(Microsoft PowerPoint - GTU Niv\345 1 Delt Tr\344narskap)

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori 

Idrottens 

Grundtränarutbildning 

Grundtr narutbildning 

GTU nivå niv 1 

Tränarskap Tr narskap I 

Teori 

Upplägg Uppl gg 

Tränarskap: 

Tr narskap: 

• I – Teori: Psykosocial utveckling, 

”bra bra träningsmilj tr ningsmiljöer er” 

• II – Coaching i praktiken 

• III – Mental träning tr ning 

• IV– IV Observation av träning tr ning 

• V – Hemuppgifter 

Ungdomars psykiska utveckling 

• Intellektuell 

• Känslom nslomässig ssig 

• Social 

• Utveckling av självk sj lvkänsla nsla 

(sid. 67-94 i Idrottsledare för barn och ungdom) 

1 

2 

3 

SISU Idrottsutbildarna 1


Intellektuell utveckling, 11-15 11 15 år 

• I princip färdigutvecklade f rdigutvecklade på p vuxennivå vuxenniv med god 

abstraktionsförm 

abstraktionsf rmåga, ga, ordförr ordf rråd d och språk spr 

• Stora skillnader mellan individer – alla kanske inte först f rstår 

• Konsekvenser för f r tränaren? tr naren? 

Känslom nslomässig/emotionell ssig/emotionell utveckling, 11-15 11 15 år 

• Inne i puberteten där d r känslorna k nslorna kan skifta 

• Jobbig period för f r individen 

• Som tränare tr nare har du stor möjlighet m jlighet att 

påverka verka normer och värderingar v rderingar 

Social utveckling, 9-15 9 15 år 

• Idrottaren utvecklas från fr n att vara egocentrisk till att 

kunna se från fr n andras perspektiv 

• Att tillhöra tillh ra en grupp blir viktigt 

• Pendlar mellan att vilja vara vuxna och att vara barn 

4 

5 

6 



Barn och ungdomars sociala behov 

(Figur 5, sid 83 i Ledarskap – För r barn och ungdom) ungdom 

Utveckling av självk sj lvkänsla nsla 

-definitioner definitioner 

• Självk Sj lvkänsla nsla – en stabil värdering v rdering av självet, sj lvet, ”vad vad tycker 

jag om mig själv sj lv som person” person 

• Självf Sj lvförtroende rtroende – vilken uppfattning individen har av sin 

förm rmåga ga att vara framgångsrik, framg ngsrik, tex. idrott eller i skolan 

• Situationsspecifikt självf sj lvförtroende rtroende – (self self-efficacy efficacy). ). 

Tron på p sin förm f rmåga ga att nå n ett specifikt mål, m l, tex. klara att 

springa 5 km. 

Utveckling av självk sj lvkänsla nsla 

Ungdomar värderar v rderar sig själva sj lva utifrån utifr n 5 områden: omr den: 

• Intellektuell kompetens 

• Fysisk kompetens 

• Fysisk framtoning 

• Kompisacceptans 

• Beteende (uppförande) 

(uppf rande) 

7 

8 

9 



Olika sorters självk sj lvkänsla nsla 

• Bassjälvk Bassj lvkänsla nsla 

• Prestationssjälvk 

Prestationssj lvkänsla nsla 

• Vad får f r dessa för f r konsekvenser? 

Motivation 

”Antingen Antingen har du det eller inte” inte myten 

• Föruts rutsätter tter att motivation är r nedärvd ned rvd och ej går g r att ändra ndra 

• Kan lätt l tt användas anv ndas som orsaksförklaring 

orsaksf rklaring – ”nä han har 

inte motivation nog” nog 

• Forskning visar att det motivationsklimat som tränare tr nare 

skapar har stor påverkan p verkan på p prestation och inlärning inl rning hos 

idrottare 

• Vad är r motivation? Diskutera! 

Motivation: 

En dynamisk process 

• Definition: Motivation handlar om de inre eller yttre 

krafter som initierar, ger kraft åt, t, styr och upprätth uppr tthåller ller 

beteenden 

(Hassmén, (Hassm n, Hassmén Hassm n & Plate, 2003) 

• En process och inte en enhet 

• Ett samspel mellan personlighet och situation 

• Förändras ndras – måste ste vara uppmärksam uppm rksam och följa f lja upp 

10 

11 

12 



Vem är r Du mest lik? 

• Person 1: Tycker att det är r roligast att idrotta när n r 

han/hon vinner och klarar av något n got som andra inte klarar 

av. Känner K nner sig kompetent när n r man får f r vara bäst. b st. 

• Person 2: Tycker det är r roligast att idrotta när n r man klarar 

av att göra g ra saker som man inte klarat av förut f rut och när n r 

man känner k nner att man kämpat k mpat så s mycket man orkat. 

Känner nner sig kompetent när n r man presterat bättre b ttre än n man 

gjort förut. f rut. 

Målinriktning – 

vikten av när vi känner k nner oss duktiga 

Hur vi bestämmer best mmer när n r vi är r framgångsrika 

framg ngsrika är r viktigt 

för r motivationen. 

Två Tv generella inriktningar: 

• Uppgiftsinriktad 

• Resultatinriktad 

Ej två tv motsatser – kan ha högt/l h gt/lågt gt på p bägge! gge! 

Målinriktning linriktning – 

Hur vi bedömer bed mer vår v r skicklighet 

Resultatinriktad 

Förmåga visas genom att 

vara bättre än andra eller 

lika bra med mindre insats 

Att få visa skicklighet 

Uppgiftsinriktad 

Förmåga jämförs med sig själv 

Fokuseras på insats och att 

klara uppgiften 

15 

15 

13 

14 



Motivationsklimat 

• Idrottarens målinriktning m linriktning påverkas p verkas även ven av 

situationsfaktorer – kallat motivationsklimat 

• Motivationsklimatet avgörs avg rs främst fr mst genom hur framgång framg ng 

utvärderas, utv rderas, via belöningar bel ningar och bestraffningar, värderingar v rderingar 

och interaktionen mellan gruppmedlemmar och tränare. tr nare. 

• Påverkas verkas både b de av tränare, tr nare, lagkamrater och föräldrar f ldrar 

• Finns både b de uppgiftsinriktat- uppgiftsinriktat och resultatinriktat klimat 

Hur bestäms best ms individens 

målinriktningstillst 

linriktningstillstånd? nd? 

Målinriktning 

Individens tendens mot 

resultat el uppgiftsinriktning 


Upplevelsen av resultat 

el uppgiftsinriktning i idrottsmiljön 


Målinriktningstillstånd 

Beteendet i en viss situation 

(resultat eller uppgiftsinriktat) 

• I ett uppgiftsinriktat klimat värderas rderas framgång framg ng utifrån utifr n 

insats och uthållighet. uth llighet. Jämf J mförelse relse med den egna 

prestationen. 

• Både de individen och gruppens framgång framg ng betonas 

• Misslyckande anses vara en del av inlärningsprocessen 

inl rningsprocessen 

och feedback ges på p individuell basis 

17 

18 



Konsekvenser uppgiftsinriktat klimat 

• Leder till ökad kad glädje gl dje med idrottandet 

• Förklarar rklarar framgång framg ng ansträngning 

anstr ngning 

• Högre gre upplevd kompetens och ökat kat 

självf sj lvförtroende rtroende 

Resultatinriktat klimat 

• I ett Resultatinriktat klimat värderas rderas 

framgång framg ng utifrån utifr n att besegra andra och att 

vinna. 

• Idrottaren bedöms bed ms utifrån utifr n hon eller han har 

lyckats jämf j mfört rt med andra. 

• Karakteriseras av att misstag bestraffas, 

tex. straffträning strafftr ning vid förlust f rlust 

Konsekvenser av ett resultatinriktat klimat 

• Riskerar att skapa en rädsla r dsla för f r 

att misslyckas 

• Ökad kad tävlings t vlingsängslan ngslan 

• Förs rsämrat mrat självf sj lvförtroende rtroende 

19 

20 

21 



Idrottens 




Tränarskap Tr narskap II 

Coaching i praktiken 

Upplägg: Uppl gg: 

I. Hur vi skapar ett bra motivationsklimat 

II. Vad är r coaching? 

III. Att skapa sin egen coaching filosofi 

IV. Hur man blir en bättre b ttre coach 

I. Hur påverka p verka motivationsklimatet? 

Target (sid 152 i Talangutveckling) 

Talangutveckling 

Task ask (uppgift): Uppgiften, träningsaktiviteter, tr ningsaktiviteter, struktur av 

passet 

Authority uthority (auktoritet): Idrottarnas möjlighet m jlighet att delta i 

beslutsprocesser 

Recognition ecognition (erkännande): (erk nnande): Vad som ger belöningar bel ningar 

Grouping rouping (gruppering): Hur man använder anv nder grupper 

Evaluation valuation (utvärdering): (utv rdering): Vad som gäller g ller som norm för f r 

utvärdering utv rdering och hur det utvärderas utv rderas 

Timing: iming: Hur lämpligt l mpligt tidsplanen är r för f r inlärning inl rning 

22 

23 

24 



1. Uppgiftens design (task design) 

• Gör r uppgifterna intressanta, varierande och innehållande 

inneh llande 

personlig utmaning 

• Assistera i måls m lsättning ttning - Sätt tt upp korttidsmål korttidsm 

• Hjälp Hj lp till utveckla effektiva inlärningsstrategier/metodik 

inl rningsstrategier/metodik 

• Ge möjlighet m jlighet att välja v lja uppgifter 

2. Auktoritetsnivå Auktoritetsniv (authority authority) 

• Ge möjligheter m jligheter att få f välja lja och ta beslut i 

inlärningsprocessen, inl rningsprocessen, tex. använd anv nd olika ledarroller, 

delta i beslutsprocessen, val av övningar vningar 

• Uppmuntra idrottaren att ta ansvar för f r deras egen 

inlärning inl rning och träningstid tr ningstid 

• Utveckla deras personliga kontroll och oberoende 

3. Uppskattning (recognition ( recognition) 

Belöningar Bel ningar är r en del av idrotten men de har inte 

alltid önskad nskad effekt, därf d rför: r: 

• Uppmärksamma Uppm rksamma individuell insats och framsteg 

• Ge alla individer beröm ber m när n r de förs f rsöker ker och gör g r sitt 

bästa sta 

• Ge feedback och beröm ber m enskilt 

25 

26 

27 



4. Gruppering (grouping ( grouping) 

Gruppsammansättning Gruppsammans ttning kan ge både b de ökad kad och 

minskad motivation beroende på p hur kriterierna för f r 

framgång framg ng ser ut 

• Se till att främja fr mja möjligheterna m jligheterna till att lära l ra i grupp 

• Uppmuntra samarbetslösningar samarbetsl sningar till träningsuppgifter 

tr ningsuppgifter 

• Variera gruppsammansättningen gruppsammans ttningen (individuellt, små sm och 

stora grupper) 

5. Utvärdering Utv rdering (evaluation ( evaluation) 

Hur idrottarna utvärderas utv rderas är r en av de mest 

framträdande framtr dande faktorerna för f r en prestationsmiljö. 

prestationsmilj . 

Innebörden Inneb rden av utvärderingen utv rderingen för f r individen är r en 

avgörande avg rande faktor. 

• Utveckla kriterier baserade på p ansträngning, anstr ngning, uthållighet uth llighet 

och framsteg mot individuella mål m 

• Involvera individen i ”sj självutv lvutvärdering rdering” 

• Gör r utvärdering utv rdering meningsfull 

6. Timing 

Hänsyn nsyn måste m ste tas till att t.o.m. på p elitnivå, elitniv , tränar, tr nar, 

lär r sig och utvecklas idrottare i olika takt 

• Ge tillräckligt tillr ckligt med tid innan man tar nästa n sta steg i 

utveckling 

• Tillåt Till t individen själv sj lv att bestämma best mma takten för f r optimal 

inlärning inl rning 

• Hjälp Hj lp idrottare med att göra g ra tränings tr nings-/t /tävlingsplanering 

vlingsplanering 

• Spendera lika mycket tid med alla aktiva 

28 

29 

30 



II. Vad är r coaching? 

Innebär hjälp att: 

• Att förstå sig själv i en bestämd situation 

• Att bli och fortsätta vara kompetent 

• Att lösa problem och konflikter 

• Att frigöra kreativitet i lösningar av uppgifter 

och utmaningar 

(Møller & Thomsen-Langagergaard, 2006, sid 135 i Talangutveckling) 

• I coaching är r idrottaren aktör akt r i den egna 

utvecklingen och i lösningen l sningen av sina egna 

utmaningar – genom coaching hjälper hj lper 

tränaren tr naren idrottaren i processen 

(Møller (M ller & Thomsen-Langagergaard 

Thomsen Langagergaard, , 2006) 

III. Att skapa sin coachingfilosofi 

• En viktig föruts f rutsättning ttning för f r att få f ut all 

potential i ungdomsidrott är r att få f 

information om de psykologiska 

dimensionerna av idrott 

31 

32 

33 



Att skapa en coachingfilosofi - grundsyn 

• Elitidrott är r ett kommersiellt företag f retag där d r 

framgång framg ng mäts m ts i vinster och i intjänade intj nade pengar 

• Ungdomsidrott däremot remot är r en arena för f r 

inlärning inl rning där d r framgång framg ng mäts m ts i personlig 

utveckling och individuella framsteg 

Nyckelprincip: Nyckelprincip Det viktigaste som barn får 

med sig från idrott är att det är kul 

• Coaching strategi: strategi Att vinna är roligt men 90% av 

tillfrågade spelare spelar hellre i ett förlorande lag än 

värmer bänken i ett vinnande lag 

IV. Att bli en bättre b ttre coach 

Nyckelprincip: Coachingens psykologi är en rad strategier 

för att kunna påverka andra på ett positivt sätt 

Coaching strategi: strategi Det har sagts att coaching är sunt 

förnuft. Strategierna som används här är inte bara sunt 

förnuft utan har även visat sig ge ökad motivation, god 

idrottsanda, ökad glädje till idrottandet och bättre 

prestationer 

34 

35 

36 



Att bli en bättre b ttre coach 

Nyckelprincip: Negativ coaching karakteriseras av 

bestraffning och kritik för att minimera misstag. 

Verkar genom att skapa rädsla 

Coachingstrategi: Coachingstrategi Bestraffning har oönskade sidoeffekter 

och skapar rädsla för att misslyckas. Rädsla för att 

misslyckas är motiverade, men inte genom viljan att 

prestera eller glädjen i att vinna/lyckas utan för rädsla 

för den plågsamma förlusten 


Nyckelprincip: Positiv coaching är utvecklad för att öka 

önskvärda beteenden och skapa positiv motivation 

istället för rädsla för misslyckande. Har ingen av de 

negativa sidorna hos negativ coaching 

Coaching strategi: Positiv coaching genom att betona ”att 

förbättra” istället för ”att inte göra bort sig” skapar ett 

önskvärt inlärningsklimat och skapar en positiv relation 

mellan tränare och aktiva 


Nyckelprincip: Nyckelprincip Det mest effektiva sättet att bygga önskade 

beteenden är att använda ”förstärkningens kraft” 

Coaching strategi: strategi Potentiella förstärkare är sociala 

beteenden som verbalt beröm, icke verbala signaler som 

leenden eller en applåd, fysisk kontakt som en klapp på 

axeln. 

Tänk på att olika strategier passar för olika personer – 

”don efter person” 

37 

38 

39 




Nyckelprincip: Framgångsrik coaching kräver skicklig 

användning av förstärkning. Utgå från vad varje spelare 

är kapabel att klara av för att sedan gå vidare. 

Coaching strategi: Att känna till de fyra principerna för 

beröm 

1. Var generös med beröm 

2. Ha realistiska förväntningar och beröm alltid förbättringar 

3. Ge beröm för önskat beteende så fort det sker 

4. Beröm insats/ansträngning lika mycket som resultat 


Nyckelprincip: Nyckelprincip En korrekt instruktion, betona inte de 

dåliga effekterna av att göra misstag. Betona istället 

vad som händer om idrottaren följer dina instruktioner 

Coaching strategi: strategi Praktiska råd för hur du ska reagera 

på misstag. 

• Ge uppmuntran direkt efter misstaget 

• Om idrottaren vet vad som ska göras räcker det med 

uppmuntran 

• Bestraffa inte när saker går fel 

• Ge inte korrigerande instruktion nedlåtande eller på ett 

straffande sätt 

Trestegsraketen 

(sid 43 i Idrottsledare för f r barn och ungdom) ungdom 

1. Börja rja med nåt n t som idrottaren gjorde bra (”bra ( bra jobbat, 

kom du rätt r tt till bollen”) bollen 

2. Visa och tala om det rätta r tta beteendet (”förs ( rsök k att slå sl 

igenom hela slaget”) slaget ) 

3. Avsluta med att uppmuntra till att fortsätta forts tta förs f rsöka ka 

(prova igen så s ska du se att du klarar det”) det 

41 

42 




Nyckelprincip: Att lära ut självdisciplin är ett viktigt mål i 

barn/ungdomsidrott. Men det behöver inte läras ut 

genom bestraffande kontroll. Positiv coaching kan 

användas även här. 

Coaching strategi: strategi Använd följande riktlinjer 

1. Bibehåll ordning genom att etablera klara förväntningar 

och ”lagregler” 

2. Involvera idrottarna i utvecklingen av lagets regler och 

arbeta för att skapa enhet kring att uppnå dem 

3. Sträva efter att skapa en balans mellan frihet och 

struktur 

Idrottens 




Tränarskap Tr narskap III 

Mental träning tr ning 

Avgörande Avg rande psykologiska färdigheter f rdigheter 

• Avslappning och aktivering 

• Koncentration (fokusera ( fokusera-byta byta fokus) 

• Mentala förest f reställningar llningar 

• Inre samtal 

• Måls lsättning ttning 

• En mental förberedelserutin 

f rberedelserutin 

43 

44 

45 



Mentala förest f reställningar llningar – 

Skapa eller återskapa terskapa upplevelser 

• En av de vanligaste mentala 

teknikerna 

• Kan användas t.ex. för förbättring 

av koncentrationen och 

självförtroendet, reglera anspänning 

och förberedelse för tävling/match 

Hur funkar det? 

• Muskelminne 

Skapar en aktivering som påminner 

om den verkliga rörelsen. 

• Skapar ritning 

Hjälper idrottaren att tankemässigt 

förbereda sig, skapar en ”ritning” 

som vi kan använda senare. 

• Förbättrar andra psykologiska 

färdigheter –ökad koncentration, 

ökat självförtroende, minska 

nervositet 

Måls lsättning ttning 

• Resultatmål Resultatm l – jmf med andra 

tex. placering, medaljer, mål m l i 

skytteligan 

• Prestationsmål 

Prestationsm l – jmf med sig 

själv sj lv tex. testresultat 

• Processmål Processm l (tr ( träningsm ningsmål) ) – jmf 

med sig själv sj lv tex. på p styrka 

46 

47 

48 



Exempel ”ishockey ishockey” 

Måls lsättningstrappan 

ttningstrappan 

Översteg versteg 

höger ger 

framåt fram 


vänster nster 

framåt fram 


höger/v ger/vänster nster 

bakåt bak 

Tränarskap Tr narskap IV. 

Observation 

• Använd Anv nd observationsschemat vid ett eller 

flera träningspass 

tr ningspass 

Tränarskap Tr narskap V. 

Hemuppgifter 

1. Du skall vid minst ett tillfälle tillf lle utvärdera utv rdera din egen 

coaching utifrån utifr n ”Coachens Coachens självutv sj lvutvärdering rdering”. . 

2. Samt följa f lja en erfaren tränare tr nare under ett eller flera 

träningspass tr ningspass (kan vara från fr n annan än n din egen 

idrott). 

3. Be en erfaren tränare tr nare följa f lja dig under några n gra 

träningspass tr ningspass för f r att få f feed-back feed back på din coaching. 

49 

50 

51 



Tränarskap – lästips: 

Psyksocial utveckling och bra träningsmiljöer: 

• Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 67-94) 

Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, 

SISU Idrottsböcker,2006 (sid. 93-116) 

Övriga lästips: 

• Idrottspsykologi, Hassmén, Hassmén & Plate, 2003 

• Praktisk idrottspsykologi, SISU Idrottsböcker, nov. 2009 

Coaching i praktiken: 

• Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, 

SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 116-156) 

• Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 35-52) 



• Utbildarhandledning, Plattformen, SISU Idrottsböcker,2006 

• Din tränarfilosofi, SISU Idrottsböcker, 2007 

Mental träning: 

• Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, 

SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 166-181) 



Nästa utbildningsnivå 

• Plattformen Barn och förpubertet 

”Lära att träna” 

• GTU nivå 1 Förpubertet och pubertet 

Inlärning ”Lära att träna och träna för att kunna träna” 

• GTU nivå 2 Efterpubertet till äldre ungdom 

Utveckling ”Träna för att tävla” 

• GTU nivå 3 Äldre ungdom till vuxen 

Prestation ”Träna för att vinna” 

52

(Microsoft PowerPoint - GTU Niv\345 1 Delt Tr\344narskap)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?