Utbildningens historia

More documents

Recommendations

Info

Forts från föreg sida alltmer hälsofrämjande insatser och ekonomiska beräkningar av företagshälsovården. Under 2003 utvecklades och förstärktes dessa områden, bland annat med en webbkurs i hälso främjande arbete: ”Hälsofrämjande på distans”. Kursens inriktning var arbetsliv och hälsa och omfattade både teoretiska och praktiska inslag. Kursens upplägg uppskattades av kursdeltagarna. Det gav dem möjligheter att tillämpa och omsätta nya kunskaper och färdigheter relativt omgående i praktiskt arbete. Samhällets system för rehabiliteringsutredning, samordning av rehabiliterande insatser, rätt till ersättning och stöd till den enskilde har inte fungerat tillfredsställande. Rehabilitering är en av företagssköterskans viktiga kompetensområden. Antalet timmar inom rehabilitering har därför ökats. ✦ Vetenskaplig teori och metod 5 poäng Under 2000-talet har det blivit allt viktigare att kunna kritiskt värdera och granska vetenskaplig litteratur inom det egna området och verka för de förändringar som det visar sig fi nnas evidens för. Den kritiska granskningen av vetenskaplig litteratur hjälper företagssköterskan att bedöma hur trovärdig forskningen är, avgöra vad forskningen visar samt bedöma hur användbar forskningen är. ✦ Folkhälsa och folkhälsoarbete 10 poäng Folkhälsovetenskap kan beskrivas inom arbetslivet som konsten att förebygga sjukdom, förlänga liv och främja hälsa genom organiserade insatser inom arbetslivet. Företagssköterskans perspektiv handlar om att i folkhälsoarbete fokusera på alla de faktorer som bestämmer individernas/arbetstagarnas hälsa för att skapa förutsättningar för individerna att leva ett gott liv och främja sin hälsa. ✦ Arbetsfysiologi, Ergonomi och yrkesmedicin 10 poäng I Arbetsfysiologi genomfördes de praktiska övningarna i samarbete med Gymnastik- och idrottshögskolan. Belastningsbesvär är fortfarande det dominerande problemet inom arbetslivet och därför har de ergonomiska kurserna fokuserats mot detta multi- företagens anslutning. Översynsgruppen lyfte fram betydelsen av att tyngdpunkten i företagshälso vårdens arbete ligger i det förebyggande arbetet. Dessutom lyftes dess alltmer ökande roll i anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten fram. När det gäller sjukvård konstaterade gruppen att den är uppskattad, men att detta behov bör tillgodoses på annat sätt än genom företagshälsovården. Samtidigt med de ovannämnda utredningarna fanns fl era, främst 1985 års rehabiliteringsutredning, som levererade betänkandet SOU 1988:41 Tidig och samordnad rehabilitering. Regeringen samlade nu ihop de olika betänkandena i två propositioner, 1990/91:140 Arbets- 16 Industrisköterskor i arbete på Volvo Skövde verken. Årtal okänt. dimensionella område. Antalet hemuppgifter och gruppredovisningar har utökats. ✦ Arbetspsykologi och arbetsorganisation Arbete och arbetsorganisation blir mer gränslösa. Tidigare stabila normer och tekniker för att organisera arbetet upplöses eller omvandlas. Individen måste i större utsträckning själv initiera, motivera, genomföra och ta ansvar för det egna arbetet. Det betyder för många att arbetslivet blir mer omväxlande, men också mer komplicerat. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer som ger besvär är exempelvis stress och hög arbetsbelastning. De ökar mest procentuellt i arbetslivet och är också nära sammankopplade med arbetets organisation och hälsa. Den sista ordinarie utbildningen Den 16 oktober 2006 kom ett tungt besked från den nya regeringen att Arbetslivsinstitutet skulle läggas ned och avvecklas redan till den 30 juni 2007. Kostnaderna för utbildningen hade Näringsdepartementet stått för under alla år och beviljat medel till ALI, med förhoppningen att utbildningarna skulle bidra till att minska ohälsan i samhället. Utbildningarna har därmed varit kostnadsfria men kurslitteratur, internat, resor och uppehälle bekostades av deltagaren eller dennes arbetsgivare. På ALI sades 400 personer upp. Ingen ny huvudman för utbildningarna var utsedd. De redan påbörjade FHV-utbildningarna fi ck fullföljas. Det innebar att den kurs som startat 2005 och avslutas i maj 2007 blev den sista företags- Företagssköterskan jubileumsnummer 1957 – 2007 sköterskeutbildningen på ALI i Stockholm. Kursen hade 27 deltagare från hela landet. Vad är min utbildning värd? Alla som är legitimerade sjuksköterskor har rätt att genomgå en specialistutbildning. Vad gäller magister- och masterutbildning bör man ha en kandidatexamen (bachelor’s degree) som grund. Sjuksköterskor med examen efter 1993 har kandidatutbildning, medan de med examen före detta år måste komplettera. Framtidsplaner som gick i stöpet ✦ Ingen ny ordinarie utbildning Inga nya kurser fi ck påbörjas på ALI med följd att ordinarie utbildning till Företagssköterska, som skulle ha startat i januari 2007, där även deltagarna hade blivit antagna, blev stoppad på grund av att ny huvudman saknades. ✦ Planerad start för nytt koncept Hösten 2007 planerades kursstart för en ny utbildning inom området Arbetsliv och Hälsa för sjuksköterskor som inte hade anställning inom företagshälsovården. 150 personer hade hunnit lämna sin intresseanmälan när ALI:s hemsida fi ck stängas i oktober. Det har funnits behov av denna typ av utbildning under många år, men vid denna tidpunkt hade ALI fått klart med fi nansiering för utbildningen. ✦ Yrkesgemensamma utbildningsmoment På ALI har genom åren funnits arbetsgrupper för översyn av utbildningarna, ofta med mandatet att samordna innehåll och uppläggning i de olika yrkesspecifi ka utbildningarna t ex ”FUTURE” där samtliga intressenter hade ställt sig positiva till förslaget om en kortare yrkesgemensam del. Den 15 februari 2007 meddelade regeringen att företagshälsovårdsutbildningarna ska utredas vidare med Anna Hedborg som utredare. För den som vill läsa mer fi nns en referenslista att beställa genom författarna. Denna är ett bevis på företagshälsovårdens ständiga behov av förnyade utbildningar, för att följa förändringar i omvärlden. Fotnot: Texten har skrivits av utbildningsledarna tillsammans som tackar tackar Hélène Sturzenbecker och Walter Lenz för goda synpunkter. miljö och rehabilitering och 1990/91:141 om rehabilitering och rehabiliteringsersättning mm. Propositionerna innehöll förslag om omfattande och långtgående förändringar och måste delvis betraktas som ett slags perspektivförändring. Kraven skärptes på arbetsmiljön och infl ytandet för de anställda, men framförallt lyftes arbetsgivarens ansvar fram. Det var nu reglerna om internkontroll (senare ändrat till systematiskt arbetsmiljöarbete) infördes med skyldighet för arbetsgivaren att systematiskt planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården avhandlades i ett avsnitt i propositionen
I Företagssköterskan nr 3 - 2005 berättade vi om utbildningen i Örebro och Lund. Uppdragsutbildning i Lund och Örebro Företagssköterskeutbildningen har under olika perioder funnits i Lund med start 1985, först 14 kurser, 20 poäng, samt under åren 1997 – 2005 med 4 kurser, 40 poäng. För närvarande pågår en utbildning i Lund och en i Örebro. I Lund har professor Staffan Skerfving varit examinator. Örebro hade sin första utbildning 2003 – 2005. För dessa har docent Carl-Göran Ohlson varit examinator. Under de tre senaste utbildningarna i Lund har Högskolan i Kristianstad ansvarat för delkursen i Folkhälso vetenskap. Kursansvarig Eva Hansson är ut bildad företagssköterska och har för ståelse för företagssköterskans folkhälsoarbete. Teori avsnitten har hållits i Lund. I Örebro genomförs hela utbildningen som en uppdragsutbildning vid Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Handledning av projektarbeten sker på respektive yrkesmedicinsk enhet i landet. På så sätt byggs ett regionalt nätverk mellan före tagshälsovård och yrkesmedicin, vilket är värde fullt för båda parter. 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering, med översynsgruppens rapport som underlag. Propositionen följde i stort gruppens förslag. Departementschefen slog fast att den fortsatta utbyggnaden ska ske på frivillig väg genom avtal mellan arbetsmarknadens parter och inte genom lagstiftning. Arbetsmiljöfondens företagshälsovårdsprogram Arbetsmiljöfonden bedrev under 1980-talet ett sjuårigt företagshälsovårdsprogram, omfattade sammanlagt 60 projekt. Det avslutades vid årsskiftet 1990/91. Ur slutrapporten från Arbetsmiljöfondens företags- I Lund introducerades 2002 LUVIT (Lund University Virtual Interactive Tool) som interaktivt verktyg i utbildningen. I Örebro används på liknande sätt WebCT (Web Course Tool) som en plattform för kommunikation. Eftersom kursdeltagarna fysiskt befi nner sig spridda i hela Sverige, fi nns en naturlig träffpunkt för kursdeltagarna på nätet. Viktiga är dock teoriperioderna då alla träffas på respektive kursort både för det formella kunskapsinhämtandet och för informella kontakter med kollegor. Efter avslutad utbildning har kursdeltagarna haft tillgång till sin websida för fortsatt utbyte. Hemtentamina i vissa ämnen testades för första gången i Lund 2002 . Utvärderingarna var positiva, och upplägget har fortsatt. Ett inslag som uppskattats mycket har varit de många studiebesök som anordnats inom varierande områden som t ex tillverkningsindustri, restaurant, kärnkraftverk, inbyggd företagshälsovård, Bispebjergs hospital och Arbejdsmiljøinstituttet i Köpenhamn. Att se arbetsplatser som kanske inte fi nns i den egna verkligheten upplevs berikande. Företagssköterskan jubileumsnummer 1957 – 2007 De leder utbildningen i Örebro och Lund Sofi a Loodh Utbildningsledare Företagssköterska, regionmiljösköterska och enhetschef. Har arbetat inom företagshälsovård mellan 1973 och 1990. Gick utbildning till företags sköterska 1974-75 vid dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen. Första uppdraget var att bygga upp en intern företagshälsovård i en livsmedelsindustri. Deltog 1981-1989 i uppbyggnad och utveckling av friskvård i Örebro län, arbetade som hälso rådgivare/ friskvårdare på timtid. Kerstin Diab Utbildningsledare Företagssköterska och regionmiljösköterska. Var anställd inom FHV 1982-1991 och därefter regionmiljösköterska på Yrkes- och miljömedicin i Lund. Gick som företagssköterska den första utbildningen i Lund 1985-86. Har som utbildningsledare haft helhetsansvar för företagssköterskeutbildningen, 40 p, i Lund 1997 - 2005. Kursansvarig för delkursen Företagshälsovård, 10 p under utbildningen 2005 – 2007. Ulla Andersson Utbildningsledare Vårdlärare, företagssköterska och regionmiljösköterska. Anställd inom företagshälsovård och utbildad till företagssköterska 2000-2005. Har tidigare under många år arbetat som vårdlärare, framförallt med vuxen utbildning. Anställdes våren 2005 som region miljösköterska på Yrkes- och miljömedicin i Lund och blev utbildningsledare när nu pågående företagssköterskeutbildning startade i november 2005. hälsovårdsprogram citeras här ett stycke som fortfarande är tänkvärt: Företagshälsovården utgör inget mål i sig och har inte något existensberättigande enbart genom sin historiska bakgrund eller sin nuvarande strukturella uppbyggnad. Endast i den mån företagshälsovården förmår utgöra en användbar resurs, vara ett ändamålsenligt medel i arbetsmiljöarbetet – och kan tydliggöra sin nyttighet för brukarna – är den värd att satsa på för framtiden. De sista åren på 1980-talet inträder alltså något nytt i diskussionen om företagshälsovård – nyttan börjar ifrågasättas och kritiken är rätt bitande. Dittills hade det ju varit en sanning som sällan ifrågasatts att 17
Page 1 and 2: Deltagarna i industrisköterskekurs
Page 3 and 4: ildningen Sara Saellström Bonnevie
Page 5: sköterskor hos Domnarvfet tar hand

Utbildningens historia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?