17.07.2013 Views

Prediabetes Vad är det?

Prediabetes Vad är det?

Prediabetes Vad är det?

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KARIN HOFLING<br />

DIABETESSJUKSKÖTERSKA/<br />

DISTRIKTSSKÖTERSKA<br />

VÅRDCENTRAL KOPPARDALEN I AVESTA


<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> prediabetes?


”ett metaboliskt tillstånd med insulinresistens<br />

samt prim<strong>är</strong> eller sekund<strong>är</strong> betacells-<br />

dysfunktion”<br />

Källa: Paulweber et al 2010


Nedsatt glukostolerans, Impaired Glucose<br />

Tolerance (IGT)<br />

och/eller<br />

Förhöjt fasteblodsocker, Impaired Fasting<br />

Glucose (IFG)<br />

Penn m.fl. 2009; Magalhães m.fl. 2010


Ökade fria fettsyror i blo<strong>det</strong><br />

Ökad perifer insulinresistens<br />

Ökad insulinresistens i levern<br />

Ökad insulinproduktion som kompensation<br />

Cellernas reaktion på insulin minskar<br />

Skiljer sig åt mellan olika etniska grupper<br />

Nilsson P, Olsson A, Zethelius B 2006; Penn m.fl. 2009; Magalhães m.fl. 2010, IDF 2012


Vävnadernas förmåga att reagera på insulin minskar,<br />

vilket leder till ökad insulinproduktion<br />

Fria fettsyror hämmar de insulinproducerande<br />

betacellernas förmåga att frisätta insulin<br />

Sämre kvalité på insulinet<br />

Brist på insulin<br />

Betaceller kan inte återskapas<br />

Källor: Nilsson P, Olsson A, Zethelius B. 2006; Agardh C-D, Berne C, Östman J. 2005


IGT<br />

Tidig störning i glukosomsättningen<br />

Stigande blodsockerv<strong>är</strong>den<br />

IFG<br />

Orsakas av insulinresistens i levern<br />

Leder till ökad glukosproduktion i fasta<br />

Källa: Nilsson P, Olsson A, Zethelius B. 2006; Paulweber m.fl. 2010; IDF 2012


Anses representera olika metabola störningar<br />

Insulinresistens skiljer sig åt mellan olika<br />

etniska grupper<br />

Insjuknan<strong>det</strong> i T2DM skiljer sig kraftigt åt<br />

mellan grupperna IFG och IGT<br />

Paulweber m.fl. 2010; IDF 2012


IGT: 20-25% har också högt IFG<br />

IFG:


Fasteblodsocker: Plasmaglukos 6,1-6,9 mmol/l<br />

eller<br />

Oral glukosbelastning: Plasmaglukos. Prov taget 2<br />

timmar efter intag av 75g glukos i fastande<br />

tillstånd 7.8-11,1 mmol/l<br />

Källa: Paulweber et al 2010<br />

Två v<strong>är</strong>den tagna vid olika tidpunkter


30 % av befolkningen >50 år i Europa<br />

År 2011: 280 miljoner globalt<br />

År 2030 beräknas 398 miljoner globalt<br />

Majoriteten <strong>är</strong> i åldersgruppen 20-39 år!<br />

Källa Penn et. al 2009; IDF 2012


Inom EU finns inga klara riktlinjer<br />

I Sverige förespråkar SoS opportunistisk screening enligt<br />

högriskstrategi<br />

Kvinnor som haft graviditetsdiabetes<br />

Hereditet för T2DM<br />

Överviktiga<br />

Hög ålder<br />

Personer med hypertoni eller hj<strong>är</strong>t/k<strong>är</strong>lsjukdom<br />

Källa: Nationella riktlinjer 2010


Vita personer >40 år<br />

Personer med etnisk tillhörighet från Asien,<br />

Afrika, Mellanöstern (samt andra etniska<br />

minoritetsgrupper) > 25 år<br />

Med minst en riskfaktor för diabetes samt<br />

en av följande riskfaktorer:


Förälder med diabetes<br />

BMI > 25 kg/m2<br />

Bukomfång > 94 cm för män, (> 90 cm för<br />

asiatiska män) > 80cm för kvinnor.<br />

Systoliskt blodtryck > 140 mmHg<br />

Diastoliskt blodtryck > 90 mmHg<br />

Personer med hypertonibehandling


HDL-kolesterol < 0,9mM<br />

Triglycerider > 2,2 mM<br />

Behandlad dyslipidemi<br />

Kvinnor som har haft graviditetsdiabetes<br />

Kvinnor som har fött barn med födelsevikt > 4 kg<br />

Personer som behandlas med steroider<br />

Källa: Paulweber m.fl. 2010


Personer med ischemisk hj<strong>är</strong>t- k<strong>är</strong>lsjukdom<br />

Personer med cerebrovascul<strong>är</strong> sjukdom<br />

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom samt<br />

BMI > 30 kg/ m2<br />

Personer med allvarliga psykiska sjukdomar<br />

och långvarig behandling med psykofarmaka<br />

Personer med tidigare känd historia med IGT<br />

eller IFG<br />

Källa: Paulweber m.fl. 2010


50 % Ökad risk för hj<strong>är</strong>t och k<strong>är</strong>lsjukdom<br />

40 % högre risk för mortalitet<br />

IGT ökar risk för T2DM 6ggr<br />

IFG ökar risk för T2DM 5ggr<br />

IGT+IFG ökar risken 12ggr<br />

Linj<strong>är</strong>t förhållande mellan IFG och död i ischemisk<br />

hj<strong>är</strong>tsjukdom bland icke diabetiska individer<br />

tröskeleffekt var synlig vid 6,2 mmol/l hos kvinnor<br />

Källor: Phillips et al 2006; WHO/IDF 2006; Colagiuri et al 2008; Shehab et al 2008; Throughton et.al. 2008;<br />

Paulweber et. al 2010.


Sökte sjukvård i 40-60% högre omfattning<br />

Förbrukade mer än dubbelt så mycket läkemedel i jämförelse<br />

mot kontrollgruppen<br />

Infektioner, psykiska problem, hj<strong>är</strong>t och k<strong>är</strong>l-relaterade<br />

sjukdomar, andningsbesv<strong>är</strong>, muskelbesv<strong>är</strong>, hudproblem,<br />

samt besv<strong>är</strong> från nervsystemet var sökorsaker<br />

Tillstånd med hypertoni, höga blodfetter, övervikt,<br />

hj<strong>är</strong>tsjukdom och stroke som var specifikt för de som senare<br />

fick T2DM<br />

Källa: Gulliford et al 2005


JA<br />

Hälsosammare levnadsvanor<br />

Ökad fysisk aktivitet<br />

Måttligt intag av alkohol<br />

Rökstopp


522 medelålders personer med IGT<br />

Interventions eller kontrollgrupp<br />

Kontrollgruppen fick både muntlig och skriftlig information om kost och<br />

motion<br />

Interventionsgruppen fick individualiserad rådgivning<br />

Minska minst 5 % i vikt för överviktiga, kostråd, ökad fysisk aktivitet om<br />

minst 30 minuter dagligen<br />

Individuell rådgivning hos dietist sju gånger under <strong>det</strong> första året och<br />

d<strong>är</strong>efter var tredje månad under studiens genomförande


58% lägre incidens för T2DM i<br />

interventionsgruppen<br />

Den minskade risken var direkt associerad till<br />

följd av livsstilsförändringen<br />

Källa: Lindstöm et al. The Finnish Diabetes prevention Study (DPS).


Studier 3-5 år:<br />

ca 50% finns kvar i PD-stadiet<br />

25% normaliseras<br />

25% utvecklar T2DM<br />

MEN: Paulweber et.al. Anser att upp emot 70%<br />

kommer att utveckla manifest T2DM<br />

Orsak: För kortsiktiga studier<br />

Källa. Paulweber et.al. 2010


Hör inte hemma i prim<strong>är</strong>vården, tar resurser från de<br />

som redan har diabetes<br />

Skepsis att ta hand om personer som inte klarar av sin<br />

hälsa på grund av felaktig livsstil<br />

Socialt problem istället för medicinskt<br />

Är inte en sjukdom, då ska patienterna inte heller göras<br />

sjuka<br />

Källa: Williams et.al.2004


Läkare: uttryckte behov av sammanfattade riktliner<br />

för handläggning av PD, samt svårt att skilja på IFG<br />

och IGT och <strong>det</strong> diagnostiska v<strong>är</strong><strong>det</strong> av proven<br />

Hade erfarenhet av att patienterna var<br />

ointresserade av sitt tillstånd<br />

Sköterskorna : mer data på hur patienternas<br />

motivation kan förbättras och hur information<br />

kring riskfaktorer kan förmedlas<br />

Källa: Curran et al 2008


?<br />

Få studier med patientperspektiv


Hade inte hört talas om PD tidigare<br />

Saknade kunskap om PD<br />

Erfarenhet av T2DM påverkade känslorna för PD<br />

Visste att de var i riskzonen för att få diabetes men<br />

saknade kunskap om samband och orsaker<br />

Osäkerhet om fysiska konsekvenser<br />

Förvirring av att inte känna något<br />

Källa Troughton et al 2008


Framtiden kändes osäker om hur de skulle förhindra<br />

utvecklingen mot T2DM.<br />

Kände sig “utslängda" efter beske<strong>det</strong> Ville träffa vårdpersonal<br />

för att kunna ställa frågor. Fick istället “goda råd" av anhöriga<br />

och vänner som hade diabetes<br />

De deltagare som fått brev med provsvar och information<br />

uppfattade beske<strong>det</strong> som mindre allvarligt än de som hade<br />

fått personligt bemötande.<br />

Fick besked av sin läkare att <strong>det</strong> “absolut inte var något att<br />

oroa sig för”.<br />

Källa Troughton et al 2008


Saknade kunskap om samband mellan hj<strong>är</strong>t–<br />

k<strong>är</strong>lsjukdom och högt blodsocker<br />

Samband med felaktig kost var framträdande vilket<br />

gjorde att personerna var mer fokuserade på<br />

kostförändringar.<br />

Framträdande i studien var att deltagarna föredrog<br />

kostförändringar framför ökad fysisk aktivitet<br />

Källa:Evans et al 2007


Fokusgrupper, totalt 12 personer<br />

Tre huvudkategorier:<br />

Upplevelser av att få PD<br />

Egen kunskap och erfarenhet<br />

Behov av utbildning och information


Hade inte hört talas om PD tidigare<br />

Några kände sig förvånade över beske<strong>det</strong>, andra<br />

hade väntat sig <strong>det</strong><br />

Viss besvikelse över bemötan<strong>det</strong>, kände sig<br />

utslängda<br />

För vissa hade personalen inte ansett <strong>det</strong> vara så<br />

viktigt, vilket ”smittade” av sig<br />

Spridda känslor: ”Skönt att slippa diabetes ”till ”fy<br />

vad n<strong>är</strong>a jag ligger”


Var oroliga för diabeteskomplikationer<br />

Började leta efter sjukdomstecken<br />

Uppgav symtom<br />

Blandade ihop med T2DM<br />

Ville förebygga ”riktig diabetes”


Kost och motion påverkar, dock osäkert om <strong>det</strong> bara gäller<br />

T2DM eller också PD<br />

”Detaljerade kunskaper om kost”<br />

De som redan motionerade hade svårast att acceptera<br />

De som inte motionerade hade andra sjukdomar och problem<br />

som ”stod över” PD<br />

Diskuterade sig fram till andra livsstilsfaktorer som rökning,<br />

stress, sömnproblem. Även skiftarbete, arv och läkemedel


Tidig information<br />

Spridning mellan ”personlig coachning” till<br />

regelbundna informationsmöten<br />

Information om PD samt hur att förhindra<br />

utveckling till T2DM<br />

Kostinformation<br />

Olika behov


Aktiv screening på riskpatienter<br />

Alla med två fastev<strong>är</strong>den över 6,1fångas upp. Vi<br />

glukosbelastar inte.<br />

Får brev med inbjudan till gruppinformation<br />

Försöker skilja på äldre och yngre i olika grupper<br />

Brevet inkluderar två olika frågeformul<strong>är</strong> som de tar<br />

med sig ifyllda<br />

Gruppinformation som innefattar information om PD,<br />

hälsorisker, utveckling, ”livsstilsrådgivning”


Hög uppslutning i grupperna<br />

Upplevs positivt från alla parter<br />

Alla oavsett ålder eller andra sjukdomar<br />

följs patienterna upp årligen.<br />

Samordnas med årskontroller, alt. kallas för<br />

enbart fasteprov


Glada och positiva patienter – de känner sig<br />

omhändertagna<br />

Hittar T2DM i tidigt skede –<strong>är</strong> lättare att behandla?<br />

Anser <strong>det</strong> vara v<strong>är</strong>defullt att förbereda patienten på<br />

hur <strong>det</strong> kan gå i framtiden<br />

Ger individen möjlighet att själv fatta beslut om<br />

förändring<br />

MEN: hur vet vi att <strong>det</strong> ger effekt??


Saknas riktlinjer, <strong>är</strong> upp till Landstinget att<br />

upprätta övergripande planer och<br />

uppdragsbeskrivningar<br />

SoS förespråkar strukturerade program för kost<br />

och motion för personer med fysisk inaktivitet och<br />

otillfredsställande kostvanor<br />

Källa: Socialstyrelsen 2011


1. Personer med IFG och IGT samt metabolt<br />

syndrom<br />

2. Personer med IFG och metabolt syndrom<br />

3. Personer med övervikt, hypertoni och fysisk<br />

inaktivitet<br />

4. Övriga personer med måttliga riskökningar<br />

Källa: Paulweber et.al 2010


”Korrekt och snabb utv<strong>är</strong>dering av diabetes och<br />

prediabetes hos personer med hög och<br />

måttlig risk <strong>är</strong> absolut nödvändigt”<br />

”Varannan person med hög eller måttlig risk<br />

för diabetes har odiagnostiserad diabetes<br />

eller pre-diabetes.<br />

Results of Diabetes and its Complications Prevention<br />

Program in Georgia<br />

L. Nikoleishvili1, R. Kurashvili1


”Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga<br />

80 procent av all kransk<strong>är</strong>lssjukdom och<br />

stroke, och 30 procent av all cancer.<br />

Hälsosamma levnadsvanor kan också<br />

förebygga eller fördröja utvecklingen av typ<br />

2– diabetes”<br />

Källa: Socialstyrelsen


”Personer med pre-diabetes <strong>är</strong><br />

speciellt mottagliga till<br />

förändringar av kost”.<br />

Källa: J. Garcia-Almeida, Spanien<br />

Long-term changes in trans fatty acids intake and<br />

adherence to Mediterranean diet in a cardiac<br />

rehabilitation program in diabetes patients


”Varje individ <strong>är</strong> ansvarig för sin livsstil. I syfte att<br />

motivera och st<strong>är</strong>ka, bör varje person veta sin egen<br />

personliga risk för att utveckla T2DM. I vilken<br />

utsträckning en sådan kunskap motiverar och<br />

stimulerar människor att ändra sin livsstil i försök att<br />

minska diabetesrisken, har inte studerats i <strong>det</strong>alj.<br />

Kvalitativ forskningen i denna fråga behövs”.<br />

Professor Jaakko Toumilehto<br />

Helsingfors universitet, Institutionen för folkhälsovetenskap,<br />

Helsingfors, Finland<br />

(fri översättning från hans abstract på IDF's kongress i Dubai<br />

2011).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!