Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2500 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2500 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 2500 KB) - Åbo Akademi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MfÅA 18.3.2011 www.abo.fi/meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> NR 05<br />
FÖR LAGOM TEMPO<br />
I HJÄRNAN BEHÖVS<br />
RÄTT MOLEKYLER<br />
Forskargrupp vid <strong>Åbo</strong><br />
Bioteknikc<strong>en</strong>trum har gjort<br />
överraskande upptäckter<br />
om hur proteiner styrs.<br />
AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION<br />
Snabbast i landet<br />
Ida Aidanpää är finsk mästare på 100 och 60 meter häck.<br />
Studierna i internationell marknadsföring går ändå i normal takt.<br />
AKADEMINS VAL-<br />
KOMMENTATORER<br />
IMPROVISERAR<br />
Göran Djupsund och Kimmo<br />
Grönlund tillbringar sina<br />
valvakor i tv-studion. Att helt<br />
förbereda sig är omöjligt.
02<br />
START MfÅA<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> ges<br />
ut av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidning<strong>en</strong> utkommer<br />
under terminerna<br />
varannan fredag och sänds till huvuddel<strong>en</strong><br />
av akademins anställda samt<br />
bl.a. till massmedia, till universitet och<br />
högskolor i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, till kommuner,<br />
bibliotek och gymnasier i Sv<strong>en</strong>skfinland,<br />
till medlemmar i <strong>Akademi</strong>för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ker r.f. och till vissa<br />
personer verksamma inom politik,<br />
förvaltning och näringsliv.<br />
REDAKTION<br />
Peter Sandström, chefred. (tj.l.)<br />
Michael Karlsson, red.<br />
tfn (02) 215 4715<br />
e-post: michael.karlsson@abo.fi<br />
Nicklas Häg<strong>en</strong>, red. (vikarie)<br />
tfn (02) 215 4693<br />
e-post: nicklas.hag<strong>en</strong>@abo.fi<br />
WEBBREDAKTÖR<br />
Peter Siegfrids<br />
tfn (02) 215 4882<br />
e-post: peter.siegfrids@abo.fi<br />
REDAKTÖR I VASA<br />
Ari Nykvist<br />
tfn (06) 324 7452<br />
e-post: ari.nykvist@abo.fi<br />
ADRESS<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
Domkyrkotorget 3,<br />
20500 <strong>Åbo</strong>.<br />
Telefax: (02) 251 7553<br />
E-POST<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong>@abo.fi<br />
WWW<br />
www.abo.fi /meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
Kommunikationschef<br />
urid Eriksson<br />
tfn (02) 215 4124<br />
e-post: thurid.eriksson@abo.fi<br />
Tidning<strong>en</strong> trycks av Uniprint<br />
och upplagan är 4 800 ex.<br />
ISSN 0359-8632 <strong>Åbo</strong> 2011<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
INNEHÅLL NR 5/2011<br />
"COME OUT AND PLAY!"<br />
Rockför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> vid ÅA<br />
fi rar tjugoårsjubileum i april.<br />
läs mer på sidan 16<br />
Nytt studiestöd ställer nya krav 3<br />
På språng g<strong>en</strong>om studierna 4<br />
En närmare titt på hjärnan 6<br />
Statsvetare i valet och kvalet på tv 8<br />
FRÅGOR & SVAR<br />
Östersjöforskning på Sea Life<br />
På Sea Life på Borgback<strong>en</strong> i Helsingfors<br />
pres<strong>en</strong>teras forskning kring<br />
natur<strong>en</strong> och livet under havsytan i Östersjön<br />
med <strong>en</strong> ny utställning.<br />
En grupp forskare från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
har varit med och gjort <strong>en</strong> poster om<br />
hur syrebrist påverkar Östersjöns bott<strong>en</strong>fauna.<br />
Vilk<strong>en</strong> typ av utställning är det,<br />
Anna Jansson, forskare i miljö- och<br />
marinbiologi?<br />
– Dels visas många verkligt vackra<br />
undervatt<strong>en</strong>sbilder från Östersjön, och<br />
dels pres<strong>en</strong>teras det vi arbetar med inom<br />
forskning<strong>en</strong> och hur vi ser på livsmiljön.<br />
Det är <strong>en</strong> relativt lit<strong>en</strong> utställning<br />
m<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> är värd att ta <strong>en</strong> titt på.<br />
Några ÅA-forskare var med och gjorde<br />
postern om syrebrist – jag <strong>en</strong> av<br />
dem – och vi arbetar alla på Finlands<br />
miljöc<strong>en</strong>tral SYKE:s havsc<strong>en</strong>trum i Helsingfors.<br />
Professor med medicin<strong>en</strong> i blodet 10<br />
Tävlingsinstinkter väckta i ICT-huset 12<br />
ÅA utbildar <strong>ca</strong>mpusguider 14<br />
Veckans skrib<strong>en</strong>t: Mickan Kinnari 18<br />
Vem riktar sig utställning<strong>en</strong> till?<br />
– D<strong>en</strong> är inte tänkt främst för barn<br />
och unga <strong>som</strong> Sea Lifes egna attraktioner,<br />
utan riktar sig till allmänhet<strong>en</strong><br />
överlag. Trots att havet är hotat på<br />
många sätt är det fortfarande också<br />
mycket <strong>som</strong> är fi nt med faunan i Östersjön.<br />
M<strong>en</strong> sånt ser man inte ofta om<br />
man inte rör sig under ytan, och därför<br />
vill vi nu visa upp det. Jag tror att det<br />
kan vara intressant för många.<br />
Fotot på fl undran ovan är taget av<br />
doc<strong>en</strong>t Alf Norkko. Utställning<strong>en</strong> fi nns<br />
på Sea Life fram till <strong>d<strong>en</strong></strong> 17 april. MK
AKTUELLT STUDIESTÖD<br />
Från och med augusti förändras studiestödet. Bland annat<br />
ges det skilt för kandidatexam<strong>en</strong> och magisterexam<strong>en</strong>, något<br />
<strong>som</strong> ställer krav också på ämn<strong>en</strong>a.<br />
NYTT STUDIESTÖD<br />
STÄLLER NYA KRAV<br />
Studiestödet förändras rejält<br />
från och med <strong>d<strong>en</strong></strong> 1 augusti.<br />
D<strong>en</strong> största <strong>en</strong>skilda<br />
förändring<strong>en</strong> är att stödet<br />
framöver beviljas i två omgångar,<br />
skilt för kandidat-<br />
och magisterexam<strong>en</strong>. Studiep<strong>en</strong>ning<strong>en</strong><br />
betalas till <strong>en</strong><br />
början för studier på kandidatnivå<br />
i högst 37 stödmånader<br />
innan <strong>d<strong>en</strong></strong> studerande kan<br />
använda de resterande högst<br />
28 stödmånaderna till studier på magisternivå.<br />
Sammanlagt kan man fortfarande<br />
få högst 55 månader studiestöd för <strong>en</strong> magisterexam<strong>en</strong>.<br />
Förändringarna ställer nya krav på studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a,<br />
<strong>som</strong> inte får tillgång till de sista<br />
28 stödmånaderna innan avklarad kandidatexam<strong>en</strong>.<br />
Det ställer också nya krav på hur ämnes<strong>en</strong>heterna<br />
organiserar kursutbudet.<br />
– Det viktiga skulle vara att <strong>en</strong>heterna<br />
tänker på att stödja studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a och<br />
ordnar så att det går att bli klar inom utsatt<br />
tid. Inom vissa mindre ämn<strong>en</strong> fi nns<br />
det kurser <strong>som</strong> ordnas bara vartannat eller<br />
vart tredje år. I så fall måste man se till<br />
att de studerande är medvetna om att de<br />
måste gå kurs<strong>en</strong> just då <strong>d<strong>en</strong></strong> erbjuds efter<strong>som</strong><br />
det kanske inte kommer fl er tillfäll<strong>en</strong>,<br />
säger studiestödsnämn<strong>d<strong>en</strong></strong>s sekreterare<br />
Tiina Häkkilä.<br />
Vark<strong>en</strong> universitet<strong>en</strong>, stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkårerna<br />
eller FPA har önskat förändringarna.<br />
– Det är <strong>en</strong> bra sak om det fungerar, om<br />
alla vet om dem och <strong>en</strong>heterna är med på<br />
att se till att det går att ta sin kandidatexam<strong>en</strong><br />
inom utsatt tid. På det här sättet är det<br />
mindre sannolikt att man hittar sig själv i<br />
<strong>en</strong> situation där man har använt upp alla<br />
studiestödsmånader utan att ha tagit ut<br />
exam<strong>en</strong>, säger Heidi Hietala, socialpolitisk<br />
sekreterare vid ÅAS.<br />
– Däremot fi nns det <strong>en</strong> risk för att det<br />
blir färre <strong>som</strong> åker på utbytesstudier efter<strong>som</strong><br />
det kan betyda färre studiepoäng.<br />
Och fastän man skulle ha planerat sina<br />
studier jätt<strong>en</strong>oga kan det hända något i livet<br />
<strong>som</strong> gör att de drar ut på ti<strong>d<strong>en</strong></strong> och då<br />
blir det svårare. Dessutom är det viktigt att<br />
studiestödet binds till index, så att det följer<br />
levnadskostnadernas utveckling.<br />
Andra förändringar <strong>som</strong> sker är till exempel<br />
att också <strong>en</strong> sådan månad då studeran<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
<strong>en</strong>dast lyfter bostadstillägg räknas<br />
<strong>som</strong> studiestödsmånad, att minimikravet<br />
för studieprestationer höjs från nuvarande<br />
4,8 studiepoäng per stödmånad till<br />
fem studiepoäng per stödmånad och att<br />
alla högskolestuderande <strong>som</strong> lyfter studiep<strong>en</strong>ning<br />
beviljas lånegaranti utan ansökan.<br />
Dessutom kommer avlönad praktik<br />
samt lön eller stip<strong>en</strong>dium för att skriva<br />
magisteravhandling inte längre att förhindra<br />
att man lyfter studiep<strong>en</strong>ning.<br />
text & foto nicklas häg<strong>en</strong><br />
studiestödet<br />
börjar<br />
ges uppdelat<br />
i 37 respektive<br />
28<br />
stödmånader.<br />
Heidi<br />
Hietala stöter<br />
och Tiina<br />
Häkkilä<br />
ser på.<br />
NOTERAT<br />
ÅA med på nya<br />
Studietorget<br />
I mitt<strong>en</strong> av mars<br />
öppnades ett nytt<br />
torg i Vasa. Studietorget<br />
på tredje våning<strong>en</strong><br />
i TE-byrån,<br />
Wolff skaväg<strong>en</strong> 35,<br />
är nu öppet för alla<br />
<strong>som</strong> söker <strong>en</strong> lämplig<br />
studieplats till exempel<br />
på <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Avsikt<strong>en</strong> är att<br />
allt ska fi nnas på <strong>en</strong><br />
och samma plats;<br />
utbildningsrådgivning,<br />
information om<br />
vux<strong>en</strong>utbildning, studiehandledning<br />
och<br />
möjlighet att i samband<br />
med eller efter<br />
studierna söka både<br />
jobb och praktik.<br />
Torgets gem<strong>en</strong>samma<br />
devis är rätt<br />
person på rätt utbildning<br />
och snabbt till<br />
rätt arbetsplats.<br />
AN<br />
SLS-pris<br />
i etnologi<br />
Sv<strong>en</strong>ska litteratursällskapetstraditionsvet<strong>en</strong>skapliga<br />
nämnd<br />
har tilldelat fi l.mag.<br />
Charlotta Eriksson<br />
ett pris på 1 000 euro<br />
för bästa pro gradu-avhandling<br />
i etnologi<br />
2009-2010.<br />
Avhandling<strong>en</strong> bär<br />
rubrik<strong>en</strong> "Ceremoniellt<br />
vanhelgande<br />
och familiaritet. Borgerskapetsförhållande<br />
till tjänstefolket<br />
med exempel från<br />
<strong>Åbo</strong> 1890-1931."<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
03
04<br />
PERSON FINSK MÄSTARE<br />
Vid ämnet internationell marknadsföring på Handelshögskolan<br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> studerar <strong>en</strong> färsk finsk mästare. Tjugotvååriga Ida<br />
Aidanpää hör till landets framtidslöft<strong>en</strong> i häcklöpning.<br />
På språng<br />
g<strong>en</strong>om studierna<br />
–Jaggillardestörstatävlingarnaochharmärktattjagoftastär<strong>som</strong>bästnärdetgäller.Deger<strong>en</strong>adr<strong>en</strong>alinkick,<br />
detär<strong>en</strong>häftigkänsla.<br />
IdaAidanpää<strong>som</strong>läserinternationellmarknadsföring<br />
vid Handelshögskolan vid<br />
<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>ärettavfinsk<br />
häcklöpningsstoraframtidshopp.Till22-åring<strong>en</strong>sstörstameriterhörettpinfärsktguldiinomhus-FMpå60meterhäckochförra<strong>som</strong>mar<strong>en</strong><br />
blevhonfinskmästarepå100<br />
meterhäckiKalevankisat.<br />
Sedantvåårtillbakahör<br />
hontilldetfinskadamlandslagetihäcklöpning.Nästastegärattfårepres<strong>en</strong>teraFinlandihemma-EM<br />
2012.<br />
–Detärettstortmål.Det<br />
skullevarahäftigtattfårepres<strong>en</strong>teraFinlandpåhemmaplaniHelsingfors2012,sägerIdaAidanpää.<br />
–Jagharalltidhaft<strong>en</strong>starksträvanefter<br />
attblibäst.Jagbörjademedattsiktapåatt<br />
blibästiFinland.NunärdetmåletäruppnåttärEMnästaochditärjagsäkerpåattjag<br />
ska.NärjagvälhartagitmigtillEMärsteget<br />
tillOSkortare.<br />
Lättare göra sig synlig i Finland<br />
DetärFinlandsrelativakorthet<strong>som</strong>fört<br />
IdaAidanpääfrånÖvertorneåtill<strong>Åbo</strong>.Som<br />
sjuttonåringvaldehonattrepres<strong>en</strong>teraFinlandiställetförSverigeiungdomslands-<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
kamp<strong>en</strong>,ettbeslut<strong>som</strong>sedanlågtillgrund<br />
förvaletavlandattstuderai.<br />
–ISverigehänderalltmellanStockholm<br />
ochGöteborgochjag<strong>som</strong>norrbottning<br />
upplevdeattdetvarsvårtattgöramighörd.<br />
AvståndettillHelsingforsvarkortareäntill<br />
Stockholmochdärförvardetocksålättareattsynas.<br />
Attdetblevjust<strong>Åbo</strong>och<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong><br />
ärettresultatavbådevälöverlagdavaloch<br />
slump<strong>en</strong>.TvillingsysternEmma,ocksåhon<br />
fri-idrottare,skullestuderamarknadsföringochlyckadesväckasinnaturvet<strong>en</strong>skapligtinriktadesysterIdasintresse.<br />
–Jagvillestuderapåsv<strong>en</strong>skaiFinland.<br />
Ida aIdanpää tar<br />
ett mål i taget. Nu<br />
när hon lagt händerna<br />
på det finska<br />
mästerskapet siktar<br />
hon på EM i Helsingfors<br />
2012 och<br />
efter det OS.
Vasa erbjöd inte <strong>en</strong> så bred utbildning <strong>som</strong><br />
jag hade hoppats på och jag hann inte på inträdesförhör<br />
till Helsingfors efter<strong>som</strong> jag tog<br />
stu<strong>d<strong>en</strong></strong>t<strong>en</strong> i <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk skola och pluggade<br />
ännu i juni, säger Ida Aidanpää.<br />
– Att bli magister här slår mycket högre<br />
än att bli civilekonom i Sverige. Det är <strong>en</strong><br />
bra utbildning m<strong>en</strong> i gymnasiet hade jag inte<br />
tänkt bli ekonom. Jag har gått på känsla,<br />
man kan inte vara för inriktad på <strong>en</strong> sak.<br />
Och det går alltid att läsa på s<strong>en</strong>are. Man har<br />
många alternativ, jag gillar det med universitetet.<br />
Viljestyrka och hårt jobb<br />
Att kombinera elitidrott med studier är inte<br />
det lättaste. Heltidsstudier kombinerade<br />
med ett par träningar om dag<strong>en</strong>, tävlingar<br />
och träningsläger gör att ti<strong>d<strong>en</strong></strong> blir knapp<br />
för annat. Studielivet säger Ida Aidanpää<br />
att hon levde under sitt första studieår, blir<br />
det någon fritid över numera tillbringar hon<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> hemma med några kompisar eller med<br />
pojkvänn<strong>en</strong> i Helsingfors.<br />
Studieframgångarna har ändå varit bra.<br />
Under termin tre samlar Ida Aidanpää på sig<br />
trettio studiepoäng och hon är med ett snitt<br />
på över sextio studiepoäng per läsår på väg<br />
att ta sin exam<strong>en</strong> i utsatt tid. Biämnet miljökunskap<br />
är redan fi xat, huvudämnet internationell<br />
marknadsföring ska hon göra<br />
klart under vår<strong>en</strong> och i höst åker hon till<br />
Louisiana, USA, på utbytesstudier för att läsa<br />
PR och reklam.<br />
Det <strong>som</strong> gör att Aidanpää får allt att gå<br />
ihop är <strong>en</strong> <strong>en</strong>orm viljestyrka.<br />
– Det är svårt när man är tävlingsmänniska.<br />
Inte så att jag skulle tävla mot någon annan,<br />
m<strong>en</strong> jag vill inte ha ettor och tvåor då<br />
jag vet att jag kan bättre, säger Ida Aidanpää.<br />
– Idrott<strong>en</strong> gör att jag orkar plugga. Det<br />
hänger helt klart ihop att man får <strong>en</strong>ergi<br />
av att röra på sig. Dessutom har jag inte så<br />
många sponsorer så det är g<strong>en</strong>om att studera<br />
bra och få något stip<strong>en</strong>dium <strong>som</strong> jag fi nansierar<br />
idrott<strong>en</strong>.<br />
SAMMANHANG<br />
Idrottsakademin<br />
Ida Aidanpää är <strong>en</strong> av cirka tio idrottare vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> <strong>som</strong> är med<br />
i <strong>Åbo</strong>region<strong>en</strong>s idrottsakademi, <strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse mellan läroinrättningar<br />
på andra och tredje stadiet och idrottande studerande <strong>som</strong> ökar<br />
fl exibilitet<strong>en</strong> i studierna.<br />
– Det är viktigt att lärarna inte ser mitt tävlande <strong>som</strong> <strong>en</strong> shoppingresa,<br />
säger Ida Aidanpää.<br />
Koordinator Jan Kraufvelin poängterar att avtalet bara gäller idrottande<br />
på <strong>en</strong> elitnivå och att studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a väljs in till idrottsakademin.<br />
– I praktik<strong>en</strong> handlar det om att göra upp individuella studieplaner där<br />
man går ig<strong>en</strong>om hur elitidrottare, <strong>som</strong> ofta är borta på träningsläger eller<br />
har träningstider <strong>som</strong> inte är fl exibla, ska g<strong>en</strong>omföra sina studier, säger Jan<br />
Kraufvelin.<br />
– I det stora hela har det fungerat okej. De fl esta av lärarna har varit förstå<strong>en</strong>de<br />
och det är bara någon <strong>en</strong>staka gång <strong>som</strong> jag har varit tvung<strong>en</strong> att<br />
medla mellan parterna. Samtidigt är det också viktigt för idrottarna att vara<br />
medvetna om att det inte alltid går att studera i samma tempo <strong>som</strong> andra<br />
om de är borta mycket.<br />
<strong>Åbo</strong>region<strong>en</strong>s idrottsakademi fi ck toppidrottsakademistatus 2008.<br />
Om det inte var för ett hårt arbete skulle<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> starka viljan ändå vara förgäves.<br />
– Jag var ing<strong>en</strong> juniorstjärna. Visst har<br />
jag tagit medaljer också <strong>som</strong> yngre m<strong>en</strong> jag<br />
var inte med på landslagsläger och sånt. Utveckling<strong>en</strong><br />
har tagit fart <strong>som</strong> 21-åring så jag<br />
vet hur det är att inte vara bäst, säger Ida Aidanpää.<br />
– Jag gillar press. Kanske det har något<br />
att göra med att jag har växt upp <strong>som</strong> tvilling.<br />
Jag och min syster har alltid tävlat med<br />
varandra på något sätt och kanske det är det<br />
<strong>som</strong> har triggat <strong>en</strong> sedan man var lit<strong>en</strong>.<br />
text & foto nicklas häg<strong>en</strong><br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
05
06<br />
FORSKNING MOLEKYLÄRBIOLOGI<br />
I hjärnan finns <strong>en</strong> molekyl <strong>som</strong> är vanlig, m<strong>en</strong> <strong>som</strong> trots det har haft <strong>en</strong><br />
okänd funktion: SCG10. Nu har <strong>en</strong> grupp forskare <strong>som</strong> leds av Eleanor Coffey<br />
vid <strong>Åbo</strong> Bioteknikc<strong>en</strong>trum (BTC) lyckats få reda på vad <strong>d<strong>en</strong></strong> är och gör.<br />
Överhastighet i hjärnan<br />
får allvarliga följder<br />
Forskargrupp<strong>en</strong>vidBTCbörjade<br />
eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong>medattintresserasigför<br />
JNK1,ettkinas<strong>som</strong>styrproteiners<br />
funktionericeller.Efter<strong>som</strong>JNK1<br />
finnsihjärnanpåverkar<strong>d<strong>en</strong></strong>ipraktik<strong>en</strong>kroppsfunktioner.<br />
–Viharanväntmångametoder<br />
ilaboratorietförattkunnai<strong>d<strong>en</strong></strong>tifieravilkamolekylerproteinkinasetJNK1styr.EnmolekylvihittadeärSCG10.Forskarehartidigarevetatatt<strong>d<strong>en</strong></strong>navanligtförekommande<br />
molekylpåverkarcytoskelett,alltså<br />
skelett<strong>som</strong>avgörvad<strong>som</strong>ärcellers<br />
funktioner,m<strong>en</strong>intepåvilketsätt,<br />
berättarEleanorCoffey,<strong>som</strong>ärakademiforskareimolekylärbiologi.Coffeysgruppharsedan2003undersöktJNK1ochbörjademedattgöradetteoretisktochmedexperim<strong>en</strong>tinvitro,detvillsägaiprovrör.–Dåvihadegjortdeförstapublikationernauppmuntradesvitill<br />
attgöraexperim<strong>en</strong>tinvivomed<br />
möss,ochdetbekräftadevårateorier:möss<strong>som</strong>saknarJNK1ihjärnanharneuroner<strong>som</strong>rörpåsig<br />
mycketsnabbare.Mankansägaatt<br />
JNK1fungerar<strong>som</strong><strong>en</strong>broms,och<br />
viaSCG10förhindraröverhastighet<br />
imigration<strong>en</strong>iceller,sägerCoffey.<br />
Gårmigration<strong>en</strong>förfortkandetfå<br />
allvarligaföljder.<br />
–Våraexperim<strong>en</strong>tvisadetydligtattJNK1har<strong>en</strong>viktigrollimus-embryon.Dettar20dagarförembryonattutvecklasochfödas<strong>som</strong><br />
möss.Underdesistafemdagarna<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
D<strong>en</strong> största Del<strong>en</strong> i hjärnan kallas hjärnbark<strong>en</strong>, och om kinaset JNK1<br />
saknas då <strong>d<strong>en</strong></strong> växer i ett embryo kan det leda till utvecklingsstörning,<br />
schizofr<strong>en</strong>i eller epilepsi. D<strong>en</strong> här sak<strong>en</strong> har bland andra fr.v. Justyna Zdrojewska,<br />
Eleanor Coffey och Artur Padzik vid BTC forskat i.<br />
växertel<strong>en</strong>cephalonsnabbt–detär<br />
del<strong>en</strong><strong>som</strong>sedanblirhjärnbark<strong>en</strong>–<br />
ochförattallacellerskallkommatill<br />
rättplatsdärärdetväldigtviktigtatt<br />
detskerilagomtempo.I<strong>en</strong>människakanmigrationiojämnttempoiallvarligafallledatillpsykiskutvecklingsstörning.Omavbrott<strong>en</strong>är<br />
merlindrigakandegöramänniskan<br />
mottagligförsjukdomar<strong>som</strong>schizofr<strong>en</strong>iochepilepsi,sägerCoffey.<br />
Ovanliga molekyler<br />
Ineurobiologiskforskningharman<br />
tidigarevetatattmångamoleky-<br />
lerpåverkarprocess<strong>en</strong>avmigrationpositivt,detvillsägaförsnabbar<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
–M<strong>en</strong>attJNK1bromsarSCG10är<br />
tvärtomochdetvar<strong>en</strong>storöverraskningföross.Därförtestadevidetpåmångaolikasättförattförsäkraos<strong>som</strong>attdethärverklig<strong>en</strong>stämmer.Efterdeförstamusexperim<strong>en</strong>t<strong>en</strong>användeviosstillexempelav<strong>en</strong>meravanceradtypavvisualisering;visamarbetademed<br />
UniversitédeLiègeiBelgi<strong>en</strong>föratt<br />
läraoss<strong>en</strong>metodmedvilk<strong>en</strong>man<br />
mernoggrantkanföljamedvad<strong>som</strong>
händer i <strong>en</strong> mushjärna under dagarna<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> utvecklas. Ti<strong>d<strong>en</strong></strong> är där med<br />
<strong>som</strong> <strong>en</strong> extradim<strong>en</strong>sion, berättar<br />
Coff ey.<br />
Då Coff eys forskningsgrupp etablerade<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong>na visualiseringsmetod<br />
vid <strong>Åbo</strong> Bioteknikc<strong>en</strong>trum hade<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> aldrig tidigare använts i Finland.<br />
– Vi injekterade GFP, <strong>som</strong> är fl uorescerande<br />
proteiner, i musembryon<br />
för att kunna se och jämföra såna<br />
<strong>som</strong> saknar JNK1 med normala.<br />
Detta möjliggjorde för oss att följa<br />
med exakt vad <strong>som</strong> händer, efter<strong>som</strong><br />
rörelserna i hjärncellerna syntes<br />
tydligt med självlysande färger.<br />
Forskarna ville få reda på och<br />
jämföra exakt hur länge utvecklingsprocess<strong>en</strong><br />
av hjärnbark<strong>en</strong> tar<br />
med och utan JNK1 och SCG10.<br />
– Med hjälp av GFP kunde vi fi lma<br />
migration<strong>en</strong> och äv<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong>na metod<br />
visade klart och tydligt att JNK1 och<br />
SCG10 samarbetar på ett sätt <strong>som</strong><br />
gör cytoskelett stadigare, och det<br />
påverkar i sin tur neuronerna och<br />
får dem att röra sig betydligt långsammare,<br />
berättar Coff ey.<br />
Då hjärnan utvecklas delar celler<br />
på sig och blir fl er väldigt snabbt –<br />
250 000 på <strong>en</strong> minut.<br />
– Under några timmar innan<br />
migration<strong>en</strong> sker har cell<strong>en</strong> inte ännu<br />
vanliga bipolära neuroner, utan<br />
de är av allt att döma slumpmässigt<br />
multipolära. Detta är något forskare<br />
i vår bransch upptäckte först för något<br />
år sedan. I vår forskning märkte<br />
vi att möss utan JNK1 har märkligt<br />
få multipolära celler i detta mellanskede,<br />
och att de i stället verkar bli<br />
bipolära direkt – det är faktiskt <strong>en</strong><br />
stor skillnad. Normala möss har ett<br />
multipolärt skede i åtminstone tio<br />
timmar, m<strong>en</strong> det är mycket kortare<br />
än så för möss utan JNK1.<br />
Kommer att granskas<br />
Forskargrupp<strong>en</strong>s vet<strong>en</strong>skapliga artikel<br />
publicerades på tidskrift<strong>en</strong> Na-<br />
tures webbsidor <strong>d<strong>en</strong></strong> 6 februari och<br />
hittas här: http://www.nature.com/<br />
neuro/journal/v14/n3/full/nn.2755.<br />
html. Människorna <strong>som</strong> har bidragit<br />
till <strong>d<strong>en</strong></strong> är Nina Westerlund, Justyna<br />
Zdrojewska, Artur Padzik, Emilia<br />
Komulain<strong>en</strong>, B<strong>en</strong>ny Björkblom,<br />
Emmy Rannikko, Tanya Tararuk,<br />
Cristina Garcia-Frigola, Jouko<br />
Sandholm, Laur<strong>en</strong>t Nguy<strong>en</strong>, Tuula<br />
Kallunki, Michael J Courtney och<br />
Eleanor Coff ey. Finansiering<strong>en</strong> har<br />
många organisationer bidragit till,<br />
bland annat Finlands <strong>Akademi</strong>.<br />
– Vi har fått positiv feedback av<br />
andra forskare. De har sagt att de<br />
blivit imponerade och att det är <strong>en</strong><br />
viktig upptäckt – i klartext betyder<br />
det att de kommer att göra egna test<br />
för att granska om det här stämmer.<br />
Såna här överraskningar godkänner<br />
man ju inte hur lätt <strong>som</strong> helst,<br />
ler Coff ey.<br />
– Först om fem år eller så får vi veta<br />
hurdan inverkan vår upptäckt får<br />
på forskningslitteratur<strong>en</strong> internationellt<br />
sett. Det beror på hur många<br />
<strong>som</strong> citerar oss och använder vår artikel<br />
<strong>som</strong> refer<strong>en</strong>s, och så vidare.<br />
Coff ey forskningsgrupp vid <strong>Åbo</strong><br />
Bioteknikc<strong>en</strong>trum har flera andra<br />
projekt på gång. Mycket har hänt i<br />
molekylärbiologi under de s<strong>en</strong>aste<br />
år<strong>en</strong> internationellt sett, och det<br />
fi nns mycket att forska vidare inom.<br />
– Vi samarbetar med många andra<br />
aktörer och har mycket ny och<br />
spännande information på kommande<br />
från projekt <strong>som</strong> är nästan<br />
färdigställda, m<strong>en</strong> <strong>som</strong> vi inte har<br />
publicerat någonting om ännu. Vi<br />
forskar inte bara i hjärnans utveckling,<br />
utan också i till exempel Parkinsons<br />
sjukdom. Ett problem med<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> sjukdom<strong>en</strong> är att <strong>d<strong>en</strong></strong> oftast<br />
upptäcks för s<strong>en</strong>t och man känner<br />
inte till något botemedel. Vi forskar<br />
i hur man kunde göra diagnoser tidigare.<br />
Det är <strong>en</strong> viktig målsättning.<br />
text & foto michael karlsson<br />
<strong>en</strong> stereomikroskopbild på <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
v<strong>en</strong>trikulära zon<strong>en</strong> och hippo<strong>ca</strong>mpus<br />
i <strong>en</strong> mushjärna under utveckling.<br />
Det gröna är GFP (gröna<br />
fl uorescerande proteiner), <strong>som</strong> injekterats<br />
för att visa hur migrerande<br />
neuroner rör på sig under ti<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
hjärnbark<strong>en</strong> utvecklas. Provet och<br />
bil<strong>d<strong>en</strong></strong> togs av Justyna Zdrojewska.<br />
fyra bilder <strong>som</strong> visar hur neuroner<br />
rör sig i normala möss man<br />
jämför med (WT, wild-type) och i<br />
möss <strong>som</strong> saknar JNK1 (JNK1-/-).<br />
Det syns att neuronerna i hjärnan<br />
i <strong>en</strong> mus utan JNK1 har hunnit röra<br />
sig betydligt längre än i WT-mus<strong>en</strong>.<br />
Att lägga till SCG10-DD (<strong>en</strong> typ av<br />
SCG10 <strong>som</strong> fungerar <strong>som</strong> om <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
modifi erats med JNK1) bromsar<br />
hastighet<strong>en</strong> i migrationer i mushjärnor<br />
i grupp<strong>en</strong> JNK1-/-. Efter<strong>som</strong><br />
SCG10-DD kringgår kravet på<br />
JNK1 kan det konstateras att SCG10<br />
påverkas av JNK1, <strong>som</strong> styr fart<strong>en</strong><br />
i nervcellers rörelse. Proverna och<br />
bilderna togs av Nina Westerlund,<br />
med hjälp av Justyna Zdrojewska.<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
07
08<br />
STATSKUNSKAP RIKSDAGSVALET 2011<br />
När det är dags för politiska val i Finland, brukar <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s statsvetare<br />
vara eftersökta bland massmedierna.<br />
Statsvetare i valet<br />
och kvalet på tv<br />
Valkomm<strong>en</strong>tatorer<strong>som</strong>professorGöranDjupsundochforskningschefKimmoGrönlunddeltaritv:svalvakor.Lik<strong>som</strong>blandandraprofessorLauriKarvon<strong>en</strong>,doc<strong>en</strong>tÅsaB<strong>en</strong>gtsson,lektorClausStolpeoch<br />
universitetslärareSivSandbergsynsdeofta<br />
ibådetv,radioochtidningardåjournalisternavillfåexpertkomm<strong>en</strong>tarerkringolika<br />
valfrågor,valundersökningarochpolitiska<br />
utspelinförval.<br />
GöranDjupsundharvaritvalkomm<strong>en</strong>tatorförYlesFSTsedanbörjanav90-taletochKimmoGrönlundharvalvakatoch<br />
komm<strong>en</strong>teratförMTV3sedanbörjanav<br />
2000-talet.<br />
–Visstbehövsdetkanske<strong>en</strong>vissmedföddtalangförattsnabbt,kortoch<strong>en</strong>keltkunnaförklarasvårasammanhangidirektsändningundertillexempelvalvakan,m<strong>en</strong><br />
framföralltbehöver<strong>en</strong>bravalkomm<strong>en</strong>tator<br />
haettdjuparepersonligtintresseändetr<strong>en</strong>t<br />
akademiskaförpolitikochpolitiskaval,sägerDjupsund.–Talang<strong>en</strong>beståriattkunnasägadetväs<strong>en</strong>tligaoch<strong>en</strong>keltförklarandepårättställeochrättsättochattvaravalkomm<strong>en</strong>tatorkräverdärförockså<strong>en</strong>heldelspelkänsla<br />
ochkänningar,tilläggerGrönlund.<br />
Bådam<strong>en</strong>arattdetinteheltgårattförberedasigför<strong>en</strong>direktsändvalvakaochattde<br />
underhela<strong>d<strong>en</strong></strong>långavalsändning<strong>en</strong>äv<strong>en</strong><br />
fungerar<strong>som</strong><strong>en</strong>sortsdator<strong>som</strong>räknarut<br />
ochkontrollerarolikakonstellationeroch<br />
alternativförattsedanlevereraettvälavvägt<br />
svardådetbehövs.<br />
–Engodbaskunskapärförståsgrun<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
föralltdethär,m<strong>en</strong>sedanbehövsockså<strong>en</strong><br />
snabbsituations<strong>en</strong>ligbedömningsförmåga<br />
och<strong>en</strong>vissryggmärgskänsla,sägerGrönlund.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
–It<strong>en</strong>nistermerutrycktkanmansägaatt<br />
maniblandocksåmåstekunnaslåpåhalvvolleyochintebaragåpåmedsäkratråkiga<br />
grundslag,tilläggerDjupsund.<br />
Alla inte hysteriskt intresserade<br />
Attdetintebaraärpolitisktaktivaeller<br />
medvetnatittareDjupsundochGrönlund<br />
talartillärnågotdehelati<strong>d<strong>en</strong></strong>påminnersig<br />
självaom.Äv<strong>en</strong>de<strong>som</strong>inteärhysterisktintresseradeavpolitikskakunnafåutnågotav<br />
derassvarochanalyser.Detgäller,<strong>som</strong>det<br />
brukarheta,attkunnatalatillmoristugan<br />
ochtillbönderpåböndersvis.Något<strong>som</strong>är<br />
lättareundersjälvavalvakanänikortaintervjusnuttaritv-nyheterförevalet.<br />
Vark<strong>en</strong>GrönlundellerDjupsundsägersig<br />
varanervösainfördelångadirektsändavalvakorna.Bådakanochaccepterarmedielogik<strong>en</strong>sochtv-dramaturginsvillkorochvet<br />
» Politiska journalisterkunde<br />
oftare komma<br />
ner från sina elf<strong>en</strong>b<strong>en</strong>storn<br />
och bekanta<br />
sig mera med<br />
vad vanligt folk<br />
tycker i olika frågor,<br />
anser Göran<br />
Djupsund och Kimmo<br />
Grönlund.
vad de förväntas leverera. Det är sällan deras<br />
svar och analyser går helt fel och datorprognoserna<br />
de också utgår ifrån brukar hålla<br />
rätt bra. Numera är båda därför alltid lugna<br />
då kamerorna går igång och försöker bara<br />
vara sig själva.<br />
– Ibland är nog däremot tv-redaktörerna<br />
rätt så taggade och hajpade, m<strong>en</strong> bara<br />
sändning<strong>en</strong> kommer igång, brukar allt gå<br />
bra. Fast ibland har jag velat komma med<br />
<strong>en</strong> rätt säker prognos i ett tidigt skede och<br />
då vill redaktörerna av dramaturgiska skäl<br />
vänta med <strong>d<strong>en</strong></strong> information<strong>en</strong> för att tittarnas<br />
intresse ska hållas uppe, säger Kimmo<br />
Grönlund.<br />
– Vi och redaktörerna har ju skilda och<br />
klara roller i studion under valvakan och det<br />
gäller att inte bli stressad och nervös fast det<br />
hela ti<strong>d<strong>en</strong></strong> händer och sker <strong>en</strong> massa <strong>som</strong> tittarna<br />
inte har <strong>en</strong> aning om, säger Djupsund.<br />
Vet journalister vad folket tycker?<br />
En orsak till att ÅA:s statsvetare ofta syns<br />
i massmedier, är ÅA-statskunskap<strong>en</strong>s sedan<br />
länge tydliga och viktiga roll i fi nländsk<br />
valforskning. M<strong>en</strong> mest handlar det <strong>en</strong>ligt<br />
Djupsund och Grönlund om att det på ÅA<br />
råkar fi nnas fl era forskare <strong>som</strong> både kan och<br />
vill uttala sig om fi nländsk politik och <strong>som</strong><br />
kan göra det på ett bra sätt.<br />
- Däremot kunde nog de politiska journalisterna<br />
oftare komma ner från sina elf<strong>en</strong>b<strong>en</strong>storn<br />
och bekanta sig med vad det vanliga<br />
folket tycker och tänker. Nu är dom för<br />
nära de människor de är satta att bevaka<br />
och då kanske det inte fi nns plats i deras föreställningsvärld<br />
för andra aspekter och dim<strong>en</strong>sioner<br />
i politik<strong>en</strong>, säger Djupsund.<br />
– De politiska journalisterna kan och<br />
känner <strong>d<strong>en</strong></strong> politiska och ekonomiska elit<strong>en</strong><br />
i landet, m<strong>en</strong> vet inte mycket om vad folket<br />
tänker och tycker i olika politiska frågor, säger<br />
Grönlund.<br />
Det är <strong>en</strong> orsak till att Sannfi nländarnas<br />
framgångar i valgalluparna har överraskat<br />
många. Det här riksdagsvalet och valvakan i<br />
tv och radio blir därför på många sätt annor-<br />
lunda än tidigare efter<strong>som</strong> Sannfi nländarnas<br />
snabba popularitetsökning har gjort valanalyser<br />
och prognoser mycket svårare och<br />
mer utmanande än normalt.<br />
– Det är till stora delar fråga om ett nytt f<strong>en</strong>om<strong>en</strong><br />
i fi nländsk politik <strong>som</strong> ger oss många<br />
nya och obekanta parametrar att fundera<br />
på. Sannfinländarna äter röster av nästan<br />
alla partier och <strong>d<strong>en</strong></strong> här gång<strong>en</strong> handlar det<br />
alltså inte om vanliga väljarförflyttningar<br />
mellan partierna, påpekar Djupsund.<br />
– Frågan är också vem <strong>som</strong> blir hemma på<br />
valdag<strong>en</strong>. Handlar det om <strong>en</strong> sorts Obamaeffekt<br />
där Soini lockar soffliggare till valurnorna<br />
eller blir det ett så stort korstryck<br />
hos <strong>en</strong> del traditionella SDP- och c<strong>en</strong>terväljare<br />
att de hellre stannar hemma, tillägger<br />
Grönlund.<br />
Valet <strong>en</strong>gagerar mer än på länge<br />
Att prognoserna skulle visa helt fel och att<br />
Sannfi nländarna i valet bara får högst 10–12<br />
proc<strong>en</strong>t, tror ing<strong>en</strong>dera av valkomm<strong>en</strong>tatorerna.<br />
Valet <strong>en</strong>gagerar fi nländarna mer än<br />
på länge, det syns ovanligt mycket i medierna<br />
och valdeltagandet kan bli högt.<br />
– Det är <strong>d<strong>en</strong></strong> här gång<strong>en</strong> nästan omöjligt<br />
att på förhand med säkerhet säga <strong>en</strong>s vilket<br />
parti <strong>som</strong> blir störst eller näststörst. Och till<br />
exempel SFP har i regel gynnats av ett lägre<br />
valdeltagande, så i det här valet kan partiet<br />
kanske tappa <strong>en</strong> del terräng om inte de fi nlandssv<strong>en</strong>ska<br />
väljarna mobiliserar sig mer<br />
än tidigare, säger Djupsund.<br />
– Mycket hänger alltså på valdeltagandet<br />
och först då det blir klart rätt s<strong>en</strong>t på valvakan,<br />
blir hela valet lättare att bedöma, tilllägger<br />
Grönlund.<br />
Efter <strong>en</strong> viss påtryckning tippar ändå båda<br />
att Samlingspartiet trolig<strong>en</strong> blir det största<br />
partiet och att partiets ordförande Jyrki Katain<strong>en</strong><br />
därför nu bildar sin första regering.<br />
text & foto ari nykvist<br />
BAKGRUND<br />
Riksdagsval 2011<br />
Riksdagsvalet förrättas<br />
söndag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
17 april 2011. Sammanlagt<br />
200 riksdagsledamöter<br />
väljs<br />
från olika valkretsar.<br />
Antalet ledamöter<br />
varierar <strong>en</strong>ligt invånarantalet<br />
i respektive<br />
valkrets. På Åland<br />
väljs dock alltid <strong>en</strong><br />
riksdagsledamot.<br />
På webb<strong>en</strong> hittas<br />
allmän valinformation<br />
här: www.vaalit.fi .<br />
Förhandsröstning<strong>en</strong><br />
hålls 6-12.4.2011.<br />
Det rekomm<strong>en</strong>deras<br />
att valaffi schering<br />
utomhus inleds<br />
<strong>en</strong> vecka innan<br />
förhandsröstning<strong>en</strong><br />
börjar, det vill säga<br />
30.3.2011.<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
09
10<br />
FARMACI NIKLAS SANDLER<br />
Farmaciprofessorn Niklas Sandler vill göra <strong>Åbo</strong> till <strong>en</strong><br />
ledande stad inom farmaceutisk forskning. Själv håller han på<br />
och utvecklar printteknologi inom läkemedelstillverkning<strong>en</strong>.<br />
Ny professor har<br />
medicin<strong>en</strong> i blodet<br />
–Infrastruktur<strong>en</strong><strong>som</strong>finnsi<br />
<strong>Åbo</strong>gördettill<strong>en</strong>braomgivning.<br />
Bayerärdet<strong>en</strong>daglobalaföretaget<br />
medbådeutvecklingochproduktionhärm<strong>en</strong>detfinnsmångamindreläkemedelsfirmor.Jaghoppas<br />
mankanjobbameddetochlyfta<br />
framkunnandet<strong>som</strong>finnsi<strong>Åbo</strong>-<br />
trakt<strong>en</strong>.Vikundehöjapro<strong>fil</strong><strong>en</strong>och<br />
föraframsta<strong>d<strong>en</strong></strong><strong>som</strong>ettledande<br />
ställeförfarmaceutiskforskning.<br />
DetsägerNiklasSandler,<strong>som</strong>sedanseptember2010innehar<strong>d<strong>en</strong></strong>nyaprofessur<strong>en</strong>igal<strong>en</strong>iskfarmacivid<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>.Heltgrön<strong>som</strong>professorärhaninte.Sandlerinnehade<strong>en</strong>tjänstföreträdandeprofessuriindustriellfarmacividHelsingforsuniversitetinnanhankom<br />
till<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>.<br />
<strong>Akademi</strong>nvar,sånär<strong>som</strong>på<strong>en</strong>föreläsningsseriehanhöllviduniversitetetförsju,<br />
åttaårsedan,heltobekant.M<strong>en</strong>hanhar<br />
trivtsbra,äv<strong>en</strong>omdeadministrativaförändringarnasatte<strong>d<strong>en</strong></strong>nyeprofessornstålamodunderprövning.<br />
–Jagharsaktam<strong>en</strong>säkertkommitini<br />
husetochdetkännsbra.Påettsättärdet<br />
härlämpligtstort.JämförtmedHelsingfors,<br />
därallaorganisationerärännustörre,ärdet<br />
flexibeltatthanteravissafrågor.<br />
–Vivissteintevilk<strong>en</strong>budgetvihadeatt<br />
röraossmedförraåretochdåärdetlitet<br />
svårt.Vimåstefåarbetsropåprofessors-<br />
ochlärarnivåsåattadministration<strong>en</strong>stöder<br />
ossochvikanfokuserapåvårtjobb.<br />
NiklasSandlerhar"medicin<strong>en</strong>"iblodet.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
Hanspappavaranestesiläkareochmamma<br />
farmaceut.Grun<strong>d<strong>en</strong></strong>för<strong>en</strong>karriärinomfarmacinlades<strong>som</strong><strong>som</strong>marjobbarepåapotek<br />
iUleåborg,därSandlerväxteuppinnanhan<br />
flyttadetillHelsingforsförattstuderaochtill<br />
slutdoktorera.<br />
Till<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>kommerNiklasSandler<br />
efterettår<strong>som</strong>t.f.professorvidHelsingfors<br />
universitetochmedfleraårsarbeteutomlandsbakomsig.Eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong>vardetinomindustrinhanhadetänktsigsinkarriär.–Möjlighet<strong>en</strong>till<strong>en</strong>karriärinomindustriellfarmaciärrättlit<strong>en</strong>iFinland.Tillslutblevvitvungnaattväljamellanattåtervändaellerstannautomlandsochlåtabarn<strong>en</strong><br />
växaupptill<strong>en</strong>gelsmän.<br />
Niklas saNdlers<br />
forskNiNg står på<br />
två b<strong>en</strong>. Ett nytt<br />
forskningsprojekt<br />
utvecklar printbara<br />
mediciner, samtidigt<br />
<strong>som</strong> han också<br />
ägnar sig åt traditionellarepulverforskning.
– Det var kanske lite oväntat att återvända<br />
till <strong>d<strong>en</strong></strong> akademiska värl<strong>d<strong>en</strong></strong> m<strong>en</strong> forskning<strong>som</strong>rådet<br />
ligger nära industrin. I och<br />
med att jag har <strong>en</strong> bakgrund inom industrin<br />
kan jag förstå problematik<strong>en</strong> där och<br />
har lätt att fungera på gränsytan mellan företags-<br />
och universitetsvärl<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Medicin skrivs ut – på nytt sätt<br />
I sin eg<strong>en</strong> forskning är Sandler konc<strong>en</strong>trerad<br />
dels på att lösa problem inom etablerade<br />
pulverteknologiska framställningsmetoder,<br />
dels <strong>en</strong> totalt ny inriktning på<br />
printteknologi inom läkemedelstillverkning.<br />
Han har nyss påbörjat ett treårigt<br />
Tekes-finansierat forskningsprojekt tillsammans<br />
med Jouko Pelton<strong>en</strong>, professor<br />
i pappersförädling vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, samt ämn<strong>en</strong>a<br />
maskinteknik vid Aaltouniversitetet<br />
och biofarmaci<br />
vid Helsingfors universitet.<br />
Inom projektet, <strong>som</strong> görs i<br />
samarbete med bland annat<br />
lokala företag, ska man utveckla<br />
"utskrivbara" mediciner.<br />
Princip<strong>en</strong> är samma <strong>som</strong> i <strong>en</strong> printer,<br />
m<strong>en</strong> skrivar<strong>en</strong>s bläck byts ut mot <strong>en</strong><br />
läkemedelssubstans och pappret mot ett<br />
annat substrat.<br />
– Det möjliggör <strong>en</strong> noggrannare dosering,<br />
<strong>som</strong> blir allt viktigare i och med att läkemedelssubstanserna<br />
utvecklas och blir<br />
effektivare också i mindre doser. Printteknologi<br />
inom läkemedelstillverkning är<br />
ett av de största forskning<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>a för<br />
min del och jag är nöjd att samarbetet med<br />
Jouko Pelton<strong>en</strong> har kommit igång så bra,<br />
säger Niklas Sandler.<br />
Tabletterna dominerar<br />
I framti<strong>d<strong>en</strong></strong> kan man börja dosera läkemedel<br />
på individuell basis.<br />
– När vi börjar med g<strong>en</strong>etiska tester och<br />
har <strong>en</strong> g<strong>en</strong>karta över varje människa kan<br />
vi veta hur läkemedel metaboliseras på olika<br />
sätt hos olika människor. Jag tror starkt<br />
på att printteknologi är <strong>en</strong> rutt till individualiserad<br />
läkemedelsdosering.<br />
Medan printteknologin är för något<br />
framti<strong>d<strong>en</strong></strong> är dag<strong>en</strong>s farmaceutiska teknologi<br />
ännu baserad på pulver. Mellan sjuttio<br />
och åttio proc<strong>en</strong>t av alla läkemedel är i tablettform<br />
och de kommer inte att försvinna<br />
från markna<strong>d<strong>en</strong></strong> i första taget.<br />
Läkemedelssubstanser kan bete sig olika<br />
på molekyl-, partikel- och pulvernivå.<br />
Därför gäller det att ha noggrann översikt<br />
över vad <strong>som</strong> händer när <strong>en</strong> tablett framställs<br />
eller löses upp i kropp<strong>en</strong>.<br />
– Det kan till exempel uppstå toxiska<br />
nedbrytningsprodukter i <strong>en</strong> tillverkningsprocess<br />
så det är inte<br />
så <strong>en</strong>kelt. Det är många saker<br />
<strong>som</strong> kan påverka mediciner<br />
och det gäller att säkerställa<br />
deras trygghet<br />
– att de är stabila och administreras<br />
i kropp<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />
det är tänkt.<br />
Tillsammans med farmaciprofessor<br />
Pia Vuorela har Niklas<br />
Sandler nu startat <strong>en</strong> magisterutbildning<br />
inom farmaci. Utbildning<strong>en</strong> är inriktad<br />
på läkemedelsindustrin och forskning,<br />
efter<strong>som</strong> rätt<strong>en</strong> att utbilda till provisorer<br />
för apotek<strong>en</strong> är för tillfället förbehåll<strong>en</strong><br />
Östra Finlands universitet och Helsingfors<br />
universitet.<br />
– Jag hoppas att utveckling<strong>en</strong> av magisterutbildning<strong>en</strong><br />
möjliggör <strong>en</strong> förberedelse<br />
för <strong>en</strong> framtida provisorutbildning<br />
<strong>en</strong>ligt <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s strategi, säger Niklas<br />
Sandler.<br />
– Det fi nns ett behov av sv<strong>en</strong>ska provisorer<br />
efter<strong>som</strong> folk ändå måste få information<br />
om läkemedl<strong>en</strong> på sv<strong>en</strong>ska. Dessutom<br />
blir inlärning<strong>en</strong> bättre om man får<br />
utbildning<strong>en</strong> på sitt eget språk.<br />
text & foto nicklas häg<strong>en</strong><br />
SPORTRUTA<br />
Motionsbero<strong>en</strong>de?<br />
På friti<strong>d<strong>en</strong></strong> sysslar Niklas<br />
Sandler mycket med motion.<br />
Han bor kvar med familj<strong>en</strong><br />
i Helsingfors där han<br />
spelar fotboll i division 7-laget<br />
FC W från Esbo. Rest<strong>en</strong><br />
av ti<strong>d<strong>en</strong></strong> är han ute och<br />
springer, mellan fyrtio och<br />
femtio kilometer i veckan<br />
om han bara hinner.<br />
Han springer sitt livs andra<br />
maraton i Stockholm i<br />
maj, något han utifrån sina<br />
erfar<strong>en</strong>heter av Helsingfors<br />
maraton beskriver<br />
<strong>som</strong> ett "vansinne".<br />
- De sista tio kilometrarna<br />
var hemska, jag hade<br />
ing<strong>en</strong> bra dag. Nästan<br />
vem <strong>som</strong> helst kan springa<br />
ett maraton och komma<br />
i mål, m<strong>en</strong> när man har lite<br />
sportbakgrund vill man<br />
nå <strong>en</strong> viss tid också, säger<br />
Niklas Sandler.<br />
- Min kompis från ti<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
på AstraZ<strong>en</strong>e<strong>ca</strong> i England<br />
sade att han kommer på<br />
besök om han får springa<br />
maraton och det visade<br />
sig snart att ett villkor var<br />
att jag följde med. Jag har<br />
gått ner minst fem kilo<br />
sedan jag började träna.<br />
Förra <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>s hetta<br />
ställde vissa villkor.<br />
- Det har fört upp viljestyrkan<br />
till helt nya sfärer.<br />
Jag steg upp klockan fem<br />
på morgon<strong>en</strong> för att hinna<br />
springa medan det ännu<br />
var någorlunda svalt.<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
11
12<br />
INFORMATIONSTEKNOLOGI ICT SHOWROOM<br />
Hans Lindén (t.H.) förklarar hur man med grön <strong>en</strong>ergi och ett uppföljningssystem <strong>som</strong> ÅA-studerande i grupp<strong>en</strong><br />
Gre<strong>en</strong> FUS har uppfunnit kan värma upp till exempel <strong>som</strong>marstugor.<br />
Fråga: vindkraft i meteoritkrater, curling, nätverksövervakning,<br />
jordbrukarbusiness – vad har dessa gem<strong>en</strong>samt?<br />
Tävlingsinstinkter väcktes<br />
för ICT Showroom 2011<br />
Svar:allaärsådant<strong>som</strong>ÅA-studerandepåinstitution<strong>en</strong>förinformationsteknologihararbetatmed.<br />
Projekt<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terades på ICT<br />
Showroom2011.<br />
Ev<strong>en</strong>emangetordnadesgem<strong>en</strong>samtav<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>,<strong>Åbo</strong>universitetoch<strong>Åbo</strong>yrkeshögskolai<br />
ICT-huset<strong>d<strong>en</strong></strong>10mars.Förutom31<br />
studieprojektpres<strong>en</strong>teradesockså11forskningsprojekt.Samtidigt<br />
ordnadesdessutom ICT Kampus<br />
2011,där14företagochorganisa-<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
tioneribransch<strong>en</strong>pres<strong>en</strong>teradesig.<br />
NärmangickruntiICT-huset<br />
märktemang<strong>en</strong>astattstu<strong>d<strong>en</strong></strong>ternaöverlaghadesatsathårtpåsinapres<strong>en</strong>tationer.Förutomdatorer<br />
ochsmågrunkorförattkonkretvisa<br />
vaddeharutvecklatsatsademånga<br />
ocksåpåsnyggaplanscher,massor<br />
avgodisochiettfalltillochmedett<br />
påkostattrevåningsdockhus,med<br />
stor600wattsstrålkastare<strong>som</strong>simuleradesol<strong>en</strong>.DockhusethördetillÅA-projek-<br />
tetGre<strong>en</strong>FUSpres<strong>en</strong>tation.Femstuderandeharutvecklatettuppföljningssystemför<strong>en</strong>ergiförbrukningpåplatserdärvanligaelnätverk<br />
inteärtillgängliga.<br />
–Detkananvändastillexempelpå<strong>som</strong>marstugoruteiskärgår<strong>d<strong>en</strong></strong>ommananvänderbatterier<br />
<strong>som</strong>laddasuppmedeg<strong>en</strong>vindkraft.<br />
Vårtuppföljningssystemhar<strong>en</strong>lit<strong>en</strong>kompon<strong>en</strong>t<strong>som</strong>samlarininformationomhurmycket<strong>en</strong>ergi<strong>som</strong><br />
produceras,användsochlagras,och
<strong>d<strong>en</strong></strong> skickas sedan via nätverket för<br />
mobiltelefoner till <strong>en</strong> databas. Statistik<strong>en</strong><br />
visualiseras på webb<strong>en</strong>, berättar<br />
Hans Lindén.<br />
– Orsak<strong>en</strong> till att vi har utvecklat<br />
det här systemet är att det behövs<br />
på <strong>en</strong> ny utställning <strong>som</strong> öppnas<br />
i maj mitt ute bland åkerfält<strong>en</strong> i<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> stora meteoritkratern i Sundom<br />
nära Vasa.<br />
Mera info om detta hittas här:<br />
www.meteoria.fi. Gre<strong>en</strong> FUS har<br />
redan startats <strong>som</strong> eget företag,<br />
och utsågs till det bästa projektet<br />
av proffsjuryn på ICT Showroom,<br />
<strong>som</strong> hade medlemmar från företag<strong>en</strong><br />
DNA, Ixonos, Logi<strong>ca</strong>, Sanako<br />
och Vaadin, samt från Turun seudun<br />
ohjelmistoyrittäjät.<br />
Det ordnades också <strong>en</strong> allmän<br />
omröstning om vilket projekt <strong>som</strong><br />
var bäst på ICT Showroom 2011 och<br />
där vann μCurling, <strong>som</strong> också <strong>en</strong><br />
grupp ÅA-studerande står bakom.<br />
Produkt<strong>en</strong> är ett socialt curlingspel<br />
gjort för iPad, och det kommer att<br />
ges ut äv<strong>en</strong> för Android. Det spelas<br />
med pekskärm och precis <strong>som</strong> curling<br />
i verklighet<strong>en</strong> hänger det mera<br />
på skicklighet än tur om man skall<br />
vinna. Att spela <strong>en</strong>samt är möjligt,<br />
m<strong>en</strong> det rekomm<strong>en</strong>deras att man<br />
spelar tillsammans med någon annan.<br />
μCurling har utvecklats i samarbete<br />
med företaget Tribefl ame,<br />
<strong>som</strong> MfÅA skrev om i nummer<br />
16/2010.<br />
En av de bästa kurserna<br />
Studerande <strong>som</strong> deltog i ICT Showroom<br />
2011 gav överlag väldigt positiv<br />
feedback.<br />
– Det är roligare att planera och<br />
göra något då man får välja själv vad<br />
man gör och hur man gör det. Kurs<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> det här hör till är helt klart<br />
<strong>en</strong> av de bästa, säger Nico Hållfast.<br />
Han är <strong>en</strong> av fem studerande i<br />
datavet<strong>en</strong>skap <strong>som</strong> gjorde UpKeep,<br />
ett nätverksövervakningssystem.<br />
– Vi har utvecklat mjukvara, med<br />
vilk<strong>en</strong> man kan kallboota servrar<br />
via nätverket och få information<br />
om vad <strong>som</strong> har hänt. Det kan vara<br />
behändigt om <strong>en</strong> server kraschar,<br />
speciellt för företag <strong>som</strong> har långa<br />
avstånd mellan sina servrar, säger<br />
Frank Wickström.<br />
Jerker Björkqvist, <strong>som</strong> är doc<strong>en</strong>t<br />
och akademilektor i datateknik,<br />
säger att det <strong>d<strong>en</strong></strong>na gång var fl er lokala,<br />
mindre företag <strong>som</strong> sponsorerade<br />
ICT Showroom än tidigare.<br />
– Ev<strong>en</strong>emanget är intressant för<br />
små ”osynliga” företag, <strong>som</strong> inte<br />
satsar på att rekrytera personal med<br />
annonser i stora tidningar, m<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />
ändå har stora behov av kompet<strong>en</strong>t<br />
personal. Här kan de få kontakter<br />
med nya människor i bransch<strong>en</strong> i ett<br />
tidigt skede. Det här är något <strong>som</strong><br />
behövs i <strong>Åbo</strong>region<strong>en</strong> då det gäller<br />
ICT.<br />
I år var <strong>d<strong>en</strong></strong> andra gång<strong>en</strong> ICT<br />
Kampus ordnades i samband med<br />
ICT Showroom.<br />
– Det är ICT Showrooms sponsorer<br />
<strong>som</strong> pres<strong>en</strong>terar sig där. Tank<strong>en</strong><br />
bakom det är att det gör det<br />
lätt för studerande att bekanta sig<br />
och ta kontakt med företag och organisationer<br />
i deras bransch, säger<br />
Björkqvist.<br />
Som <strong>en</strong> helhet är kurserna och<br />
ev<strong>en</strong>emanget <strong>en</strong> kombination av<br />
teknikutbildning och business. Om<br />
man har tagit fram <strong>en</strong> ny teknisk<br />
lösning räcker det inte med det –<br />
man måste också kunna sälja idén<br />
till andra.<br />
– Jag brukar säga att det här är <strong>en</strong><br />
skola för livet, inte nånting man gör<br />
bara för att få studiepoäng. Det är<br />
trevligt att ha med studerande från<br />
olika ämn<strong>en</strong>, och dessutom också<br />
från ÅA, TY och TuAMK. Det<br />
väcker deras tävlingsinstinkter och<br />
gör projektet mycket större. Juryn<br />
brukar alltid bli imponerad av hur<br />
mycket de studerande faktiskt har<br />
jobbat, säger Björkqvist.<br />
text & foto: michael karlsson<br />
FOLK & FÄ<br />
FD Liselott Forsman vid pedagogiska<br />
fakultet<strong>en</strong> har med stöd<br />
av Stiftels<strong>en</strong>s för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
forskningsinstitut och JPÅA-anslag<br />
varit gästforskare vid Charles<br />
Sturt University i Wagga Wagga,<br />
Australi<strong>en</strong>, i november och december<br />
2010 på inbjudan av professor<br />
Steph<strong>en</strong> Kemmis.<br />
Vistels<strong>en</strong> innefattade fältbesök<br />
och möt<strong>en</strong> där lärarutbildare delade<br />
erfar<strong>en</strong>heter inom skola och<br />
undervisning för att söka förstå<br />
varandras miljöer och vad <strong>som</strong> styr<br />
dem. Detta lyckades belysa några<br />
av de stora skillnader <strong>som</strong> föreligger<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong> australi<strong>en</strong>siska och <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
fi nländska kontext<strong>en</strong>, så<strong>som</strong> negativa<br />
eff ekter av stor fokus på resultatjämförelser<br />
mellan skolor i<br />
Australi<strong>en</strong>.<br />
Under vistels<strong>en</strong> föreläste Forsman<br />
tillsammans med professor<br />
Karin Rönnerman från Göteborgs<br />
universitet för personal och forskarstuderande<br />
vid lärarutbildning<strong>en</strong>.<br />
Forsman deltog också med ett<br />
paper på AARE:s konfer<strong>en</strong>s i Melbourne<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 28 november till <strong>d<strong>en</strong></strong> 2<br />
december 2010.<br />
Forsman deltog äv<strong>en</strong> i det internationella<br />
Pedagogy, Edu<strong>ca</strong>tion &<br />
Praxis-nätverkets seminarier vid<br />
CSU <strong>d<strong>en</strong></strong> 6-10 december. Inom ram<strong>en</strong><br />
för PEP-nätverkets arbete<br />
samplanerade också det Nordiska<br />
nätverket för aktionsforskning<br />
för <strong>d<strong>en</strong></strong> fortsatta verksamhet<strong>en</strong> tre<br />
år framöver. Detta innefattar fortsättning<br />
på forskningssamarbete,<br />
publicering, deltagande i och<br />
anordnande av symposier och<br />
konfer<strong>en</strong>ser samt anordnande av<br />
doktorandkurser.<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
13
14<br />
AKTUELLT UTBILDNING<br />
Från Rettigs tobaksfabrik till Ark<strong>en</strong> – <strong>en</strong> stor del av <strong>Åbo</strong>s historia<br />
finns i de sv<strong>en</strong>skspråkiga högskolekvarter<strong>en</strong>. I april börjar man utbilda<br />
guider för <strong>ca</strong>mpusguidning.<br />
ÅA utbildar <strong>ca</strong>mpusguider<br />
Allabyggnaderhar<strong>en</strong>historia.<br />
<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>sochNoviasbyggnaderharmerattberättaändeflesta<br />
andraista<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Atttillexempel<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>s<br />
huvudbyggnadharettsåståtligt<br />
mittpartiharattgöramedattborgmästar<strong>en</strong>på<strong>d<strong>en</strong></strong>ti<strong>d<strong>en</strong></strong>tyckteatt<br />
plats<strong>en</strong>sstatusfordradekolonner.<br />
KöpmanKristianTrapphadeeg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong>intetänktsignågrakolonner,försådanavardyra,m<strong>en</strong>efter<strong>som</strong>hanfickbyggadempåsta<strong>d<strong>en</strong></strong>smarkgickhanmedpådet.Orsak<strong>en</strong>tillattbyggna<strong>d<strong>en</strong></strong>har<strong>en</strong>såoregelbun<strong>d<strong>en</strong></strong>planäratthan,ocksåförattsparap<strong>en</strong>gar,utnyttjadegrunderochmurar<strong>som</strong>stodkvarefter<br />
bran<strong>d<strong>en</strong></strong>1827.<br />
–Slump<strong>en</strong>,tidsandan,ekonomiskaomständigheterocholikapersonerharpåverkatbyggnadernasutse<strong>en</strong>deochanvändning.Detfinnsmassoravintressantahistorierattberätta,sägerLarsBerggr<strong>en</strong>,<br />
professorikonstvet<strong>en</strong>skap.<br />
Under vår<strong>en</strong> ska <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ochYrkeshögskolanNoviatillsammansutbilda<strong>ca</strong>mpusguiderför<br />
akademikvarter<strong>en</strong>längsån.<strong>Åbo</strong><br />
universitetharsedan<strong>en</strong>tidtillbakaegnaguidermedanakademinskonstvetaretidigarefåttståförvisningarnaisambandmedcelebra<br />
besök.<br />
Förattkunnavisauppakademins<br />
ochNoviaskulturhistorisktocharkitektonisktvärdefullaochintressantabyggnaderhar<strong>en</strong>arbetsgrupp<br />
bestå<strong>en</strong>deavLarsBerggr<strong>en</strong>,Sanna<br />
Lillbroända-AnnalafrånämnetetnologiochMonaBischofffrånYr<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
keshögskolanNoviaredanettbrataglaboreratmedidénom<strong>ca</strong>mpusguider.<br />
–Detärganskafå<strong>som</strong>kännertill<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong>sv<strong>en</strong>skautbildning<strong>en</strong>iFinland<br />
ochnuvillvisätta<strong>d<strong>en</strong></strong>påEuropakartan.Kvarter<strong>en</strong>mellanNoviaochArk<strong>en</strong>lämparsigutmärktförändamålet.Viäralltsåinteuteefteratt<br />
konkurreramed<strong>Åbo</strong>Turistguider<br />
utanvillkompletterautbudetoch<br />
lyftaframsta<strong>d<strong>en</strong></strong>ssv<strong>en</strong>skainstitutionerförhögreutbildning,säger<br />
MonaBischoff.<br />
Föreläsningar på plats<br />
Kurs<strong>en</strong>gesblandannatiformavföreläsningarochvisningarpåplatsiolikahistoriskabyggnaderiakademikvarter<strong>en</strong>.Tjugostuderande<br />
antastillkurs<strong>en</strong>ochtank<strong>en</strong>äratt<br />
någraavdemska<br />
kunna fungera<strong>som</strong>guiderpå<br />
frilansbasisefter<br />
attkurs<strong>en</strong>avslutats,iförstahandnuunderkulturhuvudstadsåretm<strong>en</strong>ocksåefteråt.<br />
Detfinnsviss<br />
finansieringför<br />
det.<br />
Kunde inte<br />
Klostermellangatan<br />
vara<br />
<strong>en</strong> bra startpunkt<br />
för guidade<br />
turer?<br />
Mona Bischoff<br />
och Lars Berggr<strong>en</strong>diskuterar<br />
på ort och<br />
ställe.<br />
–Kursdeltagarnalärsigsinnärmiljö<br />
och får veta vad guidning<br />
innebär.Dessutomärstu<strong>d<strong>en</strong></strong>teriallmänhet<strong>en</strong>viktigmålgrupp–kunskaperombyggnadernashistoria<br />
bidrartillderasi<strong>d<strong>en</strong></strong>titetsbyggande,<br />
sägerSannaLillbroända-Annala.<br />
Detärihuvudsakämn<strong>en</strong>akonst-
vet<strong>en</strong>skap och etnologi vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> <strong>som</strong> står för undervisning<strong>en</strong><br />
medan turismutbildning<strong>en</strong><br />
vid Novia gör upp <strong>en</strong> marknadsföringsplan<br />
för projektet. Förutom att<br />
lära sig guidningsteknik<strong>en</strong>, byggnadernas<br />
historia och hur de ska<br />
beskrivas, ska stu<strong>d<strong>en</strong></strong>terna också<br />
producera <strong>en</strong> broschyr med årtal,<br />
byggnadsplaner och karta över akademiområdet.<br />
Att lägga upp <strong>en</strong>skil-<br />
da turer ingår i examination<strong>en</strong>.<br />
Det finns ännu <strong>en</strong> del praktiska<br />
detaljer att reda ut innan projektet<br />
kan förverkligas.<br />
– Nu sonderar vi vilka byggnader<br />
<strong>som</strong> kan göras tillgängliga för<br />
guidade grupper. Vill man visa till<br />
exempel Gamla <strong>Akademi</strong>huset så<br />
borde man komma in i Sol<strong>en</strong>nitetssal<strong>en</strong>,<br />
och det är <strong>en</strong> nyckelfråga, säger<br />
Lars Berggr<strong>en</strong>.<br />
– Mycket beror också på målgrupp<strong>en</strong>.<br />
Guidningarna kommer att<br />
bestå av att antal mindre paket <strong>som</strong><br />
bero<strong>en</strong>de på säsong och intresse ska<br />
gå att kombinera till olika stora helheter,<br />
tillägger Mona Bischoff.<br />
Guidningarna börjar så fort kurs<strong>en</strong><br />
avslutats i maj och planeras vara<br />
kostnadsfria under kulturhuvudstadsåret.<br />
TexT & foTo Nicklas HägeN<br />
Studerande vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> har sedan januari agerat pilottestare för<br />
affärskedjan Hong Kongs omfattande investering i <strong>en</strong> ny nätaffär.<br />
LYCKAD FISKETUR PÅ NÄTET<br />
D<strong>en</strong> 8 mars pres<strong>en</strong>terades resultat<strong>en</strong><br />
och förbättringsförslag för direktör<br />
Miika Malin<strong>en</strong>, och det ledde<br />
till <strong>en</strong> livlig diskussion med äkta<br />
<strong>en</strong>gagemang från båda sidor.<br />
Malin<strong>en</strong> uttryckte efteråt sin<br />
uppskattning och glädje över det<br />
högklassiga arbetet <strong>som</strong> stu<strong>d<strong>en</strong></strong>terna<br />
gjort för kurs<strong>en</strong> ”Electronic<br />
Commerce” (internethandel) inom<br />
ämnet informationssystem. D<strong>en</strong> är<br />
på fördjupad nivå och ger fem studiepoäng.<br />
– Kurs<strong>en</strong> har i flera år varit populär<br />
bland studerande och attraherar<br />
äv<strong>en</strong> utbytesstuderande och studerande<br />
från <strong>Åbo</strong> universitet. Temat<br />
<strong>som</strong> kurs<strong>en</strong> bygger på byts varje<br />
år, för att kunna svara på behovet<br />
av högaktuellt innehåll i undervisning<strong>en</strong>,<br />
berättar Pirkko Wal<strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />
<strong>som</strong> är professor i informationssystem<br />
och specialiserad på marknadsföring.<br />
– D<strong>en</strong>na gång blev det affärskedjan<br />
Hong Kongs nätbutik <strong>som</strong> står i<br />
fokus för kursuppgift<strong>en</strong>. Det är inte<br />
bara ett övningsexempel utan verkligt<br />
relevant för både företaget och<br />
kursdeltagarna.<br />
Kedjan Hong Kong är finländsk<br />
och grundades 1989. D<strong>en</strong> har ett<br />
Fr.v. AnnA Sell, Miika Malin<strong>en</strong> och<br />
Pirkko Wal<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
stort antal varuhus och kedjan har<br />
specialiserat sig på områ<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong><br />
trädgård, hemelektronik, inredning<br />
– och fiskeredskap.<br />
– Där är Hong Kong största försäljar<strong>en</strong><br />
i Finland, och därför satsar<br />
butikskedjan helt på det området<br />
nu då <strong>d<strong>en</strong></strong> för första gång<strong>en</strong> skall<br />
öppna <strong>en</strong> nätbutik. I stället för att<br />
vara diversehandlare äv<strong>en</strong> på nätet<br />
vill de bygga butiker kring specifika<br />
hobbyn, säger Wal<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Nätbutik<strong>en</strong> lanseras officiellt i<br />
april. Grupp<strong>en</strong> på knappa 40 studerande<br />
vid ÅA fick i uppgift att testa<br />
och utvärdera systemet i januari.<br />
– Pilottestning<strong>en</strong> har handlat<br />
främst om funktionalitet<strong>en</strong> och<br />
gränssnittet. ÅA-grupp<strong>en</strong> har noggrant<br />
gått ig<strong>en</strong>om och testat al-<br />
la detaljer i nätbutik<strong>en</strong>, samt försökt<br />
hitta ev<strong>en</strong>tuella problem. D<strong>en</strong><br />
8 mars pres<strong>en</strong>terade de vad de har<br />
hittat för Hong Kong, och de har<br />
också skrivit mer analytiska rapporter<br />
med idéer om hur affärskedjans<br />
verksamhet kunde vidareutvecklas<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong> digitala kontext<strong>en</strong>,<br />
säger ED Anna Sell, <strong>som</strong> har varit<br />
med och hållit kurs<strong>en</strong>.<br />
Nätbutik<strong>en</strong> har <strong>en</strong> del intressanta<br />
nya lösningar.<br />
– Sortim<strong>en</strong>tet består av mer än<br />
10 000 fiskeartiklar, <strong>som</strong> man med<br />
hjälp av avancerad bildhantering<br />
kan bekanta sig med i detalj. En<br />
mycket viktig del av nätbutik<strong>en</strong><br />
är ett världsledande analysverktyg,<br />
<strong>som</strong> ger Hong Kong avancerade<br />
möjligheter att samla in och<br />
utnyttja data gällande bland annat<br />
nättrafik och kundbete<strong>en</strong>de, berättar<br />
professor Wal<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
– Givetvis kan kunder diskutera<br />
och komm<strong>en</strong>tera produkter,<br />
samt ge dem betyg. Företaget satsar<br />
mycket på att skapa ”community”<br />
bland kunderna, eller <strong>en</strong> virtuell<br />
fiskarklubb om man säger så.<br />
Här kommer vi ig<strong>en</strong> in på sociala<br />
media, <strong>som</strong> var vårt kurstema ifjol.<br />
TexT & foTo: MicHael karlssoN<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
15
16<br />
FRITID ROCK<br />
Rockför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> förkortas till RÅA, och uttalas ”råa”, inte<br />
”R.Å.A.” Det säger väl <strong>en</strong> del om verksamhet<strong>en</strong>.<br />
"This one goes to elev<strong>en</strong>"<br />
Rockför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>vid<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>firar20-årsjubileumivår,ochdetuppmärksammasmedev<strong>en</strong>emanget”RÅApåKår<strong>en</strong>”<strong>d<strong>en</strong></strong>1–2april.Därspelarsammanlagtsjuttonbandlive–intebarasåna<strong>som</strong>regelbundetövariRÅA:slokal,utanocksånågraöverraskningar.Det<br />
gårrykt<strong>en</strong>tillexempelomettband<br />
<strong>som</strong>lik<strong>som</strong>rubrik<strong>en</strong>för<strong>d<strong>en</strong></strong>naartikelhar<strong>en</strong>kopplingtillmytiskaSpinalTap.Någraandra,mer”riktiga”bandspelaregetmaterial,ochcoverbandbjuderpåalltfrånAmyWinehousetillAC/DC.–Detblir<strong>som</strong>påLiveAid,ban<strong>d<strong>en</strong></strong>spelarungefär<strong>en</strong>halvtimmepå<br />
var.D<strong>en</strong>nagånguppträderocksåett<br />
bandfrånVasa,ochdärifrånkommer<strong>en</strong>busslastmedfolk,sägerJonasRidberg.<br />
Ridberg var RÅA:s ordförande<br />
2010ochskrivernusinprograduavhandlingimusikvet<strong>en</strong>skapom<br />
RÅA:shistoria.<br />
–Rockför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>i<strong>Åbo</strong>grundades<br />
1991 och tog modell efterrockför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>iVasa,<strong>som</strong>hade<br />
startatsliteövertioårtidigare.I<strong>Åbo</strong><br />
börjadedetmedattÅA-studerande<br />
arrangeradesåkallade”kårjam”på<br />
Kår<strong>en</strong>,därdetlängehadeordnats<br />
välbesöktarockkonserter.Sedan<br />
vardetettÅA-band<strong>som</strong>behövde<br />
<strong>en</strong>övningslokal,ochdetleddetill<br />
attför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>startades,berättar<br />
Ridberg.<br />
Rockför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>sförstaövningslokalvarettrumikårhusetskällare,<br />
ochdärlåg<strong>d<strong>en</strong></strong>framtill2001,då<br />
utrymmetgjorde<strong>som</strong>tillettgym.<br />
–Detvardåför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>istäl-<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
letfickrummetiAxeliaskällare,<br />
<strong>som</strong>vinufortfarandeövari.Det<br />
r<strong>en</strong>overades2010ochbörjadesebra<br />
ut.Därfinnstrumset,mikrofoner,<br />
förstärkare,PAochsåvidare.Bandmedlemmartarmedsigegnagitarrer,effektpedaler,trumpinnarochsånt,m<strong>en</strong>iövrigtfinnsallt<strong>som</strong>behövsförattspelarock,sägerRidberg,<strong>som</strong>självärbasistibandetAt<br />
theCollapse.<br />
– Övningslokal<strong>en</strong> är <strong>d<strong>en</strong></strong> viktigastebit<strong>en</strong>avdetRÅAgör,och<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong>brukaralltidvarafullbokad.<br />
Ytanärungefär30m 2 ,m<strong>en</strong>äv<strong>en</strong>ett<br />
utrymme<strong>som</strong>ärrelativtlitetförÅA<br />
kanbetydamycketförmänniskor<br />
ochför<strong>en</strong>ingar.Ing<strong>en</strong>harklagatpå<br />
attviskullehastörtnågon,såjag<br />
hoppasvifårvarakvardär.<br />
Nuövarettdussinbandregelbundetilokal<strong>en</strong>,plusnågratillfälligaspecialprojektförårsfesterochliknande.SammanlagtharRÅAungefär60musiker<strong>som</strong>medlemmar.<br />
–Detvarlängesåattfåbandi<br />
för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>speladeoriginalmaterial.Huvudsak<strong>en</strong>varattkunnaordnaroligafesterförstuderande,och<br />
dåärdetlättastmedcoverband.Det<br />
varförstkring2005–06<strong>som</strong>det<br />
blevlitevanligaremedband<strong>som</strong><br />
spelaregetmaterial,sägerRidberg.<br />
Förprogradunharhanintervjuat<br />
mångamusiker.<br />
–Detharvaritmycketintressant,<br />
äv<strong>en</strong>omför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>sverksamhet<br />
alltidharvaritförvånansvärtlika.<br />
Huvudpoäng<strong>en</strong>medRÅAärattdet<br />
ärviktigtattkunnagerockmusiker<br />
<strong>en</strong><strong>en</strong>kelmöjlighetattfortsättaspelaunderstudieti<strong>d<strong>en</strong></strong>ochhadet<strong>som</strong><br />
hobby.FörRÅAhardetgåttbra,<br />
m<strong>en</strong>detärintealltidlätt.TillexempelteknologernasAxelbandetharblivitutkastatfrånsinaövningslokalermångagånger.<br />
Årsavgifter för att få öva<br />
Årsavgift<strong>en</strong>förattfåvaramediRÅA<br />
är30euro.Detbehöverintevara<br />
merän<strong>en</strong>ÅA-människaiettband<br />
förattfåövaiAxeliaskällare,m<strong>en</strong><br />
allabandmedlemmarskallbetala<br />
årsavgift<strong>en</strong>.<br />
–För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>måstetamedlemsavgifterefter<strong>som</strong>detkostaratthållaallutrustningiskick.VihyrocksåutvårtPA,förattfåinlitep<strong>en</strong>gar<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong>väg<strong>en</strong>,sägerRidberg.<br />
Ibörjanpå1990-taletvardet”lama”,alltså<strong>en</strong>ekonomiskkrisiFinland,ochdetleddetillattKår<strong>en</strong>slutadesatsapåkonserter.–IdagharKår<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>eg<strong>en</strong>or<strong>d<strong>en</strong></strong>tligljudanläggninglängre,detmåstehyrasutrustningför900europerkonsertiställetochdetlönar<br />
siginte.Ettnyttor<strong>d<strong>en</strong></strong>tligtPAskulle<br />
kosta omkring 30 000 euro och<br />
detskullebetalasigtillbakaganskasnabbt,m<strong>en</strong><strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>sStu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkårvilländåintesatsapådet.<br />
Kanskeföratthusetärskyddateller<br />
förattmänniskorna<strong>som</strong>bordärkan<br />
blistörda.M<strong>en</strong>åandrasidanmåste<br />
manjuintefestadärhelati<strong>d<strong>en</strong></strong>baraförattmanskaffarPA,funderarRidberg.<br />
TexT Michael Karlsson<br />
FoTon Tage rönnqvisT<br />
(förutom <strong>d<strong>en</strong></strong> gamla bil<strong>d<strong>en</strong></strong> på AC/DCcoverbandet,<br />
där fotograf<strong>en</strong> är okänd)
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
17
18<br />
VECKANS SKRIBENT MICKAN KINNARI<br />
D<strong>en</strong> 19 mars firas jämställdhetsdag<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> vem var Minna Canth och<br />
hur kommer det sig att hon är <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>en</strong>da finska kvinnan <strong>som</strong> har <strong>en</strong> eg<strong>en</strong><br />
flaggdag? Hur syns h<strong>en</strong>nes arv i dag<strong>en</strong>s samhälle?<br />
Varför flaggar vi<br />
för Minna Canth?<br />
Sedan <strong>d<strong>en</strong></strong> 19 mars 2003<br />
flaggar vi i Finland på<br />
jämställdhetsdag<strong>en</strong> för<br />
Minna Canth. Namnet<br />
torde vara välbekant för<br />
de flesta. M<strong>en</strong> hur kommer det sig<br />
att hon är <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>en</strong>da finska kvinnan<br />
<strong>som</strong> blivit hedrad med eg<strong>en</strong> flaggdag?<br />
Ulrika Wilhelmina Johnson föddes<br />
19.3.1844 i Tammerfors och avled<br />
12.5.1897 i Kuopio. Höst<strong>en</strong> 1863<br />
inledde hon <strong>som</strong> <strong>en</strong> av de första<br />
kvinnliga studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>a sin utbildning<br />
till folkskollärare vid det nylig<strong>en</strong><br />
grundade Jyväskyläseminariet,<br />
det <strong>en</strong>da <strong>som</strong> var öppet för kvinnor.<br />
Minna kom att bli <strong>d<strong>en</strong></strong> första<br />
kvinnliga journalist<strong>en</strong> i Finland, och<br />
skrev under sin karriär över tjugo<br />
artiklar, tal och föredrag <strong>som</strong> publicerades<br />
i olika dagstidningar och<br />
tidskrifter. H<strong>en</strong>nes första publikation<br />
var "Tyttäriemme kasvatus" i<br />
<strong>tidning<strong>en</strong></strong> Keski-Suomi år 1874.<br />
Efter att h<strong>en</strong>nes make Johan Ferdinand<br />
Canth, lektor vid Jyväskylä<br />
seminariet, dog tog Minna Canth,<br />
<strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de mamma till sju<br />
barn, över sin fars trådbutik i Kuopio.<br />
Minnas företagarkarriär var ytterst<br />
framgångsrik. Hon överskred<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
på många sätt de gränser <strong>som</strong> hittills<br />
hade ställts upp för kvinnor. År<br />
1895 valdes hon <strong>som</strong> första kvinna<br />
till röstberättigad repres<strong>en</strong>tant<br />
på det allmänna handelsmannamötet.<br />
Först nästan hundra år s<strong>en</strong>are,<br />
år 1989, invaldes följande gång <strong>en</strong><br />
kvinna i det högsta ledande organet<br />
inom <strong>en</strong> landsorganisation för näringslivet.<br />
Canths karriär <strong>som</strong><br />
författare började år<br />
1878 med det under<br />
pseudonym publicerade<br />
verket Novelleja ja<br />
kertomuksia (Noveller och berättelser).<br />
Vid <strong>d<strong>en</strong></strong>na tid var det omöjligt för<br />
<strong>en</strong> kvinna att publicera under eget<br />
namn, och speciellt då det gällde de<br />
frågor <strong>som</strong> Canth tog upp; hon valde<br />
att beskriva arbetare, fattiga, utstötta<br />
och kvinnor. Hon granskade<br />
skarpsynt och med ett realistiskt<br />
grepp sina ämn<strong>en</strong> både ur samhällets<br />
och ur indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s synvinkel.<br />
Det verk <strong>som</strong> Minna Canth kanske<br />
kommit att bli mest känd för är<br />
teaterpjäs<strong>en</strong> Työmieh<strong>en</strong> vaimo (Arbetar<strong>en</strong>s<br />
hustru) <strong>som</strong> blev färdig år<br />
1885. För första gång<strong>en</strong> i <strong>d<strong>en</strong></strong> finska<br />
teaterns historia hade huvudrollsinnehavarna<br />
<strong>en</strong> arbetarbakgrund.<br />
Pjäs<strong>en</strong> kritiserade brister i lagstiftning<strong>en</strong><br />
och samhället, speciellt frågan<br />
om kvinnors rätt att förfoga<br />
över sina egna inkomster.<br />
Pjäs<strong>en</strong> var <strong>en</strong> s<strong>en</strong>sation <strong>som</strong> gav<br />
upphov till <strong>en</strong> stor debatt. Några år<br />
efter pjäs<strong>en</strong>s premiär stiftades <strong>en</strong> lag<br />
<strong>som</strong> gav kvinnor rätt<strong>en</strong> att förfoga<br />
över sina inkomster. D<strong>en</strong> föregå<strong>en</strong>de<br />
gång<strong>en</strong> <strong>som</strong> är<strong>en</strong>det behandlats<br />
år 1882, hade förslaget förkastats i<br />
riksdag<strong>en</strong>.<br />
Minna Canth lever<br />
vidare på många<br />
sätt, dels i och med<br />
h<strong>en</strong>nes författarskap,<br />
och dels via<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> kamp för jämställdhet <strong>som</strong> fortfarande<br />
pågår. Hon har namngett<br />
Minna-portal<strong>en</strong>, <strong>som</strong> upprätthålls<br />
av C<strong>en</strong>tret för jämställdhetsinformation<br />
i Finland. På portal<strong>en</strong>s sidor<br />
samlas information om nya doktorsavhandlingar<br />
<strong>som</strong> inom kvinno-,<br />
köns- samt mansforskning.<br />
Portal<strong>en</strong> bidrar också med statistik<br />
gällande kön och jämställdhet, information<br />
om konfer<strong>en</strong>ser, seminarier<br />
och andra ev<strong>en</strong>emang.
Finlands akademi inrättade<br />
år 1999 <strong>en</strong> Minna<br />
Canth-professur i kvinnovet<strong>en</strong>skap.Professur<strong>en</strong><br />
handhas för tillfället<br />
av Anne Kovalain<strong>en</strong>. Kovalain<strong>en</strong><br />
forskar i <strong>d<strong>en</strong></strong> antagna jämställdhet<strong>en</strong><br />
och <strong>d<strong>en</strong></strong> finländska ekonomin<br />
ur kön<strong>en</strong>s synvinkel i <strong>d<strong>en</strong></strong> globala<br />
ekonomin.<br />
Detta skulle säkert ha stått Minna<br />
Canth nära hjärtat.<br />
Kvinnoforskning<strong>en</strong> i<br />
Finland uppkom på<br />
1960-talet <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />
del av könsrollsdiskussion<strong>en</strong><br />
i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Könsrollsforskning<strong>en</strong> var nydanande,<br />
efter<strong>som</strong> man såg könsrollerna<br />
<strong>som</strong> föränderliga och påverkade av<br />
samhälle och kultur.<br />
I slutet på 1970-talet och början på<br />
1980-talet gav <strong>d<strong>en</strong></strong> nya kvinnorörel-<br />
Några år efter<br />
pjäs<strong>en</strong>s premiär<br />
stiftades <strong>en</strong> lag <strong>som</strong> gav<br />
kvinnor rätt<strong>en</strong> att förfoga<br />
över sina inkomster.<br />
s<strong>en</strong>, med stark finlandssv<strong>en</strong>sk förankring,<br />
inspiration till nya forskningsfrågor.<br />
D<strong>en</strong> internationella,<br />
feministiska kvinnorörels<strong>en</strong><br />
nådde Finland<br />
klart s<strong>en</strong>are än andra<br />
nordiska eller västeuropeiska<br />
länder. Lik<strong>som</strong> i de flesta<br />
andra västerländer startade kvinno-<br />
forskning<strong>en</strong> vid universitet<strong>en</strong> i Finland<br />
inom sociologi, historia och litteraturvet<strong>en</strong>skap.<br />
Det första seminariet för kvinnoforskare<br />
i Finland ordnades 1980 av<br />
Finlands <strong>Akademi</strong> och delegation<strong>en</strong><br />
för jämlikhetsär<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>. Tammerfors<br />
universitet inrättade redan 1981 <strong>en</strong><br />
assist<strong>en</strong>tbefattning i ämnet. Undervisning<br />
inleddes inom olika discipliner,<br />
samtidigt <strong>som</strong> kvinnoforskare<br />
under 1980-talet organiserade<br />
sig vid flera universitet i Finland.<br />
Med tanke på <strong>d<strong>en</strong></strong> finlandssv<strong>en</strong>ska<br />
förankring<strong>en</strong> inom<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> finska kvinnorörels<strong>en</strong> är<br />
det kanske inte så överraskande<br />
att <strong>d<strong>en</strong></strong> första <strong>en</strong>het<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />
grundades för att koordinera<br />
undervisning, forskning och<br />
information var institutet för<br />
kvinnoforskning vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
1986, idag ett ämne inom socialvet<strong>en</strong>skapliga<br />
institution<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>. Ämnet firar sålunda sitt<br />
25- års jubileum i år.<br />
Många av<br />
de frågor<br />
<strong>som</strong> stod<br />
Minna<br />
Canth<br />
nära hjärtat ligger fortfarande<br />
i c<strong>en</strong>trum i dag<strong>en</strong>s<br />
kvinnovet<strong>en</strong>skap, trots<br />
att fokus och angreppssätt<br />
har förändrats i hög<br />
grad sedan Minnas tid.<br />
Kvinnovet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> är<br />
<strong>en</strong> kritisk vet<strong>en</strong>skap <strong>som</strong><br />
analyserar sociala, historiska<br />
och kunskapsmäs-<br />
VECKANS<br />
SKRIBENT<br />
är Mickan<br />
Kinnari,<br />
doktorand i<br />
kvinnovet<strong>en</strong>skap.<br />
siga innebörder av kön. Kvinnovet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong><br />
ger verktyg att förstå<br />
olika mönster och maktstrukturer<br />
relaterade till kön, etnicitet, ras,<br />
klass, sexualitet <strong>som</strong> finns i vår kultur<br />
och vårt samhälle, lik<strong>som</strong> i ett<br />
globalt perspektiv.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
19
20<br />
DISPUTATIONER<br />
VÅRDVETENSKAP<br />
HVM Kaija Helin disputerar i vårdvet<strong>en</strong>skap fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 25<br />
mars på avhandling<strong>en</strong> D<strong>en</strong> vårdande och helande bil<strong>d<strong>en</strong></strong>. Om<br />
mötet med bildkonst i vårdandets värld.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 10 i<br />
<strong>Akademi</strong>sal<strong>en</strong>, A<strong>ca</strong>demill. Oppon<strong>en</strong>t<br />
är prof. ingegerd bergbom, Sahlgr<strong>en</strong>ska<br />
<strong>Akademi</strong>n, Göteborgs universitet,<br />
och <strong>som</strong> kustos fungerar<br />
prof. unni å. lindström.<br />
Så här sammanfattar Kaija Helin<br />
själv sin avhandling:<br />
"D<strong>en</strong>na vårdvet<strong>en</strong>skapliga avhandling<br />
syftar till att avtäcka och<br />
belysa <strong>en</strong> vårdande och helande<br />
dim<strong>en</strong>sion vid exist<strong>en</strong>tiellt lidande<br />
pati<strong>en</strong>ters möt<strong>en</strong> med bildkonst.<br />
Forskningsansats<strong>en</strong> är inspirerad<br />
av Hans-Georg Gadamers (1901–<br />
2002) herm<strong>en</strong>eutik. Därtill används<br />
några nyare bildteoretiska tolkningsansatser.<br />
I <strong>en</strong> inledande studie uttolkas lidandets<br />
uttryck och narrativa budskap<br />
med vårdande och helande<br />
innebörder i Matthias Grünewalds<br />
(1460–1528) altarskåpmålningar.<br />
Tolkning<strong>en</strong> utgår från rekonstruktion<strong>en</strong><br />
av altarskåpets ursprungskontext,<br />
det medeltida Is<strong>en</strong>heimklostret,<br />
där svårt sjuka och dö<strong>en</strong>de<br />
pati<strong>en</strong>ter vårdades. D<strong>en</strong> medeltida<br />
klostervår<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> tolkningskontext<br />
för altarskåpets bilder ger <strong>en</strong> fördjupad<br />
klanbott<strong>en</strong> och öppnar väg<strong>en</strong><br />
in i nutids bildmöt<strong>en</strong> från <strong>en</strong> utvidgad<br />
historisk horisont. I efterföljande<br />
studie undersöks hur natur- och<br />
landskapsbilders förborgade symbolik<br />
kommer till uttryck i pati<strong>en</strong>ters<br />
bildmöt<strong>en</strong> inom dag<strong>en</strong>s hospicevård.<br />
Tolkningsresultat<strong>en</strong> visar att bildkonst<strong>en</strong><br />
i vårdandets kontext har<br />
pot<strong>en</strong>tialer såväl på ett miljöestetiskt<br />
plan <strong>som</strong> på <strong>en</strong> djupare individuell<br />
symbolnivå. Som designkompon<strong>en</strong>t<br />
i vårdmiljön bygger<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
bildkonst<strong>en</strong> in estetiska, etiska och<br />
andliga kvaliteter utifrån tidsmässiga<br />
och kulturella koder. På <strong>en</strong> fördjupad<br />
mötesnivå sker <strong>en</strong> inlevelsemässig<br />
förfl yttning in i bil<strong>d<strong>en</strong></strong>s värld.<br />
När exist<strong>en</strong>tiella förluster hotar söker<br />
människan i konstverkets bildinnehåll<br />
efter symbolisk m<strong>en</strong>ing<br />
<strong>som</strong> kan ge svar på lidandets frågor.<br />
Bildvärl<strong>d<strong>en</strong></strong> besvarar <strong>d<strong>en</strong></strong> lidandes<br />
blick g<strong>en</strong>om att isc<strong>en</strong>sätta helande<br />
motbilder till lidandets olika<br />
former. I ett möte med bil<strong>d<strong>en</strong></strong> ur exist<strong>en</strong>tiella<br />
premisser skapas <strong>en</strong> helande<br />
och hoppingivande ordning i lidandets<br />
kaos.<br />
Forskningsresultat<strong>en</strong> bidrar till<br />
ökad kunskap om bildkonst<strong>en</strong>s möjligheter<br />
att lindra lidande. Resultat<strong>en</strong><br />
kan också tänkas komma till<br />
användning i vårdutbildningssammanhang."<br />
ALLMÄN PEDAGOGIK<br />
PeM Lili-Ann Wolff disputerar<br />
i allmän pedagogik torsdag<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 31 mars på avhandling<strong>en</strong><br />
Nature and sustainability. An<br />
edu<strong>ca</strong>tional study with Rosseau<br />
and Fou<strong>ca</strong>ult.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 13 i <strong>Akademi</strong>sal<strong>en</strong>,<br />
A<strong>ca</strong>demill. Oppon<strong>en</strong>t är<br />
prof. bob jickling, Lakehead University,<br />
och <strong>som</strong> kustos fungerar prof. michael<br />
ulj<strong>en</strong>s.<br />
Så här sammanfattar Lili-Ann Wolff<br />
själv sin avhandling:<br />
"De ständigt ökande miljöproblem<strong>en</strong><br />
och <strong>en</strong> utbredd ojämlikhet i<br />
värl<strong>d<strong>en</strong></strong> har blivit <strong>en</strong> utmaning för utbildning<strong>en</strong>.<br />
Av <strong>d<strong>en</strong></strong> orsak<strong>en</strong> utlyste<br />
Unesco år<strong>en</strong> 2005–2014 till 'Årtiondet<br />
för utbildning för hållbar utveckling'.<br />
Då uppmanades beslutsfattare<br />
och andra aktörer runt om i värl<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
att int<strong>en</strong>sifi era utbildning<strong>en</strong> för att öka<br />
medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> om och handlingsberedskap<strong>en</strong><br />
för <strong>en</strong> hållbar utveckling.<br />
En sådan utbildning är lättare att<br />
skissera i teorin än att förverkliga i<br />
praktik<strong>en</strong>. För det första är begreppet<br />
hållbar utveckling i sig mycket svårtolkat<br />
och diff ust och har kommit att tjäna<br />
många motstridiga intress<strong>en</strong>. Likaså<br />
ses dag<strong>en</strong>s utbildning <strong>som</strong> ett förträffl<br />
igt verktyg för att nå många ofta<br />
oför<strong>en</strong>liga mål. Ett tredje problem<br />
är att det fi nns <strong>en</strong> motsättning mellan<br />
människornas kunskap om vad <strong>som</strong><br />
borde göras och viljan eller lust<strong>en</strong> att<br />
skrida till verket. Kunskap om oläg<strong>en</strong>heter<br />
i värl<strong>d<strong>en</strong></strong>, leder därför inte självklart<br />
till ett förändrat handlande.
Idén om <strong>en</strong> hållbarare samhällsutveckling<br />
utmanar många grundläggande<br />
dim<strong>en</strong>sioner i människans liv,<br />
både personliga och samhälleliga, inte<br />
minst människans förhållande till<br />
sig själv och <strong>d<strong>en</strong></strong> natur <strong>som</strong> hon är <strong>en</strong><br />
del av. Om utbildning för <strong>en</strong> hållbar utveckling<br />
alls är möjlig eller önskvärd<br />
och hur <strong>d<strong>en</strong></strong> i så fall ska se ut fi nns det<br />
därför inte några lätta svar på, utan<br />
dessa frågor kräver grundläggande<br />
refl ektioner och diskussioner.<br />
D<strong>en</strong> här tvärvet<strong>en</strong>skapliga avhandling<strong>en</strong><br />
fokuserar på människans förhållande<br />
till natur<strong>en</strong> och de politiska<br />
krav<strong>en</strong> på <strong>en</strong> hållbar utveckling ur<br />
ett historiskt och fi losofi skt utbildningsperspektiv.<br />
Författar<strong>en</strong> diskuterar<br />
dessa frågor utgå<strong>en</strong>de från två<br />
välkända repres<strong>en</strong>tanter för <strong>d<strong>en</strong></strong> moderna<br />
västerländska idétradition<strong>en</strong>,<br />
Jean-Jacques Rousseau och Michel<br />
Fou<strong>ca</strong>ult. Rousseaus tankar är goda<br />
exempel på hur väg<strong>en</strong> mot förändrade<br />
förhållningssätt och <strong>en</strong> annorlunda<br />
livsstil samtidigt ställer krav på politik,<br />
etik och pedagogik. Med hjälp av<br />
Fou<strong>ca</strong>ults teorier blir de etiska och pedagogiska<br />
utgångspunkterna synliga<br />
i sitt förhållande till de maktspel <strong>som</strong><br />
verkar både på individ- och samhällsnivå."<br />
VÅRDVETENSKAP<br />
HVM Camilla Koskin<strong>en</strong> disputerar i vårdvet<strong>en</strong>skap fredag<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 1 april på avhandling<strong>en</strong> Lyssnande – <strong>en</strong> vårdvet<strong>en</strong>skaplig<br />
betraktelse.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger<br />
rum kl. 12 i <strong>Akademi</strong>sal<strong>en</strong>,<br />
A<strong>ca</strong>demill. Oppon<strong>en</strong>t<br />
är prof. sanna<br />
salanterä, <strong>Åbo</strong> universitet,<br />
och <strong>som</strong> kustos<br />
fungerar prof. unni<br />
å. lindström.<br />
Så här sammanfattar<br />
Camilla Koskin<strong>en</strong> själv sin avhandling:<br />
"Kunskapsbehållning från tidigare<br />
studier visar att lyssnande ofta ses<br />
<strong>som</strong> <strong>en</strong> väs<strong>en</strong>tlig del av <strong>d<strong>en</strong></strong> vårdande<br />
relation<strong>en</strong>, samtalet och dialog<strong>en</strong>.<br />
Sakna<strong>d<strong>en</strong></strong> av forskning om lyssnande<br />
<strong>som</strong> något fundam<strong>en</strong>talt för människan<br />
har uppmanat forskar<strong>en</strong> att<br />
bringa ontologisk klarhet om lyssnande<br />
<strong>som</strong> synliggör vårdandets innersta<br />
väs<strong>en</strong> och fundam<strong>en</strong>t. Avsikt<strong>en</strong><br />
har varit att forma nya möjligheter<br />
för teorig<strong>en</strong>erering inom vårdvet<strong>en</strong>skaplig<br />
grundforskning samt att bidra<br />
med bilder av vårdandet med relevans<br />
för klinisk praxis <strong>som</strong> ett sätt att<br />
vara, leva och verka. Med <strong>en</strong> uttalad<br />
värdegrund, teoretisk grund och herm<strong>en</strong>eutisk<br />
ansats avtäcker och synliggör<br />
avhandling<strong>en</strong> ny kunskap mot<br />
det sanningslika, ursprungliga och evi<strong>d<strong>en</strong></strong>ta<br />
om lyssnande samt vad lyssnande<br />
uppmanar oss till. Begreppsutredning<strong>en</strong><br />
av lyssna <strong>som</strong> begrepp ger<br />
begreppsliga tolkningsspår medan läsandet<br />
och begrundan av fi losoferna<br />
Bubers, Lévinas samt författar<strong>en</strong> Dostojevskijs<br />
livsverk avtäcker stillbilder<br />
och vittnesbörd av <strong>en</strong> inre ordning och<br />
tolkningsantagan<strong>d<strong>en</strong></strong> om lyssnande.<br />
När <strong>d<strong>en</strong></strong> gem<strong>en</strong>samma ordning<strong>en</strong> får<br />
sammanstråla med studi<strong>en</strong>s vårdvet<strong>en</strong>skapliga<br />
grund synliggörs <strong>en</strong> urbild<br />
och teser om lyssnande samt det<br />
vårdande i lyssnande.<br />
Studi<strong>en</strong> visar att lyssnande<br />
är <strong>en</strong> grundhållning till sig<br />
själv, till <strong>d<strong>en</strong></strong> andra människan<br />
och <strong>en</strong> högre makt i det<br />
gem<strong>en</strong>samma i livet och <strong>en</strong><br />
mera allomfattande gem<strong>en</strong>skap.<br />
När människan hörsammar<br />
begäret att lyssna<br />
till sin bestämmelses hela<br />
sfär fylls hjärtat med livslust, livsglädje<br />
och kraft att följa livets grundordning.<br />
Hemmets hjärta och ethos ger<br />
människan mod att vara <strong>d<strong>en</strong></strong> hon innerst<br />
inne är samtidigt <strong>som</strong> det ställer<br />
h<strong>en</strong>ne inför valet att öppna dörr<strong>en</strong> för<br />
gäst<strong>en</strong> och möta annanhet. Kärlek<strong>en</strong><br />
till allt liv, lyssnande till livet självt och<br />
bejakande av mänskligt lidande berör<br />
till medlidande och väcker ansvar att<br />
med ödmjukhet, äkthet och mod tjäna<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> andra och att bjuda in <strong>d<strong>en</strong></strong> unika<br />
andra till <strong>en</strong> vårdande gem<strong>en</strong>skap.<br />
I lyssnandets verksamma mellanrum<br />
kan <strong>en</strong>samhet och gem<strong>en</strong>skap sluta<br />
förbund med varandra och låta toner<br />
av det heliga och eviga ljuda i allt<br />
och alla i <strong>en</strong> närvaro här och nu. Lyssnande<br />
skapar <strong>en</strong> rörelse <strong>som</strong> bär på <strong>en</strong><br />
r<strong>en</strong>ande och livsbringande kraft g<strong>en</strong>om<br />
vilk<strong>en</strong> människan uppnår frihet<br />
att varda, fi nna näring och försoning.<br />
Lyssnande kan väcka oändliga källor<br />
av nytt liv i människans hjärta och ge<br />
livet <strong>en</strong> ny framtidsgryning."<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
21
22<br />
DISPUTATIONER<br />
INDUSTRIELL EKONOMI<br />
M.Sc. Olga Perminova disputerar i industriell ekonomi<br />
fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 1 april på avhandling<strong>en</strong> Managing Uncertainty<br />
in Projects.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger<br />
rum i aud. Salin, Axelia.<br />
Oppon<strong>en</strong>ter är prof.<br />
rolf a. lundin, Jönköpings<br />
universitet,<br />
och Dr. harvey maylor,<br />
Cranfi eld University.<br />
Som kustos<br />
fungerar prof. kim<br />
wikström.<br />
Så här sammanfattar Olga Perminova<br />
själv sin avhandling:<br />
" Målsättning<strong>en</strong> med avhandling<strong>en</strong><br />
är att undersöka osäkerhet inom<br />
projekt samt att uppnå <strong>en</strong> bättre<br />
förståelse för ledningsprocess<strong>en</strong><br />
att hantera osäkerhet. I undersökning<strong>en</strong><br />
studerades projekt där oförutsedda<br />
händelser påträff as samt<br />
projektledarnas handling. D<strong>en</strong> ger<br />
<strong>en</strong> djupare förståelse för f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et<br />
osäkerhet i projekt, förklarar ledningsprocess<strong>en</strong><br />
av osäkerhet samt<br />
vilka ledningsmetoder och -principer<br />
<strong>som</strong> kan användas då traditionell<br />
riskhantering inte är tillräcklig för att<br />
lösa problem.<br />
Tidigare studier påvisar att projektledare<br />
uppfattar tillämpning<strong>en</strong><br />
av etablerade riskhanteringsmetoder<br />
<strong>som</strong> ineff ektiva. När något oförutsett<br />
sker är tillvägagångssättet<br />
sällan tillräckligt för att erhålla riktlinjer<br />
för rätt agerande. Avhandling<strong>en</strong><br />
ger <strong>en</strong> modell på hur osäkerhet<br />
kan ledas. Särskilt betonas betydels<strong>en</strong><br />
av att erkänna osäkerhet <strong>som</strong><br />
<strong>en</strong> väs<strong>en</strong>tlig del av projektverksamhet<br />
samt behovet av professionella<br />
ledare. Förtydligandet av osäkerhetsf<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et<br />
samt beskrivning<strong>en</strong><br />
om hur osäkerhet kan hanteras i<br />
projekt är viktiga förutsättningar för<br />
prestationsori<strong>en</strong>terad projektled-<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
ning. Hantering<strong>en</strong> av osäkerheter<br />
skall betraktas<br />
<strong>som</strong> ett tanke- och förfaringssätt<br />
<strong>som</strong> beaktar<br />
attityder, bete<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />
system och processer relevanta<br />
för att leda projekt.<br />
För forskare erbjuder<br />
resultat<strong>en</strong> möjligheter<br />
att utveckla, testa och upptäcka nya<br />
mekanismer för hantering av osäkerhet<br />
i projekt.<br />
Avhandling bidrar med <strong>en</strong> defi nition<br />
på begreppet osäkerhet i förhållande<br />
till risker och möjligheter<br />
g<strong>en</strong>om att kombinera defi nitioner<br />
med förståels<strong>en</strong> för osäkerhet från<br />
organisationsteori och strategisk<br />
ledning. D<strong>en</strong> bidrar med empiriskt<br />
bevis och motivering för ledning av<br />
osäkerhet, beskriver metoderna<br />
<strong>som</strong> projektbaserade företag tilllämpar<br />
för att adressera osäkerhet.<br />
Avhandling<strong>en</strong> förklarar relevans<strong>en</strong><br />
och nyttan av ett refl ekterande<br />
tillvägagångssätt gällande risk- och<br />
osäkerhetshantering inom projektledning.<br />
Mina forskningsresultat indikerar<br />
att garantistadiet måste beaktas<br />
<strong>som</strong> lika betydelsefullt <strong>som</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> övriga projektg<strong>en</strong>omföring<strong>en</strong><br />
i relation till övergripande prestationsförmåga<br />
och ledningsprocesser."<br />
PSYKOLOGI<br />
PsM Annika Lind disputerar i<br />
psykologi lördag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 2 april<br />
på avhandling<strong>en</strong> Cognitive and<br />
Neuropsychologi<strong>ca</strong>l Outcome<br />
in Relation to Brain Imaging<br />
Findings in Very Low Birth<br />
Weight Childr<strong>en</strong>..<br />
Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12.15 i<br />
aud. Armfelt, Ark<strong>en</strong>. Oppon<strong>en</strong>t är doc<strong>en</strong>t<br />
tapio korhon<strong>en</strong>, <strong>Åbo</strong> universitet,<br />
och <strong>som</strong> kustos fungerar prof.<br />
marit korkman.<br />
Så här sammanfattar Annika Lind<br />
själv sin avhandling:<br />
"De fl esta barn föds då de borde, efter<br />
graviditetsvecka 36, m<strong>en</strong> ungefär<br />
fem proc<strong>en</strong>t av barn<strong>en</strong> föds före det.<br />
Under graviditetsveckorna 23-36 är<br />
fostrets hjärna i <strong>en</strong> viktig utvecklingsfas.<br />
En för tidig födsel och komplikationer<br />
i samband med <strong>d<strong>en</strong></strong> utgör <strong>en</strong> risk<br />
för avvikelser i hjärnan, och därmed<br />
äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> risk för avvikelser i utveckling<strong>en</strong>.<br />
Att i ett så tidigt skede <strong>som</strong> möjligt<br />
kunna i<strong>d<strong>en</strong></strong>tifi era avvikelser i utveckling<strong>en</strong><br />
är <strong>en</strong> förutsättning för<br />
habiliteringsåtgärder.<br />
Föreliggande forskning utfördes på<br />
Barnklinik<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong> universitetsc<strong>en</strong>tralsjukhus.<br />
Hos för tidigt födda barn<br />
med låg födelsevikt undersöktes<br />
samband mellan fynd i ultraljuds- och<br />
magnetundersökning av hjärnan då<br />
barn<strong>en</strong> var nyfödda, och s<strong>en</strong>are kognitiv,<br />
neuropsykologisk och neurologisk<br />
utveckling. Utveckling<strong>en</strong> av prematurer<br />
födda under 2000-talet<br />
jämfördes med uppgifter om utveckling<strong>en</strong><br />
av prematurer födda under ti-
digare dec<strong>en</strong>nier, och olika metoder i<br />
uppföljning<strong>en</strong> av för tidigt födda barn<br />
evaluerades.<br />
Resultat<strong>en</strong> visade, att mätning av<br />
olika hjärnregioners volymer ger tilläggsinformation<br />
vid prognostisering<br />
av utveckling<strong>en</strong>, efter<strong>som</strong> avvikande<br />
volymer i beräknad tid för födsel hade<br />
samband med svagare utveckling<br />
i både två och fem års ålder. Så kallade<br />
kaudotalamiska kystor, vätskefyllda<br />
blåsor i djupa delar av hjärnan, visade<br />
sig innebära <strong>en</strong> risk för kognitiva<br />
och neuropsykologiska svårigheter i<br />
fem års ålder. Dock hade äv<strong>en</strong> de barn<br />
hos vilka inga avvikande fynd kunde<br />
konstateras i hjärnavbildningsundersökningar<br />
motsvarande svårigheter,<br />
vilket betonar vikt<strong>en</strong> av uppföljning av<br />
alla för tidigt födda barn oavsett hjärnavbildningsfynd.<br />
Prognos<strong>en</strong> för prematurer<br />
födda under 2000-talet visade<br />
sig vara bättre än <strong>d<strong>en</strong></strong> för dem<br />
födda under tidigare dec<strong>en</strong>nier, de hade<br />
i fem års ålder lika hög kognitiv nivå<br />
<strong>som</strong> fi nländska barn överlag. De<br />
hade dock mera problem i neuropsykologiska<br />
funktioner än barn födda i<br />
beräknad tid. Mest problem konstaterades<br />
i visuomotoriska funktioner,<br />
m<strong>en</strong> svårigheter framkom också i<br />
uppmärksamhet, exekutiva funktioner,<br />
språkliga funktioner och minnesfunktioner.<br />
För att kunna erbjuda<br />
lämpligt stöd och interv<strong>en</strong>tion, är det<br />
därmed viktigt att i uppföljning<strong>en</strong> av<br />
för tidigt födda barn inte begränsa sig<br />
till bedömning av <strong>en</strong>bart kognitiv nivå,<br />
utan också bedöma olika neuropsykologiska<br />
funktioner."<br />
PSYKOLOGI<br />
PsM Annika Hultén disputerar i psykologi torsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 7<br />
april på avhandling<strong>en</strong> Neural correlates of language learning in<br />
adults.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger<br />
rum kl. 12.15 i aud. Armfelt,<br />
Ark<strong>en</strong>. Oppon<strong>en</strong>t är<br />
PhD matthew davis,<br />
MRC Cognition & Brain<br />
Sci<strong>en</strong>ces Unit, Cambridge,<br />
och <strong>som</strong> kustos<br />
fungerar prof. matti<br />
laine.<br />
Så här sammanfattar Annika Hultén<br />
själv sin avhandling:<br />
"Människans språkförmåga utvecklas<br />
hela livet. Vårt ordförråd växer<br />
kontinuerligt i modersmålet (till exempel<br />
lär vi oss ord <strong>som</strong> ’blog’ anefter<br />
att de införs i språket) och både barn<br />
och vuxna kan lära sig nya språk. Detta<br />
kräver <strong>en</strong> fl exibel och dynamisk<br />
språkförmåga, m<strong>en</strong> de hjärnmekanismer<br />
<strong>som</strong> ligger bakom är relativt<br />
okända. Vår förmåga att tillägna oss<br />
nya språk väcker äv<strong>en</strong> frågor om hur<br />
språklig information är lagrad i minnet.<br />
Mot <strong>d<strong>en</strong></strong>na bakgrund pres<strong>en</strong>terar avhandling<strong>en</strong><br />
fem studier <strong>som</strong> undersökt<br />
hjärnaktivering före, under och efter<br />
språkinlärning. I forskning<strong>en</strong> användes<br />
magneto<strong>en</strong>kefalografi (MEG) och<br />
funktionell magnetresonanstomografi<br />
(fMRI) för att avläsa neural aktivering<br />
hos vuxna försökspersoner.<br />
Avhandling<strong>en</strong> visar att nyinlärda ord<br />
på modersmålet bearbetas lika <strong>som</strong><br />
övriga ord, redan efter <strong>en</strong> relativt kort<br />
inlärningsperiod. Hur väl dessa ord<br />
återkallades tio månader s<strong>en</strong>are kunde<br />
förutspås ur hjärnsignalerna i de<br />
vänstra pann- och tinningsloberna redan<br />
<strong>en</strong> vecka efter inlärning<strong>en</strong>. De personer<br />
<strong>som</strong> uppvisade <strong>en</strong> god minnesförmåga<br />
för nya ord verkade stärka<br />
sina minnespår av de nya or<strong>d<strong>en</strong></strong> äv<strong>en</strong><br />
efter själva inlärning<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> vänstra<br />
tinningslob<strong>en</strong> visade sig var speci-<br />
ellt viktig äv<strong>en</strong> då vi lär oss<br />
främmande fonologiska ordformer,<br />
det vill säga med ett<br />
uttal <strong>som</strong> avviker från modersmålet.<br />
I detta hjärnområde<br />
kunde nämlig<strong>en</strong> olika<br />
processer särskiljas för kortvarig<br />
inlärning och inlärning<br />
<strong>som</strong> består till följande dag.<br />
Att lära sig ett nytt språk <strong>som</strong> helhet,<br />
innebär inte bara att lära sig nya<br />
ord och hur de uttalas, utan också att<br />
kombinera dessa ord till m<strong>en</strong>ingar <strong>en</strong>ligt<br />
nya grammatiska regler. Enligt <strong>en</strong><br />
känd teori skulle barn <strong>som</strong> lär sig sitt<br />
modersmål och vuxna <strong>som</strong> lär sig ett<br />
nytt språk tillägna sig grammatik på<br />
olika sätt. Resultat<strong>en</strong> i avhandling<strong>en</strong><br />
visar emellertid att det inte fi nns några<br />
markanta skillnader i hur vi producerar<br />
m<strong>en</strong>ingar på ett nyinlärnt språk<br />
jämfört med modersmålet. Samma<br />
områ<strong>d<strong>en</strong></strong> i hjärnan och samma minnessytem<br />
aktiveras för bägge språk<strong>en</strong>.<br />
Däremot ansträngs det kortvariga<br />
minnet mer då man återkallar ord eller<br />
planerar <strong>d<strong>en</strong></strong> uppkommande m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
på det nya språket.<br />
Avhandling<strong>en</strong> bidrar till vår kunskap<br />
om hur hjärnan bearbetar språk, framförallt<br />
vid talproduktion, och visar att<br />
det inte fi nns radikala skillnader mellan<br />
hur hjärnan behandlar modersmålet<br />
och ett nyinlärt språk. Studierna <strong>som</strong><br />
pres<strong>en</strong>teras i avhandling<strong>en</strong> är utförda i<br />
samarbete med Lågtemperaturlaboratoriet<br />
vid Aalto-universitetet."<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
23
24<br />
PERSONALSPALTEN<br />
FÖRSÄKRINGSSKYDD VID ARBETSOLYCKSFALL<br />
FÖR STUDERANDE OCH STIPENDIATER<br />
Påbasisavlag<strong>en</strong>omolycksfallsförsäkringarochlagarochförordningarianslutningtill<strong>d<strong>en</strong></strong>naär<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>ssamtligaanställdaochstuderandeförsäkradeiskadeförsäkringsbolagetIfihändelseavarbetsolycksfall.Viharfåttförfrågningarangå<strong>en</strong>deförsäkringarförstip<strong>en</strong>diaterochstuderandevilkavinuutrettmedförsäkringsbolagetIf.Närdetgällerstuderandetäcker<strong>d<strong>en</strong></strong>lagstadgadeolycksfallsförsäkring<strong>en</strong>olycksfall<strong>som</strong>skervidpraktiskaövningartillexempelilaboratorier,samtolycksfall<strong>som</strong>förorsakats<br />
iförhållan<strong>d<strong>en</strong></strong>ianslutningtillifrågavarandestudieformsamt<br />
underresorochexkursioneri<strong>en</strong>lighetmedundervisningsplan<strong>en</strong>.Ti<strong>d<strong>en</strong></strong>underföreläsningarnaochti<strong>d<strong>en</strong></strong>mellanföreläsningarnaingårinteiförsäkring<strong>en</strong>.Dettabetyderattom<br />
<strong>en</strong>studerandesnubblarikorridor<strong>en</strong>medb<strong>en</strong>brott<strong>som</strong>följd<br />
ellerskadarsejpå<strong>en</strong>föreläsningtäckerolycksfallsförsäkring<strong>en</strong>intedetta.Lagstadgadeolycksfallsförsäkring<strong>en</strong>förstuderandetäckerintehellerolycksfallpåväg<strong>en</strong>mellanbosta<strong>d<strong>en</strong></strong>ochstudieplats<strong>en</strong>.<br />
Forskarstuderandeärförsäkrade<strong>en</strong>ligtlagstadgade<br />
olycksfallsförsäkring<strong>en</strong>påsammasätt<strong>som</strong>övrigastuderandeförutsattattdeärregistreradeiSture.Forskarstude<br />
Frånochmed1.1.2011harstat<strong>en</strong>sp<strong>en</strong>sionsär<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>överförtsfrånStatskontorettillKommunernasp<strong>en</strong>sionsförsäkring,<strong>som</strong>samtidigtbytt<strong>en</strong>amntillKeva.Överföring<strong>en</strong>inverkarintepåinnehålletip<strong>en</strong>sionsförsäkring<strong>en</strong>.<br />
Enligt11§iFinlandsLagominförandeavuniversitetslag<strong>en</strong>,<br />
skadeanställdavid<strong>d<strong>en</strong></strong>yauniversitet<strong>en</strong><strong>som</strong>ärföddaföre<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong>1januari1980omfattasavlag<strong>en</strong>omstat<strong>en</strong>sp<strong>en</strong>sioner.<br />
Stat<strong>en</strong>sp<strong>en</strong>sionerharframtill<strong>d<strong>en</strong></strong>1januari2011sköttsav<br />
Statskontoret.Personeranställdaviduniversitet<strong>en</strong><strong>som</strong>är<br />
födda1980ellers<strong>en</strong>arep<strong>en</strong>sionsförsäkrasidetprivataförsäkringsbolagetVarma.Frånochmed1.1.2011handläggerKevap<strong>en</strong>sionsansökningarfördepersoner<strong>som</strong>omfattasavstat<strong>en</strong>sp<strong>en</strong>sionssystem,fattarp<strong>en</strong>sionsbeslut,sköterarbetsp<strong>en</strong>sionsrehabilitering<strong>en</strong>,tarhandomp<strong>en</strong>sionsrådgivning<strong>en</strong>ochutdragstjänst<strong>en</strong>samtbetalarutp<strong>en</strong>sionerochrehabiliteringsförmåner.Kevabetalarocksåutdep<strong>en</strong>sioner<strong>som</strong>beviljatsföre1.1.2011och<strong>som</strong>tidigarebetalatsavStatskontoret.<br />
rande<strong>som</strong>forskarpåstip<strong>en</strong>diumvidÅAärskyldigaatt<br />
självap<strong>en</strong>sionsförsäkrasej,omdearbetarpåstip<strong>en</strong>dium<br />
minstfyramånaderutanavbrottochstip<strong>en</strong>dietärminst<br />
1149,45€/år.Till<strong>en</strong>stip<strong>en</strong>diatsLFÖPL-p<strong>en</strong>sionsförsäkring<br />
höralltidockså<strong>en</strong>OFLA-olycksfallsförsäkring<strong>som</strong>fastställsförsammatid<strong>som</strong>p<strong>en</strong>sionsförsäkring<strong>en</strong>.Försäkring<strong>en</strong>börtasviaLPA(Lantbruksföretagarnasp<strong>en</strong>sionsanstalt).Närmareinformationomförsäkring<strong>en</strong>finnspå<br />
www.lpa.fi.<br />
Studerande<strong>som</strong>kommertillFinlan<strong>d<strong>en</strong></strong>bartförstudierellerpåstip<strong>en</strong>dierfåriallmänhetinterätttillsocialtrygghet<br />
iFinland.Utländskastip<strong>en</strong>diaterbörta<strong>en</strong>försäkringisitt<br />
hemlandinnandekommertillFinland.Försäkringsbolag<strong>en</strong>i<br />
Finlandgerinteolycksfallsförsäkringtillutlänningar<strong>som</strong>inteärsjukförsäkradehär.Försäkring<strong>en</strong>ihemlandetbehövs<br />
ocksåförattfåvisumtillFinland.<br />
Närmareinformationgerkoordinatorförsocialaär<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong><br />
TiinaHäkkilä,tiina.hakkila@abo.fi,tfn(02)2154178,ochavdelningssekreterareMärtaHolmberg,marta.holmberg<br />
@abo.fi,tfn(02)2154714.<br />
UNIVERSITETENS PENSIONSFÖRSÄKRING<br />
ÖVERFLYTTAD TILL KEVA<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
Måletförförändring<strong>en</strong>ärattfåtillståndkostnadsbesparingarnärdetgällerutveckling<strong>en</strong>ochunderhålletavdatasystemsamtstödtjänster,efter<strong>som</strong>stat<strong>en</strong>sochkommunernasp<strong>en</strong>sionssystemärtämlig<strong>en</strong>likartade.Förändring<strong>en</strong>harsåledesing<strong>en</strong>inverkanpåinnehålletip<strong>en</strong>sionsförsäkring<strong>en</strong>.<br />
Kontaktuppgifterfrånochmed1.1.2011:<br />
-stat<strong>en</strong>sp<strong>en</strong>sionsrådgivningochförhandskalkylerför <br />
p<strong>en</strong>sioner,tfn0206142856<br />
-stat<strong>en</strong>sregisterutdrag,tfn0206142853<br />
-utbetalningavstat<strong>en</strong>sp<strong>en</strong>sioner,tfn0206142855,<br />
Unionsgatan43,PB425,00101Helsingfors,<br />
www.keva.fi<br />
Närmareinformationvid<strong>Åbo</strong><strong>Akademi</strong>gerkoordinatorför<br />
socialaär<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>TiinaHäkkilä,tiina.hakkila@abo.fi,tfn(02)<br />
2154178,ochavdelningssekreterareMärtaHolmberg,<br />
marta.holmberg@abo.fi,tfn(02)2154714.
FORSKNING OCH INNOVATIONER<br />
FORSKNING OCH INNOVATIONER<br />
Aktuella ansökningstider (FA)<br />
Finlands <strong>Akademi</strong> har publicerat<br />
aprilutlysning<strong>en</strong> (öpp<strong>en</strong> 1-29.4.2011).<br />
Observera att från och med i år är ansökningstiderna<br />
vid FA i april och<br />
september. Interna anvisningar för<br />
EU 73P 2012<br />
Utkast för EU:s olika "2012 work<br />
programmes" fi nns tillgängliga vid<br />
Forskningsservice, man kan få dokum<strong>en</strong>t<br />
<strong>som</strong> intresserar g<strong>en</strong>om att kontakta<br />
oss. Dessa är inoffi ciella do-<br />
ansökningar i april beskrivs kort i följande<br />
nummer av MfÅA, publiceras på<br />
webbsidorna samt meddelas direkt till<br />
<strong>en</strong>heterna.<br />
kum<strong>en</strong>t och får inte publiceras på<br />
webb<strong>en</strong>. De offi ciella dokum<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />
kommer att publiceras på <strong>som</strong>mar<strong>en</strong><br />
2011 i samband med att ansökningstiderna<br />
öppnas för nästa år.<br />
EU-utbildning<strong>en</strong> för forskare 9.3.2011<br />
Utbildning<strong>en</strong> med konsulterna från<br />
Yellow Research var mycket informativ.<br />
Både ÅA och TY fi ck sina deltagarkvoter<br />
fyllda med aktiva och till<br />
största del<strong>en</strong> unga forskare. Följande<br />
ev<strong>en</strong>emang om Marie Curie-fi nansiering<br />
är redan under planering. Idéer och<br />
önskemål får gärna skickas till Forskningsservice.<br />
Pat<strong>en</strong>t databases<br />
– from basic research to business<br />
Avoid dupli<strong>ca</strong>tion of research efforts.<br />
Learn to use pat<strong>en</strong>t databases<br />
and marketing information wh<strong>en</strong> preparing<br />
the project plans, during the<br />
project and commercializing new technologies.<br />
Use pat<strong>en</strong>t databases as a<br />
part of your research. You will perform<br />
searches directly from the databases<br />
of the pat<strong>en</strong>t authorities of European<br />
Pat<strong>en</strong>t Offi ce (EPO), World Intellectual<br />
Property Organization (WIPO) and<br />
United States Pat<strong>en</strong>t and Trademark<br />
Offi ce (USPTO). Some sources for<br />
marketing information are also shown.<br />
Place: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, DC-<strong>Åbo</strong> Grip<strong>en</strong>'s<br />
IT class, Häme<strong>en</strong>katu 13 B, 1 stair<br />
up. Two i<strong>d<strong>en</strong></strong>ti<strong>ca</strong>l training sessions at<br />
8:30–11:30: in Finnish 31st of March<br />
2011 and in English 13th of April 2011.<br />
TIINA HAANILA<br />
Goal: e learning session will give<br />
you the tools to follow up the pat<strong>en</strong>t<br />
databases and pres<strong>en</strong>t sources for<br />
marketing information.<br />
To whom: For researchers, those<br />
who are planning the research, those<br />
who are going to apply external funding<br />
and those who are planning to<br />
commercialize the research results.<br />
How to <strong>en</strong>roll: E-mail to anne.backlund@utu.fi<br />
or tel. (02)333 6628 not<br />
later than two days before the training<br />
session. Organized by University of<br />
Turku and <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> University /<br />
TULI-programme.<br />
OLLE LAGERROOS<br />
ÅBO AKADEMIKER<br />
Kallelse till<br />
årsmöte<br />
Medlemmarna i <strong>Akademi</strong> <br />
för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> <strong>Åbo</strong> Akade mi ker<br />
r.f. kallas till stadge <strong>en</strong> ligt<br />
årsmöte tisdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 22<br />
mars 2011 kl. 17.00, i <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>s huvud byggnad,<br />
Domkyrko tor get 3, <strong>Åbo</strong>.<br />
Styrels<strong>en</strong><br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ker r.f.<br />
www.abo.fi/aboakademiker<br />
FOLK & FÄ<br />
Med stöd från Jubileumsfon<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
gästföreläste Anna Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>stam, doc<strong>en</strong>t<br />
i litteraturvet<strong>en</strong>skap från Göteborgs<br />
universitet med utgångspunkt<br />
från sin nyutkomna bok Från fabler till<br />
manga. Litteraturhistoriska och didaktiska<br />
perspektiv på barn- och ungdomslitteratur<br />
(tillsammans med<br />
Boglind) om värdering, debatt och litteraturhistorieskrivning<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 27 januari.<br />
Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>stam anlade ett metaperspektiv<br />
på sin bok g<strong>en</strong>om att diskutera<br />
frågor <strong>som</strong> rörde litteraturhistorieskrivning<br />
och barnlitteraturforskning<br />
samt pekade på nya t<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>ser inom<br />
området.<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
25
26<br />
ANNONSER<br />
KURSLITTERATUR<br />
Kurslitteratur för<br />
läsåret 2011–2012<br />
<strong>Åbo</strong><br />
S<strong>en</strong>ast <strong>d<strong>en</strong></strong> 6 maj 2011 vill ASA-biblioteket<br />
ha <strong>en</strong> förteckning över inköpsförslag<br />
till nya kursböcker (gäller ej informationsteknologisk<br />
litteratur) för<br />
studerande vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>/<strong>Åbo</strong>.<br />
Var god ange det uppskattade antalet<br />
deltagare/kurs och kursform (föreläsningskurs,<br />
nätkurs eller läskurs). Vi vill<br />
äv<strong>en</strong> veta vilka böcker <strong>som</strong> inte längre<br />
är aktuella och <strong>som</strong> kan utmönstras.<br />
Var god beakta äv<strong>en</strong> elektroniska<br />
alternativ, se http://www.nelliportaali.fi /<br />
–> Välj resurs –> E-böcker. Förslag<strong>en</strong><br />
skickas med e-post till undertecknad.<br />
Eva Costiander-Huldén, <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
bibliotek, ASA-biblioteket,<br />
tfn (02) 2154 980, e-post ecostian@<br />
abo.fi .<br />
Vasa<br />
S<strong>en</strong>ast <strong>d<strong>en</strong></strong> 6 maj 2011 vill Tritonia ha<br />
inköpsförslag till nya kursböcker för<br />
läsåret 2011–2012 från ämn<strong>en</strong>a vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>/Vasa.<br />
Inköpsförslag<strong>en</strong> görs på elektronisk<br />
blankett <strong>som</strong> fi nns på Tritonias hemsida<br />
–> Samlingar –> inköp av litteratur<br />
ÅA, http://www.tritonia.fi . Där fi nns<br />
också allmänna anvisningar. Inköpsförslag<strong>en</strong><br />
kan äv<strong>en</strong> skickas med epost<br />
till adress<strong>en</strong> skaffa@tritonia.fi .<br />
Närmare information ges av Isabel Johansson,<br />
Tritonia, tfn (06) 324 8661<br />
REKREATION & MOTION<br />
FORSKARFÖRENINGEN VID ÅA<br />
PERSONALENS MOTIONSKAMPANJ Hoppas ni alla hunnit<br />
komma bra igång i kampanj<strong>en</strong>. I år kommer man dessutom<br />
att kunna få skidpoäng länge! Och det är inte för s<strong>en</strong>t att<br />
börja ännu. Utlottningspriser bland alla deltagare i <strong>Åbo</strong>. Om<br />
någon blivit utan kort är det bara att beställa från idrottskansliet.<br />
BEACHVOLLEY ÅA/Novia-turnering <strong>d<strong>en</strong></strong> 02.04. i Riihikallion<br />
koulu. Anmälningar till idrottskansliet s<strong>en</strong>ast <strong>d<strong>en</strong></strong> 24.03.<br />
kl. 15.00. Dam-, mixed- och herrturnering.<br />
BRAHELOPPET 10.4 Häng med och delta i histori<strong>en</strong>s första<br />
Brahelopp, <strong>som</strong> ÅA arrangerar tillsammans med ÅIFK.<br />
Ordnas 10.4 med start kl. 12.00 från ASA-huset. Anmälningar<br />
vid ASA-huset kl. 10.00-11.30. Deltagaravgift: För ÅA/<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
”Hur kan man utnyttja systemet?”<br />
25.3.2011 kl. 17:30, Restaurang Aurora (Slottsgatan 32)<br />
Fackför<strong>en</strong>ingsrörels<strong>en</strong> finns till för att bevaka att medlemmarnas arbetsvillkor<br />
är rättvisa. De avtal <strong>som</strong> slutits och de lagar <strong>som</strong> gäller kräver<br />
ändå att arbetstagarna själva är uppmärksamma för att de på bästa sätt<br />
ska kunna manövrera mellan paragraferna. Riku Matilain<strong>en</strong> (Forskarförbundet)<br />
ger FfÅA:s medlemmar några tips.<br />
VÅRMÖTE<br />
25.3.2011 kl. 18:30, Restaurang Aurora<br />
Medlemmarna i Forskarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
r.f. kallas till vårmöte. Forskarför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> subv<strong>en</strong>tionerar<br />
middag<strong>en</strong> och därför ber vi alla att meddela<br />
om deltagande till: sandra.uitto@abo.fi s<strong>en</strong>ast 21.3.<br />
ffåa<br />
DISKUSSION<br />
Diskussionstillfälle<br />
om universitet<strong>en</strong>s framtid samt Ny Tid-fest<br />
<strong>Åbo</strong> Gröna Vänster och Folkets Bildningsförbund ordnar diskussionstillfälle och fest i samarbete<br />
med <strong>tidning<strong>en</strong></strong> Ny Tid <strong>d<strong>en</strong></strong> 31 mars i sal<strong>en</strong> i Gamla Rådshuset, Gamla Stortorget 3, <strong>Åbo</strong>.<br />
Från bildningsuniversitet till kunskapsfabrik?<br />
Paneldiskussion om universitet<strong>en</strong>s framtidsutsikter i efterdyningarna av <strong>d<strong>en</strong></strong> nya universitetslag<strong>en</strong>.<br />
Hur har syn<strong>en</strong> på <strong>d<strong>en</strong></strong> fria bildning<strong>en</strong> och forskning<strong>en</strong> förändrats och vad leder det till? Inledning<br />
av FD Barbara Lönnqvist, professor i ryska språket och litteratur<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. I<br />
panel<strong>en</strong> deltar Li Andersson, studerande vid ÅA, Annika Lapintie, riksdagsledamot, FD Martina<br />
Reuter, forskare i fi losofi vid HU, FL Yrsa Neuman, tf universitetslärare i vet<strong>en</strong>skapsfi losofi vid<br />
ÅA samt Fredrik Sonck, chefredaktör Ny Tid. Som diskussionsledare fungerar Jonas Ahlskog,<br />
verksamhetsledare vid Folkets Bildningsförbund. Klockan 17–19.<br />
Ny Tid-fest i <strong>Åbo</strong>!<br />
Ny Tid-fest i <strong>Åbo</strong>! På plats bland andra Peter Lo<strong>d<strong>en</strong></strong>ius, Li Andersson, Nina Söderlund, Fredrik<br />
Sonck och Jan-Otto Andersson. Musikuppträdan<strong>d<strong>en</strong></strong> av Väinö Grön, Heidi och Julius von Wright<br />
samt Alexander Öhman. Soppa och vin serveras för lit<strong>en</strong> p<strong>en</strong>g. Med start klockan 19.<br />
Novia-personal 12 euro, för ÅA/Novia-studerande 10 euro.<br />
Rutt<strong>en</strong> är <strong>ca</strong> 10,5 km lång, skild rutt för motionärer utan tidtagning<br />
<strong>ca</strong> 6,5 km. Rektor Jorma Mattin<strong>en</strong> är Braheloppets<br />
beskyddare och han har också lovat skjuta startskottet.<br />
LÄN<strong>KB</strong>ASTU Varje onsdag från Domus kl. 18.30. Dam-<br />
och herrbastun varm efteråt.<br />
CIRKELTRÄNING Onsdagar kl. 20.00-21.00 i<br />
S:tOlofsskolan, betydligt många fl era ryms med! 18 euro för<br />
10-gångerskort.<br />
SIMTEKNIKKURS I <strong>Åbo</strong> simhall <strong>en</strong>ligt följande: alltid kl.<br />
10.30-11.30 följande datum: 11.4, 13.4, 14.4, 18.4, 19.4 och<br />
21.4. Anmälningar till idrottskansliet. Deltagaravgift: 14 euro/person.
SEMINARIUM<br />
Aktuellt i sv<strong>en</strong>sk och finländsk valforskning<br />
Seminarium vid Sv<strong>en</strong>ska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5,<br />
Helsingfors, torsdag<strong>en</strong> 31 mars 2011<br />
13.15 Välkomstord, forskningschef Christer Kuvaja, SLS<br />
13.20 Aktuellt väljarbete<strong>en</strong>de i två västliga broderländer - Sverige och USA, professor Sör<strong>en</strong><br />
Holmberg, Göteborgs Universitet<br />
14.00 Hur röstar Sv<strong>en</strong>skfinland? Projektet Sv<strong>en</strong>sk politik i Finland och dess vet<strong>en</strong>skapliga<br />
slutrapport Språk och politisk mobilisering – finlandssv<strong>en</strong>skar i publikdemokrati, forsk-<br />
ningschef Kimmo Grönlund, <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
14.20 Finlandssv<strong>en</strong>skarnas demokrativisioner, doc<strong>en</strong>t Åsa B<strong>en</strong>gtsson, <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
14.30 Regionala skillnader i politiskt bete<strong>en</strong>de i Sv<strong>en</strong>skfinland, pol.lic. Niklas Wilhelmsson,<br />
Justitieministeriet<br />
14.40 Mellan två hötappar: korstryck i <strong>d<strong>en</strong></strong> finlandssv<strong>en</strong>ska väljarkår<strong>en</strong>, pol.dr Peter Söder-<br />
lund, <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
14.50 Riksdagsval på Åland, professor Jan Sundberg, Helsingfors Universitet<br />
15.00 Diskussion<br />
Språk och politisk mobilisering<br />
Sv<strong>en</strong>ska litteratursällskapet arrangerar torsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 31 mars 2011 ev<strong>en</strong>emanget Språk och<br />
politisk mobilisering. I samband med detta ordnas bl.a. bokutgivning, presskonfer<strong>en</strong>s (kl. 9–10)<br />
och seminarium.<br />
Tidpunkt: torsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 31.3 kl. 10–13<br />
Plats: SLS hus, Riddaregatan 5, Helsingfors<br />
STUDENTERNAS STÖDCENTRAL<br />
UTHYRES<br />
2r + k + badr. + glasad balkong, VI<br />
vån, 49 m 2 , Hannunniittu. Bra förbindelser;<br />
buss 28 och 99, gångavstånd<br />
till ÅA, TY, Kuppis, etc. Förfrågn. per epost:<br />
blindblo@abo.fi<br />
Knoellingerska<br />
hemmet hyrs ut<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkår hyr ut det<br />
s.k. Knoellingerska hemmet. Bosta<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
består av 3–4 rum, kök, badrum och<br />
toalett, 87 m 2 . Bosta<strong>d<strong>en</strong></strong> har balkong,<br />
huset är byggt 1960. Hyran är 900 euro/månad<br />
+ vatt<strong>en</strong>avgift (nu 23 euro/<br />
pers.) + el <strong>en</strong>l. förbrukning. Bosta<strong>d<strong>en</strong></strong>s<br />
adress är Puolalagatan 3 A, 20100<br />
<strong>Åbo</strong>. Bosta<strong>d<strong>en</strong></strong> är i gott skick. Frågor<br />
och ansökningar riktas till L<strong>en</strong>a Backman<br />
på Kår<strong>en</strong>, Tavastgatan 22, 20500<br />
<strong>Åbo</strong>, e-post l<strong>en</strong>a.backman@abo.fi, tfn<br />
(02) 215 3704/0500-82 84 82.<br />
Ta kontroll över livet.<br />
Kurs i livsfärdighet<br />
För bättre kontroll<br />
över livet<br />
och studierna<br />
Chillkvällar<br />
Mysig<br />
samvaro<br />
Webbgrupper<br />
Delta eller<br />
följ med andras<br />
diskussion.<br />
Nyyti ry - stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ternas stödc<strong>en</strong>tral<br />
nyyti.fi<br />
Information<br />
på webb<strong>en</strong><br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 5 2011<br />
27
28<br />
Det här är <strong>en</strong> skola för livet, inte nånting<br />
S13<br />
man gör bara för att få studiepoäng.<br />
D<strong>en</strong> 10 april ordnas för första<br />
gång<strong>en</strong> Braheloppet i samarbete<br />
mellan <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> och <strong>Åbo</strong> IFK.<br />
– Vi har länge tänkt att vi ska ordna<br />
ett motionslopp tillsammans och<br />
nu blir det av. Det är öppet för vem<br />
<strong>som</strong> helst att delta äv<strong>en</strong> om det här<br />
loppet har <strong>en</strong> finlandssv<strong>en</strong>sk anknytning,<br />
säger <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
idrottsinstruktör Carl Myrberg.<br />
– Det är omöjligt att säga hur stort<br />
det kommer att bli m<strong>en</strong> om vi får<br />
hundra deltagare är vi redan nöjda.<br />
Det är alltid svårt att locka folk när<br />
det är första gång<strong>en</strong> något ordnas.<br />
Braheloppet ordnas i två olika banor.<br />
För de <strong>som</strong> vill ta tid fi nns <strong>en</strong><br />
tävlingsrutt på ungefär tio och <strong>en</strong><br />
halv kilometer och för de <strong>som</strong> inte<br />
är intresserade av tid och placering<br />
fi nns <strong>en</strong> motionsrutt <strong>som</strong> är ungefär<br />
sex kilometer lång. Det är indelat<br />
i sex klasser: herrar, herrar över<br />
45 år, damer, damer över 40 år, pojkar<br />
och fl ickor under 15 år.<br />
Loppet startar i närhet<strong>en</strong> av ASAhuset<br />
och går längs med ån g<strong>en</strong>om<br />
stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tbyn över Hallisbron, där de<br />
två banorna delar på sig. Motionsbanan<br />
går tillbaka längs med ån<br />
medan tävlingsbanan fortsätter mot<br />
motionsspår<strong>en</strong> i Hallis. Målgång<strong>en</strong><br />
är vid ASA-huset.<br />
Efter<strong>som</strong> loppet sker så pass c<strong>en</strong>tralt<br />
har det ställt vissa krav på arrangörerna.<br />
Bland annat krävs det<br />
närmare fyrtio funktionärer.<br />
– Vi startar ifrån ASA-huset för att<br />
få ett akademiskt inslag. I ett skede<br />
tänkte vi ordna loppet i Impivaara<br />
där det också skulle vara lättare att<br />
hitta parkeringsplatser. M<strong>en</strong> sedan<br />
tänkte vi, också från ÅIFK:s sida, att<br />
om det ska heta Braheloppet så måste<br />
det ha <strong>en</strong> anknytning till akademin.<br />
Detta är ett av tre lopp <strong>som</strong> ingår<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong> nystiftade <strong>Åbo</strong>ländska rundan.<br />
De två andra lopp<strong>en</strong> är Mövik<strong>en</strong><br />
runt <strong>som</strong> ordnas av Nagu IF i juli<br />
och Pargasloppet <strong>som</strong> ordnas av<br />
Pargas IF i oktober.<br />
– För de <strong>som</strong> deltar i alla lopp räk-<br />
127002<br />
AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION<br />
FÖRSTA GÅNGEN FÖR BRAHELOPPET<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akademi nr 5 2011<br />
alla deltagare i Braheloppet får <strong>en</strong> medalj och t-skjorta <strong>som</strong> belöning.<br />
nas tiderna ihop. Dessutom får de<br />
ett diplom för sitt deltagande.<br />
Braheloppet kostar 10 euro för<br />
studerande och 12 euro för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
personal och innehavare av<br />
det så kallade Juoksija-kortet. Normalpriset<br />
är 15 euro.<br />
Dessutom ingår loppet <strong>som</strong> ett temainslag<br />
i <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s motionskampanj.<br />
Start<strong>en</strong> sker klockan tolv. Anmälning<br />
sker på plats och ställe i ASAhuset<br />
klockan 10.00–11.30. Där fi nns<br />
också dusch och omklädningsrum.<br />
text nicklas häg<strong>en</strong>
Change language