Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA
Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA
Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
22<br />
som man minns som barn, säger Ingrid.<br />
Tillverkningen av barkmjölet kräver mycket arbete.<br />
På våren fäller Ingrid unga tallar och barkar dem med<br />
bandkniv. Det är den tunna inre barken, som kallas kambium,<br />
som hon gör mjöl av. Efter barkning blötläggs, torkas,<br />
rostas och mals innerbarken till ett mjöl som liknar<br />
sågs<strong>på</strong>n. En stock <strong>på</strong> tre meter med 1215 centimeters<br />
diameter ger ungefär 500 gram barkmjöl. Resten av trädet<br />
får bli ved.<br />
Näringsrikt och nyttigt<br />
Ingrid har skickat sitt mjöl <strong>på</strong> analys och det visade sig ha<br />
ett högt innehåll av <strong>när</strong>ingsämnen, fi brer och vitaminer.<br />
– Det är viktigt vad man stoppar i sig, tycker Ingrid,<br />
som bakar allt sitt bröd <strong>på</strong> ekologiska pro<strong>du</strong>kter och<br />
gärna använder sig av äldre mjölsorter som dinkel och<br />
Ölandsvete.<br />
– De innehåller mer <strong>när</strong>ing och har mer smak, förklarar<br />
hon.<br />
Slutligen – hur smakar då det omtalade barkbrödet?<br />
Det är inte helt lätt att beskriva. Det är ett mustigt<br />
tunnbröd med mycket smak och karaktär. Lite syrligt och<br />
väldigt gott, infl ikar fotografen PerAnders som också får<br />
ett smakprov.<br />
Ingrid själv tycker att ”det smakar skog”.<br />
Där ger vi upp våra försök att beskriva barkbrödet med<br />
ord, och rekommenderar i stället läsarna att smaka själva.<br />
TexT: AnnA Bergek<br />
FoTo: Per-Anders sjöquisT<br />
Fakta Barkbröd<br />
Barkbröd var förr i världen en form av nödbröd som<br />
bakades <strong>när</strong> det var brist <strong>på</strong> spannmål. Till barkbrödet<br />
använde man det torkade och malda inre barkskiktet<br />
från främst tall, men även gran och andra träd.<br />
Under svåra nödår, som till exempel 1860-talet, blandade<br />
man upp till 2/3 bark i brödet. Folk var så vana<br />
vid barkbrödets smak att man även blandade barkmjöl<br />
i bröd då det inte var brist <strong>på</strong> spannmål.<br />
Källa: Nationalencyklopedin<br />
Vid fjolårets SM i småskaligt<br />
mathantverk tog Ingrid Ölund<br />
storslam – fyra guldmedaljer<br />
och ett brons i fem olika bakklasser.<br />
Skatta<br />
Den blå <strong>på</strong>sen med de gula papperen landar snart<br />
i brevlådan. Har <strong>du</strong> förberett dig genom att göra<br />
bokföringen och tänkt igenom vilka åtgärder som<br />
ska utföras kommande år har <strong>du</strong> gjort det svåra<br />
jobbet inför deklarationen. I tidigare artiklar av<br />
Din skog har vi pratat just om detta.<br />
Är bokföringen <strong>på</strong> plats och målen tydliga så<br />
handlar deklarationen om att använda de olika<br />
verktyg som fi nns i skatteverktygslådan <strong>på</strong> bästa<br />
sätt för att nå önskat resultat. Det fi nns fl era verktyg,<br />
och i denna artikel kommer vi att gå igenom<br />
de vanligaste.<br />
Vi delar inkomsterna i tre grupper. De symboliseras av<br />
tre lådor (se bild här intill). I den första lådan stoppar vi<br />
inkomst av tjänst, lön och pension. På tjänsteinkomsterna<br />
betalar vi kommunalskatt. Är inkomsterna högre betalar<br />
vi även statlig skatt. Vi har en stegvis ökande skatteskala<br />
som innebär att ju mer vi tjänar desto högre skatt betalar<br />
vi. Skattesatsen tar språng up<strong>på</strong>t vid vissa givna nivåer,<br />
brytpunkterna.<br />
I den andra lådan hamnar inkomst av enskild <strong>när</strong>ingsverksamhet<br />
som till exempel skogsbruk. Förutom kommunal<br />
och statlig skatt betalar vi <strong>på</strong> dessa inkomster<br />
också sociala avgifter/egenavgifter. Denna låda staplas <strong>på</strong><br />
lådan med tjänsteinkomst. Beskattningen sker <strong>på</strong> summan<br />
av bägge lådorna. Eftersom vi har progressiv skatt kommer<br />
skatten att bli hög de år vi har stora skogs inkomster.<br />
I värsta fall så hög som ända upp emot 70 procent.<br />
I den tredje lådan stoppar vi inkomst av kapital. Hit<br />
hör till exempel ränteinkomster, aktieutdelningar och<br />
vinst vid försäljning av fastigheter. Här är skattesatsen<br />
alltid 30 procent. Dock kan underlaget som man beräknar<br />
skatten <strong>på</strong> variera.<br />
För den som vill beskatta sina inkomster från jord och<br />
skogsbruk så lågt som möjligt är alltså kapital beskattning<br />
att föredra. Enda möjligheten till det är räntefördelning<br />
som medger att vi fl yttar inkomster från <strong>när</strong>ingsverksamhet<br />
till inkomst av kapital.<br />
Planera innan<br />
Det fi nns ett fl ertal verktyg vi kan använda för att få en<br />
önskad skattesituation. För att veta vilket som blir bäst<br />
krävs lite planering och en klar bild av vad <strong>du</strong> vill uppnå.<br />
Några verktyg används för att fördela skogsinkomsterna<br />
över fl era år i syfte att undvika den högsta beskattningen.<br />
Hit hör till exempel betalningsplaner och skogskonto.
Change language