Sandviken planerar sin bostadsförsörjning - 150 års jubileum

Till Stadsfullmäktige. 

Sedan stadsfullmäktige den 8 januari 1944 uppdragi,t åt bostadskom 

mitten att utreda och följa bostadsfrågan i Sandviken i hela dess vidd med 

bemyndigande för kommitten att under arbetets fortgång med sig adjun 

gera nödig sakkun;;kap, får kommitten härmed som det första resultatet av 

kommittens arbete till stadsfullmäktige överlämna den efterfölj ande under 

sökningen av befolkningsutveckling och bostadsbehov i Sandviken. 

Undersökningen har utförts av Svenska Riksbyggen, främst genom 

dess t j änsteman aktuarien Per Holm, som under arbetets fortgång stått 

i ständig kontakt med bostadskommitten och inhämtat kommiUens upp 

fattning och erfarenhet i skilda frågor. Vidare har samarbete skett med 

hälsovårdsnämndens bostadsinspektion samt med Sandvikens Jernverks 

Aktiebolag och See Fabriks Aktiebolag. 

Sandviken i februari 1945. 

På bostadskommittens vägnar: 

K. E. Nygren.

. 

Folkmängden. I den officiella statistiken finnas uppgifter sedan lång tid tillbaka 

-om folkmängden i Sveriges kommuner. För Högbo kommun - som närmast motsvarar 

nuvarande Sandvikens stadsområde - finnas siffror över folkmängden 

sedan 1810. I den officiella statistiken finnas däremot inga särskilda siffror över 

folkmängden vid bruken, varken för Högbo eller senare Sandviken. Först 1927, 

då Sandvikens köping bildades, redovisas folkmängden särskilt för köpingen och 

landskommunen. Genom stadsbildningen 1943 kommer Sandvikens område att 

i stort sett omfatta gamla Högbo kommuns område. De siffror, som återges i 

tabell A nedan, över folkmängden åren 1810-1943 i Högbo kommun, Sandvikens 

köping och Sandvikens stad, ge således en god bild av samhällets utveckling under 

det senaste seklet. 

'Tabell A. Folkanäng1den ben 1810-1943 d ,sandviken. 

K ä Il a: S. O. S. Folkmängden och dess förändringar. 

l 2 3 4 5 

Vid slutet Sandvikens Högbo Sandvikens I ,h]jg folkökning i 

av år köping kommun st d l 0/00 för stadsa 

området1 ) 

I 

I 

I 

1810 

1820 

1830 

1840 

1850 

1860 

1870 

1880 

1890 

1900 

1910 

1920 

1921 

1922 

1923 

1924 

, 

I 

663 

490 

699 

783 

794 

1.010 

1.611 

2.825 

U36 

7.183 

8.896 

9.987 

9,987 

9.958 

9.973 

10.070 

l 

I 

-26.1 

42,7 

12.0 

1.1 

27,2 

59.5 

75.3 

46.4 

73.7 

23.9 

12.3 

0.0 

-2.9 

1.5 

9.7 

1925 10.146 7.6 

1926') 

1927 

1928 

1929 

1930 

11.185 

U.350 

11.665 

12.000 

12.240 

1.009 

1.041 

1.035 

1.106 

1.173 

12.194 

12.391 

12.700 

13.106 

13.413 

, 

(201.8) 

16.1 

24.9 

32.0 

23.4 

1931 

1932 

12.384 

12.418 I 

1.213 

1.259 

I 

13.597 

13.677 

13.7 

5.9 

1933 12.596 1.295 13.891 15.6 

1934 12.853 l.419 14.272 27.4 

1935 12.970 1.549 14.519 17.3 

1936 13.269, 1.78E· 15.054 36.8 

1937 13.628 2.029 15.657 40.0 

1938 13.698 2.182 15.880 14.2 

1939 13.833 2.354 16.187 19.3 

1940 13.947 2.439 16.386 14.1 

1941 14.076 2.499 16.575 9.7 

1942 

1943 

14.309 I 

2.477 16.786 

16.986 

12.7 

11.9 

l) I förhålland,e till folkmängden vid periodens (årets) början. 

") Av vissa områden i Högbo och Ovansjö socknar bildades den l jan. 1927 såsom en 

kommun för sig en från nämnda socknar avskild köping, benämnd Sandviken, vilken 

tillhör Högbo församling. I Högbo församling inskrevos från Ovansjö församling 

1.847 personer. 

I 

I 

, 

7

10 

Ehuru antalet döda visat en svag tendens till ökning, ha siffrorna hela tiden 

varit betydligt lägre än antalet fögda, och den naturliga folkökningen har varierat 

mellan ett 20-tal personer 1933 och omkring 200 tio år senare. 

De anförda siffrorna och kurvorna ha kanske kunnat ge intrycket, att Sandviken 

för sin fortsatta tillväxt kan lita på den egna reproduktionsförmågan. En sådan 

slutsats kräver emellertid mer ingående analyser. Vi skola först något jämföra 

de här diskuterade faktorernas utvecklingstendenser med förhållandena på andra 

orter. 

Det vanligaste måttet på dödligheten är antalet döda per 1,000 invånare under 

ett år. Detta uttryck benämnes allmänna dödstalet. Motsvarande mått för födelseoch 

giftermålsfrekvensen äro respektive allmänna föclelse- och giftermålstalen. 

Nedanstående tablå ger de allmänna dödstalen för Sandviken, Hofors kommun, 

·Gävleborgs län och hela riket. 

.h 

Sandviken 

Döda pex 1.000 invånaJ:6 i 

Hofoxs Gävleborgs 

kommun län 

Hela :riket 

1921/25 

1926/30 

1931/35 

1936/40 

1941/43 

9.6 

8.5 

9.6 

9.0 

7.6 

8.0 

9.2 

8.6 

6.6 

6.5 

11.8 

11.8 

11.6 

11.8 

10.4 

12.1 

12.1 

11.6 

11.7 

10.4 

Allmänna dödstalet för Sandviken är och har varit betydligt lägre än för såväl 

Gävleborgs län som för hela riket. A andra sidan har dödstalet för Sandviken icke 

varit fullt lika lågt som för Hofors. Det låga dödstalet får icke i och för sig tas 

som ett bevis för att Sandviken är ett ovanligt hälsosamt samhälle med friska 

människor. Det låga dödstalet är främst el). följd aven gynnsam åldersfördelningl). 

Den betydande inflyttningen till Sandviken har huvudsakligen bestått av personer 

i åldern 20-40 år, vilket gör, att dessa årsklasser, med låg dödlighet, äro relativt 

talrika. 

Det allmänna födelsetalet för Sandviken överensstämmer, som framgår av 

tablån nedan, ganska -väl med motsvarande tal för hela riket. 

Födda per 1.000 invånaxe i 

.. ch Hofors Gävleborgs 

Sandviken 

Hela :riket 

kommun län 

1921/25 16.4 16.3 20.5 19.1 

1926/30 14.6 16.7 16.7 15.9 

1931/35 14.3 13.9 14.3 14.1 

1936/40 15.1 16.1 14.4 14.8 

1941/43 17.0 17.5 16.5 17.5 

På grund av den gynnsammare åldersfördelningen i Sandviken borde dess tal 

varit högre än rikssiffrorna; att de ligga på samma nivå betyder i själva verket, 

,att nativiteten i Sandviken varit lägre än genomsnittet för hela riket. Även de 

senaste årens siffror - med undantag för år 1943 - äro otilliäckliga för att möjliggöra 

tull reproduktion i framtiden. 

Giftermålsfrekvensen beror naturligtvis främst på folkmängden i de aktuella 

giftennålsåldrarna men varierar även ganska påtagligt med konjunkturerna. 

Under krisen efter förra världskriget var således giftermålstalet för Sandviken 

mindre än hela rikets. Därefter har det emellertid med undantag för åren 

1941-1943 varit betydligt högre än för såväl riket som Gävleborgs län. De sista 

1) Genom ett studium av dödligheten i olika åldrar skulle det vara möjligt att göra jämförelser 

med övriga Sverige. Detta skulle kräva en specialundersökning som icke 

ansetts erforderlig.

22 

gälla, när utvecklingen till stor del bestämmes av exportmöjligheterna. Vissa allmän.."7la 

tendenser kunna dock framläggas och dryftas. 

Metallindustriens förhållanden hos de krigförande makterna ha under kriget 

förändrats våldsamt i olika riktningar. Vissa stora produktionscentra, främst i 

Tyskland och Ukraina, ha förstörts. Detta har dock, sett ur världsproduktionens 

synvinkel, helt överkompenserats av expansionen i andra områden. En våldsam 

stegring kan bl. a. konstateras i Canada och Indien och med all säkerhet också i av 

kriget oberörda delar av Sovjetunionen. Särskilt intresse i detta sammanhang 

ha förhållandena i USA. Där har exempelvis stålindustrin icke visat, eller behövt 

visa, samma expansion som andra krigsnödvändiga industrier. En produktionsökning 

under tre krigsår från 48 till 88 milj. ton (sistnämnda siffra == 213 av 1939 

års världsproduktion) kunde till största delen ske inom fredskapacitetens till stor 

del outnyttjade möjligheter (uppskattat till 72 milj. ton). 

Tydligen har dock, sett ur världsmarknadens synpunkt, metallindustrien upp 

nått en kapacitet, som långt överskrider det "normala 1 

' fredsbehovet. En stor del 

av nyanläggningarna torde dock ha ren kriskaraktär, huru stor låter sig ännu 

svårligen bedömas. Den produktion av ett kvantitativt maximum av ett litet antal 

produkter, som totala krigsförhållanden skapa, motsvarar dessutom så litet den 

fredsmässiga efterfrågan, att ett land, som,ännu har någon "fredsinriktning" kvar, 

måste befinna sig i ett gynnsamt utgångsläge. 

Vad efterfrågesidan beträffar, synes det vara självfallet, att den allrnänna återuppbyggnaden 

av krigshärjade länder samt ersättningen och återuppbyggnaden av 

realkapital kommer att under en längre övergångstid ställa stora krav på världsproduktionen, 

icke minst metallindustrien. Under förutsättning att valuta- och 

kreditförhållanden få en betryggande planering och lösning, komma dessa förhållanden 

att motverka tendensen till överskott på utbudssidan. 

"Sammanfattande kan sägas, att järnhanteringens utsikter till full 'sysselsättning 

under övergångstiden efter ett vapenstillestånd i Europa vid de givna förutsättningarna 

te sig goda. Det måste emellertid starkt undersu'ykas, att en nödvändig 

betingelse för att en sådan gynnsam utveckling skall komma järnverken i allmänhet 

till godo är, att en snedbelastning till förfång för kvalitetsstålverken eller 

manufakturtillverkningen ej inträder. Räknat på götproduktionen, representerar 

kvalitetsstålet f. n. omkr. 40 % och handelsjärnet 60 % av totala kvantiteten. Sedan 

några år föreligger en tendens till ökning av handelsjärnets andel. Ur den fulla 

sysselsättningens synpunkt är det önskvärt, att nuvarande proportion mellan de båda 

tillverkningsområdena något så när bibehålles. Tillverkningen av kvalitetsmaterialet 

fordrar nämligen inom hela arbetsproceduren mycket större omvårdnad och 

betydligt mera arbetskraft än tillverkningen av handelsjärn. Järnverken sysselsatte 

med tillverkning av manufakturprodukter år 1937 cirka 5,400 arbetare. För 

närvarande överstiger antalet 8,000. Sysselsättningen på detta område har sålunda 

ökats med cirka 50 %. Det är i hög grad önskvärt, att förädlingen och manufaktureringen 

av framför allt kvalitetsstål vinner ökad terräng. Utsikterna härför bero 

i första hand på om exporten kan upprätthållas eller helst utökas". (S. O. U. 

1944: 7, Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.) 

II. Demografiska utvecklingsmöjligheter. 

När man skall studera ett ·samhälles expansionsmöjligheter betyder emellertid 

icke de ekonomiska faktorerna allt. Inom den ram, som den industriella utvecklingen 

erbjuder, finnas variationsmöjligheter, som äro beroende av tillgången på

24 

form av "bruksdöd" och utdöende trä- och stenindustrisamhällen. Samtliga slutsatser 

utgå ifrån, att vi ej ändra vår invandringspolitik och börja importera arbetskraft 

utifrån. 

Det är uppenbart, att endast de samhällen, som kunna erbjuda gynnsamma 

villkor, goda löner, goda bostäder och en god samhällsmiljö, kunna räkna med 

att stå sig i konkurrensen om den knappa arbetskraften. 

Med hänsyn till befolkningsutvecklingen skulle man alltså kunna särskilja följande 

tre huvudtyper av samhällen och landsbygdsområden. 

a) L a n d s b y g d e n o c h u t d ö e n d e t ä t o r t e r. - Folkminskningen 

på landsbygden kommer att fortsätta ännu en tid men successivt avtaga i omfattning. 

Den ökade konkurrensen om arbetskraft kommer vidare att medföra en 

utflyttning från mindre konkurrenskraftiga tätorter. I samma riktning verkar företagskoncentrationen. 

b) S t i 11 a s t å e n d e t ä t o r t er. - Hit höra en rad järnvägsamhällen, 

handelsorter och mindre städer, som redan slutat expandera eller hålla på att stagnera. 

Denna grupp, som nu är relatiVt fåtalig, kommer sannolikt att öka i antal och 

vara dominerande typ om en tjugo-trettio år. 

c) Tätorter med fortsatt folkökning. - Folkökningen i 

dessa orter möljliggöres främst genom inflyttning från grupp a). Den förutsätter 

gynnsamt läge och expanderande industrier. Efter hand som rikets naturliga folk-· 

ökning avtager, kommer antalet samhällen i denna grupp att nedgå. 

Som exempel på orter av den snabbt växande typen kan dels anföras industriorter 

som Hofors, Karlskoga, Linköping m. fL, dels de stora städerna, som gynnats 

av den allt starkare centralisationen inom såväl administration som handel och. 

industri. Krigsproduktionen har dock delvis inneburit en snedvriden utveckling r 

och det är troligt, att befolkningsrörelserna efter ett fredsslut främst komma att ske 

till orter av annan typ än för närvarande. 

Som illustration till ovanstående anföres i det följande vissa siffror över befolk-· 

ningsutvecklingen i några landskommuner, industriorter och städer belägna i till 

Sandviken gränsande områden, d. v. s. den bygd, varifrån den framtida inflytt-· 

ningen i första hand får beräknas komma. 

Tabell I. Antal invånare på den "rena landsbygden" i nedanstående kommuner. 

K ä 11 a: Folkräkningarna. 

Kommuner 

Å r 

1920 1930 1935 1940 

Ockelbo .......... (6.318)') 7.650 7.277 6.720 

Järbo ............ 1.944 1.716 1.559 1.538 

Ovansjö .......... (8.176)') 5.141 4.750 4.365 

Arsunda ........ " 2.156 2.161 2.062 1.609 

Torsåker ........ 4.098 4.019 3.789 3.669 

Sundborn ........ 2.305 2.160 2.031 1.883 

Tabellen visar tydligt den genomgående tendensen till avfolkning av den "rena 

landsbygden" till förmån för tätorterna. När man studerar ovanstående siffror får 

man ha i minnet, att nativiteten' på landsbygden i allmänhet är betydligt större än 

1) På grund av ändvad redovisning äro dessa siffror ej fullt jämförbara med senare års 

siffror.

i tätorterna, varför utflyttningen från landsbygden i verkligheten varit större, än 

vad som framgår av folkminskningen. 

Till sist skall givas några exempel på tätorter, vilka slutat att expandera eller 

vilkas expansionstakt betydligt minskats. 

Tabell J. Antal invånare åren 1920-1940 i några stagnerande mellansvenska tätorter. 

K ä 11 a: Folkräkningarna. 

O r t e r 

I 

K 1" 

1920 I 1930 I 1935 I 1940 

Gävle ............ 37.761 38.657 39.374 39.697 

Söderhamn .... " 11.264 11.644 11.289 10.004 

Hedemora •• o.' ... 3.226 3.801 4.043 4.342 

Säter ........ ' ... 1.778 2.175 2.223 2.243 

Storvik •••••••••• j 1.776 1.886 1.787 1.750 

Gävle stads utveckling, vars folkmängd förändrats i överensstämmelse med 

hela Gästriklands (se diagram 1) kan med säkerhet återföras på att den genom kommunikationernas 

utveckling kommit att ligga alltför nära Stockholm. Den får ett i 

förhållande till sin storlek för litet uppland och bakland. Den torde också i konkurrensen 

om Bergslagen ha förlorat till Göteborg. Staden torde kunna betraktas 

som ett typiskt exempel på en stillastående stad, vars folkmängd sannolikt icke 

kommer att avsevärt variera de närmaste 20 eller 30 åren. 

I kapitel I redogjordes för Sandvikens hittillsvarande befolkningsutveckling. 

Vi fastslogo där, att folkökningen varit relativt kraftig samt till stor del beroende 

av den konjunkturskänsliga inflyttningen till orten. Under goda konjunkturer 

blir en fortsatt expansion, men i kraftigt avstaIlllande takt, saIlllolik. Det synes 

särskilt troligt, att en stagnation i samhällets utveckling inträffar under en period 

efter ett fredsslut - säg mellan 1945-50. Liksom hittills blir stadens utveckling 

i hög grad beroende av järnverkets utveckling. Den tilltagande knappheten på 

arbetskraft och ökade konkurrensen kan successivt väntas minska expansionstakten. 

Sandvikens läge - nära Gävle men en smula vid sidan av genomfartsvägarna 

norrut - gör det icke troligt, att dess handel, hantverk och småindustri 

kommer att expandera mer än vad som en ökad sysselsättning vid industrierna 

kan väntas medföra. Anläggningar av nya industrier äro givetvis tänkbara, men 

det förefaller icke sannolikt att detta kommer att ske i en omfattning som kan 

kullltasta dessa slutsatser. Folkökningen under 1930-talet - som orsakats aven 

exceptionelI konjunktur inom järnindustrin - kan, räknat i absoluta tal och per 

lO-års period, betraktas som en övre gräns för Sandvikens framtida utveckling; 

å andra sidan är samhället ännu kappast "färdigbyggt", varför en framtida folkminskning 

synes osannolik. I det följande skola dessa antaganden siffermässigt 

preciseras i en befoIkningsframskrivning. 

A n t a g a n d e n f ö r b e f o l k n i n g s p r o g n o s. e r. Mot bakgrunden 

av vad som hittills anförts i kapitel I och II har en befolkningsframskrivning för 

Sandviken utförts. Den utgår från uppgifter i 1940 års folkräkning och har beträffande 

antalet inflyttade, döda och födda baserats på nedanstående antaganden. 

I n f l y t t n i n g: En sammanfattning av flyttningsvinstens resp. förlustens storlek 

1937-1943 ges i följande tablå. 

25

" 

26 

Flyttnings- 

l!'lyttnings- 

3,r 

l'inst 

.\r 

vInst 

1927 

1928 

1929 

1930 

1931 

1932 

1933 

1934 

1935 

131 

243 

310 

234 

101 

22 

198 

295 

139 

1936 

1937 

1938 

1939 

1940 

1941 

1942 

1943 

470 

534 

118 

173 

118 

63 

66 

O 

Beträffande den framtida inflyttningen har räknats med följande alternativ. 

Alternativ I. Fram till 1943 har räknats med den faktiska inflyttningen under åren 

1941-43. Efter år 1943 förutsättes ingen inflyttning äga rum. 

Alternativ II förutsätter goda ekonomiska konjunkturer och representerar en 

övre gräns för samhällets e}q>ansion. Dess innebörd kan klargöras med följande 

resonemang. 

Under "krigskonjunkturåren" 1936--1940 var inflyttningen till Sandviken (ink!. 

Högbo) 798 män eller i genomsnitt c:a 160 per år. Under åren 1927-1930, som 

innefattar en mer normal högkonjunktur, var inflyttningen något mindre eller c:a 

140 män om året. De tre senaste åren 1941, 1942 och 1943 har inflyttningen endast 

varit c:a 30 män årligen beroende på bl. a. minskad efterfrågan på arbetskraft från 

industrierna och på den rådande bostadsbristen. 

Det synes vara rimligt, att man efter ett fredsslut räknar med, att inflyttningen 

normalt icke kommer att överstiga den som ägde rum under högkonjunkturen 

1927-30. Som en arbetshypotes har räknats med konjunkturcyklar av samma typ 

som under tiden mellan världskrigen. Förutsatt att kriget slutar under det närmaste 

året, kan man för åren 1945-46 vänta sig en viss stagnation i efterfrågan 

på arbetskraft, som dock motverkas av inflyttning från grannkommuner, när bostadsbristen 

släpper. Härefter en utbildad högkonjunktur med "normal inflyttning" 

fram till 1950. Inflyttningen antages härefter successivt nedgå 'åren 1951-55 

till i genomsnitt 75 % och åren 1955-60 50 % av inflyttningen 1946-50. 

Proportionen mellan män och kvinnor har i inflyttningsantagandena bestämts 

med utgångspunkt från könsproportionen bland de inflyttade under perioden 

1936-40. Hänsyn har dock tagits till att överskottet av män kan väntas minska, 

när inflyttningen minskar. 

I nedanstående tabell K presenteras den förutsatta inflyttningen 1945-60 enligt 

ovanstående alternativ, jämförd med den faktiska inflyttningen sedan 1931. 

Tabell K. Inflyttningen till Sandviken åren 1931-43 (faktisk) och 1944-60 (berälmad). 

Period Alternativ I 

Antal inflyttade 

Alternatiy II 

Summa 

Män i Kvinnor Summa Män I II I KYinnor 

I 

I 

I: 

1931-1935 449 326 845 449 326 845 

1936-1940 798 615 1,413 798 615 l 1,413 

1941-1945 95 34 129 375 200 575 

1946-1950 - 

- - 690 515 1,205 

1951-1955 I - - - 520 440 960 

1956--1960 I - - - 345 33C 675 

l 

Ii 

.

l)iagram 8. 

Antal till Sandviken inflyttade män och kvinnor åren 1936-1940 fördelade 

på olika ålderSgrupper. 

,. • 

" 

Je 

" 

'0 

Män. 

Relativa tal. 

" 

)O 

" 

" 

Kvinnor . 

. De inflyttades ålder blir av största betydelse för befolkningens framtida ålderssammansättning. 

I tabell L och diagram 8 återges åldersfördelningen för de män 

och kvinnor, som 1936-40 inflyttade till Sandviken. Man har att räkna med en 

förskjutning mot högre åldrar bland de i framtiden inflyttade. 

'I'abell L. Antal till Sandviken inflyttade män och kvinnor åren 1936-1940 fördelade 

på olika åldersgrupper. (Rel. tal). 

K ä 11 a: Egna beräkningar 

Ålder I Män I Kvinnor 

I 

0-10 

10-20 

20-30 

7,5 

12,5 

45,0 

7,5 

10,0 

40,0 

30-40 

40-50 

50- 

25,0 

10,0 

- 

30,0 

12,5 

- 

Summa I 100,0 I 100,0 I 

F ö d e 1 s e r: Framskrivningarna måste givetvis bygga på vissa antaganden 

:angående den framtida nativiteten och dödligheten. 

De sista åren ha för riket medfört en kraftig ökning av antalet födda såväl ® 

absolut som i relation till antalet kvinnor i fruktsam ålder. Denna ökning har 

dels betingats aven kraftigt ökad giftermåIsfrekvens, dels berott på en ökad frukt- . 

samhet. Det synes för närvarande vanskligt att bedöma, om en fortsatt ökning 

j fruktsamheten är att vänta. I alla händelser är en fortsatt regional utjämning 

"att förutse, så att orter med särskilt hög, respektive låg fruktsamhet komma att 

närma sig riksmedeltalet. 

Vid beräkning av det framtida antalet barn i åldern 0-5 år har antalet gossar 

respektive flickor satts i relation till antalet kvinnor i åldern 20-40 år 1943. Den 

erhållna kvoten, som utgör ett mått på fruktsamheten, har förutsatts vara konstant 

fram till 1960. För Sandviken har erhållits talen 214 flickor och 223 gossar per 

1,0.00 kvinnor. Dessa kvoter äro, som framgår av nedanstående tablå, höga i för 

.hållande till 1935 och 1940, men något lägre än riksmedeltalet. Då antalet födda 

27

Hur denna förändring i befolkningens ålderssammansättning kommer att 

inverka på tillgången på yngre och äldre arbetskraft visas med all tydlighet i diagram 

11. Vi se, att antalet män i åldern' 20-30 år trots den relativt kraftiga inflyttning, 

som antages i alternativ II, kommer att sjunka betydligt eller med över 20 % 

från år 1940 till 1960. Antalet män i 50-65-årsåldern kommer däremot att öka i 

den snabba takt, som staplarna till höger i diagrammet antyda, d. v. s. denna åldersgrupp 

kommer att ungefär fördubblas. 

I nedanstående tabell ges totala antalet män i åldern 20-65 år samt det antal 

industriarbetare, som kan väntas enligt de tv:å alternativen. 

Tabell N. Antalet män i åldern 20-65 år samt antalet arbetare därav under åren 

1940-1960 enligt olika alternativ. 

I I 

:l\'Iän i åldern 20-65 år 

Al' Alt. I I Därav 

I arbetare arbetare 

I Alt, II I Därav 

1940 5,661 4,693 5,661 4,693 

1945 5,860 4.860 6,120 5,070 

1950 5,890 4,880 6,710 5,610 

1955 .5,810 4,820 7,150 5,930 

1960 5,720 4,740 7,380 6,120 

Totala arbetskraften i åldern 20-65 år kan trots allt väntas öka. Enligt alternativ 

I når den sitt maximum redan år 1950, medan enligt alternativ II den stiger 

kontinuerligt fram till 1960. 

Diagram 11. 

Antal män. i åldersgrup,perna 20-30 år och 50-:-65 år i Sandvikens stad 

åren 1940-1960. 

228J 

;- 

19?O 194.5 /9$0 /9.5'5 1960 /940 I94S 19S0 /9SS /960. 

20-30 dT SOC6.5dT 

, 

I 

/9$8 

I 

31

! " 

'1 " 

" 

I: 

I , 

32 

Denna "förgubbning" av befolkningen kommer naturligtvis att medföra, att 

Sandviken ställs inför ett pensionärsproblem av helt annan omfattning än för närvarande. 

Diagram 12 ger en konkret uppfattning om hur tillskottet av "pensionärer" 

skulle utvecklas, om man förutsätter en alhnän pensionsålder vid 65 år. 

Nu tillämpas ju redan exempelvis vid järnverket en betydligt högre pensionsålder 

- 72 år - men det är uppenbart, att problemet om hur de äldre människornas 

arbetskraft skall tillvaratagas, måste uppmärksammas på ett helt annat 

sätt i framtiden. 

Aldersförskjutningen får även stor betydelse för bostadsförsörjningen. Detta 

skall mer ingående diskuteras i Kapitel VI. 

Bland övriga frågor, som komma att aktualiseras genom förgubbningen vilja 

vi peka på sjukvården; sjukligheten stiger kraftigt med åldern, och så pass markanta 

förändringar som det här är fråga om, komma att kraftigt öka behovet av 

sjukhusplatser. Ifråga om de förändringar, som kunna väntas beträffande antalet 

personer i skolåldrarna skall lämnas en särskild redovisning. 

Hur relationen mellan antalet män och kvitmor kan väntas utveckla sig i 

framtiden är givetvis något ytterligt svårbedömbart. Eftersom Sandviken främst 

efterfrågar manlig arbetskraft, finns det en viss risk, att männen komma att dominera 

bland de inflyttade. Detta särskilt som det råder kvinnounderskott på landsbygden. 

Med den könsproportion bland de inflyttade, som antagits vid framskrivningarna, 

skulle antalet kvinnor per 1.000 män vid en befolkningsutveckling enligt 

alternativ I vara omkring 965, och vid alternativ II omkring 950 under perioden 

1940-1960. 

Det synes vara nödvändigt, att man följer utvecklingen i detta avseende inom 

kommunen och eventuellt vidtager någon åtgärd för att stimulera inflyttningen av 

kvinnor till Sandviken. 

Det framtida bostadsbehovet (både dess kvantitet och sammansättning) är 

givetvis i hög grad beroende av civilståndsfördelningen. Denna har antagits vara 

oförändrad från och med år 1940. I tabell O nedan redovisas i sammandrag befolkningen 

fördelad på civilstånd under denna förutsättning. 

Tabell O. Befolkningen i .Sandviken 1940-1960 fördelad efter civilstånd. 

Ä, 

I 

Ogifta 

Gifta 

Förut gifta I To!al I 

Män I Kv. Män I liv. Män I Kv. 

fOlkmängdi 

I 

Alt. I \1940 3,874 3,371 4,154 4,125 293 567 16,384 I 

1943 4,080 3,430 4,265 4,235 340 630 16,980 

1945 4,020 3,415 4,340 4,310 350 655 17,090 

I 1950 4,075 3,410 4,405 4,385 400 755 17,430 , 

1955 4,045 3,360 4,425 4,390 465 845 17,530 

Alt. II 1940 3,874 3,371 4,154 4,125 293 567 16,384 

1943 4,080 3,430 4,265 4,235 340 630 16,980 

1945 4,195 3,480 4,460 4,430 355 660 17,580 i 

1950 4,630 3,690 4,900 4,865 415 780 19,280 

1955 4,895 3,845 5,220 5,185 490 895 20,530 

Tabellen visar, att även om ingen inflyttning antages äga rum, så kon'lmer den 

för bostadsbehovet viktiga gruppen "Gifta män" att öka med cirka 300 personer 

under perioden 1940-1955. Alternativ II däremot medför en så stor ökning som 

1.068 gifta män under samma tid. 

I

. ..;;:.:.. --- 

34 

Framskrivningarna ha utförts på tre olika sätt, vilka nedan presenteras som 

respektive alternativ A, B och C. Ifråga om inflyttningen bygger alternativ B och C 

på en inflyttning enligt förutnämnda alternativ II, medan vid alternativ A ingen 

hänsyn tagits till någon inflyttning efter år 1943 (d. v. s. = alternativ I). Alternativen 

bygga alltså på följande förutsättningar: 

Alternativ A: ingen inflyttning (I). Fruktsamheten densamma 

ken 1943. 

som Sandvi- 

Alternativ B: med inflytining (II). Fruktsamheten densamma som i 

ken 1943. 

Sandvi 

Alternativ C: med inflytining (II). Fruktsamheten successivt stigande till 25 % 

högre kvot än i Sandviken 1943. 

Framskrivningarna presenteras i sammandrag nedan, medan de detaljerade 

uppgifterna återfinnas i tabellerna 8, 9 och 10 i bilagan. 

Tabell P. Antalet barn ; oljl

Tabell S. Lägenheterna i Sandviken åren 1939 och 1944 fördelade efter upplåtelseform. 

Antal lägenhete, i I 1944 

Upplåtelseform köpingen 1939 Hela staden 

I 

abs. tal I % abs. tal I % 

. 

Hyreslägenheter ............ 

Arbetsgivarlägenheter ." ... 

1.201 

1,529 

27,4 

34,8 

2,017 

1,572 

37,1 

28,2 

llgarlägerUneter 0.0 

•••• 0.0" 1,094 24,9 1,693 30,3 

Delägare i bostadsrättsförening 163 3,7} 246 4,4 

Övrigal) •................. 401 9,1 

Samtliga · .. · ........ · ..... 1 4,388 1 100 1 5,588 1 100 I 

Det framgår att arbetsgivar- och ägarlägenheterna utgjorde respektive 35 och 

25 % av samtliga lägenheter eller tillsammans 60 % av hela lägenhetsbeståndet. 

Med ägarlägenheter avses här såväl moderna egna hem som övriga äldre bostadshus, 

vilka disponeras av ägaren. Som synes är den fria hyresmarknaden relativt 

betydelsefull. Det finnes sålunda år 1944 fler hyreslägenheter än arbetsgivarlägenheter. 

Det kan vidare nänmas, att arbetsgivarlägenheterna år 1933 utgjorde 45 % 

av totala lägenhetsbeståndet i köpingen och att de sålunda relativt .minskat mycket 

kraftigt under de senaste 10 åren. 

Lägenheterna efter storlek. Som tabellerna 14 och T visa är ett rum och kök 

den dominerande lägenhetstypen. Den omfattar 2,470 lägenheter eller 44 % av 

samtliga. Stora lägenheter - 3 eller flera rum och kök - äro relativt fåtaliga eller 

12,9 % av samtliga. Arbetsgivarlägenheterna äro de minsta, icke mindre än 84 % 

av lägenheterna äro där lägenheter om 1 rum och kök eller mindre, medan detta 

är fallet med 75 % av hyreslägenheterna och endast 26 % av ägarlägenheterna. 

Dessa siffror illustreras grafiskt i diagram 15. Det är uppenbart att koncentrationen 

av arbetsgivarlägenheterna till de små lägenhetstyperna skapat en "stelliet" i bostadsvanorna, 

som nu verkar pressande på bostadsstandarden. Man är van att bo 

trångt och billigt. 

Tabell T. Antalet lägenheter i Sandviken år 1944 procentuellt fördelade med hänsyn 

till storlek och upplåtelseform. 

Arbets- 

Samt- gJ.var- Hyres- Ägar- 

Lägenhetsstorlek liga lågen- lägen- lägenheter 

heter heter 

I I 

1 rum eller 1 kök ............. ,:1 14,4 22,6 20,0 1,5 

1 rum och kokvrå m. fl. . ...... , 1,8 1,5 4,7 6,8 

1 rum och kö.k .............. o • 44,2 59,7 49,8 17,4 

2 

•• o •• o. o •• o ••••• 26,6 8,6 20,1 46,8 

" " " 

3 " " " ••••••••••••••• o 7,4 2,8 3,2 15,4 

4 eller flera rwn och kök ...... 5,3 4,2 2,1 12,2 

Obesvarat ................... 0,2 0,5 - - 

Summa ....................... 1 100 1 100 1 100 1 100 

1) 1939 ingå i denna grupp lägenheter upplåtna till släkting, av stat och kommun till 

anställd, outhyrda lägenheter m. m. och 1944 lägenheter för vilka uppgift om upplåtelseform 

saknas. 

I 

I 

39

44 

i Sandviken har emellertid hänsyn tagits till att de stora köken i stadens äldre 

lägenheter representera ett betydande bostadsutrymme, som ofta är förmer än SDVplatsutrymmet 

i en modern lägenhet. 

Enligt den använda definitionen räknas alltså en lägenhet som trångbodd, när" 

det bor: 

3 eller Hera personer i 1 rum ev. med kokvrå 

4 " " " ,,1 rum och kök 

5 " " " "2,, " " 

7 " ". " "3,, " " etc. 

Som inledning till analysen av hoendetätheten är det av intresse att närmare' 

studera hushållens storlek i Sandviken och göra jämförelser med förhållandena på 

andra orter. 

Tabell X. Hushållens storlek i rikets tätorter 1920 och 1939, i Hofors och Fagersta 

1939 samt i Sandvikens köping 1939 och Sandvikens stad 1944 

Antal hushåll i % 

Autal personer Rikets tätorter 

I Hofors I Fagersta I Sandviken 

19201) l 19391 ) 1939·" 1939 19392 ) l 1944 

l 1 12.9 14.8 7.2 8.4 12.6 12.4 

2 18.2 26.7 23.2 I 26.7 26.7 27.2 

3 20.8 26.5 33.6 30.4 30.1 31.9 

4 17.5 16.8 20.4 18.4 16.6 17.9 

5 01.6 20.3 12.1 13.0 12.3 11.7 9.0 

7 01.11. 10.3 3.1 2.6 3.8 2.3 1.5 

Samtliga l 100 l 100 l 100 l 100 l 100 l 100 

Se vi först till den genomsnittliga utvecklingen för rikets tätorter under de 

senaste tjugo åren, framträder en relativt sett kraftig minskning av de stora hushållen 

till förmån för de små och medelstora hushållen. Det är givetvis främst 

"ettbarnssystemet", som här kan spåras. Det är att vänta, att denna ökning av 

småhushållen genom den pågående åldersförskjutningen i befoIkningsstruktw'en 

kommer att fortsätta. Vi se, att hushållens storlek i Sandviken ganska väl överensstämmer 

med rikets. En viss överrepresentation av 3-personershushållen och 

underrepresentation av 1-personshushållen beror dels på åldersstrukturen, dels 

sannolikt på ett mer utbrett "inneboendesystem" . Sandviken har avsevärt fler 

småhushåll än bruksorterna Hofors och Fagersta. De senaste årens ökade nativitet 

spåras i förändringarna i siffrorna mellan 1939 och 1944 - det kan dock observeras 

att de verkligt stora familjerna - med 5 eller flera barn - kraftigt minskat sin 

andel. 

I denna tabell kunna personhushållen icke direkt omräknas i hushåll med 

barn och vuxna, visserligen består en stor del av 4-personershushållen av 2 vuxna 

med 2 barn, men andra hushållstyper förekomma även i stor utsträckning. I tabell 

y har därför barnfamiljerna särredovisats. Härvid har familjerna uppdelats 

dels efter antalet hemmaboende barn under 16 år, dels efter antalet hemmaboende 

barn oberoende av ålder. Det torde nämligen - åtminstone i landsorten - vara 

regel att barnen bo hemma hos sina föräldrar, tills de gifta sig. 

Tabellen visar, att O-barnsfamiljerna är den vanligaste familjetypen; räknar 

man bara barn under 16 år, omfattar den nära 60 % av samtliga familjer. Familjer 

med tre eller flera barn äro relativt fåtaliga, tillsammans endast 233 stycken eller 

1) 1920 omfattade- redovisningen 89 orter, 1939 samtliga tätorter utOtIll Stockholm. 

Il) Avser

4.2 % av samtliga. Man får icke utan vidare jämföra siffrorna för köpingen 1939 

och hela staden 1944 - det är sannolikt att ytterområdena även 1939 hade relativt 

sett fler barnrika familjer än köpingen. 

Tabell Y. Antal familjer av olika storlek i Sandvikens köping 1939 och Sandvikens 

stad 1944. Absoluta och relativa tal. 

Familjetyp 

Antal familjer med 

minderåriga 

barn 

Familjer med 

barn (även 

över 16 år) 

% familjer med 

minderåriga 

barn 

I % familjer med 

barn (även 

över 16 år) 

1939 I 1944 1944 1939 I 1944 I 1944 

O barn 2.696 3.218 I 2.231 62.3 58.4 40.5 

1 

1.066 1.436 1.892 24.6 26.0 34.3 

2 " 

392 627 916 9.0 11.4 16.6 

3 " 

123 173 305 2.8 3.1 5.5 

4 " 

31 40 96 0.7 0.7 1.7 

5 " 

12 16 42 0.3 0.3 

0.8 

6 eL " fl. barn 10 4 32 0.2 0.1 0.5 

Summa I 4.330 I 5.514') I 5.514') I 100 I 100 I 100 

Räkna Vl aven in "vuxna barn" i barnantalet, ökar barnfamiljernas relativa 

andel avsevärt, enligt denna norm finns det 475 familjer med minst 3 barn i Sandviken. 

Det är uppenbart, att det är ett kvantitativt relativt lätt gripbart problem 

att lösa de barnrika familjernas bostadsfråga i Sandviken. Detta betyder emellertid 

inte - som följande tabellsammanställning skall visa - att trångboddheten överhuvudtaget 

skulle vara ett lättlöst problem i Sandviken. 

I tabellerna 18 och 19 ha sammanställts detaljerade uppgifter rörande sammansättningen 

av de hushåll, som bo i olika lägenhetstyper. I tabellerna ha inritats 

steglinjer, som avskilja de trångbodda lägenheterna. Vi får här alla uppgifter, 

som behövas för en analys av familjernas sa.nut:tansättning och bostadsutryrnmet 

för olika familjestorlekar. Vi kunna till att börja med komplettera våra kunskaper 

om de barnlösa familjernas sammansättning. Vi se, att de 3.218 O-barnsfamiljerna 

till över 32 % bestå av mer än två vuxna, d. v. s. de stora familjerna bestå mycket 

ofta av familj er med vuxna barn. 

Det är uppenbart, att det här finns en latent bostadsefterfrågan och att man i 

ett gynnsamt inkomstläge med god bostadstilIgång kan vänta sig en kraftig utflyttning 

av vuxna barn till egna bostäder. Att detta kommer att få stor betydelse 

för den framtida bostadsefterfrågan är uppenbart. 

Redan en ganska ytlig blick på de anförda tabellerna klargör, att trångboddheten 

i Sandviken är relativt utbredd. Självfallet är det främst de små lägenheterna, 

som äro överbefolkade och de stora familjerna som äro trångbodda. 

En konkret uppfattning om dessa problem får man genom att studera tabellerna 

Z och A å nästa sida samt diagram 17. 

993 lägenheter eller i runt tal 18 % av samtliga voro överbefolkade. De flesta 

överbefoikade lägenheterna återfinnas helt naturligt i gruppen 1 rum och kök 

men även ett relativt stort antal 2-rumslägenheter visar en för hög boendetäthet. 

De flesta trångbodda familjerna voro familjer med barn eller 789 st. av 993. Det 

betyder, att mer än 4/10 av samtliga barn i Sandviken voro trångbodda enligt 

våra ganska moderata utryrnmeskrav. Skillnaden mellan arbetsgivar- och hyreslägenheter 

kan studeras i tabellerna ,20 och 21 i bilagan, här skall endast anföras 

följande siffror. 

1) Exkl. 74 st. utan redovisat antal boende. 

I 

45

I 

Liksom i föregående hyrestabell har här till grundhyran för lägenheter utan 

centralvärme lagts bränslekostnad. Bränslekostnaden har här beräknats med 

hänsyn till att arbetarna erhålla 20 m' ved till ett pris av 5: GO/m' '). 

Årskostnad för ett eget hem. Till stöd för jämförelser mellan kostnaderna för 

bostäder av olika typ skall här även lämnas några siffror över anskaffningskostnader 

och årskostnader för några egna hem byggda år 1943. Siffrorna måste med 

nödvändighet bli ungefärliga men böra kunna tjäna som typfall. Anskaffningskostnader 

och finansieringssätt redovisas i bilaga 5, de uppskattade årskostnaderna 

i tabell AD. 

Tabell AD. Arskostnaderna för 3 st. egna hem uppförda i Sandviken år 1943. 

1 plansvilIa 2 plansvilla 

Årskostnader m. m. 65 m 2 I 67 m 2 . 120 m 2 

2 rum och I 3 rum och 

kok kök 

2läg. a 2 rum 

och kök 

Anskaffningsvärde . . . . . . . . . . 

Räntor ...................... 

Amorteringar ................ 

Försäkringar, vatten, skatt .. 

Värme 

23.000 

690 

110 

260 

24.800 

720 

115 

285 

34.000 

1.050 

165 

355 

2 ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

') ••• _ ••••••••••• o •••• 

Redovisad årsutgift2) ........ 

') ........ 

Avgår hyresinkomst "., .... 

142 

230 

1.202 

1.290 

- I 

202 

290 

1.322 

1.410 

- 

I 

I 

322 

410 

1.892 

1.980 

900 

Nettoutgift') .................. 

') .................. 

1.202 

1.290 

1.322 

1.410 

992 

1.080 

Häröl\ lägges 

a) 3 % av eget kapital 30 - - 

b) underhåll, l % å totala värde1 230 248 340 

Summa bruttoutgifter 2 ) ...... 1.462 1.570 1.332 

') ...... 1.550 1.658 1.420 

I Per kvm. kronor 2 ) .......... 22: 50 23: 43 22: 20 

') .......... 23.: 85 24: 75 23: 66 

A n m ä r k n i n g: Till den summa, som årskostnaderna uppgivits utgöra, har lagts 3 % 

ränta å eget insatt kapital - eget arbete ej medräknat - samt underhåll motsvarande 

1 % av totala anskaffningsvärdet. Härigenom erhålles bruttoutgiften för lägenheten. 

Enligt detta strängt ekonomiska betraktelsesätt blir årskostnaden för ett eget hem ganska 

betydande. Underhållet utgör dock antagligen en marginal, som faktiskt kan pressas: 

det eftersättes under nu rådande dyrtid. 

Den härefter erhållna årskostnaden torde vara fullt jämförbar de olika typerna sinsemellan. 

Finansiering och uppläggning är i övrigt förvånansvärt likartade. 

När man bedömer siffrorna över årskostnaden för ett eget hem, får man också 

hålla i minnet, att det är frågan om fullgoda bostäder, i regel med centralvärme, 

vatten och avlopp samt badrum. Bostadskostnaden bör därför jämföras med lika 

högvärdiga lägenheter. 

1) För beräkningarna jfr i övrigt not 2 sid. 49. 

:1) Enligt priser för anställd vid Järnverket. 

S) Enligt gällande marknadspris. De siffror för bränslekostnaden som uppgivits av villaägarna 

(resp. 100, 120 och 240 kronor) torde ha varit väl låga och det har därför 

'ansetts lämpligt att omräkna dessa kostnader enligt de principer som anges i not 2 

sid. 49. 

51

52 

Sammanfattande jämförelser av bostadskostnaderna i Sandviken. 

Det är naturligtvis förenat med stora svårigheter att jämföra bostadskostnaderna 

i arbetsgivarlägenheter, hyreslägenheter och egna hem av olika storlek. Rör 

man sig med representativa genomsnitt, riskerar man även inom samma lägenhetstyp 

,alltför stora olikheter ifråga om kvaliteter och jämför man samma standard 

brister det ifråga om representativiteten. Det synes dock trots dessa svårigheter 

vara av värde ur skilda synpunkter att få till stånd en jämförelse mellan bostadskostnaderna. 

En sammanfattning av de tidigare presenterade hyresuppgifterna 

ges därför i tabell AE. 

Tabell AE. Arskostnader för olika lägenhetstyper vid de vanligaste upplåtelseformerna. 

»Årshyra» (inkl. bränslekostnad) kr. år 1939 

Upplåtelseform 1 rum eller 1 kÖkl 1 rum och kök I 2 rum och kök 

med ev_[ utan ev. med ev. I utan ev. med ev. I utan ev. 

Hyreslägenhet: 316 289 612 504 772 715 

i fria marknaden •........... 316 245 612 439 772 627 

d:o hyrd av arbetare ........ 

Arbetsgivarlägenhet: 

arbetarbostad .............. - 200 450 300 660 435 

förmansbostad . ' ............ - - 450 - 

670' 

tjänstemannabostad ........ 600 - 642 - 810 I - - 

Eget hem .. ' .................. - - - - 1.250') - 

Bostadsrättslägenhet . . . . . . . . . . - - 850') - 1.050') - 

Det framgår, att hyrorna i arbetsgivarlägenheterna ligga betydligt under den 

fria marknadens hyror, men dock inte så mycket som man kanske varit benägen 

att tro. "Hyresförlusten" för en arbetare med 1 rum och kök utan c. v., som hyr 

i fria marknaden, kan dock uppskattas till drygt 100 kr. För tjänstemannabostäderna 

om 2 rum och kök med c. v. ligger hyran över genomsnittet; dock bör ihågkommas 

att medelhyran för en förstklassig lägenhet med badrum i fria marknaden 

låg över 1,000 kr. 

För egna hemmen hänför sig årskostnaden till år 1943 och är alltså icke helt 

jämförbar med övriga "hyror". Den bör närmast jämföras med årskostnaden för 

en bostadsrättslägenhet byggd 1939 eller senare och då utfaller jämförelsen icke så 

ofördelaktigt. 

Det kan också vara av intresse att jämföra hyresläget i Sandviken med hyresläget 

på en del andra orter. Det framgår av tabell AF att hyrorna i Sandviken 

ligga på ungefär samma nivå som hyrorna i brukssamhällena men lägre än i städerna 

runt omkring. Även här måste dock reservation göras för kvalitativa skillnader 

i lägenhetsbeståndet, vilka givetvis kunna ha en icke oväsentlig inverkan på 

hyresläget. 

1) Avser 1943 . 

.2) Bränslekostnaden beräknad efter "fredspris". 

I

nämnda familjetypeTIla. (Om både inkomster och hyror voro lägre för den ena 

gruppen, skulle man trots detta kunna ha samma hyresprocent.) Man kan dock 

tolka det erhållna resultatet så, att barnfamiljerna icke ha råd att skaffa sig den 

rymliga och bättre bostad de skulle behöva. 

Vi ha i kapitel IV visat, att de, som ho i de nyaste lägenheterna också få betala 

en något högre hyra än de, som bo i äldre lägenheter. Det förefaller troligt, att 

det är de ekonomiskt mer välsituerade, som anser sig ha råd att betala dessa högre 

hyror, och att således hyresprocenten icke skulle vara avsevärt högre för de, som 

bo i högmoderna lägenheter. Så är emellertid icke förhållandet, som siffrorna i 

nedanstående tablå för lägenheter med c. v. byggda mellan 1920 och 1939 angiva. 

Lägenhetens 

byggnadsår 

1920-29 

1930-34 

1935-39 

% lä

58 

Kan man nu med hjälp av de anförda siffrorna och procenttalen komma fram 

till några slutsatser om invånarnas i Sandviken "hyresbetalningsrörmåga"? Vi 

skola i det följande undersöka, hur de bostadssökande fördela sig med hänsyn till 

det belopp de få tillgängligt till hyra under förutsättning, att de för en modern 

lägenhet med vatten, avlopp, bad och övriga bekvämligheter äro villiga att avstå 

20 % av inkomsten. 

Då inkomsttagarna icke svara mot de, som inneha eller efterfråga bostäder, 

kan man icke utan vidare taga de tidigare angivna inkomstuppgifterna till utgångspunkt 

för beräkningarna. Våra siffror om hyresprocenten ha grundat sig på uppgifter 

rörande årsinkomsterna 1939 för de lägenhetsinnehavare, som detta år hyrde 

lägenhet i fria marknaden. Om vi öka dessa inkomster med 20 %, motsvarande 

indexhöjningen till 1942, ha vi tagit hänsyn till penningvärdets försämring. Härigenom 

få vi en inkomstfördelning för lägenhetsinnehavarna, som .kan -jämföras med 

de tidigare angivna inkomstuppgifterna för år 1942. De så beräknade inkomsterna 

torde dock på grund av ökad sysselsättning och mer övertid år 1942 i förhållande 

till 1939 ligga under de faktiska för orten 1942. Det är dessutom svårt att avgöra, 

hur pass representativt detta urval är för samtliga lägenhetsinnehavare. 

I tabell AL jämföres den på detta sätt uppskattade inkomstfördelningen för 

lägenhetsinnehavarna med inkomstfördelningen för samtliga inkomsttagare enligt 

uppgifterna i taxeringslängden. 

Lägenhetsinnehavarna ha dessutom fördelats på några olika familjetyper, vilkas 

bostadsefterfrågan närmare skall diskuteras i kapitel VI. 

Tabell AL. Olika grupper av inkomsttagare i Sandviken, procentuellt rördelade 

efter inkomstens storlek. 

I Antal inkomsttagare i % för I 

I 

Ink'm,tkl"", I Gifta peewnee') Ensamma personer1) 

I 

I Samtliga') I Manliga') 

lägen.inneh. inkomsttagare 

i med barn I utan barn Män I Kvinnor 

I 

-2,500 10,8 6,2 27.9 45,1 14,4 16,0 

2,500-3,000 15,2 13,0 17,6 11,8 14,4 9,0 

3,000-3,500 34,6 29,0 25,0 14,2 29,6 12,7 

3,500-4,000 I 18,2 20,2 11,8 7.1 17,2 25,9 

4,000-5,000 I 11,3 17,1 7,4 11,9 12,5 23,0 

5,000- I 9,9 14,5 10,3 9,9 11,9 13,4 

Summa I 100,0 I 100,0 I 100,0 I 100,0 I 100,0 I 100,0 

Om vi till att börja med jämföra de olika grupperna av lägenhetsinnehavare se 

vi, att de mindre inkomsttagarna äro särskilt talrikt representerade bland de "ensamma". 

Det torde vara pensionärer och yngre lägenhetsinnehavare -med små inkomster, 

som här bilda en grupp med liten hyresbetalningsförmåga. Inkomstfördelningen 

rör samtliga manliga inkomsttagare visar på genomsnittligt betydligt 

högre inkomster än fördelningen av lägenhetsinnehavare. Detta är naturligt, dels 

ingår här de mer förmögna egnahemsägarna, dels voro de raktiska inkomsterna 

1942 som nänmts högre än de beräknade. 

Till sist får man ej bortse från, att ett stort antal personer, framförallt ungdomar, 

med låga inkomster blivit utslagna i den på grund av bostadsbristen hårda 

konkurrensen om lägenheter. 

l) 1939 års inkomster ökade med 20 %. 

2) 1942 års inkomster ur taxeringslängden. Inkomster under 1,000 kronor ej medtagna. 

I

70 

sämre men också billigare lägenheter. Där man har ett äldre lägenhetsbestånd, 

som är kvalitativt gott och det finns tillräckligt rymliga lägenheter, behöver detta 

icke vara någon orimlig lösning. Som trångboddhetskapitlet visar råder det emellertid 

brist på rymliga bostäder i Sandvilten och det är för denna grupp, som den 

ekonomiska spärren hill mest effektiv. Denna grupp måste i första hand hjälpas. 

Utredning-smannen kan här icke underlåta att påpeka, hur utredningsmaterialet 

starkt understryker önskvärdheten av att det genomfördes åtgärder, varigenom 

familjer med minderåriga barn (alltså även 1- och 2-barnsfamiljer), som för närvarande 

bo i en arbetsgivarlägenhet på 1 rum och kök, bereddes ett tillfredsställande 

bostadsutrymme till en rimlig kostnad. För att lösa detta problem bör naturligtvis 

i första hand de statliga stödåtgärderna för barnrika familjer utnyttjas så effektivt 

som överhuvudtaget är möjligt. I andra hand synes det nödvändigt att utröna, 

vilka möjligheter det finns att lokalt utbygga det stöd åt produktionen av större 

lägenhetstyper , som redan finnes. 

IV. Sammanfattande riktlinjer för bostadsproduktionen 1944-50 

jämte förslag till en årlig produktionsplan. 

På grundval av den detaljerade behovsplanen bör upprättas en årsproduktionsplan, 

som tar hänsyn till de årliga variationerna i bostadsefterfrågan. Denna produktionsplan 

bör betraktas som ett slags "mall", som efterhand får justeras med 

hänsyn till den faktiskt konstaterade efterfrågan. I den utsträckning som korrununen 

har möjlighet att påverka saneringsverksamheten, bör man givetvis använda sig 

av möjligheterna att justera lägenhetstillskottet genom att variera rivningsfrekvensen. 

Man bör riva mera, när efterfrågan på nya bostäder är relativt liten och vice 

versa. Härigenom möjliggöres en jämnare produktion och sysselsättning. 

Den tidigare framlagda behovsplanen kan sammanfattas på följande sätt. 

Tabell AR. Erforderlig produktion av olika lägenhetstyper Sandviken under 

perioden 1944-50. 

I A n t a l lägenheter I 

För attl I 

för- , På grund ay I Totalt lägen- 

Lägenhetstyp bättra I ökad etter- hetsbehoy 

% tör- 

I delning 

befint-I frågan vid 

liga I 

I 

förhål- i 

landen i 

1 

1 2 I 2 I 1 2 

1 rum med kokvrå ...... I 120 I 145 190 265 310 22 25 

1 rum och kök ......... '1-115 115 180 I - 65 - - 

2 rum och kök .......... 425 I 135 260 

I 560 685 45 45 

3 eller flera rum och kök i 370 l 40 100 410 470 I I 33 30 

Tillsammans i 800 I 435 730 I 1235 1530 I 100 100 

Vid utformandet aven årlig produktionsplan bör fördelningen på lägenhetstyper 

svara mot det för perioden uppskattade. Nytillskottet bör anpassas så att 

man får en så jämn produktion som möjligt över hela perioden. Det behöver knappast 

framhållas att växlande ekonomiska konjunkturer med åtföljande variationer 

i inflyttning, giftermålsfrekvens och inkomstbildning kunna komma att orsaka 

ganska stora variationer av den faktiska produktionen från den på detta sätt planerade. 

Som stöd för den praktiska bostadspolitiken torde den säkert ha sitt berättigande. 

Som exempel anföres nedan ett utkast till en årlig produktionsplan byggt 

på den tidigare bostadsförsörjningsplanen. 

I

72, 

Slutsatser rörande den kommunala bostadspolitikens 

mål och medel i Sandviken. 

Den utförda bostadsundersökningen av Sandviken har understrukit, att den 

kanske angelägnaste bostadspolitiska uppgiften är att skapa större bostäder. Samtidigt 

har klarlagts att den nuvarande hyresnivån för moderna bostäder är så hög, 

att de flesta familjer icke kan betala en tillräckligt stor bostad utan att hyran 

slukar en abnormt stor del av inkomsten. 

Praktiskt kan problemets omfattning åskådliggöras med följande siffror. En 

familj, som nu bor i en arbetsgivarlägenhet om 1 rum och kök, betalar c:a 450 

". kronor per år i hyra inkl. bränsle. En modern lägenhet om 2 rum och kök kostarför 

närvarande omkring 1,200 kronor. Har vederhorande en årsinkomst på 4,000 

kronor, betyder en omflyttning en ölming av hyresprocenten från 11 % till c:a 

30 %. 

Som utgångspunkt för den fortsatta diskussionen skall tagas hyran 1944, för 

en lägenhet om 2 rum, kök och matrum, med en yta av c:a 54 m!!. Hyran skall 

avse en nybyggd lägenhet med alla bekvämligheter. En sådan lägenhet kostar i 

Sandviken för närvarande minst 1,200 kronor per år. 

Enligt behovsplanen skall produktionen främst inriktas på lägenheter om 2 

rum och kök, och denna lägenhetstyp har förutsatts relativt rymlig, i medvetande 

om, att det på längre sikt är angeläget att successivt höja samtliga gruppers utrymmesstandard. 

Hur ställer sig nu den faktiska hyresnivån i belysning av hyresbetalningsförmågan 

i Sandviken. Är hyreskostnaden rimlig? 

Tidigare i undersökningen har anförts (tabell AJ sid. 56) att de som 1939 hyrde 

en modern lägenhet i Sandviken i genomsnitt betalade 18,8 % av inkomsten i hyra. 

En så hög hyresnivå är givetvis betungande, särskilt för familjer med små inkomster. 

På grund av dyrtiden är det säkert också för närvarande svårare att betala 

en hög hyra än det var före kriget. Det kan dock anses berättigat att beteckna 

hyresnivån som rimlig, när majoriteten familjer kan skaffa sig en bostad av 

erforderlig storlek för omkring 18 % av inkomsten. Det bör emellertid understrykas 

att denna hyresprocent avser förstklassiga, nybyggda lägenheter. 

Om hyran uppgår till 18 % av inkomsten, skulle en familj med en inkomst 

på 4,000 kronor kunna betala 700 a 750 kronor per år för en modern lägenhet. Det 

föreliggande problemet skulle alltså kunna formuleras så: en modern lägenhet om 

2 rum och kök kostar c:a 1200 kronor, medan de familjer som efterfråga en sådan 

lägenhet i genomsnitt endast kan betala 700 a 750 kronor. 

Inkomstbeloppet 4,000 kronor kan kanske synas högt i jämförelse med inkomstläget 

i Sandviken sådant det redovisats tidigare. (Jmf. tabell AG sid. 54 och 

tabell AQ sid. 68). Enligt de i kapitel V anförda siffrorna hade sålunda endast 

30 % av arbetarna, 70 % av hantverkarna, mindre affärsmän m. fl. nått denna 

gräns. Om hänsyn tages till att de taxerade inkomsterna ligga något under de 

faktiska och att gifta arbetare med barn (för vilken den diskuterade lägenhetstypen 

främst är avsedd) ha en högre genomsnittlig inkomst än övriga arbetare, torde det 

vara motiverat att utgå från den anförda inkomsten av 4,000 kronor vid beräkning 

av hyresbetalningsförmågan.

Dessutom pågår en successiv lönestegring, som medför att allt fler når denna 

inkomstgräns. 

Vilka äro då förutsättningarna för att utjämna den nuvarande skillnaden mellan 

hyror och hyresbetalningsförmåga i Sandviken? 

A. Möjligheter för ändrIngar i relationen inkomster-hyra. 

Då den i förhållande till inkomsterna höga hyresnivån delvis kanske kan anses 

vara en följd av dyrtiden, bör först i korthet beröras, vilka förutsättningar som 

finnas för en snar förbättring i relationen hyra-inkomster. Härom kan anföras: 

Realinkomsten har sjunkit under kriget med uppskattningsvis c:a 10 % (löneökning 

c:a 25 %, prisstegring c:a 40 %). Dessa siffror avse ett genomsnitt för hela 

riket. I Sandviken uppskattas minskningen till 5 a. 6 %. Ett återställande av 1939 

års relation får anses sannolik efter ett fredsslut genom de förbättrade försörjningsmöjligheterna. 

På litet längre sigt bör man också kunna räkna med en fortsatt reallönestegring 

med säg 2 % a 3 % om året. Låt oss dock icke vara alltför opitimistiska 

utan räkna med en reallöneökning på c:a 10 % åren närmast efter kriget. Då hyresnivån 

hållits konstant sedan 1939, ökar den höjda reallönen teoretiskt hyresbetalningsförmågan, 

mätt i en fast hyresprocent, endast om hyresnivån sänkes. En prissänkning 

kommer nämligen icke att omedelbart påverka hyresnivån; först skall de 

statliga s'l:lbventionerna - tilläggslånen, eventuellt även underräntan - bort. 

Någon hyressänkning härutöver vågar man knappast räkna med på kort sikt. Däremot 

blir det naturligtvis i praktiken lättare att betala en viss hyresprocent, när 

reallönen återställes och levnadsstandarden blir mer normal. Det blir sålunda 

säkert lättare att få folk. att lägga ner 20 % av sin inkomst på bostaden två år 

efter kriget, än det är nu. 

Räntenivån har våren 1945 sänkts med 0,5 %, vilket för nya fastigheter 

betyder en omedelbar ,minskning av fastighetsomkostnaden med 6 il 8 %. Detta 

kommer till en början sannolikt endast att minska statens subvention av överkostnaderna 

i motsvarande proportion. Först när överkostnadssubventionen faller bort 

kan en hyressänkning väntas. 

Aterstår möjligheten att hyresnivån påverkas nedåt genom förbättrade produktionsmetoder, 

en faktor som säkerligen kommer att göra sig gällande efterhand 

som konkurrensen på bostadsmarknaden tilltager, när efter kriget bostadsbristen 

är hävd och svårigheter uppstå att bibehålla den för närvarande höga produktionen. 

Icke ens gissningsvis kan man ange denna faktors betydelse. 

Tillsammans vågar man kanske uppskatta verkningarna av de relativt sett 

hyressänkande faktorerna till drygt 10 % på en femårsperiod. Eller med andra 

ord att "hyresbetalningsförmågan" för en arbetare som nu har c:a 4.000 kronor i 

årsinkomst, ökar från c:a 800 till c:a 875 il 900 kronor. Det' bör emellertid hållas 

i minnet, att det samtidigt försiggår en stegring i kvalitetskraven, som driver kostnaderna 

i höjden. 

B. övriga åtgärder för att sänka hyrorna i nybyggda lägenheter i Sandviken. 

övriga åtgärder för att utjämna skillnaden mellan inkomster och hyror 

Sandviken torde kunna inordnas under följande huvudrubriker: 

1. Byggnadslånebyrån sänker den nuvarande hyresnivån. 

2. Bostäder av sämre standard. 

3. Statliga stödåtgärder. 

4. Kommunala stödåtgärder. 

73 

I

74 

1. Byggnadslånehyråns fixering av 1939 års hyror. 

Det förefaller vara förtjänt aven prövning, om verkligen den av Byggnadslånebyrån 

fastslagna hyresnivån helt överensstämmer med 1939 års hyresnivå i 

den mening detta begrepp fastslås i författningen eller om författningen överhuvudtaget 

är tillämplig på Sandviken. Materialet, som stått till Byggnadslånebyråns 

förfogande torde varit knapphändigt; kan det påvisas, att det inte varit 

representativt, bör man ha vissa möjligheter att genomdriva lägre hyror (och större 

tilläggslån) . 

Det fordras emellertid, att byråns undersökningar kompletteras på denna 

punkt. Bl. a. är det nödvändigt att ha ytuppgifter och standarduppgifter för lägenheter 

byggda 1939 (eventuellt även tidigare år). 

Tabell 29 visar vilka stora variationer som fanns i hyrorna för lägenheter 

byggda åren 1938 och 1939. Skillnaden i hyresbeloppen kan sannolikt bl. a. delvis 

återföras på, om lägenheten låg i ett tvåfamiljshus eller ett flerfamiljshus. Ur siffrorna 

kan dock icke utläsas mycket mer än att det knappast existerade någon 

"hyresnivå" i egentlig bemärkelse. Hyresläget var ytterst labilt; för 2 rum och 

kök skulle man kanske kunna ange följande hyror: 

2 rum och kök utan bad c:a 800 kronor') 

2"" "med" "1.000,, 

nen förra siffran 800 kronor är ett medeltal för 14 fall. (En lägenhet med onormalt 

låg hyra utesluten). 1.000 kronor är ett genomsnitt av kostnaden för 8 st. 

lägenheter, varav 4 st. byggts 1938 och 4 st. 1939. Här visar 1939 en avsevärt 

högre hyra än 1938. - (En lägenhet byggd 1939 med en årshyra av 1.500 kronor 

har uteslutits). 

Av siffrorna att döma kan man gissa, att möjligheterna att ändra nuvarande 

hyressättning äro begränsade, säg 1 kr. eller högst 2 kr. per kvm. 

2. Bostäder av sämre standard. 

Mycket starka skäl tala mot att lösa det föreliggande problemet genom att 

bygga bostäder av sekunda beskaffenhet: sociala skäl mot en bebyggelse, som är 

dömd att snart bli "förslummad", ekonomiska skäl mot nybyggnad av "omoderna" 

lägenheter, som ändå inte utan kraftiga subventioner kunna konkurrera med äldre 

omoderna bostäder. Som redan anförts i utredningen, bör problemet icke ses så, 

att de nybyggda lägenheterna skall passa a Il a bostadssökande. net gäller närmast 

att befordra en successiv uppflyttning från äldre till nyare lägenheter efterhand 

som lägenhetsbeståndet förnyas. Blir klyftan mellan hyresnivån i gamla och 

nya hus för stor - såsom i Sandviken för närvarande - upphör denna omflyttning. 

Det gäller alltså att först skapa möjligheter för hushållen till en naturlig 

rörlighet mellan olika typer. 

3. Statliga stödåtgärder. 

Statens stöd åt bostadsproduktionen består för närvarande i stor utsträckning 

av lån till förmånliga villkor. Det är sannolikt att man, när nuvarande krisåtgärder 

avvecklas, kommer att taga bort den nuvarande räntesubventionen och övergå till 

mer affärsmässiga principer vid långivning. Ett eventuellt subventionsbortfall här 

l) Sannolikt avser detta lägenheter i tvåfamiljshus.

kan dock väntas kompenserat genom ökade subventioner åt annat håll. Bortse vi 

:från ändrade villkor för statens stödåtgärder i form av lån, är det egentligen endast 

a) bidragen till barnrika familjer 

b) bidragen till pensionärshem 

som äro av betydelse för den fråga som här diskuteras. Det är uppenbart, att 

dessa bidrag skola utnyttjas så låugt som det är möjligt. 

Det synes sannolikt att dessa statliga bidrag utbyggas under de närmaste åren. 

För Sandvikens del skulle det närmast fordras ett ytterligare stöd åt barnfamiljer, 

oberoende av oro de ha 1, 2 eller 3 barn. I riksdagen framförda krav om barnbidrag, 

diskussioner inom befolkningsutredningen etc., synes göra det motiverat 

att räkna med att staten kommer att ge ökade anslag för lösningen av åtminstone 

2-barns-familjernas bostadsfråga. Något positivt beslut kan emellertid icke fattas 

förrän tidigast under 1945 års riksdag, varefter det måste dröja, innan systemet 

kommer igång. 

Även s a n e r i n g e n av äldre bebyggelse, särskilt s. k. stadsplanernässig sanering, 

torde under de närmaste åren bli föremål för statens intresse och stöd. Formerna 

härför äro under utredning av Bostadssociala utredningen. 

4. Kommunala stödåtgärder.') 

(Här framförda synpunkter ha icke karaktär av förslag, de avse endast att peka 

på några utvägar och deras innebörd). 

Av det hittills framförda har framgått, att om man omedelbart och mer effektivt 

vill sänka hyresnivån i Sandviken, torde det endast kunna ske genom kommunala 

eller enskilda subventioner av sådan karaktär att de a d d e r a sig till de 

statliga. 

Härvid blir det angeläget att skilja mellan åtgärder på k o r t och l å n g sikt. 

Hjälpåtgärder på kort sikt avse att klara situationen över den nuvarande krisen. 

Härvid kunde man tänka sig kontanta hyresbidrag eller 

hyresnedsättning för familjer med barn som äro i behov 

härav. 

Bidraget skulle alltså utgå i form av reducerad hyra under t. ex. 1945 och 1946, 

med säg 15 kronor per månad för personer med taxerad inkomst under ett visst 

belopp. Var inkomstgränsen sättes eller om en inkomstgräns sättes, spelar kanske 

ur ekonomisk synpunkt inte så stor roll som man skulle kunna tro. (Totalt fanns 

1944 drygt 600 2-barnsfamiljer, varav 353 voro tråugbodda). Endast en del av 2barnsfamiljerna 

behöver hjälpas till en början; säg att 50 lägenheter subventionerades 

på detta sätt 1945 och 50 stycken 1946. Subventionen skulle avvecklas, när 

statliga stödåtgärder satte in eller familjeinkomsten steg över inkomstgränsen, eller 

när lägenhet av motsvarande storlek och godtagbar standard blir ledig till ett 

överkomligt pris. 

En subvention omfattande 50 lägenheter under 1945 och ytterligare 50 stycken 

under 1946 skulle alltså kosta 9,000 resp. 18,000 dessa lir. 

Subventionen skulle främst kunna tänkas ormatta familj er med 2 minderåriga 

barn. Den torde i enlighet med sitt syfte att öka tillgången på större lägenheter 

1) Diskussionen avser även att vara tillämplig på enskilda stödåtgärder av samma karaktär, 

som kunna tänkas ersätta kommunala. 

'15

78 

Sammanfattning av undersökningens viktigaste resultat. 

1. Befolkningsutvecklingen i Sandviken kommer under de närmaste tjugo åren 

att medföra betydelsefulla förändringar. För närvarande finns det gott om 

folk i de yngre arbetsföra åldrarna och relativt få barn och åldringar, men 

befolkningen kommer snabbt att "förgubbas". Samtidigt med att antalet 

åldringar kraftigt ökas kommer det att råda brist på ung arbetskraft. Medan 

åldersklasserna 20-30 år nu äro talrikast kommer deras plats år 1960 att ha 

intagits av åldersklasserna 40-60 år (sid. 31 diagram 10). 

2. Antalet skolbarn kommer att öka väsentligt. Även om ingen inflyttning tänkes 

äga rum komma dessa att öka med nära 20 % (sid. 34 diagram 13). 

3. Handel och hantverk äro troligen underrepresenterade i Sandviken med hänsyn 

till kommunens storlek och befolkningens hehov (sid. 15 diagram 5). 

4. Av bostäderna i Sandviken voro 1944 omkring 30 % arbetsgivarbostäder och 

30 % egna hem. Centralvärme fanns i 52 % av samtliga lägenheter men endast 

10 % hade badrum. Samma år voro 87 % av samtliga lägenheter 2 rum och 

kök eller mindre (sid. 39). 

5. Trångboddheten var mycket utbredd 1944. Enligt den utrymmesnorm, som 

använts i undersökningen, voro 18 % av lägenheterna och 28 % av de boende 

trångbodda. De flesta av de trångbodda lägenheterna voro lägenheter med barn 

(sid. 45--49). 

6. Ar 1939 redovisades 797 inneboende i 610 lägenheter. Då de inneboende huvudsakligen 

återfanns i de större lägenheterna, voro de endast i ett fåtal fall 

orsak till trångboddhet. De utgöra emellertid en reserv av lägenhetssökande 

(sid. 48). 

7. Hälften av inkomsttagarna i Sandviken hade år 1942 högre och hälften lägre 

inkomst än 3,442 kronor. För arbetare var medianinkorosten 3,515 kronor 

medan en fjärdedel hade mindre än 2,865 kronor och en fjärdedel mer än 4,134 

kronor i inkomst samma år. 

8. Av arbetarna betalade de som bodde i brukets lägenheter 1939 omkring 7 % 

av sin inkomst i hyra, medan de som bodde i lägenheter uthyrda i fria marknaden 

i genomsnitt 18 % av inkomsten i hyra. 

9. Det framtida bostadsbehovet. Vid början av år 1944 kan bostadsbristen uppskattas 

till c:a 425 lägenheter. Lägenhetsbehovet dårutöver 1944-1950 beräknas 

vid fortsatt inflyttning uppgå till 730 st. Även utan inflyttning kommer 

det att uppstå ett lägenhetsbehov av 435 lägenheter under denna period. 

Drygt 2/3 av lägenheterna böra vara familjebostäder. I bägge fallen upp-

- 

i

Tabellbilaga. 

Tabell 1. Antal giftermål, födda och döda i Sandviken åren 1920-1943 . 

BILAGA 1. 

. h Giftermål Födda Döda Födelseöverskott 

1920 ............ 68 246 111 135 

1921 ............ 61 204 116 88 

1922 ........ . 50 180 90 90 

1923 47 145 83 62 

1924 .......... 55 146 96 50 

1925 · . . . . . . . . . 65 146 95 53 

1926 ...... " 84 160 87 73 

1927 · . . . . . . . . . 82 191 125 66 

1928 ••...... o. 84 183 116 67 

1929 101 181 98 83 

1930 · . . . . . . . . . . . 143 219 118 101 

1931 ............ 103 214 131 83 

1932 ............ 100 184 137 47 

1933 ............ 98 176 160 16 

1934 .. , ......... 137 197 111 86 

1935 ........ -, .. 141 226 141 85 

1936 ............ 174 206 141 65 

1937 ........ -, .. 159 209 141 68 

1938 · 0·0········ 187 253 153 105 

1939 ............ 167 270 136 134 

1940 · . , - . . . . . . . . 178 252 140 112 

1941 ..... , ...... 152 251 128 128 

1942 · . . . . . . . . . . . 153 266 121 145 

1943 .- .. -, .. -, .. 143 337 137 200 

Bl 

i 

il". 

I 

" ..

'j'abell 2. Antal in- och utflyttade, fördelade efter kön åren 1920-1943. Sandviken. 

Båda köJlen 

+ 

Män 

Utflyttade 

Inflyttade 

Kvinnor Summa 

Ar 

+ 

Kvinnor Summa 

Män 

Män 

57 

91 

119 

50 

N e l t o 

K"illIlOF 

+ 

4 

45 

55 

8 

53 

46 

64 

42 

46 

27 

127' ) 

131 

243 

310 

234 

101 

22 

198 

295 

139 

470 

534 

118 

173 

118 

63 

66 

7 

1 

74' ) 

58 

79 

115 

105 

62 

28 

138 

94 

74 

157 

188 

111 

110 

49 

22 

23 

39 

26 

53' ) 

73 

164 

195 

129 

39 

60 

201 

65 

313 

346 

7 

63 

69 

41 

43 

10 

647 

417 

410 

563 

407 

500 

289 

292 

289 

320 

416 

330 

333 

217 

341 

433 

463 

482 

913 

975 

670 

874 

919 

683 

329 

229 

222 

274 

227 

269 

160 

177 

170 

185 

236 

195 

208 

124 

204 

249 

277 

284 

444 

500 

385 

469 

491 

378 

318 

188 

188 

289 

180 

231 

129 

115 

119 

135 

180 

135 

125 

93 

137 

184 

186 

198 

469 

475 

285 

405 

428 

305 

590 

326 

291 

513 

453 

527 

416' ) 

423 

532 

630 

650 

431 

355 

413 

636 

572 

933 

1.016 

1.031 

1.148 

788 

937 

985 

683 

325 

184 

167 

266 

234 

270 

234' ) 

235 

249 

300 

341 

257 

236 

262 

298 

323 

434 

472 

555 

610 

434 

491 

514 

368 

265 

142 

124 

247 

219 

257 

182' ) 

188 

283 

330 

309 

174 

119 

153 

338 

249 

499 

544 

476 

538 

354 

446 

471 

315 

1920 

1921 

1922 

1923 

1924 

1925 

1926 

1927 

1928 

1929 

1930 

1931 

1932 

1933 

1934 

1935 

1936 

1937 

1938 

1939 

1940 

1941 

1942 

1943 

6 

10 

1) Härutöver inskrevs i Högbo församling den 31/12 1926 från Ovansjö församling 955 män och 892 kvinnor, tillsammans 1.847 

personer. Ovansjödelen införlivades genom K. Brev 5/3 1926 med Högbo församling och utgör en del av Sandvikens köping.

Tabell 3. Folkmängden den 31/12 1940 i Sandviken, fördelad efter ålder och civilstånd. 

Ogifta \lifta Förut gifta Summa 'fota} 

Ålder 

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Mun Kvinnor folkmängd 

0- 5 603 578 603 578 1.181 

5-10 489 539 489 539 1.028 

10-15 516 527 516 527 1,043 

15-20 586 543 2 20 588 563 1.151 

20-25 665 447 100 287 3 765 737 1.502 

25-30 422 179 456 659 5 2 883 840 1.723 

30-40 360 201 1,321 1,243 17 30 1.698 1.474 3.172 

40-50 134 148 1,066 925 31 69 1.231 1.142 2.373 

50-65 68 143 936 789 80 202 1.084 1.134 2.218 

65- 31 66 273 202 160 261 464 529 993 

Summa 3,874 3,371 4,154 4,125 293 567 8.321 8.063 16.384 

Tabell 4. Folkmängden i Sandvikens köping och Högbo kommWl efter huvudgruppel' av yrken den 31/12 1940. 

Yrkesverksam befolkning' Hola beEolkningen Hela befolkningen i % 

Hela Därav Hela Därirv Hola Därav 

lwmmunell Sandvikens kommuncn Sandvikens IWIDnlllllen Sandvilwns 

( stadcn) köping (staden) köping (staden) köping 

Yrkesg-ruJlp 

I. Jordbruk med binäringar ............ ' ....... 267 95 713 232 4,3 2,0 

Il. Industri och hantverk . ..................... 5,817 5,106 13,264 11,525 81,0 82,6 

III. Samfärdsel . ............................... 140 118 330 276 2,0 2,0 

IV. Handel .......... . . . . . , . . . . , . . . . . . . , 595 548 902 827 5,5 5,9 

V. Allmän förvaltningstjänst och fria yrken ...... 364 337 624 553 3,8 4,0 

VI. Husligt arbete . . . . . . . ........... ' ....... 310 273 362 315 2,2 2,3 

VII. Ospecificerad verksamhet .................... 9 9 189 169 1,2 1,2 

00 

'" 

Samtliga 7,502 6,486 16,384 13,947 100,0 100,0

Tabell 8. Antalet barn i åldern 0--15 år i Sandviken ffi'en 1940-1955, 

Alternativ A. 

Ingen inflyttning (alt. I). Fruktsamhet Sandviken 1943. 

1955 

1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 

1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 

Alder 

209 

200 

199 

199 

198 

225 

225 

226 

225 

225 

226 

226 

316 

249 

235 

239 239 238 238 209 209 209 209 

229 229 229 228 228 200 200 200 

229 228 228 228 227 227 199 199 

228 228 227 227 227 226 226 199 

320 227 228 227 227 227 226 226 

252 319 227 227 226 226 226 225 

237 252 319 227 227 226 226 226 

240 237 251 318 227 227 226 226 

257 240 237 251 318 226 226 225 

m m _ _ m m _ _ 

313 251 256 239 236 250 317 226 

_ 203 213 _ m 250 B 256 _ 239 _ 236 _ 250 B 317 

201 234 203 212 250 255 238 235 

167 201 233 203 212 250 255 238 

253 251 266 337 240 240 239 

260 242 241 255 323 230 230 

253 259 241 239 254 321 229 

213 252 258 242 239 253 320 

202 213 253 258 241 238 252 

237 203 213 252 258 241 238 

200 238 203 214 252 258 240 

165 201 234 204 214 252 257 

190 166 201 235 204 213 251 

236 191 167 202 235 203 213 

217 237 192 167 202 234 203 

208 218 237 192 167 202 234 

209 209 219 238 192 167 202 

205 210 210 219 238 192 167 

204 205 211 210 219 238 192 

0-1 

1-2 

Z-1! 

3-4 

4-5 

5-6 

6-7 

7-8 

8-9 

9-10 

10-11 

11-12 

13-13 

13-14 

14--15 

3383 

3567 

3252 3492 

Totalt 

1005 

1126 

1252 

1148 

1259 

1160 

1282 

1167 

1033 

Därav antal 

barn i åldern 

9-5 1181 

5-10 1028 

19-15 1043 

!:S

Tabell 9. Antalet barn i åldern 0-15 år i Sandv1ken åren 1940-1955. 

Alternativ B. Inflyttning enl. alt. II. Fruktsamhet == Sandviken 1943. 

1955 

258 

247 

247 

248 

248 

263 

264 

267 

268 

270 

260 

260 

333 

268 

255 

1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 

273 273 273 273 258 258 258 258 

263 263 263 263 263 248 248 248 

250 262 262 262 262 262 248 248 

250 250 262 262 262 262 262 248 

323 251 251 263 263 263 263 263 

255 323 252 252 264 264 264 263 

241 257 325 253 253 265 265 265 

244 244 258 326 255 255 267 267 

263 247 247 261 328 256 256 268 

259 266 249 249 263 330 258 258 

220 261 267. 251 251 284 331 260 

209 222 262 269 253 253 266 333 

239 210 222 263 270 253 254 267 

205 240 211 223 264 270 254 254 

171 206 240 212 224 264 271 255 

1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 

253 251 266 337 260 260 273 

260 242 241 255 323 251 250 

253 259 241 239 255 322 250 

213 252 258 241 240 254 322 

202 213 253 258 241 239 254 

237 203 213 252 258 240 240 

200 238 203 214 253 259 242 

165 201 234 204 215 254 260 

190 166 201 235 205 215 256 

236 191 167 202 236 206 218 

217 237 192 167 203 236 207 

208 218 237 192 168 204 238 

209 209 219 238 193 169 205 

205 210 210 219 239 194 170 

204 205 211 210 220 239 195 

Alder 

0-1 

1-2 

2-3 

3-4 

4--5 

5-n 

6-7 

7-8 

8-9 

9-10 

10-11 

11-12 

12-13 

13-14 

14--15 

3956 

3882 

3252 3542 

Totalt 

1248 

1332 

1376 

1323 

1341 

1218 

1326 

1174 

1042 

Därav antal 

barn i åldern 

0-5 år 1181 

5-10 1028 

10-15 1043 

x

90 

Tabell 11. Antal bostadshus i Sandviken 1944 fördelade efter byggnadsår. 

Byggn.-år 

Antal bostadshus 

Däravmeduedanstående 

antal lägenheter 

1. 2. 3. och fL 

1940-44 ........ " .... 94 48 20 26 

1935--39 .............. 391 98 212 81 

1930-34 .............. 231 64 138 29 

1925--29 o.· ..... ····· . 177 61 102 14 

1920-24 .............. 83 40 32 11 

1915--19 .............. 166 59 67 40 

1910-14 ......... -, ... 122 42 57 23 

1905--09 · ......... ", .. 95 22 26 47 

1900-04 ....... , ...... 63 13 12 38 

1895--99 · ............. 60 13 9 38 

1890-94 ••• o ••• •••• ••• 67 24 9 34 

1385-39 .............. 12 3 9 

1880-34 .... -, ........ 27 7 2 18 

före 1880 · ............. 98 39 9 50 

okänt år .............. 149 61 60 28 

ombyggda 1920-29 168 43 75 50 

1930-39 34 12 14 8 

., 1940-44 1 1 

obesvarade . . . . . . . . . . . . 8 4 3 1 

Samtliga 2.046 654 847 545 

Tabell 12. Antal lägenheter år 1944 fördelade efter ålder. Sandviken. 

Lägenheter 

i hus 

byggda år 

Samt!. 

Jägenheter 

Därav antal 

lag. i hus 

med minst 

3 lag. 

1940-1944 " ............ 

1935--1939 ...... , ....... 

326 

954 

-'l 

432 

1930-1934 ••• 

0.0 •••••••• 499 

160 

1925--1929 .............. 318 52 

1920-1924 .............. 155 51 

1915-1919 .............. 392 198 

1910-1914 .............. 266 110 

1905--1909 ............ .. 384 287 

1900-1904 .............. 252 215 

1895--1899 .............. 294 263 

1890-1894 .............. 245 204 

1885--1889 .............. 76 73 

1880-1884 .' ............ 145 134 

före 1880 .............. 337 273 

okänt år .............. 292 107 

or.nbyggt 1920--1929 405 212 

ombyggt 1930-1939 ...... 77 37 

ombyggt 1940-1943 ...... 1 

uppgift saknas ........ 190 

Samtliga 5.588 2.808 

1) För produktionen under denna tidsperiod saknas uppgift or.n antalet lägenheter per hUR

Tatell 13. Antal lägenheter fördelade efter upplåtelseformen och storlek år 1939. Sandvikens 

köping. 

1 9 3 9 

Lägellhetsstorlek Hyres- Ägar- Arb.-giv. Övriga S:a 

lägenh. lägenh. lägenh. 

1 rum .................... 137 11 179 47 374 

1 kök .................... 105 5 111 61 282 

2 rum ....... , ......... , .. 16 7 33 9 65 

3 och flera rum ............ 15 7 3 25 

1 rum med kokvrå ........ 36 4 13 16 69 

2 rum med kokvrå ........ 19 23 15 29 86 

3 rum med kokvrå ........ 2 17 3 3 25 

1 rum och kök ............ 603 174 921 210 L908 

2 rum och kök ............ 239 505 130 127 1.001 

3 rum och kök ............ 31 167 53 35 286 

4 rum och kök ............ 9 102 20 19 150 

5 o. flera rum och kök .... 4 64 44 5 117 

Obesvarat ................ 

Summa 1.201 1.094 1.529 564 4.388 

Tabell 14. Antal lägenheter fördelade efter upplåtelseformer och storlek. Sandvikens 

stad 1944. 

Lägenhetsstorlek 

Hela 

staden Arb. giv. 

lägenh. 

Däravi) 

Hyreslägenh.Ägar- 

lägenh. 

l rum eller 1, kök 

2 rum .............. 

3 rum .............. 

1 rum och kokvrå 

2 rum och kokvrå '" . 

3 rum och kokvrå ,., . 

1 rum och kök """" 

2 rum och kök .", .... 

3 rum och kök " ..... , 

4 rum och kök ........ 

5 eller flera rum och kök 

Obesvarat ........... , 

807 

14 

4 

46 

37 

4 

2.470 

1.488 

412 

160 

133 

13 

356 

8 

2 

1 

12 

939 

136 

44 

23 

43 

8 

416 

25 

3 

50 

19 

3 

1034 

417 

66 

28 

16 

25 

7 

15 

20 

52 

20 

294 

793 

260 

127 

80 

Summa 5.588 1.572 2.077 1.693 

1) Dessutom finns ett antal lägenheter tillhörande andra upplåtelseformer. 

91

Tabell 21. Trångbodda lägenheter efter storlek i Sandviken år 1944. Arbetsgivarlägen 

heter. 

Därav trångbodda Därav trångbodda 

Lägenhetsstorlek 

Antal 

lägenheter Antal 

i % av hela "Antal 

antalet lä- lagenheter 

genheter av med 

motsvaran- barn 1) 

de storlek 

Antal 

i % av hela 

antalet låg. 

m. barn av 

motsv. 

storlek 

1 rum eller 1 kök ........ 330 62 18.8 44 44 100.0 

2 rum utan kök ..... , .... 8 

3 el. fl. rum utan kök .... 2 

1 rum och kokvrå .......... l 

2 rum och kokvrå ........ 12 l 8.3 4 l 25.0 

1 rum och kök ............ 939 345 36.7 349 233 66.8 

2 rum och kök ............ 135 24 17.8 72 18 25.0 

3 rum och kök ............ 44 l 2.3 21 l 4.8 

4 rum och kök ............ 23 16 

5 o. fl. rum o. kök ........ 43 22 

Obesvarat ............... , 8 4 

t) barn under 16 år. 

') exkl. 27 st. utan redovisat antal boende. 

Summa 1.545') 433 28.0 532 297 55.8 

Tabell 22. Samtliga lägenheter i Sandvikens stad 1944, fördelade efter storlek samt antal 

barn i hushåll med två vuxna. 

Absoluta tal. 

Antal familjer med 2 vuxna och 

Lägenhetsstorlek ....... barn under 16 år barn l) 

1 2 3 4 el. fl. 1 2 3 4 el. fl. 

l rum el. l kök 109 32 l 114 35 4 l 

1 rum och kök 676 268 63 l2 838 374 112 58 

2 rum och kök ...... 343 180 55 11 474 240 79 43 

3 rum och kök ...... 73 48 18 4 95 73 28 16 

4 rum och kök ...... 27 18 7 4 30 30 15 13 

5 el. fl. rum och kök 18 9 7 2 22 14 14 5 

Samtliga 1.246 555 151 33 1.573 766 252 136 

D :0. Relativa tal. 

Tabell 22 A. D:o Relativa tul 

1 rum el. kök ........ 8.7 5.8 0.7 7.2 4.6 1.6 0.7 

1 rum och kök ........ 54.2 48.3 41.7 36.4 53.3 48.9 44.4 42.6 

2 rum och kök ........ 27.5 32.4 36.4 33.3 30.1 31.3 31.3 31.6 

3 rum och kök ........ 5.8 8.6 11.9 12.1 8.0 9.5 11.1 11.8 

4 rum och kök ........ 2.2 3.2 4.6 12.1 1.9 3.9 6.0 9.6 

5 el. fl. rum och kök .. 1.4 1.6 4.6 6.0 1.4 1.8 5.6 3.7 

, ) barn även över 16 år. 

Samtliga 100 100 100 100 100 100 100 100 

99

Il 

Tabell 27. Antal inkomsttagare i Sandviken fördelade efter inkomster år 1942. 

I. II. III. IV. 

Inkomst 

kronor 

Jord- och 

skogsbruk Arbetare 

Hantverkare 

mindre 

affarsmän 

lägre tjänstemän 

ill. fl. 

Hö&,re tjänsteman, 

läkare 

större 

affärsidkare 

ill. fl. 

Summa 

Män Kv. :VIän Kv 1\iän Kv. Män Kv. Män Kv. 

0- 499 3 3 3 6 3 

500- 999 14 5 104 208 21 58 139 271 

1000- 1499 26 302 192 33 102 361 294 

1500- 1999 15 1 211 91 50 87 276 179 

2000- 2499 24 300 33 67 88 391 121 

2500- 2999 38 1 479 11 64 57 581 69 

3000- 3499 35 742 4 39 19 816 23 

3500- 3999 8 1568 81 42 1657 42 

4000- 4999 9 1298 166 22 1473 22 

5000- 5999 4 133 197 16 334 16 

6000- 6999 32 126 5 158 5 

7000- 7999 1 3 63 13 67 13 

8000- 8999 1 62 3 1 1 64 4 

9000- 9999 1 1 36 1 38 1 

10000-19999 l 115 l 43 4 159 5 

20000 o. däröver 

1 37 2 38 2 

Summa: 179 7 5177 542 1121 514 81 7 6558 1070 

103

Tabell 29. Lägenheter byggda i Sandviken 1938 och 1939 och uthyrda i fria marknaden, 

fördelade efter årshyra 1939. 

1 rum och kök 2 rum och kök 

Årshyra 1938 1939 1938 1939 S:a 

med ev. med ev. med ev. med ev. med ev. med ev. med ev. 

utan bad och bad utan bad och bad utan bad och bad utan bad 

350- 399 1 1 2 

400- 449 1 1 

450- 499 1 2 1 (1)') 4 

500- 549 

550- 599 

600- 649 2 1 3 

650- 699 

700- 749 (1)') 4 1 6 

750- 799 1 1 3 5 

800- 849 1 2 3 

850- 899 

900- 949 2 2 

950- 999 4 2 1 1 8 

1000-1100 2 2 

1275 l 1 

1500 (1)' ) 1 

Surnma 4 4 5 5 8 5 7 38 

') Se sid. 75. 

105

106 

BILAGA 2. 

P. M. 

rörande bostadsräkningen i Sandviken i mars 1944. 

För att få aktuellt material till bostadsundersökningen har utförts en särskild 

bostadsräkning. Bostadsräkningen omfattade samtliga lägenheter inom Sandvikens 

stad - med undantag av rena jordbrukslägenheter. Önskade uppgifter insamlades 

av särskilda bostadsräknare genom personliga besök i varje enskild lägenhet. Insamlade 

uppgifter granskades av hälsovårdsinspektör Salomonson. 

Följande uppgifter antecknades av bostadsinspektörerna: 

Lägenhetsinnehavarens namn och födelseår. 

Fastighetens byggnadsår. 

Lägenhetens storlek. 

Lägenhetens standard (utrustning med c. V., w. C., vatten). 

Lägenhetens kvalitet. 

Antal boende fördelade på vuxna män och kvinnor, barn över och under 16 år, 

antal inneboende. 

Till sist antecknades om lägenheten var en uthus- eller källarlägenhet. 

De genom bostadsräkningen insamlade uppgifterna ha jämförts med de uppgifter, 

som insamlades genom den allmänna bostadsräkningen 1939. Denna omfattade 

dock endast köpingen. Det totala antalet lägenheter, som redovisades 1944 il 

överstiger dock rätt betydligt det som erhålles, om man till antalet år 1939 redo- t' 

visade lägenheter lägger produktionen åren 1940-1943 och lägenhetsbeståndet i 

ytterområdena. Detta torde dels bero på att några lägenheter icke. redovisats 1939, 

dels på att bostadsbristen gjort att man tagit i anspråk ett antal tidigare utrymda 

uthus- och källarlägenheter.

BILAGA 3. 

Kostnader och finansiering av egna hem. 

Årsomkostnader m. m. 

Total anskaffningskostnad 

Därav: 

Tomt 

Materialkostnader 

Arbetskostnader 

Eget arbete (uppskattat) .................. . 

Annat arbete ............................... . 

Årliga utgifter: 

Räntor ......................... . 

Amortering ............................... . 

Försäkring, vatten, fastighetsskatt m. m. . ...... . 

Värme (egen kostnad) ..................... . 

Summa 

107 

2-våningsvilla 

12D m 2 

2 låg. a 2 

rum och kök 

34,ODO 

2,500 

22,400 

5,100 

2,500 

1,500 

1,050 

165 

355 

240') 

1,810 

Därifrån avgår hyresinkomst ....... . ............ .... ..... ... .. 900 

1) Bränslekostnad enl. avtal. 

Monteringsfärdigt hus. 

2) Fredsvärme ej enl. avtal. 

3) Fredsvärme. 

Summa 910

108 

--- .. --. ·===== .................. """"""'''''''''''''' ___ iiiiiliiiiiiiiiiiiiliiiiiiiiiiiiiiiiiljiiöi 

BILAGA 4. 

Specialundersökning 

För att utröna i vad mån personer, som arbeta i Sandviken, genom bostadsbristen 

tvingats bosätta sig utanför staden, utsändes 500 formulär till personer anställda 

vid Järnverket eller See Fabriks A.-B. En avskrift av det formulär, som 

användes, återgives här nedan. 

Avskrift av formulär. 

Detta formulär skall läggas till grund för en beräkning av behovet av nya bostäder 

i Sandviken, varför det är ytterst angeläget att alla besvara frågorna fullständigt. 

Namn ...... . 

född den ".............. år 

Fullständigt efter- och förnamn 

Nuvarande adress ....................................... , ..... . 

Nr eller namn på fastighet. Kommun. 

Anställd hos Yrke 

Eget hem 

Hyreslägenhet 

Inneboende 

Strykes under 

Civilstånd: Gift, ogift, änkling. Antal hemmavarande barn under 18 år ......... . 

över 18 år ......... . 

Varför är Ni bosatt utanför Sandviken? A) sökt men icke kunnat få bostad i Sand- 

viken. B) byggt mig eget hem. C) andra orsaker ..................... . 

Om bostad fanns att tillgå i Sandviken skulle Ni då inflytta hit. Ja. Nej. 

Om ja: Hur stor lägenhet skulle Ni efterfråga? 

A) Möblerat rum; B) 1 rum och kokvrå; C) l rum och kök; D) 2 rum och kök; 

E) 3 rum och kök; F) .. rum och kök. 

Det tillämpliga understrykes. 

Vad är Ni beredd att betala i hyra pr månad C:a ........................ kronor 

Övriga upplysningar Ni önskar lämna ... 

.. .. .. .... den .. .. . .. . .. .... 1944. 

Namnteckning. 

Sedan formuläret ifyllts inlämna det till närmaste förman eller avd.-kontor. 

Av de 500 utsända formulären återkommo 471 vederbörligen ifyllda. Som 

framgår av följande tabell 1, var det 323, som önskade bostad i själva staden.

", __ >- 

110 

Då det givetvis är av intresse att studera var de bostadssökande för närvarandeäro 

bosatta har i nedanstående tabell 5 en relativt detaljerad redogörelse lämnats'härför. 

Tabell 5. Bostadsorter utanför Sandviken för arbetare anställda vid Sandvikens Jernverk 

och See Fabriks A.-B. 

Antal ink. uppgifler 

från 

Bostadsort Sandvl w See S:a 

kens Fabr. 

Jernverk A, B. 

Sandviken (ej närmare angivet) 

........ 15 3 18 

Ovansjö kommun: 242 64 306 

Därav i 

Åshammar ............ 18 18 

Kungsgården 41 15 56 

Backa med Dalsäng .... 37 5 42 

Stensätra .............. 16 9 25 

Sätra ..... , ...... ..... 54 9 63 

Sälj an 16 6 22 

Storviks köping 14 14 

Ovansjö kommun i övrigt 46 20 66 

Valbo kommun: 83 2 85 

Därav i 

Forsbacka 15 15 

Hagaström ............ 5 1 6 

Mackmyra 7 1 8 

Valbo kommun i övrigt .. 25 25 

Arsunda kommun 31 6 37 

Järbo kommun: 21 6 27 

Därav i 

Järbo (ej närm .. angivet) 16 5 21 

Finnäs ................ 1 1 

Ytterbyn ........... 5 5 

Gävle stad ........ 22 4 26 

övriga ................ 2 1 3 

Summa 385 86 471

Källor och litteratur. 

:E. von Hofsten: Demografiska undersökningar av Stockho1m.s folkmängdstillväxt. 

Stockholms Stads Statistik, Stockholm 1942. 

E. von Hofsten: Utredning angående Stadsplanen för Gubbängen. Stockholms 

Stads Statistik, Stockholm 1942 . 

. P. Holm: Samhällsundersökningar. Svenska Riksbyggens broschyr nr 3, Stockholm 

1944 . 

. A. Johansson: Det framtida bostadsbehovet i städerna. Ekonomisk tidskrift 

1939: 2. 

Sandvikens Jernverks Bolag: Ett svenskt Jernverk, Uppsala 1938. 

Sidenwall: Bruksdöden i Bergslagen i statistisk belysning. Statistiska seminariet 

vid Stockholms Högskola. 

Stockholm. EconoIUic Studies no 10: Population movements and Industrialization, 

Stockholm 1941. 

1. Svennilsson: Några svenska sysselsättningsproblem. Ekonomisk tidskrift 1943: 4. 

W. William-Olsson: Stockholms framtida utveckling, Stockholm 1941. 

·U. Åhren o. T. Åkesson: Bostadsförsörjning och samhällsplanering, Svenska Riksbyggens 

broschyr nr 1, Stockholm 1944. 

Statens offentliga utredningar. 

1938: 15. Betänkande angående landsbygdens avfolkning. 

1943: 39. 1940 års Norrlandsutredning: Utredning angående Norrlands näringsliv. 

1944: 7. A. Johansson: Bostadsproduktionens förutsättningar efter ett vapenstillestånd. 

Sveriges officiella statistik. 

Allmänna bostadsräkningen år 1933. 

1939 års allmänna hyresräkning: Sociala Meddelanden samt primärtabeller från 

Socialstyrelsen. 

Byggnadsverksamheten. 

Folkmängden och dess förändringar. 

Folkräkningarna 1910, 1920, 1930, 1935 och 1940. 

Befolkningsrörelsenj primärtabeller från Statistiska Centralbyrån. 

Industri. 

Fagerstas framtida befolkningsutveckling och bostadsbehov. 

Holmsunds 

" " " " 

Bofors 

" " " " 

(Utredningar utförda av Svenska Riksbyggen, ej publicerade.) 

111 

I 

I

112 

Register till tabellbil

Sid. 

22. Samtliga lägenheter i Sandvikens stad 1944 fördelade efter storlek samt 

antal barn i hushåll med t-vå vuxna. Absoluta tal ... . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 

22A. D:o relativa ta! .. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 

23. Antalet vuxna och barn boende i hyres- och ägarlägenheter av olika storlek. 

Sandviken 1944 ............................................... 100 

23A. Antalet vuxna och barn boende i arbetsgivarlägenheter av olika storlek i 

Sandviken 1944 ..................................................... 100 

24. Antal lägenheter med inneboende fördelade efter storlek och upplåtelseform. 

Sandviken 1944 ............................................. 100 

25. Lägenheter uthyrda i fria marknaden i Sandviken år 1939 fördelade efter 

lägenheternas storlek och årshyra .................................. 101 

26. Hyror som tillämpas i arbetsgivarlägenheter i Sandviken. . . . . . . . . . . . . . .. 102 

27. Antal inkomsttagare i Sandviken fördelade efter inkomster år 1942 ... . .. 103 

28. Antal hushåll av olika storlek fördelade på olika lägenhetstyper. Dels den 

faktiska fördelningen 1944, dels samma hushåll fördelade utan trångboddhet 

............................................................ 104 

29. Lägenheter byggda i Sandviken 1938 och 1939 och uthyrda i fria marknaden, 

fördelade efter årshyra 1939 .................................... 105 

I 

__________ 1 

113

114 

Förord 

Inledning 

Kap. I: 

Innehållsförteckning. 

sid. 

sid. 

Sandvikens hittillsvarande befoJkningsutveckling och nuva- 

rande struktur .......................................... sid. 6-17 

Folkmängden sid. 7. - Arbetarantal vid Sandvikens Jernverk 

sid. 8. - Nativitet, dödlighet och giftermålsfrekvens 

sid. 9. - In- och utflyttning sid. 11. - Befolkningens åldersfördelning 

1940 sid. 12. - Befolkningens könsproportion 

sid. 13. - Befolknlngens yrkesfördelnlng sid. 14. - Förekomst 

av butiker, hantverk m. m. sid. 16. 

Kap. II: Sandvikens framtida folkmängd .......................... sid. 18-35 

Prognoser över den framtida folkmängden i ett samhälle 

sid. 18. - Näringslivets expansionsmöjligheter sid 19. - 

Demografiska utvecklingsmöjligheter sid. 22. - Antaganden 

för befolkningsprognoser sid. 25. - Inflyttning sid. 25. 

- Könsproportion sid. 26. - Födelser sid. 27. - Dödlighet 

sid. 28. - Den framtida folkmängden och dess sammansättning 

(karakteristiska drag i utveckllngen) sid. 28. 

Skolbamsprognoser sid. 33. 

Kap. III: Bostäder och boendeförhållanden i Sandviken åren 1939 

och 1944 ................................................ sid. 36-49 

A. B o s t ä d e r n a: sid. 36-43. - Bostadsbeståndets 

ålder sid. 36. - Bostadsbeståndet efter upplåtelseformer sid. 

38. ,- Bostadslägenheternas storlek sid. 39. - 

modernitet och kvalitet sid. 40. 

Bostädernas 

B. De boende och bostäderna sid. 43-49. 

Definition av begreppet "trångbodda lägenheter" sid. 43. - 

Hushållens storlek sid. 44 - Trångboddhetens utbredning 

sid. 45. - Inneboendefrekvens sid 48. 

Kap. IV: Bostadskostnaderna vid olika upplåtelseformer ............ sid. 49-52 

Hyreslägenheter sid. 49. - Arbetsgivarlägenheter sid. 50. 

- Egna hem sid. 51. - Sammanfattande jämförelser av bostadskostnaderna 

i Sandviken sid. 52. 

Kap. V. Inkomster och hyresbetalnlngsförmåga ..................... sid. 53-59 

Arsinkomster för olika samhällsgruppe:t: i Sandviken år 

1942 sid. 53. - Inkomster och bostadskostnader sid. 55. - 

3 

5 

•

Sandviken planerar sin bostadsförsörjning - 150 års jubileum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?