Sandvikens stadsförvaltning

Utgivare: Sandvikcns stadTcxt och omslagsbildcr: Carl BjörkTeckningar: Eigil ThorelILay-ollt: Hans LindbladTryckeri : Trycksam) GävleOm~bgsbildcr:Stadshusct) SCtt fr3.n söderKopparblomman av Arne Jones,skulpturcn uppställd vid KonsthallenFärgbilden ovan återger taket i vigselrulllmcrE n his to."ikTanken att skapa en kommunal förvaltningsbyggnadi Sandviken fördes fram redani samband med att fullmäktigeinstitutionenInfördes 1918. Frågan blev särskiltaktuell, då brukssamhället 1927 bildade köping.Men fortfarande under några år sköttesde olika organen av ordförandena, somutförde skrivarbetet i sina bostäder.Ar 1930 anställdes flera tjänstemän.Sandviken fick först kommunalkamrer, någotdärefter stadskassörska samt stadsingenjör.Köpingen förvärvade också nämndaår en mindre bostadsfastighet vid Odengatan32, som inte bara gav nödiga kontorslokaler,utan även bostäder åt ett par befattningshavare.Kommunalkontoret fick lokaleri nedre botten, bostäderna återfannsen trappa upp. Stadsingenjören hade förstsina lokaler som ett provisorium i gamlaposthuset vid Stationsgatan, men i sambandmed en utbyggnad av kommunalhuset flyttadehan över dit. Även polisen flyttade ditmed kontor och arrestlokalerFörvaltningen svällde ut år till år, och iden mån nya organ tillkom och de gamlafick ökad personal, måste kommunen hyrain sig på andra håll i samhället, där lämpligakontorslokaler kunde uppbringas.Sandviken hade 1943 fått stadsrättigheteroch hela förvaltningen lades åter i stöpsleven.Man hade bland annat fått kommunalborgmästareoch byggnadschef.Stadsbildningen ställde ökade krav påförvaltningslokaler. Frågan togs upp i d;-ä~selkammarenoch fördes fram i stadsfullmäktigeden 3 februari 1945. Därvid tillsattesen kommitte med uppdrag att utredafrågan om uppförande av ett nytt stadshus.Efter närmare direktiv från fullmäktigeskulle kommitten låta upprätta programhandlingaroch anordna en arkitekttävlan.Till kommitterade utsågs C J Högström,Karl-Erik Nygren, Sigurd lindholm, CarlSebardt och Sven Forsgren.Den 12 april 1947 lämnade kommitten enredogörelse till stadsfullmäktige för sitt arbetedittills. Kommitten hade prövat fleraförslag till tomtmark. Sålunda hade man undersöktmark i kv. Lärkan vid Sveavägen­Barrsätragatan och i kv. Blocket och Malmrosten,mellan Hyttgatan-Hammargatan­Stålgatan-Kanalen, men dessa uppslagmåste överges bland annat på grund av attägaren Sandvikens Jernverk inte ville säljamarken.Vidare undersökte man möjligheterna i kvFörmannen, mellan Högbovägen-Storgatan-Vattugatan. Läget var bra, men tomten förtrång med tanke på framtida utbyggnad.I kv. Posten fanns norr om posthusettillräckligt utrymme tillgängligt, men markenhade inte det läge som man önskade.Kv. Missionären vid Storgatan 20 diskuterades.Tomten ligger intill Kyrkparkenoch hade vissa förtjänster men lämnadesmed hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter.Kv. Ritaren uteslöts av den anledningenatt man där planerade det nyaläroverket. Även ett par tomter norr omoch i samma kvarter som gamla stadshusetundersöktes, men tanken övergavs,då man ansåg att läget inte var tillräckligtdominerande i stadsbilden.Efter denna orientering stannade kommittenför tomtmarken öster och söder omJärntorget.Arkitekten professor Helge Zimdahl.Stockholm, hade anlitats av kom mitten förupprättande av förslag. Han hade ävenvarit ute och sett på de olika förslagen tilltomtplats.Arkitekt Zimdahl hade inhämtat de olikastyrelsernas och nämndernas lokalbehovoch med ledning därav uppgjort ett förslag.r detta förslag ingick även en konsthall.Zimdahl överlämnade redan den 21 december1946 sitt principförslag till utredningskommittim. Genomförandet förutsattp.