Svampar och insekter 2013 - bild - Jordbruksverket

Så avgörs bekämpningsbehovet
Bekämpnigströsklar
Med bekämpningströskel menas den mängd av en
skadegörare som, om ingen bekämpning görs,
kommer att ge en skördeförlust vars värde minst
motsvarar bekämpningskostnaden. Bekämpningströskeln
är ett medelvärde på skadegörarförekomsten
beräknat på flera slumpvis tagna plantor, såväl
angripna som inte angripna plantor. För att bilda sig
en uppfattning om angreppet i hela fältet och inte
bara i vissa delar, kan man t.ex. gå diagonalt över
fältet och göra flera avräkningar. Bekämpningströsklar
finns framförallt för insekter.
Riktvärde
Riktvärde innebär att försöksunderlaget för beräkning
av tröskelvärdet är bristfälligt eller saknas och
att hänsyn istället tagits till erfarenheter från bl.a.
utlandet, diverse inventeringar m.m.
Riskvärderingar
För flera skadegörare går det inte att fastställa bekämpningsbehovet
genom att bedöma det aktuella
angreppet i fältet. Istället måste man med hjälp av
olika riskfaktorer förutsäga risken för angrepp, och
göra en förebyggande bekämpning. För några skadegörare
såsom bomullsmögel i våroljeväxter, fritfluga
i havre och axfusarios har s.k. riskvärderingar
utvecklats, se sid 88-90.
Observera att bekämpningströsklar och riskvärderingar
är mer eller mindre säkra prognoser och i de
flesta fall mycket väderberoende.
Ett ytterligare stöd för att bedöma bekämpningsbehovet
är att se på sannolikheten för att bekämpningen
ska vara lönsam, vilket kan göras utifrån
tillgängliga försöksresultat som bl.a. finns publicerade
i regionala försöksrapporter.
7