Rapport RJ 2010:02 - Statens Haverikommission

20
användas för arbete. En månad tidigare, den 25 september vid Kolbäck, hade
ett problem med arbetsmaskinens skrivare avhjälpts. Uppgifterna styrktes
med teknikerns arbetsanteckningar.
2.2 Brandorsaksutredning
I närvaro av SHK har TS Utredartjänst utfört en brandorsaksutredning på
Banverkets verkstad i Östersund
Den brandtekniska undersökningen av det brunna vraket visade att motorrummet
och de båda hytterna kunde uteslutas som primärbrandutrymme.
Primärbrandutrymmet inskränkte sig istället till växellådan och ett begränsat
område där omkring.
Vid undersökning av resterna efter maskinens elsystem kunde konstateras att
huvudströmmen varit frånslagen före branden. Spår efter ljusbågar/kortslutningar
fanns på ett flertal ställen i B+kabellaget mellan batterierna och
huvudströmbrytaren, fig. 5a-b.
Fig. 5a-b B+skena och kabel. Pilarna visar spår efter en kraftig ljusbåge.
Ljusbågar hade uppstått när kabelisoleringen bränts bort i redan utbruten
brand. Den kraftigaste ljusbågen hade uppstått i en av B+kablarna till
B+skenan i elcentralen som är placerad i vagnen rakt ovanför växellådan vars
lackrester visade på en hög upphettning. Det ska också beaktas att dessa
värmeskador utgör den totala brandens absoluta lågpunkt. Det kunde också
fastställas att reglaget för ur- och inkoppling av växellådan hade stått i körläge
under branden, fig. 6a-b.
Fig. 6a-b Länkarm för reglering av växellådans i- och urläge.
Branden omfattade hela motorn och kring utrustningen. I den främre delen av
motorn fanns oförbrända gummirester kvar efter kilremmarna och kylvattenslangarna.
Motorutrymmet kan betraktas som sekundärbrandområde dvs.
det var inte där branden startade.