Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA

More documents

Recommendations

Info

Hon vill ändå rekommendera privata markägare att inte gallra för hårt, för att inte förlora i framtida tillväxt på den skog som står kvar. De träd som blir kvar vid en hård gallring är också mer utsatta för vind och risken är större att de bryts eller blåser omkull. Kräv kvalitet Hanna Engström uppmanar också skogsägare att ställa kvalitetskrav på det företag som ska utföra gallringen. Ett erfaret och ambitiöst gallringslag är den bästa vägen för en lyckad gallring. – Det krävs en speciell metodik för att kunna fälla och upparbeta träd utan att skada stammar som står kvar, säger Hanna Engström. TexT: AnnA Bergek FoTo: Per PeTTersson Satsning på kvalitet ger resultat Utbildningar, uppföljningar och stick- prov. De senaste åren har SCA jobbat hårt för att höja kvaliteten på sina gallringar. Det har gett goda resultat – bland annat har skadenivån sjunkit från 7 till 3 procent. För fyra år sedan bestämde sig SCA Skog för att göra en kraftsatsning för att höja kvaliteten i sina gallringar. – Vi hade varit bra på att mäta produktiviteten men sämre på att mäta kvalitet, och den hade därför blivit ojämn, berättar Mag 10 tänk på det här tips till dig som ska gallra • • Fundera över när på året du ska göra gallringen. Sommartid får du ofta mer pengar för virket, men vintertid minskar risken för spårbildning och skador. Å andra sidan kan det vara svårt för skördarföraren att se på vintern, på grund av mörker och mycket snö. Resonera med din virkesköpare. Fundera på gallringsstyrkan, det vill säga hur mycket du ska ta ut i gallringen. Var noggrann med att inte ta ut för mycket virke. Lämna i stället kvar så många träd som marken kan bära – annars förlorar du i tillväxt. Det finns gallringsmallar som visar • • Vid gallring flyttar du över tillväxten på utvalda stammar i beståndet. ”Utifrån det du har, fråga dig själv hur du vill att beståndet ska se ut efter gallringen”, tipsar Hanna Engström, anställd vid SCA i Norrbotten och själv privat skogsägare i Överkalix. hur stor grundyta som bör vara kvar efter en gallring beroende på markens bördighet. Din virkesköpare kan visa dig. Underröj beståndet om det är mycket underväxt, då ser skördarföraren bättre och kan göra ett bättre urval. Men städa inte i onödan – djur och fåglar mår bra av lagom med underväxt. Var försiktig med att gallra granskog som är äldre än 80 år. Äldre granar i nygallrad skog blir känsligare för skador som till exempel granbarkborre. nus Andersson, skötselspecialist vid SCA Skog. Granskar både privat och egen skog Numera görs därför en heltäckande gallringsuppföljning inom SCA varje år, där företaget med hjälp av stickprover granskar kvaliteten på gallringar gjorda på alla fem skogsförvaltningar. Stickproven görs både på SCAs egen mark och i den skog som SCA gallrar för privata markägares räkning. Flera förvaltningar har även satsat på egna, mer omfattande gallringsuppföljningar (se exempel här ovan från Norrbotten). Utbildning av maskinförare är en annan • • Om du gallrar granskog under sommarhalvåret – se till att behandla stubbarna mot rotröta. Behandlingen sker direkt vid avverkningen via utrustning på skördaren. Rotröta orsakas av en svamp som får fäste på färska stubbytor när dygnsmedeltemperaturen är högre än + 5 grader. Hör dig för om gallringskvaliteten hos det företag du anlitar. Ställ krav på att gallringen utförs med hög kvalitet! viktig del i arbetet med att höja kvaliteten. Fokuset på kvalitet har burit frukt; uppföljningarnas resultat har förbättrats i flera avseenden. Andelen skador har till exempel sjunkit från 7 till 3 procent (när man slår ihop alla skogsförvaltningar) under de här åren. Även körmönstret vad gäller stickvägar har förbättrats. – Störst eloge för det ska maskinförarna ha. Det är de som sitter vid spakarna och avgör hur det blir i slutänden, säger Magnus Andersson. AnnA Bergek
Camilla Hansen var ledare för Centerpartiet i Luleå mellan 2006 och 2010. Sedan den första januari 2011 är hon tillbaka på sitt arbete som landsbygdsutvecklare i kommunen. Men vid sidan av det har hon skaffat en fskattsedel för att ”sälja” sin skog på ett annat sätt än till skogsindustrin. 2005 köpte hon den förfallna gården från 1880talet med 60 hektar skog och 30 hektar skogsimpediment i Arvidsjaurs kommun. Jordbruket på gården upphörde redan 1961 och sedan dess har ängarna runt huset fått växa igen. – Jag har försökt att sälja de späda träden där som biobränsle. Men hittills har skogsbolagen inte visat något intresse när jag har ringt. Ibland känns det svårt att nå fram när man är kvinna och inte vill sälja in en traditionell avverkning. Den förre ägaren gallrade själv skogen på vissa ställen, men mycket av virket har blivit liggande på marken och fått förmultna. Skogen har mer eller mindre lämnats vind för våg i 40 år. Själv har hon bestämt sig för att i största möjliga mån låta den vara. Föll för kulturmiljön Hon menar att vi äger skog av olika orsaker. En del lever helt och hållet på sin skog och då är det viktigt att räkna på att få en avkastning varje år. Andra har ärvt skogen och kan ha den som extrainkomst. I Camillas fall handlar det om att hon tyckte att det var en vacker kulturmiljö. Det är det skogshistoriska värdet kopplat till gårdsmiljön som intresserar henne. Till sommaren ska Camilla Hansen ordna kurs i gärdsgårdstillverkning. Då används material från skogen som man normalt skulle röja bort. – Det är ett sätt att lyfta fram det skogshistoriska företagandet. Jag tror att vi måste börja se på skogen på fler än ett sätt i Sverige. Visst ska vi ha virke till skogsindustrin, men det finns historiska och estetiska värden som det också går att få tillväxt på som skogsägare. Camilla Hansen har märkt att det finns ett enormt intresse utomlands för den svenska skogen och funderar på att ordna utflykter på sina marker för turister. Eftersom hon är borgerlig vigselförrättare planerar hon också att erbjuda vigslar i skogen. – Om man kan gifta sig på stränder och på isen så kan man väl gifta sig i skogen också. Jag tror inte att många norrbottningar eller ens svenskar kommer att vara intresserade av det, men för utlänningar är det exotiskt att befinna sig i skogen. Gallra på gammalt vis Det finns många exempel på det. Paris trendigaste kockar åker till Lappland och lagar mat i skogen med råvaror som de hittar där. En familj från Shetlandsöarna flyttar till en by utanför Luleå på grund av miljön. En meriterad tysk psykiatriker kom till Norrbotten av en enda anledning – den vackra skogen. Det är tydligt att skogen har en tjusningskraft och Camilla Hansen tror att hennes gårdsställe kan bli en plats för retreat och GAllrInGb temA Camilla väljer att inte gallra sin skog Camilla Hansen kallar sig för en rationell skogsromantiker. Hon har bestämt sig för att låta delar av skogen vara utan att gallra den. – Vi äger skog av olika anledningar. I mitt fall var det för att jag hittade en vacker kulturmiljö som jag vill bevara, säger hon. Skogsägaren Camilla Hansen vill värna det vackra och historiskt viktiga i sin skog. avkoppling för många. Men går det inte att sälja upplevelserna i en gallrad skog? – Det blir inte samma miljö om du kör in med stora maskiner. Jag kan tänka mig att låta gallra vissa delar av min skog på ett gammeldags sätt med motorsåg. Men delen närmast huset vill jag lämna orörd eftersom jag tycker att den tillhör gårdsstället. Där hänger lavar och mossa växer på träd som fallit ner av ålder. Många djur trivs också och att värna den biologiska mångfalden är en annan orsak till att Camilla Hansen låter skogen vara. – Det blir ett rikt djurliv, inklusive mygg. Det tycker jag är härligt. TexT och FoTo: Ann-kATrin öhmAn Fakta Camilla Hansen Ålder: 45 år Yrke: Landsbygdsutvecklare i Luleå kommun. Var ledare för Centerpartiet i Luleå mellan 2006 och 2010. Bor: På Bergnäset i Luleå. Familj: Två barn och en särbo. Skogsfastighet: Köpte en skogsfastighet i Arvidsjaurs kommun i Norrbotten 2005 med 60 hektar skog och 30 hektar skogsimpediment. 11
Page 1 and 2: Ställ krav på kvalitet när du ga
Page 3 and 4: Nicklas har koll på Västerbottens
Page 5 and 6: SCA samlar sina resurser mot granba
Page 7 and 8: efull nyckelbiotop skulle det inte
Page 9: v när du gallrar GAllrInGb temA Du
Page 13 and 14: Contortan har ofta hårdare kvistar
Page 15 and 16: Följ med till örngömslet Att få
Page 17 and 18: för att sedan sätta sig i en tall
Page 19 and 20: Bob Persson tror på Jämtland - Vi
Page 21 and 22: Kafégästerna Mari-Louise Hedlund
Page 23 and 24: lagom Andra verktyg är skattemäss
Page 25 and 26: Högstubbar fyller en viktig funkti
Page 27 and 28: sentreprenörer tror på: att låta
Page 29 and 30: träningslokalen Skogsarbete med mo
Page 31 and 32: Vedhuggning du tränar: Hela kroppe

Ställ krav på kvalitet när du gallrar - SCA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?