Förenklad GDP - Svenskt Vatten

7.4 Steg 5: Slutresultat
7.4.1 Exempel 5a: Grönköping
Grönköping har ett större ytvattenverk som har kemisk fällning, långsamfilter och desinfektion med
klor. Resultaten från exemplen som behandlar Grönköping tidigare i detta kapitel summeras i följande
uppställning.
Steg Log-reduktion Grönköping
Steg 1 Barriärhöjd
Exempel 1a, avsnitt 7.1.1
+ [6,0b + 6,0v + 4,0p]
Steg 3 Vattenverk
Exempel 3a, avsnitt 7.3.1
– [3,0b + 3,0v + 3,0p]
Steg 4 Desinfektion
Exempel 4a avsnitt 7.4.1
– [2,9b + 0,7v + 0,03p (Giardia)]
Steg 5
Slutresultat (avrundat till 1 decimal)
+0,1b + 2,3v + 1,0p (Giardia) och 1p (Cryptosporidium)
Grönköpings vattenverk verkar således ha ett närapå tillräckligt skydd mot bakterier men saknar 2 log
för virus och 1 log för parasiterna. Om Grönköping installerar UV (istället för klor) med 400 J/m 2
biodosimetriskt testat (4,0b + 3,5v + 4,0p utan säkerhetsavdrag) skulle barriärverkan vara tillräcklig
för det mesta utom Adenovirus där det skulle saknas 3 log.
I den fullständiga GDPn blir slutresultatet -0,5b + 1,1v + 2,0p och det saknas alltså barriärverkan mot
virus och parasiter med bägge beräkningarna även om det skiljer 1 log i hur mycket ytterligare
barriärverkan som krävs för ett rimligt säkert dricksvatten. Orsaken till skillnaden är för virus
hantering av bidraget för övervakning och för parasiterna bedömningen av barriärhöjden.
Eftersom det ingår många bedömningar i beräkningarna bör resultatet ses som en fingervisning om att
vattenverket klarar av bakterier. Det är bättre att tolka resultatet så att risken för at virus och parasiter
orsakar problem är större än att bakterier gör det. För virus och parasiter är risken för konsumenten så
stor att åtgärder definitivt behövs. Skulle en kraftig mikrobiologisk påverkan på täkten ske så har
vattenverket sannolikt inte någon extra marginal att klara av detta eftersom resultatet hamnar så nära
noll. Risken för den typen av påverkan måste bedömmas i en risk och sårbarhetsanalys för täkten.
21