Sandvikens stadsförvaltning

Zimdahls förslag ansågs fått för lite plats.Professor Zimdahls förs lag kom emellertidatt ställas på framtiden. De rådandebyggnadsrestriktionerna och det ansträngdaekonomiska läget kom hindrande emellan.Andra uppgifter ansågs ha företräde.Skolväsendet måste byggas ut, elverksbyggnadsku lle uppföras, byggnadskontoretmåste ha nya lokaler och förrådsbyggnadm. m., pensionärshem och nytt ålderdomshemstod på nybyggnadsprogrammet.Bild från entrehallen.De mest trängande lokalbehoven för förvaltningenhade också kunnat lösas genomprovisorier. Och den 15 januari 1949 upplöstesdärför stadshusbyggnadskommitten.Men den 7 december 1959 fördes fråganom ett nytt stadshus åter upp i stadsfullmäktige.Under de femton år som gått, sedanärendet först behandlades, hade mångaav de planerade projekten blivit lösta.Samtidigt hade förvaltningen svällt ut alltmeroch i vissa avseenden betecknades för-hållandena på stadshuset som oroande,bland annat var arkivförhållandena helt otillfredsställande.Man höll fast vid förslaget att bygga huseti huvudsak enligt den stadsplan, somupprättats av professor Zimdahl, dock avstodman från att flytta torget. Det gamlastadshuset skulle man omändra till polishus,varigenom denna förvaltnings trängandebehov av lokaler samtidigt kundelösas.Eftersom så genomgripande förarbetenvar gjorda av professor Zimdahl ansåg manatt det inte längre var nödvändigt att ordnaen arkitekttävlan. I stället överlämnade manåt arkitekt SAR S H Wraner i Gävle attupprätta förslag till byggnadens utformning.I den nya byggnadskommitten ingickledamöterna i drätselkammarens beredning.Vid denna tid var, som tidigare antytts,de olika kommunala organen splittrade påolika håll. I stadshuset trängdes fortfarandestadskansli och drätselkontor samt polisväsendet.och dessutom hade ett mindrerum två trappor upp gett kontorslokaler åtden nybildade stiftelsen Sandviken-hus.45Stadsingenjörskontoret och stadsarkitektkontorethyrde in sig i ett bostadsrättsföreningshusvid Hyttgatan 16, socialbyrånhyrde vid Baldersplan 1, exekutorerna återfannsi en äldre enfamiljsvilla vid Torggatan,skolkansliet var inhyst i Elverkets nyafastighet vid Ovansjövägen och hälsovårdsnämndenhade expedition vid Baldersplan1. Bortsett från polisväsendet, som i framtidenskulle få disponera hela det gamlastadshuset, samt Elverket och byggnadskontoret,som redan fått egna fastigheter,skulle alla de övriga här nämnda institutionernaföras in under samma tak i detnya stadshuset.Ar 1960 fick alltså arkitekt SAR S HWraner uppdraget att utarbeta förslag tillnytt stadshus. Det skulle placeras i östvästligriktning på södra sidan av Järntorget.Det innebar att staden måste lösain tre mindre fastigheter. Man höll sig alltsåtill samma tomtområde som den förstal Drätselkamma)'ens sessionsmm står ettgammalt golvur med loddragning.kommitten utsett, men marken disponeradesdelvis på annat sätt och själva byggnadenfick en helt annan utformning än den genomprofessor Zimdahls skiss angivna.Arkitekt Wraner säger om sitt stadshus:" Karaktären är den offentliga byggnadens.Detta intryck avses bland annat attnås genom materialvalet. Sålunda har jstörsta grad underhållsfria material använts.Skalan på huset har anslutits till stadensegen skala och arkitekturen har givits enviss värdighet. Det vill inte vara en byggnadmed amerikanska fritidskläder."Byggnaden är utformad med ett tvåvåningskontorshus mot väster, med lokalerför ett flertal av stadens styrelser ochnämnder. Denna nämndlänga, som längstmot väster påbyggts med en takvåning,