Dagvatten i Skellefteå 2011 examensarbete Lina Lundström

Dagvatten i Skellefteå kommun 

Exempel på hur dagvatten kan hanteras och förslag till 

policy 

Lina Lundström 


Examensarbete i miljö- och hälsoskydd 15 hp 

Kandidatexamen 

Rapporten godkänd: juni 2011 

Handledare: Christian Bigler

Förord 

Detta examensarbete ingår i Miljö- och hälsoskyddsutbildningen 180 poäng vid 

Umeå universitet. Omfattningen på arbetet är 15 poäng och det har genomförts under 

perioden mars till och med juni under vårterminen 2011. 

Förslaget till att göra ett arbete angående dagvatten i Skellefteå kommun växte fram 

efter att jag frågat bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun om de ville ha 

någonting gjort i form av ett examensarbete. 

Arbetet har känts lärorikt, utmanande, roligt och har under denna tid hunnit med att 

beröra många områden. 

Jag vill passa på att tacka de personer som har varit inblandade. Framförallt vill jag 

tacka mina handledare, Anna Bodén, Gabriella Andersson, Bygg- och miljökontoret i 

Skellefteå och Christian Bigler, institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap. 

Även Bo- Göran Persson, bygg- och miljökontoret i Skellefteå. Dessa personer har 

genom att avsätta tid för mig, dela med sig av synpunkter och material gjort det 

möjligt för mig att utföra detta examensarbete. Tack! 

Skellefteå i maj 2011 


i

Abstract 

Storm water in Skellefteå municipality 


The aim of this study is to illustrate environmental problems associated with storm water 

runoff, including potential treatment options for Skellefteå municipality. 

According to climate change predictions we can expect an increased amount of precipitation 

in northern Sweden, leading also to increased levels of storm water runoff. The legislation 

about storm water runoff in Sweden is rather complicated and subjected to interpretation. 

Even though several laws are touching the issue, a comprehensive legislation is missing. 

The municipality in Skellefteå has today no sustainable, long-term plan regulating storm 

water runoff, even though treatment policies and measures could potentially reduce 

environmental impacts within the municipality, including also esthetical and technical 

aspects. 

The study has been carried out by interviewing different administration units within 

Skellefteå municipality dealing with issues related to storm water runoff. Furthermore, 

existing strategies of other municipalities in Sweden have been analyzed. The study 

illustrates different options for management policies for storm water runoff that can be used 

as a basis for the development of a future management plan for Skellefteå municipality. 

Key words: storm water, Skellefteå municipality, systems, laws and precipitation. 

ii

Sammanfattning 

Syftet med denna studie är att belysa miljöproblemen i samband med dagvatten, 

inklusive potentiella behandlingsalternativ för Skellefteå kommun. 

På grund av de väntade klimatförändringarna kan vi förvänta oss en ökad mängd 

nederbörd i norra Sverige, vilket kommer att leda till ökad mängd dagvatten. 

Lagstiftningen om dagvatten i Sverige är ganska komplicerad och utsätts för tolkning. 

Även om flera lagar vidrör frågan, saknas fortfarande en omfattande lagstiftning. 

Kommunen i Skellefteå har idag ingen hållbar, långsiktig plan som reglerar 

dagvatten. Trots att dagvattenhantering och åtgärder skulle kunna minska 

miljöpåverkan inom kommunen, däribland också gynna estetiska och tekniska 

aspekter. 

Studien har genomförts genom kontakt med olika administrativa enheter inom 

Skellefteå kommun som arbetar med dagvattenfrågor. Dessutom har befintliga 

strategier för andra kommuner i Sverige analyserats. Studien belyser olika alternativ 

för hantering av dagvatten samt ett förslag till policy angående dagvatten, som kan 

användas som grund för utvecklingen av en framtida förvaltningsplan för Skellefteå 

kommun. 

iii

Innehållsförteckning 

1. Inledning.................................................................................................................................................1 

2. Syfte och frågeställningar .................................................................................................................2 

3. Material och Metod ...............................................................................................................................2 

4. Bakgrund.....................................................................................................................................................2 

4.1. Vilka problem kan uppstå kring dagvatten?.....................................................................................2 

4.2. Klimat............................................................................................................................................................................... 3 

4.3. Mer nederbörd i framtiden ......................................................................................................................3 

4.4. Vilken slags dagvattenhantering finns i Skellefteå kommun? ................................................3 

4.5. Varför behövs en dagvattenpolicy?............................................................................................................... 4 

5. Vad säger lagstiftningen?...................................................................................................................4 

5.1. Vilka lagar? .......................................................................................................................................................4 

5.2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG..............................................................4 

5.3. Miljöbalken (1998:808).............................................................................................................................4 

5.4. Plan- och bygglagen (2010:900) ...........................................................................................................5 

5.5. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster ...................................................................................5 

5.6. Sammanfattning av lagstiftningen .......................................................................................................6 

6. Nationella, regionala och lokala miljömål ..............................................................................6 

6.1. Nationella miljömål ................................................................................................................................................. 6 

6.2. Regionala miljömål ......................................................................................................................................7 

6.3. Lokala miljökvalitetsmål i Skellefteå kommun som rör dagvatten ......................................7 

7. Vem har ansvaret för dagvatten? ..................................................................................................7 

8. Den kemiska statusen för recipienterna i Skellefteå kommun...................................8 

9. Hur kan ett dagvattensystem utformas? ..................................................................................8 

9.1. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)...................................................................................... 9 

9.2. Infiltration........................................................................................................................................................9 

9.3. Våta dammar................................................................................................................................................10 

9.4. Konstruerade våtmarker ........................................................................................................................12 

9.5. Öppna diken .................................................................................................................................................12 

9.6. Svackdiken ....................................................................................................................................................13 

9.7. Gröna tak........................................................................................................................................................13 

9.8. Stenkista.........................................................................................................................................................13 

9.9. Tunnor.............................................................................................................................................................14 

9.10 Snötippar.......................................................................................................................................................14 

9.11.Vegetation .....................................................................................................................................................14 

10. Resultat................................................................................................................................................... 15 

10.1. Skellefteå kommun ...............................................................................................................................................15 

11. Diskussion.............................................................................................................................................. 16 

11.1 Slutsatser ......................................................................................................................................................................18 

12. Ordförklaring ...................................................................................................................................... 19 

13. Referenser............................................................................................................................................. 20 

Bilagor 

Bilaga 1. 

Förslag till dagvattenpolicy för Skellefteå kommun

1. Inledning 

Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner av från gator, taktäckta 

ytor, gårdar och grönytor (Stockholms vatten, 1999). Vattnet transporteras via mark eller 

leds via diken eller i ledningar till olika recipienter (sjöar och vattendrag) eller reningsverk. 

Även snö är dagvatten, det är bara lagrat i en annan form 

Idag bosätter sig människor i städer i allt större utsträckning. Detta leder i sin tur till 

att det blir mer hårdgjorda ytor, vilket gör att mängden dagvatten ökar 

(Dagvattenstrategi för Stockholms stad, 2002). I framtiden kan det även komma att bli 

ett varmare klimat, som innebär mer nederbörd främst i form av regn (Sverige inför 

klimatförändringarna, 2007). 

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål och det finns miljökvalitetsmål som 

rör dagvatten. Dessa miljökvalitetsmål syftar till att sjöar och vattendrag ska vara 

ekologiskt hållbara, deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras samt att goda miljöer 

för växter och djur ska gynnas (Regeringskansliet, 2011). 

Skellefteå kommun har idag inga riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras inom 

kommunen. Förutom de miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit har Skellefteå 

kommun även antagit lokala miljömål. Ett av målen är att det innan år 2012 ska 

finnas en dagvattenpolicy inom kommunen som klarlägger vem som har ansvaret för 

dagvatten samt hur det ska tas om hand (Skellefteå kommunfullmäktige, 2006). 

Detta arbete har gjorts på uppdrag av Bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun. 

1

2. Syfte och frågeställningar 

Syftet med arbetet är att Skellefteå kommun ska börja skapa genomtänkta, miljöanpassade 

och kostnadseffektiva tillvägagångssätt för att ta hand om och i den mån det är möjligt 

minska mängden dagvatten. 

Vidare är syftet att ta fram en dagvattenpolicy som ska ge samtliga inblandade; tekniska 

kontoret, bygg- och miljökontoret och fastighetsägare en uppfattning om vad som gäller för 

dagvatten i olika situationer och därefter ha det i åtanke vid fysisk planering, byggande, gatu- 

och väghållning, drift, exploatering och köp. 

• Hur ser tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret på hanteringen av lokalt 

dagvatten? 

• Vilka policys för omhändertagande av dagvatten finns i andra kommuner? 

• Vilka förslag kan ges när det gäller metod och teknik för att hantera dagvattnet i 

Skellefteå kommun? 

Frågeställningarna har fungerat som utgångspunkt för detta arbete. 

3. Material och Metod 

För att få ta del av information angående dagvatten har tid ägnats åt litteraturstudier. Med 

hjälp av litteraturstudierna har det gått att ta del av åtgärdslösningar för dagvatten, hur 

andra kommuner har gjort och hur de förhåller sig till dagvatten. Viss kontakt med andra 

kommuner har även skett, för att ta reda på hur de gått tillväga för att arbeta fram sina 

policys, vilka olika avdelningar som varit med och hur de har utformat sina policys. 

Den 23:e mars 2011 hölls ett seminarium i Skellefteå angående dagvatten där 

dagvattenproblematiken som råder i Skellefteå stad diskuterades. Det finns även en 

problematik kring snöhanteringen i större städer, vilket även diskuterades under detta 

seminarium. 

Information om vilka recipienter som påverkas av dagvatten och deras status har bygg- och 

miljökontoret i Skellefteå kommun bidragit med. De har även kommit med information 

angående vad vattendirektivet innebär. 

För att ta reda på vad de olika förvaltningarna inom Skellefteå kommun anser om dagvatten 

har det hållits möte med personer som representerar de olika förvaltningarna. 

4. Bakgrund 

4.1. Vilka problem kan uppstå kring dagvatten? 

Problemet med dagvatten växer i och med exploatering i våra städer (Dagvattenstrategi för 

Stockholms stad, 2002). I områden med mycket hårdgjord yta får dagvattnet inte samma 

möjlighet att infiltrera. Istället rinner vattnet av fort och ledningsnät blir ofta överbelastade. 

Detta kan även leda till att grundvattenbalansen rubbas. Dagvattnet innehåller mer och mer 

föroreningar och går ofta helt orenat ut till recipienterna 

2

I takt med att det sker en befolkningstillväxt ökar även biltrafiken, vilket leder till ett ännu 

mer förorenat dagvatten (Vägverket, 2004). Dagvatten från trafikytor, centrumområden, 

industriområden och liknande innehåller ofta tungmetaller, olja, PAH:er, 

beläggningsmaterial och under vintermånaderna återfinns även vägsalt. Föroreningarna 

finns i löst form och partikelform. 

Även dagvatten som faller via regn/nederbörd på byggnader och tak blir ofta förorenat 

(Fagerlund och Johnson, 2009). Tak på våra hus och byggnader kan bestå av koppar eller 

zink, som resulterar i att dessa ämnen kan frisättas från tak och byggmaterial och 

transporteras med dagvattnet 

Snö har en större yta än regnvatten och kan därför samla på sig mer föroreningar redan i 

luften (Viklander och Bäckström, 2008). Vid snösmältning kommer allt som ansamlats i 

snön att frigöras och transporteras till de befintliga dagvattensystemen. Källor till förorening 

i snö är luftföroreningar/atmosfäriskt nedfall, trafikföroreningar, nedskräpning och 

halkbekämpning. Metaller som vanligen återfinns i snö är främst zink, koppar, kadmium och 

bly. Organiska föroreningar brukar finnas i form av oljor och PAH:er. När marken är frusen 

har dagvattnet svårare att infiltrera. Detta innebär att dagvattnet istället rinner ner i 

recipienter utan att först filtreras genom marken. Den största avrinningen sker alltså under 

vintern/våren vid snösmältning och under regntillfällen. 

4.2. Klimat 

Den globala uppvärmningen har lett till att jordens årsmedeltemperatur har stigit med 0,7 

grader de senaste hundra åren (Sverige inför klimatförändringarna, 2007). De senaste femtio 

åren har uppvärmningen gått fortare, nästan dubbelt så snabbt och det är mycket troligt att 

det är den mänskliga påverkan som har lett till denna snabba temperaturhöjning. Det 

förutspås att den globala uppvärmningen fortsättningsvis kommer att öka med 1,8 – 4,0 

grader till slutet av detta sekel. Viss uppvärmning går kanske att minska om man lyckas 

minska utsläpp drastiskt, men en temperaturhöjning kommer ändå att ske. 

Medeltemperaturen i Sverige anses stiga ännu mer än så. Idag förutspås Sveriges 

medeltemperatur att öka med 3 – 5 grader fram till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990. 

Vintertemperaturen kan komma att öka med 7 grader i norra Sverige 

4.3. Mer nederbörd i framtiden 

Den ökade temperaturen kan leda till att nederbörden, nederbördsmängden och dess form 

kommer att förändras. Vi kan förvänta oss mer nederbörd under höst, vinter och vår. 

Sommartid kommer klimatet att bli torrare och varmare, då speciellt i södra Sverige. I de 

norra delarna av landet kommer snön att ersättas av regn i allt större utsträckning. Den 

ökade dagvattenmängden kan i sin tur leda till mer översvämningar som kan göra stor skada 

på infrastruktur, bebyggelse, järnvägar etc. 

Under perioden 1961-1990 har man gjort ständiga observationer på nederbörd (SMHI, 2011). 

Uträkningar baserade på detta visar att sker och kommer att ske en ständig 

nederbördsökning under åren 1961-2100. Observationerna visar på att större 

nederbördsmängder har inträffat under den senaste tiden. Nederbördsmängder mindre än 

den normala mängden nederbörd inträffar även mer sällan. Om detta fortsätter, vilket man 

förutspår att det kommer att göra kommer nederbörden att öka mer och mer för vart 10:e år. 

4.4. Vilken slags dagvattenhantering finns i Skellefteå kommun? 

Det finns inga riktlinjer inom Skellefteå kommun som rör dagvattenhanteringen (Bodén och 

Andersson, muntl). I Skellefteå stad transporteras idag stora delar av dagvattnet i 

ledningsnät direkt ut i recipienten, som är Skellefteälven. Lokalt omhändertagande av 

dagvatten sker i mycket begränsad omfattning. Skellefteälven har idag en god kemisk status. 

Skellefteälven är vattentäkt för Skellefteå stad och har stor betydelse för friluftsliv och fiske 

3

Skellefteå kommun har idag ca 71 600 invånare i kommunen (Skellefteå kommun, 2010). 

Omkring 35 000 personer bor i de centrala delarna av Skellefteå. E4:an går genom centrala 

Skellefteå, vilket innebär mycket biltrafik. 

Det har tidigare gjorts provtagning och undersökning på dagvatten i Skellefteå (Andersson, 

2003). Proverna togs i fyra olika områden runt om i Skellefteå under två provtillfällen. De 

områden det togs prover i var; ett industriområde, ett bostadsområde, i centrum och i ett 

blandområde. I industriområdet visade resultatet från provtagningarna väldigt olika under 

de två provtillfällena och man kunde därför inte dra någon riktig slutsats om dagvattnet från 

industriområdet behövde renas eller inte. I bostadsområdet visade proverna på förhöjda 

halter av främst metallerna, zink, kadmium och nickel. För att reducera de höga 

metallhalterna i bostadsområdet bör det ske någon slags rening av dagvattnet. I centrum 

visade det sig att värdena för främst koppar, zink och bly ligger över det normala för 

dagvatten och dagvattnet i centrala Skellefteå bör därför renas. I blandområdet visade det sig 

vara höga halter av olja och bly under hösten och i och med det bör rening av dagvatten 

övervägas 

Skellefteå kommuns översiktsplan föreskriver att LOD ska tillämpas när de finns möjlighet 

(Skellefteå kommun, 2011). 

4.5. Varför behövs en dagvattenpolicy? 

Skellefteå kommun behöver en policy som ska fungera som ett verktyg för hur dagvatten ska 

hanteras inom Skellefteå kommun (Andersson, muntl). Mängden dagvatten förväntas öka 

vilket innebär en risk för översvämningar med ekonomiska och miljömässiga problem som 

följd. När dagvatten utnyttjas på rätt sätt kan det istället ses som en resurs. Policyn ska fläta 

samman miljö, ekonomi och estetik. 

5. Vad säger lagstiftningen? 

5.1. Vilka lagar? 

Dagvatten regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 

miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900) och lag om allmänna vattentjänster 

(2006:402). Det som skrivs nedan angående lagstiftning är taget från de tidigare nämnda 

lagarna. 

5.2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG 

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG artikel 1a) finns ett krav att hindra 

ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem och 

tillfredsställa deras vattenbehov, även terrestra ekosystem och våtmarker som är direkt 

beroende av akvatiska ekosystem. 

I artikel 1c): att länderna ska eftersträva ökat skydd och förbättring av vattenmiljön bland 

annat genom särskilda åtgärder för en gradvis minskning av utsläpp och spill av prioriterade 

ämnen samt genom att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller stegvis 

elimineras. 

5.3. Miljöbalken (1998:808) 

I miljöbalken finns dagvatten inte definierat. Enligt miljöbalken 9 kapitlet 2 § punkt 3 ska 

avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning 

klassas som avloppsvatten. Dagvatten på områden så som parkeringar, vägar, torg och 

liknande ytor på allmänna platser anses därmed vara avloppsvatten. Avloppsvatten ska, 

enligt miljöbalken 9 kapitlet 7 § avledas och renas alternativt tas om hand på något sätt så att 

det inte uppstår en olägenhet för människors hälsa eller miljö. 

4

Med miljöfarlig verksamhet avses utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, 

byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, enligt miljöbalkens 9 

kapitel 1 §. 

Det är förbjudet att i ett vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller 

tätbebyggelse om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än 

slamavskiljning, enligt miljöbalken 9 kapitlet 1 §. 

Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan 

göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö, enligt förordningen om 

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd mm 12 §. 

Enligt 2 kapitlet 2 § i miljöbalken ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet 

eller vidta en åtgärd skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller 

åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller 

olägenhet. 

Enligt 2 kapitlet 3 § miljöbalken ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet 

eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de 

försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att 

verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 

I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. 

Enligt miljöbalken ska dessa försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en 

verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 

5.4. Plan- och bygglagen (2010:900) 

Plan och bygglagen (2010:900) 2 kapitlet 3 § föreskriver att planläggning enligt denna lag 

ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt 

mellankommunala och regionala förhållanden främja 

1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, 

grönområden och kommunikationsleder, 

2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla 

samhällsgrupper, 

3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda 

miljöförhållanden i övrigt, och 

4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. 

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen 2 

kapitlet 5 § ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för 

ändamålet med hänsyn till 

1. människors hälsa och säkerhet, 

2. jord, berg- och vattenförhållandena, 

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk 

kommunikation samt samhällsservice i övrigt. 

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 

5. risken för olyckor, översvämning och erosion. 

5.5. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 

I lagen om allmänna vattentjänster står följande: 

1 §. Bestämmelserna i lag om allmänna vattentjänster syftar till att säkerställa att 

vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till 

skyddet för människors hälsa eller miljö. 

5

2 §. Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad 

bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av 

vatten som har använts för kylning. 

6 §. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas 

vattenförsörjning eller avlopp i större sammanhang för en viss befintlig eller blivande 

bebyggelse, skall kommunen 

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna 

behöver ordnas, och 

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i 

verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning. 

5.6. Sammanfattning av lagstiftningen 

EG-direktiv 2000/60/EG föreskriver att statusen på sjöar och vattendrag ska förbättras och 

får inte bli sämre. Det ska även ske en gradvis minskning av utsläpp och spill av prioriterade 

ämnen. 

Miljöbalken föreskriver att det som klassas som avloppsvatten ska renas. När dagvatten ska 

klassas som avloppsvatten är en tolkningsfråga. Det går däremot att hårddra det och i stort 

sett klassa allt dagvatten som avloppsvatten, om det inte visar sig att det går att göra utsläpp 

som inte påverkar människa eller natur. Miljöbalken föreskriver att fastighetsägare ska ha 

den kunskap och vidta de försiktighetsmått som krävs för att vidta en åtgärd eller bedriva en 

verksamhet. 

Plan- och bygglagen föreskriver att planering och byggande ska ske med hänsyn till bl.a. 

människan och naturen. Det ska finnas sociala miljöer som är lämpliga för alla 

samhällsklasser och estetiskt tilltalande ytor. Vid planläggning och i ärenden om bygglov 

eller förhandsbesked ska man försöka minska risken för vattenföroreningar. 

Lag om allmänna vattentjänster föreskriver att samordning av avlopp ska ske om det behövs 

för att skydda människors hälsa och miljö. Enligt lag om allmänna vattentjänster klassas 

dagvatten som avloppsvatten när det avleds från bebyggda områden. 

6. Nationella, regionala och lokala miljömål 

6.1. Nationella miljömål 

Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål med 72 delmål. De flesta målen ska nås senast 

2020 (Regeringskansliet, 2011). 

Miljömålen som rör dagvatten är följande: 

Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: 

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska 

bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt 

landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som 

förutsättningar för friluftsliv värnas (Regeringskansliet, 2011). 

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet: 

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god 

livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag (Regeringskansliet, 2011). 

Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust: 

6

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den 

biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk 

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat 

nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt 

värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. (Regeringskansliet, 

2011). 

6.2. Regionala miljömål 

Länsstyrelsen har en samordnande roll som regional miljömyndighet. De arbetar 

tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att se 

till att de 16 miljökvalitetsmålen efterföljs och får genomslag (A. Länsstyrelsen Västerbottens 

län, 2011). 

De regionala miljömål inom det nationella miljömålet Levande sjöar och vattendrag som rör 

dagvatten är; skydd av sjöar och vattendrag, återställningsarbeten i skyddsvärda sjöar och 

vattendrag och att vandringshinder ska åtgärdas. Dessa mål anses vara möjliga att nå inom 

tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in/genomförs (B. Länsstyrelsen Västerbottens län, 

2011). 

De regionala miljömål inom det nationella miljömålet Grundvatten av god kvalitet som rör 

dagvatten är; användning av mark och vatten får inte förorsaka förändringar av 

grundvattennivåer. Senast 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana 

förändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, 

markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande system. Detta mål anses vara mycket 

svårt att uppnå, fastän det sätts in ytterligare åtgärder (Länsstyrelsen Västerbotten län, 2011). 

För att nå det nationella miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård inom 

Västerbottens län behövs natur- och kulturvärden längs kusten skyddas i större utsträckning. 

Kustmynnande vattendrag behöver även restaureras. Den höga exploateringen längs kusten 

är ett hot som kräver en mer långsiktig planering och ökat samarbete mellan kommuner och 

länsstyrelsen (Länsstyrelsen Västerbottens län, 2011). 

6.3. Lokala miljökvalitetsmål i Skellefteå kommun som rör dagvatten 

Skellefteå kommun ska innan år 2012 ta fram en dagvattenpolicy som klarlägger 

ansvarsfördelning för dagvattnet och hur dagvattnet ska tas om hand. Skellefteå kommun ska 

även ha utvecklat lokalt omhändertagande av dagvatten för att ta hand om och rena 

dagvatten innan det når yt- eller grundvatten (Skellefteå kommunfullmäktige 2006). 

7. Vem har ansvaret för dagvatten? 

Oavsett om det är en privat fastighetsägare eller om det är kommunen, staten, kyrkan eller 

någon annan som är fastighetsägare är fastighetsägaren skyldig att ta hand om dagvattnet, 

enligt miljöbalken 2 kapitlet 2 § och 3 §. Klassas dagvatten som avloppsvatten är man även 

enligt miljöbalken 9 kapitlet 7 § skyldig att ta hand om dagvattnet och rena det. 

Kommunen är ansvarig för allt dagvatten som går i det kommunala ledningsnätet för 

dagvatten. Kommunen är skyldig att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett 

större sammanhang om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljö, 

enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 1 § och 6 §. 

7

8. Den kemiska statusen för recipienterna i Skellefteå 

kommun 

I Skellefteå kommun finns det många recipienter för dagvatten: Byskeälven, Kågeälven, 

Skellefteälven, Sörfjärden, Skelleftehamnsfjärden, Bureälven, Bjurlidträsket, Klintforsån, 

Skidträskån/Grundträskån, Burträsket, Rickleån, Avafjärden, Gärdefjärden, Simpan och 

Ursviksfjärden. Dessa recipienter ligger utspridda runt om i Skellefteå kommun. Samtliga av 

dessa recipienter ska uppnå god kemisk status senast år 2015. Det innebär också att de 

recipienter som klassats som god status ska behålla den klassningen eller ännu hellre 

förbättras ytterligare (Tabell 1). 

De fyra recipienterna, Sörfjärden, Skelleftehamnsfjärden, Simpan och Ursviksfjärden uppnår 

inte god status främst på grund av industrier, utsläpp och vattenkraftverk. I dessa områden 

har det tidigare funnits industrier som antas ha släppt ut föroreningar. Vid 

Skelleftehamnsfjärden och Simpan ligger det fortfarande en stor industri (VISS- 

Vatteninformationssystem Sverige 2011, Persson, muntl). 

Tabell 1. Områden och deras kemiska status inom Skellefteå kommun som 

påverkas av dagvatten 

Områden Recipient Kemisk status 

Byske Byskeälven God 

Ersmark Kågeälven God 

Kusmark Kågeälven God 

Kåge Kågeälven God 

Centrala Skellefteå Skellefteälv God 

Skelleftehamn Sörfjärden Uppnår ej god 

Skelleftehamnsfjärden Uppnår ej god 

Bureå Bureälven God 

Boliden Bjurlidträsket God 

Klintforsån God 

Jörn Skidträskån/Grundträskån God 

Burträsk Burträsket God 

Bygdsiljum Rickleån God 

Lövånger Avafjärden God 

Gärdefjärden God 

Örviken Simpan Uppnår ej god 

Ursviken Ursviksfjärden Uppnår ej god 

(VISS – Vatteninformationssystem, 2011). 

9. Hur kan ett dagvattensystem utformas? 

Dagvatten kan tas omhand på en mängd olika sätt. De vanligaste systemen är lokalt 

omhändertagande av dagvatten genom infiltration, våta dammar, konstruerade våtmarker, 

öppna diken, svackdiken, gröna tak, stenkista och tunnor (Larm 2004, Örebro kommun 

2010). 

8

9.1. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) 

LOD innebär att man tar hand om dagvattnet helst på plats, dvs. lokalt. Man använder det för 

bevattning, låter det infiltrera i marken eller leder det på ytan till en genomsläpplig mark 

längre bort. Det innebär att man i städer försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om 

dagvattnet genom avdunstning, fördröjning och infiltration (Dagvattenstrategi i Stockholm 

stad 2002). 

Att dagvattnet tas om hand på den plats det uppstår ger många fördelar, miljömässiga såsom 

ekonomiska. LOD kan även ge positiva inslag i det estetiska i stadsmiljö samtidigt som växter 

och djur gynnas. Detta minskar även belastningen på ledningsnät och recipienterna 

(Dagvattenstrategi Huddinge kommun 2000). 

9.2. Infiltration 

Det bästa och enklaste sättet att hantera dagvatten inom exempelvis tomten är att låta det 

infiltrera ned i tomtens gröna ytor eller andra genomsläppliga ytor, exempelvis grus (bild 1 

och 2). Infiltration genom en gräsmatta eller grusplan fungerar även som rening i och med 

att partiklar, föroreningar och liknande stannar i gräsmattan, vilket medför minskad 

påverkan på grundvatten och/eller recipienten (Örebro kommun 2010). 

För att uppnå detta på sin tomt kan ett bra alternativ vara att bygga ut sina rännor, att leda 

vattnet till lämplig plats där det sedan infiltrerar i genomsläpplig yta för att sedan tränga ned 

i marken (Larm 2000). 

Infiltration är inte möjligt att nyttja om: 

• Markförutsättningarna ej lämpar sig för infiltration. 

• Marken innehåller föroreningar som vid infiltration kan föras vidare. 

(Dagvattenpolicy Helsingborg 2007). 

Bild 1. Ett bra alternativ till infiltration istället för att asfaltera hela ytan 

Bild tagen av: Beatrice Stiernstedt 

9

Bild 2. Genomsläpplig yta, Umeå. Bild tagen av: Lina Lundström 

9.3. Våta dammar 

En våt damm är en dagvattenreningsanläggning i form av en damm som har en permanent 

vattenyta (Larm 2000). Vatteninnehållet byts ut helt eller delvis mot dagvatten under 

avrinningstillfällen. En temporär reglervolym skapas på denna yta för att ta emot dagvatten 

och förbättra sedimenteringen i dammen. Sedimenteringen är den största och viktigaste 

reningsprocessen när det handlar om dammar, men andra reningsprocesser kan även vara 

betydande, så som växtupptag. En damm fungerar även som ett fördröjningsmagasin för 

dagvatten (bild 3,4,5 och 6). En våt damm behöver oftast ett basflöde för att upprätthålla en 

permanent vattenyta. 

Bild 3. Dagvattendamm. Ett bra alternativ när man vill fånga upp 

föroreningar och fördröja dagvatten, Umeå. Bild tagen av: Lina Lundström 

10

Bild 4. Dagvattendamm, Umeå. Bild tagen av: Lina Lundström 

Bild 5. Dagvattendamm med samlingsplats, Umeå. Tar hand om dagvatten 

samtidigt som det fungerar som en social plats. Bild tagen av: Lina Lundström 

Bild 6. Dagvattendamm i Skellefteå. Har bl.a. används till teater under sommaren. 

Bild tagen av: Lina Lundström 

11

9.4. Konstruerade våtmarker 

Med konstruerade våtmarker avses anläggningar bestående av huvuddelen av en våtmarksdel 

(bild 7 och 8). En såkallad fördamm fungerar som ett inlopp och det finns ofta även en 

utloppsdamm. Dessa olika delar har olika specifika vattendjup (Larm 2000). 

Bild 7. Konstruerad våtmark. Bild tagen av: Beatrice Stiernstedt 

Fångar upp dagvatten när mängden dagvatten ökar. 

Även gynnsamt för djur och växter. 

Bild 8. Konstruerad våtmark där vattennivån kan variera vid behov, Umeå. 


9.5. Öppna diken 

Med öppna diken avses diken med relativt kraftig släntlutning (bild 9) (Larm 2000). 

Bild 9. Diken efter vägen som kan samla upp och 

fördröja dagvatten, Skellefteå. Bild tagen av: Lina Lundström 

12

9.6. Svackdiken 

Med svackdiken avses diken med svag släntlutning (Larm 2000). Sådana här diken har visat 

sig fånga upp suspenderat material och partikelbundna föroreningar bra (bild 10). Denna typ 

av diken fungerar även bra i kallt klimat i och med att smältvatten avleds tämligen lätt trots 

att snö ligger kvar (Viklander och Bäckström 2008). 

Snön får inte vara packad för att det ska fungera. Däremot är infiltrationsförmåga under 

vinterhalvåret kraftigt försämrad om marken är frusen. 

Bild 10. Svackdike med vegetation, Umeå. 


9.7. Gröna tak 

Gröna tak innebär att man har växtlighet som takbeklädnad (bild 11). Det leder i sin tur till 

att man kan minska den totala mängden dagvatten som rinner av från byggnaden (Örebro 

kommun 2010). Taken byggs upp i flera lager med dränering och ett tätt material närmast 

taken. Ovanpå detta läggs ett lager med växtlighet, som kan ta upp hälften av allt regnvatten 

som faller på ett år. Gröna tak fungerar även som ett trevligt inslag i det estetiska i en stad för 

de som bor högt upp. Växterna bidrar även till att höja luftfuktigheten inne i stadsmiljön. 

Gröna tak med örten sedum finns i Umeå och har visat sig fungera bra i kalla klimat (D. 

Sandén, muntl). 

Bild 11. Gröna tak. Detta tak med örten sedum, Umeå. 

Minskar mängden dagvattensom rinner av från byggnaden. 

Bild tagen av: Lina Lundström. 

9.8. Stenkista 

Stenkista är ett slags fördröjningsmagasin (figur 1). Det kan vid häftiga regn och vid 

snösmältning hända att markens kapacitet för att ta emot dagvattnet inte räcker till (Örebro 

kommun 2010). Ett alternativ är att använda sig av en stenkista. Ett fördröjningsmagasin 

13

grävs då ned i form av en stenkista. Vattnet samlas upp i stenkistan och fördröjs. Därefter 

kan vattnet gå vidare ut i dagvattenledningsnätet och flödet regleras via lämplig dimension 

på röret. Innan vattnet går in i stenkistan är det lämpligt att använda sig av exempelvis ett 

galler för att samla upp löv, kvistar och annat som kommer med vattnet. Nackdelen med 

detta alternativ är att det förr eller senare kommer att bli tätt på grund av löv, kvistar och 

liknande 

Figur 1. Exempel på hur stenkista kan användas. 

Av: Lina Lundström 

9.9. Tunnor 

En vanlig tunna nedanför stuprännan är ett bra sätt att ta reda på dagvattnet på den egna 

tomten (Örebro kommun 2010).Vattnet går då att använda till bevattning under torra 

perioder 

9.10 Snötippar 

Att sortera upp snön efter föroreningsgrad är ett bra sätt att kontrollera föroreningarna som 

följer med snön (Viklander och Bäckström 2008). Snö från vägar och liknande förvaras på ett 

lämpligt ställe och ren snö från bostadsområden på andra ställen. Detta för att kontrollera 

föroreningarna och beakta recipienters känslighet. 

9.11.Vegetation 

Vegetation är ett bra alternativ att använda sig av för att fånga upp dagvatten (bild 12). 

Växter fångar upp vattnet och föroreningar och renar det. Växter bidrar även till en renare 

luft. 

Bild 12. Vegetation fångar upp dagvatten bra. 

Ett alternativ är att skapa ytor med vegetation 

som får växa ohämmat. Bild tagen av: Lina Lundström 

14

10. Resultat 

Dagvattenmängden kommer mest troligt att öka i framtiden pga. klimatförändringar. 

Samtidigt ska vi förebygga att våra recipienters status försämras och se till att de uppnår en 

god status. Dagvatten som kommer från förorenade områden så som vägdagvatten är ofta 

väldigt förorenat och innehåller bl.a. olja och PAH:er. Om detta dagvatten inte renas utan går 

direkt ut i recipienter kan det innebära att utsatta mål för god status kan bli svåra att uppnå. 

Kommuner och fastighetsägare bör vara förberedda på att dagvattenmängden kommer att 

öka och i och med det skapa långsiktigt och hållbara lösningar för att omhänderta dagvattnet. 

I andra kommuner finns det en rad olika policys som är utformade efter deras behov och 

problematik kring dagvatten. Det är viktigt att hitta en policy som passar för den egna 

kommunen. Kommuner runt om i Sverige skiljer sig en hel del ifrån varandra, inte minst i 

klimat. 

Tekniska kontoret, planavdelningen och miljöavdelningen i Skellefteå kommun är alla 

överens om att dagvattenfrågan ska lyftas fram och börja prioriteras. Speciellt vid 

nyexploateringar och ombyggnation, där det är så mycket enklare att planera och bygga för 

god dagvattenhantering. 

Skellefteå kommun kan börja använda sig av olika tillvägagångssätt för att hantera dagvatten. 

Infiltration, våta dammar, gröna tak, stenkista, anpassad snöhantering, tunnor och 

konstruerade våtmarker är några förslag på lösningar och åtgärder. 

Det kan uppstå en rad olika svårigheter med dagvattensystem, men det är viktigt att inte 

stirra sig blind på svårigheterna utan istället se det positiva med dagvattensystemen. 

Dagvattensystem, så som dammar och konstruerade våtmarker måste underhållas för att de 

ska fungera väl. Mer lättskötta alternativ är infiltration, stenkista, gröna tak och diken, som 

är anpassade för att dagvatten ska kunna infiltrera ned i marken. De mer lättskötta 

alternativen behöver i stort sett bara installeras och därefter krävs inget större underhåll. 

Dammar och konstruerade våtmarker måste tömmas på slam som ansamlas i dem. Detta för 

att de ska fungera så bra som möjligt. Våta dammar behöver även ett permanent vattenstånd 

för att de ska fungera. 

De flesta recipienterna i Skellefteå kommun har en god kemisk status, enligt VISS 

vatteninformationssystem. Viktigt att komma ihåg är att recipienternas status inte får 

försämras, enligt EG 2000/60/40. För de recipienterna som inte uppnår god status bör 

lämpliga åtgärder angående dagvatten tas fram. De recipienter som har dålig status beror 

främst på gamla industrier, utsläpp och vattenkraftverk. För att nå målet god kemisk status 

bör kommunen se över vad som kan göras angående dagvattnet. 

10.1. Skellefteå kommun 

Kommunstyrelsen i Skellefteå kommer att vara ansvarig för att dagvattenhantering finns 

med i översiktsplanen och se till att det avsätts mark i planen för dagvatten. De ska även vara 

ansvariga för att informera om vad som gäller angående dagvattenhantering vid försäljning 

av tomtmark till exploatörer, privatpersoner samt vid tecknande av exploateringsavtal. 

Enligt policyn ska Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun ansvara för att 

dagvattenhantering finns med i detaljplanen, samt att avsätta mark för detta i planen. De ska 

även vara rådgivande för vilken typ av dagvattenhantering som passar bäst utifrån 

recipienters känslighet och områdens natur. Även delta i planeringen av 

dagvattenanläggningar med synpunkter på själva anläggningarna. Bygg- och miljönämnden 

blir även ansvarig för att kontrollera att bygglov inte ges i strid mot det som gäller angående 

dagvatten. Vid driftskede av dagvattenanläggningar ska bygg- och miljönämnden ansvara för 

15

tillsyn och rådgivning av dessa anläggningar, enligt miljöbalken, samt se till att dagvatten 

renas vid behov. 

Enligt policyn ansvarar tekniska nämnden för att ta reda på lämpliga och långsiktigt hållbara 

lösningar för dagvattenhanteringen på kommunens mark. De ska även bevaka 

dagvattenfrågor i den översiktliga planeringen, samt planera för lämplig lokalisering av 

snötippar. Vid bygg- och anläggningsskede på kommunens mark ska tekniska nämnden se 

till att dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla rätt funktion och även att rätt 

material för ändamålet används. De kommer att bli ansvariga för att vid behov skapa rutiner 

och driftsinstruktioner för kommunens dagvattenanläggningar, samt se över hur hårdgjorda 

allmänna ytor ska utformas. Vid driftskede ska de ansvara för att underhålla 

dagvattenbrunnar och gatusopning. De är även ansvariga för att underhålla de allmänna 

dagvattenanläggningarnas tekniska delar. 

Fastighetsägare är själva skyldiga att planera och utforma god dagvattenhantering på den 

egna marken. 

11. Diskussion 

Det finns en del lagstiftning kommunen kan använda sig av för att klassa dagvatten som 

avloppsvatten och därmed kräva att det ska renas. Det finns däremot ingen tydlig definition 

av dagvatten i lagstiftningen utan allt blir egentligen en tolkningsfråga. Kommunen är 

ansvarig för dagvatten inom den egna marken och när dagvattnet når det kommunala 

ledningsnätet. En god dagvattenhantering innebär att miljöavdelningen, planavdelningen 

och tekniska kontoret måste samarbeta och tillsammans vara ansvariga för dagvatten inom 

kommunen för att hantera det på bästa möjliga sätt. 

Att alla ska kunna koppla in sig på det kommunala ledningsnätet för dagvatten bör inte ses 

som en självklarhet från fastighetsägare och verksamhetsutövare. Inom den egna fastigheten 

är det fastighetsägaren som är ansvarig för dagvattnet. Om fastighetsägaren drabbas av 

översvämning på sin tomt är det fastighetsägaren som är ansvarig för detta och ingen annan. 

Det är viktigt att kommunen betonar att fastighetsägare själva är ansvariga för dagvatten 

inom den egna fastigheten. Kommunen bör förespråka att fastighetsägare och 

verksamhetsutövare ska använda sig av LOD i första hand. Kommunen har dock ett visst 

ansvar över avloppsvatten. Lagen om allmänna vattentjänster föreskriver att 

vattenförsörjning och avlopp ska ordnas i ett större sammanhang om det behövs med hänsyn 

till skyddet för människors hälsa och miljö. I och med att nästan allt dagvatten idag släpps ut 

till olika recipienter runt om i kommunen kan det i sig anses vara en risk för att skada miljön. 

Det krävs mer förståelse kring dagvatten om att det går att undvika föroreningar från 

dagvatten på relativt enkla sätt både för kommunen och för en privatperson. 

Vi kan komma att förvänta oss mer dagvatten i framtiden och det är viktigt att vi värnar om 

våra recipienter och ser till att de når sina miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. 

Skellefteälven är dessutom vattentäkt för delar av Skellefteå stads dricksvatten. Det borde 

innebära att utsläpp av föroreningar till älven nästan är obefintligt och att dagvatten inte 

släpps ut nära vattentäkten utan att tas hand om på något sätt. 

I och med att vi kan komma att vänta oss mer nederbörd bör kommunen vara förberedd på 

att ta hand om denna nederbörd. Det bör ske på så lämpliga sätt som möjligt och då är LOD 

ett bra alternativ. Vid användande av LOD kan dagvattnet renas och minska belastning på 

befintliga recipienter och vid användning av öppen dagvattenhantering kan trivseln gynnas 

16

och är samtidigt estetiskt tilltalande. Dagvatten måste börja ses som en resurs istället för en 

belastning. Det kan bidra med trivseln i en stad när det används på rätt sätt. 

Snö blir också dagvatten. Det går lätt att förhindra att föroreningar från snö hamnar i 

recipienterna. Förorenad snö går att förvara på lämplig plats, så att det gör så lite påverkan 

som möjligt på recipienterna. Det går att välja en plats där snön får smälta av och infiltrera 

på ett mer naturligt sätt. Skellefteå kommun bör därför planera inför varje vinter och 

upprätta lämpliga platser där snö kan hanteras på platser som inte har en negativ påverkan 

på recipienterna. 

LOD har inte tillämpats på något sätt tidigare i Skellefteå och det är därför svårt att 

uppskatta kostnaderna för utbyggnad och underhåll. Det är även här viktigt att 

användningen av LOD ses som en långsiktig investering och att det först i framtiden kan 

komma att bli gynnsamt ekonomiskt. Detta för att slippa lägga ut eventuella pengar på att 

rena sjöar och vattendrag på de föroreningar som dagvatten medför. I och med detta blir det 

även lättare att nå miljömål och miljökvalitetsnormer för de olika recipienterna. Kostnader 

för utbyggnad av ledningsnät för dagvatten kommer att bli mindre om LOD börjar tillämpas. 

Används LOD går det även att ta emot dagvatten i mer oregelbunden och större mängd som 

gör att man inte blir beroende av en viss dimension på en ledning. Om LOD tillämpas på ett 

bra sätt går det att minska risken för översvämningar, vilket också i förlängningen blir 

ekonomiskt. 

Om miljömålen ska uppnås och EG-direktiven följas är det viktigt att se att dagvatten är en 

del i målet för att uppnå dessa mål. Dagvattenhanteringen är antagligen inte det enda svaret 

för att uppnå dessa mål, men det kan vara en bra pusselbit. Dagvattenhantering kan även 

bidra med mycket annat bra, så som; fungera som samlingsplats, bidra med estetiskt 

tilltalande ytor i stadsdelar och bostadsområden, gynna djur- och växtliv och minska 

belastning på ledningsnät mm. 

Skellefteå kommun kan börja använda sig av olika alternativ för att minska och rena 

mängden dagvatten. Lämpliga alternativ som de kan använda sig av är: LOD, infiltration, 

dagvattendammar konstruerade våtmarker, gröna tak, diken av olika slag eller stenkista. De 

olika förslagen lämpar sig olika bra beroende på omgivningen och vad man vill uppnå med 

omhändertagandet av dagvattnet. Dagvatten är som sagt antagligen inte den enda 

pusselbiten för att uppnå miljökvalitetsmål och följa de aktuella lagarna, men om det 

tillämpas på rätt sätt kan det bidra med mycket. Många alternativ är även gynnsamma för 

djur- och växtliv samt den biologiska mångfalden. Detta tillsammans med att det bidrar med 

estetiskt tilltalande ytor som kan fungera som samlingsplatser samtidigt som dagvattnet 

renas är många faktorer som talar för att dagvatten ska börja tas om hand. Den bästa 

lösningen kommer inte att finnas på en gång, men att medvetenheten finns och att 

dagvattenhantering kommer att börja tillämpas kommer antagligen att leda till väl anpassade 

system för dagvatten i framtiden. 

Mitt samarbete med den tekniska förvaltningen inom Skellefteå kommun har inte blivit så 

omfattande som jag hade tänkt mig från början. Detta i och med oförutsedda och akuta 

arbetsuppgifter som tekniska förvaltningen först och främst har behövt ta hand om. 

Detta arbete har resulterat i en policy (se bilaga 1) som Skellefteå kommun ska fortsätta 

arbeta med. Dagvattenpolicyn klargör ansvarsfördelningen kring dagvatten inom kommunen 

och hur olika alternativ ska tillämpas. Målet med denna policy är att den ska antas av 

Kommunfullmäktige för att sedan användas i kommunens arbete med dagvatten. 

17

11.1 Slutsatser 

De olika förvaltningarna inom Skellefteå kommun som kommer i kontakt med 

dagvatten är alla överens om att dagvattenfrågan ska lyftas fram och börja 

prioriteras. 

Detta leder i sin tur till att kommunen i fortsättningen ska använda sig av lämpliga 

åtgärder för att hantera det dagvatten som uppstår. Det är även viktigt att Skellefteå 

kommun börjar tillämpa dagvatten på ett långsiktigt och hållbart sätt i och med att 

mängden nederbörd kan komma att öka i framtiden. I och med omhändertagande av 

dagvatten kan även mängden föroreningar som följer med dagvattnet till de olika 

recipienterna minskas, vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till att lättare 

uppnå de miljömål som finns. Dagvatten måste börja ses som en resurs istället för en 

belastning och används det på rätt sätt kan det bidra med estetiskt tilltalande ytor 

och samlingsplatser inom bebyggda områden. 

Dagvattenhantering ska främst börja användas när det rör sig om ombyggnation eller 

nyexploatering inom Skellefteå kommun. Ansvarsfördelningen kring dagvatten för de 

olika förvaltningarna ska bli tydligare och Skellefteå kommun ska även börja 

informera fastighetsägare om att de själva är ansvariga för dagvattnet inom den egna 

fastigheten. 

18

12. Ordförklaring 

Dagvatten – tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markyta eller konstruktion 

PAH – polycykliska aromatiska kolväten. Ingår ofta i olja, är långlivade, bioackumulerande 

och cancerframkallande. Bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial är de största 

källorna till PAH 

Recipient – mottagare. I miljösammanhang hav, sjö, vattendrag eller atmosfären som är 

recipient. 

Ackumulation – lagring av ämnen 

LOD – lokalt omhändertagande av dagvatten 

Tungmetall - tunga och särskilt miljöfarliga metaller. Ofta bly, kadmium, kvicksilver och 

uran. 

Limnolog – vattenkunnig biolog 

Terrestra – på land. 

19

13. Referenser 

Andersson, G. 2003. Examensarbete. Dagvattnets kvalitet i Skellefteå stad. Umeå universitet. 

Andersson, G. Skellefteå kommun, Bygg- och miljökontoret. Muntlig referens. 2011-05-01 

Bodén, A. Skellefteå kommun, Bygg- och miljökontoret. Muntlig referens. 2011-05-01 

Dagvattenpolicy Helsingborg stad 2007-12-06. 

http://www.helsingborg.se/ImageVaultFiles/id_731/cf_2/Dagvattenpolicy_2007.pdf 2011- 

04-30 

Dagvattenstrategi 2005-05-15. Huddinge kommun. 

www.huddinge.se/upload/Natur&Miljo/Filer/Vatten_o_sjoar/dagvattenstrategi2.pdf 2011- 

04-30 

Dagvattenstrategi för Stockholms stad 2002. 

http://www.stockholmvatten.se/commondata/infomaterial/Avlopp/dagvattenstrategi.pdf 

2011-05-16 

Fagerlund, S och Johnson, D, 2009. Examensarbete. Rening av kopparhaltigt dagvatten från 

koppartak. Chalmers tekniska högskola. 

Larm. T. Rapport 2000-10. Utformning och dimensionering av dagvattendammar. 

http://www.stormtac.com/Dimension.pdf 2011-05-10 

A. Länsstyrelsen Västerbotten 2011. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/miljo-ochklimat/miljomal/Pages/default.aspx 


B. Länsstyrelsen Västerbotten 2011. http://www.miljomal.se/Sok-regionaltmiljomal/Sokresultat-Regionalt-miljomal/?t=Lan&l=24 


Persson, G. Limnolog. Skellefteå kommun. Muntlig referens. 

Regeringskasliet, 2011. http://www.sweden.gov.se/sb/d/2055 2011-05-20 

Sandén, D. Esam AB. Muntlig referens. 2011-05-01 

SMHI, 2011. 

http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser/lansanalysen/?emsc=a2b2 

&distrikt=24&target=nede&v=6 2011-05-03 

Skellefteå kommun, 2011. 

www.skelleftea.se/Kommunledningskontoret/Innehallssidor/Bifogat/_Planforslag%201006 

29.pdf 2011-05-12 

Skellefteå kommun, 2010. http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2006 2011-05-20 

Skellefteå kommunfullmäktige 2006. Miljömål för alla som bor och verkar i Skellefteå. 

Antagna av Skellefteå kommunfullmäktige den 24 januari år 2006. 

Stockholms vatten 1999. Stockholms vattens rapport nr 44/99. 

http://www.stockholmvatten.se/commondata/rapporter/avlopp/Dagvatten/Trekanten_rap 

port.pdf 2011-05-01. 

20

Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, Missiv, kapitel 1-3, SOU 2007:60. 

http://www.sweden.gov.se/sb/d/8704/a/89334 2011-05-01. 

Viklander. M och Bäckström M. 2008. Alternativ dagvattenhantering i kallt klimat. Rapport 

2008-15. http://vav.griffel.net/filer/Rapport_2008-15.pdf 2011-05-01 

VISS – Vatteninformationssystem Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se. 2011-05-05 

Vägdagvatten. Vägverket. Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. 2004:195. 

http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1045/2004_195_vagdagvatten_rad_och_rekom 

mendationer_for_val_Av_miljoatgard.pdf 2011-05-01 

Örebro kommun. Ta hand om dagvattnet – råd till dig som ska bygga. 2010-05-05. 

http://www.orebro.se/download/18.3c1ef9ae11d4988e18f800011894/Ta+hand+om+dagvatt 

net+-+r%C3%A5d+till+dig+som+ska+bygga.pdf 2011-05-10 

21

Bilagor 

Bilaga 1. 

Förslag till dagvattenpolicy för Skellefteå kommun 

Förord 

Dagvattenpolicy för Skellefteå kommun ska innehålla riktlinjer för hur Skellefteå kommun 

ska förhålla sig till dagvatten i framtiden. Denna policy innehåller förslag på metoder till att 

ta hand om dagvatten och dessa metoder ska tillämpas när det finns möjlighet. 

Idag finns miljökvalitetsnormer på våra olika vattendrag (sjöar, hav och älvar), detta för att 

de ska uppnå så god kvalitet som möjligt och gynna djur- och växtliv. Många vattendrag inom 

Skellefteå kommun fungerar som recipienter för dagvatten. Statusen på våra befintliga 

vattendrag får inte bli sämre, enligt europaparlamentets och rådets direktiv. 

Att ta hand om dagvatten ovan mark blir allt vanligare. Både ekonomiska, ekologiska och 

sociala aspekter påverkas av frågorna kring dagvattenhantering. Det blir allt vanligare att 

dagvatten tas om hand lokalt istället för att ledas ned i ledningsnät och i och med det en 

belastning för reningsverk och recipienter. Målet är att lokalt omhändertagande av dagvatten 

ska vara det första alternativet i Skellefteå. 

Inledning 

Dagvatten är ytavrinnande regn- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller 

på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till olika recipienter. Idag bor vi i allt 

större utsträckning i städer, vilket i sin tur leder till ökad mängd dagvatten och även 

en onaturlig hantering av dagvattnet. Vattnet kan inte infiltrera i marken på samma 

sätt och bilda grundvatten, utan leds ned i ledningar. Vanliga föroreningar från 

biltrafik är ofta metaller, PAH:er, olja etc. som sedan följer med dagvattnet ut i olika 

recipienter. 

Målet är att ta hand om dagvattnet på ett så naturligt sätt som möjligt genom bl.a. 

infiltration, fördröjning och gröna tak. 

Öppen lokal dagvattenhantering (LOD) väljs allt oftare som lösning för 

vattenproblem inom tätorter. Ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter påverkas 

av frågor kring dagvattenhanteringen. För att minska belastning på ledningsnät och 

recipienter är lokalt omhändertagande av dagvatten ett bra alternativ. 

Vi kan i framtiden vänta oss mer nederbörd och högre temperatur. Detta leder i sin 

tur till mer dagvatten och högre belastning på recipienter och ledningsnät. 

1

Syfte 

Syftet med en dagvattenpolicy är att skapa miljöanpassade och kostnadseffektiva 

strategier för att ta hand om dagvatten och i den mån det är möjligt minska mängden 

dagvatten. Denna policy ska fungera som vägledning för hantering av dagvatten i 

Skellefteå kommun. Hanteringsmetod för dagvatten ska bedömas efter dagvattnets 

föroreningshalt, recipientens känslighet, ekonomi, markutrymme och estetik. 

Vad säger lagstiftningen? 

EG-direktiv 2000/60/EG föreskriver att varken den kemiska eller ekologiska 

statusen på våra vattendrag inte får bli sämre. 

Dagvatten = avloppsvatten, enligt miljöbalken 9 kapitlet. Detta innebär att enligt 

lagstiftningen kan allt dagvatten klassas som avloppsvatten, vilket i sin tur innebär 

att det måste tas om hand och renas, enligt miljöbalken 9 kapitlet. Detta gäller inte 

om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för 

människors hälsa eller miljön. 

Det är, enligt miljöbalken 9 kapitlet, förbjudet att släppa ut avloppsvatten. Utsläpp av 

dagvatten kan även klassas som miljöfarlig verksamhet. Detta gäller inte om det 

uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa 

eller miljö. 

Dagvatten på områden så som parkeringar, vägar, torg och liknande ytor på allmänna 

platser anses därmed vara avloppsvatten. 

Fastighetsägare är skyldiga att ta hand om dagvatten på lämpligt sätt, enligt 

miljöbalken 2 kapitlet. Fastighetsägare är skyldig att skaffa sig den kunskap som 

behövs för att vidta en åtgärd eller bedriva en verksamhet. Alla som bedriver en 

verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de 

begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, 

hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet 

för människors hälsa eller miljö. 

Är man fastighetsägare så har man eget ansvar att ta hand om dagvattnet som 

uppstår inom den egna fastigheten, det är inte kommunen som har ansvaret över 

dagvattnet på privatägd fastighet. 

Mål för dagvattenhanteringen i Skellefteå kommun 

• Recipienters kemiska och ekologiska status ska inte bli sämre. 

• Dagvatten ska tas om hand så nära källan som möjligt. 

• Belastning på ledningsnät, reningsverk och recipienter ska minska. 

2

• Dagvatten ska ses som en resurs vid ombyggnation och utbyggnad av staden, 

t.ex: 

‐ för att höja naturvärden och biologiskt mångfald. 

‐ för att göra det estetiskt tilltalande. 

‐ för förströelse och lek. 

Principer för dagvattenhantering 

För att göra så liten påverkan som möjligt på recipienter och behandla dagvatten 

kostnadseffektivt är omhändertagande vid källan det bästa alternativet. 

Skellefteå kommun ska arbete för detta genom att: 

• Planera för användande av LOD vid nyexploateringar och ombyggnation. 

• Använda sig av LOD vid ombyggnationer när det anses vara möjligt. 

• Använda sig av kostnadseffektiv, miljöanpassad och estetiskt tilltalande 

dagvattenhantering. 

• Vid ombyggnation och utbyggnad arbeta för alternativa byggnadsmaterial till 

tak istället för koppar och zink. 

• Vid prövning och tillsyn av verksamhet som kommunen har tillsyn över ska 

kommunen ställa krav på hur verksamhetsutövare tillämpar sin 


• Informera allmänheten om att undvika exempelvis biltvätt och andra utsläpp 

på gatan som leder till ökad mängd förorenat dagvatten. 

• Städa gator och hårdgjorda ytor så snabbt som möjligt efter vintern för att 

minska mängden förorenat grus till recipienterna. 

• Upprätta en plan för snöhantering. Sortera snö efter föroreningsmängd och 

förvara den på lämplig plats. 

Öppen dagvattenavledning 

För att minska och hejda mängden dagvatten ska lokalt omhändertagande av 

dagvatten, LOD användas för att minska belastning på ledningsnät och recipient. 

Trots att minskningen av dagvatten från varje tomt inte blir så stor genom 

fördröjning och infiltration kan det bli en stor total skillnad på mängden dagvatten 

genom att i största möjliga mån använda sig av LOD. 

• I samband med nyexploateringar ska i första hand LOD och öppen 

dagvattenledning väljas då det är teknisk och miljömässigt möjligt. 

• Skellefteå kommun ska arbeta för att uppmuntra fastighetsägare att införa 

LOD samt förespråka LOD i nya planer. 

Infiltration är inte möjligt att nyttja om: 

• Markförutsättningarna ej talar för infiltration 

• Marken innehåller föroreningar som vid infiltration kan föras vidare. 

3

Snöhantering 

Snö är också dagvatten. Under vintermånaderna hinner det samlas mycket 

föroreningar i snön, som sedan rinner ut i olika recipienter. För att förhindra att 

förorenad snö tar sig ut i recipienterna bör snö sorteras. Snö som är väldigt 

förorenad, från exempelvis vägar och liknande för sig och snö som är mindre 

förorenad för sig. Snö ska placeras ut på lämplig plats efter en bedömning av 

föroreningshalten. 

Lämpligt för fastighetsägare 

Som fastighetsägare kan stenkista eller tunna vara ett bra alternativ att använda sig 

av. Användande av något av dessa alternativ bidrar till fördröjning av dagvatten, 

vilket i sin tur kan minska risken för översvämningar inom den egna fastigheten. 

Planering, översiktsplan och detaljplan 

I planeringsskedet ska det avsättas mark för dagvattenhantering i Skellefteå 

kommuns översikts- och detaljplan. 

Riktlinjer för dagvattenhantering 

Nyexploateringar 

• Vid nyexploateringar och ombyggnation inom Skellefteå kommun ska LOD 

tillämpas i den mån det är möjligt. 

• Byggherren ska utreda hur dagvatten ska hanteras och ge förslag på åtgärder. 

• Användande av befintligt ledningsnät för dagvatten ska bara ske om det inte 

går att använda sig av LOD eller öppen dagvattenhantering. 

• Kommunen ska kräva att privata fastighetsägare använder sig av LOD i första 

hand. 

• I andra hand ska kommunen samordna dagvattenhantering i form av dammar, 

våtmarker mm. 

• I tredje och sista hand ska man använda sig av det befintliga 

dagvattenledningsnätet. 

I befintligt bebyggda områden 

• Minska mängden föroreningar till dagvatten genom tillsyn av miljöfarliga 

verksamheter och information till allmänheten. 

• Se över lämpligheten för kommunen att samordna och avleda dagvatten till 

dagvattenanläggningar som kan fånga upp det. 

4

• Informera om att utsläpp till dagvattenbrunnar skadar den recipient 

dagvattnet når. 

Allmän platsmark (gator, vägar och parkeringar) 

• Dagvatten som återfinns på vägar och liknande ytor ska renas om det 

innehåller mycket föroreningar. 

• Snö från områden som gator, vägar och parkeringar ska läggas på lämplig 

plats i och med att det innehåller mycket föroreningar. 

Allmän platsmark (parker och grönytor) 

• Vid nyskapande och ombyggnad av parker och grönytor ska LOD eller öppen 

dagvattenhantering tillämpas, bl.a. för att det är estetiskt tilltalande och bidrar 

till trivseln i området. 

Privat mark 

• Fastighetsägare ska tillämpa LOD eller öppen dagvattenhantering när det är 

möjligt. 

Industriområden 

• De krav som ställs på fastighetsägare ska även ställas på industrier. 

• Ytterligare krav på rening av omhändertagande av dagvatten kan komma att 

krävas om det är en miljöfarlig verksamhet. 

Drift och underhåll 

För att minska föroreningar till dagvatten är det viktigt att tillämpa god skötsel av 

gator, parkeringar, parker och dagvattenanläggningar. Detta ska göras t.ex. genom: 

• Underhållsrutiner för dagvattenanläggningar. Vid slamtömning av dammar 

ska det ske provtagning som ger en bedömning av massornas föroreningsgrad. 

• Underhållsrutiner för tömning av dagvattenbrunnar och gatusopning. 

• Vid gödsling av allmän mark och användning av kemiska bekämpningsmedel 

ska det bästa alternativ som påverkar miljön så lite som möjligt användas. 

• Vid klottersanering ska sådan produkt som ger minst skada på miljön 

användas. 

• Använda sig av miljöanpassat material till stolpar, räcken och liknande. 

• Vid underhåll av stolpar, räcken och liknande måla dessa i färg som ger minst 

påverkan på miljön. 

5

Ansvarsfördelning för dagvattenhantering 

Kommunstyrelsen 

Planeringsskede: 

• Ansvara för att LOD eller öppen dagvattenhantering finns med i 

översiktsplanen för nya områden samt att avsätta mark för detta. 

• Ansvara över att informera om gällande villkor för dagvattenhanteringen vid 

försäljning av tomtmark till exploatörer, privatperson samt vid tecknande av 

exploateringsavtal. 

Bygg- och miljönämnden 


• Ansvara för att LOD eller öppen dagvattenhantering finns med i detaljplanen 

för nya områden samt att avsätta mark för detta. 

• Vara rådgivande för vilka reningskrav som passar bäst utifrån recipienters 

känslighet och områdens natur. 

• Delta i planeringen med synpunkter på dagvattenanläggningar. 

Bygg- och anläggningsskede: 

• Ska kontrollera hur dagvattenanläggningar utformas ur miljö- och 

hälsoskyddssynpunkt i samband med byggandet. 

• Kontrollera att bygglov inte ges i strid mot det som gäller angående dagvatten. 

Driftskede: 

• Tillsyn och rådgivning enligt Miljöbalken. 

• Med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att 

förorenat dagvatten vid behov renas. 

Tekniska nämnden 


• Ta reda på lämpliga tekniska lösningar för långsiktigt hållbar 


• Bevaka dagvattenfrågor i den översiktliga planeringen. 

• Planera för snötippar. 


• Se till att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla 

rätt funktion. 

• Kontrollera att lämpligt material väljs för ändamålet. 

6

• Se över hur hårdgjorda allmänna ytor ska utformas för att minska 

dagvattenmängderna. 

• Vid behov skapa rutiner och driftinstruktioner för dagvattenanläggningar. 

Driftskede: 

• Underhålla gatudagvattenbrunnar och även ansvara för gatusopning. 

• Drift och underhåll av allmänna dagvattenanläggningars tekniska delar. 

Fastighetsägare 


• Planera för dagvattenhantering på den egna marken i första hand. 

7

Alternativ för att 

hantera dagvatten 

Infiltration 

• gatustenar 

• gräs 

• grus 

Stenkista 

Gröna tak 

För- och nackdelar med olika dagvattensystem 

Underhåll Plats Miljömässiga 

fördelar 

Nästan obefintligt 

Behövs inget 

underhåll 

Lite 

Lite 

Lite 

Behöver inte ta någon 

extra plats 

Viss 

Behöver inte ta någon 

extra plats 

Ingen ovan mark 

Endast på tak 

Goda. Låter det infiltrera 

i marken 

Goda. Renar och låter 

vattnet infiltrera. 

Fördröjer dagvattnet 

Goda. Minskar mängd 

och renar 

Dammar Behövs Större markplats Goda. Fördröjer och 

sedimenterar 

Diken 

Tunnor 

Vegetation 

Ingen 

Liten/Ingen. Gräs och 

vegetation behöver inte 

klippas för att uppnå en 

god dagvattenhantering. 

Ingen 

Ingen 

Markplats behövs 

Fördröjer 

Snötippar Lite Markplats behövs Goda. Samlar upp 

föroreningar 

Tabell 2. Vad olika dagvattensystem behöver och bidrar med 

8 

Anläggningsk 

ostnad 

Viss kostnad 

Liten 

Liten kostnad 

Viss kostnad 

Estetik Problem 

Grönt 

Grönt och fint 

Större Mycket tilltalande Får inte bottenfrysa 

Goda. 

Endast tunnan 

Liten kostnad 

Nästan ingen

Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) 

901 87 Umeå, Sweden 

Telefon 090-786 50 00 

Texttelefon 090-786 59 00 

www.umu.se

Dagvatten i Skellefteå 2011 examensarbete Lina Lundström

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?