Nummer 3/2008 - Suomen Yrittäjät

Företagarna i Finland och svenskan 

Företagarna i Finland (FiF) har 

sammanlagt ca 100.000 medlemsföretag 

av vilka ungefär 40.000 hör 

till branchorganisationer och resten, 

ca 60.000 är medlemmar via lokala 

företagarföreningar och deras regionorganisationer. 

Tidningen Företagsnyckelns läsare 

hör huvudsakligen till den 

senare kartegorin där samtliga som 

registrerat sig som svenskspråkiga 

får tidningen sig tillsänd. Gruppen 

svenskspråkiga utgör ungefär 3.000, 

eller 5 procent av de 60.000 företagare 

som är medlemmar i FiF via sina regionorganisationer. 

Hur sköter då FiF information och 

service till sina svenskspråkiga medlemsföretag 

i dag? Det är en omfattande 

frågeställning så något enkelt 

svar på frågan kan man inte räkna 

med att hitta. 

Om vi börjar med att se hur svensk 

information och service är organiserad 

så märker vi snabbt att FiF inte har någon 

särskild avdelning för att hantera 

den svenskspråkiga biten. Meningen 

är att det som behövs på svenska 

skall produceras vid sidan av det 

finskspråkiga då när det behövs. Av 

ekonomiska skäl så sker det en ständig 

urskiljningsprocess som gör att största 

delen av det finskspråkiga materialet 

aldrig blir översatt till svenska. Endast 

det allra viktigaste materialet översätts 

till svenska och det här sker alltid efter 

särskilda beslut om saken. 

Bland det 50-tal anställda som FiF 

har så finns det 2-3 personer som har 

svenska som modersmål och det här 

motsvarar i stort den svenskspråkiga 

andelen av medlemskåren. 

Dessa svenskspråkiga FiF-anställda 

har alla andra uppgifter som 

utgör deras huvudsyssla. Svenskspråkig 

service kommer i andra hand i mån 

av tid och möjlighet. 

En stor del av den svenskspråkiga intressebevakningen, 

informationen och 

servicen faller därför i praktiken på 

Företagarnas Centraldelegation (FC) 

och dess medlemsföreningar Södra 

Finlands Företagarförening (SFF), 

Ålands Företagareförening (ÅFF) 

och Österbottens Företagarförening 

(ÖF) som alla har olika situation. 

Samtliga dessa var regionföreningar 

inom Småindustrins centralförbund 

innan Företagarna i Finland bildades 

år 1996. 

SFF har i dag inte längre egna medlemmar 

utan fungerar närmast som en 

serviceorganisation för i första hand 

Nylands Företagares ca 1.000 svenskspråkiga 

medlemmar och anordnar 

utbildning och aktiviteter för dessa. 

ÅFF med sina ca 200 medlemsföretag 

är fortsättningsvis i praktiken en 

regionförening men har numera status 

som branschförening inom FiF. 

I Österbotten har ÖF organisatoriskt 

sett en något komplicerad 

Kurt Häggblad, 

VD för Företagarnas Centraldelegation 

och Österbottens 

Företagarförening 

5 

ställning. ÖF är fortsättningsvis en 

regionförening med medlemmar 

från Kristinestad i söder till Karleby 

i norr. Men ÖF är numera också lokalförening 

inom Kust-Österbottens 

Företagare vars verksamhetsområde 

begränsas till de mellersta delarna av 

landskapet Österbotten. 

ÖF avknoppade för ett och ett halvt 

år sedan två lokalföreningar, Närpes 

Företagare med 200 företagare och 

Korsnäs Företagare med knappt 100 

medlemsföretag, och efter det har ÖF 

ca 1.200 medlemsföretag kvar i den 

egna föreningen. 

Det svenskspråkiga inslaget är 

som synes regionalt splittrat och påverkningsmöjligheterna 

begränsade 

på grund av de enskilda aktörernas 

ringa storlek. Behovet av samarbete 

är därför stort. 

Den gemensamma nämnaren för 

SFF, ÅFF och ÖF är Företagarnas 

Centraldelegation och dess uppgift 

som samarbetsorgan för de svenskspråkiga 

inom FiF är viktigare än 

någonsin. 

Företagsnyckeln 3/2008

Det ska börjas i tid...sid 8 

Det finns få unga bland företagarna, medan de högre åldersklasserna är 

väl representerade. Det är oroväckande med tanke på framtiden. Företagarna 

i Finland tar frågan på allvar. 

Allt fler elever vill driva företag...sid 9 

Programmet Ung Företagsamhet är helt klart på frammarsch. I en del skolor har 

tillvalsämnet varit så populärt, att lotten fått avgöra vilka elever som ska få plats. 

En förebild utan stora ord...sid 10 

Henry Backlunds tillvaro präglas av arbetsglädje. Därför är det automatiskt 

en positiv bild av företagarens vardag han förmedlar, både i egenskap av 

mentor och i de intervjuer han samtycker till. 

Företagsamhet = tro på sig själv..sid 12 

Fostran till företagsamhet i skolan innebär uppmuntran till aktivitet och 

självständighet. Målet är att rusta eleverna för det nutida, ständigt föränderliga 

samhället. Begreppet omfattar alltså mycket mer än att starta och driva 

företag. 

Elever har nytta av företagsskolning...sid 14 

Obligatoriskt företagande för alla elever i avgångsklassen är effektivt och ger 

eleverna en bra chans att testa sina idéer i praktiken. 

Företagarna i Sverige och Finland har samma utmaningar...sid 16 

De finlandssvenska företagarna har mycket mera gemensamt med kollegerna på 

andra sidan Östersjön än bara språket. Det framkommer med all tydlighet när jag 

träffar Anna-Stina Nordblad-Nilsson som är verkställande verkställande direktör för 

vår broderorganisation Företagarna i Sverige. 

Se upp för yrkestjuven...sid 18 

I dag rör sig pengar och arbetskraft smidigt över gränserna. Det här gäller 

också för yrkesbrottsligheten. Bekämpning av den organiserade brottsligheten 

är en viktig uppgift för myndigheterna. Hur ser situationen ut i Östra 

Nyland? 

Arvs- och gåvoskattereform på gång...sid 20 

Enligt regeringsprogrammet ska både den allmänna arvsbeskattningen och arvs- och 

gåvobeskattningen vid generationsväxlingar i företag och gårdsbruksenheter lättas. 

Målet för lättandet av den allmänna arvsbeskattningen är att lätta beskattningen av 

alla arvtagare. 

Kemikaliedirektivet kräver åtgärder...sid 23 

Mässkalendern hösten 2008....sid 27 

Företagsnyckeln 3/2008 

6

Företagsbilen...sid 24-26 

• Provkörning av nya Mazda 6 Sport Wagon, prisvärd och elegant 

mellanklasskombi 

• Ford Transit får sportigare profil och nya motorer 

• Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland 

• Ny generation dieslar hos Mercedes 

• Bilnotiser 

Södra Finland...sid 28-29 

• 72 Hour Race to Innovation 

Åland...sid 30-31 

• Nytt nätverk för teknik och projekt 

• Karlby gästhamn Finlands bästa 

• Full fart på öriket 

• Starta eget får egen portal 

• Nya ägare hjälper bryggeri växa 

• Jättemöte för bankanställda 

• Ökade resurser för kvinnors företagande 

Österbotten...sid 32-39 

• Stora slantar till unga och kvinnor 

• Dagens fråga 

• Sommarsmak för alla sinnen 

7 

Företagsnyckeln - 

språkrör för Finlands 

svenska företagare 

sedan 1997 

Chefredaktör: 

Kurt Häggblad 

Tfn (06) 356 0811 

kurre@osfofo.fi 

Redaktionssekreterare: 

Ann-Christin Wik 

Tfn (06) 356 0813 

acwik@osfofo.fi 

Redaktörer: 

Jonny Mattsson 

Tfn (018) 23 277 

ombudsman@foretagare.ax 

Thomas Palmgren 

Tfn (09) 229 229 58 

thomas.palmgren@yrittajat.fi 

Utgivare: 

Företagarnas Centraldelegation rf 

Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa 

Södra Finlands Företagarförening 

Ålands Företagareförening och 

Österbottens Företagarförening 

Adress: 

c/o Österbottens Företagarförening 

Sandögatan 6, 65100 Vasa 

Pb 289, 65101 Vasa 

Telefon: (06) 356 0810 

Fax: (06) 356 0815 

E-mail: foretagsnyckeln@osfofo.fi 

Prenumerationspris: 30 euro/år 

Tryckeri: Fram Ab, Vasa 

ISSN 1455-4607 

Utgivningstidtabell år 2008 

Nr Utkommer Material 

1 v. 8 25.1.08 

2 v. 16 20.3.08 

3 v. 24 16.5.08 

4 v. 39 29.8.08 

5 v. 48 31.10.08 


Det ska börjas i tid 

Det fi nns få unga bland företagarna, medan de högre åldersklasserna 

är väl representerade. Det är oroväckande med tanke på 

framtiden. Företagarna i Finland tar frågan på allvar. 

– Det är ytterst få som blir företagare 

före 30 års ålder. Företagarna i Finland 

har som organisation gått in för 

att ändra på det, säger skolningsombudsman 

Veli-Matti Lamppu. 

Lamppu är medveten om att enskilda 

företagare kan vara skeptiska 

till ställningstagandet. 

– Vi har förståelse för att någon 

frågar sig om det är nya konkurrenter 

vi hjälps åt med att skola. 

Men det är med tanke på samhällsnyttan 

som organisationen gått in för 

sin strategi. 

Från grundskola 

till högskola 

Företagarna i Finland har valt att 

påverka på många nivåer. Bland annat 

har organisationen startat Ung 

Företagsamhet r.f. Ung Företagsamhet 

erbjuder olika alternativ för grundskolor, 

yrkesläroanstalter samt högskolor. 

Verksamhetsledare fi nns ute på fältet 

för att koordinera verksamheten. 

Idag fi nns företagsamhetsfostran 

alltså på allvar med i skolvärlden. Den 

förverkligas i teori och genom praktiskt 

lärande. Idén är att ge eleverna 

både saklig information och konkreta 

kunskaper i ett tidigt skede. 

Trevlig sommar 

tillönskas alla 

våra läsare! 


– Det är viktigt att eleverna redan 

i grundskolan blir medvetna om möjligheten 

att bli företagare. En sund 

inställning till företagande gör att 

ungdomarna åtminstone inte bortser 

från möjligheten att starta eget. Alternativet 

fi nns med redan när det är 

dags för yrkesval. 

Inställningen mera positiv 

Verksamheten som koordineras av 

Ung Företagsamhet handlar om att 

sänka tröskeln för ett framtida företa- 

över 60 år 

51-60 år 

41-50 år 

31-40år 

högst 30 år 

8 

5,4 % 

12,9 % 

gande. Men för att nå det målet måste 

lärarna vara med på noterna. 

– Det är viktigt att företagsamhet 

och företagande fi nns med även i utbildningen 

av lärare. Ämnet är valbart 

än så länge, men vi har förhoppningar 

om att få med det som obligatoriskt 

inom lärarutbildningen. 

Allmänhetens inställning till företagande 

har faktiskt blivit mera positiv 

under senare år, vet Veli-Matti Lamppu. 

Mätningar görs i EU-länderna 

med jämna mellanrum, och i Finland 

verkar allt fl er inse den samhällsnytta 

företagen innebär. 

Text: Anne Manner 

Åldersfördelning 

18,1 % 

32,5 % 

31,1 % 

0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 

De äldre företagarna är i klar majoritet. Företagarna i Finland arbetar aktivt för att 

sänka tröskeln för unga att starta eget. 

9.5.2008 1

Allt fler elever vill driva företag 

Programmet Ung Företagsamhet är helt klart på frammarsch. 

I en del skolor har tillvalsämnet varit så populärt, att lotten fått 

avgöra vilka elever som ska få plats. 

Möjligheten att under ett års tid driva 

ett företag har verkligen fått ungdomarna 

på fötter. 

– Förklaringen är att eleverna får 

vara företagare på riktigt, berättar 

Raymond Wesander, verksamhetsledare 

för projektet Ung Företagsamhet 

i Södra Österbotten. 

– Eleverna gör allt som krävs inom 

ett företag. Det gäller allt från byråkrati 

till produktion, marknadsföring 

och försäljning. Naturligtvis måste 

bokföringen även skötas, precis som 

inom alla företag. 

Han vet att elever som valt ämnet 

ofta berättar om det i positiva ordalag 

för yngre årgångar. Det ökar såklart 

tillströmningen till kurserna. 

Positivare inställning 

Raymond Wesander fungerar som 

koordinator inom sitt geografiska 

område. 

– Jag besöker så många skolor som 

möjligt under våren och pratar om 

programmet. Allt sker i samarbete 

med skolorna och på deras villkor. 

Han konstaterar att inställningen 

till företagare och företagande överlag 

har blivit mera positiv. 

– Idag kan man i en skolklass fråga 

eleverna om någon har föräldrar som 

är företagare. Händer flyger tveklöst 

upp. För ett antal år sedan var det 

inte självklart att ungdomarna ville 

erkänna att de kom från en företagarfamilj. 

Raymond Wesander har fungerat som verksamhetsledare för Ung Företagsamhet i 

Södra Österbotten under några år, vid sidan av sitt eget företagande. Själv har han 

varit företagare i hela sitt yrkesverksamma liv, och dessutom under sin studietid. Han 

är glad att dagens elever har möjlighet att praktiskt driva företag. 

Inställningen och kunskaperna 

eleverna får i skolan sänker tröskeln 

för unga att starta egna företag. 

– Nåja, tröskeln är också av tradition 

lägre hos oss än på många andra 

håll i landet. Österbotten är ett företagartätt 

landskap. 

Dessutom är nätet av rådgivare för 

företagare riktigt väl utbyggt. 

Mentorer behövs! 

Det praktiska lärandet pågår inte enbart 

inom skolans väggar. En direkt 

kontakt till samhället och näringslivet 

har eleverna genom en mentor. 

– Vi har haft turen att hitta bra 

mentorer. En mentor ska inte fatta 

några beslut eller styra ungdomarna. 

Han eller hon ska vara ett bollplank, 

och enligt elevernas behov dela med 

sig av sina erfarenheter. 

Raymond Wesander passar på att 

upplysa företagarna om att nya mentorer 

behövs. 

– Jag hoppas att intresserade företagare 

tar kontakt direkt med mig, eller 

med företagarföreningen. 

Särskilt ansträngande behöver inte 

mentorskapet vara. 

– I praktiken träffas mentorn 

och eleverna kanske ett par gånger. 

Mentorn bör vara beredd på att kommunicera 

på ungdomarnas vis, det vill 

säga med hjälp av textmeddelanden på 

mobiltelefonen och genom e-post. 

Mentorn ska vara en god förebild, 

och ge en rättvis bild av företagarens 

verklighet. 

– Och naturligtvis är inte mentorns 

uppgift att marknadsföra sina egna 

produkter i skolan. 

Någon kanske snuddar vid tanken 

på oönskad konkurrens från ungdomarna. 

– Den som är rädd för konkurrens 

från det hållet, får hålla i minnet att 

ett företag inom Ung Företagsamhet 

Forts. nästa sida 

9 Företagsnyckeln 3/2008

under sitt enda verksamhetsår omsätter 

i snitt 200 till 300 euro. 

Mentorn är trots allt inte bara en 

givande part. 

– Oberoende om ungdomarna blir 

företagare eller inte efter skolan, så är 

de på väg ut i arbetslivet. De kan till 

och med vara blivande medarbetare 

eller potentiella samarbetspartners. 

Kliv över språkgränsen 

Ungdomarna får inte bara kunskaper 

om företagande. Det är uppenbart att 

självförtroendet mår bra av tillvalsämnet. 

Raymond Wesander har med 

egna ögon sett vilka framsteg de unga 

företagarna gjort. 

– Det var helt fantastiskt att se 

österbottniska, svenskspråkiga ungdomar 

stå på UF-mässan i Jyväskylä 

och sälja sina produkter. Den språkgränsen 

finns det många gamla, garvade 

företagare som drar sig för att 

överskrida! 

Text och foto: 

Anne Manner 

Ung Företagsamhet erbjuder olika alternativ: 

1. Egen ekonomi 

• Riktar sig till elever i årskurs 7-8. 

• Omfattar åtta lektioner. 

• Idén är att ungdomarna ska lära sig gestalta och planera sin egen framtid 

2. 24-timmars läger 

• Riktar sig till elever på andra stadiet 

• Läroanstalterna kan ordna lägren 

• Fokus ligger på att eleverna ska förstå företagsamhet och företagsverksamhet 

som helhet. 

3. Ett år som företagare 

• 14-20-åringar grundar företag och driver det under ett år. 

• Ungdomarna driver på eget initiativ ett företag, övar samtidigt grupparbete 

och rustas för arbetslivet. 

• En mentor fungerar som bollplank. 

4. Eget företag 

• Högskolestuderande grundar miniföretag. 

• Konceptet är i stort ett detsamma som under rubriken Ett år som företagare. 

• En del väljer att fortsätta driva företaget efter studierna. 

• Pilotförsök gjordes i Jyväskylä läsåret 2005-2006, och möjligheten erbjöds 

högskolorna 2007. 

En förebild utan stora ord 

Henry Backlunds tillvaro präglas av arbetsglädje. Därför är det 

automatiskt en positiv bild av företagarens vardag han förmedlar, 

både i egenskap av mentor och i de intervjuer han samtycker till. 

Föräldraplikt fick vd Henry Backlund 

att bli mentor för en grupp elever i 

grundskolan. 

– Min dotter valde att vara med och 

driva ett företag under ett år. Jag får 

nog erkänna att jag blev lite förvånad. 

Men samtidigt är det glädjande att hon 

verkar ha en positiv inställning till 

företagandet. 

Han håller inte med den rätt vanliga 

inställningen, som verkar kännetecknas 

av en ständig längtan bort från 

arbetet. 

– Det måste vara legitimt att gilla 

sitt jobb! 


För honom betyder arbetet både 

frihet och självförverkligande. Å 

andra sidan respekterar han att andra 

människor har en annan syn och lever 

i annorlunda situationer. 

Regler med ömsesidig nytta 

För Backlund är det lika naturligt att 

använda positiva ordalag om produkterna, 

företaget och företagandet. 

– Det är ingenting jag har tänkt ut. 

Det speglar helt enkelt min inställning. 

Men samtidigt tror jag nog att 

en företagare som talar varmt om sin 

10 

produkt, men klagar över sin tillvaro, 

kommer med dubbla budskap. I värsta 

fall kan trovärdigheten lida. 

Inte heller ser han lagenlig pappersexercis 

som något nödvändigt ont. 

– I egenskap av företagare har jag 

också själv nytta av de uppföljningar 

som regelverket kräver. Jag skulle inte 

vilja driva ett företag utan ekonomisk 

uppföljning, för att nu nämna ett exempel 

på de papper som ibland ger 

upphov till knotande. 

Dessutom vet han att byråkratin 

kunde vara värre. Dermoshop har två 

dotterbolag och kontor finns i Helsingfors, 

Tallinn och St Petersburg. 

– Vår byråkrati är nog av den lätta 

modellen, jämfört med den ryska.

Misslyckanden måste tillåtas 

Företaget Dermoshop jubilerar. Den 

numera välmående 25-åringen har 

sett både goda och riktigt usla dagar. 

Det som vid starten var ett företag 

i konfektionsbranschen är idag ett 

bolag som säljer hudvårdsprodukter 

över nätet. 

Trots framgången utstrålar företagaren 

ingen som helst kaxighet. 

– Att klara dåliga tider och kunna 

bygga upp en riktigt bra verksamhet 

föder ödmjukhet, förklarar han. 

Han vet mycket väl att en mängd 

faror lurar på vägen. Varje individ kan 

göra missbedömningar. Även ren otur, 

som företagaren inte kan gardera sig 

mot, kan drabba vem som helst. 

– Det måste också vara tillåtet att 

misslyckas. Det är ingen katastrof att 

komma till korta, och ur ett misslyckande 

kan en person hämta kunskaper 

och kraft att göra nya försök. 

Han lever som han lär och är varken 

skadeglad eller fördömande när 

det gått illa för någon. 

Långsiktigt tänkande 

Henry Backlund väger in många värden 

i företagets verksamhet. 

– Vi gör nog en del satsningar som 

inte är ekonomiskt försvarbara på kort 

sikt. Jag säger ”vi” därför att det finns 

styrelsebeslut på att tänka långsiktigt 

och att beakta mjukare värden. 

Dermoshops placeringsort kan förvåna. 

Verksamheten finns i Korsnäs, 

Boksluten direkt till 

handelsregistret 

Framöver vidarebefordrar skatteförvaltningen företagens 

bokslutshandlingar direkt till handelsregistret. Det nya förfarandet 

börjar tillämpas på bokslutsperioder som löper ut 

under 2008 för företag som använder deklarationsblankett 

6B. Boksluten är en del av skattedeklarationen och ska finnas 

med som bilaga. Bokslutsuppgifterna blir offentliga först då 

de nått handelsregistret. Företag som inte avger deklaration 

ska sända in sina bokslut direkt till handelsregistret. De 

nya reglerna gäller inte koncernbokslut. Dessa måste som 

tidigare sändas separat av företaget självt. (JM) 

Henry Backlund försöker inte med slipade argument framstå som någon god förebild. 

Men hans arbetsglädje och stora trivsel med vardagen lär nog ge en positiv bild 

såväl till konsumenter som potentiella företagare. 

långt från tillväxtcentra och välutbyggd 

infrastruktur. Här samlas 40 

personer för sitt dagliga värv. 

– Här finns bland annat pålitlig 

arbetskraft och goda nätverk. 

För tillfället planerar företaget en 

ordentlig utbyggnad, en riktig storsatsning, 

i Korsnäs. 

Samhällsnytta 

eller konkurrens? 

Som före detta kommunpolitiker 

vet Backlund att samhället behöver 

företag. Men visst kan det ligga en 

liten bävan i att få sällskap på marknaden. 

– Hm. Det behöver inte ligga någon 

konflikt i den frågeställningen. 

11 

Inte ens forna anställda, som valt att 

bli egna företagare i samma bransch, 

behöver vara arga konkurrenter. Det 

hela kan till och med utmynna i ett 

givande samarbete. Allt beror på i 

vilken anda människorna sadlar om. 

Henry Backlund överlåter åt varje 

individ, såväl ung som äldre, att själv 

fatta beslut om ett eventuellt framtida 

företagande. I egenskap av mentor har 

han gått in för att ge en ärlig bild av 

sin tillvaro, och vill varken övertala 

någon att starta eget eller avskräcka 

någon. 


Anne Manner 

Företagarbas blir 

landshövding 

Gunvor Engström som var VD för Företagarna i 

Sverige åren 2001-2006 har utnämnts till ny landshövding 

i Blekinge på den svenska sydostkusten. Hon 

tillträder i september och har ett sexårigt förordnande. 

Engström har senast verkat som VD för den norska 

nischbanken Bank2 i Sverige. Hon ser internationella 

möjligheter för näringslivet sitt nya landskap, eftersom 

läget är idealiskt med tanke på tillväxtländerna i östra 

Europa. (SvD/Näringsliv) 


Företagsamhet = tro på sig själv 

Fostran till företagsamhet i skolan innebär uppmuntran till 

aktivitet och självständighet. Målet är att rusta eleverna för det 

nutida, ständigt föränderliga samhället. Begreppet omfattar 

alltså mycket mer än att starta och driva företag. 

– Det finns företagsamma individer 

som inte är företagare, och det 

finns företagare som inte är företagsamma. 

Med den kommentaren ställer 

Bettina Backström-Widjeskog en 

vanlig föreställning på kant. Med sin 

doktorsavhandling ”Du kan om du vill 

- Lärares tankar om fostran till företagsamhet” 

vill hon bland annat fästa 

uppmärksamhet vid de möjligheter 

som företagsamhetsfostran ger. 

Backström-Widjeskog arbetar som 

lärare och pedagogisk stödperson 

på Svenska Yrkeshögskolan i Vasa. 

Hon är den första i Svenskfinland 

som doktorerar inom ämnet företag- 


samhetsfostran ur ett pedagogiskt 

perspektiv. 

Mer än krass ekonomi 

Redan år 1994 kom företagsamhet med 

som temaområde i undervisningen. 

Det är meningen att det ska genomsyra 

undervisningen på alla plan. 

– Och lärarna vill överlag fostra 

självständiga, initiativrika individer. 

Men definitionen är inte solklar. 

Fortfarande har många en snäv syn på 

vad företagsamhet innebär, och drar 

paralleller till företagande. 

En rätt vanlig missuppfattning är 

att företagsamhet handlar om enbart 

krassa ekonomiska värden, och det 

Bettina Backström-Widjeskog har granskat fostran till företagsamhet ur ett 

pedagogiskt perspektiv. 

12 

gör ordet onödigt värdeladdat. Samtidigt 

kommer den verkliga innebörden 

i skymundan, det vill säga den helhet 

som innebär aktivitet, självständighet 

och en förmåga att hänga med i 

arbetslivets snabba svängar. 

– Jag vill underlätta förståelsen för 

företeelsen och ge lärarna ett fastare 

underlag att hantera det arbete de 

redan faktiskt utför. 

Medvetna lärare 

en god grund 

Under arbetet med doktorsavhandlingen 

intervjuade Bettina Backström- 

Widjeskog 30 lärare. 

– Under intervjuernas gång kom en 

del underfund med att företagsamhetsfostran 

är betydligt vidare än många 

har för sig. 

I och med den insikten förändrades 

inställningen hos de skeptiska till 

betydligt mera positiv. 

– Medvetenhet hos varje enskild 

lärare är en grundförutsättning för 

att kunna göra undervisningen mera 

inriktad på företagsamhet. Det går 

knappast att skriva en handbok, riktad 

till lärare, om hur denna fostran i 

praktiken ska gå till. Metoderna måste 

varje lärare få arbeta fram i sin egen 

undervisning. Dessutom får vi hålla 

i minnet, att en matematiklärare och 

en som undervisar i exempelvis språk 

kan ha vitt skilda uppfattningar, och 

därmed även hanterar företagsamhetsfostran 

på olika sätt. 

Individen som helhet 

Bettina Backström-Widjeskog delar 

i sin avhandling in företagsamhet i 

olika typer; individuell, social och 

funktionell. Genom att bena ut begreppet 

i delar, får hon helheten att 

framstå som mera tydlig. 

– Att stimulera till individuell 

företagsamhet innebär en fokusering

på individen och en livslång personlighetsutveckling. 

Eleven uppmuntras till initiativtagande 

och målmedvetenhet. 

– Det är viktigt att atmosfären är 

tillåtande. Ett misslyckande är ingen 

katastrof, och ska inte ses som ett 

nederlag. 

Den sociala företagsamheten underlättar 

kommunikation och samarbete 

med andra. 

– Den förmågan stimuleras genom 

samarbete som präglas av trygg miljö, 

tillit och gemenskap. Ödmjukhet, empati 

och en konstruktiv syn på andra 

gruppmedlemmar värdesätts. 

Funktionell företagsamhet tangerar 

det som många förstår med 

begreppet. Här kommer de praktiska 

färdigheterna in, och en utveckling av 

handlingsförmågan står i fokus. 

Tillit även i arbetet 

Backström-Widjeskog konstaterar att 

skolornas strävan stämmer bra överens 

med samhällets förväntningar. 

– Allt förändras i rask takt numera. 

Det betyder att kunskaper ständigt 

behöver uppdateras, och ny vetskap 

sökas. Att självständigt söka information 

är inget större bekymmer för en 

företagsam individ. 

Det är precis sådana personer som 

de flesta arbetsgivare söker. Det är 

dagens platsannonser ett bevis på. 

Fostran hör inte bara hemma i 

skolan. 

– Det är viktigt att prao-elever och 

praktikanter bemöts på ett sätt som 

stimulerar företagsamheten. Det är 

viktigt att arbetsgivaren visar den 

unga personen tillit. Varken i skolan 

eller i arbetslivet får misslyckanden 

ses som världens undergång. Många 

värdefulla kunskaper föds genom 

försök och misstag. 

Den som vill ta del av avhandlingen 

kan kontakta Bettina Backström-Widjeskog 

per e-post: bbackstr@abo.fi 


Anne Manner 

 

 

13 


Elever har nytta av 

företagarskolning 

Obligatoriskt företagande för alla elever i avgångsklassen är 

effektivt och ger eleverna en bra chans att testa sina idéer i praktiken. 

Vid Ålands handelsläroverk har man 

haft ung företagsamhet på skolschemat 

i ett tiotal år. Det gångna läsåret 

har tredje årets merkonomstuderande 

drivit totalt 13 UF-företag. Peter 

Strandvik är lärare i marknadsföring 

och har under flera år dragit projektet. 

Han konstaterar att tvångsmässigt 

företagande kan uppfattas som motsägelsefullt. 

– En entreprenör har ju drivkraft 

och visioner, men här ska alla hitta 

på en affärsidé och driva företag. Det 

ger dock en god erfarenhet även om 

det inte alltid lyckas så bra. 

Ungt företagande är en del av utbildningen på Ålands handelsläroverk. Här är den 

ansvariga läraren Peter Strandvik med tre av sina framgångsrika elever, Caroline 

Sjöblom, Joakim Lindblom och Alexandra Dahl. 


Han konstaterar att företagandet i 

praktiken är svårt att få effektivt på 

skoltid. 

– Vissa verksamheter funkar ju inte 

på 45 minuter. Det krävs att eleverna 

jobbar kvällar och helger med sina 

projekt för att nå resultat. 

Lärarens roll viktig 

Strandvik framhåller att konceptet 

kräver en entusiastisk lärare som driver 

på och följer upp. Han sammanfattar 

också det viktigaste med UF: 

– Eleverna lär sig nog mer än de 

tror, att fatta snabba beslut, sköta 

14 

papper och bokföring och att hålla 

deadlines, precis som det är i ett riktigt 

företag. Varje företag ska även ha en 

hemsida och lämna in sitt bokslut till 

UF-centralen. 

Handelsläroverkets adepter har ofta 

gjort bra ifrån sig i UF-tävlingen och 

i år tog man hem utmärkelsen årets 

försäljare. UF-konceptet har också 

tillämpats vid Ålands lyceum och i 

yrkesskolan, men mera sporadiskt. 

En nyhet senaste år var att en elev 

kunde vara med i två UF-företag och 

några har utnyttjat det. Det är stor 

spridning på affärsidéerna, från konsultering 

och reklam till bageri och 

bokföring. 

– Hemsidor och fotokalendrar var 

tidigare populärt, konstaterar Peter 

Strandvik. 

Början på en karriär 

Bland årets UF-företagare finns Alexandra 

Dahl som tillsammans med två 

kollegor drivit Lightning, ett företag 

som tillverkat handgjorda ljus, både 

gjutna och geléljus i glas med olika 

dekorationer. 

Hon berättar att företaget gått bra, 

personligt utformade ljus är en populär 

julklapp, men att företagarkarriären 

inte passar henne. 

– Jag är nog en siffermänniska och 

siktar på jobb inom redovisningsbranschen, 

säger Alexandra. 

Joakim Lindblom och delägaren 

Axel Hägerstrand riktade in sig på 

reklambranschen med sitt företag 

Visible Advertising Group. De har 

producerat anteckningsblock med annonser 

som delades ut till studerande 

i sex olika skolor.

– Vi tyckte att det måste finnas en marknad för 

det. Företaget gick bra och vi höll budgeten, men 

försäljningen och layoutarbetet var tidskrävande. 

Det var inte lätt att få tag på alla reklamansvariga, 

säger Joakim som siktar på fortsatt företagande. 

Goda erfarenheter 

Ett gemensamt intresse var grunden till företaget 

Hembakt som drevs av fyra tjejer. Caroline Sjöblom 

förklarar att man först tänkte satsa på företagscatering, 

men att det var svårt att hitta kunder. 

Därför blev det bakverk i stället. Bland kunderna 

fanns både lärare och elever, men julmarknaden 

blev deras bästa inkomstkälla. 

– Det var en bra erfarenhet att bemöta olika 

kunder och ibland tvingas förhandla om priset. 

Storsäljaren var prinsesstårta, men även morotskakor 

gick bra åt. 

– Vi fick också se att marknaden är oförutsägbar. 

Vissa produkter sålde mycket bättre än 

väntat. 

Bageriet gick med vinst och lagom till sommaren 

blev det dividendutdelning för delägarna. 



NU 

FÖRMÅNLIGT 

Begagnade 

lager-, palloch 

butikshyllor. 

RAFAEL NUMMELA 

I lager finns truckhyllor, bärbalkar längd 1,5, 2,3, 

2,4, 2,75, 3, 3,3 och 4 m långa. 

Bärighet 1000-3000 kg/plan. Begär offert! 

RAFAEL NUMMELA 

Tel. 050 518 5122, 044 034 8808 (Anders) 

e-mail: info@rackman.fi Skrattnäsvägen 904, Pjelax 

Mässa flyttar närmare Arlanda 

I maj stängde Sollentuna Expo Center och i september 2008 slår 

Kistamässan upp sina portar. Genom att flytta verksamheten skapas 

en helt ny mötesplats i hjärtat av Kista Science City. Området har 

med Ericsson som bas utvecklats till ett betydande ICT-kluster och 

attraherar människor och företag från hela världen. Det har resulterat 

i en spännande mix av människor, kulturer och entreprenörskap 

som tillsammans bildar en dynamisk inramning för Kistamässan. 

Den direkta anslutningen till E4, pendeltåg och tunnelbana gör 

mässan lättillgänglig oavsett färdmedel och närheten till Arlanda 

flygplats skapar gynnsamma förutsättningar även för långväga och 

internationella kontakter. (JM) 


Intervju med Anna-Stina Nordmark-Nilsson, VD för Företagarna i Sverige: 

Företagarna i Sverige och 

Finland har samma utmaningar 

De finlandssvenska företagarna har mycket mera gemensamt 

med kollegerna på andra sidan Östersjön än bara språket. Det 

framkommer med all tydlighet när jag träffar Anna-Stina Nordblad-Nilsson 

som är verkställande verkställande direktör för vår 

broderorganisation Företagarna i Sverige. 

Det är lunchtid och liv och rörelse i 

Bobergs matsal, en lunchrestaurang 

högst uppe under takåsarna på NK: 

s varuhus i Stockholm när jag har 


möjlighet att träffa Anna-Stina över 

en bit mat och diskutera angelägna 

frågor med henne. 

Anna-Stina Nordmark-Nilsson, verkställande direktör för Företagarna 

16 

Foto: Linus Hallgren 

Vem är Anna-Stina 

Nordblad-Nilsson? 

Anna-Stina Nordblad-Nilsson kom 

som VD till Företagarna i augusti 

2007. Hon har erfarenhet från olika 

uppgifter i ledande ställning både 

inom den privata och den offentliga 

sektorn. 

Bland annat har hon hunnit med att 

vara Sjukvårdsdirektör i Stockholms 

läns landsting, VD för Piteå-Tidningen, 

Landstingsdirektör i Norrbotten, 

Vägdirektör i Norr- och Västerbotten, 

auktoriserad revisor samt haft olika 

styrelseuppdrag i både börsnoterade 

och sm-företag. 

Anna-Stina är född 1956 i Överkalix 

och har sålunda rötterna stadigt i 

norrländsk mark. 

Hon är gift med en företagare och 

har 2 vuxna barn, och intressant är att 

hon bor i Piteå och pendlar till Stockholm 

där hon också har en bostad. 

Är det månne det norrländska påbrået 

som gör att Anna-Stina ger ett 

intryck av att inte bara vara skärpt och 

vaken utan dessutom också uppenbart 

behaglig, livlig och omedelbar. Det 

känns som om det är lätt att få kontakt 

med henne. 

Hur mår företagarna 

i Sverige i dag? 

Frågan kan förstås på två olika sätt, 

men Anna-Stinas svar täcker båda. 

– Både småföretagarnas och deras 

organisation Företagarna mår bra i 

dagens Sverige. 

Högkonjunkturen har fört med 

sig ett välstånd som också kommit 

Text: Kurt Häggblad

småföretagarna till del såväl i Sverige 

som i Finland. 

En viktig företeelse som gäller 

båda länderna är att sm-företagens 

betydelse för landet ökar samtidigt 

som storindustrins betydelse minskar. 

Det här börjar vara allmänt både känt 

och erkänt och politiker oberoende av 

politisk bakgrund ställer sig allt mera 

välvilligt till småföretagarna, eller 

som Anna-Stina säger - alla vill krama 

företagarna. 

Motsvarar den borgerliga 

regeringen småföretagarnas 

förväntningar? 

Anna-Stinas svar kommer snabbt. 

Förväntningarna motsvaras nog i tal, 

men besluten dröjer. 

Företagarna har höga förväntningar 

på den borgerliga regeringen men det 

återstår att se vad som kan förverkligas. 

Tills vidare har effekterna av den 

nyvaknade politiska medvetenheten 

om småföretagarnas förträfflighet mest 

begränsat sig till att man kommer ihåg 

företagarna i tal. Tyvärr har det visat 

sig att avståndet från tal till handling 

ibland kan vara mycket långt. 

Regelverken måste ändras 

Enligt Anna-Stina Nordmark-Nilsson 

gäller det i slutändan att skapa goda 

verksamhetsförutsättningar för landets 

företag. 

Regelverken i både Finland och 

Sverige är i stort uppgjorda på de 

storas villkor och med tanke på den 

hårdnande globala konkurrensen 

måste förändringar göras som bättre 

beaktar sm-företagens och företagarnas 

situation. 

Bland annat företagarnas bristfälliga 

sociala trygghet behöver åtgärdas 

för att bli mera jämbördig med löntagarnas 

och på så sätt sänka tröskeln 

att bli företagare. Detta gäller Sverige 

såväl som Finland. 

Den globala konkurrensen sätter 

också ett hårt tryck på att sänka 

skatterna. Båda länderna har ett högt 

skattetryck vilket ger företagen sämre 

konkurrensförutsättningar i förhållande 

till företag i länder med lägre 

skattegrad. 

Det är en svår ekvation att lösa i 

tider med åldrande befolkning och 

stigande samhällskostnader. 

Anna-Stina Nordmark- 

Nilsson: företagarnas uppgift 

är att bedriva opinion 

Världen och samhället ändras och 

Företagarna har som organisation sin 

kanske största uppgift i att bevaka 

småföretagarnas intressen i denna 

utveckling. Mycket kunde bli bättre 

och mycket finns det att göra och det är 

Företagarnas sak att se till att medborgare 

och beslutfattare är informerade 

om småföretagarnas situation så att rätt 

beslut fattas. 

Foto: Kari Kemppainen 

Varsinais-Suomen Yrittäjät 

www.yrittajat.fi/varsinaissuomi 

Det är inte bara företagarna som är 

beroende av sm-företagens välmående, 

det gäller även arbetstagarna och hela 

samhället, i Sverige såväl som i Finland, 

säger Anna-Stina och ler. 

De flesta lunchgästerna har gått när 

intervjun är slut. Vi stiger upp och och 

jag följer Anna-Stina ut. Det är fredag 

eftermiddag och hon skall ännu hinna 

med mycket innan hon flyger upp till 

Skellefteå för att tillbringa veckoslutet 

hemma i Piteå. 

När hon skyndat iväg märker jag 

plötsligt hur lika vi i Sverige och Finland 

ser på saker och ting i allmänhet 

och företagarnas situation i synnerhet. 


Se upp för yrkestjuven 

I dag rör sig pengar och arbetskraft smidigt över gränserna. 

Det här gäller också för yrkesbrottsligheten. Bekämpning av den 

organiserade brottsligheten är en viktig uppgift för myndigheterna. 

Hur ser situationen ut i Östra Nyland? 

Den organiserade egendomsbrottsligheten 

från de baltiska länderna syns 

klart i Finland. Den allvarliga och yrkesmässigt 

organiserade brottsligheten 

är aktivare och mera disciplinerad 

än tidigare. Att man allt oftare kan se 

att brotten förövats av yrkesmän bekräftas 

av lokalpolisen i Borgå. 

Allt oftare sker brott i Östra Nyland 

som vittnar om stor yrkesskicklighet. 

Det är frågan om precisionstillslag 

där förövarna länsar ett företags kassaskåp 

eller företaget på de värdefullaste 

produkterna. 

– Vi talar inte enbart om elektronik 

eller sprit som på den gamla ”goda 

tiden”, säger Roger Ek på säkerhetsutrustningsföretaget 

Top Information. 

Det kan gälla hela produktgrupper 

som av en proffs lätt kan omsättas i 

praktiken. 


– Enligt brottsstatistiken ökar 

brottsligheten i Finland år för år. Totalt 

sett har antalet inbrott i företag på lång 

sikt minskat, medan snatteriet ökar. 

Nergången i inbrotten sammanhänger 

med att företagarna har insett betydelsen 

av säkerhetsutrustning som 

larmsystem och kameraövervakning, 

säger lokalpolisen i Borgå. 

Tjuvarna förbereder sig väl 

Förarbetet som organiserade kriminella 

utför inför ett brott kan förbluffa. 

De kan ha kännedom om en byggnads 

svaga punkter genom att ha följt med 

byggnadsarbetet på nära håll. Stora 

leverantörers system har slagits ut när 

man känner de svaga punkterna. Ett 

driftstopp eller ett stängt företag p.g.a. 

ett inbrott är en dyr historia. 

I Borgå domkyrka har installerats flera system för att täcka säkerheten inom olika 

sektorer berättar Roger Ek. 

18 

– Det viktiga är att säkerhetsföretaget 

kan ge den tid och sakkunskap som 

krävs för att hitta de svaga punkterna. 

Ett serviceavtal bör omfatta att systemen 

testas med jämna mellanrum och 

att t.ex. ackumulatorer byts ut med 

några års intervall menar Roger Ek. 

De som följer med utvecklingen 

slås ofta av hur lätt det är att minimera 

riskerna för ett avbrott eller en 

olycka. 

– Det är mänskligt att tänka att 

inget kommer att hända mig och mitt 

företag. Speciellt på mindre orter är 

många invaggade i en - numera ofta 

- falsk trygghetskänsla, och underskattar 

behovet av säkerhet. Det är just 

sådana företag yrkesbrottslingarna 

söker sig till. 

Se över säkerhetsutrustningen 

Ibland kan företagens säkerhetssystem 

vara föråldrade. En kamera med några 

år på nacken kan ha en låg upplösning 

speciellt vid dålig belysning. Bilderna 

är inte tillräckligt tydliga och hjälper 

inte då det gäller att identifiera förövaren. 

Vid genomgång av gamla system 

har det framkommit att en fjärdedel 

är delvis ur funktion. Glädjande är, 

att gamla VHS-bandspelare byts ut 

mot system som lagrar information på 

en hårdskiva. Information kan sedan 

skickas över nätet. 

Flyttar man in till utrymmen där 

det finns en säkerhetsutrustning bör 

man vara på sin vakt. Systemen kan 

vara bristfälliga. De egna behoven är 

utgångspunkten. 

Kameraövervakning kan utnyttjas 

på många sätt. Till ett rätt valt brottsanmälningssystem 

kan lätt givare för 

temperatur- fukt- och brandalarm 

integreras.

Försäkringsbolag ger rabatt 

Många försäkringsbolag beviljar 

rabatter om säkerhetssystemen är 

i skick. Rabatterna kan vara kännbara 

och kan således beaktas i en 

investeringskalkyl. Vanligt är att om 

man installerar ett alarmsystem som 

kopplas till en alarmcentral får man 

20 % rabatt på inbrottsförsäkringen. 

Ett installerat brandalarm kopplat till 

alarmcentral kan också sänka brandförsäkringsavgiften 

med 20 %. 

Övervakningssystem 

Industrispionage är en reell riskfaktor 

i dagens Finland. Det kan vara en 

konkurrent eller samarbetspartner 

som i misstag kommer in i utrymmen 

som han inte borde komma in i och 

ser intern information. Det kan också 

vara frågan om kriminella beställningsarbeten. 

– Jag uppmanar alla att se över 

sina system. En hylla kan skymma en 

rörelsedetektor eller så har den person 

som haft ansvaret för alarmet slutat på 

företaget och alarmet har glömts bort. 

Att upprätthålla säkerthetskunnandet 

Vid dörren står herr Ek. 

inom företaget är otroligt viktigt. Har 

man gett säkerheten hög prioritet kan 

man koncentrera sig på företagsverksamheten. 

Företagaren Roger Ek har utvecklat 

ett passerkontroll och arbetstidsövervakningssystem 

som kommunicerar 

direkt med Windows programvaran. 

– Jag undersökte marknaden för 

små och medelstora företag och 

Revisor ser faror med skattekonto 

Veteranrevisorn Pauli Vahtera gav i början av maj i en insändare i Kauppalehti 

uttryck för sin syn på risken för småföretagarna med skattekontoreformen. 

Staten planerar att införa ett gemensamt skattekonto för företagens alla skatterater 

och betalningar 2010. Vahtera noterar att regeringspropositionen är oklar 

och svepande på viktiga punkter, bland annat när det gäller förenhetligandet av 

förfallodagar. Han befarar att företagens likviditet försämras och vill se längre 

betalningstider, inte kortare. Redan nu måste företagen ut med 70 procent av 

skatterna innan de fått motsvarande inkomster. 

Även det automatiserade påföljdssystemet för små misstag slår orimligt hårt. 

Vahtera förutspår en ökning av påföljderna om skattekontot införs. Ett kodfel 

på en 20-euros betalning kan idag ge en straffavgift på 800 euro. Han frågar 

sig om sådant statligt beteende överhuvudtaget har stöd i grundlagen. 

Eftersom Finland behöver tiotusentals nya företagare de kommande åren, 

måste byråkratin lindras, inte förvärra den. Statens klåfingrighet måste få ett 

slut, anser Vahtera. (JM) 

Annonsera 

i Företagsnyckeln! 

märkte att små system ofta saknade 

egenskaper som företagaren ville ha. 

Dessutom är många system onödigt 

komplicerade för användaren. Vårt 

system är intelligent och varje dörrenhet 

är självständig. 



Trafikinformation 

över GPS-nätet 

Alla som använder GPS-navigator 

kan inom kort få aktuell trafikinformation 

direkt på skärmen. Destia 

Traffic (fd Vägverket) har skrivit 

avtal med flera navigatortillverkare, 

bland annat Tom Tom och Navigon. 

Förutom fakta om olyckor och köer 

erbjuds även kontinuerlig väglagsinformation. 

Uppgifterna som fås från 

Vägförvaltningen, städer, kommuner, 

alarmcentraler, radiostationer och 

meteorologiska institutet, sänds via 

Radio Suomis frekvenser till navigatorns 

RDS-TMC-mottagare. (JM) 

Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i Södra 

Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 50 x 60 mm 

är 60 euro! 

Deadline för nästa nummer är 29.8.2008. Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare 

Ann-Christin Wik, tfn 356 0810, acwik@osfofo.fi 


Arvs- och gåvo- 

skattereform på gång 

Enligt regeringsprogrammet ska både den allmänna arvsbeskattningen 

och arvs- och gåvobeskattningen vid generationsväxlingar 

i företag och gårdsbruksenheter lättas. Målet för lättandet 

av den allmänna arvsbeskattningen är att lätta beskattningen av 

alla arvtagare. 

Regeringen har överlåtit åt riksdagen 

en proposition om det andra skedet av 

arvsskattereformen, dvs. utvidgandet 

av arvs- och gåvoskattelindringen 

vid generationsväxlingar i företag 

och gårdsbruksenheter. Regeringen 

föreslår att den existerande lindringen 

utvidgas så att gårdbruksenheters och 

andra företags företagsförmögenhet 

värderas till 20 procent av värdet 

enligt värderingslagen i stället för det 

gängse värdet. Målet är att underlätta 

generationsväxlingar så att beskattningen 

inte skulle hota ett företags 

eller en gårdsbruksenhets fortsatta 

Skatteexpert Leena Romppainen på Företagarna i Finland 

tror att lagen skall bli godkänd före sommarsemestrarna. 


verksamhet och de arbetsplatser som 

verksamheten genererar. 

Enligt skatteexpert Leena Romppainen 

på Företagarna i Finland 

förväntar man sig att lagens skall bli 

godkänd före sommarsemestrarna. 

Riksdagsbehandlingen kommer att 

bli stormig. Skattelindringen och de 

stora linjerna motsvarar FiF:s linjer. 

Kritiskt är att vi inte kan undvika nya 

tolkningar - särskilt i början. 

Detaljerade innehållet i 

regeringens proposition: 

En del av arvs- och gåvoskatten kan 

lämnas odebiterad, om 

det i det skattepliktiga 

arvet eller den skattepliktiga 

gåvan ingår ett 

företag eller en gårdsbruksenhet. 

Villkoret 

för skattelättnaden vid 

generationsväxlingar 

är att den skattskyldige 

fortsätter att driva företagets 

verksamhet. Den 

som fortsätter verksamheten 

måste få en del 

av gårdsbruksenheten 

eller företaget (eller 

minst 10 % av de aktier 

eller andelar som berättigar 

till innehav av en 

gårdsbruksenhet eller 

ett företag). 

2 0 

Den nuvarande lindringen betyder i 

praktiken att ett företags tillgångar i 

stället för det normala värderingsgrunden, 

dvs. det gängse värdet, värderas 

till 40 procent av värdet enligt värderingslagen, 

Om företaget säljs inom 5 år efter 

beskattningen, debiteras den lindrade 

skatten höjd. 

Regeringen mål är att 

stödja fortsatt verksamhet 

Syftet med lindringen är att understöda 

företagare som fortsätter med 

verksamheten. Därför föreslås det 

att bestämmelserna om förlorandet 

av lindringsförmånen ses över så att 

upphörande med verksamheten eller 

en betydande minskning av den annat 

än tillfälligt jämställs med försäljning 

av företaget. 

Lindringsförmånen kan gå förlorad 

till exempel då ett företag, som 

ägs av ett företag som är föremål för 

generationsväxling, och som bedriver 

egentlig näringsverksamhet inom en 

koncern, säljs. 

Lindringsförmånen går dock inte 

förlorad, om upphörandet av verksamheten 

beror på att företagsverksamheten 

uppenbart är olönsam eller till 

exempel på arbetsoförmåga till följd 

av sjukdom. 

Regeringen föreslår också ändringar 

till inkomstskattelagens bestämmelser 

om överlåtelsevinstbeskattning. 

I praktiken innebär ändringen 

en skärpning av beskattningen ifall 

företagaren säljer ett företag på vilket 

generationsväxlingslindring tilllämpats. 

Som anskaffningsutgift för 

egendom som erhållits i arv eller som

gåva betraktas vid beräknandet av 

överlåtelsevinsten det värde som använts 

i arvs- och gåvobeskattningen, 

dvs. det gängse värdet. . Motiveringen 

är att egendomen redan beskattats 

antingen genom arvs- eller gåvoskatt. 

Det gängse värdet betraktas dock i 

dagsläget som anskaffningsutgift även 

vid överlåtelse av företagsegendom, 

på vilken generationsväxlingslindring 

tillämpats, och på vilket man inte tagit 

ut arvs- eller gåvoskatt till det fulla 

beloppet. 

Eftersom förmånen i form av skattelättnad 

utökas, finns det ingen orsak 

att bevara tilläggsförmånen i samband 

med beskattningen av överlåtelsevinst. 

Regeringen föreslår därför att 

inkomstskattelagens bestämmelser 

om överlåtelsevinstbeskattningen 

ändras. Det föreslås att man som 

anskaffningsutgift i de ovan nämnda 

fallen betraktar det belopp på vilket 

arvs- eller gåvoskatt erlagts. 

Om överlåtelsen äger rum inom 5 

år efter att beskattningen verkställts, 

går lindringsförmånen förlorad, och 

den fulla arvs- och gåvoskatten betraktas 

som anskaffningsutgift. 

Om överlåtelsen sker efter att 

verksamheten pågått i 5 år efter att 

beskattningen verkställts, ska som 

anskaffningsutgift i enlighet med 

lindringsbestämmelserna betraktas 

det undervärderade beloppet eller det 

högre anskaffningsutgiftsantagandet, 

dvs. 20 eller 40 procent av överlåtelsevärdet 

beroende på ägotiden. 

Lagändringen träder 

i kraft retroaktivt 

Lagarna avses träda i kraft genast efter 

att de antagits och blivit stadfästa. På 

de berördas begäran kan de nya lindringsbestämmelserna 

dock tillämpas 

retroaktivt redan på generationsväxlingar 

där skatteskyldigheten börjat 

den 16 maj 2008 eller senare. 

Text: 


De mest bebyggda havsstränderna 

finns i växande stadsregioner 

Finlands mest bebyggda havsstränder finns i de växande stadsregionerna 

Helsingfors, Åbo och Vasa. Obebyggda områden finns det mest av på landhöjningskusten 

i Bottniska viken och på öar utan vägförbindelser. Uppgifterna 

framgår av rapporten Bebyggda havsstränder som miljöministeriet låtit utföra. 

Rapporten offentliggjordes 7.5.08. 

I genomsnitt 41 procent av havsstränderna i Finland är bebyggda för åretrunt- 

och fritidsboende, hamnar, industri och trafik. Om man inte räknar med 

de öar som är mindre än 1 hektar, och som inte lämpar sig för byggande, är 

bebyggelsegraden för stränderna närmare 50 procent. 

Skillnader i användningen av 

landskapens och kommunernas stränder 

Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller nyttjandet av 

stränderna. Över 60 procent av strandlinjen i nästan var femte kommun är 

bebyggd. Av stränderna i de växande stadsregionerna, såsom Åbo- och huvudstadsregionen, 

har till och med 80 procent bebyggts. 

I landskapen Mellersta Österbotten, Satakunda, Östra Nyland och Kymmenedalen 

är ca hälften av havsstränderna bebyggda. Cirka 40 procent av 

stränderna i de örika områdena i Nyland och Egentliga Finland och cirka en 

tredjedel av stränderna i Lappland och Norra Österbotten är bebyggda. 

Fria stränder finns på öar och områden 

som inte lämpar sig för byggande 

Strändernas egenskaper, t.ex. höjdförhållanden och jordmån och deras läge och 

tillgänglighet, inverkar på möjligheterna att utnyttja dem för byggande. Mest 

fri strandlinje finns det på de mer svårtillgängliga öarna och områden som inte 

är så väl lämpade för byggande eller för rekreationsändamål. 

De fria stränderna är ofta splittrade i små avsnitt, vilket också inverkar på 

möjligheterna att använda dem som rekreationsområden. I de flesta landskap 

utgör andelen fria, över en kilometer långa, strandavsnitt endast 3-6 procent 

av den fria strandlinjen. Det är alltså ont om fria stränder, och en del av dem 

har redan planlagts för byggande. (Källa: Miljöministeriet) 

2 1 


Ny medlemsservice: 

Företagarnas radannonser 

Varför gå över ån efter vatten? Din blivande samarbetspartner eller den specialisthjälp du behöver finns kanske i 

grannbyn eller bara ett par kvarter bort. Tala om att Du finns med en förmånlig branschannons! 

Företagsnyckeln erbjuder nu en ny kontaktyta för medlemmar och läsare. De branschvisa radannonserna fungerar 

som en expertguide och hjälper Dig att hitta seriösa leverantörer eller affärspartners. Det finns mycket värdefull 

kompetens ute i regionerna. Alla annonsörer är medlemmar i Företagarna. Genom att vara med här når du ut 

till över 3.200 andra företagare. En annons kostar 25 euro. Vid helårsbokning (5 nr) betalar du endast 100 euro. 

För att annonsera här kontakta din regionförening eller ring (06) 356 0813. 

Bokförings- och disponentbyråer 

Raseborgs Disponent- och Bokföringscentral Ab 

Hangö-Ekenäs-Karis-Kimitoön 

VD Tina Grabber, tina.grabber@opkk.fi 

Tfn (019) 265 2382 

www.rfc.fi 

Bokföring 

Oy PlanetLink Ab 

Lundvägen 158, 

10570 Bromarv 

Tfn (019) 244 2309, 

050 327 8803 

asa.finne@planetlink.fi 

www.planetlink.fi 

Bokföring 

Ab Alfsol 

- Aktiva Redovisning 

Mariehamn 

Tfn (018) 22 500 

info@redovisning.ax 

Gåvor 

G&D Solbacka Smycken 

Eckerö 

Tfn (018) 38 021 

www.aland.se/solbacka 

gdsol@aland.net 


Nyland 

Webbsidor och 

IT-konsulttjänster 

Teknikfixarn 

Web: www.teknikfixarn.nu 

eMail: info@teknikfixarn.nu 

Tfn 045 124 4000 

Åland 

Bokföring 

Ålands Företagsbyrå Ab 

auktoriserad redovisningsbyrå 

Mariehamn 

Tfn (018) 29 044 

www.foretagsbyran.fi 

info@foretagsbyran.fi 

Mässor 

Mässforum Åland 

Eckerö 

Tfn (018) 38 021 

www.eckeromassa.com 

info@eckeromassa.fi 

2 2 

Bokföring o löneräkning 

Contera Ab 

Salutorget 4, Kristinestad 

Tfn (06) 211 0400 

info@contera.fi 

Psykologtjänster 

Educamentor Kb, 

Bo Mellberg 

Strandgatan 3, Vasa 

Tfn (06) 312 6084 

educamentor@netikka.fi 

Österbotten 

Översättning 

Översättningstjänst Bergman 

Kimovägen 733, Kimo 

Tfn 050 561 6878 

leila@spraktjanst.fi 

Bokföring 

Bäck & Vilén Företagstjänst 

Hovrättsespl. 23, Vasa 

Tfn (06) 320 9550 

www.back-vilen.fi 

info@back-vilen.fi 

Personaltjänster 

Donegroup Ab 

Pedersöre, Jakobstad, Karleby 

Tfn 010 387 2883 

www.donegroup.fi 

seppo.heino@donegroup.fi 

Revision 

Revisionsbyrå Kjellman Ab 

Stationsv. 1, vån 5, Jakobstad 

Tfn 050 350 5769, (06) 781 9870 

marten.kjellman@multi.fi 

Företagsnyckeln - 

språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997

Kemikaliedirektivet kräver åtgärder 

Många små och medelstora företag som själva importerar varor 

som faller under EU:s nya kemikaliedirektiv måste i år börja 

vidta åtgärder. I juni inleds förhandsregistreringen av existerande 

produkter, något som det lönar sig utnyttja. 

Ämnen (som sådana eller ingående i 

en beredning eller vara) som tillhör 

registreringsförfarandet får inte tillverkas 

eller släppas ut på EU-marknaden 

utan registrering. Avsikten är 

att samla in data om deras egenskaper 

och säkra en trygg användning. 

Registreringsplikten gäller ämnets 

tillverkare eller importör till EUområdet, 

ifall mängden är minst ett 

ton per år. 

Med ämnen avses kemikalier och 

produkter som avger kemiska ämnen 

vid användning. Exempel på vanliga 

produkter som omfattas av reglerna 

och som importeras till EU är bland 

annat skumsläckare, tonerkassetter 

till skrivare och kopiatorer, fyrverkeripjäser, 

olika rengöringsmedel, 

bilvårdsprodukter, tändare och färgpennor. 

Parallella system 

En stegvis registrering är möjlig för 

existerande ämnen, och för sådana 

som tillverkats minst en gång under 

perioden 1.6.1992-1.6.2007 men som 

inte då släppts ut på marknaden, så 

kallade infasningsämnen. Genom att 

förhandsregistrera ett infasningsämne 

kan företaget utnyttja tidtabellen 

för stegvis registrering. Denna sker 

graderat i tre skeden under en övergångsperiod 

fram till år 2018. Mindre 

aktörer som hanterar 1-100 ton per 

Foto: Hannu Hautala 

år ska göra sin egentliga registrering 

med början 2013. 

Ämnen som inte uppfyller kriterierna 

för registrering av infasningsämnen, 

eller som inte förhandsregistrerats, 

måste registreras efter 1.6.2008 

innan de får tillverkas eller släppas 

ut på marknaden. Sådana ämnen är 

i regel nya ämnen, som kommit ut 

på marknaden efter att Reach trätt i 

kraft. 

Förhandsregistrering 

Alla företag som vill utnyttja de tidsfrister 

som ges för registreringen av 

Många vanliga produkter som importeras 

till EU föranleder åtgärder under 2008 

till följd av kemikaliedirektivet Reach. En 

förhandsregistrering ger små importörer 

tidsfrist. 

2 3 

infasningsämnen (ämnen som redan 

fi nns på marknaden) måste göra en 

förhandsregistrering under perioden 1 

juni - 1 december 2008. En förhandsregistrering 

innebär att en liten mängd 

data om ämnet lämnas till den Europeiska 

kemikaliemyndigheten ECHA. 

På basen av detta kan tillverkare och 

importörer av samma ämne kontakta 

varandra för att göra den verkliga 

registreringen. 

Förhandsregistreringen görs elektroniskt 

till den Europeiska kemikaliemyndigheten. 

Gratis rådgivning 

En serviceenhet har byggts upp för 

att informera om Reach och svara på 

företagens frågor. Den upprätthålls av 

Finlands miljöcentral och Social- och 

hälsovårdens produkttillsynscentral. 

Tjänsten nås via hemsidan: http:// 

www.reachneuvonta.fi / och har information 

även på svenska och engelska. 

Telefonnumret är: 0400 393 033 eller 

040 590 4141 (kl 9-12). 

Myndigheterna och kemiindustrin 

har utarbetat en webbutbildning och 

en diapresentation om Reach, men 

vardera finns endast tillgänglig på 

fi nska. Beklämmande. 

I Sverige finns information om 

Reach på http://www.kemi.se/reach 

Ytterligare vägledning finns på 

ECHA:s informationssida för företag 

och myndigheter: http://reach.jrc. 

it/guidance_sv.htm 



Företagarna i Finland 


Alla tiders rekordpriser Billigare instegs- 

En kontinuerligt fallande dollar och kraftigt stigande råoljepriser har dominerat 

nyhetsflödet under våren, tillsammans med ökad inflationsoro i Europa. 

En efter en har tiodollarsvallarna på fel sida om 100-strecket brutits och den 

senaste noteringen var 132 dollar per fat. Orsakerna är samma som tidigare, 

men priseffekten har förstärkts av att allt fler placerare och spekulanter nu gett 

sig in i oljeaffärer. 

För bilister och åkeriägare är utvecklingen av pumppriserna hos oss en sorglig 

syn och även i södra Finland passerades allmänt den tidigare smärtgränsen på 

1,50 euro per liter för bensinen i mitten av maj. I norr är priset redan över 1,60. 

På ett år har dock bensinpriset stigit med cirka 10 procent, medan dieseloljan 

ökat med inemot 30 procent. För transportföretagen innebär prisnivån betydande 

press på lönsamheten, trots upprepade prishöjningar. Samtidigt kan noteras att 

villaoljan stigit ännu kraftigare, med hela 50 procent det senaste året. Även 

båtägare lär märka av övergången från brännolja till diesel i sjömackarna, som 

medför att priset gått från under en euro förra säsongen till dagens 1,40. 

Utvecklingen bottnar i bristande raffineringskapacitet för diesel, samtidigt 

som transporterna ökar och det säljs mer dieselbilar än någonsin. Prisskillnaden 

till 95-oktanig bensin har på ett år minskat från 29 till 13 cent per liter. 

Företagsnyckelns återkommande prisjämförelse i kustregionen bekräftar 

bilden. Bensinen har gått upp med i medeltal tio cent, medan dieseln blivit 18 

cent dyrare sedan i januari. Det var dock oroligt på marknaden under vecka 21 

och dagliga höjningar noterades. 

Bränslepriser i Svenskfinland 20.5.2008 (Teboil) 

Pumppris per liter 95E Diesel 

euro euro 

Karleby (automat) 1,469 1,359 

Jakobstad 1,489 1,339 

Vasa 1,484 1,369 

Åbo 1,489 1,369 

Mariehamn 1,539 1,419 

Pargas 1,464 1,359 

Karis (automat) 1,499 1,374 

Kyrkslätt 1,499 1,389 

Esbo 1,484 1,339 

Borgå 1,489 1,364 

Medelpris 1,490 1,366 


2 4 

modell av Alfa 159 

Nyligen har Alfa Romeo 159 börjat 

säljas med den mindre dieselmotorn 

på 1,9 liter även hos oss. 150-hästarsdieseln 

har partikelfilter som 

standard och förbrukningen anges 

till 5,9 liter/100 km. 1.9 JTDm med 

sexväxlad manuell låda blir samtidigt 

den billigaste 159:an med ett pris strax 

under 33.000 euro för sedanversionen. 

Därmed är Alfan 3.000-7.000 billigare 

än konkurrenterna i premiumklassen. 

I samband med 2008 års uppdatering 

har modellen blivit 45 kg 

lättare tack vare nya chassidetaljer 

i aluminium. På insidan märks nya 

säten och ny instrumentgrafik. Alfan 

är välutrustad med bland annat ESP, 

sju krockkuddar, luftkonditionering, 

farthållare och lättmetallfälgar som 

standard. Sportwagon är 2.000 dyrare 

och Q-Tronic-automatlådan betingar 

3.500 euro. 

Grekland är 

farligast för bilister 

De nordiska bilisterna lever förhållandevis 

säkert. Antalet trafikdödade 

per 100.000 invånare ligger i Norge 

och Sverige på fem personer årligen. 

I Grekland är motsvarande siffra mer 

än tre gånger så hög. Statistiken som 

tagits fram av norska Vägverket visar 

att Danmark och Finland hamnar 

något längre ned på listan med 6,1 

respektive 7,2 dödsfall per 100.000 

invånare. 

I ett större perspektiv är alla EUländernas 

siffror ganska låga. Varje år 

dödas drygt 1,3 miljoner människor 

i trafiken runt om i världen. Kina, 

Indien och Ryssland är bland de värsta 

länderna, men situationen är lika 

dyster i södra Afrika. 

Företagsbilens texter: 

Jonny Mattsson

Sportigare och starkare Transit 

Ford har utvidgat skåpbilsortimentet med en sportmodell av den korta Transiten 

med 6 kubiks skåp. Sportvan är försedd med den nya 2,2-litersdieseln på 140 

hk och har omfattande standardutrustning. Motorn som har ett maxvrid på 350 

Nm är kopplad till en sexväxlad manuell låda som ger lägre förbrukning. 

På utsidan märks frontspoiler, 18-tums lättmetallfälgar och möjlighet att få 

GT-ränder på huven. Komforten och säkerheten är hög med AC, elhissar och 

elspeglar, läderratt, stereo med CD-växlare, uppvärmd vindruta, regnsensor, 

dimljus samt passagerarkrockkudde som standard. ESP ingår numera på alla 

Transit utom de fyrhjulsdrivna. Sportvan kostar 34.900 euro. Som tillval finns 

exempelvis läderklädsel för 750 euro. 

Tungviktare som orkar 

För krävande transportuppdrag eller snabba landsvägsrutter finns nu även en 

ny femcylindrig TDCi-motor på 3,2 liter. Effekten är hela 200 hk och vridmomentet 

470 Nm. Motorn fås till de bakhjulsdrivna M- och L-modellerna med 

9, 10 eller 13 kubikmeters skåp med priser från 38.600 euro. Påslaget jämfört 

med 2,4-litersmotorn på 140 hk är 3.600 euro. Som tillval till de bakhjulsdrivna 

modellerna finns nu en större bränsletank på 103 liter. 

Transit-seriens lastbilsutbud har även utvidgats med en 460-modell som 

har en totalvikt på 4,6 ton. Lastförmågan stiger därmed till inemot två ton 

och bilen fås både som skåp och som chassi med enkel- eller dubbelhytt. 

Lastbilsversionerna fås i totalt 29 olika versioner till priser från 29.000 till 

44.000 euro. 

Ford har breddat Transit-utbudet med en sportversion, nya motorer och en tyngre lastbil. 

Folka för storfamiljer 

Volkswagen har lanserat en förlängd version 

av flexibilen Caddy. Axelavståndet har ökat 

med 32 cm och totalängden med 47 till 487 

cm. Bilen rymmer nu sju personer och erbjuder 

samtidigt 500 liter bagageutrymme. Priserna 

är 3-4.000 euro högre än för vanliga Caddy 

och startar på drygt 24.000 för 1,6 bensin. Två 

dieslar finns, 1.9 TDI på 105 hk som även fås 

med DSG-växellåda, samt 2.0 TDI på 140 hk 

för 33.550 euro. 

Nya dieslar i Mercedes 

Dieselpionjären MB har förnyat sina 

2,2-liters CDI-dieselmotorer i C- och 

E-klassen. Motorerna har samma cylindervolym 

men slaglängden har ökats 

och kompressionen sänkts. Samtidigt 

har man övergått till twin scroll-turbokonceptet, 

där ett större aggregat 

används för lågtrycksfasen och ett 

mindre för högtryck. Bränsleinsprutningssystemet 

har nu ett arbetstryck på 

2.000 bar. Resultatet är att motorerna 

nu ger sin maxeffekt vid endast 3.000 

varv. Dessutom har luckan mellan 

C220 och C320 fyllts med en ny 250version 

som har en effekt på 204 hk och 

ett vridmoment på 500 Nm. 

Mercedes C-klass har fått effektivare 

dieslar och nya miljöoptimerade 

versioner. 

Blue Efficiency är företagets miljökoncept 

för de båda minsta C-klassbilarna. 

Lägre förbrukning och utsläpp 

nås med hjälp av lägre vikt, högre 

utväxling, minskat luftmotstånd och 

lättrullande däck. C180K drar nu 6,5 

liter/100 km och C200 CDI endast 5,1 

liter i genomsnitt. Priserna är lägre än 

för standardversionerna och börjar på 

38.000 euro. 

Gulfs servicestationer återuppstår 

Mindre öl, korv och kattmat, mera service för bilar och bilister. Det 

är konceptet när Gulf-kedjan kommer tillbaka till Finland. Det sker 

på försorg av bil- och båtreservdelsföretaget US-Parts Finn-Am, som 

sedan 2003 sålt Gulfs smörjoljor. 

De många strukturförändringarna i branschen gör att det finns 

många frustrerade företagare som söker nya verksamhetsupplägg. 

Av Finlands 2.000 bensinstationer drivs en knapp tredjedel av egna 

företagare. 

Om ett par år räknar företaget med att ha 25-30 Gulf-stationer som 

i första hand inriktar sig på kompetent service för bilister samt ett bra 

sortiment bildelar och tillbehör. Bränslet köps från SEO. 

2 5 Företagsnyckeln 3/2008

Prisvärd helhet med stil 

Varannan ny bil är en kombi. Många 

mellanklassbilar har vuxit i storlek, 

däribland storsäljaren Mazda 6, som 

nu förnyats rejält. Den fick en bra start 

när biltidningen Tuulilasi utnämnde 

den till årets bil i Finland. 

Modellen väckte uppmärksamhet 

med sin formgivning när den ersatte 

626:an för sex år sedan. Den nya generationen 

känns välbekant trots att 

ingenting är som förr. Istället har 

dragen hämtats från sportbilen RX-8 

och crossovermodellen CX-7. Utmärkande 

är de svepande bakljusen och 

de skulpterade framskärmarna. Vikten 

har hållits nere tack vare nya material, 

medan de flesta bilar blir allt tyngre. 

Nya 6:an är lite större på alla ledder, 

kombin är faktiskt lika stor som 

en Volvo V70, men storleken döljs 

effektivt av den svepande taklinjen 

och de runda formerna. Utrymmena är 


goda, även i baksätet, men bakåtsikten 

hindras av breda stolpar och små 

sidorutor. Lastutrymmet imponerar 

och baksätet fälls med ett knapptryck. 

Nytt är att insynsskyddet följer med 

upp när luckan öppnas. 

Välutrustad familjebil 

Redan basversionen Classic med 1,8 

liters bensinmotor erbjuder full säkerhetsarsenal 

och adekvat komfortutrustning, 

exempelvis AC, elhissar runt 

om och fjärrstyrt centrallås. Priserna 

börjar på 25.000 för sedanversionen, 

halvkombin är 600 och kombin 1.000 

euro dyrare. Tvålitersmotorn är 2.500 

dyrare och dieselmotorn på 140 hk 

höjer lika mycket till. På toppen finns 

en fullutrustad sportversion med 170 

hk som kostar 37.000 eller 38.800 

med läderklädsel. 

Mazdas volymmodell lär bli den 

testade tvåliters Elegance-versionen. 

För 30.000 får man då en kombi med 

tvåzons klimatanläggning, aktiva 

nackstöd, farthållare och färddator, 

samt multifunktionsratt i läder, stereo 

Nya Mazda 6 har vuxit i storlek och har 

ännu mjukare former än föregångaren. 

Förarplatsen är sportigt utformad med 

röd mätarbelysning. 

2 6 

med sexskivorsväxlare samt 17-tumsfälgar 

och dimljus. 

Bland tillvalen kan nämnas dragkrok 

från 793 euro, parkeringsradar 

605 samt last-/hundgaller för 246 

euro. Femväxlad automatlåda kostar 

2.800 och metalliclack 550 euro. 

Fördel i konkurrensen 

Motorn är samma som förr och har 

samma effekt, men ekonomitrimmad 

och ska enligt deklarationen nu vara 

extremt bränslesnål. Den är varvvillig, 

men låter tyvärr också ganska mycket. 

Bilen känns heller inte riktigt så snabb 

som siffrorna anger. 

Den nya Mazdan är prisvärd 

och kan luta sig mot föregångarnas 

erkänt goda kvalitetsrykte, men får 

hård konkurrens från kusinen Ford 

Mondeo. Även nya Renault Laguna 

och uppgraderade VW Passat, nu med 

snålmotor på 1,4 liter, är högklassiga 

bilar med rymliga kombiversioner. 

Nyligen lanserades nya Citroën C5 

och i sommar kommer även Honda 

Accord i ny upplaga. Båda modellerna 

är mer slimmade och tar tydligt sikte 

på tjänstebilsförare. 

De kombiköpare som tittar mest 

på priset bör även ta en titt på bilarna 

i den mindre familjebilsklassen som 

också vuxit och ger mycket för pengarna. 

Mazda 6 Sport Wagon 2.0 Elegance 

Mått: 479 x 180 x 149 cm 

Axelavstånd: 273 cm 

Vändcirkel: 11,4 m 

Vikt/last: 1.405/545 kg 

Släpvagnsvikt: 550/1.500 kg 

Bagage: 519/1.751 liter 

Däck: 215/50-17 

Motor/effekt: R4 2,0i 16 V/147 hk 

Prestanda: 10,3 s/208 km/h 

Förbrukning: 7,2 l/100 km 

CO2-utsläpp: 171 g/km 

Tankvolym: 64 liter 

Pris: 29.990 euro 

Förmånsvärde: fri bilförmån 

640 e/mån, bruksförmån 475 e/mån

Mässkalendern hösten 2008 

Företagsnyckeln ger dig här det inledande mässprogrammet för höstsäsongen inom industri, 

service och handel i Europa. En mer komplett och uppdaterad kalender med länkar till alla viktiga 

mässor hittar du på Ålands Företagareförenings hemsida: www.foretagare.ax/masskalendern.htm 

14-20.7 International Airshow (flygplan, helikoptrar, teknik) Farnborough Airfield 

3-5.8 PURE (dam- och ungdomsmode, accessoarer) Olympia, London 

7-10.8 Copenhagen Int. Fashion Fair (mode, accessoarer) Bella Center, Köpenhamn 

12-15.8 NOR-FISHING (fiskeriteknik, fiskförädling, båtar) Nidaroshallen, Trondheim 

15-17.8 Style at Stockholm + Nordens Sko- & Väskmässa Stockholmsmässan, Älvsjö 

15-18.8 Formland (heminredning, design, presentartiklar) Messecenter, Herning 

20-23.8 Elmia Lastbil + Blåljus (transport, godshantering, räddning) Elmia, Jönköping 

21-24.8 Gave & Interiör (heminredning, textil, gåvor) Norges Varemesse, Lilleström 

24-25.8 Helsinki Fashion + Formex (mode, gåvor, inredning) Mässcentrum, Helsingfors 

25-28.8 Furniture + Interior Design (möbler, inredning) Skontohallen, Riga 

26-29.8 Offshore Northern Seas (olje-/gasteknik, transport) Forum, Stavanger 

27-30.8 TRÄ & TEKNIK (sågteknik, träförädling, snickeri) Svenska Mässan, Göteborg 

28-31.8 Formex + Textilmässan (heminredning, gåvor, design) Stockholmsmässan 

28-31.8 Holzmesse (sågverk, träindustri, snickeriteknik) Kärntner Messen, Klagenfurt 

29.8-3.9 IFA Consumer Electronics World (hemelektronik) Berlinmässan 

29.8-7.9 Caravan Salon (husbilar, husvagnar, camping) Düsseldorfmässan 

31.8-3.9 Florex + (trädgårdsteknik, blomsterhandel, floristik) Expo, Bryssel 

3-6.9 RIGAFOOD (livsmedelsteknik, förpackning, storkök) Kipsala Center, Riga 

3-5.9 Turvallisuus (säkerhetsteknik, brandskydd, räddning) Pirkkahallen, Tammerfors 

7-11.9 EuroCorr (rostskydd, ytbehandling) EICC, Edinburgh 

10-14.9 Elmia Husvagn & Husbil med camping Elmia, Jönköping 

12-14.9 GDS Premier Shoe Event (skor, lädervaror) Düsseldorfmässan 

12-16.9 Int. Broadcasting Convention (radio & TV-teknik) RAI, Amsterdam 

12-21.9 Int. Boat Show (motor-, segelbåtar, utrustning, båtliv) Mayflower Park, Southampton 

13-16.9 PROMOSEDIA (världsledande stolmässa) Mässcentrum, Udine 

13-16.9 Indigo Maison (möbler, heminredning) Expo, Bryssel 

16-18.9 Recycling & Waste Management (miljöteknik) NEC, Birmingham 

16-19.9 Prato-Expo + Unica + Intertex (mode, textilier) Milanomässan 

16-21.9 Automechanika (bilteknik, verkstad, service, verktyg) Frankfurtmässan 

17-19.9 Underleverantör 08 (metall, plast, elektronik, konsult) Pirkkahallen, Tammerfors 

18-21.9 100% Light-Design-Detail (möbler, heminredning, belysning) Earls Court, London 

20-28.9 Interboot (motor & segelbåtar, vattensport, utrustn.) Friedrichshafenmässan 

23-25.9 Aluminium (råvaror, produktionsteknik, ytbehandl.) Essenmässan 

23-25.9 Composites Europe (kompositteknik, material) Essenmässan 

23-25.9 Leisure Industry Week (nöjesindustri, event, konsert) NEC, Birmingham 

23-26.9 SMM (sjöfart, skeppsbyggnad, fartygs-/hamnteknik) Hamburgmässan 

23-28.9 Photokina (fototeknik, kameror, bildhantering) Kölnmässan 

24-25.9 Euro Expo - Lokala industrimässan Lugnet, Falun 

24-27.9 FINNBUILD + VVS (byggteknik, anläggning) Mässcentrum, Helsingfors 

24-27.9 Monaco Yacht Show (motor- & segelyachter) Port Hercule, Monte Carlo 

25.9-2.10 IAA Lastbil (transportfordon, utrustning, tillbehör) Hannovermässan 

28-30.9 Skandinaviska Sko- & väskmässan Bella Center, Köpenhamn 

28.9-1.10 Inter Meat/Cool/Mopro (livsmedelsindustriteknik) Düsseldorfmässan 

28.9-1.10 Hogatec (hotell, restaurang, gastronomi, storkök) Düsseldorfmässan 

30.9-2.10 Interplas (plast- & gummiteknik, maskiner, material) NEC, Birmingham 

30.9-3.10 SKYDD (arbetarskydd, säkerhet, brand, räddning) Stockholmsmässan, Älvsjö 

30.9-3.10 Aquatech (färskvatten-, renings,- avloppsteknik) RAI, Amsterdam 

2 7 


Välkommen med, nu första gången 

i Finland 6-9 oktober i Esbo 

Innovatioprofessor Kaj Mickos 

från Mälardalens högskola (www. 

mdh.se) har årtiondens erfarenhet 

av innovationer. Han har utvecklat 

en enkel metod med vilken en idé 

kan utvecklas till en produkt eller 

service på marknaden. Modellen är 

känd under namnet Innovation Factory. 

Innovation Stockholm använder 

framgångsrikt Mickos modell (www. 

innovationstockholm.se). 


72 Hour Race to Innovation 

Under tre intensiva dygn utvecklar du din egen ide effektivt i ett produktionssystem för 

innovationer. Kom med på ett innovationsäventyr som hämtar med sig ngt nytt i ditt liv. 

Syftet med denna 72 timmars 

innovationstävlig är att få en ide till en 

produkt eller tjänst på marknaden på 

72 timmar. Innovationsprocessen som 

normalt räcker länge, komprimeras 

till tre dygn. Sveriges TV 8 (www. 

tv8.se) har gjort en 10 delad serie om 

72 Hour Race to Innovation”. Under 

dessa uppstod 70 patenter av vilka 

hälften är sålda. 

Intensivskolning i Kaj Mickos 

”produktionssystem för innovationer” 

Du upplever 3 roliga och intensiva dygn, då innovations och idéerna blir produkter 

och tjänster på marknaden. 

Skolningen ger dig en ny förståelse och beredskap för att utveckla innovationer. 

Metoden fungerar i företag, privatlivet, organisationer och inom politik. 

Programets uppbyggnad 

Måndag 6.10.2008 kl 9-17 

Hanaholmens kulturcentrum i Esbo 

Inspiration, process introduktion, teambuilding 

Måndag 6.10. kl 17- torsdag 9.10 kl. 17 

”72 Hours Race” 

Workshop under 72 timmar (produkt eller tjänsteutveckling) 

Del 1 

• Idéer eller problem som fordrar en lösning 

• Konceptutveckling 

- Marknad/behov 

- Teknikgranskning 

- Skyddbarhet 

- Design 

- Resursbehov (tid /pengar) 

• Beskrivning av problemet 

• Nyhetsgranskning 

2 8 

Del 2 

• Proof of koncept. Konstruktion, teknisk 

lösning 

• Produktions och distributionsstudie 

• Industridesign 

• Prototyp 

• Marknadsföringsåtgärder 

• IPR-rätt 

• Förhandlingar och försäljningsavtal

Övriga uppgifter 

Envar deltagare och personal undertecknar ett sekretessavtal i början av kursen. 

Sekretess och pålitlighet är en del av Mickos koncept. 

Deltagarna indelas i tre grupper, två grupper utvecklar produkter och en tjänster. 

Grupperna väljer intrnt vilka idéer de utvecklar. Varje grupp utvecklar 

många idéer. Nya innovationer som uppkommer i gruppen ägs av gruppen 

gemensamt. I detta avseende utnyttjas praxis och avtal enligt svensk modell. 

Avtal för detta undertecknas före programmet inleds. Under kursen ordnas en 

presskonferens. 

Organisatörer: 

Företagarna i Finland tillsammans med Kaj Mickos Innovation Plant Ab. 

Samarbetspartners är Patent- och Registerstyrelsen, Arbets- och Näringsministeriet, 

Uppfinningsstiftelsen, Esbo Företagare, Helsingfors Företagare, 

Södra Finlands Företagarförening, Nyland TE-central, Sparbanksstiftelsen i 

Esbo-Grankulla samt Yksinyrittäjien Säätiö. 

Det gemensamma syftet är att hitta idéer för att effektivera Finlands innovationspolitik. 

Vem kan delta 

Med ryms högst 20 deltagare. De kan vara privatpersoner, företagare, 

anställda, organisationsmänniskor osv. Organisatörerna väljer de slutliga 

deltagarna. Eftersom det huvudsakliga arbetsspråket är engelska förutsätts 

flytande kunskaper i engelska. Vid valet av deltagare har även produkt- eller 

serviceidéen betydelse. 

Vi förutsätter att deltagarna förbinder sig att deltaga på hela intensivkursen 

dvs 4 dygn på Hanaholmens kulturcenter i Esbo. 

Anmälningar 

och deltagaravgift 

Anmälning före den 15 september till 

mari.savolainen@yrittajat.fi. fax (09) 

229 229 80 (till Mari Savolainen) eller 

per telefon (09) 229 229 34. Anmälningarna 

behandlas förtroligt. 

Vid anmälan bör du ange dina 

kontaktuppgifter, om du vill delta i 

produkt- eller servicegruppen samt 

om du eller företaget har en idé som 

kunde utvecklas. 

Eftersom denna tillställning är det 

första av sitt slag i Finland är priset endast 

en bråkdel av det verkliga priset, 

300 euro för ensamföretagare och 

privatpersoner, övriga företag och 

organisationer betalar 500 euro. I 

priset ingår programmet, inkvartering 

och mat. Kursavgiften faktureras före 

seminariet. Anmälan är bindande. 

Frågor: 

Thomas Palmgren (FiF), 

thomas.palmgren@yrittajat.fi, 

tfn 050 500 3384 

Risto Suominen (FiF), 

risto.suominen@yrittajat.fi, 

tfn (09) 2292 2932 

Vad är din nytta av att delta 

• en verklig möjlighet att utveckla din egen ide till produkt eller tjänst 

på marknaden 

• du lär dig en metod, genom vilken du kan göra dina idéer till produkter 

• du lär dig en innovativ modell att lösa problem 

• du får pröva på en modell, som fungerar i organisationer av olika typ 

och storlek 

• ekonomisk nytta 


ÅFF-kontakter: 

Ombudsman: Jonny Mattsson 

Kansli: Skarpansvägen 17, 

22100 Mariehamn 

Tfn: (018) 23 277 

GSM: 0457 526 7141 

E-post: ombudsman@foretagare.ax 

Hemsida: www.foretagare.ax 

Nytt nätverk för 

teknik och projekt 

Ålands Teknikkluster är namnet på en 

ny förening som samlar intresserade 

inom hela det tekniska området. Initiativtagarna 

ser framför sig en stor 

potential för åländska småföretagare 

genom att forskning och pilotprojekt 

kan främja ny produktion i landskapet. 

De första ideerna gäller miljöteknik, 

men föreningen siktar även på att bli 

ett forum företag, forskare, innovatörer 

och finansiärer. Föreningen leds 

därför av en bred styrelse med 13 

medlemmar. 

Karlby gästhamn 

Finlands bästa 

Personligt bemötande av hög klass 

vid ankomsten och var den avgörande 

faktorn när Karlby gästhamn på Kökar 

utsågs till årets gästhamn 2008. Diplomet 

utdelades av Finlands båtförbund 

och Finlands seglarförbund vid en fest 

på hotell Brudhäll i början av maj. 

Förutom att se till att gästerna känner 

sig välkomna ger kökarborna även 

uppskattad information om bygden 

och aktuella aktiviteter. 


Full fart på öriket 

Den åländska sommaren är intensiv med aktiviteter och festivaler som avlöser 

varandra. Även i år är det en spännande blandning av sport, musik, motor, 

kultur, segling och konst. En ny gren av det stora motorintresset på Åland är 

veterantraktorerna. I år hålls den första utställningen med Kvarnbo Lions Club 

som arrangör. Initiativtagare är ÅFF:s förre ordförande Sigvard Persson, själv 

traktorsamlare med fem olika modeller hemma. Bland annat en Ferguson TE25, 

Grålle, från 1949 som han renoverat i 15 års tid och en Valmet 15 från 1953. 

Sevärd är också utställningen av åländskt konsthantverk, Form.ax i Eckerö. 

Åländska sommarevenemang i urval 

18.5-31.8 Form.ax samtida åländsk design, Eckerö Post- och tullhus 

27-29.6 Ålands Countryfestival, Bastö 

28-29.6 Bella Åland 2008, italienska bilar och mc, Mariehamn 

10-12.7 Alandia Jazz Festival, Mariehamn 

11-13.7 Gustav Vasa-dagarna, Kastelholms slott 

12-13.7 Mariehamnsregattan 

12-16.7 Snipäventyret, Åland runt 

15-20.7 Ålands Sjödagar 

18-26.7 Rockoff Festival, Mariehamn 

19.7 Veterantraktorutställning, Geta 

24-26.7 Vikingamarknaden, Kvarnbo 

26.7 ÅMK Rallysprint, Ytterby Jomala 

2.8 EuroFord Nordic 2008, Badhusparken, Mariehamn 

9.8 Bug Nic #16, VW-träff, Mariehamn 

9-10.8 Bomarsundsdagarna 

10-16.8 Öppna EM för 5.5, seglingstävling, ÅSS Mariehamn 

23.8 Veteranmotorcykelträff, Bomarsund 

19-21.9 Skördefesten på Åland 

27-28.9 Viking Line Dog Show, Eckeröhallen 

26.10 Åland Marathon, Mariehamn 

3 0

Starta eget får egen portal 

Näringslivets organisationer och offentliga aktörer samarbetar för att göra 

det ännu enklare att få information om att bli företagare. En internetportal 

ska byggas upp under domänen startaeget.ax och där kommer ett 

heltäckande material att samlas. Därigenom blir det enklare för blivande 

företagare att orientera sig, hitta kontakter för personlig rådgivning och 

länkar för info om bland annat regler och finansiering. 

Med i samarbetet är landskapsregeringens näringsavdelning, Högskolan 

på Åland, JCI Mariehamn, Ålands Handelskammare, Ålands 

Teknologicentrum och Företagareföreningen. Redan till hösten ska de 

första åtgärderna vara genomförda och JCI planerar även en ny starta 

eget-mässa. 

Här är gruppen som planerar den nya starta eget-portalen. Från vänster 

Daniel Dahlén, Fredrik Pettersson, Ben Henriksson, Ulf Asplund, Thor-Björn 

Wik, Sanna Boman, Christer Kullman, Jenny Österlund och Robert Mansén. 

Nya ägare hjälper bryggeri växa 

Ålands Bryggeri bygger ut för att klara efterfrågan på ölet Stallhagen. 

Efter vinterns lyckade aktieemission som gav 1.500 nya ägare och en halv 

miljon euro i nytt kapital, ska kapaciteten fördubblas från dagens 200.000 

liter. Investeringen i bryggeriutrustning går på 300.000 och beräknas vara 

färdig i höst. Intresset för det åländska ölet växer och olika säsongsöl blir 

allt viktigare. Förutom påsk- och julöl finns även ett Oktoberfestöl. 

Jättemöte för bankanställda 

Åland står i slutet av augusti värd för Andelsbankgruppens årliga sommarträff 

och deltagandet slår rekord. 1.900 personer är anmälda och ger 

turismsektorn en kraftig injektion i slutet av sommarsäsongen. Ett stort 

antal aktiviteter som fiske, golf, konserter och museibesök ordnas för 

deltagarna. Till de mera spektakulära hör möjligheten att åka raggarbil. 

I samarbete med fyra bilklubbar ska banktjänstemännen få glida runt i 

V8-försedda amerikanska åk. 

Ökade resurser för 

kvinnors företagande 

Ålands statistik- och utredningsbyrå har i en 

omfattande utredning kartlagt kvinnoföretagares 

drivkrafter och motiv samt eventuella 

hinder för företagande Målet var att öka 

kunskapen för att bättre sätt ta tillvara den 

potential som finns i kvinnors entreprenörskap. 

Enligt statistiken har kvinnornas andel 

av företagarkåren stagnerat. 

Undersökningen visar även att kvinnoföretagens 

lönsamhet är lägre än genomsnittet, 

vilket delvis förklaras med försiktig prissättning 

och långsam tillväxt. Klara skillnader 

mellan könen finns när det gäller bransch. 

Männen startar företag inom bygg, transports 

och industri, medan kvinnorna dominerar 

inom personliga tjänster, utbildning, 

hälso-, och sjukvård. Kvinnor startar även 

sina företag senare i livet än vad männen 

gör. 

En framträdande grupp materialet är 

kvinnor som blivit företagare som unga, 

ofta direkt efter sin utbildning. De har högre 

utbildning, oftare en förebild, de startar med 

en kompanjon och vill framför allt investera 

för att utveckla sina företag. Här finns en 

potential att fånga upp. 

Bland förslagen till åtgärder för kvinnorna 

noteras: 

• inspirerande förebilder 

• mentorer och nätverk 

• ”lära sig ta betalt”-kurser 

• informationen om finansiering 

• tidigare information om företagande 

i skolorna. 

Ärliga bilar - 

www.zebrabil.ax 

- é härliga bilar 


Stora slantar till unga och kvinnor 

6,8 miljoner euro med sikte på livskraft i de österbottniska byarna. 

En del av den summan kan Studiefrämjandet i Österbotten 

r.f. kanalisera till mikroföretag. Möjligheten till olika former av 

stöd gäller både nya och redan befintliga företag. Unga och kvinnor 

står i fokus. 

Attraktiv livsmiljö, aktiva företagare samt sysselsättning på landsbygden, det är vad 

Studiefrämjandet i Österbotten genom Leader-programmet nu fokuserar på, berättar 

projektkoordinator Minna Nikula. 

– Studiefrämjandet har valt att inom 

Leader-programmet för åren 2007 

till 2013 särskilt stöda företag inom 

upplevelseindustrin och inom vård 

och omsorg. Det är inom de sektorerna 

som många kvinnor och ungdomar 

är verksamma. Vi vill förbättra 

chanserna för dem att stanna kvar på 

landsbygden. 

Det berättar projektkoordinator 

Minna Nikula. Hon är huvudsakligen 

stationerad i Bennäs, men besöker 

flitigt även Studiefrämjandets två 

andra kontor. De finns i Vasa och 

Närpes, och Nikula är verksam i hela 

svenska Österbotten, från Karleby till 

Kristinestad. 


Hon förklarar att Leader-programmet 

är en del av Studiefrämjandets 

program för landsbygdsutveckling. 

– Vi och TE-centralen erbjuder 

liknande tjänster, men TE-centralen 

koncentrerar sig på mera traditionella 

branscher, så som metall- och båtbranschen. 

Kreativitet, aktivitet, 

sysselsättning 

Leader-programmet vill gynna utveckling 

som siktar på att få bestående 

resultat. 

– Det som leder till bibehållen 

eller ökad sysselsättning på landsbygden 

står högt i kurs under den här 

3 2 

EU-programperioden. Ett syfte med 

Leader-programmet är att hjälpa de 

serviceformer som kompletterar och 

stöder de mera traditionella näringarna 

på landsbygden. 

Nytänkande och kreativitet råder 

det säkert ingen brist på, men det gäller 

för var och en att våga föra sin idé 

från tanke till handling. Minna Nikula 

hoppas att ungdomar och kvinnor ska 

förverkliga sina goda idéer. 

Och ramarna för vad som kan 

stödas är inte särkilt snäva. Det är 

mycket som ryms inom det som kallas 

upplevelseindustri. 

– Här avses arkitektur, design, 

film och foto, litteratur, konst, marknadskommunikation, 

media, mode, 

musik, måltid, scenkonst, turism och 

besöksnäring samt upplevelsebaserat 

lärande. 

Mödan värt att ansöka 

Än så länge finns det så gott om pengar, 

att de företag som fyller lagens 

krav kan räkna med att få stöd. 

– Vi behöver inte ställa två bra 

alternativ mot varandra. Alla får, förutsatt 

att ändamålet är ett sådant som 

programmet avser. 

Företagen får ha högst nio anställda 

och ledningen ska vara i åldern 18-63 

år. 

Leader-programmet erbjuder bland 

annat investeringsstöd. 

– Stödet uppgår till 20 procent av 

anskaffningskostnaden, och anskaffningens 

minimisumma är 5.000 euro. 

Investeringen kan omfatta maskiner, 

fastigheter eller mark. 

Det finns också stöd för utvecklingsåtgärder. 

Befintliga och blivande 

mikroföretag kan exempelvis få 

konsulthjälp och stöd för marknadsundersökningar.

Leader erbjuder även startstöd vid nyanställningar. 

– Om ett företag anställer en person, kan vi stå för 50 

procent av lönekostnaden under två års tid. Om företaget 

anställer två personer, finns möjlighet att få samma procent 

på bådas löner, men då under ett års tid. 

Det är alltså stora pengar det handlar om. Nikula hoppas 

att ingen ska dra sig för omaket att göra en ansökan. 

– Den kan verka krånglig, med alla bilagor som krävs, 

men vi hjälper så gärna till! Lönen för mödan är så pass stor, 

att det inte lönar sig att misströsta. 

Information och hjälp kan dessutom sökas exempelvis 

hos VASEK i Vasa, Concordia i Jakobstad och Dynamo i 

Närpes. Studiefrämjandet samarbetar med dem alla. 

Information och blanketter finns också på Studiefrämjandets 

hemsida: www.studieframjandet.fi. 

Text och foto: Anne Manner 

Nya ÖF-medlemmar 

• Estetiq, Vasa 

• Frenor, Ytteresse 

• Kenth Nedergård, Solf 

• Kim Westerlund, Vasa 

• Sepcons, Bennäs 

Programmets mål är att ge deltagarna en 

beredskap att hantera företagsledning och 

ledarskap i dagens utmanande värld. 

Programmet startar i september 2008. 

Mera info: 

Tfn 050 362 6746 

Björn West 

www.hanken.fi 

west@hanken.fi 

ÖF:s kontor 

3 3 

VÄLJ OSS 

när det gäller: 

- cnc-bearbetning 

- underleveransarbeten 

KOCK 

Verkstad 

Uthyres i Vasa Säljes i Sundom 

Vörågatan 13 Bymossavägen 25 

KONTORSUTRYMMEN, 97 m 2 PARHUSBOSTÄDER 

i modernt affärshus nybyggnad 

goda parkeringsmöjligheter färdigställs sommaren 2008 

Närmare 

uppgifter ger 

Besöksadress: Sandögatan 6, Vasa 

Postadress: Pb 289, 65101 Vasa 

Tfn (06) 356 0810 

foretagarföreningen@osfofo.fi 

Forsby, 

Pedersöre 

tfn 050-343 2626 

Tel (06) 320 9100 eller 0500 660 126 

2008 / 2009 


Dagens fråga 

Företagande och företagsamhet är huvudtema i årets sommarnummer 

av Företagsnyckeln. Därför vill vi denna gång ta del av 

några medlemmars tankar kring företagandet: 

Varför valde du att bli företagare? Vad är det bästa med att vara 

företagare, och finns det något som inte är så bra? Innebär sommaren 

någonting speciellt för verksamheten? 

Jeanette Ljungars i Oravais är 

verksam inom två företag. Inom 

Mixshop Ab Oy har hon hand om 

pappersarbetet. Inom företaget Spirit 

of Joy sysslar hon med hudvård och 

make-up. Hon har varit företagare 

sedan 1991, och hunnit med olika former 

av verksamhet. Bland annat har 

hon drivit en sommarrestaurang. 

– Jag blev företagare för att jag 

alltid varit full av idéer. Jag uppskattar 

den frihet och flexibilitet som företagandet 

innebär. 

Jeanette Ljungars upplever att hon 

i egenskap av företagare får utlopp för 

sin kreativitet. 

Det som kunde vara bättre är den 

sociala tryggheten. 

– Den är ju sämre för oss företagare 

än för löntagare. Skulle det hända 

någonting kan konsekvenserna vara 

förödande. 

Inkomsten är givetvis också mera 

varierande för en företagare. 


Efterfrågan på skönhetsbehandlingar 

påverkas inte av årstiderna. 

Därför innebär inte sommaren någon 

förändring inom den verksamheten. 

Företaget Hannelen Mökit - Hanneles 

stugor, Björköby, drivs av 

Hannele Holm. Hon är inne på sitt 

fjärde år som företagare. 

– Jag har varit hemmamamma, och 

konstaterade att jag var för gammal 

för arbetsmarknaden. Men något ville 

jag göra utöver hemarbetet, och därför 

blev jag företagare. 

Hannele Holm ser självständigheten 

som den bästa ingrediensen i 

vardagen. Och några nackdelar värda 

att nämnas ser hon inte i sin tillvaro, 

som präglas av trivsel. 

Sommaren är högsäsong för företaget 

Hanneles stugor. Gästerna börjar 

strömma till på allvar i maj månad, och 

säsongen pågår till slutet av september. 

3 4 

Att bostadsmässan ordnas i Vasa syns 

i stuguthyrarens verksamhet. 

Företagarens arbete innebär uthyrning 

av överanttningsstugor, med allt 

vad det innebär. 

– Jag sköter om mina stugor och 

har hand om bastueldningen. 

Hannele Holm är medlem av Pro 

Björkö, en grupp företagare som 

hjälps åt att ta hand om besökare. 

– Vi köper tjänster av varandra och 

samarbetar. Genom att ringa en av 

oss, går det att få ett helt paket med 

service. Vi fixar till exempel busstransport, 

mat, guidning, båtfärder, fiske 

och övernattningar. 

Stefan Källström i Karleby har 

varit företagare på heltid sedan 1980talet. 

– Fast i praktiken har jag väl varit 

företagare ända sedan jag föddes. 

Företaget Källströms Persienn Ab är 

ett familjeföretag, och Stefan har vuxit 

in i persiennfabrikens verksamhet. 

Något annat har inte varit aktuellt. 

– Jag är företagare för att det helt 

enkelt blev så. Vad som är bäst med 

att vara företagare har jag inte kommit 

underfund med. 

ÖF:s kontor är semesterstängt 

7.7-1.8.2008

Stefan Källström är verksam i en 

bransch där konkurrensen är hård. Det 

märks. 

– Den svåra biten med att verka 

som företagare i vår bransch är kombinationen 

mycket arbete och lite 

betalt. 

Själv arbetar han mest med försäljning 

och montering. Kundkretsen 

finns främst i närområdet. Han deltar 

också i produktionsarbetet. Sammanlagt 

tre personer är sysselsatta med 

produktionen. 

Sommaren innebär högsäsong i en 

bransch som skyddar människor från 

oönskat solgass. 

– Från april till midsommar är 

det kaos. Efter det blir tillvaron lite 

AB Kock Metall OY 

Till vårt kärnkunnande hör bearbetning 

och svetsning av av aluminiumkonstruktioner,CNC-fräsning. 

CNC plasmaskärning/Gas 

Huvudprodukter är idag verktygs- och 

ringlådor för tunga fordon samt aluminiumbåtar,aluminiumlyktor,invalidrampar, 

underleveranser till industrin mm. 

AB Kock Metall OY 

Kockvägen 43, 68920 Forsby 

www.kockmetall.fi, kkock@multi.fi 

Tel.0500-789708 

Må–fr 10–16 

Smaklig husmanskost mitt i stan 

även beställningsrestaurang & catering 

Under perioden 11.7–10.8 även kvällsoch 

helgöppet med speciell à la carte meny! 

Må–fr 10–21, lö–sö 12–18 

2st beg. Tomra Uno returautomater till salu. 

(inklusive en extra vagn / automat) 

PRISBEGÄRAN 

2.500 euro / st (moms 0%) 

motsvarande nypris ca 6.000e (moms 0%) 

STENCO & STEN´S 

Kenneth Stén 

tel. 0207 691 203 

e-post: kenneth@stenco.fi 

mindre kaotisk, men pågår nog också 

under hösten. Efter julen blir det däremot 

alldeles tyst en månad framåt. 

Man kan säga att när solen börjar lysa, 

så kommer efterfrågan igång. 

Jan-Erik Granskog i Nämpnäs 

blev företagare i sakta mak. Intresset 

för hans snickeriprodukter steg, och 

samtidigt var Granskog trött på sitt 

lönearbete. 

– Någon gång på 1990-talet blev 

jag företagare mera på allvar. 

Numera går den mesta tiden åt i 

snickeriet, men jordbruket pockar 

också på uppmärksamhet. Och i 

snickeriet föds en mängd varierande 

produkter av trä. 

Andra upplagan har 

kommit! 

Från bokhandeln 

eller 

direkt från författaren 

050 560 6639 

anne.manner@pp.malax.fi 

Ha en skön 

sommar! 

– Gaffeln är bred, skrattar företagaren. 

Jan-Erik Granskog värdesätter friheten 

han har som företagare väldigt 

högt. Nackdelen med företagandet är 

osäkerheten. 

– Det går inte att planera på samma 

sätt som en löntagare kan. Det är 

omöjligt att veta hur mycket arbete 

man har i framtiden, och det innebär 

naturligtvis en ständig osäkerhet inför 

morgondagen. 

Sommartid innebär högsäsong i 

Jan-Erik Granskogs snickeri. Alla 

slags produkter går åt i större omfattning 

än vanligt. 

Text: Anne Manner 

Information om 

ÖF:s rådgivare och 

medlemsförmåner 

hittar Du på våra 

hemsidor 

www.osfofo.fi 

TRANSPORTER INOM NORDEN 

NTC Transport erbjuder transporttjänster 

inom Norden, med speciell inriktning på 

trafik mellan Finland och Sverige. 

Tfn (06) 781 5200 ntc-transport.fi 

Arbetssäkerhetskort 

Grundkurs/Fortsättningskurs 

Stig Kronlöf 

tel 0400 161 689 


Sommarsmak för alla sinnen 

Påståendet att Vasa är Finlands soligaste stad skriver alla inte 

under. Men att Strampen kan ståta med den största och soligaste 

terrassen i Vasa är rena rama sanningen. 

Den anrika restaurangen håller sig 

med goda grannar; havet, Hovrättsparken 

och stenbelagda gator. De 


kullriga gatorna leder osökt tankarna 

till forna tiders hästdragna ekipage, 

och de gamla träden ramar värdigt in 

den gula paviljongen. Allt ger en försmak 

på vad som väntar inuti restaurangen 

med sin 140-åriga historia. 

Strampens dukade bord inför lunchen, 

som alltid erbjuder två varmrätter. Det 

ena alternativet är alltid en fiskrätt. 

– Det är också många som väljer 

salladslunchen, berättar Robert Ekman. 

Vädret avgör hur många som kommer 

för att mätta magen här. 

– Är det riktigt regnigt och ruskigt 

kan antalet lunchgäster vara mellan 50 

och 100. Vid vackert väder kan vi ha 

uppemot 400 personer. Och då är det 

naturligtvis många som vill sitta ute och 

äta. 

När löven väl spruckit ut, ligger den gula paviljongen väl inbäddad i doftande grönska. Omgivningen förbereder gästen på den 

gammaldags charm som sveper emot redan på tröskeln. 

3 6 

– Ja, läget är verkligen idealt, konstaterar 

Robert Ekman, som ifjol tog 

över verksamheten. 

Paviljongen kräver underhåll och 

både nuvarande ägaren och fadern, 

företrädaren, har gjort stora satsningar. 

Väggar, tak och golv är förnyade och 

försedda med isolering. I vintras fick 

taket ny panel, i passande stil.

Han - precis som företrädaren, 

fadern Christer Ekman - har nogsamt 

bevarat paviljongens stil. Varje 

renovering har utförts med så varsam 

hand, att den moderna komforten 

känns men inte syns annat än som ren 

fräschör. 

– Väggar och tak har försetts med 

isolering, och också golvet är nytt, 

berättar Robert Ekman. 

Isoleringen var nödvändig för 

fjolårets nyhet. För första gången höll 

Strampen öppet ända fram till julen. 

Forts. nästa sida 

Hovrättsparken är en av Strampens närmaste grannar. En ingång till terrassen 

välkomnar besökare från parkens håll. 

Till den byggda terrassen tar sig 

besökare såväl på fötter som på hjul. 

Den som föredrar att hålla fotkontakt 

med gräset, kan sitta vid borden som är 

utplacerade på marknivå. 

– Vi brukar duka en del av borden 

utomhus för matgäster, men alla får 

naturligtvis sitta precis var de vill, 

oberoende om de stillar hungern eller 

släcker törsten, säger Robert Ekman. 

Två bardiskar serverar kvällsgästerna 

dryckjom på terrassen. 

Från terrassen har gästerna utsikt över havet och Sandön, som ligger mittemot. Kombinationen sol och havsluft är goda 

dragplåster. 

– Strampens läge är fantastiskt. En gästhamn alldeles i närheten skulle förstås inte vara fy skam, säger Robert Ekman. 


Ny meny, klassiska inslag 

Gästen får en känsla av att stiga in i 

en värld där tiden stått stilla. Fram 

till att lunch- respektive à la cartemenyn 

presenteras, vill säga. De är 

komponerade med tanke på nutida 

läckergommar. 

– Hela matsedeln är ny för i år, men 

den omfattar också riktiga klassiker, 

det vill säga sådana rätter som vi helt 

enkelt inte vågar ta bort. 

Det är inte ofta Robert Ekman sitter stilla i sin restaurang. Han kör igång senast 

klockan nio varje morgon, och börjar dagen med att bland annat fördela arbetet 

bland personalen. Strampen sysselsätter 40 personer. 

– Jag försöker få en timmes paus under dagen, men det lyckas inte alltid. Min 

arbetsdag slutar nångång vid nio-tiotiden på kvällen. 

Å andra sidan bekymrar den intensiva arbetstakten honom inte. 

– Strampen är öppen från mitten av april fram till julen. Jag har fyra månader på 

mig att vila. 


Menyn lockar med såväl fisk som 

kött, och vegetarianer behöver inte 

heller sitta med knorrande mage. 

– Nej då, det är bara att säga till. Vi 

har vegetariska alternativ också. 

Plats för 300 

Strampen har plats för omkring 300 

personer. Tack vare byggnadens form 

är salen indelad i avdelningar, som 

gör att fem eller sex större grupper 

3 8 

samtidigt får plats. Vid vackert väder 

är terrassen populärast. 

– Det händer också att ett stort antal 

gäster droppar in helt spontant i samlad 

tropp. Det kan gå riktigt bra det 

med, men grupper gör nog klokt i att 

boka bord i så god tid som möjligt. 

Robert Ekman berättar att tillströmningen 

är särskilt stor på veckoslut 

och helger. Många bröllopsfester 

hålls också här. Då gäller fri dekoration, 

och personalen hjälper vid behov 

till med programplanering och med att 

söka fram lämplig orkester. 

Strampen är så mycket mer än 

lunch, à la carte och fester. Här arrangeras 

en mängd olika framträdanden. 

Musikartister, föreläsare och 

stand-up-komiker avlöser varandra. 

Dessutom erbjuds allmänheten emellanåt 

att ta sig en svängom. 

Text och foto: Anne Manner 

Strampens 

historia i korthet: 

• År 1868 fick konfektionär Sebastian 

Corray tillstånd att uppföra 

en paviljong i parkområdet nära 

Hovrätten i Vasa. 

• Paviljongen planerades av 

C.A.Setterberg och byggdes under 

åren 1868 och 1869. 

• 1876 köpte krögare Heinrich 

Ernst paviljongen och fortsatte att 

driva sommarrestaurangen. 

• Under 1930-talet fick paviljongen 

sin nuvarande form. Ursprungligen 

var den åttakantig. 

• 1997-1998 grundrenoverades 

själva salsutrymmet och nytt kök 

installerades. 

• 1980 byggdes terrassen. 

• År 2007 tog Robert Ekman över 

efter fadern Christer Ekman. Säsongen 

förlängdes fram till julen.

Jag förstår vad jag menar 

Du förstår vad du menar 

Förstår vi varandra ? 

UTBILDNING 

- Telefonkommunikation 

- Avdramatiserad säljande 

kommunikation 

- Intern kommunikation på jobbet 

www.penica.se 

”Den som har viljan och tar initiativ 

skapar resultat” 

TFN +46 300 184 44 

Planering och tillverkning av 

anläggningar och maskiner 

Helhetsprojekt 

Problemlösningar - Know how 

Industriautomation 

Underleverantörsarbeten 

www.pmproducts.fi 

tel. 06-3167 930

Nummer 3/2008 - Suomen Yrittäjät

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?