Dagvatten i Skellefteå 2011 examensarbete Lina Lundström

I takt med att det sker en befolkningstillväxt ökar även biltrafiken, vilket leder till ett ännu
mer förorenat dagvatten (Vägverket, 2004). Dagvatten från trafikytor, centrumområden,
industriområden och liknande innehåller ofta tungmetaller, olja, PAH:er,
beläggningsmaterial och under vintermånaderna återfinns även vägsalt. Föroreningarna
finns i löst form och partikelform.
Även dagvatten som faller via regn/nederbörd på byggnader och tak blir ofta förorenat
(Fagerlund och Johnson, 2009). Tak på våra hus och byggnader kan bestå av koppar eller
zink, som resulterar i att dessa ämnen kan frisättas från tak och byggmaterial och
transporteras med dagvattnet
Snö har en större yta än regnvatten och kan därför samla på sig mer föroreningar redan i
luften (Viklander och Bäckström, 2008). Vid snösmältning kommer allt som ansamlats i
snön att frigöras och transporteras till de befintliga dagvattensystemen. Källor till förorening
i snö är luftföroreningar/atmosfäriskt nedfall, trafikföroreningar, nedskräpning och
halkbekämpning. Metaller som vanligen återfinns i snö är främst zink, koppar, kadmium och
bly. Organiska föroreningar brukar finnas i form av oljor och PAH:er. När marken är frusen
har dagvattnet svårare att infiltrera. Detta innebär att dagvattnet istället rinner ner i
recipienter utan att först filtreras genom marken. Den största avrinningen sker alltså under
vintern/våren vid snösmältning och under regntillfällen.
4.2. Klimat
Den globala uppvärmningen har lett till att jordens årsmedeltemperatur har stigit med 0,7
grader de senaste hundra åren (Sverige inför klimatförändringarna, 2007). De senaste femtio
åren har uppvärmningen gått fortare, nästan dubbelt så snabbt och det är mycket troligt att
det är den mänskliga påverkan som har lett till denna snabba temperaturhöjning. Det
förutspås att den globala uppvärmningen fortsättningsvis kommer att öka med 1,8 – 4,0
grader till slutet av detta sekel. Viss uppvärmning går kanske att minska om man lyckas
minska utsläpp drastiskt, men en temperaturhöjning kommer ändå att ske.
Medeltemperaturen i Sverige anses stiga ännu mer än så. Idag förutspås Sveriges
medeltemperatur att öka med 3 – 5 grader fram till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990.
Vintertemperaturen kan komma att öka med 7 grader i norra Sverige
4.3. Mer nederbörd i framtiden
Den ökade temperaturen kan leda till att nederbörden, nederbördsmängden och dess form
kommer att förändras. Vi kan förvänta oss mer nederbörd under höst, vinter och vår.
Sommartid kommer klimatet att bli torrare och varmare, då speciellt i södra Sverige. I de
norra delarna av landet kommer snön att ersättas av regn i allt större utsträckning. Den
ökade dagvattenmängden kan i sin tur leda till mer översvämningar som kan göra stor skada
på infrastruktur, bebyggelse, järnvägar etc.
Under perioden 1961-1990 har man gjort ständiga observationer på nederbörd (SMHI, 2011).
Uträkningar baserade på detta visar att sker och kommer att ske en ständig
nederbördsökning under åren 1961-2100. Observationerna visar på att större
nederbördsmängder har inträffat under den senaste tiden. Nederbördsmängder mindre än
den normala mängden nederbörd inträffar även mer sällan. Om detta fortsätter, vilket man
förutspår att det kommer att göra kommer nederbörden att öka mer och mer för vart 10:e år.
4.4. Vilken slags dagvattenhantering finns i Skellefteå kommun?
Det finns inga riktlinjer inom Skellefteå kommun som rör dagvattenhanteringen (Bodén och
Andersson, muntl). I Skellefteå stad transporteras idag stora delar av dagvattnet i
ledningsnät direkt ut i recipienten, som är Skellefteälven. Lokalt omhändertagande av
dagvatten sker i mycket begränsad omfattning. Skellefteälven har idag en god kemisk status.
Skellefteälven är vattentäkt för Skellefteå stad och har stor betydelse för friluftsliv och fiske
3