l - Sveriges geologiska undersökning

27 A4/A3
6 A2
2 A1
1 A0
R a p p o r t Grb 258
HOFORS-TORSAKERS MALMTRAKT.
Preliminär prospekteringsundersökning
Kopior: Grängesberg 1982-01-20
2.ex LKAB Prospektering AB, Stockholm
l II LKAB Prospektering AB, Kiruna
2 II LKAB Prospektering AB, Grängesberg
Michael Bromley-Challenor
Hannu Vehkaperä
Matti Kontio
Lars Edberg

INNEHALLSFORTECKNING
BILAGEFöRTECKNING
l. Inledning l
2. Historik l
Sid.
3. Lokal l
4. Markförhållande l
5. Äldre undersökningar och historik l
6. Prospekteringsarbeten utförda under åren 80-81 2
7. Geologi 2
8. Gruvhålsbeskrivningar och kommentarer 3
9. Industrimineral
10. Knackprovsanalystabell från varp 11 o 12
11. Sammanfattning 13
12. Planerat arbete under 1982 13
Bilaga 1:1 Geologisk karta 1:50.000
II 1:2 Borrhålsprotokoll
II 2:1 Kvartärgeologisk flygbildstolkning
II 2:2 Kvartärgeologisk karta 1:50.000
II 3:1 Plan till geokemisk provtagning
II 3:2 Geokemisk provpunktskarta
II 4 Geofysik. Mätonlråden innanför inmutning
II 4:1 Geofysik. Karta över Mossarna
II 4:2 II Profi·ler
II 4:3 II II
II 4:4 II II
II 4:5 II II
II 4:6 II II
II 4:7 II II
II 4:8 II II
II 4:9 II Plankarta
II 4: 10 II II
II 5 Inmutnings och utmålskarta Mossarna 1/80 samt
gruvhålsinventeringskarta

Astjärnsgruvan
9. INDUSTRIMINERAL
Karlsborgsfältet
Mellan 800 och 900 m sydväst om Tjärnäs bruksherrgård ligger Ast
järngruvan, två ganska stora hål (6x20 och 4x15 m), det ena delvis
fyllt med avfall, det andra vattenfyllt. Alberg Blomberg
(1895, s. 89) uppger att gruvan är närmare 30 m djup och kännetecknas
aven mycket god kompasshållning.
Varpen syns ha varit ansenlig, men endast rester finns nu kvar.
Grå leptit, någon gång rödstrimmig, samt skarn av biotit, granat,
malmmineral, hornblände och aktinolit överväger. Dessutom finns
rikligt av bandad grå (magnetitförande) och vit urkalksten, kalkmalm
(magnetitrik urkalksten) och skarnmalm (främst biotit och granat
i skarnet).
I måttliga mängder förekommer hornbländeskarn, blyglans (som band
eller sliror i sköligt berg) och aggregat av vita kalkspatkristaller
(sprickfyllnader). Slutligen har enstaka bitar av ljusgrönt
pyroxenskarn och brunt granatpyroxenskarn iakttagits.
Mindre mängder av svavelkis bildar impregnationer i malm och skarn.
Enligt Blomberg (loc.cit.) har malmen vid brytningen visat sig vara
så starkt förorenad av blyglans, svavelkis och kopparkis att brytningen
på grund härav måst upphöra. Bror Asklund (1934, s. 68) har
i gruvans norra vägg iakttagit en upp till fotstjock blyglansrand.
Han uppger att gruvan tidigare kallats Tjärnäs silvergruva.
Två knackprov från östra och västra gruvvarpen gav:
Pb spår
14. l
o g Ag
60 g II
0.15 % Cu
0.02 % II
17.3 % Fe
Inom det s.k. Karlsborgsfältet i Hofors socken, 3 km väster om
stora vägkorset i Hofors och nära norr om riksvägen mellan Gävle
och Falun, har serpentinsten under förra hälften av 1960-talet
brutits som radioaktivt isoleringsmaterial. På sådant material
ställs den fordran, att omgivningens radiation effektivt avskärmas
sa.mtidigt som materialets egen radioaktivitet är mycket låg.
Serpentinstenen (kemisk analys i tabell 2, s. 263) har en ringa
halt av kalium (K20 = 0.26 %) och visar följaktligen obetydlig
gammastrålning från den radioaktiva isotopen K40. Även i övrigt
är bergarten väl lämpad som strålningsskydd (Bo Lindell och Peter
Reizenstein 1963).
Kommentar: Proverna tagna från stenbrotten är gråsvarta, enstaka
ljusare gråsvarta gångar genomtvärar serpentinet. Den är mycket
tät och torde ha bildats genom serpentinisering av andra bergarter
främst peridotit. Ett slipprov har undersökts, vilket främst
visar omvandlingsgraden till serpentin, opakfasen som finns i provet
är huvudsakligen magnetit.
Analys i tabell A, nästa sida.
9

Analysresultat från kartblad 13G Hofors SO
Analyserna anges i %, utom Ag och Au som anges i p
10 KNACKPROVSANALYSTABELL FRAN VARP
Provbeteckning Pb Ag Zn Cu Au W03 Mo Fe Mn S
1 Hoforsgruvan 0.03 O sp 0.13
2 Hoforsgruvan 5.75 23 sp 0.02
5 Sänkmossegruvan 0.03
6 Fagerstagruval'J 0.18 O 1. 53 0.11
7 Sjöströmsgruvan 10.2 1.89 1.88 sp 22.6 5.40
11 Afzeliusgruvan 13. l 14. l 1.11 0.02
12 Ba khytt'egruvan sp
13 Forsbackagruvan 44.5 22.8 1.67 0.01
14 Skärp O sp 0.13
16 Lapphagsgruvan sp 0.04
20B Linderåsgruvan 4.7l 86 sp 0.04
20E Linderåsgruvan
0.0
23 Knapergruvan sp 0.06
28 Göskegruvan och Storgruvan 0.10
31 Gamla Myggbogruvan 0.18
J'
I
33 Koppargruvan
sp 0.26 21. 3
35 Storbottens silvergruva 11. O 73 5.36 0.02
(Bottengruvan) l
38a Astjärnsgruvan väst sp O 0.15 I, 17.3
(Tjärnäs silvergr.)
38b Astjärnsgruvan väst 14. l 60 sp 0.02
(Tjärnäs silvergr.)
41 Storsängsgruvan 0.02 0.41
43 Gränsgruvan 5.76 117 sp 0.03
I
I

o
Hofors
HOFORS
Moränprovtagn ingsp lan
Mc Intosh, < 1.0 m
Grävda gropar 0.5 -1.0 m
Stora prover
lätt
Cobra 35 mm, < 1.0 m
under MR -ytan
svart
Cobra 35/25 mm under
den sorterade avlagringen
ej
rekommendabelt
(Tungn borm inga r)
knappast
möjligt
LKAB PROSPEKTERING AB
Grängesberg
M I

Sammanfattning och rekommendationer
Ur geofysisk synpunkt finns inga tecken som typer på några intressanta
uppslag inom det undersökta området.
Möjligen borde IP-resistivitetsmätningar (ev. fast lP-utlägg) i
kombination med magnetisk mätning ha använts i större utsträckning
än vad som har varit fallet
•
L. Edberg
2