Aktiviteter i astronomi - Broman Planetarium

På vintern träffar en given mängd solstrålar ett större område på marken än motsvarande
mängd solstrålar gör på sommaren. Samma mängd energi ska värma upp ett större område på
vintern. Dessutom är solen inte uppe lika länge på vintern som på sommaren. Därför kan det
inte bli lika varmt på vintern som på sommaren.
De flesta polarexpeditioner till Antarktis görs när vi har vinter, för då är det sommar där.
Jorden går i sin bana runt solen, men i förhållande till resten av rymden är jordens orientering
hela tiden densamma. Vi brukar lite ogegentligt säga att jordaxeln ”pekar mot” polstjärnan.
(Det finns ingen konkret jordaxel, och den pekar definitivt inte!) Så här kan vi göra ett
modellförsök med årstiderna:
Placera en lampa med en naken glödlampa mitt i rummet. En OH-projektor som man
efterhand vrider på fungerar också, kanske till och med lite bättre. Den ska fungera som sol i
det här experimentet. Placera en jordglob på samma höjd som lampan, med foten parallell
med golvet, och så att nordpolen vetter in mot ”solen”. Vrid jorden i stativet så att Sverige
vetter mot solen. Nu kan man undersöka t ex med hjälp av en blompinne eller liknande
vinkeln som det infallande ljuset har mot Sverige. Undersök samma sak, fast på andra platser
på jordgloben, t ex Melbourne i södra Australien. Var på jorden står ”solen” i zenit? Är det
dag på någon av polerna?
Flytta jordgloben ett kvarts varv moturs runt ”solen” (och vrid OH-projektorn om du använder
en sådan). Jordgloben ska vara orienterad på samma sätt i rummet, så att nordpolen inte vetter
mot ”solen”. Gör samma undersökningar med hjälp av blompinnen. Var på jorden står solen
nu i Zenit? Är det dag på någon av polerna?
Flytta jordgloben ett kvarts varv till. Nu ska nordpolen vetta från solen. Hur faller solstrålarna
in mot jorden på olika platser nu? Var någon stans står solen nu i zenit? Är det dag på någon
av polerna?
Nu har vi bara ett kvarts varv till att flytta jordgloben. Vi har simulerat jordens läge under
midsommar, höstdagjämning, midvinter och höstdagjämning.
Årstidsväxlingarna har alltså ingenting med avståndet till solen ätt göra. Det är till och med så
att avståndet till solen är som kortast omkring midvintern, fast skillnaden är så liten, att den
knappast spelar någon roll.
21