strong>på</strong> alla fem<br />

skogsförvaltningar. Stickproven görs både<br />

<strong>på</strong> <strong>SCA</strong>s egen mark och i den skog som <strong>SCA</strong><br />

<strong>gallrar</strong> för privata markägares räkning. Flera<br />

förvaltningar har även satsat <strong>på</strong> egna, mer<br />

omfattande gallringsuppföljningar (se exempel<br />

här ovan från Norrbotten).<br />

Utbildning av maskinförare är en annan<br />

•<br />

•<br />

Om <strong>du</strong> <strong>gallrar</strong> granskog under sommarhalvåret<br />

– se till att behandla stubbarna<br />

mot rotröta. Behandlingen sker direkt vid<br />

avverkningen via utrustning <strong>på</strong> skördaren.<br />

Rotröta orsakas av en svamp som får fäste<br />

<strong>på</strong> färska stubbytor <strong>när</strong> dygnsmedeltemperaturen<br />

är högre än + 5 grader.<br />

Hör dig för om gallrings<strong>kvalitet</strong>en hos det<br />

företag <strong>du</strong> anlitar. <strong>Ställ</strong> <strong>krav</strong> <strong>på</strong> att gallringen<br />

utförs med hög <strong>kvalitet</strong>!<br />

viktig del i arbetet med att höja <strong>kvalitet</strong>en.<br />

Fokuset <strong>på</strong> <strong>kvalitet</strong> har burit frukt; uppföljningarnas<br />

resultat har förbättrats i flera<br />

avseenden. Andelen skador har till exempel<br />

sjunkit från 7 till 3 procent (<strong>när</strong> man slår ihop<br />

alla skogsförvaltningar) under de här åren.<br />

Även körmönstret vad gäller stickvägar har<br />

förbättrats.<br />

– Störst eloge för det ska maskinförarna<br />

ha. Det är de som sitter vid spakarna och<br />

avgör hur det blir i slutänden, säger Magnus<br />

Andersson.<br />

AnnA Bergek

Camilla Hansen var ledare för Centerpartiet<br />

i Luleå mellan 2006 och 2010. Sedan den<br />

första januari 2011 är hon tillbaka <strong>på</strong> sitt<br />

arbete som landsbygdsutvecklare i kommunen.<br />

Men vid sidan av det har hon skaffat<br />

en f­skattsedel för att ”sälja” sin skog <strong>på</strong> ett<br />

annat sätt än till skogsin<strong>du</strong>strin.<br />

2005 köpte hon den förfallna gården från<br />

1880­talet med 60 hektar skog och 30 hektar<br />

skogsimpediment i Arvidsjaurs kommun.<br />

Jordbruket <strong>på</strong> gården upphörde redan<br />

1961 och sedan dess har ängarna runt huset<br />

fått växa igen.<br />

– Jag har försökt att sälja de späda träden där<br />

som biobränsle. Men hittills har skogsbolagen<br />

inte visat något intresse <strong>när</strong> jag har ringt. Ibland<br />

känns det svårt att nå fram <strong>när</strong> man är kvinna<br />

och inte vill sälja in en traditionell avverkning.<br />

Den förre ägaren gallrade själv skogen <strong>på</strong><br />

vissa ställen, men mycket av virket har blivit<br />

liggande <strong>på</strong> marken och fått förmultna. Skogen<br />

har mer eller mindre lämnats vind för våg i<br />

40 år. Själv har hon bestämt sig för att i största<br />

möjliga mån låta den vara.<br />

Föll för kulturmiljön<br />

Hon menar att vi äger skog av olika orsaker.<br />

En del lever helt och hållet <strong>på</strong> sin skog och då<br />

är det viktigt att räkna <strong>på</strong> att få en avkastning<br />

varje år. Andra har ärvt skogen och kan ha<br />

den som extrainkomst. I Camillas fall handlar<br />

det om att hon tyckte att det var en vacker<br />

kulturmiljö. Det är det skogshistoriska värdet<br />

kopplat till gårdsmiljön som intresserar henne.<br />

Till sommaren ska Camilla Hansen ordna<br />

kurs i gärdsgårdstillverkning. Då används material<br />

från skogen som man normalt skulle röja bort.<br />

– Det är ett sätt att lyfta fram det skogshistoriska<br />

företagandet. Jag tror att vi måste<br />

börja se <strong>på</strong> skogen <strong>på</strong> fler än ett sätt i Sverige.<br />

Visst ska vi ha virke till skogsin<strong>du</strong>strin, men<br />

det finns historiska och estetiska värden som<br />

det också går att få tillväxt <strong>på</strong> som skogsägare.<br />

Camilla Hansen har märkt att det finns<br />

ett enormt intresse utomlands för den svenska<br />

skogen och funderar <strong>på</strong> att ordna utflykter <strong>på</strong><br />

sina marker för turister. Eftersom hon är borgerlig<br />

vigselförrättare planerar hon också att<br />

erbjuda vigslar i skogen.<br />

– Om man kan gifta sig <strong>på</strong> stränder och<br />

<strong>på</strong> isen så kan man väl gifta sig i skogen också.<br />

Jag tror inte att många norrbottningar eller ens<br />

svenskar kommer att vara intresserade av det,<br />

men för utlänningar är det exotiskt att befinna<br />

sig i skogen.<br />

Gallra <strong>på</strong> gammalt vis<br />

Det finns många exempel <strong>på</strong> det. Paris trendigaste<br />

kockar åker till Lappland och lagar<br />

mat i skogen med råvaror som de hittar där.<br />

En familj från Shetlandsöarna flyttar till en by<br />

utanför Luleå <strong>på</strong> grund av miljön. En meriterad<br />

tysk psykiatriker kom till Norrbotten av en<br />

enda anledning – den vackra skogen.<br />

Det är tydligt att skogen har en tjusningskraft<br />

och Camilla Hansen tror att hennes<br />

gårdsställe kan bli en plats för retreat och<br />

GAllrInGb<br />

temA<br />

Camilla väljer att inte gallra sin skog<br />

Camilla Hansen kallar sig för en rationell<br />

skogsromantiker.<br />

Hon har bestämt sig för att låta<br />

delar av skogen vara utan att gallra<br />

den.<br />

– Vi äger skog av olika anledningar.<br />

I mitt fall var det för att jag hittade<br />

en vacker kulturmiljö som jag<br />

vill bevara, säger hon.<br />

Skogsägaren Camilla Hansen vill värna det vackra och historiskt viktiga i sin skog.<br />

avkoppling för många. Men går det inte att<br />

sälja upplevelserna i en gallrad skog?<br />

– Det blir inte samma miljö om <strong>du</strong> kör in<br />

med stora maskiner. Jag kan tänka mig att låta<br />

gallra vissa delar av min skog <strong>på</strong> ett gammeldags<br />

sätt med motorsåg. Men delen <strong>när</strong>mast<br />

huset vill jag lämna orörd eftersom jag tycker<br />

att den tillhör gårdsstället.<br />

Där hänger lavar och mossa växer <strong>på</strong> träd<br />

som fallit ner av ålder. Många djur trivs också<br />

och att värna den biologiska mångfalden är<br />

en annan orsak till att Camilla Hansen låter<br />

skogen vara.<br />

– Det blir ett rikt djurliv, inklusive mygg.<br />

Det tycker jag är härligt.<br />

TexT och FoTo: Ann-kATrin öhmAn<br />

Fakta Camilla Hansen<br />

Ålder: 45 år<br />

Yrke: Landsbygdsutvecklare i Luleå kommun.<br />

Var ledare för Centerpartiet i Luleå<br />

mellan 2006 och 2010.<br />

Bor: På Bergnäset i Luleå.<br />

Familj: Två barn och en särbo.<br />

Skogsfastighet: Köpte en skogsfastighet<br />

i Arvidsjaurs kommun i Norrbotten 2005<br />

med 60 hektar skog och 30 hektar<br />

skogsimpediment.<br />

11

Skogens finlir<br />

kräver sina proffs<br />

Ungskogen är tät och mellan vissa stammar är det<br />

inte ens en meter. Men maskinförare Hans Ohlsson<br />

lirkar vant in skördaraggregatet mellan träden<br />

och greppar exakt det träd som han vill ha.<br />

– Det räcker med en decimeter till nästa stam<br />

så klarar man det, säger Hans.<br />

12<br />

För mig som aldrig åkt gallringsskördare<br />

förut känns det ungefär som att<br />

köra in med en för stor kundvagn i en<br />

fullproppad porslinsbutik. Här står fina<br />

träd med bara någon meters mellanrum<br />

<strong>på</strong> sina håll, och med hjälp av en stor<br />

skogsmaskin ska ungefär vart fjärde tas<br />

bort utan att kvarvarande träd skadas.<br />

Hur ska det gå till?<br />

Men för Hans Ohlsson, som gallrat<br />

skog i 20 år, är det inte någon större<br />

Assar Nordlund kollar varje dag så att han lämnar kvar rätt<br />

antal träd i beståndet. Det mäter han med ett verktyg som<br />

kallas relaskop.<br />

Jan Gullmark som förvaltar skogen åt sin dotter kommer för att kika <strong>på</strong> gallringen<br />

i det snart 30-åriga contortabeståndet.<br />

match. Han styr mjukt in sin skördare<br />

bland contortatallarna i skogen söder<br />

om Erikslund, Ånge, och börjar metodiskt<br />

att bana sig en väg in i beståndet.<br />

– Gallring är roligt, för om man gör<br />

ett bra jobb blir det ett så fint resultat.<br />

I en sluthuggning får man ett hygge med<br />

några torrträd och det är inte alls lika<br />

vackert tycker jag, säger Hans.<br />

Elva meter lång kran<br />

Han börjar med att ta ner träden i<br />

den lilla ”gata” som skördaren ska<br />

röra sig efter i beståndet – den så kallade<br />

stickvägen. Därefter skickar han in den<br />

elva meter långa kranen in i skogen <strong>på</strong><br />

bägge sidor av stickvägen.<br />

– Där står en liten ful en som vi ska<br />

ta, säger Hans och vinklar kranen runt<br />

ett rakt och fint träd som står mitt<br />

framför maskinen, för att komma åt ett<br />

krokigt träd längre in i skogen.<br />

När trädet är nedsågat lyfter han<br />

fram det en bit, kvistar och kapar det.<br />

Riset placerar Hans i stickvägen framför<br />

skördaren, för att skydda marken<br />

där maskinen går fram. Sedan lämnar<br />

han virket i en hög bredvid stickvägen.<br />

Det kommer skotarföraren Sven­Bertil<br />

Jansson att hämta senare.<br />

– På vintern gäller det att göra större<br />

högar, annars riskerar virket att bli<br />

översnöat innan Sven­Bertil kommer,<br />

säger Hans.<br />

Hans arbetar i Ångelaget, som<br />

är ett av <strong>SCA</strong>s egna maskinlag. Han<br />

och kollegorna Assar Nordlund, som<br />

också kör skördare, samt Sven­Bertil<br />

Jansson och Mikael Pettersson som<br />

kör skotare har blivit ett av <strong>SCA</strong>s specialiserade<br />

lag som ägnar sig åt gallring<br />

året runt. Att gallra skog är ett<br />

särskilt konststycke och kräver erfarenhet,<br />

eftersom det handlar om att ta<br />

ut virke samtidigt som fina, oskadade<br />

träd ska stå kvar efter ingreppet. Därför<br />

strävar <strong>SCA</strong> efter att ha specialiserade<br />

gallringslag både bland sina egna

Contortan har ofta hårdare kvistar och är mer yvig än vanlig tall. Det gör den lite<br />

svårare att gallra. Men Hans Ohlsson har arbetat som gallrings förare i 20 år och<br />

räds inte att ge sig in i beståndet.<br />

maskinlag och bland de entreprenörer<br />

som anlitas.<br />

Större delen av året <strong>gallrar</strong> Ångelaget<br />

<strong>på</strong> <strong>SCA</strong>s egen skog, men det blir<br />

allt fler uppdrag <strong>på</strong> privat mark. Det<br />

tycker laget är kul. De privata markägarna<br />

är ofta mycket engagerade och<br />

noggranna med sin skog.<br />

– Man är faktiskt lite mer försiktig<br />

<strong>på</strong> privat skog än <strong>SCA</strong>s egen, säger<br />

Assar Nordlund, som tar över skördaren<br />

från Hans <strong>när</strong> det blir skiftbyte <strong>på</strong><br />

eftermiddagen.<br />

Ljusare med snö<br />

Det är rejält med snö i skogen i år, men<br />

varken Hans eller Assar tycker att snön<br />

är något problem <strong>när</strong> de ska välja träd<br />

i gallringen.<br />

– Nej, snön gör det ljusare och lätttare<br />

att se tycker jag. Ljusmässigt sämst<br />

är väl i oktober­november, säger Assar.<br />

Snödjupet kan dock göra det svårt<br />

att se var de sågar <strong>när</strong> de griper tag om<br />

foten av ett träd.<br />

– Det blir lättare att såga i backen<br />

eller i en sten. Dessutom blir det helt<br />

vitt kring maskinen <strong>när</strong> det rasar ner<br />

snö från träden ibland. Då får man<br />

stanna en halv minut innan man kan<br />

köra vidare igen, säger Hans.<br />

Hur ofta får ni besök av de privata<br />

skogsägarna som ni <strong>gallrar</strong> åt?<br />

– Det är inte så ofta faktiskt. Vi har<br />

funderat varför inte fler kommer ut och<br />

tittar. Det är roligt om de kommer,<br />

bara de ringer i förväg och säger att de<br />

är <strong>på</strong> väg. Det är en säkerhetsfråga. När<br />

vi sitter i maskinen är det inte alltid vi<br />

ser om någon kommer genom skogen,<br />

säger Assar Nordlund.<br />

TexT: AnnA Bergek<br />

FoTo: AnnA gullmArk<br />

b<br />

3 korta frågor till hans Ohlsson,<br />

gallringsförare<br />

GAllrInG<br />

temA<br />

Hur avgörande är maskinstorleken för att en<br />

gallring ska bli bra?<br />

– Den har inte jättestor betydelse. Det viktiga är att man<br />

har ett litet skördaraggregat, eftersom det är aggregatet<br />

som man har ute bland träden. Det är också viktigt att<br />

kranen är smidig och går mjukt, säger Hans Ohlsson.<br />

Gallring sommar eller vinter – vad tycker <strong>du</strong>?<br />

– Jag förstår att många markägare vill gallra <strong>på</strong> vintern.<br />

Risken för skador är mindre då, eftersom barken<br />

släpper lättare <strong>på</strong> försommaren. Men det finns många<br />

trakter som går fint att gallra sommartid, till exempel lite<br />

stenigare och mer talldominerade områden. Det kan<br />

skogsägaren tjäna en bra slant <strong>på</strong>, eftersom virkespriset<br />

är högre <strong>på</strong> sommaren.<br />

Blir det lättare för er om markägaren har förröjt<br />

beståndet?<br />

– Ja, vi uppskattar <strong>när</strong> det är förröjt. Det ger mindre<br />

skador och det går lättare för oss att arbeta.<br />

13

Snytbaggen får fortsätta att tampas med kemikalier under 2011.<br />

FSC ger dispens<br />

för kemikalier<br />

<strong>SCA</strong> får fortsätta använda insektsmedlet Merit Forest för att<br />

skydda sina skogsplantor mot snytbagge. Miljöcertifi eringen FSC<br />

har givit <strong>SCA</strong> och 14 andra FSC­medlemmar dispens från <strong>krav</strong>et <strong>på</strong><br />

ett kemikaliefritt skogsbruk under 2011.<br />

De FSC­medlemmar som sökt dispens fi ck redovisa hur de <strong>på</strong> sikt<br />

planerar att fasa ut kemikalierna kemikalierna helt ur sitt sitt skogsbruk. <strong>SCA</strong> <strong>SCA</strong> satsar satsar <strong>på</strong> <strong>på</strong><br />

att minska mängden kemikalier genom en förbättrad markberedning.<br />

Skadeinsekten snytbagge orsakar varje år stora skador inom skogsbruket<br />

genom att ta kål <strong>på</strong> nyplanterad skog.<br />

14<br />

Rättelse<br />

älgjakten i norra Sverige börjar måndagen den 5 september<br />

och inget annat datum. I 2011 års <strong>SCA</strong>-kalender anges fel<br />

datum. Vi beklagar misstaget.<br />

Skogsbruket lider brist<br />

<strong>på</strong> naturvårdsbrännare<br />

Bränning av skog blir ett allt viktigare verktyg i naturvården<br />

inom skogsbruket. Men antalet personer som har kompetens<br />

att leda en naturvårdsbränning är få.<br />

Därför satsar branschen gemensamt <strong>på</strong> att utbilda fl er inom<br />

området.<br />

FSC­certifi erade skogsbolag har <strong>krav</strong> <strong>på</strong> sig att bränna 5 procent av den yta<br />

de avverkar varje år. Det har gjort att behovet av bränningskunnigt folk vuxit.<br />

I dag fi nns uppskattningsvis mellan 10 och 15 personer i Sverige som har den<br />

rätta kunskapen för att leda en brand.<br />

– Vi skulle behöva <strong>du</strong>bbla det fl era gånger om, säger Tomas Rydkvist,<br />

naturvårdsspecialist vid Medelpads förvaltning, <strong>SCA</strong> Skog.<br />

För att råda bot <strong>på</strong> problemet startas därför ett tvåårigt utbildningsprojekt,<br />

lett av Sveriges Lantbruksuniversitet och fi nansierat med EU­pengar. Projektet<br />

kommer att erbjuda kurser i bränningskunskap <strong>på</strong> fl era olika nivåer. Det kommer<br />

även att hållas inspirationsseminarier <strong>på</strong> temat bränning. I projektet deltar<br />

även skogsbolag som <strong>SCA</strong>, Sveaskog, Holmen och Stora Enso. Kurserna är<br />

gratis och vänder sig främst till entreprenörer samt anställda inom skogsbolag,<br />

statlig naturvård och kommunal räddningstjänst.<br />

ALMANACKAN<br />

Informationskvällar om granbarkborrar:<br />

14 mars Fränsta<br />

15 mars Sundsvall<br />

16 mars Ramsele<br />

17 mars Kramfors<br />

23 mars Liden<br />

24 mars Stöde<br />

5 april Bispgården<br />

2 maj Sista dag för inlämning av självdeklaration<br />

15 juni Sista dag för inlämning av självdeklaration<br />

om man har anstånd<br />

16-18 juni Skogsnolia i Umeå<br />

Rymligare i Ramsele<br />

och Backe<br />

<strong>SCA</strong>­kontoren i Ramsele och Backe har fl yttat till nya och<br />

rymligare lokaler.<br />

Nya kontoret i Ramsele ligger <strong>på</strong> Tingsvägen 6, mitt emot<br />

kommunhuset i byn. Kontoret i Ramsele har vuxit <strong>på</strong> senare<br />

år och har nu fyra medarbetare. Den 14 januari hölls öppet<br />

hus. Uppemot 50 personer trotsade kylan och kom <strong>på</strong> besök.<br />

– Det var över förväntan, för det var 25 minusgrader ute,<br />

berättar Olof Westin, distriktsansvarig i Ramsele.<br />

<strong>SCA</strong> har även förstärkt sin <strong>när</strong>varo i Backe, där virkesköparen<br />

Dan Larsson fi nns <strong>på</strong> plats vissa dagar i veckan. Det<br />

nya och större kontoret ligger <strong>på</strong> Torgvägen 1A.<br />

Några som tog chansen att kika <strong>på</strong> de nya lokalerna <strong>när</strong> det var<br />

öppet hus i Ramsele var Börje Wikström, ekonomichef vid Ångermanlands<br />

förvaltning, Håkan Book, distriktsansvarig i Ramsele, Ing-<br />

Marie Halvarsson, sekreterare och skogsägaren Sören Strömkvist.<br />

I bakgrunden <strong>SCA</strong>s virkesköpare i Ramsele, Eric-Dan Nilsson,<br />

i samspråk med skogsägaren Ingemar Jonsson.

Följ med till<br />

örngömslet<br />

Att få uppleva en kungsörn i vilt tillstånd är få<br />

förunnat. Därför har det blivit populärt bland<br />

naturintresserade fotografer att hyra plats i<br />

ett gömsle för att komma <strong>när</strong>a de mäktiga<br />

rovfåglarna.<br />

Följ med naturfotografen Peter Lilja till ett<br />

örngömsle i Västerbotten.<br />

Vi befi nner oss i slutet av mars månad. Klockan är fyra<br />

<strong>på</strong> morgonen och jag går <strong>på</strong> en väl upptrampad stig i snön<br />

efter en man som heter Conny Lundström.<br />

Conny har under fl era år fotograferat kungsörn uppe i<br />

sina hemtrakter i Kalvträsk, Västerbotten. Här är naturen<br />

vild och området där han håller till gränsar mot Vitbergens<br />

naturreservat.<br />

Anlända i skydd av mörkret<br />

Mörkret ligger fortfarande kvar över landskapet vilket är en<br />

förutsättning för att vi ska kunna ta oss hit osedda av traktens<br />

djur och fåglar. För att få bra bilder fi nns en del enkla<br />

regler att följa. En är att man måste vara <strong>på</strong> plats innan det<br />

blir ljust och även lämna gömslet i skydd av mörkret. Korp<br />

och örn är otroligt vaksamma och det är viktigt att de inte<br />

förknippar gömslet med mänsklig <strong>när</strong>varo.<br />

När man fotograferar får man vara väldigt försiktig<br />

då man ändrar fotovinkel så att man rör objektivet med<br />

långsamma rörelser. Sitter fåglarna <strong>på</strong> helspänn måste man<br />

avvakta med rörelser tills de börjar äta och blir mer avslappnade.<br />

Dessutom bör man hålla en så låg ljudnivå som möjligt,<br />

ljud i kombination med en häftig rörelse signalerar fara<br />

och hela fl ocken kan lämna området.<br />

Det är kallt <strong>på</strong> myren <strong>när</strong> vi anländer, under 20 minusgrader<br />

och Conny gör upp en eld i gömslets kamin. En angenäm<br />

värme sprider sig och värmer upp timmerväggarna.<br />

Gömslet har han byggt <strong>på</strong> sin fars mark och han har timrat<br />

väggarna av lämpliga furustockar. Här fi nns plats för fl era<br />

fotografer.<br />

Bekvämt och välordnat<br />

Det fi nns möjligheter att värma mat för den som vill, jag har<br />

med mig smörgåsar och en kaffetermos att avnjuta under<br />

de lugnare stunderna. Allt är väldigt välordnat – här fi nns<br />

till och med toalett.<br />

Från att ha tillbringat en stor del av sin tid här själv<br />

så har Conny börjat hyra ut sitt gömsle till fotografer och<br />

naturintresserade från hela Europa. Hyrgömsle är en trend<br />

som har <strong>på</strong>gått under många år och i vårt grannland Finland<br />

började det med att man kunde fotografera björn vid ryska<br />

gränsen. Sedan har nya aktörer dykt upp lite här och där;<br />

havsörnsfotografering i Norge, fågelfotografering i Ungern<br />

och Costa Rica är bara några exempel. Bland fotografer går<br />

Örngömslet i Kalvträsk,<br />

Västerbotten.<br />

b<br />

15

Rödräven kikar fram mellan myrens tallstammar. Han vågar sig inte fram till åteln utan<br />

letar rester i snön efter de glupska korparna.<br />

16<br />

Korpen smyger sig <strong>på</strong> den betydligt större örnen för att dra<br />

den i stjärtfjädrarna. Den gör allt för att reta och störa örnen<br />

<strong>när</strong> den äter.<br />

åsikterna isär <strong>när</strong> det gäller att hyra in sig i ett gömsle, det<br />

fi nns både för­ och nackdelar men helt klart öppnar det möjligheter<br />

för naturintresserade att få en inblick i vår natur.<br />

I väntan <strong>på</strong> gryningen slumrar vi in i en ytlig sömn och<br />

man börjar höra korparnas kraxande utanför gömslet. Ett<br />

självdött rådjur ligger strategiskt utplacerat framför våra<br />

gluggar och korparna är först <strong>på</strong> plats för att få ta del av<br />

godbitarna. Korpen är otroligt vaksam och skygg och det<br />

vet traktens djur och fåglar. Om inte korparna äter <strong>på</strong> åteln<br />

så undviker även räven att visa sig, och lyfter korparna så<br />

försvinner även räven.<br />

Oro bland svartkapporna<br />

På morgonen <strong>på</strong>går en febril aktivitet <strong>när</strong> alla vill vara med<br />

och få sin del av kakan. Helt plötsligt blir det oro bland<br />

svartkapporna och en kungsörn gör en lov över området

för att sedan sätta sig i en talltopp och spana av området.<br />

Sedan glider han elegant ner <strong>på</strong> åteln och korparna får maka<br />

<strong>på</strong> sig. Örnen börjar att slita köttstycken ur rådjuret till<br />

korparnas förtret, som gör allt för att retas. Ett knep är att<br />

smyga sig <strong>på</strong> bakifrån och dra i örnens stjärtfjädrar – för<br />

att sedan hoppa undan.<br />

Kamerorna smattrar<br />

Närmare gömslet fi nns det solrosfrön och talg som lockar<br />

till sig de mindre fåglarna i området. En gråspett låter sig<br />

väl smaka av talgen och kamerorna smattrar <strong>när</strong> den poserar<br />

framför gömslet. Andra fåglar är domherrar, talltitor,<br />

talgoxar, grönfi nkar och grönsiskor. Mitt <strong>på</strong> dagen passerar<br />

en räv över myren, den vågar sig inte fram till rådjuret utan<br />

snappar upp sådant som korparna tappat i snön. Timmarna<br />

går och det är endast korpar kvar men helt plötsligt sitter<br />

en havsörn <strong>på</strong> en av myrtallarna. Siktet verkar inställt <strong>på</strong><br />

en fi sk som ligger utslängd <strong>på</strong> snön. Mycket riktigt, örnen<br />

landar framför fi sken och ett skrovmål tar vid.<br />

Timmarna går och skymningen lägger sig över myren.<br />

Vi börjar packa ihop utrustningen och lämnar gömslet utan<br />

att avslöja att vi suttit där. Dagen har bjudit <strong>på</strong> många fi na<br />

naturupplevelser som fastnat både i minnet och i kamerans<br />

minneskort.<br />

TexT och FoTo: PeTer liljA<br />

”I väntan <strong>på</strong> gryningen slumrar vi in i en<br />

ytlig sömn och man börjar höra korparnas<br />

kraxande utanför gömslet.”<br />

Fotopraktikanten Emelie Nilsson och fotograf Peter Lilja framför gluggarna i gömslet.<br />

Fakta Kungsörnen<br />

Kungsörnen tillhör familjen hökfåglar. Den blir mellan<br />

75-88 cm lång och har ett vingspann <strong>på</strong> mellan 205<br />

och 225 cm.<br />

I Sverige fi nns kungsörnen i barrskogsområdet och<br />

i fjällen norrut från Dalarna, samt Gotland. Den liv<strong>när</strong><br />

sig främst <strong>på</strong> stora byten som harar, hönsfåglar samt<br />

kadaver.<br />

Kungsörnen är rödlistad och det uppskattas fi nnas<br />

runt 1 200 repro<strong>du</strong>ktiva kungsörnar i Sverige.<br />

Källa: Nationalencyklopedin samt ArtDatabankens Rödlista<br />

17

Ökad pro<strong>du</strong>ktion<br />

i Gällö – slutsågat i Stugun<br />

Gällö Timber investerar 20 miljoner kronor i en<br />

ny råsortering vid sågverket i Gällö och satsar <strong>på</strong><br />

att Gällö såg ska utvecklas till regionens största<br />

och effektivaste sågverk. Pro<strong>du</strong>ktionen ökar från<br />

160 000 kubikmeter per år till en årstakt <strong>på</strong> 300 000<br />

kubikmeter.<br />

18<br />

För att klara den ökade pro<strong>du</strong>ktionen<br />

kommer Gällö såg att förändra<br />

skiftgången efter sommaren.<br />

– Vi börjar arbeta med investeringen<br />

redan nu och i början av juni<br />

ska den nya råsorteringen tas i drift.<br />

I mitten av augusti ska den nya skiftgången<br />

börja, säger Tommy Högberg,<br />

vd för Gällö Timber och fortsätter:<br />

– Det här är rätt beslut för att vi<br />

ska få en konkurrenskraftig träin<strong>du</strong>stri<br />

i Jämtland, där vi kan ta hand om vår<br />

råvara <strong>på</strong> bästa sätt.<br />

Gällö Timber ägs till lika delar av<br />

<strong>SCA</strong> och Persson Invest och omfattar<br />

förutom sågverken Gällö såg i Gällö<br />

och Jämtlamells sågverk i Stugun även<br />

Tjärnviks Trä i Gnarp.<br />

Vidareförädling i Stugun<br />

Vid Jämtlamells sågverk i Stugun upphör<br />

sågverkspro<strong>du</strong>ktionen under våren.<br />

I stället kommer enheten att utvecklas<br />

mot specialiserad vidareförädling.<br />

<strong>SCA</strong> Timber har under de senaste åren<br />

investerat 25 miljoner kronor i hyvleri,<br />

ytbehandling av trävaror och annan<br />

vidareförädling, framförallt med sikte<br />

<strong>på</strong> byggvaruhandeln. Cirka 60 000<br />

kubikmeter sågat virke per år kommer<br />

att transporteras från Gällö till Stugun<br />

för vidareförädling. Dessutom kommer<br />

Stugun att ha legopro<strong>du</strong>ktion för<br />

fönsterin<strong>du</strong>strin <strong>på</strong> uppdrag av Bollsta<br />

sågverk.<br />

– I april startar vi även en målerilinje<br />

i Stugun, där man ska grundmåla<br />

ytterpaneler, berättar Tommy Högberg.<br />

Byggvaruhandel i fokus<br />

Verksamheten i Stugun inriktas genom<br />

dessa förändringar i linje med den satsning<br />

<strong>på</strong> försörjning av trävaror till den<br />

skandinaviska byggvaruhandeln som<br />

<strong>SCA</strong> Timber har inlett. Under namnet<br />

BM Scandinavia har man byggt upp<br />

en lokal säljorganisation, förädling och<br />

distribution. Verksamheten är koncentrerad<br />

till Stugun och Vilhelmina och<br />

de huvudsakliga pro<strong>du</strong>kterna är byggvirke,<br />

golv, konstruktionsvirke, panel<br />

för interiör/exteriör användning samt<br />

tryckimpregnerat virke.<br />

Gällö Timber satsar<br />

sJöQUist<br />

<strong>på</strong> att utveckla Gällö<br />

såg till regionens<br />

per-anders<br />

största och effektivaste<br />

sågverk. Foto:

Bob Persson<br />

tror <strong>på</strong> Jämtland<br />

– Vi ser skog som en långsiktig och trygg investering. Om man sköter skogen<br />

ger den en tillväxt, vare sig det är hög- eller lågkonjunktur. Jämfört med till<br />

exempel hyresfastigheter känns det också som att värdet i skog är mer stabilt<br />

och bestående, säger Bob Persson, delägare och koncernchef i Persson<br />

Invest.<br />

Företagets stora skogsinnehav började<br />

byggas upp <strong>när</strong> grundaren Sven O Persson<br />

köpte sin första skogsfastighet 1926. I dag<br />

uppgår den egna skogsarealen till 96 000<br />

hektar, varav 70 000 hektar är pro<strong>du</strong>ktiv<br />

skog. Från att tidigare ha ägt skog även i<br />

Värmland och Ångermanland har Persson<br />

Invest genom byten och tillköp allt mer koncentrerat<br />

sitt skogsägande till Jämtland.<br />

– Persson Invest har alltid haft sin bas i<br />

Jämtland. Vi bor här och vill gärna ha tillgångar<br />

och verksamhet i länet, förklarar Bob<br />

Persson.<br />

– Vår skogsrörelse är, liksom andra verksamheter,<br />

satt under lupp <strong>när</strong> det gäller lönsamhet<br />

och avkastning. Därför har vi aktivt<br />

försökt skapa bra arrondering som gör att<br />

innehavet långsiktigt kan skötas och brukas<br />

<strong>på</strong> ett rationellt sätt.<br />

Köpte sågverk och skog<br />

Arbetet med att bygga upp ett skogs innehav<br />

ledde 1968 till att Persson Invest köpte såg­<br />

verket i Gällö. I köpet ingick nämligen 8 000<br />

hektar skog.<br />

– När man äger mycket skog blir egen in<strong>du</strong>stri<br />

ett sätt att säkra värdet <strong>på</strong> råvaran, säger<br />

Bob Persson som en förklaring till att koncernen<br />

så småningom också investerade i ytterligare<br />

ett sågverk, Tjärnvik, som är beläget i<br />

Gnarp.<br />

Större enheter<br />

Utvecklingen inom sågverksområdet har<br />

under lång tid gått mot allt större och effektivare<br />

enheter. Persson Invest har följt med och<br />

investerat för att hålla sina enheter konkurrenskraftiga.<br />

Detta har samtidigt ställt allt<br />

större <strong>krav</strong> <strong>på</strong> råvaruleveranserna.<br />

– När enheterna blir så stora som de i dag<br />

måste vara för att hänga med konkurrensen<br />

blir det omöjligt att försörja dem med virke<br />

från den egna skogen. Det var en av anledningarna<br />

till att vi sökte en partner för vår<br />

sågverksrörelse. Genom samarbetet med <strong>SCA</strong><br />

i Gällö Timber ser vi en klart större potential<br />

– Genom samarbetet med <strong>SCA</strong> i Gällö Timber<br />

ser vi en klart större potential än om vi gått<br />

vidare <strong>på</strong> egen hand, säger Bob Persson,<br />

koncernchef i Persson Invest.<br />

än om vi gått vidare <strong>på</strong> egen hand, förklarar<br />

Persson Invests koncernchef.<br />

Sågverket i jämtländska Gällö hamnade<br />

i goda händer. Under tiden i Persson Invest<br />

har pro<strong>du</strong>ktionskapaciteten fem<strong>du</strong>bblats.<br />

– Vi investerade runt 200 miljoner i slutet<br />

av 1990­talet. Nu siktar vi <strong>på</strong> en för<strong>du</strong>bbling<br />

igen och då blir sågen tio gånger så stor som<br />

den var <strong>när</strong> vi köpte den. Samtidigt har vi<br />

stor respekt för de stora tröskelinvesteringar<br />

som måste göras i den här typen av in<strong>du</strong>strier.<br />

Gällö Timber har kapacitet att göra det som<br />

krävs för att vara konkurrenskraftig.<br />

Vidareförädling i Stugun<br />

Det faktum att Gällö Timber nu väljer att<br />

avveckla sågningen i Stugun för att satsa i<br />

Gällö ser Bob Persson inte som en dramatisk<br />

utveckling.<br />

– Små sågverk kommer inte att kunna<br />

konkurrera. När vi ser till för sågad timmervolym<br />

motsvarar ett upp graderat Gällö ett<br />

stort antal av det slags sågar som tidigare<br />

fanns i länet. När det gäller Stugun tror jag<br />

starkt <strong>på</strong> den verksamhet med vidareförädling<br />

som kommer att utvecklas där, konstaterar<br />

han.<br />

Effektivast vinner<br />

Som representant för ett företag som satsat<br />

<strong>på</strong> att investera i jämtländsk skog tror Bob<br />

Persson <strong>på</strong> att råvaran kommer att vara eftertraktad<br />

och värdefull även i framtiden.<br />

– I dagens samhälle är både köpare och<br />

skogsägare väl informerade om hur marknaden<br />

ser ut. Ett resultat av detta är att prisskillnaderna<br />

mellan olika delar av landet har blivit<br />

allt mindre. Sågtimmer kan i dag hämtas <strong>på</strong><br />

långa avstånd och i slutänden är det de företag<br />

som har de effektivaste sågverken som kommer<br />

att förädla virket. Vi tror att Gällö Timber<br />

kommer att vara ett av dem.<br />

TexT: rolF edsTröm<br />

FoTo: Tommy Andersson<br />

19

Nödbrödet<br />

Barkbröd har blivit en storsäljare i Ingrid<br />

Ölunds bageri. Ingrid har bakat sedan<br />

barnsben och kavlar och naggar med<br />

van hand.<br />

som<br />

Förr i världen var det ett tecken <strong>på</strong> missväxt och – Många provar barkbrödet av ren nyfikenhet, men<br />

fattigdom. I dag är barkbrödet <strong>på</strong> väg tillbaka<br />

igen, hett och trendigt.<br />

det är också många som kommer tillbaka och köper det<br />

igen. Folk äter det gärna till ostbricka eller som dippbröd,<br />

förklarar Ingrid Ölund.<br />

I Skogs-Hildas bageri i Ullånger är brödet en Barkbrödet är ett tunnbröd där Ingrid blandar i unge­<br />

storsäljare.<br />

fär 10­15 procent barkmjöl. Det är stor skillnad mot det<br />

– Det är roligt att man kan använda skogen<br />

till annat än timmer och massa, säger bageriets<br />

barkbröd som folk åt förr i världen, i brist <strong>på</strong> annat mjöl.<br />

Då tros barkmjölshalten ha legat <strong>på</strong> uppemot 50 procent.<br />

– Jag har provat att baka sådant barkbröd, men det<br />

ägare Ingrid Ölund.<br />

är inte gott, säger Ingrid.<br />

20<br />

I ett stort gult hus i Ullånger, med skylten ”Skogs­<br />

Hildas” <strong>på</strong> fasaden, håller Ingrid Ölund till med sitt<br />

bageri. Här bakas surdegsbröd av olika slag, vetebröd,<br />

knäcke bröd och småkakor. Men mest känd har Ingrid<br />

blivit för sitt barkbröd, som hon tillverkar från grunden<br />

av bark från egen skog.<br />

Väger och mäter allt<br />

Första gången hon bakade barkbröd var inför en<br />

skogsmässa 1997. ”Vi bjuder <strong>på</strong> barkbröd” föreslog<br />

Ingrid sina mässkompisar utan att riktigt veta vad hon<br />

gav sig in <strong>på</strong>. Sedan dess har hon experimenterat mycket<br />

för att få fram rätt karaktär <strong>på</strong> både mjöl och bröd.<br />

I utvecklingsarbetet har hon haft god hjälp av sin yrkes­

Kafégästerna Mari-Louise Hedlund och Maud Lundberg från Salsåker tycker att det<br />

är toppen med ett kafé i Ullånger. ”Här ska vi vara mycket”, säger Maud Lundberg.<br />

Ingrid Ölund visar hur det går till <strong>när</strong> hon barkar en trädstam<br />

med bandkniv. Det är den ljusa innerbarken hon tar vara <strong>på</strong>.<br />

blivit trend<br />

utbildning som biomedicinsk analytiker.<br />

– Jag är noggrann och väger och mäter allt. Det är en<br />

yrkesskada, skrattar Ingrid.<br />

Själva tunnbrödsbakandet sitter i generna. Ingrid är<br />

uppvuxen <strong>på</strong> en jordbruksfastighet i Gideå norr om Örnsköldsvik.<br />

Mamma Adele bakade allt bröd till den stora<br />

familjen med sex barn.<br />

– Mamma bakade och vi satt <strong>på</strong> en vedlår och tittade <strong>på</strong>.<br />

När jag blev lite större fick jag prova själv, berättar Ingrid.<br />

Vägen till eget bageri och kafé gick trots det i stora<br />

krokar. Ingrid har under större delen av sitt liv arbetat<br />

med annat – dels inom vården som biomedicinsk analytiker,<br />

dels som mjölkbonde. Det var först för fem år sedan<br />

som hon startade eget bageri. Först höll hon till i Nordingrå,<br />

men verksamheten där blev för koncentrerad till<br />

sommarhalvåret och ortens sommargäster. I fjol köpte<br />

Ingrid därför den gamla lanthandeln i Ullånger. Hon och<br />

sambon Sture Nilsson, som också är bagare, har gjort<br />

Det färdiga barkmjölet.<br />

De finaste ungtallarna i Ingrid Ölunds skog är inte främst ämnade att bli timmer.<br />

I stället tillverkar Ingrid mjöl av deras bark och bakar barkbröd.<br />

i ordning ett kafé i gammal stil i husets nedervåning. Intill<br />

kafédelen och butiken ligger det stora bageriet och <strong>på</strong><br />

övervåningen har paret sin privata bostad.<br />

– Vi måste bo <strong>på</strong> samma ställe som bageriet, så att vi<br />

kan sköta om surdegen, förklarar Ingrid.<br />

Den egna skogen är grunden<br />

Arbetsdagarna sträcker sig ofta från fem <strong>på</strong> morgonen<br />

till sena kvällen. Trots det ser Ingrid oförskämt pigg ut<br />

<strong>när</strong> vi träffar henne mitt i en arbetsvecka. Hon är full av<br />

entusiasm och har många idéer om hur hon ska utveckla<br />

verksamheten.<br />

Det egna skogsägandet är grundstenen i hennes barkbröds­bakande.<br />

Ingrid har fyra fastigheter med totalt<br />

300 hektar skog. Hemfastigheten i Gideå, som hon köpte<br />

av sina föräldrar, ligger henne varmast om hjärtat.<br />

– Den betyder jättemycket. Jag var ofta i skogen med<br />

pappa <strong>när</strong> jag var liten. Det är roligt att gå i den skog<br />

21b

22<br />

som man minns som barn, säger Ingrid.<br />

Tillverkningen av barkmjölet kräver mycket arbete.<br />

På våren fäller Ingrid unga tallar och barkar dem med<br />

bandkniv. Det är den tunna inre barken, som kallas kambium,<br />

som hon gör mjöl av. Efter barkning blötläggs, torkas,<br />

rostas och mals innerbarken till ett mjöl som liknar<br />

sågs<strong>på</strong>n. En stock <strong>på</strong> tre meter med 12­15 centimeters<br />

diameter ger ungefär 500 gram barkmjöl. Resten av trädet<br />

får bli ved.<br />

Näringsrikt och nyttigt<br />

Ingrid har skickat sitt mjöl <strong>på</strong> analys och det visade sig ha<br />

ett högt innehåll av <strong>när</strong>ingsämnen, fi brer och vitaminer.<br />

– Det är viktigt vad man stoppar i sig, tycker Ingrid,<br />

som bakar allt sitt bröd <strong>på</strong> ekologiska pro<strong>du</strong>kter och<br />

gärna använder sig av äldre mjölsorter som dinkel och<br />

Ölandsvete.<br />

– De innehåller mer <strong>när</strong>ing och har mer smak, förklarar<br />

hon.<br />

Slutligen – hur smakar då det omtalade barkbrödet?<br />

Det är inte helt lätt att beskriva. Det är ett mustigt<br />

tunnbröd med mycket smak och karaktär. Lite syrligt och<br />

väldigt gott, infl ikar fotografen Per­Anders som också får<br />

ett smakprov.<br />

Ingrid själv tycker att ”det smakar skog”.<br />

Där ger vi upp våra försök att beskriva barkbrödet med<br />

ord, och rekommenderar i stället läsarna att smaka själva.<br />

TexT: AnnA Bergek<br />

FoTo: Per-Anders sjöquisT<br />

Fakta Barkbröd<br />

Barkbröd var förr i världen en form av nödbröd som<br />

bakades <strong>när</strong> det var brist <strong>på</strong> spannmål. Till barkbrödet<br />

använde man det torkade och malda inre barkskiktet<br />

från främst tall, men även gran och andra träd.<br />

Under svåra nödår, som till exempel 1860-talet, blandade<br />

man upp till 2/3 bark i brödet. Folk var så vana<br />

vid barkbrödets smak att man även blandade barkmjöl<br />

i bröd då det inte var brist <strong>på</strong> spannmål.<br />

Källa: Nationalencyklopedin<br />

Vid fjolårets SM i småskaligt<br />

mathantverk tog Ingrid Ölund<br />

storslam – fyra guldmedaljer<br />

och ett brons i fem olika bakklasser.<br />

Skatta<br />

Den blå <strong>på</strong>sen med de gula papperen landar snart<br />

i brevlådan. Har <strong>du</strong> förberett dig genom att göra<br />

bokföringen och tänkt igenom vilka åtgärder som<br />

ska utföras kommande år har <strong>du</strong> gjort det svåra<br />

jobbet inför deklarationen. I tidigare artiklar av<br />

Din skog har vi pratat just om detta.<br />

Är bokföringen <strong>på</strong> plats och målen tydliga så<br />

handlar deklarationen om att använda de olika<br />

verktyg som fi nns i skatteverktygslådan <strong>på</strong> bästa<br />

sätt för att nå önskat resultat. Det fi nns fl era verktyg,<br />

och i denna artikel kommer vi att gå igenom<br />

de vanligaste.<br />

Vi delar inkomsterna i tre grupper. De symboliseras av<br />

tre lådor (se bild här intill). I den första lådan stoppar vi<br />

inkomst av tjänst, lön och pension. På tjänsteinkomsterna<br />

betalar vi kommunalskatt. Är inkomsterna högre betalar<br />

vi även statlig skatt. Vi har en stegvis ökande skatteskala<br />

som innebär att ju mer vi tjänar desto högre skatt betalar<br />

vi. Skattesatsen tar språng up<strong>på</strong>t vid vissa givna nivåer,<br />

brytpunkterna.<br />

I den andra lådan hamnar inkomst av enskild <strong>när</strong>ingsverksamhet<br />

som till exempel skogsbruk. Förutom kommunal<br />

och statlig skatt betalar vi <strong>på</strong> dessa inkomster<br />

också sociala avgifter/egenavgifter. Denna låda staplas <strong>på</strong><br />

lådan med tjänsteinkomst. Beskattningen sker <strong>på</strong> summan<br />

av bägge lådorna. Eftersom vi har progressiv skatt kommer<br />

skatten att bli hög de år vi har stora skogs inkomster.<br />

I värsta fall så hög som ända upp emot 70 procent.<br />

I den tredje lådan stoppar vi inkomst av kapital. Hit<br />

hör till exempel ränteinkomster, aktieutdelningar och<br />

vinst vid försäljning av fastigheter. Här är skattesatsen<br />

alltid 30 procent. Dock kan underlaget som man beräknar<br />

skatten <strong>på</strong> variera.<br />

För den som vill beskatta sina inkomster från jord­ och<br />

skogsbruk så lågt som möjligt är alltså kapital beskattning<br />

att föredra. Enda möjligheten till det är räntefördelning<br />

som medger att vi fl yttar inkomster från <strong>när</strong>ingsverksamhet<br />

till inkomst av kapital.<br />

Planera innan<br />

Det fi nns ett fl ertal verktyg vi kan använda för att få en<br />

önskad skattesituation. För att veta vilket som blir bäst<br />

krävs lite planering och en klar bild av vad <strong>du</strong> vill uppnå.<br />

Några verktyg används för att fördela skogsinkomsterna<br />

över fl era år i syfte att undvika den högsta beskattningen.<br />

Hit hör till exempel betalningsplaner och skogskonto.

lagom<br />

Andra verktyg är skattemässiga justeringar i deklarationen<br />

som mer är beroende av hur <strong>du</strong> tänker använda pengarna;<br />

privat eller till framtida investeringar i skogsverksamheten.<br />

30-65%<br />

Inkomst av enskild<br />

<strong>när</strong>ingsverksamhet<br />

Inkomst av tjänst<br />

eller pension<br />

räntefördelning<br />

30%<br />

Inkomst av kapital<br />

Genom att fl ytta inkomster av <strong>när</strong>ingsverksamhet till inkomst<br />

av kapital kan <strong>du</strong> få en så låg beskattning som möjligt <strong>på</strong> dina<br />

skogsinkomster.<br />

Betalningsplan<br />

Den högsta skatten <strong>på</strong> skogsinkomster kan undvikas<br />

genom att man fördelar en stor skogsinkomst över fl era<br />

år genom en betalningsplan med virkesköparen. Det<br />

innebär att utbetalningarna från en avverkning fördelas<br />

över minst två år. Till beskattning tas bara upp den del<br />

som betalats ut under året.<br />

En nackdel med betalningsplan är att utbetalningstidpunkterna<br />

är fasta. Om något händer som förändrar<br />

din ekonomiska situation kan <strong>du</strong> inte komma åt dina<br />

pengar utan att bryta planen, vilket kan ge oanade skattekonsekvenser.<br />

Ibland upprättas betalningsplaner rutinmässigt. I<br />

vissa fall är det en förutsättning för att få en vettig skattesituation,<br />

men i andra fall helt onödigt. Tänk därför<br />

efter innan om <strong>du</strong> behöver en betalningsplan <strong>när</strong> <strong>du</strong> tecknar<br />

ett avverkningskontrakt. När man kommit så långt<br />

som till deklarationen är det för sent.<br />

Skogskonto<br />

Ett annat sätt att fördela skogsinkomster över fl era år är<br />

att sätta in <strong>på</strong> ett skogskonto. Insättningen ger avdrag<br />

i deklarationen. När <strong>du</strong> tar ut pengar från skogskon­<br />

SkOGSekOnOmI<br />

tot, redovisas de som intäkt av <strong>när</strong>ingsverksamhet och<br />

ska beskattas. Ett skogskonto kan behållas i maximalt tio<br />

år. Kom ihåg att <strong>du</strong> måste öppna ett nytt skogskonto för<br />

varje beskattningsår. Varje delägare måste också ha ett eget<br />

konto. Alla större banker erbjuder skogskonton.<br />

En nackdel med skogskonto är att <strong>du</strong> bara kan sätta<br />

in max 60 procent av skogsinkomsten varje år. Resterande<br />

40 procent måste hanteras i deklarationen. Här kan en<br />

betalningsplan vara ett bra komplement. Utbetalning från<br />

betalningsplan är underlag för insättning <strong>på</strong> skogskonto.<br />

Räntefördelning<br />

När vi fördelat inkomsterna över åren <strong>på</strong> ett lämpligt sätt<br />

med betalningsplaner och skogskonton kommer vi till<br />

de mer skattemässiga justeringarna. För inkomster från<br />

<strong>när</strong>ingsverksamhet som ska användas privat är räntefördelning<br />

ett bra alternativ. För det som ska återinvesteras i<br />

verksamheten fi nns andra, mer gynnsamma sätt.<br />

Räntefördelning innebär att vi fl yttar inkomster från<br />

lådan <strong>när</strong>ingsverksamhet till lådan kapital. Hur mycket<br />

vi får fl ytta beror <strong>på</strong> hur mycket eget kapital som fi nns i<br />

<strong>när</strong>ingsverksamheten. Ju högre eget kapital desto större<br />

inkomst får fl yttas mellan lådorna. Eget kapital är skillnaden<br />

mellan tillgångar och skulder. Som tillgångar räknas<br />

bland annat fastigheten och skogskonton. Banklån är<br />

exempel <strong>på</strong> skulder. Beräkningen av hur mycket som får<br />

fl yttas görs varje år.<br />

För den som inte har pension och sjukförsäkring genom<br />

tjänsteinkomst kan räntefördelning vara ofördelaktigt. Ta<br />

hjälp av någon kunnig <strong>på</strong> området för att belysa hur det<br />

ser ut just för dig.<br />

Deklarera själv eller ta hjälp<br />

Om <strong>du</strong> gör din deklaration själv eller tar hjälp är naturligtvis<br />

en smaksak. Men mitt råd är att det är väl investerade<br />

kronor att låta någon kunnig göra din deklaration, om <strong>du</strong><br />

själv tycker det är krångligt eller tråkigt. Oavsett vem som<br />

gör deklarationen är det viktiga att <strong>du</strong> själv gör din planering<br />

för kommande åtgärder och beslutar hur eventuella<br />

inkomster ska användas; privat eller i <strong>när</strong>ingsverksamheten.<br />

Då kan <strong>du</strong>, eller den som hjälper dig, göra en deklaration<br />

som stöder dina mål – inte motverkar dem.<br />

Åsa<br />

WillÉn,<br />

HandelsBanken<br />

skog & lantBrUk<br />

Din skogs lilla<br />

skogsekonomiska skola.<br />

Del 4 av 6:<br />

Skatta lagom<br />

Nästa nr:<br />

Generationsväxling<br />

23

Hotad skalbagge gynnas<br />

av högstubbar<br />

En del tycker att de är fula. Andra anser att det är<br />

slöseri med virke.<br />

Men för en hotad insektsart som större fl atbagge<br />

kan de skapade högstubbarna vara<br />

livsavgörande.<br />

24<br />

På de fl esta hyggen lämnas i dag<br />

högstubbar, det vill säga träd som<br />

skogsmaskinen kapar <strong>på</strong> cirka tre<br />

meters höjd. Syftet är att skapa mer<br />

död ved, eftersom det blivit en bristvara<br />

i dagens brukade skogar. Nu<br />

visar en ny doktorsavhandling att<br />

högstubbarna har en avgörande be ­<br />

tydelse för den rödlistade skalbaggen<br />

Peltis grossa, eller större fl atbagge<br />

som den heter <strong>på</strong> svenska.<br />

Line Djupström, nybliven doktor<br />

i ekologi vid SLU, har undersökt<br />

sex experimenthyggen med högstubbar<br />

i Grangärde, Dalarna. När högstubbarna<br />

var mellan sju och tio år<br />

gamla dök den större fl atbaggen upp i<br />

dem. Då hade nämligen veden fått rätt<br />

karaktär för skalbaggen, som vill att<br />

veden ska vara brunrötad av till exempel<br />

svampen klibbticka.<br />

– På gran är klibbtickan en förutsättning<br />

för att fl atbaggen ska dyka<br />

upp, säger Line Djupström.<br />

Behöver solbelyst ved<br />

Just kapade högstubbar av gran var<br />

det mest populära tillhållet för fl atbaggen.<br />

Men den gillar också andra<br />

trädslag som till exempel hela, stående<br />

gråalar. Huvudsaken är att veden är<br />

solbelyst, som den ju blir <strong>på</strong> ett hygge.<br />

– Flatbaggen fi nns även inne i skogen,<br />

men då hittar man den i gläntor,<br />

säger Line Djupström.<br />

Den större fl atbaggen är ingen<br />

skadeinsekt. Den angriper inte friska<br />

träd utan går bara <strong>på</strong> död ved. Och<br />

skogsägare som lämnar högstubbar<br />

åt fl atbaggen behöver inte oroa sig<br />

för att samtidigt bädda för den fruktade<br />

skadeinsekten granbarkborre,<br />

understryker Line.<br />

– Granbarkborren behöver så<br />

mycket mer död ved än vad som lämnas<br />

i form av högstubbar <strong>på</strong> hyggen för<br />

att kunna massföröka sig, säger Line<br />

Djupström.<br />

Den större fl atbaggen är en mellan 11<br />

och 19 mm lång, platt skalbagge. Arten<br />

har minskat <strong>på</strong>tagligt och fi nns med som<br />

hotad art <strong>på</strong> Sveriges rödlista.<br />

Foto: rUne axelsson, slU<br />

Flatbaggens larver utvecklas i grova,<br />

döda barr- och lövträd. När insekten<br />

kryper ut skapas karaktäristiska kläckhål<br />

som ser ut som myntspringor i<br />

en automat. Foto: anna Franck<br />

Hur många högstubbar per hektar<br />

som den större fl atbaggen behöver är<br />

fortfarande en obesvarad fråga. Den<br />

skogsägare som är miljöcertifi erad<br />

enligt FSC eller PEFC har ett <strong>krav</strong> <strong>på</strong><br />

sig att lämna tre högstubbar per hektar.

Högstubbar fyller en viktig funktion för den hotade större flatbaggen. Det visar<br />

nyblivna doktorn Line Djupström i sin forskning. Foto: anna Franck<br />

– Det är svårt att säga om det<br />

räcker. Det är något vi får försöka ta<br />

reda <strong>på</strong> i framtiden. Mycket återstår<br />

<strong>när</strong> det gäller att skräddarsy en livsmiljö<br />

för den större flatbaggen, säger<br />

Line Djupström.<br />

Bränning nästa projekt<br />

Hon har i sin avhandling även undersökt<br />

andra naturvårdsåtgärder, som<br />

reservat, nyckelbiotoper och hänsynsytor,<br />

i ett mer generellt perspektiv<br />

<strong>på</strong> skogslevande arter. Line Djupström<br />

menar att alla åtgärderna behövs och<br />

att de kompletterar varandra.<br />

Hennes <strong>när</strong>maste projekt är nu att<br />

delta i en utvärdering av naturvårdsmetoden<br />

bränning.<br />

– Det känns som att man gör<br />

nytta med det här utvärderingsarbetet.<br />

Vi måste börja få kvitton <strong>på</strong><br />

att de olika naturvårdsåtgärderna<br />

fungerar och se vad som saknas.<br />

Kanske fångar vi inte upp alla organismer<br />

med dagens åtgärder, säger<br />

Line Djupström.<br />

AnnA Bergek<br />

Nya föreskrifter<br />

för virkesmätning<br />

I dag är enbart mätning av barr sågtimmer<br />

och massaved reglerad enligt<br />

virkesmätningslagen. Nu föreslår emeller-<br />

tid Skogsstyrelsen att även skogsbränsle<br />

och lövsågtimmer ska omfattas av lagstiftningen.<br />

I det förslag till nya föreskrifter till Virkesmätningslagen<br />

som utarbetats av Skogsstyrelsen ska<br />

alla sortiment som hämtas i skogen avsedda för<br />

in<strong>du</strong>striell användning, alltså inte julgranar och<br />

ved i liten skala, säljas under samma villkor.<br />

Enbart mätmetoder och utrustning med dokumenterade<br />

resultat får användas. Och mätföretagen<br />

måste ha en systematisk kontrollverksamhet.<br />

Det är framför allt ett ökat uttag av biobränsle<br />

ur skogen som drivit fram förslaget. Under flera år<br />

har skogsbränsle ökat med omkring 1,5 miljoner<br />

kubikmeter årligen.<br />

– Förslaget innebär fördelar för både säljare<br />

och köpare, konstaterar Skogsstyrelsens generaldirektör<br />

Monika Stridsman.<br />

Starkt stöd för en förändring<br />

Förslaget <strong>på</strong> nya föreskrifter har också fått en bred<br />

uppslutning från skogsbruk, in<strong>du</strong>stri och energiföretag.<br />

Med en enhetlig mätning av skogsbränsle och<br />

tydliga <strong>krav</strong> <strong>på</strong> kontroll får säljaren en starkare<br />

position <strong>på</strong> marknaden. Och köparna säger sig se<br />

fram mot en gemensam måttenhet, läs ”vikt”, för<br />

skogsbränsle.<br />

På VMU, tidigare Virkesmätningsrådet, konstaterar<br />

avdelningschef Lars Björklund att <strong>krav</strong>et<br />

<strong>på</strong> dokumenterade mätmetoder av skogsbränsle<br />

kommer skynda <strong>på</strong> utvecklingen.<br />

– Gamla mätmetoder fasas ut, nya ska utvecklas,<br />

summerar han.<br />

Först måste dock EU granska förslaget. Därefter<br />

ska regeringen utfärda en ny förordning för<br />

tillämpningen av lagstiftningen. Först i slutet av<br />

2011 beräknas de nya reglerna kunna tillämpas.<br />

TexT: mATs WigArdT<br />

FoTo: Per-Anders sjöquisT<br />

25

26<br />

teAmwOrk lyfter skog<br />

Föraren Thomas Bergman och maskinföretagaren Mats Dahlgren ska lyfta<br />

lagarbetet tillsammans.<br />

Bli en tryggare ledare och förbättra kommunikationen i ditt arbetslag.<br />

Det är huvudmålen i en ny kurs för skogsmaskinentreprenörer<br />

som vuxit fram i ett samarbete mellan SMF Skogsentreprenörerna<br />

och <strong>SCA</strong>.<br />

Kursen heter ”Framtidens ledarskap”<br />

och fokuserar <strong>på</strong> de mjuka frågorna<br />

i ett maskinlag. Före kursen får<br />

alla deltagare genomföra ett personligt<br />

test. Här får deltagarna en bedömning<br />

av sina styrkor, utvecklingsmöjligheter<br />

och eventuella begränsningar. Sedan<br />

jobbar laget med sina styrkor och<br />

utmaningar och sätter gemensamma<br />

mål för sitt arbete.<br />

– Vi söker inte fel utan vilka egenskaper<br />

som är starka respektive svaga<br />

hos var och en, säger Ulf Sandström,<br />

vd vid branschorganisationen SMF<br />

Skogs entreprenörerna. Det som är speciellt<br />

är att cheferna och de anställda<br />

tillsammans arbetar med ledarskapet<br />

och drivkrafterna hos de anställda.<br />

Sätter upp gemensamt mål<br />

Beskrivningen av deltagarna blir en bas<br />

för hela kursen. De anställda och ledaren<br />

får en bild av hur de själva fungerar<br />

i grupp och kan jobba vidare med frå­<br />

gor som vilka förutsättningar de har att<br />

samarbeta och hur de kan komplettera<br />

varandra <strong>på</strong> ett bra sätt.<br />

– Vi har tillsammans satt målet<br />

att öka omsättningen. Jag har också<br />

bestämt att vi ska ha en morot, det ska<br />

löna sig att nå dit, berättar Mats Dahlgren<br />

som äger Rusksele Skogsmaskiner<br />

AB och som deltog i utbildningen i januari<br />

med ett av sina maskinlag.<br />

– Sedan bröt vi ned målet <strong>på</strong> individnivå,<br />

där vi tog hänsyn till resultatet<br />

i testerna, berättar maskinföraren Magnus<br />

Gustavsson som kör åt Mats Dahlgren.<br />

Efter kursen har jag tänkt mycket<br />

<strong>på</strong> hur jag kan utvecklas i mitt arbete<br />

men också hur jag kan hjälpa mina kollegor<br />

för att vi ska göra ett bättre jobb<br />

– tillsammans. I början kändes det lite<br />

nervöst att prata om varandras sysslor.<br />

Men det handlar inte om att kritisera<br />

varandra, utan att hjälpa varandra att<br />

utvecklas. Man fick höra vad man är<br />

bra <strong>på</strong> också. Då känns det lättare att<br />

ta emot tips <strong>på</strong> förbättringar.<br />

Gemensamma delmål som laget<br />

satte upp är att ha bättre koll <strong>på</strong> reservdelslagret<br />

och att försöka minska tomkörningen<br />

<strong>på</strong> avverkningstrakterna.<br />

Allt för att öka tiden då de pro<strong>du</strong>cerar<br />

virke. Men inga nya målbilder om körsätt<br />

och metoder kom upp till diskussion.<br />

Är det känsligt att prata om varandras<br />

körning?<br />

– Nja, kanske lite, säger Magnus<br />

Gustavsson. Men jag tror det handlar<br />

mera om att vi har en hög kompetens<br />

i laget, då blir det mera kringsysslorna<br />

som kommer upp som förbättringsområden.<br />

Eget ansvar<br />

Mats Dahlgren är nöjd med utfallet <strong>på</strong><br />

kursen så här långt.<br />

– Jo, för den målbild vi satte upp<br />

kräver ett arbetssätt som jag verkligen

sentreprenörer<br />

tror <strong>på</strong>: att låta mina anställda ta stort<br />

ansvar, samtidigt som vi ger varandra<br />

feedback <strong>på</strong> vad som funkar och vad<br />

som kan bli bättre. Ibland måste man ju<br />

vara tydlig, ett stort ansvar utan coachning<br />

kan ju vara rent dåligt för vissa<br />

personer. Det är så indivi<strong>du</strong>ellt. Men det<br />

är först med ett stort ansvar som vi människor<br />

kan växa, anser jag!<br />

Höga betyg<br />

Just nu drar SMF lärdomar från<br />

utbildningen. Nästa steg blir att 6­8<br />

entreprenörslag per <strong>SCA</strong>­förvaltning<br />

ska få erbjudande att genomföra utbildningen.<br />

– Vi har fått fantastiskt höga betyg<br />

av deltagarna, så det lovar verkligen<br />

gott för fortsättningen, säger Ulf Sandström.<br />

Ju mer vi kan lära oss om teamwork<br />

– att förstå varandras drivkraf­<br />

Mats Dahlgren, entreprenör i Lycksele.<br />

ter, hur vi fungerar och dessutom lyckas<br />

enas om hur målen ser ut – ju starkare<br />

kan vi också göra lagen.<br />

Linnéa Carlsson, <strong>SCA</strong> Skogs<br />

pro<strong>du</strong>ktionschef i Norrbotten, följer<br />

skogsentreprenörernas satsning <strong>på</strong> lagutveckling<br />

med stort intresse.<br />

– Vi anlitar väldigt <strong>du</strong>ktiga entreprenörer<br />

och en sådan här utbildning<br />

är viktig och hjälper dem att stärka<br />

sina företag, säger hon uppskattande.<br />

SMF har valt ett väldigt modernt sätt<br />

att jobba med företagsutveckling och de<br />

bollade också en del idéer om teamwork<br />

med oss i början. Om den här utbildningen<br />

kan få företagen att utvecklas<br />

ytterligare, ja då gynnar det förstås både<br />

oss och de skogsägare som vi utför uppdrag<br />

åt.<br />

TexT och FoTo: sverker johAnsson<br />

Jonas Arvidsson, chef för <strong>SCA</strong>s virkesköpare i Västerbotten.<br />

<strong>SCA</strong> i Västerbotten satsar<br />

<strong>på</strong> ökade virkesköp<br />

<strong>SCA</strong> Skog i Västerbotten satsar <strong>på</strong> att öka sina<br />

virkesinköp från privata skogsägare.<br />

– Vi känner att vi får ett bra gensvar från<br />

markägarna, säger Jonas Arvidsson, chef för virkesköparna<br />

vid Västerbottens skogsförvaltning.<br />

De senaste åren har <strong>SCA</strong> Skog ökat sina virkesinköp från<br />

privata skogsägare i Västerbotten. I dag ligger köp volymen<br />

från privat skog <strong>på</strong> runt 700 000 m 3 fub virke per år.<br />

– <strong>SCA</strong> har en framgångsrik in<strong>du</strong>stri som utvecklas och<br />

därför behöver vi mer virke. Och då vill vi helst köpa från<br />

lokala skogsägare i stället för att importera från utlandet,<br />

säger Jonas Arvidsson.<br />

Företaget har tre sågverk i länet (Holmsund, Vilhelmina<br />

och Rundvik) samt en massain<strong>du</strong>stri i Obbola.<br />

– Det mesta av virket som vi köper förädlas inom Västerbotten,<br />

säger Jonas Arvidsson.<br />

Hård konkurrens<br />

Till sommaren anställer skogsförvaltningen två nya virkesköpare<br />

och satsar <strong>på</strong> att öka inköpen ytterligare. Konkurrensen<br />

om virke är hård men Jonas Arvidsson hoppas att<br />

många skogsägare ser fördelar med att anlita <strong>SCA</strong>.<br />

– Vi håller en hög <strong>kvalitet</strong> <strong>på</strong> de tjänster vi utför och<br />

har <strong>när</strong>a till våra in<strong>du</strong>strier. Dessutom är vi stora skogsägare<br />

själva och de kunskaper vi lärt oss <strong>på</strong> egen skog delar vi med<br />

oss av till privata markägare, säger Jonas Arvidsson.<br />

AnnA Bergek<br />

27

Skogen är bästa<br />

Myrpromenader, skidturer och vedhuggning. Som skogsägare har<br />

<strong>du</strong> stora möjligheter till motion i din egen skog.<br />

Martina Höök, multisportare och testledare vid Vintersportcentrum<br />

i Östersund, hjälper dig att hitta den bästa träningen.<br />

28<br />

Träning i skog har många fördelar, anser Martina Höök.<br />

Underlaget är mjukt och ger mindre förslitningsskador än<br />

träning <strong>på</strong> till exempel asfalt. Dessutom är marken ojämn,<br />

vilket gör att <strong>du</strong> automatiskt tränar balansen och en rad<br />

små muskler i kroppen.<br />

– När <strong>du</strong> håller balansen spänner <strong>du</strong> de små musklerna<br />

för att få stabilitet, förklarar Martina Höök.<br />

En annan fördel är att träning i skog ofta är jobbigare<br />

än annan slags träning, eftersom skogen bjuder <strong>på</strong> motstånd<br />

<strong>på</strong> ett annat sätt. En promenad <strong>på</strong> en myr eller uppför en<br />

backe kan därför ge lika mycket konditionsträning som att<br />

jogga <strong>på</strong> slätt underlag. Likadant med cykling, där <strong>du</strong> oftast<br />

får en högre arbetspuls av att cykla i skog än <strong>på</strong> väg.<br />

”Jag använder alltid skogen i min träning”, säger Martina Höök, multisportare och<br />

testledare vid Vintersportcentrum i Östersund.<br />

Använd pulsklocka<br />

Det som kan vara svårt i skogsmiljö är att hålla koll <strong>på</strong> vilken<br />

belastning <strong>du</strong> utsätter kroppen för. Det är givetvis enklare<br />

<strong>på</strong> ett gym.<br />

– Men då kan <strong>du</strong> jobba med pulsklocka i stället och mäta<br />

din puls, eller mäta vilken tid <strong>du</strong> behöver <strong>på</strong> dig för en viss<br />

sträcka, tipsar Martina.<br />

Martina Höök tränar själv varje dag och väljer nästan<br />

alltid skogen som ”träningslokal”.<br />

Foto: Matilda Höök<br />

Längdskidåkning<br />

<strong>du</strong> tränar: Muskulärt hela kroppen, kondition, balans och<br />

koordination.<br />

Fördelar: En mjuk och skonsam träningsform som<br />

engagerar hela kroppen samt ger kondition.<br />

nackdelar: Svår att utföra <strong>när</strong> snötillgången tryter.<br />

kaloriåtgång: 500-1 000 kcal/h.<br />

Martina tipsar: Ta Tegsnäs-skidorna – det ger extra<br />

ben- och balansträning. Dessutom slipper <strong>du</strong> följa s<strong>på</strong>r och<br />

har möjlighet att åka runt i dina skogsbestånd och titta!<br />

– Jag har svårt för att vara inne och träna, utan vill gärna<br />

komma ut. Träning i skogen blir så mycket roligare. Dessutom<br />

ger det en form av återhämtning. I skogen kan jag<br />

leva i nuet i stället för att stressa runt. Jag kan aldrig få den<br />

känslan <strong>på</strong> ett gym, säger Martina Höök.<br />

Varierad träning<br />

Till vardags arbetar hon <strong>på</strong> forskningscentret Vintersportcentrum<br />

i Östersund, där hon bland annat gör konditions­

träningslokalen<br />

Skogsarbete med motorsåg<br />

<strong>du</strong> tränar: Hela kroppen.<br />

Fördelar: Du förenar nytta med nöje.<br />

nackdelar: Risk för förslitningsskador och andra skador. Se till att ha en bra<br />

arbetsposition och böj <strong>på</strong> benen – inte ryggen. Förebygg förslitningsskador genom<br />

att ha en bra grundstyrka i mage och rygg.<br />

kaloriåtgång: 375-500 kcal/h.<br />

tester av de svenska landslagen i skidskytte och längdskidåkning.<br />

Hennes egen gren, multisport, är en uthållighetssport där<br />

deltagarna springer, cyklar och paddlar. Tävlingarna <strong>på</strong>går<br />

ofta flera dygn i sträck.<br />

– Jag höll tidigare <strong>på</strong> med längdåkning och skidskytte,<br />

men har aldrig kunnat bestämma mig för en enda sak. Med<br />

den här sporten kan jag variera min träning väldigt mycket,<br />

förklarar Martina.<br />

Plantering<br />

<strong>du</strong> tränar: Kondition, balans, benstyrka.<br />

Fördelar: Du förenar nytta med nöje och sparar pengar.<br />

nackdelar: Risk för förslitningsskador. Tänk <strong>på</strong> att försöka byta<br />

hand som <strong>du</strong> håller i röret med. Se till att ha en bra grundstyrka i<br />

mage/rygg för att undvika snedbelastning.<br />

kaloriåtgång: 330-750 kcal/h.<br />

Bergsklättring<br />

<strong>du</strong> tränar: Muskulärt hela kroppen, balans, koordination, handstyrka<br />

och finmotorik.<br />

Fördelar: Tränar hela kroppen och är även en mental utmaning.<br />

nackdelar: Dyr utrustning, kräver kunskap eller medföljande<br />

lärare. Det kan också vara svårt att hitta rätt typ av berg.<br />

kaloriåtgång: 500-870 kcal/h.<br />

Martina tipsar: Har <strong>du</strong> inte klätterutrustning – klättra i träd!<br />

Träning behöver dock inte vara särskilt extrem för att<br />

ge goda effekter <strong>på</strong> hälsan, understryker hon.<br />

– All fysisk aktivitet är bra och även promenader i skog<br />

och mark förbättrar eller upprätthåller konditionen. Det<br />

minskar i sin tur risken för bland annat hjärt­ och kärl­sjukdomar<br />

och benskörhet, säger Martina Höök.<br />

TexT: AnnA Bergek<br />

FoTo: Tommy Andersson, Per-Anders sjöquisT<br />

b29

Joggning<br />

<strong>du</strong> tränar: Kondition, balans, ben.<br />

Fördelar: Lättillgängligt och billigt. Du behöver bara ett par skor<br />

(samt sport-bh för kvinnor).<br />

nackdelar: Kan vara svårt om man har till exempel en knäskada.<br />

kaloriåtgång: 450-750 kcal/h.<br />

Martina tipsar: Gå inte ut för hårt, då riskerar <strong>du</strong> att få skador eller<br />

problem med benhinnorna. Om <strong>du</strong> är helt otränad, börja med att<br />

jogga 10 minuter åt gången. Öka successivt.<br />

30<br />

Promenad<br />

<strong>du</strong> tränar: Kondition och balans.<br />

Fördelar: Skonsamt, billigt, avstressande och kan<br />

utföras överallt.<br />

nackdelar: Tråkigt, tycker vissa.<br />

kaloriåtgång: Ca 450 kcal/h vid rask promenad.<br />

Martina tipsar:<br />

• Lägg till stavar om <strong>du</strong> vill träna överkroppen.<br />

• Ta med bästa kompisen, så blir promenaden roligare.<br />

• Om <strong>du</strong> vill öka träningen – gå <strong>på</strong> en myr. Då får hjärtat<br />

och benen jobba hårdare. Samtidigt kan <strong>du</strong> spana efter<br />

hjortron!<br />

Cykel (mountainbike)<br />

<strong>du</strong> tränar: Kondition, balans, koordination och benstyrka.<br />

Fördelar: Lättillgängligt och i skogen blir cykling en utmaning för<br />

koncentration och balans. Det går fort och <strong>du</strong> måste vara uppmärksam<br />

för att inte köra omkull.<br />

nackdelar: Risk att köra omkull.<br />

kaloriåtgång: 500-700 kcal/h.<br />

Martina tipsar: Se till att ha en bra cykel och hjälm. Kör med förstånd!<br />

Glöm inte!<br />

• Värm upp för att minska risken för skador. Tio<br />

minuters promenad är en bra start <strong>på</strong> träningen.<br />

• Tänk <strong>på</strong> säkerheten. Meddela en anhörig var<br />

<strong>du</strong> är och ha med dig mobiltelefon, godis för<br />

extra energi<strong>på</strong>fyllning samt karta och kompass<br />

om terrängen är okänd.<br />

Fotnot: Kaloriförbrukningen gäller under en timmes<br />

kontinuerligt arbete. Siffrorna är ungefärliga och<br />

beräknade <strong>på</strong> en person som väger 70 kg.

Vedhuggning<br />

<strong>du</strong> tränar: Hela kroppen, främst mage och rygg.<br />

Fördelar: Bra muskulär träning som ger stabilitet i bålen.<br />

nackdelar: Risk för skador och förslitningsskador om man<br />

inte jobbar <strong>på</strong> rätt sätt.<br />

kaloriåtgång: Ca 450 kcal/h.<br />

Martina tipsar: Tänk <strong>på</strong> att vara stabil i mage och rygg för att<br />

undvika snedbelastning och skador.<br />

Ny virkesköpare … … i Hammerdal<br />

Andreas Sund är ny virkesköpare<br />

i Hammerdal. Han kommer <strong>när</strong>mast<br />

från en tjänst som virkesköpare <strong>på</strong><br />

Holmen Skog i Ovanåker, Hälsingland.<br />

Andreas är utbildad skogsmästare<br />

och bosatt i Hammerdal med<br />

sin sambo Sofia. De har fem stående<br />

fågelhundar som ständigt drillas i att<br />

bli <strong>du</strong>ktiga fågeljägare. På vintern får<br />

Foto: JoHn lee/MasterFile/scanpix<br />

Skogen är också<br />

bra för själen<br />

Skogen erbjuder inte bara fysisk träning. Den har<br />

också stor betydelse för den psykiska hälsan.<br />

– Vistelser i skog kan vara läkande och<br />

rehabiliterande, säger Ylva Lundell, forskare vid<br />

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.<br />

Datorarbete, bilkörning och shopping i stora köpcenter.<br />

I det moderna samhället utsätter vi oss för en rad sysslor som<br />

kräver stor uppmärksamhet och koncentration.<br />

Går vi i stället ut i skogen handlar det om helt andra sinnesintryck,<br />

som är mer ursprungliga för människan. Vi hör<br />

vinden susa, fåglars läten och vatten som porlar.<br />

– Den typen av uppmärksamhet kräver inte lika mycket<br />

energi. Vi tror att man kopplar av mer i sådana miljöer, förklarar<br />

Ylva Lundell.<br />

Hon ingår i ett forskningsprogram vid SLU, ”Skog och<br />

hälsa”, som undersöker hur människors hälsa <strong>på</strong>verkas av<br />

vistelse i skogsmiljö. Forskarna gör bland annat en studie av<br />

hur en grupp utmattningsdeprimerade <strong>på</strong>verkas av besök i<br />

skogen. Deltagarna får inte utföra några fysiska aktiviteter<br />

utan bara vara i skogen. I studien ingår också en kontrollgrupp<br />

som inte vistas i skogen.<br />

Skogsbesök <strong>på</strong> recept<br />

Forskarna ska även undersöka om det är en speciell typ av<br />

skog som har läkande effekt, eller om det kan vara olika<br />

typer av skog för olika människor.<br />

Ett av forskningsprogrammets mål är att få fram bevis<br />

<strong>på</strong> skogens hälsofrämjande effekter, så att läkare kan skriva<br />

ut skogsvistelser <strong>på</strong> recept.<br />

– Många känner redan att det är så här, men vi måste ha<br />

vetenskapliga bevis för att bli tagna <strong>på</strong> allvar, säger Ylva Lundell.<br />

Så vad har <strong>du</strong> för tips till en person som mår dåligt och<br />

känner sig stressad?<br />

– Att de ska ge sig ut i skogen, bara vistas där och ta in<br />

skogsmiljön. Det kan göra att man<br />

mår bättre och känner sig lugnare,<br />

säger Ylva Lundell.<br />

AnnA Bergek<br />

Ylva Lundell, forskare vid SLU.<br />

hundarna vara draghundar i skids<strong>på</strong>ret.<br />

Andreas hoppas att flytten till<br />

Hammerdal ska innebära mer jakt<br />

och fiske <strong>på</strong> fjället.<br />

– Jämtland känns som ett trivsamt<br />

landskap för oss med våra<br />

intressen. Jag ser fram emot många<br />

trevliga möten med jämtar framöver,<br />

säger Andreas.<br />

31

DIN SKOG<br />

<strong>SCA</strong> SKOG AB<br />

851 88 SUNDSVALL<br />

Biobränsle är ett av fl era ämnen som tas upp <strong>på</strong> en skogskurs i<br />

Fränsta i maj.<br />

Biobränsle är ett av fl era ämnen som tas upp <strong>på</strong> en skogskurs i<br />

Fränsta i maj.<br />

Nya skogskurser<br />

Foto: anton lilJa<br />

i Fränsta<br />

Du som är skogsägare och vill lära mer om skog kan få dig<br />

mycket till livs i Fränsta, Ånge, under våren. Där hålls nämligen<br />

två olika kurser för skogsägare <strong>på</strong> Ålsta folkhögskola i april<br />

respektive maj.<br />

Kursen i april fokuserar <strong>på</strong> att vara företagare i skogsbranschen.<br />

Den tar upp många legala aspekter av skogsägandet, till<br />

exempel hur man säljer virke, ägarskiften och avtalsjuridik.<br />

Kursen <strong>på</strong>går i två dagar.<br />

Kursen i maj är tre dagar lång och handlar om att vara en<br />

aktiv skogsbrukare. Den tar upp många praktiska frågor som<br />

biobränsle, granbarkborrar, skogsförsäkringar och älgskador.<br />

Flera exkursioner ingår och företrädare från olika aktörer<br />

inom skogsbranschen medverkar, bland annat <strong>SCA</strong> Skog,<br />

Skogsstyrelsen, Skogssällskapet, Handelsbanken och Callans<br />

Trä.<br />

Har <strong>du</strong> frågor eller vill anmäla dig till någon av kurserna<br />

– kontakta Jan Söderström <strong>på</strong> tel 070­601 40 32 eller<br />

e­post jan.soderstrom.alsta@folkbildning.net<br />

32<br />

Foto: per-anders sJöQUist<br />

Foto: MicHael engMan<br />

Foto: dan kÄll<br />

Skogskurs för<br />

tjejer som gillar natur<br />

Är <strong>du</strong> tjej och intresserad av naturen? Då har <strong>du</strong> chans att vara<br />

med <strong>på</strong> en spännande skogskurs i sommar.<br />

Kursen hålls i Skinnskatteberg och kommer att bjuda <strong>på</strong> både<br />

naturupplevelser och praktiska kunskaper om skog. Bakom kursen<br />

står Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som vill locka fl er unga kvinnor<br />

till utbildningarna skogsmästare och jägmästare.<br />

– Alla tjejer som gillar att vara ute i naturen och ännu inte gjort<br />

sitt val av högskoleutbildning är välkomna, säger Saga Fogelberg,<br />

student vid jägmästarprogrammet och en av projektledarna som<br />

arrangerar sommarkursen.<br />

Kursen äger rum 4­7 augusti och kostar 300 kronor. För mer<br />

info – ring projektledare Maria Danielsson tel 0706­12 17 60 eller<br />

se Facebook: Skogskurs för tjejer.<br />

Deltagarna behöver inte ha några tidigare erfarenheter av skog.<br />

Vargsafari var en av programpunkterna under förra årets sommarskogskurs<br />

för tjejer. Hela kursgänget gav sig ut i skogen tillsammans<br />

med Grimsö viltforskningsstation för att få höra en föreläsning om<br />

Sveriges vilt, och även leta s<strong>på</strong>r av varg.<br />

Ny bok om Skule-skogen<br />

Årstidernas växlingar, svindlande vackra vyer och en mängd fakta om djur, växter<br />

och den speciella natur som kännetecknar Skuleskogens nationalpark. Det<br />

bjuder skribenten Mats Wigardt, fotografen Michael Engman och formgivaren<br />

Susanne Ekelund <strong>på</strong> i den nyligen utkomna boken Ett år med Skuleskogens<br />

nationalpark.<br />

I ett års tid har de följt och dokumenterat nationalparken, som<br />

ligger mitt i det unika Höga kusten-området söder om Örnsköldsvik.<br />

Fantastiska bilder och inspirerande texter väcker läsarens lust till<br />

egna strövtåg i Skuleskogen.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!