Ladda ner

42009 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE 

Han bygger 

skogsvägar 

av bioaska 

Skogsbränsle vinner terräng 

Virkesmarknaden under lupp 

Sveriges största bioeldade panna

innehåll 

14 

8 

6 4 

12 

med mellanskog 

nr 4, 2009 

3 Ledare 

4 Skogsbränsle 

6 Igelsta kraftvärmeverk 

8 Askåtervinning 

10 Långa toppar 

11 Biobränsle på egen hand 

12 Från skogen 

14 Livsstil, kyrkbåtar 

16 Glöde tycker till 

17 Fjärrkyla 

19 EU:s klimatmål 2020 

Ränterutan 

Gällande räntesatser Mellanskog (1 juli 2009) 

Förskott, leveransvirke 5,25 % 

Dellikvid, avverkningsrätt 3,25 % 

Merkonto 0,50 % 

Betalningsplan 0,75 % 

Dröjsmålsränta 8,50 % 

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Martin Ekman, 

Roger Eriksson, Thomas Gustafsson, Anders Häggkvist, Per Jansson, 

Sofia Gillström, Kerstin Kungsman, Hans Kättström, Mårten Mattsson, 

Sune Nilsson. 

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, 

Box 127, 751 04 Uppsala. 

Tel: 018-17 09 00 Fax: 018-52 10 28 

E-post: per.bengtsson@mellanskog.se 

På omslaget: Clarence Morberg, foto: Martin Ekman, NPP Reklam 

Form, layout & projektledning: NPP Reklam 

Tryck: Hansaprint 2009 

Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, 

informationsavdelningen Mellanskog 

Upplaga: 26 000 

Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper 

med mellanskog NR 4 – 2009

Full fart i skogen! 

Det första halvåret 2009 har varit så ovanligt svängigt 

och turbulent att jag inte upplevt något liknande under 

mina tjugo år i branschen. På kort tid från ett nattsvart 

första kvartal till allt tydligare ljuspunkter under andra 

kvartalet. 

Även om den akuta finanskrisen i världen verkar vara 

över efter nio månader, kommer det säkert ta tid innan 

den reala ekonomin förbättras. Svensk skogsindustri 

skördar just nu framgångar internationellt, tack vare 

svag krona. Min bedömning är att det håller i sig året ut, 

dels på grund av kronkursen, dels på grund av minskad 

tillgång på råvara i hela Europa, vilket begränsar industrins 

utbud av färdigvaror. 

Den ökade efterfrågan från industrin på virke har 

skapat förutsättningar för medlemspremier på timmer, 

listprishöjningar på timmer samt höjda priser på björkmassaved 

och på biobränsle. Detta har medfört att 

virkeskontrakteringen ökade rejält under juni, från en 

låg nivå tidigare i vår. Vi har planerat för att kontraktera 

och avverka på normala nivåer under hösten. Det 

är alltså full fart i skogen igen. Många av våra kunder 

har ställt upp och haft öppet för inkörning under hela 

sommaren, för att underlätta våra leveranser. 

Mellanskogs leveranser av biobränsle har i år ökat 

med drygt 35 %. Utöver detta har även massaved 

levererats till värmeverk. Biobränsle från skogen är 

idag ett etablerat och likvärdigt sortiment som en del 

av virkeshandeln. Mellanskogs mål med biobränslet är 

att öka avkastningen på våra medlemmars skogsägande. 

För att klara vår plan att inom tre år fördubbla leveranserna 

av biobränsle från skogen till 1,0 TWh, driver 

vi sedan hösten 2008 ett större projekt med utveckling 

av teknik/metoder, logistik och administration. 

Ett konkret resultat av projektet är att vi i höst lanserar 

”Mellanskogs energigallring”. Ett gallringskoncept 

anpassat till privatskogsbrukets förutsättningar och mål, 

för uttag av skogsbränsle i lämpliga bestånd. Mer om 

vår energigallring hittar du på kommande sidor i denna 

tidning. 

Jag tycker vi har positiva budskap och kan erbjuda bra 

villkor för att motivera en aktiv höst i ditt skogsbruk. 

Lars Gabrielsson 

VD 

ledare 

med mellanskog NR 4 – 2009 3

4 

skogsbränsle 

Skogsbränsle eller massaved 

– låt lönsamheten styra dina val 

Med en maskinpark som snabbt kan ställas 

om mellan produktion av massaved och skogs- 

bränsle är det nu möjligt att alltid välja det 

alternativ som vid varje given tidpunkt ger bäst 

ekonomi för skogsägaren. Det här, och det 

faktum att Mellanskog har som målsättning att 

fördubbla skogsbränslevolymerna fram till 2011, 

gör att Mellanskog kommer att lägga ännu större 

fokus på skogsbränslen. 

Därför är det med spänning jag beger mig till Mellanskogs 

kontor i Uppsala för att intervjua Staffan Persson, 

biobränsleansvarig på Mellanskogs virkesavdelning. 

Både för att få veta mer om satsningen på skogsbränslen 

och hur han ser på framtiden. Men också för att lära mig 

mer om det nya gallringskoncept som Mellanskog har 

tagit fram som möjliggör för medlemmarna att alltid 

välja det mest lönsamma alternativet. 

Marknaden för skogsbränsle fortsätter att växa 

– Marknaden för skogsbränslen har vuxit kraftigt de 

senaste åren och beräknas fortsätta växa framöver. 

Oljepriset, handeln med utsläppsrätter och gröna 

elcertifikat är några av de faktorer som driver på en fortsatt 

omställning till förnybar energiproduktion. Min roll 

blir att vara med och se till att både det nya målet och 

gallringskonceptet blir verklighet, förklarar Staffan. 

Nya typer av skogsbränslen 

– Det vanligaste skogsbränslet har varit GROT, d.v.s. 

grenar och toppar från föryngringsavverkningar. Nu 

har det dock blivit allt vanligare att avverka skogsbränslesortimentet 

träddelar i yngre skogar. Detta är möjligt 

genom att priset på skogsbränsle höjts och nyttjandet 

av effektiva maskiner med möjlighet till flerträdshantering. 

Flerträdshanteringen höjer produktionen och ger 

lägre avverkningskostnader vilket skapar ett bättre netto 

för skogsägaren. Även grövre virke som inte klarar 

kvalitetskraven för sågtimmer och massaved levererar 

Mellanskog som skogsbränsle. Vi har också på försöksbasis 

det senaste året skördat och levererat sortimentet 

”Långa Toppar” från föryngringsavverkningar där vi 

maximerat uttaget av sågtimmer och resten av trädet, 

inklusive grenar, blir ett skogsbränslesortiment. Det blir 

alltså ingen massaved. 


– I dagsläget är det i många fall ett bättre 

alternativ att energigallra än att massavedsgallra. 

”Ökade uttag 

– Jag vill påstå att vi kan öka samtliga skogsbränslesortiment 

inom Mellanskog. Idag utgör GROT den 

dominerande delen av skogsbränslevolymen. I vissa 

geografier, t.ex. Gävleborg, Dalarna och Värmland kan 

vi öka den uttagna volymen. Stubbskörd är något vi har 

testat men där behövs en hel del teknikutveckling för 

att det skall vara aktuellt att öka de volymerna. Försök 

med långa toppar från föryngringsavverkningar fortsätter 

för att vi ska lära oss hanteringen och kunna avgöra 

vilka bestånd som är mest lämpliga. Vi ser en stor 

potential att öka uttaget av skogsbränsle i ungskogar. 

Det kommer att krävas en fortsatt positiv prisutveckling 

för skogsbränslen, men också att vi som är verksamma 

i branschen fortsätter att jobba med effektiviseringar 

i hanteringen. Det vill säga lägre hanteringskostnader 

och fortsatta prisuppgångar skapar gemensamt bättre 

netton för våra medlemmar. Därför lanserar vi, med 

start under hösten, ett nytt koncept som vi kallar 

Mellanskogs energigallring. 

Energigallring 

– Det här är ett nytt gallringsförfarande som vi på 

Mellanskog kommer att köra igång med nu i höst. 

Energigallringskonceptet innebär att vi utför en låg- 

gallring i ungskogen och att vi tar ut ett skogsbränsle- 

sortiment där det visar sig vara mera lönsamt än 

massaved. För skogsbränslesortimenten finns inga 

kollektiv- eller transportavdrag motsvarande de som 

finns för massaveden. Dessutom kan vi skörda en större 

volym, i och med att även större delen av grenarna 

och topparna av träden tas tillvara. I dagsläget är det 

i många fall ett bättre alternativ att energigallra än att 

massavedsgallra. 

Svenska mål för förnybar energi 

– Sverige har redan idag en hög andel förnybar energi, 

cirka 40 %. Målet för Sverige är att nå 49 % år 2020. 

Sveriges totala energianvändning motsvarar cirka 

400 TWh. En ökning på 10 % eller 40 TWh förnybar 

energi motsvarar cirka 20 miljoner kubikmeter 

virke. Nu kommer inte hela ökningen tas ifrån de 

– Staffan Persson, bränsleansvarig på Mellanskog 

skogsbränsle 

svenska skogarna utan även andra förnybara energi- 

källor som exempelvis vindkraft kommer att öka. 

Potentialen för ökat uttag från skogen finns däremot. 

Exportmarknad 

– Mellanskog har en tillväxtmarknad på hemmaplan 

som vi behöver utveckla ytterligare. 

Omställningen till ökad andel förnybar energi inom 

EU innebär däremot större förändringar för länder som 

Storbritannien, Tyskland, Holland och Belgien, vilka 

idag har liten andel förnybar energi. Mellanskog bevakar 

och kommer att fortsätta bevaka denna förändring 

och mycket talar för att det kommer att växa fram en 

exportmarknad på sikt. I dag är det dock svårt att 

bedöma när och i vilken omfattning. 

Viktigt för medlemmarna – viktigt för Mellanskog 

– Skogsbränslemarknaden är en tillväxtmarknad som 

breddar avsättningen för medlemmarnas produkter. 

Mellanskogs energigallring gör det dessutom ekonomiskt 

möjligt att utföra gallringarna när det skötselmässigt 

är som bäst för beståndets fortsatta utveckling. Det är 

i och för sig inte ett självändamål att vi skall leverera 

skogsbränslen. Det som ska vara avgörande är vad som 

betalar sig bäst för medlemmen. Det är därför det är så 

intressant och stimulerande att arbeta med sortimenten 

träddelar från ungskogar och långa toppar från för- 

yngringsavverkningar. För dessa sortiment har vi redan 

idag en maskinpark för att snabbt kunna ställa om pro- 

duktionen mellan exempelvis massaved och skogsbränslen 

utifrån vad som ger den bästa ekonomin. Men 

genom att leverera den förnybara råvaran skogsbränslen 

är man ju också med och bidrar till en bättre miljö och 

en mer hållbar energiproduktion. 

Till sist, kommer Mellanskog nå sitt mål om 

fördubblad skogsbränslevolym? 

– Ja, det kommer vi att göra om dagens trender med 

högre priser håller i sig, men det kräver också att vi i 

branschen fortsätter att arbeta med effektiviseringar 

i hanteringen, avslutar en entusiastisk Staffan Persson. 

Text: Martin Ekman, NPP 

Foto: Kerstin Kungsman 


södertälje igelsta kraftvärmeverk 

Sveriges största bioeldade 

panna byggs i Södertälje 

6 

I Södertälje pågår ett av landets största bioenergi- 

projekt. Det är Söderenergi som bygger Sveriges 

största bioeldade kraftvärmeverk. Samtidigt 

byggs också en bränsleterminal i Nykvarn invid 

Svealandsbanan för att ta emot skogsbränslen till 

det nya verket. Det blir Sveriges största integrerade 

järnvägsupplägg för biobränsletransporter. 

Söderenergi är idag en av landets största fjärrvärmeproducenter 

och förser via distributörerna Telge Nät 

och Södertörns Fjärrvärme omkring 70 000 hushåll, 

kontor, affärer och industrier med värme. Dessutom 

har Söderenergi också ett värmesamarbete med Fortum 

i Stockholm stad vilket innebär ömsesidiga leveranser 

av värme till respektive nät vid behov. Ett samarbete 

som från 2010 kommer att innebära betydligt utökade 

leveranser av fjärrvärme till Stockholm. Sedan 1990 har 

Söderenergi ställt om sin befintliga produktion från att 

elda kol till att elda främst förnyelsebara bränslen. 

2007 togs första spadtaget för ägarkommunerna 

Huddinge, Botkyrka och Södertäljes största miljösatsning, 

nämligen att bygga ett nytt bioeldat kraftvärmeverk 

invid det befintliga Igelstaverket. Den nya pannan 

beräknas sänka koldioxidutsläppen med ca 75 000 ton 

per år vilket motsvarar utsläppen från ca 25 000 bensinbilar 

som kör 1 500 mil per år. 

Investerar 2,5 miljarder 

Efter två intensiva byggår startar intrimningen av verket 

i slutet av augusti 2009. Vid årsskiftet 2009–2010 

beräknas det komma i kommersiell drift och producera 

200 MW värme samt 85 MW el. Elproduktionen motsvarar 

cirka 100 000 villors förbrukning av hushållsel. 

Investeringen är på 2,5 miljarder kronor. 

Huvudsakligen skogsbränslen 

Igelsta kraftvärmeverk kommer i huvudsak att eldas 

med avverkningsrester från skogen. Till mindre del 

kommer det att eldas med returbränslen, dvs utsorterat 

och kvalitetskontrollerat papper, plast och trä som inte 

materialåtervinns idag och eventuellt torv. På sikt kan 

även olika typer av jordbruksbränslen komma ifråga 

som exempelvis Salix, rörflen m.fl. 

Pannan kommer att sluka bränsle motsvarande 3–4 

lastbilar i timmen eller ca 2 000 ton per dygn. Söderenergi 

har säkrat leveranserna av skogsbränsle för 

de närmaste åren genom avtal med de flesta större 

skogsbränsleleverantörerna såsom Mellanskog, Södra, 

Sveaskog, Såtab, och SCA. 


Skogsbränslet kommer att lagras i två silos som 

vardera rymmer 10 000 m 3 . Den tredje silon kommer 

att användas för att lagra returbränsle. Bränslet i de tre 

silosarna räcker för 3–4 dygn. 

Bränsleterminal för skogsbränslen 

För att få en rationell och samtidigt ur miljösynpunkt 

tillfredsställande bränsleförsörjning av skogsbränslen 

uppförs för närvarande en bränsleterminal på ett åtta 

hektar stort område i Nykvarn. På terminalen kommer 

det att finnas två stickspår som avleds från Svealandsbanan. 

Här kommer också att finnas ett buffertlager. 

Terminalen är tänkt att tas i drift i oktober 2009. 

När kraftvärmeverket är i full drift vid årsskiftet kommer 

cirka 200 000 ton biobränsle att levereras med fyra 

tåg i veckan till Nykvarn. Bränslet kommer sedan att 

transporteras med lastbil cirka 1,8 mil till Igelstaverket. 

Green Cargo kommer att ombesörja hela transportkedjan. 

Resterande bränsle tas in via Igelstaverkets 

befintliga hamn som byggts ut för att kunna ta emot 

två fartyg i taget. 

I skrivande stund lastas den sista större delen till 

kraftvärmeverket, nämligen turbinen på en pråm som 

ska föra den från Dresden i Tyskland till Södertälje där 

den ska lyftas in i slutet av augusti. 

Text och foto: Madeleine Engfeldt-Julin 

södertälje igelsta kraftvärmeverk 

Fakta 

Kraftvärme 

Kraftvärme är en resurseffektiv teknik som innebär produktion 

av el och värme samtidigt. Värmen är en biprodukt av 

elproduktion och går i många fall, t.ex. i kärnkraftverk och 

i stora koleldade kraftverk på kontinenten, till spillo. Ur 

resursanvändningssynpunkt är det optimalt att använda 

denna värme för uppvärmning av bostäder och lokaler. 

Söderenergi 

Söderenergi AB producerar idag ca 1 900 MW värme i sina 

två produktionsanläggningar, Igelstaverket i Södertälje och 

Fittjaverket i Botkyrka. Fittjaverket har nyligen konverterats 

från att elda tallbeckolja till att elda träpellets. Dessutom har 

Söderenergi två reservanläggningar, Huddinge Maskincentral 

i Huddinge och Geneta panncentral i Södertälje. Söderenergi 

ägs av Huddinge, Botkyrka och Södertälje kommuner. 

Söderenergi har ca 125 anställda. 


Clarence tar askan 

till vägs ände 

8 

Vad som började som en ren sinkadus har 

genom en ovanligt envis och strävsam skogsägare 

blivit till ett spännande experiment kring hur 

bioaska kan återföras till våra skogar som byggnadsmaterial. 

Möt Clarence Morberg, på Tranbol 

Gård utanför Norrtälje, och hör hans historia om 

hur han bygger skogsvägar av ren bioaska. 

Den här historien börjar egentligen för mer än tio år 

sedan då Clarence tog emot bioaska från Norrtälje 

Värmeverk för att sprida i skogen som askgödning. 

Miljökontoret i Norrtälje hade dock synpunkter på 

detta och godkände inte det förfarandet då de ansåg 

att det handlade om deponi och inte askgödning. Det 

beslöts också att bioaskan skulle återlämnas till en plats 

för allmän deponi. Eftersom Clarence, som är en mycket 

noggrann person, inte ville att någon del av askan skulle 

blandas med något annat material blev viss aska kvar på 

gården, och då upptäckte han något mycket intressant. 

Från idé till projektgrupp 

Det Clarence upptäckte var att kvarlämnad, komprimerad 

aska blev till ett extremt hårt material som eventu- 

Clarence Morberg, skogsägare, 

och Axel af Peterséns, inspektor Mellanskog 

ellt borde gå att använda till byggande av skogsvägar på 

hans fastighet. 

Eftersom Clarence tyckte att det här verkade spännande 

och fullt genomförbart tog han kontakt med 

Jan Lindén (f.d. länsjägmästaren i Uppsala), Christer 

Toftgård (värmechefen i Norrtälje) och miljöansvarig 

i Mellanskog, eftersom Clarence är medlem. Det här 

var redan 1999, och Clarence, Skogsvårdsstyrelsen och 

Mellanskog hade många träffar fram till 2005 då det 

beslöts att ett projekt skulle startas med Clarence och 

Mellanskog som ansvariga. 

– Det har tagit lite längre tid än vi kanske trodde 

från början, men i min ålder har man ingen brådska, 

förklarar Clarence. Det första vi gjorde var att sätta 

ihop en projektgrupp med deltagare från Mellanskog, 

Norrtälje Värmeverk, Naturbränsle samt Claes Ribbing 

från Svenska Energiaskor, som har varit väldigt värdefull 

för experimentet redan från början, Skogsstyrelsen 

och miljökontoret i Norrtälje. Gruppen, som leds av 

Agge Norrström, f.d. koncernchef i Mellanskog och en 

kompis till mig från tiden i Mälarskog, träffas en gång 

i kvartalet och här finns en väldig kompetens samlad. 

Dessutom har vi väldigt roligt tillsammans. Nu ingår 

även en representant från Stockholms Universitet och 

med mellanskog NR 4 – 2009 

”

– Det bör inte ta mer än sex månader att bygga en 

väg om det ska kännas meningsfullt för skogsägaren. 

även Mellanskogs nuvarande VD, Lars Gabrielsson, 

följer intresserat vårt arbete, fortsätter han. 

Arbetet påbörjas 

Det faktiska arbetet med att bygga skogsvägar och 

vändplaner på Clarence gård började för tre år sedan 

och efter en rad olika försök gäller nu två ovillkorliga 

krav. Det ena är att det enda material som får användas 

är bioaska och det andra är att bioaskan inte får vara 

uppblandad med något annat material som makadam, 

cement, kalk eller dylikt. Hösten 2006 kom det första 

lasset med bioaska. Askan levereras i container på ca 

10 ton, vilket motsvaras av ungefär samma volym, dvs. 

8–10 kubikmeter. Det mesta av askan lägg i högar och 

planeras ut av Clarence själv när det är torrt väder med 

hjälp av en hjullastare. Det har visat sig att vid en bankhöjd 

på ca 50 cm på bra underlag, och ca en meter på 

övrigt underlag, blir det körbar väg som bär en fullastad 

lastbil med släp. Vägarna byggs dessutom ca fem meter 

breda så att man kan få plats med mer än två spår. 

– Vi började med att snitsla en vägsträckning här 

på gården på ca 600 meter och den bestod av delvis 

obruten terräng och delvis gammal traktorväg. Vi tog 

bort en del träd och stenar och sedan var det bara att 

börja fylla på med aska direkt på marken och packa 

vägbanan allteftersom. Jag delade upp vägsträckningen 

i olika etapper och den första går från min stallplan till 

fastmark över tidigare odlingsmark och där blev vägkroppen 

fuktig och nya massor fick läggas ut innan lastbilen 

kunde börja packa. Den andra etappen går över 

fastmark och här finns en bra väg med ca en meters 

bankhöjd. Här har vi dessutom gjort en vändplan. Den 

tredje etappen går över lermark och när vi är klara ska 

det finnas ca en kilometer skogsväg och sammanlagt 

fyra vändplaner. Vi provar oss hela tiden fram och det 

är klart att det tar tid att utveckla och förfina metoderna 

allteftersom, berättar Clarence. 

Vattentäta vägar 

Den komprimerade bioaskan som utgör vägbanan 

kan inte lösas upp av regn utan är tvärtom fullständigt 

vattentät. Vattnet rinner alltså inte igenom askan och 

därför blir det inte heller några läckage. Det vatten som 

hamnar på vägbanan dunstar bort utan att ta sig ner 

i vägbanan. 

– Det här är oerhört viktig att känna till och ställer 

stora krav på bomberingen, alltså att vägytan lutar från 

vägens mitt ner åt sidorna, så att vattnet kan rinna 

undan och inte ligger kvar i onödan på vägbanan. Efter- 

askåtervinning 

som vägkroppen läggs direkt på marken var vi oroliga 

för vad som skulle hända med vattnet på sidorna av 

vägen men det har visat sig att det tar sig under vägen på 

naturligt sätt. Går vägen över diken måste det naturligtvis 

till en trumma, men inte annars. Det är också viktigt 

att påpeka att det blir problem att dra en väg direkt 

över ett berg då vattnet inte har någonstans att ta vägen, 

förklarar Clarence. 

Fört dagbok 

Även om hela idén med att bygga skogsvägar av bioaska 

har många fördelar finns det naturligtvis också saker 

som är problematiska. Dels handlar det om att det går 

åt väldigt mycket aska och det är inte säkert att värme- 

verken i framtiden med glädje kör ut aska till skogsägaren 

för att slippa deponera den mot en avgift på en plats 

för allmän deponi. Dels handlar det om att det inte får 

vara för långt mellan fastigheten och värmeverket då 

kostnaderna för transport blir för höga. Ytterligare ett 

problem är att få fram tillräckligt med aska tillräckligt 

snabbt. 

– Det bör inte ta mer än sex månader att bygga en 

väg om det ska kännas meningsfullt för skogsägaren. 

Sedan är det ju så att vi får hit fyra lass om dagen på 

vintern och ett lass i veckan på sommaren, eftersom det 

är på vintern värmeverken går för högtryck. Tyvärr är 

vintern den sämsta tiden att planera ut askan och sommaren 

den bästa, men jag kan inte ändra på årstiderna, 

säger Clarence. Men det här känns som ett viktigt experiment 

som kan komma att göra mycket gott för både 

skogsägare, värmeverk och vår miljö om det slår väl ut 

i slutändan. Alla händelser som hör till experimentet är 

noga dokumenterade i min dagbok så det går att följa 

varenda lass som har levererats, väderlek vid leverans 

och hur askan har varit vid leverans och utplaning, 

vilka maskiner som har använts m.m. Så kunskap saknas 

inte. Sedan vill jag passa på att tacka alla personer som 

på olika sätt har varit inblandade i projektet och 

bidragit med olika kunskaper. Det har också varit väldigt 

värdefull att ha med leverantören av bioaska och en 

representant från miljömyndigheten, avslutar Clarence 

Morberg och erbjuder mig ytterligare en rykande het 

påtår. 

Text och foto: Martin Ekman, NPP 


långa innehåll toppar 

10 

Långa toppar 

eller massaved 

och GROT? 

Vid planeringen inför en föryngringsavverkning är 

det numera en självklarhet att ta ställning till om 

uttag av GROT (grenar och toppar) är lämpligt 

ur biologiskt och ekonomiskt hänseende. Den 

volym GROT som Mellanskog hanterar har också 

ökat markant de senaste åren. Vid föryngrings- 

avverkningen apterar skördarföraren normalt 

olika sortiment av timmer och massaved samtidigt 

som grenar och toppar läggs upp i luftiga 

högar. 

Vid avverkningstillfället kan konjunkturen för de 

olika sortimenten se olika ut. Det senaste årets drastiska 

svängningar i konjunkturen för sågade trävaror och 

massaved har skapat tillfällen då efterfrågan på timmer 

har varit god medan efterfrågan på massaved varit mera 

sval. Energimarknaden har under samma period varit 

stabil. Vid sådana tillfällen med bra priser på timmer 

och skogsbränslen men sämre priser på massaved kan 

det vara mera lönsamt att aptera timmer och långa 

toppar jämfört med timmer, massaved och GROT. 

Samtidigt är erfarenheterna av att aptera långa toppar 

mycket begränsade. 

Jämförande studier 

För att lära mera om teknik, metod och ekonomi vid 

uttag av långa toppar jämfört med uttag av massaved 

och GROT har Mellanskog under våren genomfört 

en studie tillsammans med Högskolan Dalarna och 

Naturbränsle. Nio stycken föryngringsavverkningar 

i Hälsingland, Dalarna, Västmanland och Uppland har 

ingått i studien. Varje avverkningsområde har delats i två 

parceller där massaved och GROT har apterats i den 

ena och enbart långa toppar i den andra. I båda parcellerna 

har timmervolymen maximerats. 

Syftet med studien är att undersöka vilka beståndstyper 

som är mer lämpliga än andra för uttag av långa 

toppar. För att lära om olika avverknings-, terräng- 

transport- och flisningsmetoder påverkar produktionens 

effektivitet har de långa topparna skotats fram till bilväg 

med skotare utrustade med risgrip, gripsåg och traditionell 

rundvirkesgrip. Flisningen har utförts av både 

traktorhugg och lastbilshugg. Kvaliteten på den flis som 

producerats av långa toppar har granskats och kommer 

att utvärderas i jämförelse med den flis som producerats 

ur GROT:en. Sammantaget kommer studien visa vilket 

av alternativen som betalar sig bäst för skogsägaren. 

Ser bra ut 

Avverkningarna är i skrivande stund genomförda och 

flisen från de långa topparna är levererade till värmeverk. 

Både avverknings- och flisentreprenörer ser positivt 

på sortimentet och värmeverken är nöjda med kvaliteten 

på flisen. En del uppgifter om bl.a. energiinnehåll 

är ännu inte sammanställda men vi återkommer med de 

slutgiltiga resultaten senare i höst. 

Staffan Persson, bränsleansvarig 


Leverera biobränsle 

i egen regi 

I Uppland är det många skogsägare som hugger biobränsle 

i egen regi och levererar till Mellanskog. Med 

våra nya höjda priser förväntar vi oss att intresset ska 

öka ytterligare. Ofta är det ris från betesmarker och 

åkerkanter som huggs manuellt och skotas ihop med 

traktor och huggarvagn. Det finns en del punkter som 

skogsägaren bör beakta när han eller hon levererar ris 

till oss. 

• Riset måste vara fritt från föroreningar. Sten, metall 

och dylikt orsakar mycket stora skador på flistuggen. 

• Uppläggningsplatsen måste vara väl tilltagen. 

Vältan ska ligga så nära en väg farbar med lastbil 

som möjligt. 

• Vältan skall vara prydlig med rotändorna ut mot 

vägen. 

• Lägg inte riset i närheten av ledningar 

• Minsta leverans är 100 m 3 s. 

Om det är möjligt lägg gärna riset på höger sida i färdriktning 

mot utfart för att möjliggöra flisning med lastbilsekipage. 

Om du är intresserad av att leverera biobränsle i egen 

regi till Mellanskog, kontakta din inspektor så berättar 

han eller hon mer. 

Mårten Mattson, Mellanskog 

Bror Larsson, 

Gnesta 

– Det stora utbudet som 

finns och jag är speciellt 

intresserad av en traktordriven 

fräs som är ny 

på marknaden. 

Anders Johansson, 

Östhammar 

– Av allt som finns att 

se är jag mest intresserad 

av det som gäller 

för det småskaliga 

skogsbruket. Bl.a. maskiner 

och metodik för 

energiklippar på kran 

är angeläget. Jag, och 

säkert många med mig, 

har behov av att kunna röja åkerkanter. 

Oscar Johansson, 

Östhammar 

– Alla olika maskiner 

och maskinvisningar är 

det jag ser fram emot 

mest idag. Det vi har 

hunnit se hittills känns 

bra och jag tror dagen 

blir givande. 

biobränsle på egen hand 

Vad ser du fram emot 

på Elmiamässan? 

Ulf Pettersson, 

Sunne 

– Jag tycker att kedjeröjaren 

är intressantast, 

det verkar ergonomiskt 

att ha sågen rakt bakom 

sig på ryggen och jag tror 

det blir bättre kapacitet 

när man röjer med den 

här sågen. 


12 

från skogen 

Elise Björn vann motorsåg 

I Västra Vadje, några mil norr om Torsby, bor Elise 

Björn, en 25 årig tjej som är mycket intresserad av skog 

och skogsarbete. Det är ett intresse som följt henne från 

det hon var liten. 

– Jag har alltid varit med pappa i skogen säger Elise. 

När familjen fick inbjudan till kursen ”Säker Skog” 

i Torsby så var det självklart att både syrran, pappa och 

Elise skulle gå kursen. 

– Jag var lite kaxig när vi anmälde oss för jag sa direkt 

att motorsågen som lottades ut bland alla deltagare på 

kursen – den ska jag vinna, säger Elise – och tänka sig 

det gjorde hon! 

– Jag kunde en hel del innan jag gick kursen, säger 

Elise, men jag lärde mig mycket nytt ändå. Mest kring 

hur jag ska planera jobbet men även teknik och säkerhet 

var bra avsnitt. 

I Torsby var det 110 deltagare i kursen ”Säker Skog” 

och bland dem lottades det ut en Husqvarna proffsmotorsåg 

och vinnare blev Elise. 

– Jag blev så himla glad när jag fick beskedet så jag 

höll på att svimma av glädje, skrattar Elise, och det riktigt 

lyser i ögonen. Så man förstår direkt att sågen kom 

till rätt person. 

Text och Foto: 

Per Jansson, Mellanskog 

Bra verktyg gör livet enklare 

Jag sliter i sommarvärmen med att fixa de älgpass jag 

är ansvarig för i vårt jaktlag. Tornen ska kollas och jag 

har bl.a. bytt en stege som börjat murkna. Åter dags att 

röja längs några skjutgator, det växer fort och nu är det 

bara att hugga i igen. En del grövre grenar har vuxit ut 

och nyttjat det ljus som frigjordes sist jag var här och 

röjde fri sikt. 

Denna gång har jag stoppat ner en prima grensåg 

från Samurai i ryggsäcken. Klättrar upp en bit i trädet 

och balanserar på en gren för att komma åt den som 

behöver tas bort. Svetten rinner för ögonen men sågen 

är vass och grenen går snabbt av trots min obekväma 

arbetsställning. Äntligen har jag en bra såg för mina siktgator 

och slipper alla dåliga kompromisser. Naturligtvis 

passar den även när det är dags att beskära fruktträden 

där hemma. 

Sågen jag använde är en av de modeller vi nu erbjuder 

alla medlemmar till ett förmånligt pris, läs mer på 

bifogat blad inför höstens vistelse i skogen. 

Vinnare från skogsdagen 

Per Bengtsson, Mellanskog 

Rätt svar vid tävlingen den 22 juli på skogsdagen 

under Slånvicku: Björken innehöll 23,2 liter. Vinnare 

blev Åke Johansson som gissade 23,4 liter. Han kommer 

att få en ryggsäck. 

Reservera följande datum för familjeskogsdagar 

I september kommer det att bjudas in till familjeskogsdagar i olika 

skogsbruksområden. I region Nord kommer de huvudsakligen att 

arrangeras den 12 september och i region Syd huvudsakligen den 

19 september. Information om platser, tider och program kommer 

i annonser, inbjudningar och på Mellanskogs hemsida. 


När överskotten var som störst hos sågverken, 

och de dessutom hade produktionsstopp, kände 

Region Nord att det var dags att titta på nya alternativ 

för trygga avsättningen av medlemmarnas 

timmer. Svaret visade sig den här gången vara en 

ny kontakt i Finland och i våras gick en timmerbåt 

över dit med ca 2 500 m 3 grantimmer. 

– Vi vill helst sälja inom Sverige, men finns inte betalningsförmåga 

måste vi titta på andra lösningar, berättar 

Mikael Jonsson, stf Regionchef i Region Nord. Därför 

har vi en person som arbetar med att hålla koll på våra 

europeiska närområden som Finland och Tyskland. 

Det här är ännu i sin linda, men jag är övertygad om 

att den här typen av export kommer att bli allt vanligare. 

Vi måste hela tiden erbjuda vad som är bäst för 

våra medlemmar och vill man inte betala rimliga priser i 

Sverige kommer mer och mer timmer att gå på export. 

GPS Garmin Astro 

Högkänslig vattentät GPS-mottagare. Den kommer vara ett av dina 

viktigaste hjälpmedel i skogen. 

Upp till 10 ”vänner” kan du 

ha full koll på var de befinner 

sig eller har varit. 

Funktioner och specifikationer: 

• Arealmätning 

• Barometrisk höjdmätare 

• Elektronisk kompass 

• Inbyggd grundkarta 

Art.nr: 109762 

Astro 220 Nordic 

• Storlek (BxHxD): 5,7 x 15,9 x 3,2 cm 

• Displaystorlek (BxH): 3,8 x 5,6 cm. Pixels (H x B): 240 x 160 

• Batterityp: 2 AA batterier med en drifttid på upp till 24 tim 

• Vikt: 185g med batterier. USB-kabel medföljer 

Fraktfritt 

Moms och emballage 10 kr 

tillkommer. 

Erbjudande! 

GPS Garmin Astro 

5.200:– 

Hundpejl med laddare 

12/220V på köpet 

Gäller t.o.m. 

15/10 2009 

Kom ihåg! 

Medlemmar 

på det ordinarie sortimentet 

Kan ej kombineras med andra erbjudanden. 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

från skogen 

Region Nord exporterar 

timmer till Finland 

Vi talar redan om att skicka över ytterligare en båt i höst, 

fortsätter han. 

Vilka sortiment lämpar sig bäst för export? 

– Grantimmer är betydligt enklare att mäta på trave än 

talltimmer, där kvalitetsaspekterna är betydligt större, så 

gran fungerar bättre än tall. Sedan lämpar sig naturligtvis 

även massaved utmärkt för export. 

Hur stort är intresset i andra länder? 

– De kontakter som vi har upparbetade i nuläget gäller 

Finland och Tyskland, men fler länder kommer säkert 

att komma till. Det är ännu inte så vanligt för oss med 

export av rundvirke på båt, men vi tror att det kommer 

att finnas en ökad efterfrågan. Vår uppgift är att hitta 

avsättning för våra medlemmars timmer och det till 

bästa möjliga pris, och finns det inte inom landet blir 

export ett naturligt alternativ, avslutar Mikael Jonsson. 

Köp till Friluftskartan 

ProT (topografi) 

eller fastighetskartan 

med fastighetsgränser. 

minus 10% 


14 

livsstil 

Lugn och ro i Helsingland 

Att sitta vid sin åra och tillsammans med tretton 

årkompisar uppleva styrkan i samarbetet 

– samtidigheten i årdraget – och båten som far 

genom vattnet… Känslan är svårslagen. Kanske 

är det därför inte så konstigt att närmare 25 000 

personer funnit nöje i att prova på rodd i våra 

Helsingar under de femton år kyrkbåtsroddarnas 

verksamhet bedrivits. 

Du anländer med dina kamrater till båthamnen. Kläd- 

seln är fri. Slår dig ned på bänken, och ställer in fot- 

stödet så att du sitter med lätt böjda knän. 

Din åra har nummer S3, vilket innebär att du sitter på 

styrbords tredje bänk. Bredvid dig sitter babords trea. 

På första bänk närmast styrman sitter taktroddarna. 

Deras årblad har vita ränder. Det är deras takt du ska 

följa. 

Ni lägger ut 

”Res årorna”, säger styrman. Åran väger 5 kilo och är 

365 cm lång. Du håller den framför dig med stöd på 

durken (båtgolvet). ”Fäll årorna”. Du lägger ut åran i 

hån, som är ett gammalt ord för årtull. Hån liknar en 

hajfena, jämför med ordet håkärring. Håbandet som 

sitter runt åran läggs runt hån och så är det klart. 

”Styrbord bakåt – ro”. Nu gäller det att vara med. Styrbords 

roddare drar in åran i magen och på ordet ”ro” 

börjar man att backa ut båten från bryggan. ” Styrbord 

– sätt i”. Årbladet hålls i vattnet och bromsar farten. 

Och med ”Alla framåt – ro” skjuter båten fart. ”Följ 

taktroddarens åra. Håll lite lösare i din egen.” 

Det gäller att hitta takten 

Efter några minuter hörs bara ett samtidigt plask från 

de fjorton årorna. Det är lättare än du trodde när du 

stod där på bryggan. ”Lätt rodd”, säger styrman. Det 

gäller att först koncentrera sig på att påbörja årdraget 

samtidigt och på så sätt hitta en gemensam takt. Nu 

sitter det och du kan slappna av och njuta av hur lätt 

båten klyver vattnet. 

Ibland kan styrman säga så här: ”Nu ska ni koncentrerat 

lyssna på det samtidiga plasket i vattnet, lita på 

varandra och – blunda”. Wooowwww! Du känner ett 

välbehag i hela kroppen. Rörelsen blir meditativ, lagkänslan 

är total och du får en fysisk frihetskänsla. Så här 

vill du sitta länge... 

Social samvaro 

”Jaha”, säger styrman efter en stund, nu kan ni titta upp, 

för nu är det dags att fika. ”Ligg! Stryk in årorna längs 

båten!” 


Ni är ju nästan fyrtio personer i ditt företag som provar 

på att ro, så därför ros det i två båtar, och den andra 

båten glider in mot din och binds samman längs styrbords 

sida. 

Kaffe och bullar smakar förträffligt ute på vattnet. 

Samtalet kommer in på hur lätt och kul det är att ro, 

men också på vad som väntar efter fikat. Men kanske 

fikastunden är en av de viktigaste. Att sitta ute på vattnet, 

höra vågorna slå mot bordssidan medan samtalet 

med arbetskamraterna löper fritt. Kaffet är onekligen 

en dörröppnare. 

Tävling och lek 

Nu! Kapprodd 300 meter mot det andra laget väntar. 

Alla har vi tävlingsinstinkt i oss som förstärks med 

lagkänslan. 

” Färdiga! Ro!” Huj vad det går. Den andra båten ligger 

så nära att årorna nästan nuddar varann. 

Din båt är den starkare och leder med en halv båtlängd. 

Men för ett ögonblick glömmer du koncentrationen 

på ditt årtag, får inte upp åran ur vattnet 

och vips hamnar du i knät på roddaren bakom dig. 

”Ligg” kommenderar styrman och den andra båten 

går förbi. Men det är ju bara på lek. ”Det där kallas för 

att krabba” säger styrman. Alla skrattar. Risken för ett 

framtida smeknamn är stor... 

Fakta 

Text och foto: Lasse Feldtblad 

12 st Helsingar byggda av Lasse Forslund, Bjuråker. 

• Ägare: 6 roddföreningar i Hälsingland. 

• Tillverkade av: kvistfri fura, med spant av ask och åror i gran. 

• Längd 15 m, bredd 2,1 m och väger ett ton 

• 14 roddare + 6 passagerare 

• Dagspris: ca 500 000 kr. 

• Används till skolrodd, företagsrodd, brudrodd, långrodd 

(vi har rott alla Sveriges kanaler), evenemangsrodd t.ex. 

till Orhallakonserterna, månskensrodd m.m. 

En båttur inkl. styrman kostar för närvarande 2 000 kr. 

Vidare info: www.helsingerodd.se 

livsstil 

Helsingar på långroddstur uppför Telemarkkanalen i Norge 2005. 


glöde tycker till 

I början på september är Mellanskog värd för 

föreningen Skogens höstexkursion. Vi vill bl.a. 

diskutera vad som påverkar skötseln av de 

privata skogarna. Verktygslådan är begränsad 

men historiskt har rådgivning, lagstiftning, 

bidrag eller hot exempelvis rörande äganderätten 

påverkat skötseln. 

Förstatliga bondeskogen 

Under 1950-talet fick skötseln av den privatägda 

skogen (bondeskogen) utstå häftig kritik. På den 

socialdemokratiska partikongressen 1952 väcktes 

förslag om socialisering. Förslaget avvisades, men 

så sent som 1962 skrev SSU:s ordförande, senare 

statsminister, Ingvar Carlsson att skogsbönderna 

missköter och vanvårdar sina skogar och förordade 

förstatligande. 

För att möta detta hot men också p.g.a. ökade krav 

på mekanisering bildade skogsägareföreningarna 

ca 300 skogsbruksområden i Sverige. Inspektorer 

anställdes och rådgivning drogs igång. 

1960–1990 produktionsinriktad skogspolitik 

Skogsvårdslagen innehöll under den här perioden 

röjnings- och gallringsplikt samt plikt att avverka 

icke utvecklingsbar skog. En skogsvårdsavgift finansierade 

bidrag till avverkning av lågproduktiv skog 

(5:3), dikning, röjning, gallring och återväxtåtgärder. 

1993–2009 naturvårdsinriktad skogspolitik 

1993 års lag gav större frihet avseende skogsvård 

medan kraven på naturvård skärptes. Skogsstyrelsen 

började inventera naturvärden. Omkring 140 000 ha 

nyckelbiotoper har hittats i privatägda skogar 

och ungefär lika mycket blivande nyckelbiotoper 

(områden med höga naturvärden). Samtidigt har 

16 

Dan Glöde, 

Skogsskötselchef 

Höstexkursion 

Länsstyrelserna jagat arealer för naturreservat och 

Natura 2000-områden för att uppnå nationella 

miljömål och EU:s krav. 

Vem vill odla nyckelbiotoper? 

Rädslan för reservat har gjort att andelen gallring 

i äldre skog har ökat. Detta är inte optimal skötsel 

vare sig av naturvärden eller för skogstillväxt. 

En annan fråga är hur de höga naturvärden som 

finns registrerade på privat mark ska skötas. Rimligen 

borde Skogsstyrelsen informera berörda skogsägare 

medan valmöjlighet finns. De som vill odla 

fram en nyckelbiotop gör det, andra får gallra, eller? 

På höstexkursionen kommer vi att argumentera 

för ökad frivillighet vad gäller naturvård. Vi tror att 

information och rådgivning i kombination med färre 

intrång (reservat, nyckelbiotoper) på sikt skapar 

högre naturvärden än dagens politik. 

Skogsägaren bestämmer 

Frivillighet är inte oproblematisk. Andelen självföryngrat 

löv har ökat kraftigt i föryngringarna hos 

privata skogsägare i Svealand. Det innebär tappad 

tillväxt, sämre ekonomi för skogsägarna och mindre 

råvara till industrin. Men jag ropar inte på lagstiftning 

utan tror på rådgivning och information, t.ex. 

genom Kraftsamling Skog. 

Att respektera äganderätten är att respektera att 

skogsägaren äger skogen och bestämmer vad hon/ 

han vill göra med den. Frivillighet innebär att man 

har ett val. Rådgivning och information är bästa 

sättet att påverka detta val. 


Värme som kyler 

Att kraftvärmeverken producerar fjärrvärme och el av skogsbränslen 

som GROT och träddelar vet de flesta. Att det nu blir 

allt vanligare att man också producerar fjärrkyla är det färre 

som känner till. Ett företag som satsar på detta är Falu Energi 

& Vatten. De har byggt ut Västermalmsverket och har sedan 

mars i år börjat leverera fjärrkylan till sina kunder i centrala 

Falun. 

Bengt Östling, som är fjärrvärmechef på Falu Energi & Vatten AB, 

sammanfattar varför man valde att bygga ut för att kunna producera 

fjärrkyla. 

– Det finns flera orsaker till beslutet. Framförallt finns det en efterfrågan 

av fjärrkyla men vi ser också ett antal synergieffekter. Genom att 

omvandla värme till kyla kan vi öka produktionen på anläggningen och 

producera el även under de varma sommarmånaderna. 

Har byggt ett separat nät 

Det kommunägda Västermalmsverket byggdes 1994 om till ett kraftvärmeverk 

vilket innebar att det förutom fjärrvärme även kunde producera 

el. Produktionen är idag baserad på biobränslen och man förbrukar 

årligen cirka 370 000 m 3 s skogsflis och biprodukter från sågverken. För 

att kunna leverera fjärrkyla har man byggt ut ett separat nät parallellt 

med fjärrvärmenätet. 

Vilka är kunderna till fjärrkyla? 

– Idag utgörs kunderna av köpcentra i centrala Falun men vi bygger 

även ut nätet för fjärrkyla till lasarettet och större kontorskomplex. 

Det är 850°C i pannan när ni eldar biobränslen. 

Hur går det till när ni omvandlar värmen till kyla? 

Till att börja med så är det först när det är varmare än 8°C som vi 

behöver använda värmeenergin för att producera kyla. Vi använder en 

så kallad absorptionskylmaskin där värmen från pannan omvandlas till 

kyla. Man kan likna det med ett gasolkylskåp som istället för gasol drivs 

av fjärrvärme från biobränslepannan. 

Miljön en vinnare 

Att producera kyla i kraftvärmeverk har också ett antal positiva miljöeffekter. 

I och med att man producerar kyla baserat på biobränslen så 

är det ett mera miljövänligt alternativ till anläggningar som innehåller 

köldmedium med halogentillsatser och freoner. Det bidrar dessutom till 

minskad elförbrukning och CO 2 -utsläpp. Bengt Östling understryker 

också att utbyggnaden av fjärrkyleanläggningen är ett miljöprojekt inom 

kommunen. 

Kraftvärmeverkens utbyggnad till fjärrkyla är också väldigt glädjande 

för Mellanskogs medlemmar eftersom efterfrågan på skogsbränslen 

kommer att öka ytterligare. 

Staffan Persson, Mellanskog 

Fakta 

Västermalmsverket 

Ägare: Falu Energi & Vatten AB 

Anläggningar: Kraftvärmeverk 1 & 2 

Produktion: Värme 280 GWh, El 60 GWh, Kyla 3 GWh 

Förbrukning: 370 000 m 3 s skogsflis och biprodukter från sågverk 

GWh = Gigawattimme eller 10 9 wattimmar 

m 3 s = kubikmeter stjälpt mått 

kraftsamling skog 

Gallring ger inkomster 

och är ett viktigt steg i 

skapandet av god 

kvalitet. 

Det är målsättningen med ditt skogsbruk 

och de biologiska förutsättningarna i de 

enskilda bestånden som avgör när och hur 

gallringen bäst görs. Den första gallringen är 

en mycket viktig beståndsvårdande åtgärd 

som inte får skjutas upp alltför länge. Hos 

ljuskrävande trädslag som tall, björk och lärk 

inträffar gallringsbehovet tidigare än för de 

skuggföredragande som gran. 

När den levande kronan (grönkronan) är ca 

1/2 trädlängden för tall och ca 2/3 för gran 

är det dags att gallra. Med stor barrmassa 

skapas bra förutsättningar för hög tillväxt 

efter gallring. En tidig förstagallring minskar 

även riskerna för snöbrott och stormfällningar 

då dimensionsutvecklingen blir snabbare. 

Med gallringen kan virkeskvaliteten förbättras 

såsom kvistkvalitet, årsringsutveckling 

och hållfasthet. Gallring gör att det kvalitetsarbete 

som påbörjas i plant- och ungskogsskötseln 

fullföljs. 

Gallring i lövskogar kräver mer påpasslighet 

än i barrskogar. I lövbestånd bör en 

första gallring utföras redan vid 10 m höjd, 

ibland tidigare. Då denna åtgärd sällan ger 

netto får den räknas som en skogsvårdande 

åtgärd men den är avgörande för att få 

den nödvändiga kvalitets- och dimensions- 

utveckling som är målet i lövbestånd. 

I boken Nya Tiders Skog finns mer att läsa 

om gallring på sidorna 160–173 och195–201. 

Yngve Norgren 

Produktionsrådgivare 

Kraftsamling skog 


konjunkturläget 

Sture 

spekulerar 

– virkesmarknaden augusti 2009 

18 

Sågverksindustri 

För sågtimmer har det under våren svängt snabbt från 

överskott till ett underskott. Efterfrågan på trävaror 

svängde mycket snabbt under april–maj. Detta är inte 

beroende på hög förbrukning av trävaror utan på att 

andra producentländer begränsar sin produktion mycket 

mer än Sverige. Samtidigt har sågtimmerlagren dragits 

ner mer än vanligt under våren och när vi nu ser en 

liten prisuppgång på trä samtidigt som sågverken säljer 

bättre har Mellanskog kunnat höja priset på timmer och 

kontrakteringen av sågtimmer ökar. 

Jag vill dock påpeka att det inte är en ökning i den 

underliggande byggkonjunkturen som är orsaken utan 

det troligtvis är en lageromflyttning kombinerat med att 

främst Finland, Tyskland och Österrike begränsar sin 

produktion mycket kraftigt. Detta ger en brist på vissa 

kvalitéer och dimensioner. 

Trots att sågverksindustrin nu försöker öka produktionen 

avvaktar man vad som händer efter tredje kvartalet 

när vintern kommer i Europa. Får vi då en ytter- 

ligare nedgång eller är de produktionsbegränsningar som 

redan är gjorda är så stora att ett nytt jämviktsläge uppstår 

i marknaden? 

Mellanskog har sålt bra för hösten och efterfrågan 

på sågtimmer är just nu stor. Ju närmare mot vintern 

vi kommer desto osäkrare blir bedömningarna av efterfrågan 

på trävaror och därmed också på sågtimmer. 

Massa- och pappersindustri 

Massaindustrin har haft en nedgång som var mest kännbar 

under senhösten och högvintern. De har därefter 

producerat på ett relativt högt kapacitetsutnyttjande. Om 

det inte händer något särskilt kommer industrin att fortsätta 

producera på denna nivå. Frågetecknet just nu är 

tidningspappersbruken, då lager och flöde av massaved 

under våren har varit mycket bättre än för sågtimmer. 

Detta har gjort att massaindustrin är relativt väl- 

försörjda på massaved i dagsläget. Försörjningen för 

Mellansveriges industri är troligtvis säkrad för kvartal 

tre och en bit in i kvartal fyra för de flesta bolag. 

Balanserna skiljer sig just nu över landet, för norra 

Sverige är det fortfarande ett ganska stort överskott 

på barrmassaved samtidigt som det i södra Sverige nu 

är slut på stormlagren och såväl Södra som Sydved 

behöver köpa mycket mer massaved än de senaste 

höstarna från ordinarie avverkningar för att kunna köra 

sina industrier på full fart. 

Som jag bedömer det så avvaktar massaindustrin 

konjunkturutvecklingen och hur flödet av massaved blir 

i höst. Man kan dock konstatera att priset på massaved 

är relativt sett högre nu än under tidigare konjunktursvackor. 

Energiindustri 

Energiindustrin ökar sin efterfrågan under hösten och 

vintern då Igelstaverket i Södertälje utökar kraftigt. 

Totalt sett gör vi bedömningen att konkurrensen ökat 

vid försäljning av energiråvara och märker att fler parter 

nu agerar i marknaden i Mellansverige. Man kan nog 

påstå att vi just nu nått ett pristak på energiflis. Återstår 

att se hur marknaden utvecklas och om de nya leverantörerna 

klarar sina leveranser under kommande vinter. 

Mellanskog har Sveriges bästa björkmassavedspris 

för närvarande genom bl.a. energisektorns efterfrågan. 

Mycket massaved av olika slag och relativt sett billig 

import har också på olika vägar letat sig in i sektorn. 

Ökar efterfrågan på massaved igen ändras balanserna 

snabbt. Energiindustrin är nu inne i en konsolideringsfas, 

och jag bedömer att industrin avvaktar hur utbudet 

kommer att bli. 

Sture Karlsson, 

Virkeschef 


Förra året enades EU-länderna om ett gemensamt 

åtagande för att öka andelen förnybar 

energi som i första hand består av bioenergi, 

vatten- och vindkraft. Åtagandet innebär att vi 

inom EU år 2020 skall ha en andel förnybar 

energi på minst 20 %. 

Eftersom förutsättningarna idag är så olika mellan medlemsländerna 

blir det stora skillnader mellan vad olika 

länder skall uppnå. Sverige har redan idag den högsta 

andelen förnybar energi tack vare vår vattenkraft och att 

vi använder så mycket skogsbränsle. Sveriges åtagande 

är att öka från dagens 40 % till 50 % år 2020. Procenttalet 

uttrycker den förnybara energins andel av den totala 

energiförbrukningen vilket innebär att energisparande 

är en mycket viktig del för att nå målet. 

Sverige klarar målet 

Vi bedömer att Sverige ganska lätt klarar målet. 

Ökningen till 50 % innebär med dagens energiförbrukning 

att ytterligare 40 TWh förnybar energi måste produceras. 

Visste du att skogsbränsle redan idag svarar för 

mer än en fjärdedel av Sveriges energianvändning? 

Men låt oss fundera lite över några av Europas 

”tunga” länder. Tyskland har åtagit sig att öka andelen 

från 5,8 till 18 % och Storbritannien från 1,3 till 15 %. 

Låga procenttal jämfört med vårt åtagande men gigantiska 

tal mätt i energimängd! Möjligheten att nå dessa 

mål utan någon form av import förefaller liten. 

Tänkbart scenario är att man blandar in skogsbränsle 

i kolkraftverken för att nå målet. Eftersom EU är en 

gemensam marknad kommer utvecklingen i andra 

länder att ha en oerhörd påverkan på den svenska 

virkesmarknaden. 

eu:s klimatmål 2020 

Den 1 september börjar Peter Staland en halvtidstjänst som LRF:s energiexpert. 

Peter fortsätter på halvtid sin tjänst som näringspolitisk expert hos LRF Skogsägarna. 

– Eftersom den svenska skogen svarar för huvuddelen av det biobränsle vi använder 

är det logiskt med en person med skoglig bakgrund på den här tjänsten. Jag ser det 

dessutom som ett steg för att skapa ökad närhet mellan LRF och LRF Skogsägarna, 

säger Peter Staland. 

Vad betyder EU:s 

energipolitik för dig 

som Mellanskogsmedlem? 

Under förutsättning att inte andra ödesfrågor ändrar 

den politiska agendan tror jag följande kommer att bli 

allt tydligare: 

• Efterfrågan på skogsbränsle kommer att öka här 

hemma i Sverige men vi kommer också att få se ett 

ökat exporttryck. 

• Svenskt skogsbruk skall inte bara bidra till vår nationella 

ambition på 50 % utan också bidra med stora 

exportvolymer. 

• Skogsbränsle har vi hittills hämtat från billiga restprodukter 

typ grenar och toppar men vi kommer i 

ökande grad få se att traditionellt rundvirke kommer 

att användas. 

• Gränserna mellan de olika sortimenten sågtimmer, 

massaved och energi kommer att suddas ut. 

Priset kommer i ökande grad att sättas med utgångspunkt 

från energivärdet. Vi har redan sett det inom 

Mellanskogs område där energimarknaden i vintras 

satte golvet för massavedspriset. 

• Cellulosaindustrin kommer i ökande grad att 

bli ”energikombinat”. Södras massabruk är tydliga 

exempel på denna utveckling. 

• Avverkningsteknik och skogsskötselmetoder kommer 

i ökande grad att anpassas till energisektorns 

behov. 

• Ur ett ekonomiskt perspektiv är utvecklingen 

positiv för dig som skogsägare men med risk för 

politisk styrning. 

Peter Staland 

LRF Skogsägarna 


Mellanskog energigallrar 

Mellanskog ägs av 26 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, 

uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. 

Ring oss på 020-815 815 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. 

www.mellanskog.se 

Vi visar vägen till välskötta och lönsamma skogar. 

Kontakta närmaste skogsinspektor för mer 

information, 020-815 815.

Ladda ner

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?