Arbetarnas Möllevången och Möllevångskravallerna ... - yta & innehåll
Arbetarnas Möllevången och Möllevångskravallerna ... - yta & innehåll
Arbetarnas Möllevången och Möllevångskravallerna ... - yta & innehåll
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stadsdelen ingick i det industridistrikt som fanns längs Bergsgatan <strong>och</strong> i <strong>Möllevången</strong><br />
kom arbetarbostäder <strong>och</strong> fabriker praktiskt taget att ligga vägg i vägg<br />
men varandra. <strong>Möllevången</strong> kom även på många andra sätt att skilja sig från de<br />
tidigare arbetarstadsdelarna. Gatunätet var välplanerat med breda gator <strong>och</strong> trottoarer<br />
<strong>och</strong> husen bestods mestadels av fyravåningshus, vilket var en klar skillnad<br />
mot äldre arbetarstadsdelar som Lugnet, med sina trånga gator <strong>och</strong> gränder <strong>och</strong><br />
sin lägre bebyggelse. Den bättre standarden i <strong>Möllevången</strong> gjorde stadsdelen till<br />
ett eftertraktat område för arbetare. En likhet mellan <strong>Möllevången</strong> <strong>och</strong> övriga<br />
arbetarstadsdelar var annars den sociala <strong>och</strong> kulturella närhet som fanns mellan<br />
bostad, affärer, arbete <strong>och</strong> nöje, kvarterstaden med dess gator, gränder <strong>och</strong> innergårdar,<br />
ett mikrokosmos av socialt liv <strong>och</strong> umgänge. Småindustrier <strong>och</strong> affärer<br />
trängdes i kvarterens fastigheter. Dessa låg i många fall granne med betydligt<br />
större industrier som Mazettis chokladfabrik på Bergsgatan, Ryska gummifabriken<br />
på Barkgatan, <strong>och</strong> A W Nilssons fabriker på Möllevångsgatan. I <strong>Möllevången</strong><br />
frodades kvarterkrogarna <strong>och</strong> ölhallarna. Mest känd var Rölöken (senare omdöpt<br />
till Tennstopet) i hörnet av Bergsgatan <strong>och</strong> Kristianstadsgatan. På krogarna samlades<br />
männen för att ett slag glömma livets alla bekymmer med en pilsner eller<br />
två tillsammans med vänner <strong>och</strong> bekanta. Det var annars kvinnorna som i stor<br />
utsträckning satte sin prägel på kvarterstaden med sin närvaro i både arbetsliv <strong>och</strong><br />
vardagsliv. Många kvinnor var som bekant industriarbetare, vilket inte hindrade<br />
att det var dessa som även skötte tvättning, inhandling, matlagning, barnpassning,<br />
<strong>och</strong> familjelivets alla övriga bestyr. Det var kvinnorna som möttes i tvättstugan<br />
<strong>och</strong> i affärerna <strong>och</strong> därmed på många sätt satte sin prägel på stadsdelen. 14<br />
I arbetarstadsdelen <strong>Möllevången</strong> var stödet till den fackliga <strong>och</strong> politiska arbetarrörelsens<br />
organisationer mycket stort. Stadsdelen har karaktäriserats som arbetarrörelsepräglad.<br />
Den politiska makten i industristaden Malmö låg under hela<br />
1800-talet, <strong>och</strong> fram till den allmänna rösträttens införande 1919, i borgerlighetens<br />
händer. Därefter kom den politiska makten att glida över till arbetarrörelsen,<br />
i form av det socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP), vilket från valet 1919 fram<br />
till den borgerliga valsegern 1985 hade den politiska makten i staden. Det hela<br />
kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att det socialdemokratiska arbetarpartiet<br />
på riksplan faktiskt inte bildades förrän 1889, det vill säga endast dryga trettio<br />
år innan partiets ledamöter innehade den politiska makten i Malmö. Det hela blir<br />
14
Change language