Arbetarnas Möllevången och Möllevångskravallerna ... - yta & innehåll

att förföljas och bespottas vilket medförde att dessa i sin tur svarade med att beväpna
sig med hemmagjorda batonger, knivar och till och med skjutvapen. Det
var en hotfull stämning som bara väntade på en tändande gnista för att övergå
till några slags våldsamheter. En gråkall novembernatt kom den tändande gnistan
och resultatet av denna visar mycket tydligt det på den oerhört viktiga symbolfråga
som strejken vid A W Nilssons fabriker vid Möllevången i Malmö var för de
inblandade parterna i konflikten. 66
Den 10 november 1926 var Mårtensafton och i Folkets hus hölls en bal till
förmån för de strejkande arbetarna på A W Nilssons fabriker. Den nittonåriga
skräddarlärlingen Gunnar Andersson hade tillbringat kvällen på Folkets Hus
fram tills halvett tiden på natten då han lämnat balen för att bege sig hem till
bostaden som låg på Möllevångsgatan, nära huvudingången till A W Nilssons
fabriker. Fabriken med strejkbrytarna där konflikten pågick upptog en stor del
av kvarteret längst upp på Möllevångsgatan närmast Folkets Park. Framme vid
hemmet blev den unge mannen stående en stund i porten mot gatan för att ta
några andetag av den friska novemberluften innan han slutligen skulle bege sig
in och upp till lägenheten för natten. Denne hade inte stått där länge förrän han
såg en ensam man komma gående uppför Möllevångsgatan i riktning mot Folkets
Park och A W Nilssons fabriker. I gatlyktornas sken kände Andersson omedelbart
igen mannen ifråga som en av strejkbrytarna vid A W Nilssons fabriker, en man
vid namn Nils Persson. Strejkbrytaren kom gående längs Möllevångsgatans norra
gångbana, på samma sida som huvudingången till fabriken låg på och på motsatt
sida av gatan från den plats i bostadsportens halvskugga där Andersson stod och
betraktade Persson. Den senare var en av de mer kända av strejkbrytarna på fabriken
och hade flera gånger hamnat i bråk med strejkande arbetare eller sympatisörer
till de strejkande bland stadens arbetarbefolkning. Persson skyndade uppför
gatan med snabba steg samtidigt som han nervöst verkade se sig omkring och
det var uppenbart för den unge Andersson att strejkbrytaren var rädd att möta
några av de strejkande arbetarna ensam i natten och att den troligaste platsen för
detta var i närheten av fabriken där de strejkande ofta var samlade både dag som
natt. 67
Det var alldeles innan strejkbrytaren hunnit upp i höjd med fabriken som
Gunnar Andersson plötsligt såg en man lösgöra sig från skuggorna på samma
46