Handel, transporter och konsumtion - Kommerskollegium
Handel, transporter och konsumtion - Kommerskollegium
Handel, transporter och konsumtion - Kommerskollegium
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BNP-tillväxt utan samma tillväxt i det totala transportarbetet.<br />
I takt med BNP-tillväxt ökar dessutom<br />
<strong>konsumtion</strong>en <strong>och</strong> produktionen av mer förädlade<br />
varor, vilka ofta har högre tjänsteinnehåll än lågförädlade<br />
varor. Detta gör att relationen mellan tillväxt<br />
<strong>och</strong> <strong>transporter</strong> i framtiden kan gå åt två olika<br />
håll beroende på vilken sambandseffekt som är<br />
starkast. På en aggregerad nivå är det dock ingen<br />
tvekan om att <strong>transporter</strong>na kommer att fortsätta<br />
att expandera – inte minst med anledning av<br />
många utvecklingsländers förväntade tillväxt.<br />
Transporter <strong>och</strong> handel lever alltså i symbios.<br />
Minskade transportkostnader de senaste<br />
årtiondena har bidragit till tillväxten i handel.<br />
Samtidigt har specialisering i linje med länders<br />
komparativa fördelar lett till att produktionsnätverken<br />
blivit allt mer internationella. Transporter<br />
länkar samma de olika delarna i produktionskedjan,<br />
<strong>och</strong> slutligen produktionen med konsumenten.<br />
Följaktligen har den ökade handeln också inneburit<br />
mer <strong>transporter</strong>, varför den genererande påverkan<br />
mellan handel <strong>och</strong> <strong>transporter</strong> går åt båda hållen.<br />
2.2 Internationell handel <strong>och</strong> olika<br />
transportslag<br />
Även om den internationella handelns expansion<br />
<strong>och</strong> tillväxten inom transportsektorn har gått hand i<br />
hand är det nödvändigt att bryta ned sambandet för<br />
att få en bättre bild av sambandet mellan internationell<br />
handel <strong>och</strong> <strong>transporter</strong>. För det första är ju<br />
självklart inte alla <strong>transporter</strong> orsakade av handel,<br />
än mindre av internationell sådan. För det andra<br />
används olika transportslag för att <strong>transporter</strong>a de<br />
varor vi handlar med. Eftersom olika transportslag<br />
har olika egenskaper – <strong>och</strong> framför allt olika påverkan<br />
på klimatet – är det viktigt att hålla dessa isär.<br />
2.2.1 Sjöfartens roll för handeln<br />
Sjöfarten är det överlägset viktigaste transport-<br />
slaget, både i vikt <strong>och</strong> i värde, för internationell<br />
handel. Sjöfarten <strong>transporter</strong>ar många av de allra<br />
mest fundamentala råvarorna för världsekonomin<br />
<strong>och</strong> BNP-tillväxt har historiskt sett varit nära<br />
korrelerad med en expanderande sjöfart. År 1920<br />
fraktade sjöfart 300 miljonton (Mt) <strong>och</strong> år 2000 var<br />
siffran 5 400 Mt (Endresen m.fl., 2008). Hummels<br />
(2007) har beräknat att den genomsnittliga tillväxttakten<br />
för sjöfarten mellan 1951 <strong>och</strong> 2004 var 4,4<br />
procent per år (i tonkm). Det finns inte heller några<br />
tecken på att det nära samband som hittills funnits<br />
mellan tillväxt i BNP, handel <strong>och</strong> sjöfart skulle avta.<br />
Med utgångspunkt från år 2000 prognostiserade<br />
den internationella sjöfartsorganisationen (IMO)<br />
att sjöfarten kommer att fortsätta växa med 1,5-3<br />
procent (frakt uttryckt i tonnage) per år fram till år<br />
2020 (Skjölsvik m.fl., 2000). Ekonomiska kriser brukar<br />
också vara starkt förknippade med reducerad<br />
sjöfartsaktivitet, vilket visar på det nära samband<br />
som finns mellan ekonomisk utveckling <strong>och</strong> sjöfart<br />
(Crist, 2009). UNCTAD (2010) uppskattar exempelvis<br />
att den sjöburna handeln minskade med 4,5<br />
procent under krisåret 2009, mätt i värde. Men sett<br />
över en längre period har alltså sjöfarten växt<br />
kontinuerligt.<br />
Som synes i figur 1a <strong>transporter</strong>as idag ungefär<br />
90 procent av världshandeln, mätt i volym, med<br />
hjälp av sjöfart. För Sveriges import, som redovisas<br />
i figur 2, är andelen något lägre. Sjöfartens andel av<br />
världshandeln sjunker till ca 70 procent om man<br />
istället tittar på värdet av de varor som <strong>transporter</strong>as<br />
(se figur 1b). Från detta kan en generell<br />
slutsats dras om att det framför allt är varor med<br />
lågt värde i relation till sin stora volym som <strong>transporter</strong>as<br />
med sjöfart. Flytande frakt, såsom råolja,<br />
7