Aktiviteter i astronomi - Broman Planetarium

Så här tillverkar man soluren:
60° nord 30° nord 30° syd
Skriv ut den här sidan i några exemplar, och klipp ut urtavlorna. Limma upp dem på kartong,
eller ännu hellre cellplastkartong, som man kan köpa i välsorterade rambutiker.
Dessa solur är konstruerade så, att visaren står parallellt med jordaxeln. I alla tre soluren ska
visaren luta mot klockan 12 (alltså nedåt på soluret 30° syd). Vinkeln mot urtavlan ska vara
60° på soluret 60° nord, och 30° på de övriga. Stick in en knappnål som visare mitt i krysset
så att den lutar lagom mycket. Förankra den eventuellt med en droppe epoxylim.
Nu kan man sätta soluren på jordgloben med hjälp av lite häftmassa. Soluren ska placeras på
latitudlinjerna (breddgraderna) så att visaren pekar åt norr på norra halvklotet och åt söder på
södra halvklotet. Intressant är nu att placera solur längs samma longitud (längdgrad) i och
söder om Sverige, ett stycke väster om Sverige och ett stycke öster om Sverige. Vilka solur
kommer att visa samma tid, och vilka solur kommer att visa olika tid? Kan man se på soluren
var det är middagstid innan det är middagstid i Sverige?
Antagligen kommer du att tycka att soluren går ”fel”, åtminstone det svenska. Det kan bero på
tre saker:
Soluret tar inte hänsyn till sommartid, så under sommarhalvåret går soluret en timme fel av
den anledningen.
Längden av ett ”soldygn” varierar lite under året jämfört med ett ”klockdygn”. Effekten beror
dels på att jordens bana är svagt elliptisk, och dels på att jordbanan, ekliptikan, inte är parallell
med ekvatorplanet. Denna effekt beskrivs i den s k tidsekvationen, med vars hjälp man kan
beräkna klocktid utifrån soltid. Skillnaden mellan klocktid och soltid kan som störst vara
uppemot 15 minuter, vilket inträffar i februari och november varje år.
Soltiden beror av var man mäter tiden i öst-västlig riktning. Vår vintertid mäts efter
medelsoltiden på den femtonde meridianen (15° öster om Greenwich). Varje grad öster eller
väster därom påverkar soluret med fyra minuter. Göteborg ligger ungefär på 12° öst, varför ett
solur där går tolv minuter efter av den anledningen.
Gnomon
En gnomon är en stav, en obelisk eller liknande som står precis lodrätt på marken. Det är ett
urtida astronomiskt instrument, som t ex kunde användas för att mäta solhöjden. Man vet hur
hög gnomonen är, och genom att mäta skuggan, kan man beräkna hur många grader över
horisonten solen står. Om en gnomon inte ger någon skugga alls när solen skiner, så befinner
sig solen i zenit (rakt upp).
En liten gnomon kan tillverkas av t ex en träplatta med en bit av en blompinne monterad
vinkelrätt mot plattan. Borra ett hål med samma diameter som blompinnen, helst med en
19