Ladda ner

More documents

Recommendations

Info

glöde tycker till I början på september är Mellanskog värd för föreningen Skogens höstexkursion. Vi vill bl.a. diskutera vad som påverkar skötseln av de privata skogarna. Verktygslådan är begränsad men historiskt har rådgivning, lagstiftning, bidrag eller hot exempelvis rörande äganderätten påverkat skötseln. Förstatliga bondeskogen Under 1950-talet fick skötseln av den privatägda skogen (bondeskogen) utstå häftig kritik. På den socialdemokratiska partikongressen 1952 väcktes förslag om socialisering. Förslaget avvisades, men så sent som 1962 skrev SSU:s ordförande, senare statsminister, Ingvar Carlsson att skogsbönderna missköter och vanvårdar sina skogar och förordade förstatligande. För att möta detta hot men också p.g.a. ökade krav på mekanisering bildade skogsägareföreningarna ca 300 skogsbruksområden i Sverige. Inspektorer anställdes och rådgivning drogs igång. 1960–1990 produktionsinriktad skogspolitik Skogsvårdslagen innehöll under den här perioden röjnings- och gallringsplikt samt plikt att avverka icke utvecklingsbar skog. En skogsvårdsavgift finansierade bidrag till avverkning av lågproduktiv skog (5:3), dikning, röjning, gallring och återväxtåtgärder. 1993–2009 naturvårdsinriktad skogspolitik 1993 års lag gav större frihet avseende skogsvård medan kraven på naturvård skärptes. Skogsstyrelsen började inventera naturvärden. Omkring 140 000 ha nyckelbiotoper har hittats i privatägda skogar och ungefär lika mycket blivande nyckelbiotoper (områden med höga naturvärden). Samtidigt har 16 Dan Glöde, Skogsskötselchef Höstexkursion Länsstyrelserna jagat arealer för naturreservat och Natura 2000-områden för att uppnå nationella miljömål och EU:s krav. Vem vill odla nyckelbiotoper? Rädslan för reservat har gjort att andelen gallring i äldre skog har ökat. Detta är inte optimal skötsel vare sig av naturvärden eller för skogstillväxt. En annan fråga är hur de höga naturvärden som finns registrerade på privat mark ska skötas. Rimligen borde Skogsstyrelsen informera berörda skogsägare medan valmöjlighet finns. De som vill odla fram en nyckelbiotop gör det, andra får gallra, eller? På höstexkursionen kommer vi att argumentera för ökad frivillighet vad gäller naturvård. Vi tror att information och rådgivning i kombination med färre intrång (reservat, nyckelbiotoper) på sikt skapar högre naturvärden än dagens politik. Skogsägaren bestämmer Frivillighet är inte oproblematisk. Andelen självföryngrat löv har ökat kraftigt i föryngringarna hos privata skogsägare i Svealand. Det innebär tappad tillväxt, sämre ekonomi för skogsägarna och mindre råvara till industrin. Men jag ropar inte på lagstiftning utan tror på rådgivning och information, t.ex. genom Kraftsamling Skog. Att respektera äganderätten är att respektera att skogsägaren äger skogen och bestämmer vad hon/ han vill göra med den. Frivillighet innebär att man har ett val. Rådgivning och information är bästa sättet att påverka detta val. med mellanskog NR 4 – 2009
Värme som kyler Att kraftvärmeverken producerar fjärrvärme och el av skogsbränslen som GROT och träddelar vet de flesta. Att det nu blir allt vanligare att man också producerar fjärrkyla är det färre som känner till. Ett företag som satsar på detta är Falu Energi & Vatten. De har byggt ut Västermalmsverket och har sedan mars i år börjat leverera fjärrkylan till sina kunder i centrala Falun. Bengt Östling, som är fjärrvärmechef på Falu Energi & Vatten AB, sammanfattar varför man valde att bygga ut för att kunna producera fjärrkyla. – Det finns flera orsaker till beslutet. Framförallt finns det en efterfrågan av fjärrkyla men vi ser också ett antal synergieffekter. Genom att omvandla värme till kyla kan vi öka produktionen på anläggningen och producera el även under de varma sommarmånaderna. Har byggt ett separat nät Det kommunägda Västermalmsverket byggdes 1994 om till ett kraftvärmeverk vilket innebar att det förutom fjärrvärme även kunde producera el. Produktionen är idag baserad på biobränslen och man förbrukar årligen cirka 370 000 m 3 s skogsflis och biprodukter från sågverken. För att kunna leverera fjärrkyla har man byggt ut ett separat nät parallellt med fjärrvärmenätet. Vilka är kunderna till fjärrkyla? – Idag utgörs kunderna av köpcentra i centrala Falun men vi bygger även ut nätet för fjärrkyla till lasarettet och större kontorskomplex. Det är 850°C i pannan när ni eldar biobränslen. Hur går det till när ni omvandlar värmen till kyla? Till att börja med så är det först när det är varmare än 8°C som vi behöver använda värmeenergin för att producera kyla. Vi använder en så kallad absorptionskylmaskin där värmen från pannan omvandlas till kyla. Man kan likna det med ett gasolkylskåp som istället för gasol drivs av fjärrvärme från biobränslepannan. Miljön en vinnare Att producera kyla i kraftvärmeverk har också ett antal positiva miljöeffekter. I och med att man producerar kyla baserat på biobränslen så är det ett mera miljövänligt alternativ till anläggningar som innehåller köldmedium med halogentillsatser och freoner. Det bidrar dessutom till minskad elförbrukning och CO 2 -utsläpp. Bengt Östling understryker också att utbyggnaden av fjärrkyleanläggningen är ett miljöprojekt inom kommunen. Kraftvärmeverkens utbyggnad till fjärrkyla är också väldigt glädjande för Mellanskogs medlemmar eftersom efterfrågan på skogsbränslen kommer att öka ytterligare. Staffan Persson, Mellanskog Fakta Västermalmsverket Ägare: Falu Energi & Vatten AB Anläggningar: Kraftvärmeverk 1 & 2 Produktion: Värme 280 GWh, El 60 GWh, Kyla 3 GWh Förbrukning: 370 000 m 3 s skogsflis och biprodukter från sågverk GWh = Gigawattimme eller 10 9 wattimmar m 3 s = kubikmeter stjälpt mått kraftsamling skog Gallring ger inkomster och är ett viktigt steg i skapandet av god kvalitet. Det är målsättningen med ditt skogsbruk och de biologiska förutsättningarna i de enskilda bestånden som avgör när och hur gallringen bäst görs. Den första gallringen är en mycket viktig beståndsvårdande åtgärd som inte får skjutas upp alltför länge. Hos ljuskrävande trädslag som tall, björk och lärk inträffar gallringsbehovet tidigare än för de skuggföredragande som gran. När den levande kronan (grönkronan) är ca 1/2 trädlängden för tall och ca 2/3 för gran är det dags att gallra. Med stor barrmassa skapas bra förutsättningar för hög tillväxt efter gallring. En tidig förstagallring minskar även riskerna för snöbrott och stormfällningar då dimensionsutvecklingen blir snabbare. Med gallringen kan virkeskvaliteten förbättras såsom kvistkvalitet, årsringsutveckling och hållfasthet. Gallring gör att det kvalitetsarbete som påbörjas i plant- och ungskogsskötseln fullföljs. Gallring i lövskogar kräver mer påpasslighet än i barrskogar. I lövbestånd bör en första gallring utföras redan vid 10 m höjd, ibland tidigare. Då denna åtgärd sällan ger netto får den räknas som en skogsvårdande åtgärd men den är avgörande för att få den nödvändiga kvalitets- och dimensions- utveckling som är målet i lövbestånd. I boken Nya Tiders Skog finns mer att läsa om gallring på sidorna 160–173 och195–201. Yngve Norgren Produktionsrådgivare Kraftsamling skog med mellanskog NR 4 – 2009 17
Page 1 and 2: 42009 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM
Page 3 and 4: Full fart i skogen! Det första hal
Page 5 and 6: - I dagsläget är det i många fal
Page 7 and 8: Skogsbränslet kommer att lagras i
Page 9 and 10: - Det bör inte ta mer än sex mån
Page 11 and 12: Leverera biobränsle i egen regi I
Page 13 and 14: När överskotten var som störst h
Page 15: Ni är ju nästan fyrtio personer i
Page 19 and 20: Förra året enades EU-länderna om

Ladda ner

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?