Sandvikens stadsförvaltning

SANDVIKENSSTADSFÖBVALTNING

Utgivare: Sandvikcns stadTcxt och omslagsbildcr: Carl BjörkTeckningar: Eigil ThorelILay-ollt: Hans LindbladTryckeri : Trycksam) GävleOm~bgsbildcr:Stadshusct) SCtt fr3.n söderKopparblomman av Arne Jones,skulpturcn uppställd vid KonsthallenFärgbilden ovan återger taket i vigselrulllmcrE n his to."ikTanken att skapa en kommunal förvaltningsbyggnadi Sandviken fördes fram redani samband med att fullmäktigeinstitutionenInfördes 1918. Frågan blev särskiltaktuell, då brukssamhället 1927 bildade köping.Men fortfarande under några år sköttesde olika organen av ordförandena, somutförde skrivarbetet i sina bostäder.Ar 1930 anställdes flera tjänstemän.Sandviken fick först kommunalkamrer, någotdärefter stadskassörska samt stadsingenjör.Köpingen förvärvade också nämndaår en mindre bostadsfastighet vid Odengatan32, som inte bara gav nödiga kontorslokaler,utan även bostäder åt ett par befattningshavare.Kommunalkontoret fick lokaleri nedre botten, bostäderna återfannsen trappa upp. Stadsingenjören hade förstsina lokaler som ett provisorium i gamlaposthuset vid Stationsgatan, men i sambandmed en utbyggnad av kommunalhuset flyttadehan över dit. Även polisen flyttade ditmed kontor och arrestlokalerFörvaltningen svällde ut år till år, och iden mån nya organ tillkom och de gamlafick ökad personal, måste kommunen hyrain sig på andra håll i samhället, där lämpligakontorslokaler kunde uppbringas.Sandviken hade 1943 fått stadsrättigheteroch hela förvaltningen lades åter i stöpsleven.Man hade bland annat fått kommunalborgmästareoch byggnadschef.Stadsbildningen ställde ökade krav påförvaltningslokaler. Frågan togs upp i d;-ä~selkammarenoch fördes fram i stadsfullmäktigeden 3 februari 1945. Därvid tillsattesen kommitte med uppdrag att utredafrågan om uppförande av ett nytt stadshus.Efter närmare direktiv från fullmäktigeskulle kommitten låta upprätta programhandlingaroch anordna en arkitekttävlan.Till kommitterade utsågs C J Högström,Karl-Erik Nygren, Sigurd lindholm, CarlSebardt och Sven Forsgren.Den 12 april 1947 lämnade kommitten enredogörelse till stadsfullmäktige för sitt arbetedittills. Kommitten hade prövat fleraförslag till tomtmark. Sålunda hade man undersöktmark i kv. Lärkan vid Sveavägen­Barrsätragatan och i kv. Blocket och Malmrosten,mellan Hyttgatan-Hammargatan­Stålgatan-Kanalen, men dessa uppslagmåste överges bland annat på grund av attägaren Sandvikens Jernverk inte ville säljamarken.Vidare undersökte man möjligheterna i kvFörmannen, mellan Högbovägen-Storgatan-Vattugatan. Läget var bra, men tomten förtrång med tanke på framtida utbyggnad.I kv. Posten fanns norr om posthusettillräckligt utrymme tillgängligt, men markenhade inte det läge som man önskade.Kv. Missionären vid Storgatan 20 diskuterades.Tomten ligger intill Kyrkparkenoch hade vissa förtjänster men lämnadesmed hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter.Kv. Ritaren uteslöts av den anledningenatt man där planerade det nyaläroverket. Även ett par tomter norr omoch i samma kvarter som gamla stadshusetundersöktes, men tanken övergavs,då man ansåg att läget inte var tillräckligtdominerande i stadsbilden.Efter denna orientering stannade kommittenför tomtmarken öster och söder omJärntorget.Arkitekten professor Helge Zimdahl.Stockholm, hade anlitats av kom mitten förupprättande av förslag. Han hade ävenvarit ute och sett på de olika förslagen tilltomtplats.Arkitekt Zimdahl hade inhämtat de olikastyrelsernas och nämndernas lokalbehovoch med ledning därav uppgjort ett förslag.r detta förslag ingick även en konsthall.Zimdahl överlämnade redan den 21 december1946 sitt principförslag till utredningskommittim. Genomförandet förutsattp.

1( '-1i '~ ('~11f~~1Det gamla stadshuset blev polisbus.inlösen av tre fastigheter söder om Järntorgeti kv. Grillen och fyra fastigheter inorra delen av kv. Snickaren. Två fastigheterj norra delen av kv. Tapetserarenägdes redan av staden. I förslaget ingickatt nuvarande Järntorget skulle bli parkoch torget flyttas över till området västerom Hyttgatan. Längre ner mot Kanalenskulle området bli park av lekplatskaraktär.Grönskan norr om Stadshotellet skuflesammanflyta med det gräna området viddet nya Stadshuset.Kommitten föreslog, att stadsfuJlmäktigeskulle antaga förslaget j princip och uppdragaåt byggnadsnämnden att låta upprättaförslag till ändring av stadsplanen fördet berörda tomtområdet. Den 30 december1947 fastställdes stadsplaneändringen.Röra nde tomtens läge sade arkitekt2imdahl bland annat:"Ett naturligt administrativt centrum utgöresav skärningspunkten mellan Järntorget,Baldersplan och Jensasparken. Dessabreda gatustråk sammanflyta nu på ettganska tillfälligt och oartikulerat sätt. Stadsplaneförfattarenhar även varit medvetenhärom, då han i den fastställda planen hitförlagt en allmän byggnad. En stadshusbyggnadpå denna plats kan skapa fasthetåt planen. Byggnaden blir friliggande ochsynlig från omgivande gatustråk. Det ärdärför viktigt, att byggnaden från aila fyrasidor visar intressant exteriörkomposition,så att den kan bilda en centralpunkt i anläggningenoch fond i blickfältet från Järntorget.Baldersplan och Jensasgatan."Sedan professor 2imdahls förslag godkäntsav stadsfullmäktige, fick kommitten iuppdrag att följa stadsförvaltningens behovav lokaler och även ytterligare utreda fråganom den planerade konsthallen, som i2 3Stadsbusets buvudentre, sedd frJn jensasgatan'II

Zimdahls förslag ansågs fått för lite plats.Professor Zimdahls förs lag kom emellertidatt ställas på framtiden. De rådandebyggnadsrestriktionerna och det ansträngdaekonomiska läget kom hindrande emellan.Andra uppgifter ansågs ha företräde.Skolväsendet måste byggas ut, elverksbyggnadsku lle uppföras, byggnadskontoretmåste ha nya lokaler och förrådsbyggnadm. m., pensionärshem och nytt ålderdomshemstod på nybyggnadsprogrammet.Bild från entrehallen.De mest trängande lokalbehoven för förvaltningenhade också kunnat lösas genomprovisorier. Och den 15 januari 1949 upplöstesdärför stadshusbyggnadskommitten.Men den 7 december 1959 fördes fråganom ett nytt stadshus åter upp i stadsfullmäktige.Under de femton år som gått, sedanärendet först behandlades, hade mångaav de planerade projekten blivit lösta.Samtidigt hade förvaltningen svällt ut alltmeroch i vissa avseenden betecknades för-hållandena på stadshuset som oroande,bland annat var arkivförhållandena helt otillfredsställande.Man höll fast vid förslaget att bygga huseti huvudsak enligt den stadsplan, somupprättats av professor Zimdahl, dock avstodman från att flytta torget. Det gamlastadshuset skulle man omändra till polishus,varigenom denna förvaltnings trängandebehov av lokaler samtidigt kundelösas.Eftersom så genomgripande förarbetenvar gjorda av professor Zimdahl ansåg manatt det inte längre var nödvändigt att ordnaen arkitekttävlan. I stället överlämnade manåt arkitekt SAR S H Wraner i Gävle attupprätta förslag till byggnadens utformning.I den nya byggnadskommitten ingickledamöterna i drätselkammarens beredning.Vid denna tid var, som tidigare antytts,de olika kommunala organen splittrade påolika håll. I stadshuset trängdes fortfarandestadskansli och drätselkontor samt polisväsendet.och dessutom hade ett mindrerum två trappor upp gett kontorslokaler åtden nybildade stiftelsen Sandviken-hus.45Stadsingenjörskontoret och stadsarkitektkontorethyrde in sig i ett bostadsrättsföreningshusvid Hyttgatan 16, socialbyrånhyrde vid Baldersplan 1, exekutorerna återfannsi en äldre enfamiljsvilla vid Torggatan,skolkansliet var inhyst i Elverkets nyafastighet vid Ovansjövägen och hälsovårdsnämndenhade expedition vid Baldersplan1. Bortsett från polisväsendet, som i framtidenskulle få disponera hela det gamlastadshuset, samt Elverket och byggnadskontoret,som redan fått egna fastigheter,skulle alla de övriga här nämnda institutionernaföras in under samma tak i detnya stadshuset.Ar 1960 fick alltså arkitekt SAR S HWraner uppdraget att utarbeta förslag tillnytt stadshus. Det skulle placeras i östvästligriktning på södra sidan av Järntorget.Det innebar att staden måste lösain tre mindre fastigheter. Man höll sig alltsåtill samma tomtområde som den förstal Drätselkamma)'ens sessionsmm står ettgammalt golvur med loddragning.kommitten utsett, men marken disponeradesdelvis på annat sätt och själva byggnadenfick en helt annan utformning än den genomprofessor Zimdahls skiss angivna.Arkitekt Wraner säger om sitt stadshus:" Karaktären är den offentliga byggnadens.Detta intryck avses bland annat attnås genom materialvalet. Sålunda har jstörsta grad underhållsfria material använts.Skalan på huset har anslutits till stadensegen skala och arkitekturen har givits enviss värdighet. Det vill inte vara en byggnadmed amerikanska fritidskläder."Byggnaden är utformad med ett tvåvåningskontorshus mot väster, med lokalerför ett flertal av stadens styrelser ochnämnder. Denna nämndlänga, som längstmot väster påbyggts med en takvåning,

!'\ "L, -'!'ful I, \f(fY(f; 'Stadshuset och hotellbyggnaden förbinds meden gJng helt i glas dekorerad med talrikablomgrupper. 9delen klädd med slaggsten, som lagts påkant, med ljust murbruk i fogarna. Dengrön-grå-blå-skimrande slaggstensväggenvill anknyta till brukstraditionerna.Taket i sessionssalen är av klingsågadefurubräder lagda på förvandling, och läktar·partiet är klätt med finbehandlad, kvistrenfuru. Salen kan avskärmas för insyn genomstora draperier, som hänger ner från taklisten.Stolar och bord är utförda i valnöt ochstår på heltäckande mjuk matta.t salens kapprum är väggarna kläddamed obehandlade breda golvplank av furufrån Sandvikens egna skogar. Dörrarna tillsessionssalen är klädda med semskadehudar från älgar, fällda på stadens egnamarker. I kapprummets norm del har manplacerat en kraftig växtgrupp, som sökersig upp till taket över läktaren.I enrehallen består väggarna av marmorstuck.I anslutning till en sittgrupp återfinnerman en liten skulptur, Sol båten avKristian Berg, en gåva av stadens banker.Den ljusa hallen får även tjäna som utställningshallför stadsplanemodeller ochför uppsättning av skärmar med kartor överstadsplaner m. m.I de övriga våningsplanerna återfinnerman flera sammantri:idesrum. Den störstaär drätselkammarens sessionssal. Den liggermot norr och har en smal längsgåendebalkong. Salens väggar är klädda med valnötspanelfrån golv till tak. Taket är avobehandlad, klingsågad furu. Golvet täcksaven mjuk matta. Möbleringen är i valnöt.Vid väggen står ett gammalt golvur medloddragning.De övriga sammanträdesrummen är avmindre format och i något enklare utförande.Särskilt intresse tilldrar sig ett rum motsöder i anslutning till drätselordförandenstjänsterum. Detta rum kallas vigselrummetpå grund av att borgerliga vigslar sker där.Trätaket med vackra målningar är hämtatfrån en 1700-talsgård i Kallt järn i Järbo.Här och var i hallar och tjänsterum återfinnerman en stor del av stadens konstsamling,som på detta sätt blir tillgängligäven för allmänheten med ärenden tillstadshuset. I förrummet till drätselkammarenssessionssal har man hängt porträtt avframlidne drätselkammarordföranden C JHögström och stadsfullmäktiges f. ordförandenSven Floberg.Stadshusets placering på denna platsinnebar, att man skar av det gröna parkbälte,som från Köpmangatan går norrut ochsen v iker av västerut och fortsätter motJärntorget och Hyttgiltan. För att motverkaden avskärmning, som en mera kompaktbyggnad skulle ha skapat, har arkitekten genomglasdörrar och glasväggar gett genomsyn.Frånvaron av trappsteg till entrehallenoch arrangemanget med glas gör att manfår i det närmaste full genomsyn när manbefinner sig norr eller söder om det högakontorshuset. Grönskan flyter omärkligtsamman med den mjuka mattan j sessionssalen,och man kan med blicken följa detsom sker på andra s idan byggnaden. Tilloch med hisschaktet och skyddsräckena Itrappan är av glas för att inte skymma.Till stadshuset får man även räkna parkområdetnorr o ch söder om byggnaden.Detta har fått sin utformning så, att det såmycket som möjligt ansluter till vissa materiali Stadshuset. Runt om parkområdethar man dragit en låg slaggstensmur, medöppningar här och var och med rustika soffor.För att markera att även Järntorget hörtil[ stadshusmiljön har man få ngat In detnordvästliga hörnet av torget med en slag9-stensmur av samma utseende samt placeratsittgrupper och blomrabatter där.Parken mellan Stadshuset och Köpmangatanhar i övrigt förvandlats till en oas,som sommartiden är mycket eftersökt. Destora gröna ytorna har bårder av blommorutmed promenader, och mitt i fältet spelaren fontän sommartid. Då är även Järntorgetmed sina salustånd och stadshustrappanomtyckta träffpunkter.Byggmästareför stadshuset har varitByggnadsfirman Anders Diös AB. Stads·huset stod färdigt för inflyttning 1964.

Färgbilden på denna sida återger stadsfullmäktigessessionssal med den rustika, vackraslaggstensväggen. V llningsplanen på utvikningssidanär följande:Siallshuse is ,, ~ .... i .. gsplanerKällarvåningen med arkiv. Kontorslokalerlängst till höger.2 Bottenvåningen med sessionssalen tillvänster och kontor till höger.J Kontorslängans övre våningsplan.4 A rkiv utl'ymmen ..5 Drätselkammarens sessionssal och andrasammanträdesrum.6 Kontorslokaler7 Drätselkammarens kansli8 Vindsvåning9 Nämnds/ängans takvåning

- - - ----- ----------- - - - --=-rr . LJII~4 56 7[D23

De områden, som idag ligger inom Sandvikensstads gränser, hörde j äldre tid tillOvansjö. Utvecklingen va r i korthet:Från 1600-talets mitt och i fortsättningenutvecklades bergsbruket och järnhanteringenkraftigt i Gästrikland. OveralIt där detfanns en å med en fors eller ett fall tillräckligtkraftigt att lyfta en hammare ellerdriva en bläster, byggdes en hammarsmedjaeller en masugn.Högbo. som från början torde ha variten fäbodtrakt för Ovansjöbönderna. tickredan på 1500-talet en bofast befolkning avbönder och bergsmän. Det finns, en mantalslängdfrån 1544 som visar att Högboby hade 12 skattehemman.Fö.-saUllingcns od •• lcnbo.-gc.-liga kOlnlDUnenS bistoriaI Ullån, som rinner mellan Ojaren ochJädraån, fanns ett par strömmar eller fall,och i dem anlade man hammarsmedjor,som med hänsyn till deras lägen i ån kalladesOfvra hammaren och Nedra hamma-/-/ögbo kyrka, uppförd 1777.Stadshuset, sett fdn Polishuset.Enll'ehallen\

en. Ar 1659 erhöll Högbo privilegier förhammarsmide, men redan före denna·- tidtorde smide ha förekommit där.Redan 1622 hade befolkningen j Högbooch kringliggande byar fått ett eget kapelloch bildade alltså ett kapellag under Ovansjö.Kapellet uppfördes i Västanbyn, därvägar ledde österut mot Gävle, västerut motOvansjö och norrut mot Ockelbo. Här fannsSandviken och öppnade pastorsexpeditiondär. Den blev inrymd i kyrkoherdebostadenvid nuvarande Högbovägen 18. Ar 1900fick Sandviken egen kyrkogård.Men församlingen kallades alltjämt Högboförsamling. Alla ämbetsskrivelser tillHögbo församling ställdes alltså till Sandviken.Detta skapade vissa olägenheter.Men det var först 1936 som församlingensr ,även marknadsplats och gästgivargård, betydelsefulli forböndernas tidevarv. Mensen Högbo bruk kommit i gång och befolkningendär ökat, kom bruket alltmeratt utgöra centrum i bygden. Krav börjadedärför att ställas att kapellet borde flyttastill Högbo bruk.Detta kunde också förverkligas 1777.namn ändrades till Sandvikens församling.Den nuvarande kyrkan invigdes 1931.Krematoriekapellet på skogs kyrkogårdeninvigdes 1935.Den borgerliga kommunens gränsersammanföll med församlingens ända framtill köpingsbildningen den 1 januari 1927.Då bröt sig Sandvikens bruksområde ochMöjligen var det drygt 150-åriga kapelletrestaurerings moget, och det underlättadeväl beslutet. Men det anges ävensom skäl för flyttningen att om kapelletförlades till Högbo, så skulle bruksherr­egnahemsbebyggelsen (gränsen i nord-ostgick strax bortom ålderdomshemmet) ut ochbildade eget förvaltningsområde, medanHögbo gamla bruk och byarna däromkringbehöll egen kommunal administration. Sam­skapet utveckla större kyrksamhet och medsitt relativa välstånd bidra till ökade kollek­tidigt företogs en inkorporering av närliggandedelar av Ovansjö kommun till Sand­ter. Offerviljan fick man väl inte ifrågasätta.l gemen torde folket i Högbo och dess byarha haft det rätt knapert.Högbo förblev kapellag ända fram till1670. Då bröt sig bruket och byarna ut heltfrån den gamla moderförsamlingen ochbildade egen församling. Högbo borgerligakommun bildades 1663.Men vid den tiden hade mycket hunnitvikens köping.Vid den tiden hade nämligen egnahemsbebyggelseni väster och söder sprängtsockengränsen mot grannkommunen. I dennya bebyggelsen bodde människor, somhade sina arbetsplatser i Sandviken.. Debetraktade sig också som sandviksbor.Ovansjö-delen bestod av all bebyggelse söderom järnvägen samt Barrsätraområdet.Sandvikens första skolhus, uppfört 1875,numera utnyttjat till kontor för Sandvikensjärnverks samhällsavdelning.hända i Högbo.Konsul Göran Fredrik Göransson hadelyckats praktiskt genomföra den s. k. bessemermetoden,som engelsmannen HenryBessemer uppfunnit och tagit patent på ochsom Göransson köpt rätten till för vårt land.Det var på detta patent som han 1662grundade stålverket i Sandviken, som straxinnan fått järnvägsförbindelse med hamneni Gävle och gruvorna i det inre av landet.Samtidigt med att detta initiativ togs avveckladeshammarsmidet i Högbo.Aren gick och Sandviken blev alltmeracentralorten i församlingen. Det nya bruketfick sin egen kyrka år 1861, bekostad avföretaget. Ar 1899 flyttade kyrkoherden tillGenom inkorporeringen ökade församlingensbefolkning från 10.146 till 12.194, däravi Högbo kommun 1.009.Så förblev samhällsbildningen fram till 1januari 1943, då Sandviken blev stad. Dåfann man även tiden mogen för Högbokommun att uppgå i staden. All förvaltningflyttades till Sandviken. Och ser mandenna utveckling i samband med planernapå storkommun, enligt vilka Sandvikenskall bli administrativt centrum för inte baraJärbo, Arsunda och Osterfärnebo utanäven för Storvik och Ovansjö, så blir cirkelninom överskådlig framtid sluten och"barnbarnet" Sandviken annekterar heladet anrika arvet, som "anmodern" Ovan sjö 14 15förvaltat j många hundra år, men' på grundav utvecklingen nödgats lämna ifrån sig.Skolväsendet i Sandviken företer enmindre vanlig utveckling. I Högbo fannssedan folkskolestadgans genomförande år1842 en skola, där barnen från bruket ochkringliggande byar åtnjöt undervisning. Mennär bosättningen i Sandviken tog fart, ställdeskrav på undervisning vid bruket för deanställdas barn där. Ar 1663 beslutade mandärför på en kyrkostämma i Högbo att ordnaskolgång i speciell lokal för Sandvikensbarn. Industriföretaget åtog sig att svaraför undervisningen genom att öppna lärosaloch anställa lärare.En lämplig lokal fann man i en gammalgård på åsen invid Seljansö åkrar. Gårdenkallades Lass Ollas-gården. Det var ontom utbildade lärare på den tiden. Man ficknöja sig med att som sådan anlita enskräddare, som undervisade barnen samtidigtsom han satt och sydde.Efter skräddaren blev en soldat lärare.Under brukets svåra ekonomiska kris på1860-talet, då driften avstannade och de anställdai stor utsträckning sökte sig frånSandviken, låg undervisningen nere.När företaget rekonstruerats och det återbörjade bli liv och rörelse i Sandviken, anställdesen smed J A Tysklind som lärare.

Han ägde en ovanlig begåvning. Han varsjälvlärd och hade gott handlag med barnen.Under hans ledning började undervisningenta mera fasta former. Han var ävenmycket Intresserad av sång och musik ochbyggde egenhändigt en fjäderorgel, somhan spelade på i skolan.Men lokalen i Lass Ollas-gården blevsnart för trång, och 1875 byggde företagetett skolhus intill Bredkanalen, numera Dal­Brittas damm. Byggnaden finns alltjämtkvar och inrymmer sedan många år järnverketssamhällsavdeJning samt en delandra kontor för brukets räkning. Samtidigtsom skolan byggdes anställdes den förstautexaminerade läraren, T W Samuelsson • . " .I nedre våningen inrymdes en skolsal försmåskolan och en för folkskolan. Skolhusetblev ett dåtidens kulturcentrum, medgudstjänster, musikaftnar, föreläsningar ochlikvidsbajer, de sistnämnda inte minst minnesvärdaför dåtidens ungdom. Undervisningendär byggdes 1904 ut till högre folkskolaoch omsider till kommunal mellanskolaoch sist till samrealskola.1883 uppförde företaget ett nytt skolhuspå västra sidan av Hyttgatan för folkskolansbarn, och från 1897 och fram till 1915 användesskolhuset huvudsakligast för folkskolansfl ickor och kallades därför flickskolan.Ar 1896 byggdes småskolehusetmitt emot flickskolan.Småskolans elever åtnjöt från år 1905undervisning sex dagar i veckan, men pågrund av bristande resurser i fråga om lärareoch lokaler fick storskolans barn undernågra år gå tre dagar i veckan och senarevarannan vecka. Så var skolordningen ändafram till 1915, då man invigde Murgårdsskolan.Högbo kommun och industriföretaget deladeenvar på sitt håll i närmare 50 år ansvaretför skolväsendet. Kyrkoherden varsjälvskriven ordförande i skolrådet ochbrukspatron Göransson var v. ordförande.Ovriga ledamöter var under lång tid brukstjänstemän.Men skolans egentliga styresmanvar brukspatronen.Undervisningen för de bruksanställdasbarn ingick under många år som en naturaförmån.Varje barn betalade dock 50 öreper termin i s k skurpengar. Några skatterför att täcka kostnaderna för undervisningen togs alltså inte ut av de bruksanstälIdaför deras barn. Detta gick bra, sålänge de flesta barnen tillhörde järnverksanställdafäder och bodde inom bruksområdet.Men i samma mån som gränsernaför den slutna bebyggelsen sprängdes ochjärnbruksanställda flyttade ut till YttreSandviken och samhällsdejar, som tillhördeOvansjö, uppstod problem. De betalade idet senare fallet skatt till Ovansjö och hadealltså inte någon nytta av den fria undervisning,som de i egenskap av bruksanställdaborde åtnjuta. Högbobarna fann det inteheller rimligt, att de skulle vara med omatt betala ett skolväsende, som I allt störreutsträckning kom att domineras av bruksanstälIdasbarn.De tilltrasslade förhållandena löstes emellertidår 1909, då Högbo kommun heltövertog skolväsendet för de delar, sominte hörde till Ovansjö, och förhyrde företagetsskolhus. Redan 1907 hade Högbokommun byggt Sandbacka södra skola.Ovansjödelens skolbarn fick undervisning IOlsbacka skola. Det kan nämnas att Ovansjödelensförsta skollokal var inrymd i inspektorsbostadenvid Seljansö. Huset revs1967.Med åren har skolväsendet i Sandvikenbyggts ut kraftigt. Nya skolhus har uppförtsför folkskolan, föranledda av tillkomsten avnya samhällsdelar. Ar 1936 byggdes nya lokalerför samrealskolan - omedelbart norrom Murgårdsskolan - men dessa lokalerövertogs av folkskolan i samband med attläroverket (numera gymnasieskolan) år1950 uppfördes vid Storgatan. Realskolanspraktiska linje förlades till nya lokaler påområdet norr om Murgårdsskolan. Vidaredriver staden en teknisk skola för utbildningav ingenjörer samt en verkstad förhandikappade, en s. k. inbyggd verkstad.Till Högbo bruk har man förlagt stadensyrkesskolor för kvinnlig ungdom. Dessa1617Sandvikens kyrka, invigd 1931.

skolor startade blygsamt i Sandviken år1943, men utvecklades och krävde meraändamålsenllga lokaler än vad som stod attfå i Sandviken. I Högbo ges undervisning imatlagning och barnavård, vävnad och sömnadoch andra husliga dygder. I en speciellhushållsteknisk linje utbildar man i ett experimentkökkvinnlig ungdom för tjänsterinom livsmedelsindustrin eller som lärarevid husmodersskolor och liknande läroanstalter.I Sandviken finns en restaurangskola.I övrigt är man i Sandviken i färd medatt förverkliga hela det program, som finnsinom ramen för det nya skolväsendet, medanknytning till läroanstalter av skilda slagute i landet. I denna plan ingår självfalletäven en samordning med de närgränsandelandskommuner, Järbo, Ovansjö, Storvik,Arsunda och Osterfärnebo, som har Sandvikensom centralort för speciellt högstadietoch gymnasieskolan.En av landstingets centra la verkstadsskolorär förlagd till Sandviken.råde eller tillhörde allmänna vägunderhålletsköttes av kommunalnämnden. Men isamband med kommunalfullmäktigeinstitutionensinförande 1918 delades uppgifternaupp på ett flertal nämnder och styrelser.Ordförandena i dessa organ skötte skrivarbeteti sina ofta trå nga bostäder mot ettblygsamt arvode.På så sätt drevs förvaltningen fram till år1930, då Sandviken, som 1927 blivit köping,organiserade ett kommunalkontor och anställdekommunalkamrer, kommunalkassöroch stadsingenjör.Samtidigt därmed började man centraliseraförvaltningen. 1936 övertog den borgerligakommunen undervisningsväsendet,allt i enlighet med beslut av regering ochriksdag.Sista kommunalstämman hölls 1942.Under 40-talet samlades ett flertal nämnderoch styrelser inom den sociala sektorni ett speciellt organ, som fick namnet socialnämnden.Dit sammanförde man även!Drätselkammarens sessionssal./'I(;,===;==r=i~~-~~ ,~~ ~ ~- ---Ar 1890 flyttade den kommunala förvaltningenfrån Högbo till Sandviken. Vid dentiden dominerade företaget genom sittröstetal - byggt på den tusengradiga rösträttsskalanhelt förtroendeposterna.Brukspatron Göransson var den kommunalaledaren, men han överlät den omedelbaraskötseln av förvaltningen på företagetstjänstemän.DK-onl!öralldens tjänst erum.II'Efter brukspatron Göranssons bortgång1910 övertogs ledningen av bruksdisponentenTord Magnuson. Han överlät i sin turskrivarbetet till tjänstemannen Pontus Nilsson,som skötte sysslorna till 1914, då Pon ­tus Nil ssons bror Adolf Nilsson tog vid ochhade " kommunalkontoret" i sin bostad iVästra villastaden.o ' =Kommunalnämnden var vid denna tidcentralorgan för samtliga samhällsärenden- med undantag av skolfrågorna. Byggnadsärendenoch gator och vägar i denmån de inte ingick i företagets bostadsom-19

arnavardsnä mnden, nykterhetsnä mndenoch fam iljebidragsnämnden. Ar 1945 fickstaden en ny nämnd, lekskolenämnden, somsorterade direkt under drätselkammaren.Ku lturhistoriska nämnden tillsattes år 1943och blev intimt knuten till stadsbiblioteket.Sandvikens biblioteksverksamhet skötteslänge av folkrörelserna och av järnverket,som dreven läsestuga, öppen för allmänheten,men år 1938 sammanfördes de flestaav dessa bokbestånd till ett stadsbibliotek,som först inrymdes i en källarlokal vidBaldersgatan 6, men år 1948 fick nya lokaleri fastighet vid Baldersplan 3.Ar 1941 övertog staden Yttre Sandvikensbelysnings AB, som startades av privata intressenter1916, och därefter tog staden iett par etapper helt hand om elförsörjningenInom stadens bostadsområden och tillsmåföretagare inom den privata sektorn.Sedan 1966 har staden turistnämnd.Högbo bruk ägs sedan 1945 av staden.Det drivs som aktiebolag med en styrelse,som sr underställd stadsfullmäktige.Bcfolkningsllt vec klingcn visar en årlig stegringav ca 200 personer, linder senare år någotmera. Nedanstående grafiska framställninganger befolkningsökningen i 20-årsetapper. Vidårsslutet 1967drygt 25.000.va r befolkningssiffran uppe j- -;----1/862 /922 /942 /962 /967Sandvikens kommunalkontor företillbyggnaden.1.028 2.986 ! 7.330 9.987 16.575 22.324 24.910s: l20•