Plugga Runka - Thorildsplans gymnasium

More documents

Recommendations

Info

M U L T I K U L T I 14 Lara –Svårigheter uppstår ju i kompiskretsarna pga skillnaderna men det beror på situationer och personer som det handlar om. Vissa svenskar som umgås med invandrare förstår mer. Man har kanske fått ljuga för kompisar och föräldrar ibland för att det ska bli lättare. I en invandrar familj är respekten annorlunda till skillnad från svenska familjer. Ta som exempel att en invandrar tjej/kille frågar om lov ”För invandrar tjejer är det viktigt att bevara oskulden” för att gå ut och föräldern säger nej. Då är det oftast slutdiskuterat. Man kan säga ifrån men det är inte säkert att viljan går igenom, det kan också bli värre eftersom det anses vara stor respektlöshet gentemot föräldrarna att ifrågasätta deras beslut. I en svensk familj däremot kan man diskutera mer och man visar mer respekt och uppmärksamhet mot barnets åsikter. – Man måste lära sig av sina egna misstag, sade Martina. – Men det kanske kan vara bra att slippa göra de misstagen, lade Lara till. Kan ni ha killkompisar som ni kan umgås med på fritiden? Martina kollar med en självklar blick och säger – Mina föräldrar har ingenting mot att jag umgås med killar och det har hänt många gånger att jag har haft killkompisar hemma utan att de har sagt någonting. – Killkompisar för mina föräldrar är någonting man kan ha i skolan inte på fritiden och defi nitivt ingenting man kan ta med sig hem, sade Lara. Men hon glömde inte nämna att undantag visserligen fi nns där invandrar tjejer också kan ta hem killkompisar med föräldrarnas samtycke. – Om jag skulle ha en pojkvän skulle jag säga det till min mamma, men pappa skulle ja inte ens komma tanken på att säga till, sade Lara när pojkvänner kom på tal. – Jag har haft pojkvänner och mina föräldrar har träffat dem ibland kan de tycka om dem och ibland inte. Min pappa föredrar svenska killar framför invandrar killar. Det är pga. att invandrar killar ofta leker med svenska tjejer, sade Martina. Lara nickade och höll med – Det kan vara så i de fl esta fallen, men man måste tänka på att det inte alltid är så. Efter en tids diskussion kommer jag med frågan – Lara borde inte du ha mer frihet än Martina? Du är trots allt två år äldre. Lara svarade snabbt på min fråga – För svenskar kommer friheten med åldern, ju äldre de blir desto friare får de det. Medan de fl esta invandrare får det strängare med åldern. Jag tror att det beror på att våra föräldrar tänker att ju äldre vi blir desto fl er ögon på oss och våra ”Ungdomar blir uppdelade i två eftersom de lever i två olika kulturer” egna ögon öppnas för nya saker. De är rädda för dåliga rykten eftersom de sprids väldigt lätt bland oss. För en invandrar tjej är det viktigt att bevara oskulden, det kan vara mer än en personlig vilja. Kanske inte alltid men oftast har det med en tjejs kultur och familj att göra. Men en svensk tjej kan oftast till och med tala med sina föräldrar om att ha sex. – Om jag vill kan jag också vänta med att ha sex, det är upp till var och en. Det behöver inte vara så att alla svenska tjejer har sex och heller inte att alla invandrar tjejer är oskulder, sade Martina. Lara höll med på den punkten. Talar man om kulturkrockar är det viktigt att ta upp synen de olika kulturerna har på varandra. – Det verkar som om svenskar inte bryr sig lika mycket som våra föräldrar gör. Lara upplever personligen de fl esta svenskar som väldigt kalla mot sin omgivning och respekten mot föräldrarna är annorlunda. Hon vänder blicken mot Martina och påpekar att det inte gäller alla svenskar utan hon menar generellt. – Jag tycker att invandrare oftast har det för strängt och när det gäller beteende kan jag ibland känna att invandrar tjejer ofta ser ner på svenska tjejer, sade Martina om sin syn på invandrares beteenden. Ungdomar blir uppdelade i två eftersom de får leva i två kulturer. Förhoppningsvis kommer nästa generation av barn ha det lättare eftersom deras föräldrar kommer ha upplevt mer i det svenska samhället. Man kan kanske förstå invandrar föräldrarna. De kommer till ett nytt land med ett nytt samhälle som kanske skrämmer dem. Dem kanske inte vet hur saker och ting fungerar i Sverige och vågar kanske inte lita på samhället ännu. Men alla utvecklas med tiden. Det är bara vänta, hoppas och se. Text: Pinar Kilic
Vårt språk har alltid förändrats med nya ord, slang och uttryck som vi tagit från andra språk. Rinkebysvenskan är inget undantag. I Rinkebysvenskan använder man sig inte bara av ord från olika språk och bildar ett helt främmande språk utan man lägger in vissa ord från andra språk men har alltid svenskan som grund. Rinkebysvenskan förstör inte vår ”vanliga” svenska utan fyller bara ut den med ickesvenska ord. Det livar upp vårt svenska språk genom att tillföra den uttryck från andra kulturer. Rinkebysvenska är en svensk ungdomsdialekt med ord från många olika språk talade av invandrare. Dialekten kallas även för invandrarsven- ska och förortssvenska. Språket har utvecklats och spridits över så gott som hela Stockholm. Situationen nu är inte så olik den vid sekelskiftet då ungdomarna skapade sig en ny sorts Stockholmska med det äldre Stockholmsspråket som grund men med nya uttal och framför allt med en mängd nya slangord från olika dialekter som vi har kvar än idag. Dialekterna var bland annat från finskan och från zigenarnas språk Romani. Många av dessa ord såsom ”kul tjej”, ”bussig”, ”stiliga”, ingår i vår vardagliga svenska vilket vi inte tänker på. Vi var säkert då lika skeptiska till att förändra språket. Det är ingen som idag klagar på vår svenska även fast förändringar skedde för ungefär hundra år sedan. Så vad sä- ger att denna förändring kommer att ge ett negativt resultat? Visserligen så ersätts ord från rikssvenskan så småningom av nya ord men det har de alltid gjort och detta är priset man får betala och alltid fått betala för utvecklingens framåtskri- dande. Heja Rinkebysvenskan! Många ungdomar uppväxta i invandrartäta områ- den har förmågan att skifta mellan kamratspråket (Rinke- bysvenskan) och ”vanlig” svenska. Det gäller även svenska ungdomar som växer upp bland invandrare. De anpassar sig dvs. de talar ”vanlig” svenska hemma men ändrar till rinkebysvenska i kamraternas sällskap. Ungdomarna kan sålunda behärska de svenska språket men känner samhörighet med rinkebysvenskan. De ungdomar som är uppvuxna med endast rinkebysvenska och inte lärt sig att behärska ”vanlig” svenska har nästan ingen chans att få jobb eller att komma in i vårt samhälle, påstås det. Är det verkligen så? Är det inte snarare så att det är ett misslyckande från samhällets sida och framför allt från skolornas sida? De har brustit i deras uppgift att ge eleverna ”Motståndarna till denna dialekt anser att språket kommer att förstöras” tillräckliga kun- skaper för att klara sig och komma ut i arbetslivet. Språket i sig är alltså inget hinder för dem att in- tegreras i det övriga samhället. Motståndarna till denna dialekt anser att språket kommer att förstöras, det är de dem är mest rädda för. Hur kan den förstöras? Är det för att språket låter ”fulare”? Det tycker vi kanske nu innan förändringen skett, eftersom att vi inte vant oss men så fort vi har vant oss vid denna dialekt och kom- mit in i den så kommer det knappt att märkas. Så istället för att motarbeta rinkebysvenskan ge den en chans att smälta in i rikssvenskan så slipper invandrarungdo- mar stötas bort från det övriga samhället. Detta kan få en positiv betydelse inom språkets utveckling. Är det inte det vi alla vill? Ungdomar som växer upp i invandrartäta områden har naturligtvis samma behov som andra att med språket visa gemenskap och gruppidentitet. Men vilken är deras identi M U L T I K U L T I 15
Page 1 and 2: DANSA Stekare Godis KÅT Problem St
Page 3 and 4: - Vi har inte haft något fall av m
Page 5 and 6: Snål kommun tvingar på elever smy
Page 7 and 8: Betygen stressar, för mycket läxo
Page 9 and 10: Bland rim, ramper och rock - Under
Page 11 and 12: Musikartister som ger glädje i var
Page 13: Omväxling förnöjer Skillnaden me
Page 17 and 18: Vadå Elfenbenskusten? Vilka skilln
Page 19 and 20: De hårda nävarnas sport Jag går
Page 21 and 22: När jag steg in i kung fu-lokalen
Page 23 and 24: Djungelns lag speglar idrotten! Vad
Page 25 and 26: lösa ungdomar att få en chans på
Page 27 and 28: Ungdomsmissbruket ökar enligt Mari
Page 29 and 30: Alla har gjort ”det” utom jag V
Page 31 and 32: Svartsjuka - kärleksförklaring el
Page 33 and 34: Under Ytan alla är vi lika Vad är
Page 35 and 36: Kafé 44 - inte vilket café som he
Page 37 and 38: Hellsten skapar He l l s t onek ä
Page 39: ”Det allra viktigaste” Pjäsen

Plugga Runka - Thorildsplans gymnasium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?