Plugga Runka - Thorildsplans gymnasium

S
K
O
L
A
4
i skolan hittar man skärmar med ”Alla-hjärtans-dag”-motiv
och texter.
Rose-Marie kommer tillbaka och hon berättar att förebyg-
gandet av mobbning också pågår i klassrummen.
- Har det hänt något, att någon varit taskig t.ex. tar vi upp
det på lektionen. Barnen får sätta sig in i situationen och
tänka ”Hur skulle jag ha gjort?”. Empati, ansvar, trygg-
het, respekt och allas lika värde är viktiga ord för oss. Vi
har också temadagar som kompisstödjarna anordnar. Då får
eleverna gör olika diskussionsövningar, se på fi lm och läsa
noveller. Att skolan inte har haft något fall av mobbning de
senaste åren beror också på de snabba reaktionerna vid miss-
tanke om mobbning eller bråk mellan elever.
- Det första vi gör är att samla fakta. En lärare, kuratorn
eller jag pratar med den utsatte och tar reda på vad som har
hänt. Därefter konfronterar vi den eller de person som varit
elaka med de uppgifter vi fått tag på, säger hon. Rose-Marie
är tydlig med att påpeka att skolan gör klart för den person
som betett sig illa att skolan inte tolererar någon form av
mobbning eller elak behandling, men att de samtidigt visar
personen respekt. Efter att man pratat med mobbaren får
denne en chans att skärpa sig och man ber också honom eller
henne hjälpa till med att uppmärksamma elakt beteende från
andra.
- Det fi nns aldrig någon ursäkt för mobbing men det kan
fi nnas förklaringar. Att ge personen som uppträtt illa mot nå-
gon en viktigt uppgift kan vara ett annat sätt att avleda mob-
bing, säger hon.Om personen inte slutar väntar telefonsamtal
till föräldrar och i de allvarligaste fallen polisanmälan.
Rose-Marie är engagerad. På hennes rum fi nns inga spår
av ”Alla-hjärtans-dag” trots fi randet på skolan. De vita väg-
garna är tomma och hyllorna är fyllda med pärmar och pap-
- En mobbningsplan måste fi nnas på alla skolor. Den skola
som inte har en mobbningsplan eller motarbetar mobbning
begår ett brott. Visst kostar det pengar men det är något vi
väljer att prioriterar. Hon tycker också att det är bra att det
inte fi nns någon gemensam mobbningsplan för alla skolor.
- Alla skolor är olika och har olika problem därför behöver
också varje skola ha en egen mobbningsplan. Man måste
anpassa mobbningsplanen efter skolan. Om Rålambshovs-
skolan hade varit en skola med mycket mobbning hade också
vår mobbningsplan sett annorlunda ut än vad den gör idag.
Studierektor Rose-Marie Follin är nöjd med skolans
handlingsplan mot kränkande särbehandling men inte alla
de elever som jag pratar med delar hennes åsikt. Om det är
någon skillnad mellan Rålambshovsskolan och andra skolor
är svårt att säga tycker de, eftersom de inte har något att
jämföra med. Det säger att ren mobbning är ovanligt men att
det fi nns de som är utanför.
- Jag tycker att det är elevstödjare som är utanför, säger en
av eleverna. En annan elev, som själv är kamratstödjare hål-
ler inte med honom.
- Jag tror att varför vi har så lite mobbning här, beror på att
vi inte blundar för problemen utan försöker göra någonting åt
dem, säger hon.
Att man jobbar mot mobbning borde vara en självklar sak
på alla skolor. Tyvärr lägger inte alla skolor ner tillräckligt
mycket jobb för att motarbeta mobbning och det som borde
var en självklarhet förvånas man över. Även på Rålambs-
hovsskolan fi nns skillnader mellan vad skolstyrelsen och
eleverna tycker, men kanske har man här kommit en bit på
vägen.
Text: Jenny Windh
Foto: Jenny Windh