Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2300 KB) - Åbo Akademi
23.07.2013 • Views
Share Embed Flag

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2300 KB) - Åbo Akademi

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2300 KB) - Åbo Akademi

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2300 KB) - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
web.abo.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

MfÅA 17.9.2010 www.abo.fi/meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> NR 12<br />

ÅA-UTRYMMEN<br />

I JAKOBSTAD<br />

FÖRSENAS<br />

Vid årskiftet blir första del<strong>en</strong><br />

av <strong>ca</strong>mpuset klart, m<strong>en</strong> ÅA<br />

och <strong>en</strong>het<strong>en</strong> för barnpedagogik<br />

fl yttar in först 2010 .<br />

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION<br />

Barnslig,<br />

rigorös<br />

fi losofi<br />

Nye <strong>fil</strong>osofiprofessorn Martin Gustafsson är mån om ämnets särart.<br />

Vill öppna <strong>fil</strong>osofin vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> för mera samarbete utåt.<br />

AFASI ÄR SVÅRIG-<br />

HET ATT HÅLLA<br />

TAGET OM ORD<br />

Professor Nadine Martin<br />

från USA besökte ÅA och<br />

föreläste om rehabilitering<br />

av afasipati<strong>en</strong>ter.

02<br />

START MfÅA<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> ges<br />

ut av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidning<strong>en</strong> utkommer<br />

under terminerna<br />

varannan fredag och sänds till huvuddel<strong>en</strong><br />

av akademins anställda samt<br />

bl.a. till massmedia, till universitet och<br />

högskolor i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, till kommuner,<br />

bibliotek och gymnasier i Sv<strong>en</strong>skfinland,<br />

till medlemmar i <strong>Akademi</strong>för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ker r.f. och till vissa<br />

personer verksamma inom politik,<br />

förvaltning och näringsliv.<br />

REDAKTION<br />

Peter Sandström, chefred. (tj.l.)<br />

Heidi von Wright, chefred. (vikarie)<br />

tfn (02) 215 4693<br />

e-post: heidi.wright@abo.fi<br />

Michael Karlsson, red.(tj.l.)<br />

Nicklas Häg<strong>en</strong>, red. (vikarie)<br />

tfn (02) 215 4715<br />

e-post: nicklas.hag<strong>en</strong>@abo.fi<br />

WEBBREDAKTÖR<br />

B<strong>en</strong> Roimola<br />

tfn (02) 215 3229<br />

e-post: b<strong>en</strong>.roimola@abo.fi<br />

REDAKTÖR I VASA<br />

Ari Nykvist<br />

tfn (06) 324 7452<br />

e-post: ari.nykvist@abo.fi<br />

ADRESS<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />

Domkyrkotorget 3,<br />

20500 <strong>Åbo</strong>.<br />

Telefax: (02) 251 7553<br />

E-POST<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong>@abo.fi<br />

WWW<br />

www.abo.fi /meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Kommunikationschef<br />

urid Eriksson<br />

tfn (02) 215 4124<br />

e-post: thurid.eriksson@abo.fi<br />

Tidning<strong>en</strong> trycks av Uniprint<br />

och upplagan är 4 800 ex.<br />

ISSN 0359-8632 <strong>Åbo</strong> 2010<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

INNEHÅLL NR 12/2010<br />

FORSKNING INOM CCS<br />

Att lagra koldioxid i st<strong>en</strong>, <strong>en</strong> möjlig<br />

lösning på utsläppsproblemet.<br />

läs mer på sidan 8<br />

Studiekansliet betjänar i Grip<strong>en</strong> 3<br />

Filosofi ns särart 4<br />

Kulturämn<strong>en</strong>a samarbetar 6<br />

Bygget i Jakobstad förs<strong>en</strong>at 10<br />

FRÅGOR & SVAR<br />

Gulisarna har hittat till akademin<br />

De nya studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a har skrivit in<br />

sig. Till antalet är de cirka 970 styck<strong>en</strong>,<br />

819 till grundnivån och drygt 150 till<br />

magisternivån, vilket innebär <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />

ökning från i ol.<br />

Hur tolkar du ökning<strong>en</strong>, ledande<br />

studiekoordinator Harriet Kurtén?<br />

– Dels kan det bero på eff ektiverad<br />

marknadsföring m<strong>en</strong> dels har vi också<br />

fått större synlighet nu med <strong>d<strong>en</strong></strong> gem<strong>en</strong>samma<br />

ansökningsblankett<strong>en</strong> på<br />

nätet. Folk hittar oss.<br />

Hur svårt var det att komma in till<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> i år?<br />

– Vi har <strong>en</strong> rätt låg antagningsproc<strong>en</strong>t,<br />

bara runt hälft<strong>en</strong> kommer in till<br />

det ämne de har på första prefer<strong>en</strong>s.<br />

Psykologi och logopedi var ig<strong>en</strong> svåra<br />

att komma in till och barnpedagogik<strong>en</strong><br />

hade många antagna så de är nöjda.<br />

– Av humanisterna, pedagogerna<br />

och teologerna är det hela åttio pro-<br />

Forskning inom afasi 12<br />

Matematikm<strong>en</strong>torer motiverar 14<br />

Veckans skrib<strong>en</strong>t: C. Nygr<strong>en</strong>-Landgärds 16<br />

Barnpedagogik<strong>en</strong> lockar 18<br />

c<strong>en</strong>t av de <strong>som</strong> antas <strong>som</strong> kommer, de<br />

är glada över sina platser. Samhällsvetarna<br />

hade inget inträdesprov i år och<br />

bland dem är det sämre. Bara hälft<strong>en</strong><br />

av de <strong>som</strong> fått <strong>en</strong> plats tar emot <strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

Är det något annat värt att notera<br />

över årets inskrivning?<br />

– Utländska studerande söker sig till<br />

magisterprogram medan de fi nländska<br />

söker till magisternivå, så Bolognaprocess<strong>en</strong><br />

börjar sätta sina spår. De<br />

sökande hittar till rätt antagning och<br />

folk fattar att de kan byta inriktning.<br />

text nicklas häg<strong>en</strong>

AKTUELLT STUDIEKANSLIET<br />

Studiekansliet och stu<strong>d<strong>en</strong></strong>texpedition<strong>en</strong> nu i samma byggnad.<br />

STUDIEKANSLIET<br />

BETJÄNAR I GRIPEN<br />

Sedan i <strong>som</strong>ras finns alla studiekanslier<br />

vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> i<br />

<strong>Åbo</strong> under samma tak på andra<br />

våning<strong>en</strong> i Grip<strong>en</strong> på Tavastgatan<br />

13. Repres<strong>en</strong>tanter från alla<br />

fakultet<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong> och institutioner<br />

fi nns för att betjäna stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ter<br />

i frågor <strong>som</strong> gäller de akademiska<br />

studiernas framskridande.<br />

– Det är positivt att alla studiechefer,<br />

studiesekreterare och studierådgivare<br />

nu fi nns samlade på samma ställe.<br />

Det underlättar kommunikation över fakultetsgränser,<br />

säger Hillevi Karjalain<strong>en</strong>,<br />

studiechef för fakultet<strong>som</strong>rådet för naturvet<strong>en</strong>skaper<br />

och teknik med ansvar för institution<strong>en</strong><br />

för biovet<strong>en</strong>skaper och institution<strong>en</strong><br />

för naturvet<strong>en</strong>skaper.<br />

Tidigare, när studiekanslierna fanns vid<br />

fakultet<strong>en</strong> eller institution<strong>en</strong>, kunde <strong>en</strong> besökande<br />

göra sig besväret i onödan ifall <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

sökta person<strong>en</strong> i fråga inte var på plats. Nu<br />

håller studiekansliet öppet vardagar 10-12<br />

och 13-15. Äv<strong>en</strong> om <strong>d<strong>en</strong></strong> person<strong>en</strong> man söker<br />

inte är på plats, fi nns där alltid någon<br />

<strong>som</strong> man kan fråga om råd och mer allmänna<br />

är<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong> så<strong>som</strong> sture-utdrag eller blanketter<br />

kan åtgärdas med <strong>en</strong> gång.<br />

Utrymm<strong>en</strong>a i Grip<strong>en</strong> är behagliga och<br />

ändamåls<strong>en</strong>liga.<br />

– Här har alla ett eget rum och <strong>en</strong> dörr att<br />

stänga, ute på de olika fakulteterna och institutionerna<br />

var det inte alltid fallet. När<br />

det kommer till frågor kring studierådgivning<br />

är det viktigt, påpekar Jonas Heikkilä,<br />

studierådgivare inom samhällsvet<strong>en</strong>skapliga<br />

fakultet<strong>som</strong>rådet.<br />

Sanna Westerlund är studiechef inom fakultet<strong>som</strong>rådet<br />

för humaniora, pedagogik<br />

och teologi och ansvarar för humanistiska<br />

fakultet<strong>en</strong> och institution<strong>en</strong> för psykologi<br />

och logopedi.<br />

– Förstås fi nns <strong>d<strong>en</strong></strong> aspekt<strong>en</strong> att vi nu be-<br />

fi nner oss längre ifrån de ämn<strong>en</strong> vi betjänar,<br />

och på det sättet inte har <strong>en</strong> lika int<strong>en</strong>siv<br />

kontakt med ämnespersonal<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> ur<br />

ett helhetsperspektiv är det positivt att alla<br />

studiekanslier fl yttat hit, säger Westerlund<br />

<strong>som</strong> tidigare varit stationerad i Ark<strong>en</strong>.<br />

Elin Fellman-Suomin<strong>en</strong> är studiesekreterare<br />

vid fakultet<strong>som</strong>rådet för naturvet<strong>en</strong>skaper<br />

och teknik med ansvar för institution<strong>en</strong><br />

för biovet<strong>en</strong>skaper och institution<strong>en</strong><br />

för naturvet<strong>en</strong>skaper.<br />

– En fördel är också att stu<strong>d<strong>en</strong></strong>texpedition<strong>en</strong><br />

och studiekansliet nu fi nns i samma<br />

byggnad. På det sättet kan många är<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong><br />

skötas på <strong>en</strong> gång. Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ter vänder sig<br />

hit för att få bland annat intyg och betyg utskrivna,<br />

har de sedan frågor kring studiestödet<br />

är det bara att gå <strong>en</strong> våning ner, säger<br />

Fellman-Suomin<strong>en</strong>.<br />

Hillevi Karjalain<strong>en</strong> påpekar att inskrivning<strong>en</strong><br />

för gulnäbbar nu i höst skedde i studiekansliets<br />

utrymm<strong>en</strong>.<br />

– Det betyder att samtliga nya studerande<br />

har besökt kansliet, så de vet att vi fi nns<br />

här.<br />

D<strong>en</strong> 7 oktober ordnas det öppet hus på<br />

studiekansliet.<br />

– D<strong>en</strong> dag<strong>en</strong> fi nns det möjlighet att bekanta<br />

sig med utrymm<strong>en</strong>a och få information<br />

om vår verksamhet, både för stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ter<br />

och personal, säger Karjalain<strong>en</strong>.<br />

text & foto heidi von wright<br />

vid stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkansliet<br />

arbetar<br />

bland annat Jonas<br />

Heikkilä, Hillevi<br />

Karjalain<strong>en</strong>, Sanna<br />

Westerlund och<br />

Elin Fellman-<br />

Suonin<strong>en</strong>.<br />

NOTERAT<br />

Professorsutnämningar<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />

rektor Jorma Mattin<strong>en</strong><br />

har beslutat att<br />

anställa följande professorer<br />

i arbetsavtalsförhållande:<br />

PeD Ria Heilä-Ylikallio<br />

<strong>som</strong> professor<br />

i modersmålets didaktik<br />

från 1.8.2010.<br />

Doc<strong>en</strong>t, FaD Niklas<br />

Sandler <strong>som</strong> professor<br />

i gal<strong>en</strong>isk farmaci<br />

från 1.8.2010.<br />

Nordiska<br />

Afrikadagar i <strong>Åbo</strong><br />

De Nordiska Afrikadagarna<br />

ordnas i<br />

<strong>Åbo</strong> 30.9-1-10<br />

ÅA står <strong>som</strong> värd<br />

för <strong>d<strong>en</strong></strong>na konfer<strong>en</strong>s<br />

med temat Time<br />

Space Afri<strong>ca</strong>: Reconnecting<br />

the Contin<strong>en</strong>t.<br />

För mera information<br />

se www.abo.fi /<br />

nad2010.<br />

Ruisrock på<br />

Sibeliusmuseet<br />

till 30.9<br />

Till och med <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

30 september pågår<br />

utställning<strong>en</strong> Ruisrock<br />

1970-2010 på<br />

Sibeliusmuseet.<br />

G<strong>en</strong>om fotografi<br />

er, tidningsurklipp<br />

och diverse föremål<br />

visas Ruisrocks historia.<br />

Museet håller<br />

öppet tis-sön 11-16<br />

och onsdagar äv<strong>en</strong><br />

18-20.<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

03

04<br />

NY PROFESSOR FILOSOFI<br />

D<strong>en</strong> nye <strong>fil</strong>osofiprofessorn Martin Gustafsson beskriver <strong>fil</strong>osofin <strong>som</strong> både<br />

musikalisk och barnslig. För ämnets del väntar ett ökat samarbete utanför<br />

akademin.<br />

Brottas med form och innehåll<br />

>> Jag skulle gärna se att institution<strong>en</strong> blev större. Det är bra om man är fyra, fem lärare för <strong>fil</strong>osofi är ett brett<br />

ämne. Man får inte bli fackidiot för frågorna hänger ihop på så olika sätt, säger nye professorn Martin Gustafsson.<br />

–Jagtycker<strong>en</strong>roligaspektav<strong>fil</strong>osofinärattfrågornahar<strong>en</strong>barnsligdim<strong>en</strong>sion,manärsamtidigtförankradidetbarnsligaochdetanalytiska.Mankan,lite<br />

<strong>som</strong>ettbarn,frågasig”hurkandetfinnasnågot<strong>som</strong>är<br />

oändligt?”ochsedanbehandlafråganpåettväldigtrigoröstsätt.<br />

Or<strong>d<strong>en</strong></strong>ärMartinGustafssons.HanefterträddeLars<br />

HertzbergochtillförordnadeprofessorOlliLagerspetz<br />

<strong>som</strong>ny<strong>fil</strong>osofiprofessorvid<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>första<br />

augusti.<br />

Detkanses<strong>som</strong>ettnaturligtsteg.MedanHertzbergs<br />

storaintressevarLudwigWittg<strong>en</strong>steins<strong>fil</strong>osofiärGus-<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

tafssonsfavorit<strong>fil</strong>osofWittg<strong>en</strong>steinslärlingElizabeth<br />

Anscombe.<br />

Att<strong>fil</strong>osofinvid<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>nukommerattsnöain<br />

på<strong>en</strong>viss<strong>fil</strong>osofverkarintetroligt.Gustafssonefterspråkarbreddochhelhetstänkande,ochärkritisktill<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong>effektivitetsstyrdaspecialisering<strong>som</strong>råderinom<br />

dag<strong>en</strong>suniversitets<strong>fil</strong>osofi.<br />

–I<strong>d<strong>en</strong></strong>analytiska<strong>fil</strong>osofinjagsjälvväxtuppifinns<strong>en</strong><br />

specialiseringjagtyckerärproblematisk.D<strong>en</strong>naspecialiseringberordelspå<strong>en</strong>viljaattefterliknadeempiriskaspecialvet<strong>en</strong>skaperna,m<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>ärocksåbetingadav<br />

ettyttretryck<strong>som</strong>framföralltärekonomiskt.Sedan

kan <strong>d<strong>en</strong></strong> också helt <strong>en</strong>kelt ha att göra med att<br />

det är så många <strong>som</strong> håller på med fi losofi nuförti<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

jämfört med förr, säger Martin Gustafsson.<br />

– Ser man på till exempel Hegel och Heidegger<br />

så behandlar de, trots att det är väldigt<br />

snåriga och krävande att läsa, problem <strong>som</strong><br />

var aktuella för människor vid <strong>d<strong>en</strong></strong> ti<strong>d<strong>en</strong></strong>. I dag<br />

fi nns det <strong>en</strong> risk för att man inte ägnar sig åt de<br />

fi losofi ska bekymmer <strong>som</strong> människor verklig<strong>en</strong><br />

har och <strong>som</strong> är levande, för att frågorna<br />

anses vara osofi stikerade. Mycket av fi losofi n<br />

i dag förlorar sin angeläg<strong>en</strong>het i och med att<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> blir så fackidiotiskt avgränsad.<br />

Det fi nns ännu hopp för de ”barnsliga” frågorna.<br />

– D<strong>en</strong> analytiska fi losofi n har ändrat karaktär<br />

under histori<strong>en</strong> och sedan 1960-talet värnar<br />

man inte lika starkt om fi losofi ns särart<br />

g<strong>en</strong>temot andra vet<strong>en</strong>skaper. Det fi nns dock<br />

<strong>en</strong> motrörelse <strong>som</strong> går tillbaka till det tidiga<br />

1900-talets fi losofi och rätt långt handlar om<br />

att återvinna ämnets i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet.<br />

Med främmande ord<br />

Gustafsson själv forskar för tillfället i projektet<br />

”Med främmande ord: Att beskriva handlingar<br />

med <strong>en</strong> för aktör<strong>en</strong> okänd begreppsapparat”.<br />

Här undersöker han problem, till<br />

exempel anakronism och kulturell chauvinism,<br />

<strong>som</strong> kan uppstå när man använder vissa<br />

begrepp i beskrivning<strong>en</strong> av aktörer <strong>som</strong> själva<br />

inte delar dessa: människor i andra tider eller<br />

kulturer, små barn och djur.<br />

I sitt skrivande hittar Gustafsson likheter till<br />

sitt stora fritidsintresse – musik<strong>en</strong>.<br />

– Det har kanske inte direkt att göra med fi -<br />

losofi m<strong>en</strong> i texter kan det fi nnas något <strong>som</strong><br />

liknar musik. Jag strävar ofta efter att göra <strong>en</strong><br />

text ”musikalisk” när jag skriver.<br />

– En annan sak fi losofi n och musik<strong>en</strong> har<br />

gem<strong>en</strong>samt är att form och innehåll är svåra<br />

att skilja åt. Alla stora <strong>fil</strong>osofer har brottats<br />

med form<strong>en</strong>. Kant hade inte kunnat skriva<br />

<strong>som</strong> Leibniz eller Hume, <strong>d<strong>en</strong></strong> imponerande<br />

monografiska arkitektur<strong>en</strong> är <strong>en</strong> nödvändighet<br />

i hans <strong>fil</strong>osofi. Samma sak med Platons<br />

dialoger, det fi nns hos honom <strong>en</strong> väldig<br />

medvet<strong>en</strong>het om hur man ska pres<strong>en</strong>tera sina<br />

tankar. När jag skriver fi losofi är det mycket<br />

<strong>en</strong> kamp med hur text<strong>en</strong> ska se ut.<br />

BAKGRUND<br />

Språkfi losofi och<br />

metodologi<br />

Martin Gustafsson<br />

doktorerade i teoretisk<br />

fi losofi vid Uppsala<br />

universitet år<br />

2000. I avhandling<strong>en</strong><br />

Entangled S<strong>en</strong>se. An<br />

Inquiry into the Philosiphi<strong>ca</strong>l<br />

Signifi <strong>ca</strong>nce<br />

of Meaning and Rules<br />

argum<strong>en</strong>terade han<br />

för att regler inte kan<br />

dra gräns<strong>en</strong> för vad<br />

<strong>som</strong> låter sig m<strong>en</strong>ingsfullt<br />

sägas och<br />

att <strong>en</strong> fi losofi sk metodologi<br />

<strong>som</strong> vilar på<br />

idén om <strong>en</strong> sådan<br />

gränsdragning är förfelad.<br />

Gustafsson har<br />

ägnat sig åt postdoktoral<br />

forskning vid<br />

e Universty of Chi<strong>ca</strong>go,<br />

Uppsala universitet<br />

och Stockholms<br />

universitet. Filosofer<br />

han skrivit om är<br />

bland annat Stanley<br />

Cavell, Donald Davidson,<br />

John McDowell,<br />

W.V.O Quine, John<br />

Rawls och Ludwig<br />

Wittg<strong>en</strong>stein.<br />

Vilket inte får blandas samman med <strong>en</strong><br />

strävan efter ytligt retoriska eff ekter.<br />

– Det handlar inte bara om stil. Det är<br />

dock vanskligt att till exempel försöka<br />

vaska fram innehållet och ta bort form<strong>en</strong><br />

ur Platons dialoger för att se på hans argum<strong>en</strong>t.<br />

Något går förlorat i <strong>d<strong>en</strong></strong> process<strong>en</strong>.<br />

Internationalisering väntar<br />

Martin Gustafsson är född i Köp<strong>en</strong>hamn,<br />

m<strong>en</strong> uppvux<strong>en</strong> i Uppsala och Stockholm.<br />

Efter<strong>som</strong> familj<strong>en</strong> bor kvar i Stockholm<br />

kommer han att p<strong>en</strong>dla till <strong>Åbo</strong>. Ett år i Chi<strong>ca</strong>go<br />

efter disputation<strong>en</strong> gav internationella<br />

kontakter och det är med goda erfar<strong>en</strong>heter<br />

i bagaget <strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> nye professorn vill<br />

öppna upp fi losofi n vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />

För tillfället jobbar han ännu på att komma<br />

in i det nya sammanhanget och lära sig<br />

<strong>en</strong> ny exam<strong>en</strong>sstruktur, m<strong>en</strong> kontakterna<br />

med andra universitet, främst i Finland<br />

och Sverige m<strong>en</strong> också till Chi<strong>ca</strong>go, New<br />

York samt de gamla samarbetsuniversitet<strong>en</strong><br />

i Norwich och Lampeter, kommer<br />

att öka. Gustafsson har redan hunnit vara<br />

i kontakt med Turun yliopisto för att bjuda<br />

in gästföreläsare.<br />

Ett mera långsiktigt mål är att få institution<strong>en</strong><br />

att växa.<br />

– Det är nödvändigt att få vidare kontakter<br />

när personal<strong>en</strong> är så lit<strong>en</strong>. En ökad<br />

internationalisering är oundviklig m<strong>en</strong> för<br />

att vara ett humanistiskt ämne är fi losofi n<br />

redan nu mycket internationell med ovanligt<br />

många <strong>en</strong>gelskspråkiga artiklar och<br />

publikationer, säger Martin Gustafsson.<br />

– Jag skulle gärna se att institution<strong>en</strong><br />

blev större. Det är bra om man är fyra, fem<br />

lärare för fi losofi är ett brett ämne. Man får<br />

inte bli fackidiot för frågorna hänger ihop<br />

på så olika sätt.<br />

Att ämnet är litet har samtidigt bäddat<br />

för <strong>en</strong> god sammanhållning och familjär<br />

stämning <strong>som</strong> Gustafsson inte vill rubba.<br />

– Lars Hertzberg har byggt upp <strong>en</strong> trevlig<br />

kultur här <strong>som</strong> jag är mån att bevara.<br />

Jag var nyss på <strong>en</strong> fest <strong>som</strong> ordnades för de<br />

nya studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a och mig med fyrtio personer,<br />

allt ifrån nybörjarna till professorer<br />

och emeriti. Det är inte så hierarkiskt.<br />

text & foto nicklas häg<strong>en</strong><br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

05

06<br />

STUDIER TVÄRKULTURKURS<br />

Kulturämn<strong>en</strong>a håller i höst två gem<strong>en</strong>samma kurser för<br />

sina gulnäbbar. Kurserna lyfter fram de gem<strong>en</strong>samma<br />

begrepp<strong>en</strong> inom kulturvet<strong>en</strong>skaperna och är ett sällsynt<br />

samarbete över ämnesgränserna.<br />

Första steget mot<br />

något större?<br />

Ihöstgårdetförförstagång<strong>en</strong>två<br />

gem<strong>en</strong>sammakurserförförstaårets<br />

studerandeikulturämn<strong>en</strong>avid<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

humanistiskafakultet<strong>en</strong>.D<strong>en</strong>förstakurs<strong>en</strong>,Människa,kulturoch<br />

vet<strong>en</strong>skap,harredanstartatoch<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong>andra,Människoritidochrum,<br />

börjarioktober.<br />

KursledarnaMatiasKaihovirta<br />

ochMinnaLehtomäkidoktorerari<br />

historiarespektivekonstvet<strong>en</strong>skap.<br />

Desägersigintevarafrämmandeför<br />

tvärvet<strong>en</strong>skapisinforskningm<strong>en</strong><br />

attdetinteriktigtpassar<strong>som</strong>beskrivningpåkurserna,<strong>som</strong>riktarsigtillstuderandeietnologi,<strong>fil</strong>osofi,folkloristik,historia,konst-,litteratur-,musik-ochreligionsvet<strong>en</strong>skap.<br />

–Jagvetinteomtvärvet<strong>en</strong>skapär<br />

deträttaordet.Viharändå<strong>d<strong>en</strong></strong>gem<strong>en</strong>sammanämnar<strong>en</strong>attallain<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

volveradeämn<strong>en</strong>ärkulturvet<strong>en</strong>skaper.Snararehandlardetomattsevilka<strong>som</strong>ärdegem<strong>en</strong>sammabegrepp<strong>en</strong>ochbehandladem,säger<br />

MatiasKaihovirta.<br />

–Detärmeraettsamarbeteöver<br />

ämnesgränserna,preciserarMinna<br />

Lehtomäki.<br />

Spara och respektera<br />

Detfinns<strong>en</strong>ligtexaminatorUlrika<br />

Wolf-Knutsihuvudsaktvåtankar<br />

bakomprojektet.Delsskaämn<strong>en</strong>a<br />

spararesurserochdelsskadehittavarandra.<br />

–Viharmycketgem<strong>en</strong>samtsåvi<br />

behöverintedrasammakurserpå<br />

olikahållförfyra,femelevernärvi<br />

kanhålla<strong>en</strong>kursförtrettio.Pådet<br />

härsättetblirdetmeratidöverför<br />

despeciellakurservarjeämnekan<br />

ge.Enannantankeärattämn<strong>en</strong>a<br />

skanärmasigvarandraochbörjarespekteravarandraförviharju<br />

såmycketgem<strong>en</strong>samt,sägerUlrika<br />

Wolf-Knuts.<br />

Kurs<strong>en</strong>gåriMoodleochinnehålleradertonolikamom<strong>en</strong>tsamtföreläsningaravblandannatNiklasHuldén,SannaLillbroända-Annala,L<strong>en</strong>aMarander-Eklund,JohnRichardson,FrejaRudelsochUlrikaWolf-Knuts.Kursdeltagarnaväljerettprojektfrån<strong>en</strong>listapåförslag<br />

ochjobbarsedanigruppinnande<br />

avslutarkurs<strong>en</strong>medatthållaettföredrag.<br />

Bra introduktion<br />

–Iochmedattmångaibörjanav<br />

sinastudierinteärsäkrapåvadde<br />

villfortsättastuderager<strong>d<strong>en</strong></strong>här<br />

kurs<strong>en</strong>dem<strong>en</strong>chansattsmåprovalitesåkandespecifiktriktain

D<strong>en</strong> första gem<strong>en</strong>samma kurs<strong>en</strong> för kulturämn<strong>en</strong>a heter Människa, kultur och vet<strong>en</strong>skap och har redan börjat.<br />

Kursledarna Minna Lehtomäki och Matias Kaihovirta säger att kurs<strong>en</strong> är ett utmärkt sätt för nya studerande att<br />

bekanta sig med de för kulturämn<strong>en</strong>a c<strong>en</strong>trala begrepp<strong>en</strong>.<br />

sig i ett s<strong>en</strong>are skede, säger Minna<br />

Lehtomäki.<br />

– När jag tänker på min eg<strong>en</strong> studietid<br />

fanns det vissa begrepp <strong>som</strong><br />

man stötte på i många olika sammanhang,<br />

till exempel herm<strong>en</strong>eutik<br />

och diskurs. Det är bra att få<br />

bekanta sig med dem redan i introduktion<strong>en</strong>,<br />

säger Matias Kaihovirta.<br />

Det pedagogiska målet är att ge de<br />

nya studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a <strong>en</strong> första kontakt<br />

med kulturämn<strong>en</strong>a och de verktyg<br />

<strong>som</strong> används inom dem.<br />

– Det viktigaste är att de lär sig<br />

Förhoppningsvis<br />

hittar vi nu <strong>en</strong><br />

gem<strong>en</strong>sam plattform<br />

<strong>som</strong> sedan underlättar<br />

ett framtida arbete.<br />

argum<strong>en</strong>tera och pres<strong>en</strong>tera sitt<br />

forskningsämne så att andra förstår.<br />

Sedan finns det också förväntningar<br />

på att de ska lära sig tänka kritiskt så<br />

att de när de sedan börjar läsa forskning<br />

kan fråga sig varför man skriver<br />

om det man skriver om. Det är<br />

klart att sånt inte händer på två, tre<br />

månader m<strong>en</strong> kanske de får <strong>en</strong> ahaupplevelse<br />

s<strong>en</strong>are i sina studier, säger<br />

Matias Kaihovirta.<br />

Fokus sätts på kulturvet<strong>en</strong>skaplig<br />

metod.<br />

– Projekt<strong>en</strong> är gjorda så att de ska<br />

upptäcka kultur<strong>en</strong> i vardag<strong>en</strong> och<br />

se att man inte behöver gå så långt<br />

för att hitta kultur, säger Kaihovirta.<br />

Ett sällsynt initiativ<br />

Det talas ofta om tvärvet<strong>en</strong>skap och<br />

samarbete över ämnesgränserna<br />

m<strong>en</strong> större initiativ <strong>som</strong> det här är<br />

trots allt rätt sällsynta. Tidigare har<br />

kulturämn<strong>en</strong>a mest haft gem<strong>en</strong>samma<br />

bokprojekt eller hållit gem<strong>en</strong>samma<br />

seminarier och konfer<strong>en</strong>ser.<br />

Ulrika Wolf-Knuts säger att flytt<strong>en</strong><br />

till Ark<strong>en</strong> både har förbättrat<br />

möjligheterna till och medfört<br />

ett, visserlig<strong>en</strong> småskaligt m<strong>en</strong> ändå<br />

ökat samarbete. Hon hoppas<br />

att kulturämn<strong>en</strong>a framöver skulle<br />

kunna dela på större forskningsprojekt.<br />

– En viss skepsis är ganska förståelig<br />

i och med att vi lever i ett konkurrerande<br />

samhälle och ämn<strong>en</strong>a<br />

tävlar om resurser. Förhoppningsvis<br />

hittar vi nu <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam plattform<br />

<strong>som</strong> sedan underlättar ett framtida<br />

samarbete.<br />

TexT & foTo Nicklas HägeN<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

07

08<br />

FORSKNING MINERALISERING AV KOLDIOXID<br />

Ett stort miljöproblem värl<strong>d<strong>en</strong></strong> över är utsläpp<strong>en</strong> av koldioxid, <strong>som</strong><br />

leder till att växthuseffekt<strong>en</strong> blir starkare och klimatet ändrar. Så länge<br />

industrin och kraftverk<strong>en</strong> använder sig av fossila bränsl<strong>en</strong> kommer dessa<br />

koldioxidutsläpp att fortgå. Mineralisering av koldioxid är <strong>en</strong> lösning <strong>som</strong>,<br />

speciellt för Finland, bjuder på stora möjligheter. Professor Ron Zev<strong>en</strong>hov<strong>en</strong><br />

forskar i hur <strong>d<strong>en</strong></strong>na mineralisering kunde användas storskaligt.<br />

Mineralisering<strong>en</strong> - nu eller aldrig<br />

>> För att kunna hålla det vi lovat <strong>en</strong>ligt Kyotoprotokollet, att minska på koldioxidutsläpp, behövs nya lösningar.<br />

Alla CCS-metoder ska tas i bruk jor<strong>d<strong>en</strong></strong> runt för att lyckas, säger Ron Zev<strong>en</strong>hov<strong>en</strong>.<br />

– När man talar om CCS, Carbon<br />

<strong>ca</strong>pture and storage, det vill säga<br />

infångning och lagring av koldioxid,<br />

talar man oftast om <strong>d<strong>en</strong></strong> geologiska<br />

lagring<strong>en</strong> av koldioxid i jor<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

Det här är bara <strong>en</strong> av några<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

möjligheter, m<strong>en</strong> tyvärr kan detta<br />

inte göras i Finland. En annan är<br />

när koldioxi<strong>d<strong>en</strong></strong> pumpas ner i havsdjup<br />

för att lagras där. Just för det<br />

finns inte så mycket intresse längre<br />

efter<strong>som</strong> det ger för många fråge-<br />

teck<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> form <strong>som</strong> vi intresserat<br />

oss för handlar om att mineralisera<br />

koldioxi<strong>d<strong>en</strong></strong>, det vill säga lagra <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

i st<strong>en</strong>, säger Ron Zev<strong>en</strong>hov<strong>en</strong>, professor<br />

i värme- och strömningsteknik<br />

(VST).

Detta går till så att koldioxid under<br />

hög värme reagerar med mineraler<br />

och blir till ett pulver. Främst<br />

använder man sig av magnesiumsilikat<br />

från till exempel st<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />

innehåller serp<strong>en</strong>tin, <strong>som</strong> g<strong>en</strong>om<br />

process<strong>en</strong> bildar ett karbonatpulver.<br />

I VST- labbet produceras först<br />

magnesiumhydroxid, vilket därefter<br />

karbonatiseras i <strong>en</strong> trycksatt<br />

svävbäddreaktor. Process<strong>en</strong> utvecklas<br />

<strong>som</strong> bäst under ett projekt<br />

<strong>som</strong> ingår i Finlands <strong>Akademi</strong>s<br />

”Sustainable Energy”-program<br />

(SusEn) (2008-2011), med Johan Fagerlund<br />

<strong>som</strong> doktorand hos VST.<br />

Samarbete med Singapore<br />

Det s<strong>en</strong>aste nya projektet, bland<br />

annat med finska m<strong>en</strong> också med<br />

partners från andra länder, är ett<br />

treårigt samarbete med Singapore<br />

<strong>som</strong> ska pågå 1.10.2010-30.9.2013.<br />

Inom ram<strong>en</strong> för detta Tekes-projekt<br />

ska det undersökas hur <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

produkt <strong>som</strong> uppstår vid mineralisering<br />

av koldioxid kan användas.<br />

Kick-off för projektet blir det under<br />

vintern i Singapore.<br />

– Vi blev kontaktade av människor<br />

i Singapore och fick frågan om<br />

vi kunde komma dit på besök och<br />

se vad de håller på med. Det visade<br />

sig att man där i framti<strong>d<strong>en</strong></strong> vill bygga<br />

ut landområ<strong>d<strong>en</strong></strong> med det pulver<br />

<strong>som</strong> uppstår när koldioxid reagerar<br />

med mineraler. Ett problem<br />

D<strong>en</strong>na<br />

mineralisering<br />

är <strong>en</strong> process <strong>som</strong><br />

sker på naturlig<br />

väg i natur<strong>en</strong>, vi har<br />

bara snabbat upp<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> i laboratorier.<br />

än så länge är att koldioxidseparering<strong>en</strong><br />

är det dyraste mom<strong>en</strong>tet i<br />

CCS-processkedj<strong>en</strong>, och fördel<strong>en</strong><br />

med mineraliseringsprocess<strong>en</strong> är<br />

att <strong>d<strong>en</strong></strong> borde fungera äv<strong>en</strong> med gaserna<br />

utan att <strong>en</strong> koldioxidseparation<br />

behövs. Vi måste arbeta på att<br />

få ner <strong>d<strong>en</strong></strong> kostna<strong>d<strong>en</strong></strong> för att det ska<br />

bli lönsamt i läng<strong>d<strong>en</strong></strong>. En av våra<br />

stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ter har gjort sitt diplomarbete<br />

i Singapore och har just kommit<br />

tillbaka därifrån.<br />

Zev<strong>en</strong>hov<strong>en</strong> handleder adepter<br />

runt om i värl<strong>d<strong>en</strong></strong>, i Singapore, och<br />

vid unversitet i Kanada, Portugal<br />

och Litau<strong>en</strong>. På hemmaplan, vid<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, samarbetar man int<strong>en</strong>sivt<br />

med ämnet geologi och <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

nylig<strong>en</strong> tillträdda professorn, Olav<br />

Eklund, <strong>som</strong> också intresserar sig<br />

för ämnet.<br />

– Tillsammans med Eklunds<br />

grupp undersöker vi möjlighet<strong>en</strong><br />

att hitta <strong>en</strong> passande berggrund för<br />

mineralisering här i södra Finland,<br />

där <strong>en</strong> stor del av Finlands koldioxid<br />

produceras. Till exempel Vammala<br />

och Suomusjärvi är lovande<br />

områ<strong>d<strong>en</strong></strong>. I områ<strong>d<strong>en</strong></strong> i c<strong>en</strong>trala och<br />

östra Finland har man hittat möjlig<br />

mineralhaltig berggrund. Jag vågar<br />

påstå att man skulle kunna förvara<br />

mycket mer än <strong>d<strong>en</strong></strong> koldioxid<br />

<strong>som</strong> släpps ut i Finland i till exempel<br />

Outokumpu-Kainu området under<br />

<strong>en</strong> mycket lång tid.<br />

Stålslagg blir papper<br />

Zev<strong>en</strong>hov<strong>en</strong> kom 2005 till ÅA från<br />

Tekniska högskolan i Otnäs. Med sig<br />

tog han äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> bit forskning kring<br />

stålslagg <strong>som</strong> ännu idag pågår också<br />

där.<br />

Han berättar om <strong>en</strong> av hans tidigare<br />

doktorander <strong>som</strong> intresserade<br />

sig för temat, Sebastian Teir <strong>som</strong><br />

nuförti<strong>d<strong>en</strong></strong> är vid VTT i Esbo.<br />

– Teirs forskning visade bland<br />

annat att slaggprodukt<strong>en</strong> vid ståltillverkning<br />

innehåller mycket<br />

kalcium. G<strong>en</strong>om att låta koldiox-<br />

id reagera med det här bildas kalciumkarbonat.<br />

Detta i sin tur används<br />

inom pappersindustrin. D<strong>en</strong><br />

här upptäckt<strong>en</strong> ledde till forskning<br />

och slutlig<strong>en</strong> ett pat<strong>en</strong>t <strong>som</strong> vi försöker<br />

marknadsföra. Det är just till<br />

resultat <strong>som</strong> detta vi vill komma –<br />

där koldioxid plus ett fast material,<br />

sammanställs till ett annat fast material<br />

med konkreta användningsmöjligheter.<br />

Sanni Eloneva vid nuvarande<br />

Aalto Universitet kommer<br />

att disputera på det här temat under<br />

vintern.<br />

– För att kunna hålla det vi lovat<br />

<strong>en</strong>ligt Kyotoprotokollet, att minska<br />

på koldioxidutsläpp, behövs nya<br />

lösningar. Alla CCS metoder ska<br />

tas i bruk jor<strong>d<strong>en</strong></strong> runt för att lyckas.<br />

Och <strong>d<strong>en</strong></strong>na mineralisering är <strong>en</strong><br />

process <strong>som</strong> sker på naturlig väg i<br />

natur<strong>en</strong>, vi har bara snabbat upp<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> i laboratorier. Summa summarum<br />

är det nu eller aldrig. Under<br />

de s<strong>en</strong>aste tio år<strong>en</strong> har vi pratat<br />

mycket teori, nu är det dags för mineralisering<br />

i praktik<strong>en</strong> och för de<br />

lösningar det innebär, speciellt för<br />

Finland, konstaterar Zev<strong>en</strong>hov<strong>en</strong>.<br />

TexT & foTo Heidi von WrigHt<br />

D<strong>en</strong> 29.11-1.12 hålls <strong>d<strong>en</strong></strong> tredje Accelerated<br />

Carbonation for Environm<strong>en</strong>tal<br />

and Materials Engineering-konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong><br />

(ACEME10). D<strong>en</strong> ordnas i<br />

<strong>Åbo</strong>, i Axelia II. För mer information se<br />

http://web.abo.fi /aceme10/<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

09

10<br />

JAKOBSTAD NYTT CAMPUS<br />

Vid årsskiftet blir <strong>d<strong>en</strong></strong> första del<strong>en</strong> av det nya <strong>ca</strong>mpuset i Jakobstad färdigt.<br />

M<strong>en</strong> ÅA får vänta med att flytta in till höst<strong>en</strong> 2012.<br />

ÅA:s nya utrymm<strong>en</strong> i<br />

Jakobstad förs<strong>en</strong>as<br />

Detbyggs<strong>som</strong>aldrigförric<strong>en</strong>tralaJakobstad.M<strong>en</strong>attbygga,repareraochrestaureraöver17000kvadratmeterbådeförundervisning<br />

ochförkommerstartid.Höst<strong>en</strong><br />

2011vardetm<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>attÅA:s<strong>en</strong>hetförbarnpedagogikskulleflyttaininyafinautrymm<strong>en</strong>iLassfolkskahusetvidStorgatan.M<strong>en</strong>nu<br />

harinflyttning<strong>en</strong>flyttatsframtill<br />

höst<strong>en</strong>2012.Huvudorsak<strong>en</strong>äratt<br />

<strong>en</strong>delutrymm<strong>en</strong>ikällarvåning<strong>en</strong><br />

avkostnadsskälharslopatsochatt<br />

planering<strong>en</strong>ochoffertrundornaför<br />

motsvarandeutrymm<strong>en</strong>iförstavåning<strong>en</strong>tartid.<br />

–M<strong>en</strong>förs<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>berorocksåpå<br />

attviförstblevtvungnaattsaneraföror<strong>en</strong>admark.Ochunderrestaurering<strong>en</strong>sgångharvihittatolikabristerideandragamlabyggnaderna<strong>som</strong>måsteåtgärdasinnanvikanfortsättamedÅA:sutrymm<strong>en</strong>,sägerTomErikssonpåContriaAbochbyggherr<strong>en</strong>FABMagnums(Stiftels<strong>en</strong>för<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>s)repres<strong>en</strong>tant.<br />

Redanomdrygttremånaderblir<br />

kvarteretsförstakommersielladel,<br />

Vi samarbetar<br />

hela ti<strong>d<strong>en</strong></strong> med<br />

museiverket för att<br />

göra hela Musikhuset<br />

till <strong>d<strong>en</strong></strong> vackra pärla<br />

det <strong>en</strong> gång var.<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

InspektIon I musIkhuset. Tom Eriksson, byggherr<strong>en</strong>s repres<strong>en</strong>tant för<br />

<strong>ca</strong>mpusbygget i Jakobstad, inspekterar de framtagna takmålningarna.<br />

affärshusetVektia,klar.Ditflyttar<br />

blandannatAktia,VeritasochelbolagetKatternöAb.S<strong>en</strong>areihöstinledsarbetetmedÅA:sutrymm<strong>en</strong>på<br />

drygt1000kvadratmeter.<strong>Hela</strong>det<br />

medglastaktäcktakvarteretsyta<br />

blir24000kvadratmeter.<br />

DetLassfolkskahusetväntasintegebyggarnastörreproblemelleröverraskningarochhusetsgrundskickärgott.–Vivilleinteatt<strong>en</strong>het<strong>en</strong>förbarnpedagogikskullebehövaflyttain<br />

mittunderläsåret2011.Därförvalde<br />

viattflyttaframinflyttning<strong>en</strong>med<br />

ettheltårochdetärnogallaparternöjdamed,sägerBoRiska<strong>som</strong><br />

äranvändarkoordinatorfördetnya<br />

<strong>ca</strong>mpuset.<br />

Unikt st<strong>en</strong>hus med<br />

takmålningar<br />

Det<strong>som</strong>ocksåtvingarbyggarna<br />

attgåframmedvarsamhandärdet<br />

unikaLindskogskast<strong>en</strong>husetvid<br />

torget.1700-talshuset<strong>som</strong>också<br />

kallasMusikhuset,ärettavdeäldstaiskickvarandestörrest<strong>en</strong>hus<strong>en</strong>

i Finland. I det så kallade rektorsrummet<br />

ska nu hela taket fyllt med<br />

vackra målningar försiktigt restaureras<br />

och både väggar och golv ska<br />

återfå sin ursprungliga glans.<br />

– Vi samarbetar hela ti<strong>d<strong>en</strong></strong> med<br />

museiverket för att göra hela Musikhuset<br />

till <strong>d<strong>en</strong></strong> vackra pärla det <strong>en</strong><br />

gång var i slutet av 1700-talet och i<br />

början på 1800-talet. M<strong>en</strong> det kräver<br />

både tid och tålamod, påpekar<br />

Tom Eriksson.<br />

ÅA:s andel av utrymm<strong>en</strong>a i <strong>ca</strong>mpuset<br />

har nu minskats med cirka<br />

100 kvadratmeter till cirka 1100<br />

kvadratmeter. Det är främst ett<br />

auditorium <strong>som</strong> har blivit hälft<strong>en</strong><br />

mindre och på <strong>en</strong>het<strong>en</strong> för barnpedagogik<br />

är man därför oroad för att<br />

inte ha tillräckligt med större föreläsningssalar<br />

för allt större årsklasser.<br />

M<strong>en</strong> Bo Riska räknar med att<br />

sammanvändning<strong>en</strong> av både utrymm<strong>en</strong>,<br />

service och infrastruktur<br />

överlag ska hjälpa.<br />

– Tillsammans med ÅA, Novia,<br />

Mellersta Österbott<strong>en</strong>s Yrkeshögskola<br />

och de andra användarna, har<br />

vi <strong>en</strong> skild <strong>ca</strong>mpusnämnd. D<strong>en</strong> ska<br />

nu bland annat fundera på ett bokningssystem<br />

för alla gem<strong>en</strong>samma<br />

utrymm<strong>en</strong> och <strong>d<strong>en</strong></strong> nya konsertsal<strong>en</strong><br />

för 380 personer. M<strong>en</strong> visst<br />

blir det i ett <strong>ca</strong>mpus med 700-800<br />

studerande plus personal <strong>en</strong> utmaning<br />

att hitta gem<strong>en</strong>samma rutiner<br />

kring utrymmesbokning, bibliotek,<br />

städning, service, post, dataförbindelser<br />

och annan infrastruktur,<br />

medger Bo Riska.<br />

I slutet av oktober muras grundst<strong>en</strong><strong>en</strong><br />

för <strong>ca</strong>mpuset och då publiceras<br />

också namnet på det nya<br />

kvarteret. <strong>Hela</strong> 460 namnförslag<br />

skickades in då <strong>en</strong> namntävling<br />

hölls tidigare i år. <strong>Hela</strong> byggets slutsumma<br />

på cirka 35 miljoner euro<br />

väntas inte stiga trots förs<strong>en</strong>ingarna<br />

i tidtabell<strong>en</strong>.<br />

text & foto ari nykvist<br />

DIVERSE<br />

NOTERAT<br />

DONATION AV AKTIA<br />

Aktia Abp överräckte, inom ram<strong>en</strong> för medelinsamling<strong>en</strong>, torsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 2<br />

september <strong>en</strong> donation på 80 000 euro till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. På plats var direktör<br />

Gösta Råholm från Aktia och vd för Aktia Livförsäkring Taru Narvanmaa. De berättade<br />

om Aktias <strong>en</strong>gagemang i universitet<strong>en</strong>s insamling av privat kapital.<br />

- Vi har delat ut sammanlagt 300 000 till fi nländska universitet. Vi har beaktat<br />

universitet på de orter där vi har verksamhet, samt universitet <strong>som</strong> har undervisning<br />

på sv<strong>en</strong>ska eller undervisning på fi nska och sv<strong>en</strong>ska, säger Taru Narvanmaa.<br />

Rektor Jorma Mattin<strong>en</strong> och förvaltningsdirektör Ulla Achrén mottog donation<strong>en</strong>.<br />

NOTERAT<br />

på bil<strong>d<strong>en</strong></strong> ses<br />

från vänster<br />

Gösta Råman,<br />

Ulla Achrén,Taru<br />

Narvanmaa och<br />

Jorma Mattin<strong>en</strong>.<br />

Högskolorna slår larm om stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ters otillräckliga språkkunskaper<br />

D<strong>en</strong> ökade valbarhet<strong>en</strong> inom språkstudier och grundskolans minskade resurser<br />

i grundskolan och på andra stadiet har gett klara konsekv<strong>en</strong>ser med<br />

<strong>en</strong> klar försämring av stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ternas språkkunskaper. Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ter har bristfälliga<br />

kunskaper i fi nska, och goda kunskaper i andra språk än <strong>en</strong>gelska är allt mer<br />

sällsynta. Under 1990-talet minskade antalet obligatoriska modersmålskurser<br />

i gymnasiet med klar följd att stu<strong>d<strong>en</strong></strong>texam<strong>en</strong>sresultat<strong>en</strong> i modersmålet har<br />

försämrats.<br />

Styrgrupp<strong>en</strong> för Helsingforsallians<strong>en</strong>, samarbetsorganet för sv<strong>en</strong>skspråkigt<br />

högskolesamarbete i Helsingfors, är mycket orolig för landets språkliga framtid.<br />

Högskolornas språkresurser slösas nu på att bygga upp elem<strong>en</strong>tära språkkunskaper,<br />

<strong>som</strong> borde ha skötts redan på gymnasi<strong>en</strong>ivå. Då språkundervisning<strong>en</strong><br />

i grundskolan och i gymnasiet har försvagats får högskolornas språkutbildning<br />

<strong>en</strong> allt viktigare roll. Högskolorna är tvungna att se till att stu<strong>d<strong>en</strong></strong>t<strong>en</strong> under<br />

sin studietid kan skaff a sig sådana kunskaper i det andra inhemska språket <strong>som</strong><br />

språklag<strong>en</strong> förutsätter. Vidare behövs träning inom det egna ämne<strong>som</strong>rådet på<br />

modersmålet. Samtidigt ska högskolorna tillgodose de ökade krav<strong>en</strong> på språklig<br />

kompet<strong>en</strong>s <strong>som</strong> internationalisering<strong>en</strong> av högskolesektorn ställer.<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

11

12<br />

FORSKNING PSYKOLOGI OCH LOGOPEDI<br />

Professor Nadine Martin från Philadelphia har<br />

tillsammans med professor Matti Laine gett ut <strong>en</strong> bok om<br />

b<strong>en</strong>ämningssvårigheter hos neurologiska pati<strong>en</strong>ter. Bok<strong>en</strong><br />

har nu utkommit på japanska. Martin besökte <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

och höll <strong>en</strong> välbesökt gästföreläsning.<br />

Att hålla<br />

tag om or<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

Häromveckangästadesinstitution<strong>en</strong>förpsykologiochlogopedi<br />

avprofessorNadineMartinfrån<br />

TempleUniversityiPhiladelphia,<br />

USA.Honforskarblandannati<br />

sambandet mellan ordhanteringochkorttidsminnehosafasipati<strong>en</strong>ter.Sedan1990-taletharMartinsamarbetatmedprofessorMattiLainekringafasi.Tillsammanshardeblandannatgettut<strong>en</strong>bokomb<strong>en</strong>ämningssvårigheterhosneurologiskapati<strong>en</strong>ter,<br />

Anomia: Theoreti<strong>ca</strong>l and Clini<strong>ca</strong>l<br />

Aspects(2006)<strong>som</strong>nylig<strong>en</strong>äv<strong>en</strong><br />

översattstilljapanska.<br />

–Viinleddearbetetmedbok<strong>en</strong><br />

på1990-talet,ochklarblev<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

2006.D<strong>en</strong><strong>en</strong>gelskaversion<strong>en</strong>användsimångaländer,efter<strong>som</strong><br />

<strong>en</strong>gelskaärettgångbartspråkpå<br />

mångahåll.Viblevmycketglada<br />

närviblevkontaktadeav<strong>en</strong>ja-<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

pansktalterapeut<strong>som</strong>villeöversättabok<strong>en</strong>.D<strong>en</strong>hartrycktsupp<br />

i2500exemplarvilketärmycket.<br />

Bok<strong>en</strong>användsfrämstavlogopeder,neuropsykologerochinom<br />

undervisning,sägerMartin.<br />

–Afasiär<strong>en</strong>störningavspråkförmågantillföljdavsjukdomellerskadaihjärnan.Istoradragärsjukdomsbil<strong>d<strong>en</strong></strong>sammaobero<strong>en</strong>deavvilketspråkpati<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />

pratarm<strong>en</strong>vidnärmareanalys<br />

kommerdetframattafasinkan<br />

manifesterasigpåliteolikasätt<br />

iolikaspråk,konstaterarLaine.<br />

MartinpåpekarattLaineoch<br />

honforskningsmässigtharsammaintresseområ<strong>d<strong>en</strong></strong>ochbådaarbetarbådeteoretisktochkliniskt.<br />

–Under<strong>en</strong>långtidslogsjagav<br />

tank<strong>en</strong>attde<strong>som</strong>lideravafasi<br />

äv<strong>en</strong>harproblemmedkorttidsminnet.M<strong>en</strong>varförärdetså?Att<br />

kommaihåg1-4siffrorärlätt,efterdetblirdetsvårareäv<strong>en</strong>förmänniskor<strong>som</strong>inteharneurologiska<br />

problem av typ<strong>en</strong> afasi.Språkproblemisambandmed<br />

afasi är problem att hålla tag i<br />

språkliginformation.Dethärhar<br />

förnyatvårbildavvadafasiär.<br />

NadineMartinhar<strong>en</strong>långerfar<strong>en</strong>hetavforskningirehabilitering.–Påbas<strong>en</strong>avdethärharjagvaritmedomattarbetaframnyarehabiliteringsprogramförafasipati<strong>en</strong>ter.Inomdessaprogramfår<br />

pati<strong>en</strong>t<strong>en</strong>iuppgiftatthållatag<br />

omordochupprepademföratt<br />

bättrekommaihågdem.Vårtarbeteärlovande.Oftastärbil<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

attmankommeråtspråketeller<br />

såkommermaninteåtdet.M<strong>en</strong><br />

detärmermångfacetteratänså.<br />

Martinförklararattdetmånga

nadine martin och Matti Laine har samarbetat sedan 1990-talet. För närvarande planerar de tillsammans medprofessor<br />

Antoni Rodriguez-Fornells från Barcelona University ett forskningsprojekt kring inlärning hos pati<strong>en</strong>ter med<br />

afasi.<br />

gånger är knepigt att hjälpa afasipati<strong>en</strong>ter.<br />

– Personer med mild afasi klarar<br />

oftast våra tester galant, de<br />

kan koppla ihop ord och bild och<br />

b<strong>en</strong>ämna ord äv<strong>en</strong> efter <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />

tid, m<strong>en</strong> de klarar sig inte ute<br />

i verkliga livet. Och det är just<br />

dessa personer med milda symtom<br />

<strong>som</strong> är de <strong>som</strong> kunde återgå<br />

till arbetslivet efter rätt rehabilitering.<br />

M<strong>en</strong> i dag när det fi nns så<br />

mycket information överallt kan<br />

äv<strong>en</strong> milda problem leda till större<br />

problem.<br />

Laine gör här <strong>en</strong> koppling till<br />

dyslexi.<br />

– Förr i ti<strong>d<strong>en</strong></strong> var inte dyslexi<br />

ett lika stort problem <strong>som</strong> det kan<br />

vara för <strong>en</strong> drabbad idag när det<br />

krävs man ska kunna läsa och ta<br />

till sig skrift, lite liknande är det<br />

med afasi.<br />

Nadine Martin har varit med om att<br />

utveckla datorbaserade hjälpmedel<br />

för afasidrabbade.<br />

– Människor med afasi har inte<br />

förlorat språket, de har bara svårt<br />

att nå det. Med hjälp av datorprogramsträning<br />

har vi fått människor<br />

<strong>som</strong> tidigare bara kunnat<br />

konstruera <strong>en</strong>staka ord att nu<br />

åstadkomma hela m<strong>en</strong>ingar. Jag<br />

hoppas att vi inom <strong>en</strong> snar framtid<br />

äv<strong>en</strong> ska kunna använda oss<br />

av ett slags virtuell verklighet,<br />

ett slags avatar-terapi. På så sätt<br />

skulle pati<strong>en</strong>ter kunna möta realistiska<br />

situationer i sin övning,<br />

det skulle vara mer verklighetsförankrat<br />

också med tanke på att<br />

tillgång<strong>en</strong> till terapeuter och logopeder<br />

är begränsad.<br />

text & foto heidi von wright<br />

INFORUTA<br />

Måndag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 6 september<br />

höll professor Nadine Martin<br />

och professor Antoni Rodriguez-Fornells<br />

två omtyckta gästföreläsningar<br />

vid institution<strong>en</strong><br />

för psykologi och logopedi. Auditorium<br />

Parnassos i Ark<strong>en</strong> var<br />

fyllt. Martin föreläste under rubrik<strong>en</strong><br />

”Diagnosing and treating<br />

short-term memory and executive<br />

function in aphasia” och<br />

Rodriguez-Fornells föreläste om<br />

“Musi<strong>ca</strong>l-therapy induced brain<br />

plasticity in the s<strong>en</strong>sorimotor<br />

system in stroke pati<strong>en</strong>ts”.<br />

Martin, Rodriguez-Fornells<br />

och Matti Laine planerar ett<br />

forskningsprojekt där de undersöker<br />

hur pati<strong>en</strong>ter med afasi lär<br />

sig olika färdigheter.<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

13

14<br />

UNDERVISNING MATEMATIKMENTORSKAP<br />

En frivillig, behovsanpassad och individbaserad<br />

matematikundervisning är <strong>en</strong> lyx <strong>som</strong> gymnasieelever i <strong>Åbo</strong> bjudits<br />

på. Tre akademistuderande m<strong>en</strong>torer har hållit motivation<strong>en</strong> till att läsa<br />

matematik uppe.<br />

Matte med motivation<br />

Trestuderandeharunderdets<strong>en</strong>asteläsåretfungerat<strong>som</strong>m<strong>en</strong>torerimatematikför<br />

gymnasieeleveriKatedralskolani<strong>Åbo</strong>.Det<br />

ärfrågaomettpilotprojektvidFakultet<strong>som</strong>rådetförnaturvet<strong>en</strong>skapochteknik,isamarbetemedResursc<strong>en</strong>terförmatematik,naturvet<strong>en</strong>skapochteknikvarssyfteinteharvaritattgeelevernastödundervisning,utanattökaderasintresseförmatematik.–Tank<strong>en</strong>ärattmotivation<strong>en</strong>kommerinifrånsigsjälv.Närmanlärsigsakermantidigareinteförståttvillmanvetamera.Manlärsigattlärasig,sägerm<strong>en</strong>torochmatematikstuderandeCeciliaWickström.<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

Modell<strong>en</strong>kommerfrånSverigedärmatematikprojektetIntizehaftstoraframgångarmedkonceptet.IntizesgrundareFaridNol<strong>en</strong>ochIsmailPelaseyedbesökte<strong>Åbo</strong>förstagång<strong>en</strong>år2008,efterattforskareLindaMannilakommitikontaktmeddemviaresursc<strong>en</strong>tretIMPEd.TillsammansmedprojektkoordinatorKerstinFagerströmoch<br />

matematikstuderandeEsbjörnHägerstedt<br />

togsdåettinitiativattstartam<strong>en</strong>torskapet.<br />

Projektetinleddesme<strong>d<strong>en</strong></strong>m<strong>en</strong>torutbildningdärNol<strong>en</strong>ochPelaseyedmedverkade.Detfinnsingetfärdigtuppläggförm<strong>en</strong>tortimmarna,utandegörsuppibeaktande<br />

avelevernasbehovochönskemål.Efter<strong>som</strong><br />

Nöjda med<br />

pilotprojektet.<br />

Matematiklärare<br />

Annika Lindblad<br />

(överst fr.v.),<br />

matematikstuderande<br />

Esbjörn Hägerstedt,<br />

m<strong>en</strong>tor<br />

Omar El-Begawy,<br />

m<strong>en</strong>tor Eva Rönnquist<br />

(mitt<strong>en</strong> fr.v.),<br />

gymnasieelev<br />

Emilie Untamala,<br />

projektkoordinator<br />

Kerstin Fagerström,gymnasieelev<br />

Felix Wrede,<br />

m<strong>en</strong>tor Cecilia<br />

Wickström (nederst<br />

fr.v.), gymnasieelev<br />

Emil<br />

Kreutzman och<br />

forskardoktor Linda<br />

Mannila.

allt sker av fri vilja och utan bedömning har<br />

utrymmet för improvisation varit stort, såväl<br />

när det gäller tempo och svårighetsgrad<br />

<strong>som</strong> innehåll. Utöver <strong>d<strong>en</strong></strong> ordinarie gymnasieutbildning<strong>en</strong><br />

har timmarna behandlat<br />

allt från schackspel och kryptografi , det vill<br />

säga hur man gör information obegriplig<br />

för utomstå<strong>en</strong>de, till programmering och<br />

aktiehandel.<br />

Tolv elever har deltagit.<br />

– Efter<strong>som</strong> träffarna hölls direkt efter<br />

skoldag<strong>en</strong> kunde det emellanåt kännas<br />

<strong>som</strong> att ”hmm... matte efter matte”. M<strong>en</strong><br />

det var bra att man fi ck något att bita i. Under<br />

långa stunder satt man bara och tittade<br />

tomt på uppgifterna på pappret, säger gymnasieelev<br />

Emil Kreutzman.<br />

– Man fi ck hjälp med saker man inte förstod.<br />

Det var någon <strong>som</strong> hade tid att sätta<br />

sig ner och gå ig<strong>en</strong>om dem or<strong>d<strong>en</strong></strong>tligt med<br />

<strong>en</strong>. Dessutom kunde man ha roligt, det var<br />

inte bara <strong>en</strong> prestation, säger gymnasieelev<br />

Emilie Untamala.<br />

En positiv erfar<strong>en</strong>het<br />

Undervisning<strong>en</strong> har hållits i <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />

byggnader och <strong>en</strong> del av m<strong>en</strong>torskapet har<br />

varit att låta gymnasieeleverna få bekanta<br />

sig med universitetsmiljön.<br />

– Det har varit kul att komma in i miljön<br />

och springa i trapporna här. Undervisning<strong>en</strong><br />

har varit något helt annat än i gymnasiekurserna,<br />

dessutom har man fått bra knep<br />

man har kunnat använda på mattelektionerna,<br />

säger gymnasieelev Felix Wrede.<br />

De tre m<strong>en</strong>torerna har jobbat för studiepoäng<br />

m<strong>en</strong> grupp<strong>en</strong> är över<strong>en</strong>s om att erfar<strong>en</strong>heter<br />

av det här slaget borde bakas in<br />

mera i ämneslärarutbildning<strong>en</strong>.<br />

– Om man har tänkt bli mattelärare i<br />

framti<strong>d<strong>en</strong></strong> är det här jättegivande. Jag hade<br />

ställt upp också utan studiepoäng, säger<br />

Eva Rönnquist.<br />

– Det är <strong>en</strong> ganska stor skillnad på att stå<br />

framför <strong>en</strong> stor grupp i <strong>en</strong> klass och att sitta<br />

med fyra personer. Man lär sig på ett helt<br />

annat sätt vad <strong>som</strong> är svårt att förstå, säger<br />

Cecilia Wickström.<br />

text & foto nicklas häg<strong>en</strong><br />

www.imped.fi<br />

www.intize.org<br />

FOLK & FÄ<br />

Kristian Koerselman har under perio<strong>d<strong>en</strong></strong> januari-juni 2010<br />

gästat Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.<br />

Koerselman samarbetar med forskare i Sverige, Finland,<br />

Nederländerna och USA, och kommer att vistas både vid<br />

SOFI och vid ÅA under det kommande året.<br />

Max Engman (allmän historia) och Roger Holmström (litteraturvet<strong>en</strong>skap)<br />

repres<strong>en</strong>terade ÅA vid <strong>d<strong>en</strong></strong> amerikanska skandinavistorganisation<strong>en</strong>s<br />

konfer<strong>en</strong>s i Seattle, USA i slutet av<br />

april. Konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> arrangerades av University of Washington,<br />

vars skandinaviska institution samtidigt fi rade 100-årsjubileum.<br />

Engman höll ett workshopföredrag om sv<strong>en</strong>skhet<strong>en</strong> i Finland<br />

och Holmström talade om klassiker och kanonbildning. Nästa<br />

SASS-meeting hålls i Chi<strong>ca</strong>go vår<strong>en</strong> 2011.<br />

Studerande, doktorander och lärare från ämnet fi losofi besökte<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> 7 maj Filosofi ska institution<strong>en</strong>, Uppsala universitet.<br />

Det här är ett led i ett årlig<strong>en</strong> återkommande utbyte mellan<br />

<strong>Åbo</strong>- och Uppsalafi losoferna; vartannat år går resan till Uppsala,<br />

vartannat till <strong>Åbo</strong>. Som vanligt blev det livliga fi losofi ska diskussioner,<br />

först i seminarieform och sedan, till långt in på natt<strong>en</strong>, på<br />

mindre formellt sätt. Resan fi nansierades av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s jubileumsfond<br />

1968.<br />

Bibliotekarierna Eva Costiander-Huldén, Airi Forssell och<br />

Ringa Sandelin från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s bibliotek har deltagit i IFLA/<br />

World Library and Information Congress 10-15.8.2010 i Göteborg.<br />

Årets tema var Op<strong>en</strong> access to knowledge – promoting<br />

sustainable progress. Costiander-Huldén medverkade äv<strong>en</strong> i<br />

posterpres<strong>en</strong>tation<strong>en</strong> Sharing knowledge by networking - Information<br />

literacy instructors promote op<strong>en</strong> access in Finnish<br />

universities.<br />

Peter Sarlin har under perio<strong>d<strong>en</strong></strong> 09/2009-08/2010 gästat<br />

Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet<br />

med fi nansiering ur Jubileumsfon<strong>d<strong>en</strong></strong> 1968 vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />

Under utbytesåret i Stockholm har han framför allt deltagit i<br />

doktorandkurser.<br />

Professor Tage Kurtén var medlem av betygsnämn<strong>d<strong>en</strong></strong> vid<br />

TM Linda Fromms disputation i religionsfi losofi i Uppsala 21 maj<br />

2010. Professor Tage Kurtén och postdok forskare Pamela Slotte<br />

deltog 26-29.8.2010 i <strong>en</strong> konfer<strong>en</strong>s för religionsfi losofer i Oxford.<br />

Temat var ”Religion in the Public Sphere”. Slotte pres<strong>en</strong>terade<br />

ett paper och Kurtén var ordförande för <strong>en</strong> session.<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

15

VECKANS SKRIBENT CHRISTINA NYGREN-LANDGÄRDS<br />

Efter <strong>en</strong> turbul<strong>en</strong>t tid inom universitetsvärl<strong>d<strong>en</strong></strong>, föranledd av diskussioner<br />

om och införandet av <strong>en</strong> ny universitetslag, önskar väl var och <strong>en</strong> nu <strong>en</strong> tid<br />

av arbetsro med möjlighet att fokusera på <strong>d<strong>en</strong></strong> lagstadgade uppgift<strong>en</strong> för<br />

universitet<strong>en</strong> d.v.s. att ”främja <strong>d<strong>en</strong></strong> fria forskning<strong>en</strong> och <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga<br />

och konstnärliga bildning<strong>en</strong>, att meddela på forskning grundad högsta<br />

undervisning”.<br />

Arbetsro - ett barn av sin tid<br />

16 Samtidigt inser man att<br />

det idag, med <strong>en</strong> uppgift<br />

<strong>som</strong> inte ändrats i<br />

lag m<strong>en</strong> vars omkringliggandepåverkningsfaktorer<br />

ändrats på sina punkter<br />

t.o.m. ganska radikalt - dels g<strong>en</strong>om<br />

samma universitetslag, dels av universitetets<br />

egna utvecklingsbehov -<br />

kan det vara aning<strong>en</strong> svårt att på ett<br />

klart och tydligt sätt definiera vilka<br />

beståndsdelar <strong>d<strong>en</strong></strong>na arbetsro kan<br />

tänkas bestå av och vilk<strong>en</strong> känsla<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> borde återspegla.<br />

I allmänhet beskrivs begreppet<br />

”ro” <strong>som</strong> ”ett tillstånd <strong>som</strong> är fritt<br />

från störande elem<strong>en</strong>t” och detta<br />

kanske också har varit <strong>d<strong>en</strong></strong> ursprungliga<br />

tank<strong>en</strong> med uttrycket<br />

arbetsro. I dag<strong>en</strong>s arbetsvärld är<br />

störande elem<strong>en</strong>t dock mer regel än<br />

undantag och i vissa fall är dessa elem<strong>en</strong>t<br />

t.o.m. de arbetsredskap <strong>som</strong><br />

för verksamhet<strong>en</strong> framåt.<br />

Forskning har visat att de faktorer<br />

<strong>som</strong> personal i kunskapsorganisationer<br />

upplever <strong>som</strong> problem i<br />

arbetet är brist på information, införandet<br />

av nya datasystem och arbetssätt,<br />

nya regler om samarbete<br />

och att personal<strong>en</strong> inte är fysiskt nära<br />

varandra. Dessa faktorer känns<br />

väl ig<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> från situation<strong>en</strong> inom<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong><br />

och <strong>en</strong> del problem uppfattas nog<br />

kvarstå.<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

Ett av EU:s mål är att vara <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

mest konkurr<strong>en</strong>skraftiga och dynamiska<br />

kunskapsbaserade ekonomin<br />

i värl<strong>d<strong>en</strong></strong>. Därför vill man stärka<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> europeiska forskning<strong>en</strong> och<br />

man uppmanar medlemsländerna<br />

att investera i forskning. Tillsammans<br />

med utbildning och innovation<br />

uppges forskning vara kunskap<strong>en</strong>s<br />

grundpelare <strong>som</strong> ska göra det<br />

möjligt för EU att bevara sin ekonomiska<br />

styrka och sociala modell.<br />

Dessa strävan<strong>d<strong>en</strong></strong> syns äv<strong>en</strong> i<br />

regering<strong>en</strong>s proposition till riksdag<strong>en</strong><br />

med förslag till lag om ändring<br />

av universitetslag<strong>en</strong> och sedermera<br />

äv<strong>en</strong> i <strong>d<strong>en</strong></strong> nya universitetslag<strong>en</strong>. Ett<br />

medel i strävan att g<strong>en</strong>om kunskap<br />

stärka <strong>d<strong>en</strong></strong> nationella och europeiska<br />

konkurr<strong>en</strong>skraft<strong>en</strong> är förändring<strong>en</strong><br />

i grunderna för fördelning av<br />

universitet<strong>en</strong>s basfinansiering.<br />

Problemet är här <strong>som</strong><br />

jag ser det inte tyngdpunkt<strong>en</strong><br />

på extern finansiering<br />

eller på<br />

kollegiets nya mer<br />

medvetna förhållningssätt till inkomster<br />

och utgifter, m<strong>en</strong> nog<br />

åsikt<strong>en</strong> att all extern finansiering<br />

inte är lika god. Utifrån ett nationellt<br />

perspektiv kan stat<strong>en</strong>s fördelningsnyckel<br />

vara rättvis, m<strong>en</strong><br />

då ett universitet <strong>som</strong> <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong>ligt lag har ett särskilt an-<br />

svar i Finland, använder samma fördelningsnyckel<br />

internt, uppstår <strong>en</strong><br />

problematik <strong>som</strong> stör arbetsron för<br />

både <strong>d<strong>en</strong></strong> personal <strong>som</strong> arbetar inom<br />

områ<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> är attraktiva för<br />

sådan extern finansiering <strong>som</strong> belönas<br />

<strong>en</strong>ligt fördelningsnyckeln och<br />

de <strong>som</strong> arbetar inom områ<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong><br />

har svårt att nå <strong>d<strong>en</strong></strong>na typ av extern<br />

finansiering. D<strong>en</strong> förstnämnda<br />

grupp<strong>en</strong> upprörs över att deras<br />

arbete inte värdesätts då institution<strong>en</strong><br />

inte får tillgång till all <strong>d<strong>en</strong></strong> finansiering<br />

<strong>som</strong> det <strong>en</strong>ligt fördelningsnyckeln<br />

skulle ha rätt till p.g.a. att<br />

medl<strong>en</strong> behövs för annan verksamhet<br />

för att universitetet <strong>som</strong> helhet<br />

ska uppfylla sin uppgift. D<strong>en</strong> andra<br />

grupp<strong>en</strong> upprörs över att det arbete<br />

<strong>som</strong> gjorts inte värdesätts då all<br />

extern finansiering inte belönas g<strong>en</strong>om<br />

fördelningsnyckeln.<br />

I<br />

organisationsdiskussion<strong>en</strong><br />

betonades <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

<strong>som</strong> ”ett” universitet <strong>som</strong><br />

har verksamhet på flera orter.<br />

Ett sätt att överbygga <strong>d<strong>en</strong></strong> tidigare<br />

indelning<strong>en</strong> av verksamhet<strong>en</strong><br />

bero<strong>en</strong>de av ort har under året<br />

<strong>som</strong> gått varit bl.a. att omdefiniera<br />

arbetsuppgifter så att <strong>d<strong>en</strong></strong> administrativa<br />

personal<strong>en</strong> fokuserar mer<br />

på särskilda uppgifter, m<strong>en</strong> inom<br />

ett större område inom akademin,<br />

vilket kan betyda att arbetsuppgif-

terna finns både i Vasa och i <strong>Åbo</strong>.<br />

Det mesta <strong>som</strong> upplevs <strong>som</strong> besvärligt<br />

innehåller dock också något<br />

positivt. I detta sammanhang kan<br />

man se att g<strong>en</strong>om mer samarbete<br />

mellan personal<strong>en</strong> i Vasa och <strong>Åbo</strong><br />

erhåller personal<strong>en</strong> <strong>en</strong> bättre helhetsbild<br />

över universitetets verksamhet<br />

<strong>som</strong> helhet, nya kontaktytor<br />

med nya möjligheter skapas och<br />

information<strong>en</strong> om universitetets<br />

verksamhet sprids lättare och mer<br />

naturligt mellan orterna. Arbetsro<br />

kan i detta sammanhang därför istället<br />

för i det fysiska varandet sökas<br />

g<strong>en</strong>om <strong>d<strong>en</strong></strong> känsla av trygghet<br />

<strong>som</strong> skapas g<strong>en</strong>om möjlighet<strong>en</strong> att<br />

specialisera sig och känna sig duktig<br />

på det man gör och möjlighet<strong>en</strong><br />

att känna gem<strong>en</strong>skap med och vara<br />

informerad om <strong>en</strong> större del av<br />

universitetets verksamhet. M<strong>en</strong> för<br />

att <strong>d<strong>en</strong></strong> belastning, <strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> nya organisationsmodell<strong>en</strong><br />

ändå medför,<br />

g<strong>en</strong>om t.ex. resande, ska fördelas<br />

jämnt gäller det för varje <strong>en</strong>skild i<br />

personal<strong>en</strong> att inte falla för frestel-<br />

Arbetsro<br />

kan i detta<br />

sammanhang därför<br />

istället för i det fysiska<br />

varandet sökas<br />

g<strong>en</strong>om <strong>d<strong>en</strong></strong> känsla av<br />

trygghet <strong>som</strong> skapas<br />

g<strong>en</strong>om möjlighet<strong>en</strong> att<br />

specialisera sig och<br />

känna sig duktig på det<br />

man gör och möjlighet<strong>en</strong><br />

att känna gem<strong>en</strong>skap<br />

med och vara<br />

informerad om <strong>en</strong> större<br />

del av universitetets<br />

verksamhet.<br />

s<strong>en</strong> att alltid vara <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> reser då<br />

det behövs fysiska möt<strong>en</strong>. Det är<br />

fortsättningsvis lika tidskrävande<br />

och ansträngande att ta sig från Vasa<br />

till <strong>Åbo</strong> <strong>som</strong> från <strong>Åbo</strong> till Vasa. Jag<br />

upplever äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> viss oro för att <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong>s verksamhet på flera orter<br />

blir otydlig om orterna inte nämns<br />

i dokum<strong>en</strong>t <strong>som</strong> sammanställs och<br />

om <strong>d<strong>en</strong></strong> fysiska adress<strong>en</strong> till de <strong>en</strong>heter<br />

<strong>som</strong> har verksamhet på flera<br />

orter inte uppges <strong>som</strong> flera adresser.<br />

Det ökade antalet sökande<br />

till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

visar på att <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong> är ett universitet<br />

man gärna vill<br />

studera vid och i likhet med andra<br />

universitet har äv<strong>en</strong> <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

gått in för och äv<strong>en</strong> lyckats rekrytera<br />

studerande med annat modersmål<br />

än sv<strong>en</strong>ska och annat hemland<br />

än Finland. Detta ligger i ti<strong>d<strong>en</strong></strong> och<br />

är förstås gott med tanke på universitetets<br />

nationella och internationella<br />

konkurr<strong>en</strong>skraft. Samtidigt<br />

väcker universitet<strong>en</strong> i Sverige<br />

allt större intresse särskilt bland <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

österbottniska ungdom<strong>en</strong>. Att rekrytera<br />

tillbaka de personer <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />

gång stationerat sig i utlandet torde<br />

Sv<strong>en</strong>skfinland ha erfar<strong>en</strong>het av<br />

att inte är lätt. <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> måste<br />

därför på ett mer målmedvetet<br />

sätt marknadsföra sig äv<strong>en</strong> inom de<br />

sv<strong>en</strong>ska regionerna i Finland, se över<br />

möjligheterna att bredda sitt studieutbud<br />

och möjliggöra internationella<br />

studier äv<strong>en</strong> inom universitetets<br />

ram. Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>trekrytering<strong>en</strong> från de<br />

sv<strong>en</strong>skspråkiga områ<strong>d<strong>en</strong></strong>a i Finland<br />

får inte uppfattas <strong>som</strong> självklar.<br />

Typiskt för nuti<strong>d<strong>en</strong></strong> tycks vara ett<br />

ständigt sökande efter förbättringar<br />

och utvecklingsmöjligheter i syfte<br />

att förbättra konkurr<strong>en</strong>skraft<strong>en</strong>.<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> arbetar bland annat<br />

för detta syfte med att se över tillvä-<br />

gagångssätt och arbetsmetoder. Ett<br />

av tillvägagångssätt<strong>en</strong> kan - förutom<br />

satsning<strong>en</strong> på forskning<strong>en</strong> - vara<br />

<strong>en</strong> höjning av personal<strong>en</strong>s pedagogiska<br />

kompet<strong>en</strong>s i avsikt<strong>en</strong> att i<br />

<strong>en</strong>lighet med de nationella strävan<strong>d<strong>en</strong></strong>a<br />

förbättra undervisning<strong>en</strong>. En<br />

satsning på undervisning<strong>en</strong> förväntas<br />

förbättra de studerandes möjligheter<br />

till aktivt lärande, förkorta<br />

studieti<strong>d<strong>en</strong></strong> och minska studieavbrott<strong>en</strong><br />

så att universitetet i högre<br />

grad förmår erbjuda för de studerande<br />

och för arbetslivet m<strong>en</strong>ingsfullt<br />

nytt kunnande. M<strong>en</strong> varje ny<br />

strävan medför nya inslag och krav<br />

i arbetet och dessa kan av många<br />

upplevas <strong>som</strong> elem<strong>en</strong>t <strong>som</strong> stör arbetsron.<br />

Faktum är ändå att då det<br />

gäller specifikt personal<strong>en</strong>s pedagogiska<br />

kompet<strong>en</strong>s kan<br />

inte de finländska universitet<strong>en</strong><br />

anses ligga i främsta<br />

ledet. Här har <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong> tack vare sin relativa<br />

lit<strong>en</strong>het möjlighet<br />

att ligga i tät<strong>en</strong> och kanske<br />

t.o.m. inta <strong>en</strong> topplacering.<br />

Förutom bättre Veckans<br />

produktion bör vi kom- skrib<strong>en</strong>t<br />

ma ihåg att de studeran- är Christides<br />

positiva upplevelser naNygr<strong>en</strong>av sitt universitet kan- Landgärds,<br />

ske är <strong>d<strong>en</strong></strong> mest hållba- rektor för<br />

ra marknadsföring<strong>en</strong> av <strong>Åbo</strong> Aka-<br />

universitetet och medlet demi i Vasa<br />

för förbättring<strong>en</strong> av universitetets<br />

konkurr<strong>en</strong>skraft. Och<br />

bättre konkurr<strong>en</strong>skraft är kanske<br />

just det <strong>som</strong> med dag<strong>en</strong>s värderingar<br />

och eftersträvan<strong>d<strong>en</strong></strong> i läng<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

kan ge personal<strong>en</strong> och de studerande<br />

arbetsro.<br />

Text<strong>en</strong> är <strong>en</strong> förkortad version av talet<br />

<strong>som</strong> hölls på inskription<strong>en</strong> i Vasa<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> första september. Talet i sin helhet<br />

finns på www.abo.fi<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

17

18<br />

UNDERVISNING BARNPEDAGOGIK<br />

I år har <strong>en</strong>het<strong>en</strong> för barnpedagogik i Jakobstad rekordmånga nya studerande.<br />

Och om två flyttar barnträdgårdslärarna till nya m<strong>en</strong> mindre utrymm<strong>en</strong> i<br />

Jakobstads c<strong>en</strong>trum.<br />

Allt fler vill läsa barnpedagogik<br />

Des<strong>en</strong>asteår<strong>en</strong>har<strong>en</strong>het<strong>en</strong>för<br />

barnpedagogikvid<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>iJakobstadtagitincirka30nyastuderandeperår.Iårvarintressetochantaletsökandesåstortatthela50nyastuderandekundeinledasinabarnträdgårdslärarstudierislutetavaugusti.NärMeddelan<strong>d<strong>en</strong></strong>besökerbarnpedagogik<strong>en</strong>vidPaulHallvarsgataiJakobstad,ärdetstoraauditorietfylltmedförstaåretsstuderande<strong>som</strong>tillsammansmeduniversitetslärar<strong>en</strong>AnnaBacklund(påbil<strong>d<strong>en</strong></strong>)<br />

diskuterarbegrepp<strong>som</strong>”vi-anda”<br />

ochgruppgem<strong>en</strong>skap.Ipersonal<strong>en</strong>skafferumtaruniversitetslärarnaJohannaStill,MikaelaSvanbäck-<br />

Laakson<strong>en</strong>ochTiinaCederström<strong>en</strong><br />

koppkaffemellanföreläsningarna.<br />

–Viharnuallt<strong>som</strong>alltdrygt<br />

hundraduktigastuderandefrånhelaSv<strong>en</strong>skfinlandochiåralltsåre<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

kordmånganyastuderande,säger<br />

JohannaStill.<br />

–Dessutomharvipå<strong>d<strong>en</strong></strong>utlokaliseradebehörighetsgivandeutbildning<strong>en</strong>förbarnträdgådslärareiHelsingforstotaltdrygt80studerande<br />

påkandidat-ochmagisternivåoch<br />

tio<strong>som</strong>i<strong>Åbo</strong>läserbarnpedagogik<br />

<strong>som</strong>långtbiämne,tilläggerMikaela<br />

Svanbäck-Laakson<strong>en</strong>.<br />

För små utrymm<strong>en</strong>?<br />

Allatreärnöjdamedattintressetför<br />

attblibarntrådgårdsläraretycksöka.<br />

Detbetyderminst30nyautexamineradeperårochtordemeränvälfyllabehovettillexempelisödraFinland.<br />

–Viharredaninlettplanering<strong>en</strong>av<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong>nyagem<strong>en</strong>sammautbildning<strong>en</strong><br />

iHelsingforstillsammansmedHelsingforsuniversitet.Nuhoppasviatt<br />

detomettårfinnstillräckligtmånga<br />

<strong>som</strong>ärintresseradeocksåav<strong>d<strong>en</strong></strong>utbildning<strong>en</strong>,sägerTiinaCederström.<br />

Deäroroadeförattutrymm<strong>en</strong>ai<br />

detnya<strong>ca</strong>mpusetiJakobstadsc<strong>en</strong>trumkanskeinteräckertill.De1200kvadratmeter<strong>som</strong>ursprunglig<strong>en</strong>reserverades,harnuavkostnadsskälbantatsnermeddrygt100kvadratmeterochdetbetyderblandannat<br />

attutbildning<strong>en</strong>intefår<strong>en</strong>eg<strong>en</strong>stor<br />

föreläsningssalmedplatsföralla.<br />

–Omviocksånästaårharflernya<br />

studerandeäntidigare,kandetbli<br />

rätttrångtförosshöst<strong>en</strong>2012dåvi<br />

skaflyttainiLassfolkskahuset,sägerJohannaStill.<br />

–Därförpassardetossbraattblikvar<br />

ännutvååridethärhusetfastdetförst<br />

talade<strong>som</strong>attdethärläsåretskullebli<br />

detsistapåPaulHallvarsgata,tillägger<br />

MikaelaSvanbäck-Laakson<strong>en</strong>.<br />

TexT & foTo Ari Nykvist

EXAMINA<br />

AVLAGDA EXAMINA UNDER TIDEN 7.6–1.7.2010<br />

Filosofie magisterexam<strong>en</strong> (humaniora)<br />

har avlagts av Nina Suni,<br />

Björneborg (Björneborgs sv<strong>en</strong>ska<br />

samskola) .<br />

Pedagogie magisterexam<strong>en</strong><br />

har avlagts av Johanna Aarnio,<br />

Karleby (Karleby sv<strong>en</strong>ska gymnasium),<br />

Malin af Björkst<strong>en</strong>, Ek<strong>en</strong>äs<br />

(Ek<strong>en</strong>äs gymnasium), Martina<br />

Broberg, Kronoby (Kronoby gymnasium),<br />

Andreas Hollst<strong>en</strong>, Kimito<br />

(Kimitoöns gymnasium), Thomas<br />

Mäkin<strong>en</strong>, Vasa (Vasa övningsskola),<br />

Magnus St<strong>en</strong>ström, Vasa (Vasa<br />

övningsskola).<br />

Pedagogie kandidatexam<strong>en</strong> har<br />

avlagts av Linda Ahlbäck, Korsholm<br />

(Korsholms gymnasium),<br />

Laura Andersén, Korsholm (Korsholms<br />

gymnasium), Martina Broberg,<br />

Kronoby (Kronoby gymnasium),<br />

Sofia Brännbacka, Pedersöre<br />

(Pedersöre gymnasium), Ritva Idman,<br />

Vichtis (Grankulla Samskola),<br />

K<strong>en</strong>t Ketomäki, Jakobstad (Jakobstads<br />

gymnasium), Ulrika Kåll,<br />

Kyrkslätt (Folkhälsans yrkesutbildningsinstitut),<br />

Thomas Mäkin<strong>en</strong>,<br />

Vasa (Vasa övningsskola),<br />

Anne Pulli, Korsholm (utländsk<br />

skola), Ann Rönn, Kyrkslätt, (Folkhälsans<br />

yrkesutbildningsinstitut).<br />

Ekonomie magisterexam<strong>en</strong><br />

har avlagts av Anna Granberg,<br />

Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium),<br />

Thomas Halkivaha, Vasa (Vasa<br />

övningsskola), Alexandros Papageorgiou,<br />

utlandet (utländsk<br />

skola).<br />

Ekonomie kandidatexam<strong>en</strong> har<br />

avlagts av Lise-Lotte Holmberg,<br />

<strong>Åbo</strong> (Katedralskolan i <strong>Åbo</strong>), D<strong>en</strong>nis<br />

Sundvik, Korsholm (Korsholms<br />

gymnasium), Franz Österback, Jakobstad<br />

(Jakobstads gymnasium).<br />

Filosofie doktorsexam<strong>en</strong> (naturvet<strong>en</strong>skaper)<br />

har avlagts av<br />

Leonidas Tsiopoulos, <strong>Åbo</strong> (utländsk<br />

skola).<br />

Filosofie magisterexam<strong>en</strong> (naturvet<strong>en</strong>skaper)<br />

har avlagts av Ida<br />

Eriksson, Pargas (Paraist<strong>en</strong> lukio),<br />

Steph<strong>en</strong> Hook, Pargas (utländsk<br />

skola), Jonas Wahrman, Sibbo<br />

(Sibbo gymnasium).<br />

Kandidatexam<strong>en</strong> i naturvet<strong>en</strong>skaper<br />

har avlagts av Jessi<strong>ca</strong><br />

Laukkan<strong>en</strong>, <strong>Åbo</strong> (Katedralskolan i<br />

<strong>Åbo</strong>), H<strong>en</strong>ri Lehtimäki, <strong>Åbo</strong> (Kotka<br />

sv<strong>en</strong>ska samskola)<br />

Teknologie doktorsexam<strong>en</strong> har<br />

avlagts av Maiju Pykön<strong>en</strong>, <strong>Åbo</strong><br />

(Tikkakosk<strong>en</strong> lukio), Anders Sand,<br />

Kaskö (Närpes gymnasium).<br />

Diploming<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong> har avlagts<br />

av Juha Asanti, <strong>Åbo</strong> (Turun<br />

klassikon lukio), Andreas Bäcklund,<br />

Malax (Gymnasiet i Petalax),<br />

Anders Bäckman, <strong>Åbo</strong> (Gymnasiet<br />

Lärkan), Simon Dahlbacka, <strong>Åbo</strong><br />

(Pedersöre gymnasium), John Damén,<br />

Karis (Karis-Billnäs gymnasium),<br />

D<strong>en</strong>nis Eliasson, <strong>Åbo</strong> (Karis-Billnäs<br />

gymnasium), Jan-Erik<br />

Eriksson, <strong>Åbo</strong> (Luostarivuor<strong>en</strong> lukio),<br />

Johannes Frank<strong>en</strong>haeuser,<br />

Borgå (Borgå gymnasium), Petra<br />

Hjortman, Vasa (Vasa övnings-<br />

skola), Sture Ismark, Korpo (Katedralskolan<br />

i <strong>Åbo</strong>), Mi<strong>ca</strong>ela Jansson,<br />

Esbo (Ek<strong>en</strong>äs gymnasium), Torulf<br />

Jernström, <strong>Åbo</strong> (Katedralskolan<br />

i <strong>Åbo</strong>), Mattias Johansson, <strong>Åbo</strong><br />

(Pargas sv<strong>en</strong>ska gymnasium), Emil<br />

Karlsson, Borgå (Borgå gymnasium),<br />

Mehmood Khattak, utlandet<br />

(utländsk skola), Kim Kronberg,<br />

Pargas (Pargas sv<strong>en</strong>ska<br />

gymnasium), Ling Li, utlandet (utländsk<br />

skola), Joakim Lind, Kristinestad<br />

(Kristinestads gymnasium),<br />

Axel Nyberg, <strong>Åbo</strong> (Pargas<br />

sv<strong>en</strong>ska gymnasium), Roger Nyqvist,<br />

Lilj<strong>en</strong>dal (Lovisa gymnasium),<br />

Christer Nyström, St Karins<br />

(Katedralskolan i <strong>Åbo</strong>), Magnus<br />

Perander, Pargas (Pargas sv<strong>en</strong>ska<br />

gymnasium), K<strong>en</strong>neth Sandholm,<br />

<strong>Åbo</strong> (Gymnasiet i Petalax), Kristoffer<br />

Sibelius, <strong>Åbo</strong> (Katedralskolan<br />

i <strong>Åbo</strong>), Jonathan St<strong>en</strong>lund, Vasa<br />

(Vasa övningsskola), Patrik Strand,<br />

Vasa (Vasa övningsskola), Sebastian<br />

Strand, Nykarleby (Nykarleby<br />

gymnasium), Peter Uppstu, Ylöjärvi<br />

(Sv<strong>en</strong>ska samskolan i Tammerfors),<br />

Tim Wikström, Lojo (Virkby<br />

gymnasium), Markus Visti, <strong>Åbo</strong><br />

(Karleby sv<strong>en</strong>ska gymnasium), Johanna<br />

Övergaard, Nykarleby (Topeliusgymnasiet<br />

i Nykarleby).<br />

Teknologie kandidatexam<strong>en</strong> har<br />

avlagts av Tommy Granlund, Karleby<br />

(Karleby sv<strong>en</strong>ska gymnasium),<br />

Olle Svanfelt-Winter, Lojo<br />

(Virkby gymnasium), Patrik Törnqvist,<br />

Pedersöre (Pedersöre gymnasium),<br />

Jonatan Wiik, Korsholm<br />

(Korsholms gymnasium).<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

19

20<br />

DISPUTATIONER<br />

CELLBIOLOGI<br />

FM Sanna Filén disputerar i cellbiologi fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 17<br />

september på avhandling<strong>en</strong> ATF3 and GIMAP family<br />

proteins 1 and 4 in human T helper cell diff er<strong>en</strong>tiation.<br />

Disputation<strong>en</strong> äger<br />

rum kl. 14 i aud. Alabama,<br />

DataCity. Oppon<strong>en</strong>t<br />

är Ph.D. JANE<br />

GROGAN, G<strong>en</strong><strong>en</strong>tech,<br />

South San Francisco<br />

och <strong>som</strong> kustos fungerar<br />

prof. JOHN ER-<br />

IKSSON.<br />

Så här sammanfattar Sanna<br />

Filén sin avhandling:<br />

"Hjälpar-T-cellerna är lymfocyter<br />

med <strong>en</strong> viktig funktion i<br />

kropp<strong>en</strong>s försvar mot patog<strong>en</strong>er.<br />

-celler diff er<strong>en</strong>tieras från <strong>en</strong><br />

gem<strong>en</strong>sam stamform, p-cell<strong>en</strong>,<br />

till funktionellt distinkta undergrupper,<br />

nämlig<strong>en</strong> 1-, 2-,<br />

17- och Treg-celler. Av dessa<br />

celler studerades 1- och 2cellerna<br />

i <strong>d<strong>en</strong></strong> här avhandling<strong>en</strong>.<br />

1- och 2-cellernas diff er<strong>en</strong>tiering<br />

påbörjas då de möter<br />

antig<strong>en</strong>er, och diff er<strong>en</strong>tiering<strong>en</strong><br />

regleras mest av IL-12 inducerad<br />

STAT4- och IL-4 inducerad<br />

STAT6-signalvägar. Ett fl ertal<br />

andra mekanismer och signalvägar<br />

krävs för cellernas diff er<strong>en</strong>tiering<br />

och dessa faktorer är till<br />

stor del okända.<br />

Fastän -cellerna är kritiska<br />

i det immunologiska försvaret,<br />

kan de äv<strong>en</strong> förmedla immunologiska<br />

sjukdomar. 1-, 17- och<br />

Treg-celler har associerats med<br />

autoimmuna sjukdomar, så<strong>som</strong><br />

typ I diabetes och multipel skleros,<br />

medan 2-celler förmedlar<br />

atopi och astma.<br />

I <strong>d<strong>en</strong></strong> här avhandling<strong>en</strong> användes<br />

proteomik- och transkriptomik-metoder<br />

för studiet av vilka<br />

protein- och g<strong>en</strong>uttryck <strong>som</strong><br />

regleras under humana 1- och<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

2-cellers tidiga<br />

diff er<strong>en</strong>tiering. I undersökning<strong>en</strong>hittades<br />

fl era kända<br />

IL-12 och IL-4<br />

reglerade proteiner<br />

och g<strong>en</strong>er, m<strong>en</strong><br />

äv<strong>en</strong> många hittills<br />

okända faktorer. GI-<br />

MAP1, GIMAP4 och ATF3 utvaldes<br />

för vidare studier. Deras uttryck<br />

ökade under 1-cellernas<br />

diff er<strong>en</strong>tiering och minskade under<br />

2-cellernas diff er<strong>en</strong>tiering.<br />

Därtill påvisades att STAT6 signalväg<strong>en</strong><br />

reglerar uttrycket av<br />

GIMAP4. I <strong>d<strong>en</strong></strong> här avhandling<strong>en</strong><br />

påvisades äv<strong>en</strong> att ATF3 reglerar<br />

positivt IFN-γ produktion<strong>en</strong> och<br />

1-cellernas diff er<strong>en</strong>tiering och<br />

att <strong>d<strong>en</strong></strong> bildar ett komplex med<br />

JUN-proteinet under 1-cellernas<br />

diff er<strong>en</strong>tiering.<br />

I <strong>d<strong>en</strong></strong> här avhandling<strong>en</strong> söktes<br />

äv<strong>en</strong> skillnader i g<strong>en</strong>uttryck i lymfocyter,<br />

<strong>som</strong> hade isolerats från<br />

atopiska och astmatiska pati<strong>en</strong>ter<br />

och från friska kontrollindivider,<br />

och <strong>som</strong> hade inducerats att<br />

diff er<strong>en</strong>tiera till 1- och 2-celler.<br />

Skillnader hittades inte. Det<br />

här datat användes för att vidareutveckla<br />

metodologin för analysering<br />

av transkriptomikdata."<br />

DIVERSE<br />

REKREATION OCH MOTION<br />

TBC (TOTAL BODY CONDITION)<br />

På Kår<strong>en</strong> måndagar kl. 18.00-19.00<br />

10-gångerskortet kostar 18 euro.<br />

CAPOEIRA<br />

Grundkurs på Kår<strong>en</strong> onsdagar kl. 18.00 -19.30<br />

10-gångerskortet kostar 22 euro.<br />

CIRKELTRÄNING<br />

I St.Olofsskolan onsdagar kl. 20.00 -21.00<br />

10-gångerskortet kostar 18 euro.<br />

SALSA<br />

Grundkurs på Kår<strong>en</strong> onsdagar kl. 19.30 -21.00<br />

10-gångerskortet kostar 18 euro.<br />

VOLLEYBOLL FÖR ANSTÄLLDA OCH STU-<br />

DERANDE<br />

I Valtion Virastotalo måndagar kl. 19.00 -20.30<br />

PERSONALENS SÄHLY<br />

Kupittaa alasali måndagar kl. 20.00 -22.00<br />

samt Nummi onsdagar kl. 20.00 -22.00<br />

GOLF, ÅA-MÄSTERSKAP<br />

Arrangeras i Pargas <strong>d<strong>en</strong></strong> 29.09. Anmälningar till<br />

idrottskansliet s<strong>en</strong>ast <strong>d<strong>en</strong></strong> 21.09. kl.<br />

15.00<br />

NYA PUBLIKATIONER<br />

På <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s förlag har utkommit:<br />

Ahlqvist, Marjo, Laato, Anni Maria & Lindfelt,<br />

Mikael (red.): Flum<strong>en</strong> saxosum sonans. Studia in<br />

honorem Gunnar af Hällström<br />

ISBN 978-951-765-524-8, 978-951-765-<br />

525-5 (digital), 339 s. € 25,00<br />

Binde, Andrew L.: Conceptions of Mathematics<br />

Teacher Edu<strong>ca</strong>tion. oughts among Teacher<br />

Edu<strong>ca</strong>tors in Tanzania<br />

- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> University<br />

ISBN 978-951-765-538-5, 978-951-765-<br />

539-2 (digital), 273 s. € 25,00<br />

Lindfelt, Mikael, Slotte, Pamela & Björkgr<strong>en</strong>,<br />

Mal<strong>en</strong>a (red.): Mot bättre vetande. Festskrift till<br />

Tage Kurtén på 60-årsdag<strong>en</strong><br />

ISBN 978-951-765-526-2, 978-951-765-<br />

527-9 (digital), xx; 343 s. € 25,00<br />

Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab,<br />

PB 33, 21601 Pargas<br />

tfn (02) 454 9200, fax (02) 454 9220, e-post:<br />

tibo@tibo.net, www.tibo.net

ANNONS<br />

Prylshop<br />

www.abo.fi/prprodukter<br />

Ryggsäck<br />

Bälte<br />

Nya prylar<br />

i shopp<strong>en</strong>!<br />

Prylshopp<strong>en</strong> finns hos<br />

Teknisk service på Tavastgatan 13, <strong>Åbo</strong>.<br />

Kom på besök eller besök hemsidorna!<br />

www.abo.fi/prprodukter<br />

e-post: tekserv@abo.fi<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

21

22<br />

ANNONSER<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> är Finlands sv<strong>en</strong>ska universitet med 7 000 studerande och 1 300 anställda.<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> har verksamhet på många orter i Sv<strong>en</strong>skfinland.<br />

www.abo.fi<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> anställer<br />

vid Humanistiska fakultet<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> akademilektor i etnologi, från 1.1.2011<br />

<strong>en</strong> amanu<strong>en</strong>s vid Sibeliusmuseet, från 1.11.2010<br />

vid Förvaltning<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> studierådgivare, placering i Vasa, för ti<strong>d<strong>en</strong></strong> 1.10.2010-31.1.2011<br />

<strong>en</strong> studiesekreterare, från 1.10.2010<br />

vid C<strong>en</strong>tret för livslångt lärande<br />

<strong>en</strong> ekonomisekreterare, placering i Vasa, från 1.10.2010<br />

Annons<strong>en</strong> i sin helhet med behörighetsvillkor, arbetsbeskrivningar och kontaktuppgifter för ytterligare information<br />

finns på www.abo.fi/ledigatjanster eller kan fås från universitetets registratur, Domkyrkotorget 3, 20500<br />

<strong>Åbo</strong>, e-post registrator@abo.fi, tfn 02 215 4106.<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 september 2010 Förvaltningsämbetet<br />

STIPENDIER<br />

SUOMEN LUONNONVARAIN<br />

TUTKIMUSSÄÄTIÖN VUODEN 2011<br />

TUTKIMUSAPURAHAT<br />

Tarkoituks<strong>en</strong>a on saada uusia innovatiivisia tutkimusideoita Suom<strong>en</strong> luonnonvaroj<strong>en</strong> tuoton<br />

ja teknillistaloudellis<strong>en</strong> hyödyntämis<strong>en</strong> kehittämiseksi. Et<strong>en</strong>kin nuort<strong>en</strong> tutkijoi<strong>d<strong>en</strong></strong> koulutus<br />

on keskein<strong>en</strong> osa Suom<strong>en</strong> Luonnonvarain Tutkimussäätiön toimintaa. Rahoitusta voidaan<br />

myöntää useamman vuo<strong>d<strong>en</strong></strong> hankkeelle, mutta vain vuodeksi kerrallaan. Mahdollin<strong>en</strong> uusi<br />

myöntöpäätös edellyttää aina uutta hakemusta sekä selvitystä tutkimuks<strong>en</strong> edistymisestä.<br />

Apurahaa myönnetään vuotuisiin palkkakustannuksiin, matka- ja muihin tutkimuskuluihin.<br />

Myönnettävä apuraha sisältää lakisääteiset työnantajamaksut (eläke- ja tapaturmavakuutukset)<br />

ja suorituspaikan yleiskustannukset. Työnantajana toimii tutkimuks<strong>en</strong> suorituspaikka,<br />

joka voi olla yliopisto, tutkimuslaitos tai vastaava. Apurahat mahdollistavat myös tutkimuks<strong>en</strong><br />

ulkomailla.<br />

Hakemukset lähetetään sähköis<strong>en</strong> LUOVASAA-järjestelmän kautta, jonka linkki löytyy säätiön<br />

kotisivulta http://www.luovasaa.saunalahti.fi. Ohjeisiin tulee huolella perehtyä <strong>en</strong>n<strong>en</strong> hakemuks<strong>en</strong><br />

jättämistä. Sähköiset hakemukset liitteine<strong>en</strong> toimitetaan säätiöön 30.9.2010 klo<br />

16.00 m<strong>en</strong>nessä Lähetä-toiminnolla. Lisäksi allekirjoitettu sitoumus tulee toimittaa viimeistään<br />

viikolla 40 säätiön toimistoon Salomonkatu 17 A, 00100 Helsinki. Vain määräaikaan<br />

m<strong>en</strong>nessä jätetyt hakemukset otetaan käsittelyyn (sähköin<strong>en</strong> järjestelmä ei ota vastaan<br />

hakemuksia määräajan jälke<strong>en</strong>).<br />

Säätiön hallitus päättää vuo<strong>d<strong>en</strong></strong> 2011 apurahoj<strong>en</strong> jaosta 1.12.2010. Päätöksestä tiedotetaan<br />

hakijoille kirjeitse.<br />

Lisätietoja antaa asiamies Harri Gulin, puh. 09-836 1355, gsm 0400-705 511, e-mail harri.<br />

gulin@saunalahti.fi<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

MARATONSKOLA<br />

Bättre i långa<br />

loppet – ÅIFK:s<br />

maratonskola<br />

ÅIFK ordnar <strong>en</strong> maratonskola på<br />

sv<strong>en</strong>ska <strong>som</strong> följer Finlands Idrottsförbunds<br />

koncept. Maratonskolan lämpar<br />

sig för alla <strong>som</strong> vill träna målmedvetet.<br />

Målet kan anting<strong>en</strong> vara ett helt maratonlopp,<br />

ett halvmaratonlopp eller <strong>en</strong><br />

kortare sträcka.<br />

Maratonskolan börjar <strong>d<strong>en</strong></strong> 5.10<br />

kl. 18.00 och pågår i 6 månader. Som<br />

gem<strong>en</strong>samt mål har vi Masku maraton<br />

där du kan välja mellan ett 1-, 1/2-<br />

eller 1/4-maraton. Deltagaravgift<strong>en</strong><br />

ingår i maratonskolans pris.<br />

Förutom deltagaravgift<strong>en</strong> i Masku maraton<br />

får du: 6 föreläsningar <strong>som</strong> ger<br />

dig baskunskaper i tränings- och näringslära,<br />

<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam träning i<br />

veckan där vi går eg<strong>en</strong>om olika träningsformer,<br />

samt ett träningsprogram.<br />

Du får också <strong>en</strong> möjlighet att<br />

bekanta dig med och prova Suuntos<br />

pulsmätare. Allt det här för <strong>en</strong>dast<br />

250 euro.<br />

Som tränare fungerar Patric Granholm<br />

<strong>som</strong> är maratonlöpare och utbildad<br />

tränare i Friidrottsför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> ÅIFK,<br />

samt också känd från Radio Vegas löparskola<br />

i <strong>som</strong>ras, och Tom Söderback<br />

med 24 maratonlopp bakom sig.<br />

Anmälningar och förfrågningar per<br />

epost patric.granholm@gmail.com<br />

eller telefon 044 9064760<br />

MEDDELANDEN<br />

FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

HÖSTEN 2010<br />

Nr Utkommer Deadline<br />

13 1.10 24.9<br />

14 15.10 8.10<br />

15 29.10 22.10<br />

16 12.11 5.11<br />

17 26.11 19.11<br />

18 13.12 3.12

Stokastiikan ja tilastotiete<strong>en</strong> tohtoriohjelma<br />

Doktorandprogrammet i stokastik och statistik<br />

The Finnish Doctoral Programme in Stochastics and Statistics (FDPSS)<br />

invites appli<strong>ca</strong>tions for 1-2 PhD stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tships for a duration of 2 years. The<br />

stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tships are reviewed after the two-year period and may be ext<strong>en</strong>ded by at<br />

most two more years. Appointm<strong>en</strong>ts for shorter periods are also possible. The<br />

earliest starting date is the 1st of January 2011.<br />

The appli<strong>ca</strong>tion deadline is the 15th of October 2010.<br />

The monthly salary is curr<strong>en</strong>tly about EUR 1850. The funding is conditional,<br />

subject to parliam<strong>en</strong>tary approval of the state budget.<br />

For more information about FDPSS, see our web site at<br />

http://web.abo.fi/fak/mnf/mate/gradschool/<br />

where you <strong>ca</strong>n also find links to the board members and supervisors of FDPSS.<br />

Appli<strong>ca</strong>nts should have a Bachelor’s or Master’s degree and must demonstrate<br />

strong <strong>ca</strong>pacity for advanced studies. Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ts close to Master’s degree may<br />

also apply.<br />

The appli<strong>ca</strong>tions should include the following items:<br />

1. Curriculum vitae,<br />

2. A description of the research interests and previous research of the appli<strong>ca</strong>nt,<br />

3. Copies of all relevant diplomas (with officially confirmed English translations<br />

if not in Finnish, Swedish, English, Fr<strong>en</strong>ch or German),<br />

4. Contact information of two persons willing to give refer<strong>en</strong>ces or two letters<br />

of refer<strong>en</strong>ce.<br />

Appli<strong>ca</strong>nts not having studied in Finnish, Swedish or English must give an<br />

account of their skills in the English language.<br />

For doctoral stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ts belonging to FDPSS the requirem<strong>en</strong>ts 3 - 4 above may be<br />

waived and replaced by a recomm<strong>en</strong>dation by the advisor(s). Recomm<strong>en</strong>dations<br />

should be s<strong>en</strong>t directly to FDPSS.<br />

Please s<strong>en</strong>d your appli<strong>ca</strong>tion to:<br />

The Finnish Doctoral Programme in Stochastics and Statistics<br />

Professor Paavo Salmin<strong>en</strong><br />

˚Abo <strong>Akademi</strong> University<br />

Matematiska institution<strong>en</strong><br />

Fänriksgatan 3, ASA B<br />

FIN-20500 ˚Abo<br />

Finland<br />

The Finnish Doctoral Programme in Stochastics and Statistics provides graduate edu<strong>ca</strong>tion<br />

in probability and statistics understood in a wide s<strong>en</strong>se. It is supported by practi<strong>ca</strong>lly<br />

all departm<strong>en</strong>ts of statistics in Finland as well as a large number of mathematics<br />

departm<strong>en</strong>ts and research institutes. More information about the research groups and<br />

their specializations on our web site http://web.abo.fi/fak/mnf/mate/gradschool/ .<br />

UTHYRES<br />

Stiftels<strong>en</strong> för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> hyr ut läg<strong>en</strong>heter på Fabriksgatan 7.<br />

Läg<strong>en</strong>heterna lämpar sig för studerande och ÅA-forskare.<br />

Intresserade ombeds kontakta fastighetsassist<strong>en</strong>t Mikaela Funck,<br />

e-post: mikaela.funck@abo.fi, tfn: 020 786 1418<br />

STIPENDIER<br />

STIPENDIER UR<br />

HANS BANG<br />

STIFTELSEN<br />

Hans Bang Stiftel<strong>en</strong> r.s har grundats<br />

i <strong>en</strong>lighet med testam<strong>en</strong>te, <strong>som</strong> upprättats<br />

av framlidne direktör Olof Bang<br />

från Helsingfors.<br />

Stiftels<strong>en</strong> understöder forsknings-, studie-,<br />

och andra projekt i anslutning till<br />

ekonomisk styrning, databehandling<br />

och Finlands utrikeshandel.<br />

Mer information och ansökningsblanketter:<br />

www.hansbangstiftels<strong>en</strong>.fi<br />

Ansökningsblanketterna returneras till<br />

stiftels<strong>en</strong>s styrelse under adress:<br />

Hans Bang Stiftels<strong>en</strong> r.s.<br />

c/o Advokatbyrå Lindgr<strong>en</strong> & Mitts Ab<br />

Norra esplana<strong>d<strong>en</strong></strong> 33 A<br />

00100 Helsingfors<br />

Ansökningsti<strong>d<strong>en</strong></strong> utgår 30.9.2010<br />

DISKUSSIONSSEMINARIUM<br />

Pimp my<br />

undervisning 2.0<br />

Torsdag 30.9.2010,<br />

Hank<strong>en</strong>, Auditorium 1,<br />

kl. 15.30-17.30.<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkår inbjuder<br />

personal och studerande att diskutera<br />

undervisning<strong>en</strong>s kvalitet och utveckling<br />

av undervisning<strong>en</strong> vid ÅA.<br />

Efter ett par inledande talturer ges studerande<br />

och personal möjlighet att<br />

diskutera bl.a. hur undervisning<strong>en</strong> kan<br />

göras mer effektiv och inspirerande.<br />

Förra året ordnades ett motsvarande<br />

seminarium, se video här:<br />

https://www.abo.fi/personal/allm_fardigheter_arkiv<br />

Arrangör: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkår,<br />

Lärc<strong>en</strong>tret i <strong>Åbo</strong> och kvalitets<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />

vid ÅA<br />

UTHYRES<br />

Trevlig möblerad trerummare i akademikvarter<strong>en</strong><br />

uthyres från 1/11 2010<br />

(ledig 18.10) till 31/1 2011 (med möjlig<br />

förlängning). 580 euro/mån,<br />

tfn: 040-5503014.<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 12 2010<br />

23

24<br />

När man lär sig saker man tidigare inte<br />

S14<br />

förstått vill man veta mera.<br />

I år har det gått nittio år sedan <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

kemisk-tekniska fakultet<strong>en</strong> grundades<br />

vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Fakultet<strong>en</strong>s<br />

efterträdare, Institution<strong>en</strong> för<br />

kemiteknik, fi rar med <strong>en</strong> alumnidag<br />

i ICT-huset på Joukahain<strong>en</strong>gatan<br />

i <strong>Åbo</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 15 oktober.<br />

- Det bästa sättet vi har att få ut information<br />

om akademin är via personliga<br />

kontakter. När folk berättar<br />

åt sina vänner, barn och barnbarn<br />

om vad <strong>som</strong> händer vid <strong>d<strong>en</strong></strong> gamla<br />

fakultet<strong>en</strong> sprider sig information<br />

om kemiteknik<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />

säger professor Ari Ivaska.<br />

Detta är <strong>d<strong>en</strong></strong> tredje alumnidag<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> ordnas. På <strong>d<strong>en</strong></strong> föregå<strong>en</strong>de, för<br />

två år sedan, deltog <strong>en</strong> bra bit över<br />

hundra personer och förhoppning<strong>en</strong><br />

är nu mellan 150 och 200 deltagare.<br />

Dagsprogrammet är uppdelat i<br />

två halvor och innehåller föredrag<br />

av såväl gästtalare <strong>som</strong> eg<strong>en</strong> personal.<br />

Efter välkomnandet behandlar<br />

bergsrådet Matti Sundberg ledarskap<br />

innan emeritusprofessorerna<br />

Erkki Wännin<strong>en</strong>, Lars-Erik Lindfors<br />

och Bertel Myré<strong>en</strong> under lättsamma<br />

förhållan<strong>d<strong>en</strong></strong> går ig<strong>en</strong>om sina<br />

perioder vid akademin.<br />

Efter <strong>en</strong> postersession där institution<strong>en</strong>s<br />

laboratorier pres<strong>en</strong>terar<br />

sin verksamhet vänds blick<strong>en</strong> sedan<br />

mot kemiteknik<strong>en</strong>s dagsläge<br />

och framtid. Talare är professor Kim<br />

Dam-Johans<strong>en</strong> från Danmarks tek-<br />

niska universitet, Finlands Kemiindustri<br />

rf:s styrelseordförande VD Johan<br />

Br<strong>en</strong>ner, ÅA-professor Stefan<br />

Willför och sex doktorander.<br />

I samband med alumnidag<strong>en</strong><br />

kommer det att ordnas <strong>en</strong> utställning<br />

med gamla fotografi er <strong>som</strong> tagits under<br />

ämnets historia. Dag<strong>en</strong> avslutas<br />

med <strong>en</strong> multiårskurssits på Kår<strong>en</strong>.<br />

- Vi brukar ha bra sammanhållning<br />

bland studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a i kemiteknik<br />

och till exempel träff as min årskurs<br />

ännu med jämna mellanrum.<br />

När vi nu samlas tänkte vi passa på<br />

att hålla <strong>en</strong> sits där många årskurser<br />

är blandade, säger Ivaska.<br />

På nittio år har det hunnit hän-<br />

127002<br />

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION<br />

KEMITEKNIKEN FIRAR MED ALUMNER<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 12 2010<br />

ari och axel. Kemisternas maskot Axel ritades ursprunglig<strong>en</strong> av Mauri<br />

Soinin<strong>en</strong>. Ari Ivaska är professor i analytisk kemi.<br />

da <strong>en</strong> hel del, m<strong>en</strong> Ari Ivaska säger<br />

att g<strong>en</strong>omgång<strong>en</strong> av dokum<strong>en</strong>t från<br />

ämnets grundande visat att man då<br />

tänkte förvånansvärt modernt.<br />

- D<strong>en</strong> kemiska industrin är viktig<br />

i Finland och med aktiv forskning<br />

kan vi anpassa oss efter utveckling<strong>en</strong><br />

och svara mot de behov<br />

<strong>som</strong> finns. Dessa motiveringar till<br />

grundandet av kemiteknik vid <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong> gäller fortfarande. Forskning<strong>en</strong><br />

i dag är mera produktori<strong>en</strong>terad<br />

medan man förr jobbade mest<br />

med baskemikalier, m<strong>en</strong> ämnet har<br />

alltid varit forskningsinriktat och<br />

grundlinj<strong>en</strong> är <strong>d<strong>en</strong></strong> samma.<br />

text & foto nicklas häg<strong>en</strong>

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!