Plugga Runka - Thorildsplans gymnasium

More documents

Recommendations

Info

S K O L A 6 På Kunskapsskolan står ansvar i centrum Slippa lektioner och ta rast när som helst? Då är Kunskapsskolan något för dig. Att gå på en friskola är även bra för betyg inför gymnasiet. Trängseln som nästan bryter ut i kaos när Kunskapsskolan i Enskedes 480 elever ska hämta sin jacka från garderoben efter skoldagens slut är nästan olidlig. Alla är lika angelägna att få komma hem efter ännu en skoldag. – Det där är min jacka, hörs plötsligt en elev skrika. – Min ena sko är borta, ropar en annan. Man hör suck och stön från eleverna som är på väg ut genom de blåa glasdörrarna. I en av de blå sofforna i cafeterian sitter Nathalie, Sandra och Alexandra. De har gått i Kunskapsskolan i tre år och väntar nu på att få berätta om sin skola. Blått måste vara Kunskapsskolan färg tänker jag när jag med nyfi kna ögon ser mig omkring. På bordet framför dem ligger en liten hög med böcker, de ska stanna kvar efter intervjun och plugga. På Kunskapsskolan kan man sitta kvar och arbeta till klockan fem och ofta fi nns det också någon lärare i närheten. ”Kunskapsskolans undervisning hänger mycket på att man planerar upp sin dag och sedan tar ansvar för att man följer sin planering” I Kunskapsskolan jobbar man i steg och i kurser, man har dessutom nästan inga lektioner och man får ta rast när man vill. Grundämnena och språk är indelade i 35 steg där 20 är G, 30 är VG och 35 är MVG sista terminen i nian. Med dessa steg jobbar eleven självständigt i sin egen takt och med vilka personer den vill. Varje vecka så redovisar man det man har gjort på olika sätt och i språk så har man dessutom en lektion. I matematik är det oftast genom prov man redovisar. Har man gjort steget ordentligt och fått med allt går man vidare med nästa steg. Om man vill kan man jobba med fl era steg samti- digt och sedan välja att redovisa dem tillsammans. Gymnastik och musik har man en gång i veckan. I samband med kurserna är det väldigt mycket genom- gångar och lektioner. En vecka varje termin åker man upp till Kunskapsgården där man har alla estetiska ämnen. Det blir då en heldag träslöjd, syslöjd, hemkunskap, bild och en frilufts- dag där man gör någon form av idrott t ex åker skidor eller bowlar. Varje morgon träffas man i en basgrupp och redovisar sin loggbok. Kunskapsskolans undervisning hänger mycket på att man planerar upp sin dag och sedan tar ansvar för att man följer sin planering. I slutet av dagen träffar man åter sin basgrupp med handledare och utvärderar hur dagen har gått. Har man slöat mycket så får man arbeta hemma istället. En gång i veckan har man också ett handledarsamtal. På dessa samtal så planerar man och ser till att man inte halkat efter i arbetet. – Fördelarna med att gå här är självständigheten, att man kan jobba med vem man vill, var man vill och när man vill, friheten att man inte är bunden till en massa lektioner, bra mat och att det är en långvarig deadline. Jag och mina kompisar trivs verkligen i det här arbetssättet, säger Sandra – Nackdelarna är svårare att berätta om, säger Alexandra. – Det fi nns inga, säger Nathalie. Sedan så kommer de på att det inte är så mycket estetisk verksamhet och det är dåligt. Att man bara får skriva ut 50 papper per månad tycker de också är en nackdel. Mobbing förekommer på nästan alla skolor i hela Sverige. Kunskapsskolan är nog en av de få skolor där det inte fö- rekommer. – Jag tror att det beror på att man kan vara med vem man vill. Hela kunskapsskolan har bra gemenskap och det känns nästan som om vi är en enda stor familj och i en familj förekommer ingen mobbing. Jag känner att man kan vara precis som man vill och ändå bli accepterad. Jag trivs verkligen jättebra i den här skolan, säger Fredrik Nysten som är lärare på Kunskapsskolan i Enskede. – Jag är nog en av de lärare som har bäst kontakt med elever. Jag tycker att man kan vara både lärare och vän. Om någon kommer och är jätteledsen så ska man ta itu med det innan man börjar lektionen, fortsätter han. – Man får en helt annan kontakt med eleverna på en friskola, det blir en mer öppen relation när hela arbetssättet är öppet. Det kan dock ske mobbing på annat sätt i friskolor. Elever som är handikappade eller behöver särskild hjälp kan enligt lagen nekas plats på en friskola. Detta beror på att de kan behöva mer hjälp som kostar och det kanske inte skolan har råd med. ” Kunskapsskolan AB har i ett brev till föräldrarna till sina elever krävt att de ska försäkra vilket stödbehov deras elever har. Om det visar sig i efterhand att föräldrarna ”undanhållit” information, kan eleven kastas ut från skolan.” Skriver Christina Larsson i en artikel i Aftonbladet. När jag rör mig mot utgången är garderoben helt tom och endast en ensam jacka hänger kvar. Jag tar en sista titt innan jag försvinner ut genom de blå glasdörrarna. Text: Ida Helmerius Foto: Ida Helmerius
Betygen stressar, för mycket läxor, pressen för stor, elever och lärare mår dåligt. Så ser situationen ut i dagens skola. Det är dags att ta tag i detta problem nu om vi vill ha en skola som elever och lärare ser fram emot att gå till. Det finns flera undersökningar som gjorts den senaste tiden som visar att elever känner en otrolig press och stress i skolan. I en Temoundersökning med lärare som gjordes år 2000 så svarade 90 procent av de tillfrågade att de märkte att eleverna är mycket mer stressade nu. I en artikel i stockholmcity tisdagen den 17 februari 2004 står det om skolsituationen i Sverige. Det berättas där att man märkt av att elever som mår psykiskt dåligt har ökat markant. Och detta är ju inte ett bra tecken alls. Det finns ju såklart flera anledningar till detta men en anledning är att ungdomar i dagens samhälle har mer att göra på fritiden som t ex: sporter och dyl. Men en annan stor anledning som spelar in är betygen. Betygen är den del i skolan som stressar elever mest. ”stressen är så stor att man ibland inte orkar, man vill bara försvinna” Betygen bygger upp en stress i skolan, något som elever inte mår bra av. Det handlar inte bara om att få ett betyg som man själv är nöjd med utan att även få bättre betyg än sina kompisar och det är ju inte bra. Då blir ju pressen att prestera viktigare än att man verkligen förstår varför man gör uppgifter och läxor vilket verkligen inte hjälper elever att se Pressen på eleverna är för stor nare slussas ut i samhället där man SKA prestera i sitt jobb. Skolan är ju till för att man ska lära sig saker, inte känna pressen att man ska misslyckas. Elever runt om i Sverige mår mycket dåligt av detta. En av dem är Senaa Yousif, elev på österholmskolan i skärholmen som säger – Stressen är så stor att man ibland inte orkar, man vill bara försvinna. Och hennes klasskamrat Isabell Tinred är inte sen att stämma in. – Ibland blir pressen så stor att skolan blir något man inte längre vill gå till, säger hon. Att elever känner så här underlättar ju inte deras arbete i skolan direkt. Skolan blir då något som ungdomar inte vill gå till pga. stressen och pressen med mycket läxor och betyg vilket inte är bra. På deras föräldrars tid så spelade inte betygen in lika mycket, man blev i stort sett bara placerad på ett <strong>gymnasium</strong>. Utbrändhet i skolan allt vanligare. En annan sak som stressar elever otroligt mycket är alla läxor och prov som planeras in utan att ta hänsyn till eleverna. Många lärare planerar in prov och läxor utan att tänka på att eleverna kanske har mycket just den veckan. Många lä- rare verkar tro att eleverna bara har deras ämne och prioriterar dennes ämne före alla andra ämnen. På detta sätt skapas ännu mer stress och press på eleverna vilket inte är bra. Så där tycker jag att lärare borde ha en bättre kommunikation mellan varandra och planera bättre för att på det sättet underlätt för eleverna. Men detta är inte hela sanningen. Visst borde lärare kommunicera och planera bättre, det står jag för,§ men att pressen är stor på eleverna är INTE lärarnas fel alltihop. Jag tänker lägga denna ”skuld” på politikerna som gör läroplanen. I läroplanen finns ett antal moment som läraren måste göra i årskursen och dessa tar längre tid att göra än som finns på terminerna vilket innebär att lärarna måste planera allting i små tidsperioder vilket frambringar en otrolig press och stress att hinna med, även för lärarna. Om en lärare tvingas till att planera allting i minsta detalj och det uppstår ett hinder och allt spricker så är det klart att det blir stressigt. Detta håller många lärare med om. Ann Lampe lärare på österholmsskolan i skärholmen är mycket irriterad på detta och säger S K O L A 7
Page 1 and 2: DANSA Stekare Godis KÅT Problem St
Page 3 and 4: - Vi har inte haft något fall av m
Page 5: Snål kommun tvingar på elever smy
Page 9 and 10: Bland rim, ramper och rock - Under
Page 11 and 12: Musikartister som ger glädje i var
Page 13 and 14: Omväxling förnöjer Skillnaden me
Page 15 and 16: Vårt språk har alltid förändrat
Page 17 and 18: Vadå Elfenbenskusten? Vilka skilln
Page 19 and 20: De hårda nävarnas sport Jag går
Page 21 and 22: När jag steg in i kung fu-lokalen
Page 23 and 24: Djungelns lag speglar idrotten! Vad
Page 25 and 26: lösa ungdomar att få en chans på
Page 27 and 28: Ungdomsmissbruket ökar enligt Mari
Page 29 and 30: Alla har gjort ”det” utom jag V
Page 31 and 32: Svartsjuka - kärleksförklaring el
Page 33 and 34: Under Ytan alla är vi lika Vad är
Page 35 and 36: Kafé 44 - inte vilket café som he
Page 37 and 38: Hellsten skapar He l l s t onek ä
Page 39: ”Det allra viktigaste” Pjäsen

Plugga Runka - Thorildsplans gymnasium

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?