Bert Andersson

More documents

Recommendations

Info

14 14 OMVÄRLDSANALYS 1-06 angreppssättet skall kombineras med att mer fokusera läkemedelssubstansen och dess beredningsform än preparatet. Berörda parter: läkare och annan sjukvårdspersonal, farmaceuter och patienter skall lära sig att tänka både genetiskt och generiskt. Därför ter det sig anmärkningsvärt att Apoteket AB motsätter sig generisk förskrivning när både dess personal och läkarna är positiva. Läkemedelskongressen Årets kongress som hölls i slutet av oktober samlade ca 1800 deltagare och omfattade mer än 20 aktiviteter i form av symposier, workshops, debatter m m, vilka tillsammans innehöll ca 100 föredrag, postrar och utställningar. Det var således ett rikhaltigt utbud, som väl återspeglade nuläge och utveckling på läkemedelsområdet. Nedan ges några axplock, som undertecknad bevakade under kongressen. Först ut var sjukhusfarmaceutiska sektionen, som med anknytning till kongressens tema Hjärta – Kärl hade satt rubriken ”Med hjärtat på kliniken” på sitt symposium. Inledningsvis beskrevs trender och tendenser i förskrivningen av hjärt-kärlmedel, som stadigt ökar med en del förändringar i utbudet. T ex har användningen av statiner ökat snabbast, medan det f. n. pågår en debatt om värdet av gamla produkter i förhållande till nya. Att det kommer nya produkter på marknaden, dock i lägre introduktionstakt, tyder de stora satsningar på, som läkemedelsindustrin gör på området. Programmet i övrigt tog bl.a. upp frågeställningar med bäring på tre aktuella projekt inom Apotekarsocieteten. Sektionen för Läkemedelsinformation tog upp olika aspekter på attityder och följsamhet då det gäller läkemedelsanvändningen. Läkemedelsanvändarnas beteende är i mycket hög grad beroende av omvärldsfaktorer: massmedia, sjukvård, anhöriga, vänner m.fl. Det s.k. ABLA-projektet redovisades och i rapporten framhålls att individens inställning och attityd till läkemedel är den viktigaste faktorn i användningen. Projektet, som nu avslutas, ger ett antal rekommendationer för hur sjukvård och apoteksverksamhet skall arbeta med problematiken. Det andra området med anknytning till Apotekarsocietetens projekt var problemen med de skenande utvecklingskostnaderna och allt färre nya läkemedel. Representanter för läkemedelsindustrin och Läkemedelsverket beskrev situationen med bl.a. de divergerande kurvorna för kostnader och antal nyintroduktioner på marknaden. I en efterföljande debatt var man enig om att situationen är ohållbar, men det är svårt att peka på konkreta åtgärder för att snabbt ändra kurs. Dock nämndes att det nuvarande systemet för läkemedelsforskningen med den stegvisa uppdelningen i preklinisk och de olika kliniska faserna är ineffektiv, bl.a. genom att GCP (Good Clinical Praxis) blivit alltför byråkratiskt och kontrollerande. Ett mera integrerat system där lärande och konfirmerande är vägledande prövas nu av några stora läkemedelsföretag. En trend är också att företagen ökar samspelet med rena forskningsföretag och att utbytet mellan företagen och godkännandemyndigheterna blir mer konstruktivt och öppet. Det tredje området berörde forskningsklimatet för läkemedel i Sverige. I ett inledande symposium med Stiftelsen för Strategisk Forskning, och dess arbetsgrupp ”Nätverk för Läkemedelsutveckling” som medarrangör, beskrevs olika projekt av forskare, som stöds av nätverket. Nytänkandet om individualiserad läkemedelsbehandling och nya läkemedel, baserade på innovativa ”drug delivery”-principer togs också upp. I en efterföljande debatt med deltagare för Vetenskapsrådet, VINNOVA, investerare, läkemedelsföretag och universitet analyserade möjligheter och hinder för Sverige att även fortsättningsvis vara i frontlinjen då det gäller läkemedelsforskningen. Sammanfattning av debatten vid kongressen blev i korthet ungefär följande: • stark grundforskning är basen för läkemedelsforskningen med önskemål om ökat samarbete över de traditionella gränserna och ökad support från universiteten att genomföra och skapa finansiering för projekten • fortsatt satsning på välutbildade doktorander och ”post-docs”, inte minst p.g.a. den stora avgången av seniora professorer och forskare de närmaste åren • nya, mindre men innovativa företag skall bättre renodla projekten i preklinisk och tidiga kliniska faser innan de stora läkemedelsföretagen tar vid. För vissa nischprodukter kan det bära ända fram till lansering för det mindre företaget • Sverige kan på många områden satsa på ”tjänsteexport”, särskilt till länder i t.ex. Asien och Östeuropa, som gör stora satsningar Besök av EMEA-chefen Vid huvudsymposiet var EMEA ́s chef Thomas Lönngren, som nyligen fått förlängt förordnande, huvudtalare och han beskrev EUʼs läkemedelskontroll nu och i framtiden. Organisationen, som fungerat i tio år, bygger på 40 års harmoniseringssträvanden av läkemedelskontrollen i Europa. Några fakta, som nämndes: • de båda godkännandeprocedurerna, den centrala och den ömsesidiga, behandlade nu 60 respektive 40 % av ansökningarna • 28 länder med tillsammans 475 miljoner invånare bildar underlag för EMEA • 3 500 experter och 40 olika, nationella myndigheter medverkar i arbetet, bl.a. i de olika expertkommittéerna - - - - - - - - - - - - - Kommittén på nätet... http://www.hot.vgregion.se/lkgoteborg - - - - - - - - - - - - -
I en nyligen fastställd färdplan till år 2010 har utveckling av organisationens arbete preciserats med bl.a.: • ökat patientinflytande, t ex genom att två representanter nu ingår i styrelsen • ökad satsning på ”orphan drugs” • ökat stöd till små och medelstora företag • ökad öppenhet Ansvarsutredningen Den s.k. Ansvarskommittén arbetar vidare med hur den framtida sjukvården i Sverige skall utvecklas och organiseras. Man har skickat ut ett förslag, som framtagits av konsulter och förordar en uppdelning av landet i nio regioner med koncentration av rikssjukvård till ett fåtal sjukhus. Socialstyrelsen kritiserar förslaget och vidhåller en indelning med sex regioner och vardera ett högspecialiserat sjukhus enligt följande benämning och antal invånare: • Norra, 879 000 • Uppsala – Örebro, 1 927 000 • Stockholm – Gotland, 1 944 000 • Västsvenska, 1 693 000 • Sydöstra, 981 • Södra, 1 619 Förslaget från SoS innebär att landstingen skrotas och ett regionalt Sverige byggs upp med utgångspunkt från universitetssjukhusen. Försäljningsutvecklingen för läkemedel Enligt IMS Health var läkemedelsförsäljningen globalt 493 miljarder dollar år 2003 och 550 miljarder 2004. Prognoserna pekar på närmare 600 miljarder 2005, d.v.s. en ökningstakt i spannet 6–8 %. I åtskilliga rapporter har man pekat på att sammanslagningen av läkemedelsföretag inte påtagligt förbättrat innovationskraften eller marknadsandelarna. I en studie från Scrip Reports har de 10 största företagen rangordnats i år i jämförelse med föregående år, likaså förändringen i marknadsandelar: Företag i storleks- Marknadsandel ordning 2003 2003/2004 och 2004 (%) 1 (1) Pfizer 8,0/8,4 2 (2) GSK 6,0/6,0 3 (-) Sanofi/Aventis 5,7/5,9 4 (4) J & J 4,0/4,0 5 (3) Merck & Co 4,3/3,9 6 (6) AstraZeneca 3,8/3,9 7 (12) Roche 2,4/3,5 8 (7) Novartis 3,3/3,4 9 /7) BMS 3,3/2,8 10 (9) Wyeth 2,6/2,5 Turbulensen på läkemedelsområdet är f n stort i USA. I en uppmärksammad rapport har man konstaterat att läkemedelsföretagen är i särklass störst beträffande lobbyism mot kongress och senat. 2004 lade man ner 123 miljoner dollar och utnyttjade 1 291 lobbyister för aktiviteterna. Försäljningsprognos för 2006 IMS Health har i sin senaste analys av världsmarknadsutvecklingen för läkemedel 2005 och prognos för 2006 beräknat att den kommer att öka med ca 7 % till 650 miljarder dollar. USAmarknaden, som utgör nästan hälften av den globala marknaden, beräknas öka med 9 %, vilket är 2 %-enheter mer än i år. Europamarknaden med drygt en fjärdedel av världsmarknaden, beräknas öka med ca 5 %, vilket är en halv %-enhet lägre än i år. Japan med ca 10 % av världsmarknaden, minskar mest i ökningstakt, från 6 till 1 %. Kina bedöms inte oväntat öka mest, med 18 %, men kommer dock bara upp till 14 miljarder dollar eller ca 2 % av världsmarknaden. Vad påverkar försäljningsintäkterna? IMS Health har också studerat vad som påverkar försäljningsutvecklingen uppåt och neråt. Patentutgångar för storsäljare är en viktig faktor och bland de aktuella i många länder nämns: • simvastastin (Merckʼs Zocord) • sertralin (Pfizerʼs Zoloft) • pravastatin (BMSʼs Pravachol) • ondasetron (GSKʼs Zofran) • terbinafin (Novartisʼ Lamisil) Generikaföretagens konkurrerande produkter beräknas bli upp till 90 % billigare än originalen. Förmånssystemens utveckling i de olika länderna påverkar också. I USA bedöms de beslutade läkemedelsreformerna, knutna till Medicare- och Medicaid-systemen stimulera försäljningen, men samtidigt förstärks kostnadskontrollen generellt med påtryckningar från försäkrings-, patient- och konsumentorganisationerna. En annan förändring är att introduktionen av innovativa och dyrare läkemedel (t ex blockbusters = försäljning med 1 miljard dollar per år) ändrar karaktär. Läkemedel mot vanligt förekommande folksjukdomar och därmed i stora volymer kommer att bli få i fortsättningen och i stället kommer avancerade läkemedel med höga priser för behandling av mindre vanliga sjukdomar. Det är anledningen till att cancerläkemedel är den grupp, som bedöms öka mest, ca 20 %. Huruvida nischprodukter mot mindre förekommande sjukdomar och vars effekter är mycket varierande, skall subventioneras är en fråga, som debatteras i många länder. Vid internationella jämförelser av läkemedelskostnaderna relaterar man dem ofta till andra komponenter och i en nyligen publicerad rapport från OECD har läkemedelskostnaderna beskrivits per capita och som andel av de samlade sjukvårdskostnaderna för 2003. USA ligger i topp med 728 dollar per invånare, vilket är ca 13 % av sjukvårdskostnaderna. Frankrike kommer därefter med 606 dollar och 21 % av sjukvårdskostnaderna. I intervallet från 500 ner till 380 - - - - - - - - - - - - - Kommittén på nätet... http://www.hot.vgregion.se/lkgoteborg - - - - - - - - - - - - - Omvärldsanalys 15
Page 1 and 2: Okunskap om doping sid 5 Pillret Ak
Page 3 and 4: Övervägande kvinnligt deltagande
Page 5 and 6: Nyligen figurerade i tidningarnas s
Page 7 and 8: men även olika plasma-expandrar, s
Page 9 and 10: Ur ”Apoteksnytt”: Naturläkemed
Page 11 and 12: Hälsopreparat och leverskada 62 fa
Page 13: Omvärldsanalys 1/2006: Nytt tänke
Page 17 and 18: Fem ord och det är klart! Biverkni
Page 19 and 20: Många magsyramedel tappar subventi

Bert Andersson

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?